med anledning av förs. 1999/2000:RR3 Statligt stöd till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling
1 Inledning
Hösten 1997, i samband med 1998 års budget, beslutade riksdagen att
avsätta statliga medel för bidrag till lokala investeringsprogram för att
främja en ekologiskt hållbar utveckling. Riksdagen beslutade att stödet
skulle omfatta 5,4 miljarder kronor under perioden 1998-2000. Med
stödet till lokala investeringsprogram angavs två syften. Dels att påtagligt
öka takten i omställningen av Sverige till ett ekologiskt uthålligt
samhälle, dels att bidra till ökad sysselsättning. Centerpartiet stod bakom
detta första beslut om att införa ett statligt stöd till lokala
investeringsprogram. Vi såg dessa miljarder som mycket välkomna för
investeringar för framtiden som skulle kunna öka kommunernas
möjligheter att förverkliga sina miljövisioner.
Mycket har dock hänt sedan hösten 1997. Dels har stödet till lokala
investeringsprogram tillförts ytterligare medel i samband med 1999 års
budgetproposition, och omfattar numera 6,77 miljarder för perioden 1998-
2001. Denna utökning har inte Centerpartiet ställt sig bakom. Regeringen
och Miljödepartementet har i sin hantering förfuskat det ursprungliga syftet
med de lokala investeringsprogrammen. Det som skulle bli en storsatsning på
ekologiskt hållbar utveckling har istället kommit att bli ett stort
arbetsmarknadspolitiskt projekt. Tveksamma miljöåtgärder används för att
frisera arbetslöshetssiffrorna och samhället kommer inte att se annorlunda ut
efter det att programmet avslutats.
2 Granskning av stödet till lokala investerings-
program
Det statliga stödet till lokala investeringsprogram för en ekologiskt
hållbar utveckling har under det senaste året granskats av flera olika
statliga organ. Riksdagens revisorer har granskat stödet och redovisat
resultatet av granskningen i rapport 1998/99:8 Statligt stöd till lokala
investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling. Skrivelsen som
föranleder denna motion baserar sig på revisorernas rapport och de
remissvar som lämnats på rapporten.
2.1 Riksrevisionsverkets granskning
Andra organ som granskat de lokala investeringsprogrammen är
riksdagens bostadsutskott samt Riksrevisionsverket. Riksrevisionsverket
(RRV) har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera de lokala
investeringsprogrammen. Den första etappen av RRV:s arbete inriktades
främst på kommunernas genomförande av lokala investeringsprogram
och deras fortsatta ansökningsarbete. Riksrevisionsverket levererade i en
uppföljning och utvärdering av de lokala investeringsprogrammen (RRV
1999:37) skarp kritik mot både investeringsprogrammen i sig och mot
regeringens handläggning. RRV konstaterar att de lokala
investeringsprogrammen har bidragit till att miljöprofilen förstärkts i
flera, ofta redan planerade, projekt. Redan planerade miljöåtgärder inom
de kommunala förvaltningarna har ofta tidigarelagts. RRV bedömer att
de förväntade miljöeffekterna i många fall har överskattats. Resultatet av
de lokala investeringsprogrammen har, i förhållande till de stora summor
som anslås, med andra ord varit klent.
RRV kunde också konstatera att det i många av de studerade projekten
snarare är statliga skatteregler, som exempelvis införande av avfallsskatt, än
de lokala investeringsprogrammen som initierat och format projektet. Det
ekologiskt hållbara Sverige kommer inte att nås genom statligt initierade
program, utan snarare genom en väl fungerande marknadsekonomi och väl
avvägda styrmedel. Politiken bör skapa sådana förutsättningar för marknads-
ekonomin att den leder till god hushållning och stimulerar miljöansvar.
För att skapa sådana förutsättningar för marknadsekonomin att den leder
till god hushållning och stimulerar miljöansvar arbetar Centerpartiet för en
ökad miljörelatering av skattesystemet. Utgångspunkten för miljöskatter ska
vara att det är förorenaren som ska betala de kostnader som verksamheten
orsakar. Ekonomiska styrmedel, som till exempel skatter och avgifter, ger
som en sidoeffekt inkomster till statskassan. Det innebär att staten kan sänka
andra skatter och avgifter som är störande för ekonomin. Centerpartiet har
under den allmänna motionstiden lagt förslag om en grön skatteväxling, där
höjda miljöskatter växlas mot sänkta arbetsgivaravgifter.
I en tid med hög arbetslöshet anser Centerpartiet, trots högkonjunktur och
uppenbara miljöproblem, att den självklara strategin är att sänka arbets-
givaravgifterna och öka skatten på miljöförstöring och användning av
ändliga naturresurser. På så vis kan fler människor få jobb samtidigt som en
effektivare resursanvändning och kretsloppsanpassad produktion stimuleras.
Genom en grön skatteväxling kan man alltså nå samma syfte som de lokala
investeringsprogrammen, men utan att för den skull behöva satsa
miljardbelopp.
2.2 Riksdagens revisorers granskning
Riksdagens revisorer har dels granskat de processer som resulterade i
fördelningen av 1998 och 1999 års stöd till lokala investeringsprogram,
dels resultatet av dessa båda års fördelning i form av skattade miljö- och
sysselsättningseffekter. När det gäller fördelningsprocessen ansåg en klar
majoritet av kommunerna att det fanns brister i de riktlinjer som
Miljödepartementet gav om det aktuella stödet under det första året.
Riktlinjerna ansågs oklara, de förändrades över tid och olika kommuner
gavs olika besked om vilka åtgärder som kunde anses vara
stödberättigade. Mot bakgrund av kommunernas syn på regeringens och
Miljödepartementets hantering av fördelningsprocessen är den skarpa
kritik som Riksdagens revisorer levererar helt på sin plats.
Riksdagens revisorer anser att ett omfattande statligt stöd bör kännetecknas
av väl genomarbetad struktur som uppvisar en viss kontinuitet i såväl tid som
rum. Revisorerna ifrågasätter om så varit fallet när det gäller det statliga
stödet till lokala investeringsprogram.
Det finns fog för att säga att regeringens och Miljödepartementets
hantering av de lokala investeringsprogrammen liknat ett lotteri. Ett
lotteri där regeringen - som drar de vinnande numren - inte själv alltid
följer sina uppsatta regler. Bidrag har delats ut lite hit och dit utan någon,
som det verkar, genomtänkt strategi.
Enligt Riksdagens revisorer är det övergripande intrycket av kommunernas
redovisning av de lokala investeringsprogrammens miljöeffekter positivt.
Positiva miljöeffekter av investeringsprogrammen är onekligen i rätt
riktning. Tyvärr är de positiva miljöeffekterna av investeringsprogrammen
relativt små. Beträffande de sju miljöeffekter där jämförelser med befintliga
kvantitativa miljömål varit möjliga, bidrar de åtgärder som erhållit stöd under
det första fördelningsåret med mellan 0,029 och 3,6 % av vad som krävs för
att nå det nationella målet. Regeringen har beslutat om 2 320 miljoner kronor
i bidrag till de åtgärder som erhållit stöd under det första fördelningsåret.
Det
är mycket pengar i förhållande till graden av måluppfyllelse. Centerpartiet är
övertygat om att det finns mer kostnadseffektiva sätt att nå miljömålen,
exempelvis kombinationer av information och ekonomiska styrmedel.
Inte heller de sysselsättningsmässiga effekterna av de lokala investerings-
programmen imponerar. Regeringen har beslutat om 2 320 miljoner kronor i
bidrag till lokala investeringsprogram för perioden 1998-2000 och 1 433
miljoner kronor för perioden 1999-2001. Enligt kommunernas lokala
investeringsprogram väntas de åtgärder som beviljats stöd under 1999 ge
cirka 3 500 direkta arbetstillfällen och endast 600 bestående arbetstillfällen.
Centerpartiet anser att de miljömässiga och arbetsmarknadsmässiga
resultaten av de lokala investeringsprogrammen är alltför små i förhållande
till de stora pengar som anslås. Ingångna avtal med kommuner bör fullföljas.
I övrigt bör projektet avslutas och de återstående pengarna användas på ett
för miljö och sysselsättning mer kostnadseffektivt sätt. Detta bör riksdagen
besluta om.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att avsluta projektet med lokala investe-
ringsprogram i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur de återstående
pengarna kan användas på ett för miljö och sysselsättning mer
kostnadseffektivt sätt.