1 Vision om en god bostadsmiljö
Centerpartiets vision om en god bostadspolitik är ett samhälle där människorna har stora möjligheter att välja en bostad som passar dem. Samhället präglas av en mångfald i utformning och utbud. Skalan är mänsklig och överblickbar. Kostnaderna för att bo är hanterliga för alla. Det finns en stor utnyttjad valfrihet med avseende på var i landet, inom vilka boendeformer och standard människor ges möjlighet att bo.
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer tas till vara och utgör ett naturligt och värdefullt inslag i bostadsmiljön. Den nya arkitekturen ger spännande möten men ger samtidigt en koppling till det goda i den äldre bebyggelsen. Stadens offentliga rum är utformade med stor omsorg, där det finns många naturliga mötesplatser.
Exploateringen av grönområden har stannat upp. Det finns ett varierat växt- och djurliv även i de största städerna. Utökade områden har getts ett bevarandeskydd och vissa områden har satts av till nya nationalstadsparker.
Boendemiljön bidrar till bevarande av en god hälsa. Inomhusluften med- verkar inte länge till allergier och annan överkänslighet. Radonvärdena är låga. Bristfällig ventilation i bostäder, skolor och på arbetsplatser är åt- gärdad. Byggmaterial och målarfärger är provade och miljödeklarerade med avseende på innehåll och utsläpp av farliga ämnen. De globala luftförore- ningarna har minskat.
Samhället har kretsloppsanpassats. Ekologisk byggnadsteknik används. Bostäderna är miljöklassade. Källsorteringen fungerar. God miljö och utveckling är inte längre motsatser utan samverkande faktorer.
Energisystemet har ställts om. Eldning med biobränsle sker i effektiva och miljösäkra anläggningar. Fjärrvärme har getts ökad spridning. Stora insatser har gjorts för att minska hälsoriskerna från trafiken.
Såväl inomhus- som utomhusmiljöer har i ökad utsträckning anpassats för rörelsehindrade personer. Stadsmiljön uppmuntrar till träffar mellan olika generationer. Säkerheten och tryggheten har ökat.
En påtaglig skillnad mot tidigare är att medborgarnas engagemang för sina bostadsområden och närmiljöer har ökat kraftigt. Självförvaltning har fått ökad spridning. I förändringen och utformningen av bostadsområden finns en reell och av de många människorna omfattad demokrati. Besluten har en djup förankring hos folkflertalet. Det finns en "hembygdskänsla" även i de stora städernas förorter. Det finns liv i husen och levande miljöer mellan husen.
Forskningen har genom en framåtriktad karaktär och särskild uppmärk- samhet åt kvinnors och barns behov ökat jämställdheten i boende och sam- hällsplanering. På samma sätt har forskningen lett till betydande framsteg i miljöanpassningen av boendet.
För att uppnå denna vision krävs ett brett program för utveckling av boendepolitiken. I ett sådant program krävs målmedvetna satsningar och nya grepp under lång tid. Centerpartiets förslag i motionen leder i riktning mot att visionen förverkligas.
2 Valfrihet och mångfald
En god bostad är en del av välfärden. Alla ska ha del av denna välfärd. Därför behövs en bostadspolitik som kan tillfredsställa människors varierande behov och önskemål. Valfrihet och mångfald i boendet är därför en väsentlig del i bostadspolitiken. Människorna skall enligt Centerpartiets mening kunna välja bostad och bostadsort. Det gäller såväl boendeform som bostadsstandard och var i landet man vill bo.
I dag finns bostadsbrist i vissa expansiva områden samtidigt som det står lägenheter tomma i andra områden. För att avhjälpa bostadsbristen behöver byggandet öka. Bostadsbristen slår hårdast mot utsatta grupper.
Hyressättningen måste i ökad utsträckning ta hänsyn till efterfrågan och faktiska kostnader. En bättre tillämpning av bruksvärdessystemet kommer att leda till sänkta hyror och därmed ökad efterfrågan på lägenheter som annars skulle stå tomma.
För den enskilde är det viktigt att det finns möjlighet att såväl äga sin bostad som att hyra en. När det gäller flerfamiljsbostäder är det angeläget att det finns möjlighet till såväl bostadsrätter som hyresrätter.
Centerpartiet anser att det är riktigt att de allmännyttiga bostadsföretagen finns kvar som ägare till hyresfastigheter. Privatägda hyresfastigheter är också en viktig del i en fungerande bostadsmarknad. Förutsättningarna för nyproduktion måste vara sådan att byggande av flerfamiljshus är attraktivt för såväl privata som allmännyttiga fastighetsägare.
Det är positivt att människor äger sina bostäder. Det ger incitament till en bättre skötsel och är en god form av sparande. Ägandet kan ske genom egna hem och bostadsrätter.
Ägarlägenheter är en mellanform som finns i inte oväsentlig utsträckning i andra länder. Denna ägarform är värd att få ett genomslag även i vårt land och lagstiftning i detta syfte bör införas. Därför är det viktigt att regeringen snarast presenterar lagförslag i enlighet med tidigare av riksdagen fattat beslut, för införande av ägarlägenheter.
Detta bör ges regeringen till känna.
Alla kan dock inte eller vill inte äga sin bostad. Därför är det viktigt att det finns alternativ med goda hyreslägenheter till rimliga kostnader. En väl fungerande hyresmarknad är viktig för ett väl fungerande samhälle.
Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen. En viktig del i detta ansvar rör lägenheter för ungdomar och gamla. På studieorter är det nöd- vändigt att studentbostäder tillskapas i tillräcklig omfattning. Riksdagsmajo- riteten har under föregående riksdagsår kraftigt begränsat investerings- anslaget för studentbostäder. Centerpartiet anser att anslaget skall uppgå till tidigare avsedd nivå.
Enligt Centerpartiets mening skall det finnas en neutralitet mellan olika boendeformer. Detta innebär exempelvis att en förmögenhet bunden i en bostad ska beskattas lika oberoende av om det är eget hem eller bostadsrätt. Centerpartiets förslag inom fastighetsskatteområdet redovisas utförligt i vår skattemotion.
Vad som anförts om valfrihet och mångfald i boendet bör ges regeringen till känna.
3 Stabil bostadspolitik
Bostadspolitik måste vara mycket långsiktig och ha stabilitet över tiden. Tillfälliga åtgärder bör inte förekomma. Tvära kursändringar skapar problem.
När en familj investerar i sitt boende är det en av de största satsningar den gör och får då ofta de första åren en ansträngd ekonomi. Politiska åtgärder som ändrar förutsättningarna kan stjälpa familjeekonomin. Detta måste särskilt beaktas då ändringar görs i regelsystemet.
Vid förändringar i bostadspolitiken måste långsiktigheten särskilt beaktas. I alla beslutsunderlag bör förändringarnas konsekvenser för olika berörda grupper noga analyseras. Vad som här anförts om en stabil bostadspolitik bör ges regeringen till känna.
4 Allmännyttans uppgifter
Bostadsmarknaden ser i dag mycket olika ut i landet. I storstäder och på universitetsorter är det en överhettad bostadsmarknad. På många mindre orter finns det ett överskott på bostäder. Vissa allmännyttiga bostadsföretag har ett sådant överskott att det kan anses som permanent.
Allmännyttans roll och framtida funktion är under översyn. Det är viktigt att det därvid sker en allsidig och verkligt framåtsyftande prövning av behov, uppgifter och rollfördelning. Centerpartiet anser att allmännyttiga bostads- företag har en viktig funktion. Det måste vara de enskilda kommunerna som beslutar om bostadsföretagens framtid och uppgifter. De hinder för detta som riksdagsmajoriteten beslutat om bör därför undanröjas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer hinder och ger allmännyttan förutsättningar att fungera på samma villkor som andra bostadsföretag på marknaden. Vad som anförts om allmännyttans roll och uppgifter bör ges regeringen till känna.
5 Förnyelse av bostadsmiljön
Befintliga bostadsmiljöer behöver på många håll förbättras. Det gäller särskilt de s.k. miljonprogramområdena. Många kommuner har inlett och/eller genomfört väsentliga miljöförbättringar inom dessa områden, men mycket återstår.
Centerpartiet anser att staten inte skall detaljreglera någon ombyggnad. Det är fastighetsägarna och de boende som måste vara drivande för en förändring. Staten har ett ansvar för att det utarbetas en konkret strategi för förnyelse och för att lyfta fram goda förebilder. Boverket bör ges i uppdrag att konkretisera hur detta ska ske.
Ett område som särskilt måste beaktas då man förnyar och förändrar i bostadsområden och stadsmiljö är de handikappades situation. På många håll görs goda insatser för ökad handikappanpassning. Mycket återstår att göra bl.a. genom så enkla saker som att fasa av trottoarkanter.
När det gäller att lyfta fram goda exempel har stadsmiljörådet en mycket viktig roll. Rådet har också en viktig roll som rådgivare till forsknings- organen. Stadsmiljörådet är en del av Boverket, men dess självständighet i arbetet bör ytterligare markeras.
Centerpartiet vill betona att det ställs kvalitetskrav, både fysiska och sociala, för en bra bostadsmiljö. Vid nybyggnation uppfylls oftast rimliga sådana krav. Svårigheterna är framförallt att tillfredsställa sådana kvalitets- krav i äldre miljöer och alldeles speciellt i en del förortsområden. Det är speciellt viktigt att ta till vara önskemål och synpunkter från dem som bor i det aktuella området. Det är de som även i fortsättningen skall utnyttja området och bostäderna.
I stadsmiljön är det av speciell betydelse att grönområden och parker inte reduceras. De har en stor betydelse för människors välbefinnande och trivsel. I vissa fall är det ändå nödvändigt att för annat ändamål utnyttja ett stycke parkmark. Det är då angeläget att detta inte sker på ett sådant sätt att nettoarealen parkmark minskar. Det bör därför finnas möjlighet att ställa krav på kompensationsmark då parkmark tas i anspråk för andra ändamål. Det som anförts om förnyelse av bostadsmiljön bör ges regeringen till känna.
6 Tryggare människor
Både män och kvinnor kan råka ut för brott. Många känner därför en stor otrygghet i dagens samhälle. Var brotten äger rum och hur de sker beror på en rad faktorer. En faktor kan vara hur den fysiska miljön är utformad. Det finns idag ett intresse av att samla kunskap om hur bebyggelseplanering och utformning av enskilda byggnader påverkar brottsligheten. Vad som ovan anförts om att brottsförebyggande aspekter måste tas med vid all samhällsplanering bör ges regeringen till känna.
Tryggare bostadsmiljöer handlar även om överlevnadsfrågor, att må bra. I många bostadsområden syns idag tecken på sämre hälsa. Allergier, överkänslighet mot olika ämnen som fortfarande återfinns i byggmaterial, dålig luft, bristfälliga ventilationsmöjligheter, bullerskador, vantrivsel m.m. skapar inte det trygga samhälle som vi alla vill ha. I all samhällsplanering, inte minst i den fysiska samhällsplaneringen, måste hälsoaspekter vägas in. Det måste finnas en verklig ansvarig kvalitetskontroll vid allt byggande. Vad som ovan anförts om hälsoaspekter i bostadsmiljön bör ges regeringen till känna.
Trygghet innebär även att ha makt över boendet. Många kvinnor har ett vardagsliv - i synnerhet kvinnor med barn - som gör att de är mer utsatta än män för hur bebyggelse, trafik o dyl utformas och lokaliseras. En angelägen följdfråga blir vilka möjligheter kvinnor har att påverka villkoren för sin vardag. Detta påpekade även den bostadpolitiska utredningen i sin slut- rapport som avlämnades inför Bostadspolitik 2000.
Byggande, boende och samhällsplanering kan därför inte betraktas som könsneutrala verksamheter. Vad som ovan anförts om att det måste finnas ett kvinnoperspektiv med i den fysiska samhällsplaneringen bör ges regeringen till känna.
7 Ett kretsloppsanpassat byggande
Centerpartiet anser att det behövs en övergång till ett mer kretsloppsanpassat byggande. Detta gäller såväl vid nybyggnad som vid ombyggnad och upprustning. Avloppsfrågan har här en central betydelse. Tekniska lösningar måste stimuleras som gör att kretsloppsanpassat byggande används i alla former av bebyggelse.
Det är också viktigt att material återanvänds och att nya material används som kan återanvändas. Många goda exempel finns i landet och det är viktigt att dessa exempel uppmärksammas och sprids. Detta är en viktig uppgift för Boverket. Ett system för miljöklassning av bostäder bör införas. Detta bör ges regeringen till känna.
Det har genom beslut i riksdagen inrättats ett stöd för lokala investerings- program för en ekologiskt hållbar miljö. Stödet har en sådan volym och betydelse att det bör ankomma på riksdagen att besluta om fördelning och ändamål.
Det som ovan anförts om ett kretsloppsanpassat byggande bör ges regeringen till känna.
8 Bevarandefrågor
I arbetet för att ge en byggnad eller ett område ett lagstadgat skydd finns ett antal lagar att tillgå. Enstaka byggnader och bebyggelsemiljöer kan enligt kulturminneslagen byggnadsminnesförklaras. Den lagen ger den starkaste formen av lagskydd. Miljöbalken gör det möjligt att peka ut unika kulturmiljöer som är av riksintresse. Plan- och bygglagen ger vidare kommunerna möjligheter att peka ut värdefulla kulturmiljöer vars skydd kan preciseras i detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är av största vikt att alla intressenter, inte bara myndigheter och stora aktörer, ges möjlighet att delta i samråd och påverkan.
Endast ett fåtal byggnader och bebyggelseområden från tiden efter andra världskriget är i dag lagskyddade. Det bör därför snarast göras en inventering av efterkrigstidens bebyggelse för att få en översikt över även dessa årtiondens värdefulla bebyggelse.
För att skydda värdefulla naturmiljöer utanför stadsområden finns lämpliga laginstrument. Däremot finns det ett behov av ökade anslag för naturreservat och nationalparker.
I stadsmiljö kan nu genom Centerpartiets tidigare insatser värdefulla naturmiljöer skyddas genom inrättande av nationalstadsparker. Behovet av nationalstadsparker bör inventeras. Samtidigt kan vi konstatera att inne- börden av institutet nationalstadspark behöver bli mer känt, så att allmän- heten kan uppmärksamma det positiva innehållet.
Institutet nationalstadspark täcker dock inte hela det lagtekniska behovet. Ytterligare instrument för skydd av grönområden i stadsmiljö bör övervägas. Det behövs ett ytterligare institut för mindre områden där skyddet kan skrivas in i stadsplanebestämmelserna, men skyddet ska inte kunna undan- ryckas genom en enkel stadsplaneändring. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i linje med vad som här anförts.
Det som i övrigt anförts om bevarandefrågor bör ges regeringen till känna.
9 Förbättrad demokrati
Som ovan betonats är det speciellt viktigt att ta till vara synpunkter från dem som bor i ett område vid förändring eller förnyelse. Hyresgästernas möjlighet att påverka ombyggnad bör förstärkas. Samtidigt får inte hyresgäster ha möjlighet att blockera önskvärd förändring för t.ex. stambyte eller energibesparing.
Forskning bör inriktas på att belysa de boendes synpunkter på miljö och bostad. Centerpartiet vill särskilt betona vikten av att forskningsresurser avsätts för att undersöka och beskriva bostaden och miljön ur ett kvinnligt perspektiv. Det är viktigt att olika typer av intresseorganisationer ges tillfälle att delta i planeringsprocessen. I all samhällsplanering skall barns rätt till utveckling och trygghet beaktas. Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnens rättigheter, det måste även beaktas i den fysiska samhällsplane- ringen.
Den så kallade självförvaltningen som har införts i en del bostadsområden är ett gott bevis på hur människors initiativkraft kan tas tillvara. Det är därför tillfredsställande att riksdagen har beslutat om skattefrihet för självför- valtning. Det är önskvärt att självförvaltning stimuleras. Det finns också många andra sätt för de boende att ta del av och medverka i utformningen av närmiljön. Inte minst viktigt är det att ungdomar aktivt medverkar i skötsel och utformning av närmiljön. Goda exempel bör lyftas fram och stimuleras.
Det som anförts om förbättrad demokrati bör ges regeringen till känna.
10 Förhindra segregation
Många bostadsområden speciellt i storstädernas förorter har blivit segregerade områden. Segregation skapar främlingskap och misstro och förstärker ofta ekonomiska och sociala problem. Ensidiga stadsmiljöer förstärker också ofta tendenserna till segregation.
För att motverka segregation krävs många olika slag av åtgärder. En med- veten samhällsplanering krävs, där mångfald, variation och olikheter stimu- leras. Mötesplatser måste finnas där människor från olika kulturer och åldrar och med olika erfarenheter kan mötas och trivas.
En samhällsgemenskap som växer underifrån är mycket viktig. Att de boende själva tar ett ökat ansvar och får inflytande har visat sig vara positivt. Det kan gälla självförvaltning. Det kan gälla andra ämnesområden. Särskilt viktigt är att ungdomar stimuleras till ökat ansvar.
Åtgärder för att förhindra segregation spänner över ett flertal sektorer. Det är de samlade åtgärderna som behövs och som kan ge resultat.
Det som anförts om att förhindra segregation bör ges regeringen till känna.
11 Förenkla regelverket
Sverige har världens högsta bostadsstandard och världens största bostadsyta per person. Detta gör självfallet att bostadskostnaderna tar en stor del av familjeekonomin. Många människor vill samtidigt utveckla alternativa boendeformer, som inte ryms i dagens boende. Regelverket vad gäller byggande har under senare år förenklats. Möjligheterna som finns till förenklingar har dock inte tagits till vara fullt ut i kommunerna.
När plan- och bygglagen infördes gavs möjligheter till ett mer flexibelt regelsystem. Begreppet områdesbestämmelser infördes för att möjliggöra såväl sänkta som skärpta krav på bebyggelses utformning.
Trots att det nu är över tjugo år sedan plan- och bygglagen beslutades har mycket blivit vid det gamla. Flexibiliteten som eftersträvades har i stor utsträckning uteblivit.
Det är därför dags att göra en utvärdering av hur möjligheterna till flexibilitet har tagits till vara i den kommunala planeringen, för att därefter se vilka åtgärder som bör vidtas. Boverket bör ges ett sådant utvärderings- uppdrag.
Centerpartiet anser också att strandskyddet bör ges en mera flexibel utformning. I tätortsnära områden och utefter landets kuster behövs ett strikt strandskydd. Detsamma gäller över huvud taget där det finns ett besökstryck. Samtidigt finns det områden i landet där ett uppluckrat strandskydd är till fördel för den befolkning som bor i området och där denna uppluckring inte utgör något hinder för det rörliga friluftslivet.
Vad som anförts om förenklat regelverk bör ges regeringen till känna.
12 Flexibla hyresavtal
Centerpartiet eftersträvar variationer i bostädernas utformning. Hyresgästen ska ha möjlighet att i stor utsträckning själv bestämma hur bostaden ska se ut. En långt gående anpassning i standard och utformning måste hyresgästen också ta ett rimligt ekonomiskt ansvar för. Hyresvärden och därmed i förlängningen andra hyresgäster ska inte behöva stå hela risken för denna anpassning.
Nuvarande hyreslag ger inte möjlighet till en extra lång bindning i sådana fall då det görs speciella åtaganden för en särskild hyresgäst. Att ändra hyreslagen på den här punkten får inte heller utnyttjas för att oskäligt binda hyresgästerna. Ett alternativ kan vara att omfattande anpassningsåtgärder läggs på särskild avskrivningsplan och att hyresnämnden prövar i förväg om åtgärden är av den arten att den ska föranleda speciell kontraktsskrivning.
En särskild utredning bör tillsättas för att belysa möjligheter för införande av flexibla hyresavtal med särskilt lång bindningstid för hyresgäster.
Vad som i övrigt anförts om ökad variation i boendet bör ges regeringen till känna.
13 ROT-avdrag
Det är väsentligt att landets fastighetsbestånd underhålls på ett bra sätt. ROT-avdragen som infördes 1996 på Centerpartiets initiativ har haft en väsentlig funktion i detta avseende. Avdragen har också verksamt bidragit till att hålla nere "den svarta arbetsmarknaden" inom bostadssektorn. Avdragen gavs en tillfällig karaktär och giltighetstiden förlängdes i flera omgångar, men togs bort från och med 1999.
ROT-avdragen utgick i form av en skattereduktion som uppgick till 30 % av godkänd arbetskostnad inklusive moms. Den maximala skattereduktionen var i slutskedet för småhus 14.000 kr och för hyreshus högst 27.000 kr eller 4 gånger fastighetsskatten. Eftersom kostnader för material inte ingick i underlaget var det oftast en begränsad del av totalkostnaden som var underlag för skattereduktion. Trots detta har avdragen haft en mycket positiv effekt. Centerpartiet anser att ROT-avdragen bör återinföras, vidareutvecklas och permanentas. Regeringen bör återkomma med förslag härom.
14 Finansiering
Svensk bostadspolitik har under mycket lång tid byggt på omfattande subventioner, som främst har riktat sig mot nybyggnad och syftat till att med skattemedel lyfta av de höga kostnaderna i inledningsskedet för de boende. I vissa fall har subventionerna varit ganska långsiktiga. Huvuddelen av subventionerna har successivt avvecklats. Avvecklingen av subventionerna har skapat stora problem för fastighetsägarna och de boende. Det har dock varit en förändring som varit nödvändig att genomföra, men som genomfördes på ett alltför brutalt sätt.
Den borgerliga regering som tillträdde 1991 reformerade i grunden subventionssystemet. Villaägarna får nu inga subventioner i form av ränte- bidrag och flerfamiljshusen får bara en subvention som anses motsvara villaägarnas avdragsrätt för räntor. Räntebidragen kostade som mest 33 miljarder kr. och beräknas efter sekelskiftet kosta några få miljarder.
För de boende är en låg räntenivå oerhört väsentlig. Att Sverige kan hålla en låg inflation och därmed en låg räntenivå är långt viktigare för boendekostnaderna än subventioner. Sverige ska även fortsättningsvis driva en lågräntepolitik. Att på nytt införa räntesubventioner är enligt Center- partiets mening inte aktuellt.
Den lägre räntenivån har snabbast fått genomslag för villaägarna. Det sammanhänger framförallt med att många villaägare har haft en större andel av sina lån till rörlig ränta. För flerfamiljshusen och inte minst inom allmännyttan har det varit vanligt med större andel lån till fast ränta och längre bindningstider. Detta gör att en lägre räntenivå får genomslag först på betydligt längre sikt för hyresgästerna än för en del villaägare. För villaägare med stor andel fast ränta är situationen likartad som för ägare till fler- familjshus.
Centerpartiet anser att de eviga räntebidragen för flerfamiljshus bör fasas ut ur systemet. För att lösa finansieringsproblemen och sänka kostnaderna i ett inledningskede bör det finnas investeringsbidrag som t.ex. kan utgå i form av restitution av moms. För att minska bygg- och boendekostnaderna bör arbetsgivaravgifterna sänkas.
Det som anförts om bostadsfinansiering bör ges regeringen till känna.
15 Inrätta en bostadsministerpost
Den nuvarande departementsindelningen har visat sig vara olycklig för bostads- och planfrågornas hantering. De frågor som bostadsutskottet har att hantera handläggs av ett flertal ministrar och bilden är mycket splittrad gentemot allmänheten. Detta har tydligen också regeringen konstaterat genom att ge statsrådet Lövdén vidgade uppgifter på bostadsområdet.
Det är glädjande att regeringen ger bostadsfrågorna större tyngd i rege- ringsarbetet. Det är inte tillräckligt. Centerpartiet anser att bostadsfrågorna borde ges den tyngd de förtjänar genom en ändrad departementsindelning, där en bostadsminister ges ett samlat ansvar för bostadsfrågorna.
Det som anförts om att inrätta en bostadsministerpost bör ges regeringen till känna.
16 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägarlägenheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valfrihet och mångfald i boendet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stabil bostadspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmännyttans roll och uppgifter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av bostadsmiljön,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brottsförebyggande aspekter vid samhällsplane- ring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsoaspekter i bostadsmiljön,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnoperspektiv i samhällsplaneringen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett system för miljöklassning av bostäder,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kretsloppsanpassat byggande,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skydd för grönområden i stadsmiljö i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandefrågor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad demokrati,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förhindra segregation,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förenkla regelverket,
16. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheter för flexibla hyresavtal med särskilt lång bindningstid för hyresgäster,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad variation i boendet,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en permanentning av ROT-avdrag,1
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsfinansiering,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om instiftande av en bostadsministerpost.
Stockholm den 29 september 1999
Rigmor Ahlstedt (c)
Rolf Kenneryd (c)
Lena Ek (c)
Agne Hansson (c)
Eskil Erlandsson (c)
1 Yrkande 18 hänvisat till SkU.