Teknik- och materialutvecklingen går allt snabbare
Under det senare tid har alltfler ekologiska byggexperiment sett dagens ljus. Alltifrån mindre förändringar i bostadshusen till hela ekokvarter och ekobyar. Människor söker sig tillbaka till "rena" och naturliga material och använder sig av de förnybara energialternativen i form jord-, berg- och havsvärme, solvärme med solfångare, vindkraft och solceller. Man försöker sluta kretsloppen genom att kompostera och använda torra (multrumsmodeller) eller urinseparerade toalettsystem för att kunna återföra näringsämnena till jorden. Teknikutvecklingen inom byggbranschen går mycket snabbt och alltfler materialtillverkare väljer bort de sämre alternativen. I dag är kvaliteterna för ett hälsoriktigt och ekologiskt anpassat byggande av stort konkurrensvärde.
Olika statliga stöd och bidrag har utvecklats parallellt och den svenska forskningen har steg för steg kunnat flytta fram positionerna. Boverket har under de senaste åren publicerat en mängd rapporter om hälso- och miljöriktigt byggande.
Dags för ett helskaleförsök
Det socialt och ekologiskt hållbara samhället, som är ett samhälle för barnen, har nu också blivit målsättningen för regeringens politik - än så länge mer som en vision, men ändå upprepad i de senaste regeringsförklaringarna. För att mer handfast sätta planerna i verket och få möjlighet att praktisera den kunskap som nu ackumulerats genom alla experiment och försök, föreslog vi för två år sedan i en motion att det borde genomföras ett helskaleförsök i form av en "grön" stad eller stadsliknande bebyggelse/samhällsbildning, skapad för framtiden och med alla nyvunna och nu rika kunskaper om vad som är hållbart ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.
Motionen avslogs visserligen, men där fanns ett intresse för idén i riksdagen. Med erfarenheten av att allt tar sin tid, återkommer vi därför med en repris av motionen.
Hållbara och kretsloppsbaserade system
Det handlar om att bebyggelse för ett begränsat antal invånare, högst 25 000, med en kretsloppsbaserad infrastruktur, där försiktighets- och substitutionsprinciperna är ledande. Staden skall byggas så "ekologiskt rätt" som möjligt från början, med utrymme att kunna förbättras med nya insikter, och placeras så att invånarna har tillgång till odlingsbar mark, att transporterna inte medför giftiga utsläpp och att energi-användningen minimeras. Tanken på en "grön" stad har funnits i många arkitekters huvuden och det finns redan många idéer om hur en sådan stad skulle kunna se ut.
Utlys en tävling och sätt i gång
Byggmarknaden har nu åter kommit igång efter några mörka år. Ett stort projekt som det här skulle kunna skapa en nytändning inom branschen, framför när det gäller att hitta nya ekologiskt anpassade byggnischer och konstruktioner.
En utlyst tävling skulle förmodligen få många stadsplanerare, arkitekter och byggingenjörer att utveckla spännande varianter på det sociala, hälsoriktiga och ekologiska temat. Detta kunde också vara en utmaning för kommunerna när det gäller var staden skulle placeras. Vilken kommun kan erbjuda det mest lämpliga området och de bästa förutsättningarna? Projektet skulle rikta världens alla samhällsbyggarögon mot Sverige och också snart generera liknande byggprojekt runt om i andra länder. Det finns en del försök åt det här hållet, men inget i riktig fullskalemodell. Här kan alla idéer och erfarenheter av det lokala Agenda 21-arbetet också få möjligheter att realiseras.
Uppdraget skulle med fördel kunna genomföras via Boverket i samarbete med andra myndigheter, t ex Byggforskningsrådet, Naturvårdsverket, kultur- institutioner m.fl.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att bygga en "grön" stad på en lämplig plats i Sverige.
Stockholm den 30 september 1999
Per Lager (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Birger Schlaug (mp)
Ewa Larsson (mp)