Varken på Arbetsmarknadsdepartementet, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Arbetslivsinstitutet eller Närings- och teknikutvecklingsverket har man
tittat på aspekten kvinnor och neddragningar av den offentliga sektorn
under 1990-talet. Då svensk arbetsmarknad är starkt könssegregerad,
drabbar neddragningar inom sjukvård, omvårdnad, skolverksamhet,
postkontor, domstolar, myndigheter osv kvinnorna hårdast. En
utvärdering bör göras om konsekvenser av aspekten kvinnor och
neddragningar inom den offentliga sektorn.
Det enda som delvis belyser frågeställningen är "Kvinnomaktutred-
ningens" rapport, Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers
omvandling, SOU 1997:83. Denna delrapport är en samling antologier av
olika författare. I SOU 1998:6 Betänkande av Kvinnomaktutredningen
konstateras: "Mitt förslag är att regeringen gör en kommunikationsplan för
spridning och forskning från Kvinnomaktutredningen och påbörjar en aktiv
spridning av kunskap i frågan om kvinnors och mäns tillgång till ekonomisk
makt och ekonomiska resurser."
Av tradition brukar den offentliga sektorn avgränsas till den verksamhet
som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn, kommunerna och lands-
tingen. Gemensamt för verksamheterna är att de styrs av en politiskt vald
församling. Kvinnors arbetsmarknad är alltså till stor del präglad av politisk
styrning och politiska mål.
Viss konkurrensutsättning av verksamheter inom offentlig sektor, t ex
äldreomsorg och sjukvård, skulle möjliggöra för kvinnor att bättre kunna
utveckla såväl omsorgen och vården som den traditionellt kvinnliga arbets-
marknaden.
Stimulansåtgärder måste sättas in för att göra IT-sektorn till en jämställd
arbetsmarknad. Det är viktigt att kvinnorna formar framtidens IT-utbud i lika
hög grad som männen.
Det är också en väg att lösa unga kvinnors arbetslöshet.
Tillväxten och sysselsättningen kan stärkas genom att Sverige deltar i
försöksperioden inom EU-samverkan med reducerad mervärdesskatt på
arbetsintensiva tjänster. Enligt EU-direktiv pågår försök med att sänka
tjänstemomsen för olika områden inom tjänstesektorn. Det handlar enligt
direktiv 77/388/EÖF om att kunna sänka momsen för arbetskraftsintensiva
tjänsteområden samt områden där "svart arbetskraft" måste minskas.
I artikel 28 i direktivet beskrivs villkoren som arbetskraftsintensiva,
tjänsterna ska ges direkt till brukaren, de ska vara övervägande lokala och
inte skapa konkurrens. Detta ger en god möjlighet för kvinnor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av konsekvenserna för kvinnor av
neddragningar i den offentliga sektorn,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en utvärdering
görs av konsekvenserna av kvinnors arbetsmarknad präglad av politisk
styrning och politiska mål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konkurrensutsättning av traditionellt kvinn-
liga yrkesområden påskyndas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stimulansåtgärder för att göra IT-sektorn till en
jämställd arbetsmarknad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige skall delta i försöksperioden med
sänkt moms för arbetsintensiva tjänster inom EU-området.1
Stockholm den 4 oktober 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)
Rosita Runegrund (kd)
1 Yrkande 5 hänvisat till SkU.
Elanders Gotab, Stockholm 1999