Centerpartiets vision om en god bostadspolitik är ett samhälle där
människorna har stora möjligheter att välja en bostad som passar dem.
Samhället präglas av en mångfald i utformning och utbud. Skalan är
mänsklig och överblickbar. Kostnaderna för att bo är hanterliga för alla.
Det finns en stor utnyttjad valfrihet med avseende på var i landet, inom
vilka boendeformer och standard människor ges möjlighet att bo.
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer tas till vara och utgör ett naturligt och
värdefullt inslag i bostadsmiljön. Den nya arkitekturen ger spännande möten
men ger samtidigt en koppling till det goda i den äldre bebyggelsen. Stadens
offentliga rum är utformade med stor omsorg, där det finns många naturliga
mötesplatser.
Exploateringen av grönområden har stannat upp. Det finns ett varierat
växt- och djurliv även i de största städerna. Utökade områden har getts ett
bevarandeskydd och vissa områden har satts av till nya nationalstadsparker.
Boendemiljön bidrar till bevarande av en god hälsa. Inomhusluften med-
verkar inte länge till allergier och annan överkänslighet. Radonvärdena är
låga. Bristfällig ventilation i bostäder, skolor och på arbetsplatser är åt-
gärdad. Byggmaterial och målarfärger är provade och miljödeklarerade med
avseende på innehåll och utsläpp av farliga ämnen. De globala luftförore-
ningarna har minskat.
Samhället har kretsloppsanpassats. Ekologisk byggnadsteknik används.
Bostäderna är miljöklassade. Källsorteringen fungerar. God miljö och
utveckling är inte längre motsatser utan samverkande faktorer.
Energisystemet har ställts om. Eldning med biobränsle sker i effektiva och
miljösäkra anläggningar. Fjärrvärme har getts ökad spridning. Stora insatser
har gjorts för att minska hälsoriskerna från trafiken.
Såväl inomhus- som utomhusmiljöer har i ökad utsträckning anpassats för
rörelsehindrade personer. Stadsmiljön uppmuntrar till träffar mellan olika
generationer. Säkerheten och tryggheten har ökat.
En påtaglig skillnad mot tidigare är att medborgarnas engagemang för sina
bostadsområden och närmiljöer har ökat kraftigt. Självförvaltning har fått
ökad spridning. I förändringen och utformningen av bostadsområden finns en
reell och av de många människorna omfattad demokrati. Besluten har en
djup förankring hos folkflertalet. Det finns en "hembygdskänsla" även i de
stora städernas förorter. Det finns liv i husen och levande miljöer mellan
husen.
Forskningen har genom en framåtriktad karaktär och särskild uppmärk-
samhet åt kvinnors och barns behov ökat jämställdheten i boende och sam-
hällsplanering. På samma sätt har forskningen lett till betydande framsteg i
miljöanpassningen av boendet.
För att uppnå denna vision krävs ett brett program för utveckling av
boendepolitiken. I ett sådant program krävs målmedvetna satsningar och nya
grepp under lång tid. Centerpartiets förslag i motionen leder i riktning mot att
visionen förverkligas.
2 Valfrihet och mångfald
En god bostad är en del av välfärden. Alla ska ha del av denna välfärd.
Därför behövs en bostadspolitik som kan tillfredsställa människors
varierande behov och önskemål. Valfrihet och mångfald i boendet är
därför en väsentlig del i bostadspolitiken. Människorna skall enligt
Centerpartiets mening kunna välja bostad och bostadsort. Det gäller såväl
boendeform som bostadsstandard och var i landet man vill bo.
I dag finns bostadsbrist i vissa expansiva områden samtidigt som det står
lägenheter tomma i andra områden. För att avhjälpa bostadsbristen behöver
byggandet öka. Bostadsbristen slår hårdast mot utsatta grupper.
Hyressättningen måste i ökad utsträckning ta hänsyn till efterfrågan och
faktiska kostnader. En bättre tillämpning av bruksvärdessystemet kommer att
leda till sänkta hyror och därmed ökad efterfrågan på lägenheter som annars
skulle stå tomma.
För den enskilde är det viktigt att det finns möjlighet att såväl äga sin
bostad som att hyra en. När det gäller flerfamiljsbostäder är det angeläget att
det finns möjlighet till såväl bostadsrätter som hyresrätter.
Centerpartiet anser att det är riktigt att de allmännyttiga bostadsföretagen
finns kvar som ägare till hyresfastigheter. Privatägda hyresfastigheter är
också en viktig del i en fungerande bostadsmarknad. Förutsättningarna för
nyproduktion måste vara sådan att byggande av flerfamiljshus är attraktivt
för såväl privata som allmännyttiga fastighetsägare.
Det är positivt att människor äger sina bostäder. Det ger incitament till en
bättre skötsel och är en god form av sparande. Ägandet kan ske genom egna
hem och bostadsrätter.
Ägarlägenheter är en mellanform som finns i inte oväsentlig utsträckning i
andra länder. Denna ägarform är värd att få ett genomslag även i vårt land
och lagstiftning i detta syfte bör införas. Därför är det viktigt att regeringen
snarast presenterar lagförslag i enlighet med tidigare av riksdagen fattat
beslut, för införande av ägarlägenheter.
Detta bör ges regeringen till känna.
Alla kan dock inte eller vill inte äga sin bostad. Därför är det viktigt att det
finns alternativ med goda hyreslägenheter till rimliga kostnader. En väl
fungerande hyresmarknad är viktig för ett väl fungerande samhälle.
Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen. En viktig del i detta
ansvar rör lägenheter för ungdomar och gamla. På studieorter är det nöd-
vändigt att studentbostäder tillskapas i tillräcklig omfattning. Riksdagsmajo-
riteten har under föregående riksdagsår kraftigt begränsat investerings-
anslaget för studentbostäder. Centerpartiet anser att anslaget skall uppgå till
tidigare avsedd nivå.
Enligt Centerpartiets mening skall det finnas en neutralitet mellan olika
boendeformer. Detta innebär exempelvis att en förmögenhet bunden i en
bostad ska beskattas lika oberoende av om det är eget hem eller bostadsrätt.
Centerpartiets förslag inom fastighetsskatteområdet redovisas utförligt i vår
skattemotion.
Vad som anförts om valfrihet och mångfald i boendet bör ges regeringen
till känna.
3 Stabil bostadspolitik
Bostadspolitik måste vara mycket långsiktig och ha stabilitet över tiden.
Tillfälliga åtgärder bör inte förekomma. Tvära kursändringar skapar
problem.
När en familj investerar i sitt boende är det en av de största satsningar den
gör och får då ofta de första åren en ansträngd ekonomi. Politiska åtgärder
som ändrar förutsättningarna kan stjälpa familjeekonomin. Detta måste
särskilt beaktas då ändringar görs i regelsystemet.
Vid förändringar i bostadspolitiken måste långsiktigheten särskilt beaktas.
I alla beslutsunderlag bör förändringarnas konsekvenser för olika berörda
grupper noga analyseras. Vad som här anförts om en stabil bostadspolitik
bör ges regeringen till känna.
4 Allmännyttans uppgifter
Bostadsmarknaden ser i dag mycket olika ut i landet. I storstäder och på
universitetsorter är det en överhettad bostadsmarknad. På många mindre
orter finns det ett överskott på bostäder. Vissa allmännyttiga
bostadsföretag har ett sådant överskott att det kan anses som permanent.
Allmännyttans roll och framtida funktion är under översyn. Det är viktigt
att det därvid sker en allsidig och verkligt framåtsyftande prövning av behov,
uppgifter och rollfördelning. Centerpartiet anser att allmännyttiga bostads-
företag har en viktig funktion. Det måste vara de enskilda kommunerna som
beslutar om bostadsföretagens framtid och uppgifter. De hinder för detta som
riksdagsmajoriteten beslutat om bör därför undanröjas. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer hinder och ger
allmännyttan förutsättningar att fungera på samma villkor som andra
bostadsföretag på marknaden. Vad som anförts om allmännyttans roll och
uppgifter bör ges regeringen till känna.
5 Förnyelse av bostadsmiljön
Befintliga bostadsmiljöer behöver på många håll förbättras. Det gäller
särskilt de s.k. miljonprogramområdena. Många kommuner har inlett
och/eller genomfört väsentliga miljöförbättringar inom dessa områden,
men mycket återstår.
Centerpartiet anser att staten inte skall detaljreglera någon ombyggnad.
Det är fastighetsägarna och de boende som måste vara drivande för en
förändring. Staten har ett ansvar för att det utarbetas en konkret strategi för
förnyelse och för att lyfta fram goda förebilder. Boverket bör ges i uppdrag
att konkretisera hur detta ska ske.
Ett område som särskilt måste beaktas då man förnyar och förändrar i
bostadsområden och stadsmiljö är de handikappades situation. På många håll
görs goda insatser för ökad handikappanpassning. Mycket återstår att göra
bl.a. genom så enkla saker som att fasa av trottoarkanter.
När det gäller att lyfta fram goda exempel har stadsmiljörådet en mycket
viktig roll. Rådet har också en viktig roll som rådgivare till forsknings-
organen. Stadsmiljörådet är en del av Boverket, men dess självständighet i
arbetet bör ytterligare markeras.
Centerpartiet vill betona att det ställs kvalitetskrav, både fysiska och
sociala, för en bra bostadsmiljö. Vid nybyggnation uppfylls oftast rimliga
sådana krav. Svårigheterna är framförallt att tillfredsställa sådana kvalitets-
krav i äldre miljöer och alldeles speciellt i en del förortsområden. Det är
speciellt viktigt att ta till vara önskemål och synpunkter från dem som bor i
det aktuella området. Det är de som även i fortsättningen skall utnyttja
området och bostäderna.
I stadsmiljön är det av speciell betydelse att grönområden och parker inte
reduceras. De har en stor betydelse för människors välbefinnande och trivsel.
I vissa fall är det ändå nödvändigt att för annat ändamål utnyttja ett stycke
parkmark. Det är då angeläget att detta inte sker på ett sådant sätt att
nettoarealen parkmark minskar. Det bör därför finnas möjlighet att ställa
krav på kompensationsmark då parkmark tas i anspråk för andra ändamål.
Det som anförts om förnyelse av bostadsmiljön bör ges regeringen till känna.
6 Tryggare människor
Både män och kvinnor kan råka ut för brott. Många känner därför en stor
otrygghet i dagens samhälle. Var brotten äger rum och hur de sker beror
på en rad faktorer. En faktor kan vara hur den fysiska miljön är utformad.
Det finns idag ett intresse av att samla kunskap om hur
bebyggelseplanering och utformning av enskilda byggnader påverkar
brottsligheten. Vad som ovan anförts om att brottsförebyggande aspekter
måste tas med vid all samhällsplanering bör ges regeringen till känna.
Tryggare bostadsmiljöer handlar även om överlevnadsfrågor, att må bra. I
många bostadsområden syns idag tecken på sämre hälsa. Allergier,
överkänslighet mot olika ämnen som fortfarande återfinns i byggmaterial,
dålig luft, bristfälliga ventilationsmöjligheter, bullerskador, vantrivsel m.m.
skapar inte det trygga samhälle som vi alla vill ha. I all samhällsplanering,
inte minst i den fysiska samhällsplaneringen, måste hälsoaspekter vägas in.
Det måste finnas en verklig ansvarig kvalitetskontroll vid allt byggande. Vad
som ovan anförts om hälsoaspekter i bostadsmiljön bör ges regeringen till
känna.
Trygghet innebär även att ha makt över boendet. Många kvinnor har ett
vardagsliv - i synnerhet kvinnor med barn - som gör att de är mer utsatta än
män för hur bebyggelse, trafik o dyl utformas och lokaliseras. En angelägen
följdfråga blir vilka möjligheter kvinnor har att påverka villkoren för sin
vardag. Detta påpekade även den bostadpolitiska utredningen i sin slut-
rapport som avlämnades inför Bostadspolitik 2000.
Byggande, boende och samhällsplanering kan därför inte betraktas som
könsneutrala verksamheter. Vad som ovan anförts om att det måste finnas ett
kvinnoperspektiv med i den fysiska samhällsplaneringen bör ges regeringen
till känna.
7 Ett kretsloppsanpassat byggande
Centerpartiet anser att det behövs en övergång till ett mer
kretsloppsanpassat byggande. Detta gäller såväl vid nybyggnad som vid
ombyggnad och upprustning. Avloppsfrågan har här en central betydelse.
Tekniska lösningar måste stimuleras som gör att kretsloppsanpassat
byggande används i alla former av bebyggelse.
Det är också viktigt att material återanvänds och att nya material används
som kan återanvändas. Många goda exempel finns i landet och det är viktigt
att dessa exempel uppmärksammas och sprids. Detta är en viktig uppgift för
Boverket. Ett system för miljöklassning av bostäder bör införas. Detta bör
ges regeringen till känna.
Det har genom beslut i riksdagen inrättats ett stöd för lokala investerings-
program för en ekologiskt hållbar miljö. Stödet har en sådan volym och
betydelse att det bör ankomma på riksdagen att besluta om fördelning och
ändamål.
Det som ovan anförts om ett kretsloppsanpassat byggande bör ges
regeringen till känna.
8 Bevarandefrågor
I arbetet för att ge en byggnad eller ett område ett lagstadgat skydd finns
ett antal lagar att tillgå. Enstaka byggnader och bebyggelsemiljöer kan
enligt kulturminneslagen byggnadsminnesförklaras. Den lagen ger den
starkaste formen av lagskydd. Miljöbalken gör det möjligt att peka ut
unika kulturmiljöer som är av riksintresse. Plan- och bygglagen ger
vidare kommunerna möjligheter att peka ut värdefulla kulturmiljöer vars
skydd kan preciseras i detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är av
största vikt att alla intressenter, inte bara myndigheter och stora aktörer,
ges möjlighet att delta i samråd och påverkan.
Endast ett fåtal byggnader och bebyggelseområden från tiden efter andra
världskriget är i dag lagskyddade. Det bör därför snarast göras en inventering
av efterkrigstidens bebyggelse för att få en översikt över även dessa
årtiondens värdefulla bebyggelse.
För att skydda värdefulla naturmiljöer utanför stadsområden finns lämpliga
laginstrument. Däremot finns det ett behov av ökade anslag för naturreservat
och nationalparker.
I stadsmiljö kan nu genom Centerpartiets tidigare insatser värdefulla
naturmiljöer skyddas genom inrättande av nationalstadsparker. Behovet av
nationalstadsparker bör inventeras. Samtidigt kan vi konstatera att inne-
börden av institutet nationalstadspark behöver bli mer känt, så att allmän-
heten kan uppmärksamma det positiva innehållet.
Institutet nationalstadspark täcker dock inte hela det lagtekniska behovet.
Ytterligare instrument för skydd av grönområden i stadsmiljö bör övervägas.
Det behövs ett ytterligare institut för mindre områden där skyddet kan
skrivas in i stadsplanebestämmelserna, men skyddet ska inte kunna undan-
ryckas genom en enkel stadsplaneändring. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag i linje med vad som här anförts.
Det som i övrigt anförts om bevarandefrågor bör ges regeringen till
känna.
9 Förbättrad demokrati
Som ovan betonats är det speciellt viktigt att ta till vara synpunkter från
dem som bor i ett område vid förändring eller förnyelse. Hyresgästernas
möjlighet att påverka ombyggnad bör förstärkas. Samtidigt får inte
hyresgäster ha möjlighet att blockera önskvärd förändring för t.ex.
stambyte eller energibesparing.
Forskning bör inriktas på att belysa de boendes synpunkter på miljö och
bostad. Centerpartiet vill särskilt betona vikten av att forskningsresurser
avsätts för att undersöka och beskriva bostaden och miljön ur ett kvinnligt
perspektiv. Det är viktigt att olika typer av intresseorganisationer ges
tillfälle
att delta i planeringsprocessen. I all samhällsplanering skall barns rätt till
utveckling och trygghet beaktas. Sverige har ratificerat FN:s konvention om
barnens rättigheter, det måste även beaktas i den fysiska samhällsplane-
ringen.
Den så kallade självförvaltningen som har införts i en del bostadsområden
är ett gott bevis på hur människors initiativkraft kan tas tillvara. Det är
därför
tillfredsställande att riksdagen har beslutat om skattefrihet för självför-
valtning. Det är önskvärt att självförvaltning stimuleras. Det finns också
många andra sätt för de boende att ta del av och medverka i utformningen av
närmiljön. Inte minst viktigt är det att ungdomar aktivt medverkar i skötsel
och utformning av närmiljön. Goda exempel bör lyftas fram och stimuleras.
Det som anförts om förbättrad demokrati bör ges regeringen till känna.
10 Förhindra segregation
Många bostadsområden speciellt i storstädernas förorter har blivit
segregerade områden. Segregation skapar främlingskap och misstro och
förstärker ofta ekonomiska och sociala problem. Ensidiga stadsmiljöer
förstärker också ofta tendenserna till segregation.
För att motverka segregation krävs många olika slag av åtgärder. En med-
veten samhällsplanering krävs, där mångfald, variation och olikheter stimu-
leras. Mötesplatser måste finnas där människor från olika kulturer och åldrar
och med olika erfarenheter kan mötas och trivas.
En samhällsgemenskap som växer underifrån är mycket viktig. Att de
boende själva tar ett ökat ansvar och får inflytande har visat sig vara
positivt.
Det kan gälla självförvaltning. Det kan gälla andra ämnesområden. Särskilt
viktigt är att ungdomar stimuleras till ökat ansvar.
Åtgärder för att förhindra segregation spänner över ett flertal sektorer. Det
är de samlade åtgärderna som behövs och som kan ge resultat.
Det som anförts om att förhindra segregation bör ges regeringen till
känna.
11 Förenkla regelverket
Sverige har världens högsta bostadsstandard och världens största
bostadsyta per person. Detta gör självfallet att bostadskostnaderna tar en
stor del av familjeekonomin. Många människor vill samtidigt utveckla
alternativa boendeformer, som inte ryms i dagens boende. Regelverket
vad gäller byggande har under senare år förenklats. Möjligheterna som
finns till förenklingar har dock inte tagits till vara fullt ut i kommunerna.
När plan- och bygglagen infördes gavs möjligheter till ett mer flexibelt
regelsystem. Begreppet områdesbestämmelser infördes för att möjliggöra
såväl sänkta som skärpta krav på bebyggelses utformning.
Trots att det nu är över tjugo år sedan plan- och bygglagen beslutades har
mycket blivit vid det gamla. Flexibiliteten som eftersträvades har i stor
utsträckning uteblivit.
Det är därför dags att göra en utvärdering av hur möjligheterna till
flexibilitet har tagits till vara i den kommunala planeringen, för att därefter
se
vilka åtgärder som bör vidtas. Boverket bör ges ett sådant utvärderings-
uppdrag.
Centerpartiet anser också att strandskyddet bör ges en mera flexibel
utformning. I tätortsnära områden och utefter landets kuster behövs ett strikt
strandskydd. Detsamma gäller över huvud taget där det finns ett besökstryck.
Samtidigt finns det områden i landet där ett uppluckrat strandskydd är till
fördel för den befolkning som bor i området och där denna uppluckring inte
utgör något hinder för det rörliga friluftslivet.
Vad som anförts om förenklat regelverk bör ges regeringen till känna.
12 Flexibla hyresavtal
Centerpartiet eftersträvar variationer i bostädernas utformning.
Hyresgästen ska ha möjlighet att i stor utsträckning själv bestämma hur
bostaden ska se ut. En långt gående anpassning i standard och
utformning måste hyresgästen också ta ett rimligt ekonomiskt ansvar för.
Hyresvärden och därmed i förlängningen andra hyresgäster ska inte
behöva stå hela risken för denna anpassning.
Nuvarande hyreslag ger inte möjlighet till en extra lång bindning i sådana
fall då det görs speciella åtaganden för en särskild hyresgäst. Att ändra
hyreslagen på den här punkten får inte heller utnyttjas för att oskäligt binda
hyresgästerna. Ett alternativ kan vara att omfattande anpassningsåtgärder
läggs på särskild avskrivningsplan och att hyresnämnden prövar i förväg om
åtgärden är av den arten att den ska föranleda speciell kontraktsskrivning.
En särskild utredning bör tillsättas för att belysa möjligheter för införande
av flexibla hyresavtal med särskilt lång bindningstid för hyresgäster.
Vad som i övrigt anförts om ökad variation i boendet bör ges regeringen
till känna.
13 ROT-avdrag
Det är väsentligt att landets fastighetsbestånd underhålls på ett bra sätt.
ROT-avdragen som infördes 1996 på Centerpartiets initiativ har haft en
väsentlig funktion i detta avseende. Avdragen har också verksamt
bidragit till att hålla nere "den svarta arbetsmarknaden" inom
bostadssektorn. Avdragen gavs en tillfällig karaktär och giltighetstiden
förlängdes i flera omgångar, men togs bort från och med 1999.
ROT-avdragen utgick i form av en skattereduktion som uppgick till 30 %
av godkänd arbetskostnad inklusive moms. Den maximala skattereduktionen
var i slutskedet för småhus 14.000 kr och för hyreshus högst 27.000 kr eller 4
gånger fastighetsskatten. Eftersom kostnader för material inte ingick i
underlaget var det oftast en begränsad del av totalkostnaden som var
underlag för skattereduktion. Trots detta har avdragen haft en mycket positiv
effekt. Centerpartiet anser att ROT-avdragen bör återinföras, vidareutvecklas
och permanentas. Regeringen bör återkomma med förslag härom.
14 Finansiering
Svensk bostadspolitik har under mycket lång tid byggt på omfattande
subventioner, som främst har riktat sig mot nybyggnad och syftat till att
med skattemedel lyfta av de höga kostnaderna i inledningsskedet för de
boende. I vissa fall har subventionerna varit ganska långsiktiga.
Huvuddelen av subventionerna har successivt avvecklats. Avvecklingen
av subventionerna har skapat stora problem för fastighetsägarna och de
boende. Det har dock varit en förändring som varit nödvändig att
genomföra, men som genomfördes på ett alltför brutalt sätt.
Den borgerliga regering som tillträdde 1991 reformerade i grunden
subventionssystemet. Villaägarna får nu inga subventioner i form av ränte-
bidrag och flerfamiljshusen får bara en subvention som anses motsvara
villaägarnas avdragsrätt för räntor. Räntebidragen kostade som mest 33
miljarder kr. och beräknas efter sekelskiftet kosta några få miljarder.
För de boende är en låg räntenivå oerhört väsentlig. Att Sverige kan hålla
en låg inflation och därmed en låg räntenivå är långt viktigare för
boendekostnaderna än subventioner. Sverige ska även fortsättningsvis driva
en lågräntepolitik. Att på nytt införa räntesubventioner är enligt Center-
partiets mening inte aktuellt.
Den lägre räntenivån har snabbast fått genomslag för villaägarna. Det
sammanhänger framförallt med att många villaägare har haft en större andel
av sina lån till rörlig ränta. För flerfamiljshusen och inte minst inom
allmännyttan har det varit vanligt med större andel lån till fast ränta och
längre bindningstider. Detta gör att en lägre räntenivå får genomslag först på
betydligt längre sikt för hyresgästerna än för en del villaägare. För villaägare
med stor andel fast ränta är situationen likartad som för ägare till fler-
familjshus.
Centerpartiet anser att de eviga räntebidragen för flerfamiljshus bör fasas
ut ur systemet. För att lösa finansieringsproblemen och sänka kostnaderna i
ett inledningskede bör det finnas investeringsbidrag som t.ex. kan utgå i form
av restitution av moms. För att minska bygg- och boendekostnaderna bör
arbetsgivaravgifterna sänkas.
Det som anförts om bostadsfinansiering bör ges regeringen till känna.
15 Inrätta en bostadsministerpost
Den nuvarande departementsindelningen har visat sig vara olycklig för
bostads- och planfrågornas hantering. De frågor som bostadsutskottet har
att hantera handläggs av ett flertal ministrar och bilden är mycket
splittrad gentemot allmänheten. Detta har tydligen också regeringen
konstaterat genom att ge statsrådet Lövdén vidgade uppgifter på
bostadsområdet.
Det är glädjande att regeringen ger bostadsfrågorna större tyngd i rege-
ringsarbetet. Det är inte tillräckligt. Centerpartiet anser att bostadsfrågorna
borde ges den tyngd de förtjänar genom en ändrad departementsindelning,
där en bostadsminister ges ett samlat ansvar för bostadsfrågorna.
Det som anförts om att inrätta en bostadsministerpost bör ges regeringen
till känna.
16 Hemställan
16 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ägarlägenheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om valfrihet och mångfald i boendet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en stabil bostadspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om allmännyttans roll och uppgifter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förnyelse av bostadsmiljön,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brottsförebyggande aspekter vid samhällsplane-
ring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hälsoaspekter i bostadsmiljön,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnoperspektiv i samhällsplaneringen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett system för miljöklassning av bostäder,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett kretsloppsanpassat byggande,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skydd för
grönområden i stadsmiljö i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bevarandefrågor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrad demokrati,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förhindra segregation,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förenkla regelverket,
16. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheter
för flexibla hyresavtal med särskilt lång bindningstid för hyresgäster,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad variation i boendet,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en permanentning
av ROT-avdrag,1
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bostadsfinansiering,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om instiftande av en bostadsministerpost.