Sverige är i internationellt perspektiv ett av de mest jämställda länderna i
världen. Det beror inte på att Sverige är ett jämställt land utan på att
andra länder i världen är mindre jämställda. Jämställdhet innebär att
kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att
ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, vårda hem och barn och
delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Miljöpartiet de
gröna har alltid sett jämställdhet som något självklart. Vi har varvade
listor inför val, en jämn könsrepresentation i partistyrelsen och i
arbetsgrupper på alla nivåer i organisationen. Miljöpartiet är ett
jämförelsevis nytt parti i riksdagen och skiljer sig från de gamla som har
kvinnoföreningar i sina partiorganisationer. Liksom ungdomsförbundet
är med och påverkar partiets politik direkt har kvinnorna alltid funnits
representerade i partiets ledning på jämställt sätt med männen. De gröna
partierna världen över representeras utåt av språkrör eftersom den gröna
ideologin baseras på decentralisering av beslutsfattandet och i regel är
språkrören en man och en kvinna.
Kvinnomaktutredningen presenterade vid årsskiftet 1997/1998 sitt slut-
betänkande SOU 1998:6 Ty makten är din ... med tretton rapporter. Miljö-
partiet vill att regeringen tar i beaktande betänkandets förslag till åtgärder
och återkommer med förslag i betänkandets riktningar.
Jämställdhetslagen och JämO
JämO:s uppdrag att följa upp och utvärdera jämställdhetslagens
tillämpning bör förstärkas. Miljöpartiet anser att JämO:s
kompetensområde bör vidgas så att det omfattar hela samhällslivet, inte
bara arbetslivet. Dessutom bör detta vidgade kompetensområde
fastställas i en lag och inte endast genom en förordning. Det skulle
innebära att regeringen måste få riksdagens godkännande för att kunna
ändra JämO:s kompetensområde. Den ordningen kommer att uppfylla de
så kallade Parisprinciperna som antogs av FN:s generalförsamling 1993.
Där betonas särskilt betydelsen av att organ för skydd av mänskliga
rättigheter är rättsligt och politiskt självständiga. Enligt principerna ska
dessutom nationella institutioner ges ett så brett mandat som möjligt.
Mandatet bör slås fast i en konstitutionell text eller lagtext. Arbetet mot
könsdiskriminering är i högsta grad en fråga om mänskliga rättigheter
vilket är väl förankrat i internationella konventioner.
Enligt proposition 1993/94:147 Delad makt, delat ansvar skall varje
länsstyrelse få medel för en länsexpert i jämställdhetsfrågor. Experten har i
uppgift att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken på regional och lokal
nivå. Vi anser att länsexpertens uppgift även ska vara att ha tillsyn över
jämställdhetslagens tillämpning på det regionala planet. Det är ett nödvändigt
och viktigt komplement till JämO:s verksamhet. Om länsexperterna jämte
JämO erhöll ett tillsynsansvar skulle det innebära en väsentlig resurs-
förstärkning. Länsexperterna har en bred kompetens och "lokalkännedom"
som skulle komma arbetet till godo. Då det finns ett visst intresse från bådas
håll ser vi det som positivt att regeringen utreder frågan.
Ett annat stort problem är att det fortfarande finns ett stort antal
arbetsplatser som saknar jämställdhetsplaner. Detta är särskilt vanligt inom
IT-branschen, den som brukar benämnas som framtidens arbetsmarknad.
Varför intresserar sig då inte arbetsgivarna för jämställdhetsarbetet? Dels
beror det nog på okunnighet, dels på den ringa risken för påföljd om man
struntar i lagens krav på upprättande av årlig jämställdhetsplan. För att
jämställdhetsplanerna ska kunna få ett reellt genomslag krävs en möjlighet
till vitesföreläggande. På vilket sätt det ska lösas vill vi att regeringen
utreder.
Trots att krav finns på könsuppdelad statistik efterlevs inte detta.
Regeringen bör se till att den framtagna statistiken används konsekvent när
olika förslag till ändringar i lagstiftningen framförs. Detta bör ges regeringen
till känna.
Miljöpartiet vill att kvotering genom positiv särbehandling vid lika meriter
av underrepresenterat kön ska användas vid tillsättning av tjänster inom
myndigheter och statliga verk.
Jämtegrering
Inom den internationella jämställdhetsforskningen pratar man om
mainstreaming, det vill säga att jämställdhetsperspektivet ska finnas med
i alla områden i samhället. I Sverige försöker man att mynta ett nytt ord
för mainstreaming, nämligen "jämtegrera" vilket innebär att jämställd-
hetsperspektivet bör ingå i alla beslut, vid utformning av alla
verksamheter, på i stort sett alla områden i samhället. Kommunförbundet
har tagit fram en metod för "jämtegrering" som kallas 3 R-metoden. R:en
står för representation, resurser och realia. I bland annat Växjö kommun
har modellen applicerats i vissa nämnder, dess tillhörande förvaltningar
och verksamheter. Resultaten har varit positiva och visar att modellen
synliggör det som inte är jämställt och ger möjlighet att konkret åtgärda
problemet. Miljöpartiet vill att regeringen ska uppmuntra och stödja att 3
R- metoden genomförs inom alla statliga myndigheter och utredningar.
Jämställd arbetsmarknadspolitik
Genomsnittslönen för kvinnor är lägre än för män. Detta beror på olika
faktorer som att kvinnodominerade yrken har lägre status och därmed
lägre lön, många kvinnor arbetar endast deltid, väljer utbildning och yrke
som är könsbundna, etc. Lönenivån begränsar inte bara kvinnornas
handlingsutrymme på ett ojämlikt sätt jämfört med männens under
arbetsför ålder utan också längre fram i livet, eftersom det svenska
försäkringssystemet är uppbyggt så att pension och sjukpenning räknas
utifrån lönenivån. Trenden som gör att kvinnornas medellön är lägre än
männens bör vändas, med krafttag, på olika sätt.
Löneskillnadsutredningen har kommit fram till att upp till 8 % av
lönediskrimineringen inte kan förklaras med annat än kön. Direkt
diskriminering bör bland annat stoppas genom arbetsvärdering där olika
arbetskategorier kan jämföras med varandra. Forskningen om
arbetsvärdering som har initierats, t.ex. inom Kommunförbundet, måste
fortsätta. Även om man nu har tagit fram en modell måste dörrarna vara
öppna för nya modeller. Vad vi ser som viktigt är att bryta trenden att
kvinnor i samband med barnafödande halkar efter lönemässigt och att
denna obalans sedan kan vara svår att korrigera. Detta måste åtgärdas
genom en generell rutin att föräldralediga per automatik omfattas av
lönerevisionerna, då man på detta sätt kan förebygga lönediskriminering.
Regeringen bör omgående se över detta.
Miljöpartiet anser att yrkesgrupper som i dag till stor del är
kvinnodominerade är undervärderade, t.ex. lärare, barnskötare, biträden inom
äldreomsorgen och underskötare.
Genom högre lön och bättre arbetsklimat kan statusen hos dessa
yrkeskategorier höjas. De könsdiskriminerande värderingarna är givetvis inte
öppet synliga i kollektivavtalens bestämmelser men de upprätthålls och
befästs inte desto mindre av dessa kollektivavtal. Generellt sätt verkar man
tro att kollektivavtal per se utesluter könsdiskriminering. Man menar från
fackligt håll att om parterna har kommit överens så ska förhandlingsresultatet
och dess konsekvenser inte kunna ifrågasättas. Detta kan tolkas så att
intresset av att avtalen ska ligga fast är viktigare än intresset för att
åtgärda
lönediskriminering. Men det innebär att man sätter sig över det faktum att
EG-rätten är tvingande lag. EG-rätten ger inte kollektivavtalen något
tolkningsföreträde. Hur detta skall tolkas bör regeringen ges till känna.
Ytterligare en problematik är huruvida diskrimineringslagarna skall fortsätta
att vara arbetsrättsliga lagar och tvisterna prövas i arbetsdomstolen. Detta
kan enligt JämO skapa vissa problem av jävskaraktär. Miljöpartiet anser att
detta bör utredas.
Offentlig sektor
Sverige genomgår en period med den största arbetslösheten sedan 30-
talet, med negativa konsekvenser för samhället. Många som har arbetat
inom den offentliga sektorn och som nu är arbetslösa konfronteras
dagligen med att deras barns skola och deras äldre släktingars sjukvård
saknar personal. Denna frustrerande situation bör vändas genom att mer
resurser i framtiden omfördelas till kommuner och landsting. Samarbetet
mellan regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lett till ökade
resurser, och detta bör fortskrida.
Eftersom vår nuvarande arbetsmarknad är segregerad i den mening att den
är uppdelad efter kön, är kvinnor i högre grad än män beroende av att den
offentliga sektorn är ordentligt utbyggd. Detta beroende föreligger vad gäller
såväl serviceutnyttjande som arbetstagande. Det är viktigt att gynna denna
sektor då den är av stor betydelse för att vår infrastruktur ska fungera, men
också för att undvika en hög kvinnoarbetslöshet. För att kunna kombinera två
föräldrars förvärvsarbete under småbarnsåren är en väl fungerande skola och
barnomsorg nödvändig. Miljöpartiet vill att konsekvensanalyser av
eventuella skillnader i utfall för kvinnor och män vad gäller nedskärningar i
vår gemensamma välfärd genomgående genomförs.
Näringslivet
Det finns inga kvinnor på VD-poster i svenska börsföretag, endast 4,9 %
av styrelseledamöterna är kvinnor och 76,9 % av företagen har enbart
män i styrelsen.
Det privata näringslivet bör uppmuntras att ta ansvar för att
chefstillsättningar genomgående tar hänsyn till jämställdhetsaspekten. Det
privata näringslivet bör öppna dörrarna för kvinnorna att sitta på höga poster
i näringslivets styrelser och på chefsposter. Det bör finnas möjlighet att göra
karriär på lika villkor. Kvinnor ska inte hindras av att de i dag i högre
utsträckning än män är föräldralediga och deltidsarbetande. Näringslivet bör
underlätta för och uppmuntra fler män att vara föräldralediga. I näringslivet
bör föräldraledigheten vara meriterande.
Jämställdhetsmärkning
Kvalitets- och miljöcertifiering har fungerat och givit goda resultat. Fler
och fler företag ansluter sig till att anpassa sin produktion för
kvalitetsmärkning eftersom det visar sig att där finns det en vinst att
hämta. Kvinnor och män har ofta olika sätt att tänka, kommunicera och
analysera problem på. Därför blir en arbetsgrupp som består av båda
könen mer kreativ och effektiv. Näringslivet bör få upp ögonen för att en
jämställd arbetsplats och en produktion med jämställdhetshänsyn ger
goda vinster. Vi vill att kvalitetsmärkning också ska innefatta
jämställdheten.
Vi ser det som positivt att regeringen nu tillsatt en utredning om
jämställdhetsmärkning av varor och tjänster. Vi förväntar oss att konkreta
åtgärder föreslås den 31 december år 2000 då utredningen väntas vara färdig.
Dessa åtgärder bör vara inriktade och konstruerade som uppmuntran både
gentemot den offentliga sektorn och det privata näringslivet när det gäller att
använda jämställdhetsmärkning. Men vi vill även införa tilläggsdirektiv i den
pågående utredningen såsom möjligheten att även jämställdhetsmärka
företag och reklam (reklamen omsluter oss på olika sätt och vis genom
tidningar, reklampelare och framför allt i våra TV-kanaler). Till exempel
skulle en bra föräldrapolicy kunna vara ett kvalitetskrav för att ett företag
ska
få kalla sig jämställt. Vad gäller reklamen är nog alla medvetna om de
stereotypa bilder av kvinnor och män - kvinnligt och manligt, som
dominerar.
Arbetstidsförkortning
En generell arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar i veckan, på
vägen mot 30-timmarsvecka, bör även betraktas ur ett
jämställdhetsperspektiv. Vi ser det som en väg att gå för en förändring av
kvinnors förutsättningar för ett aktivt deltagande på alla plan i samhället
och för männens förutsättningar för ett aktivt deltagande i hemmets
skötsel och barnens omvårdnad. Eftersom män i realiteten arbetar heltid
(70 % av männen i arbete jobbar heltid) och kvinnor till stor del arbetar
deltid (endast 45 % av kvinnorna i arbete jobbar heltid) innebär en
arbetstidsförkortning ett effektivt sätt att omfördela arbete från män till
kvinnor. Därför anser vi att arbetstidsförkortning bör utredas ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Föräldraledighet
Som jämställdhetsstrategi har olika satsningar gjorts för att få män att i
större utsträckning använda sina rättigheter till föräldraledighet och
därmed vara tillsammans med sina barn under deras första levnadsår.
Detta skulle kunna medföra positiva konsekvenser för kvinnornas
situation på arbetsmarknaden. Förhoppningen är att arbetsgivare slutar att
se på kvinnor i fertil ålder som en andra klassens arbetskraft på grund av
risken att de ska bli gravida och ta ut föräldraledighet. Med andra ord
anser man fortfarande till stor del att det bara är kvinnan som får barn.
Det lär t o m finnas företag som praktiserar s k babykontrakt; dvs att
kvinnan garanterar att hon inte tänker bli gravid under en viss tidsperiod.
Fortfarande tar män bara ut ca 10 % av samtliga föräldrapenningdagar.
Regeringen bör återkomma med åtgärder för att förändra detta.
I 16 och 17 §§ föräldraledighetslagen ges visst skydd mot uppsägning,
omplacering och försämrade anställningsförmåner. Som lagen är utformad i
dag ges inget skydd när arbetsgivaren påstår att det vid sidan av graviditeten
och föräldraledigheten också finns andra förklaringar till åtgärderna. Samma
konstruktion som finns i de nya lagarna om etnisk diskriminering,
diskriminering av funktionshindrade eller på grund av sexuell läggning, det
vill säga att arbetsgivaren är skyldig att visa att det saknas varje samband
mellan missgynnande och etnisk tillhörighet etc. Det finns anledning att se
över lagtextens utformning i 16 och 17 §§.
Enligt SCB:s Lathund om jämställdhet spenderar kvinnan ensam 47
timmar per vecka med barnen när de är små och fadern endast 18 timmar.
För att i viss mån bryta detta negativa mönster vill vi att ytterligare en del
av
föräldraförsäkringen kvoteras. Miljöpartiet vill i framtiden utöka
pappamånaden till 3 månader och bygga ut föräldraförsäkringen. Se vidare i
vår motion Förlängd föräldraförsäkring och utökad pappaledighet.
Kvinnors tillträde till forskning
Statistiken visar att kvinnor är överrepresenterade vid lägre
utbildningsnivåer men att det finns en jämn könsfördelning vid högre
utbildningsnivåer samt inom forskningsutbildningen. Däremot sker det
någonting vid examensarbetet; få kvinnor blir klara och tar
doktorsexamen, endast en tredjedel av alla examinerade är kvinnor.
Fortfarande tillsätts endast 10 % av professorsplatserna vid universiteten
med kvinnor. Orsakerna till detta är bland annat att det främst är män
som är handledare, män som väljer forskningskandidater och män som
skapar strukturerna för konkurrensen på högre forskningsnivåer vid
universiteten och instituten. Det är uppenbart att män särbehandlas i dag
på bekostnad av lika kompetenta kvinnor. För att komma till rätta med
problemet att så få kvinnor avslutar högre universitetsstudier bör
regeringen utreda varför det förhåller sig på det viset.
Forskning med genusperspektiv
Miljöpartiet anser att redan kända forskningsområden bör utvecklas och
fördjupas med avseende på ett genusperspektiv. Forskningen om
kvinnors hälsa bör prioriteras. Kvinnor är överrepresenterade när det
gäller dålig hälsa under arbetsför ålder, med stressymptom, rygg- och
nackbesvär, hög risk för arbetsskador m m. Det beror bl a på att kvinnor i
regel har huvudansvaret för det obetalda arbetet i hushållet, samt att
flertalet kvinnor har sämre möjlighet att påverka sina arbeten. De har
också fått högre arbetsbelastning i och med nedskärningarna i den
offentliga sektorn på 90-talet. Därför ser vi det som av stor vikt att
forskning bedrivs med genusperspektiv.
Preventivmedel
Sexualiteten kan skänka oss något av det vi värdesätter mest i livet. Men
den kan också leda till oönskad graviditet, könssjukdomar och aids.
Därför är det viktigt att alla, unga som äldre, lär sig att skydda sig.
Miljöpartiet vill att det ska finnas en välfungerande och lättillgänglig
preventivmedelsinformation i anslutning till högstadie- och
gymnasieskolorna. Det är viktigt att ungdomarna lär sig att använda
kondom, för att få ett mer riskfritt sexliv. Återigen får vi rapporter om
tendenser till att tonårsaborterna ökar. Enligt siffror från Socialstyrelsen
har tonårsaborterna ökat med sex procent under årets första sex månader
jämfört med första halvåret 1998. Ett beslut om abort är alltid ett svårt
beslut att ta. För att slippa ett kirurgiskt ingrepp, som alltid medför en
risk, vill vi att möjligheten att använda "dagen efter-piller" utökas. För
att få ett tillfredsställande och roligt sexliv är det viktigt med fungerande
och ofarliga preventivmedel. Preventivmedel har nästan helt varit
inriktade på kvinnor; det är viktigt att inriktningen nu också blir på
männen.
Skola och utbildning
Det är viktigt att nu också synliggöra kvinnor i undervisning, i
läroböcker och i klassrummet. Kvinnohistoria bör därför ingå i den
vanliga historieundervisningen, både i grundskolan och på gymnasiet.
För att bryta könsbundna utbildningsval bör SYO-konsulenterna upp-
muntra tvekande flickor att söka typiskt manliga yrken och pojkar typiskt
kvinnliga yrken. Det är viktigt att de traditionellt könsbundna utbildningarna
görs mer intressanta för det under- representerade könet.
Pojkar uppmärksammas fortfarande mer än flickorna i klassrummen; det är
de som får avbryta, får större ramar för vad som är tillåtet. Inom idrott och
fritidsaktiviteter fördelas fortfarande inte resurserna jämlikt mellan pojkar
och flickor. Miljöpartiet vill att lärarutbildningen fortsätter fördjupningen om
jämställdhet.
Könsmobbning inom skolan måste motverkas. Idag är det inte ovanligt att
flickor blir kallade för horor och liknande. Detta är en mycket skrämmande
utveckling som vi inte kan acceptera.
Många barn saknar en pappa och ibland också andra manliga förebilder i
sin vardag eftersom både barnomsorg och skola domineras av kvinnor.
Yrken där man arbetar med barn måste uppvärderas, dels genom högre löner,
dels genom mer attraktiva arbetsförhållanden, t ex genom att man blir fler
vuxna i skolan och får mindre barngrupper att arbeta med. Det är ur såväl
jämställdhetsperspektiv som barnperspektiv viktigt att fler män arbetar inom
skola och barnomsorg.
Medias bild av kvinnan
Bilden av kvinnan i media är som regel fortfarande stereotyp; kvinnan
som madonna, oskyldig, passiv eller kvinnan som sexobjekt, oren och
normbrytande. Veckotidningar som konsumeras av många tonårsflickor
följer ett mönster med budskapet: "du duger inte som du är, du måste
göras om t ex med hjälp av smink och dieter för att uppnå idealet av en
trådsmal modell". Ungdomar matas med detta visuella budskap också
genom reklam. Vi vill bryta denna trend genom att stödja projekt inom
media, veckotidningar, radio och television som syftar till att upplysa om
kvinnan, som hon är i verkligheten, för att ge ungdomar styrka och
självförtroende.
Det finns forskning som visar att tidningen Veckorevyn alltmer närmar sig
tidningen Lektyrs bilder och budskap. Med den sortens utveckling måste vi
fråga oss vilken betydelse detta får för unga kvinnors uppfattning av sig
själva. Risken finns att de matas med budskapet att vara kvinna är detsamma
som att alltid vara sexuellt tillgänglig. Samtidigt visar rapporter att
tonårspojkar är frekventa porrfilmstittare. Det finns en klar risk att dessa
pojkars bild av sexualitet är att kvinnor och män alltid är sexuellt redo och
tillgängliga. Miljöpartiet vill att en utredning tillsätts som granskar hur
media
påverkar ungdomars bild av könsroller.
Männens roll
Av Sveriges livstidsdömda är 83 män och 2 kvinnor, alla är dömda för
mord. 1998 var 6081 män och 326 kvinnor dömda för brott mot
brottsbalken, d v s ungefär 5 % av de dömda var kvinnor. Denna statistik
från Kriminalvårdsstyrelsen visar tydligt att flertalet våldsbrott begås av
män. Generellt sett är det män som utsätter inte bara kvinnor utan också
andra män för våldsbrott utomhus. För män är det farligast att vistas
utomhus, men för kvinnor är det farligast att vistas i hemmet. Det krävs
ett samlat krafttag mot det ökande våldet i samhället - i detta inräknar vi
åtgärder för att minska den rädsla och känsla av otillräcklighet som blir
följden av ett samhälle med stora klyftor.
Socialt konstruerade könsroller är delar av en maktstruktur som gör att
individens lika rättigheter förhindras. Vi anser att jämställdhetsarbetet bör
föras av både kvinnor och män. Under hela jämställdhetens historia har
kampen för jämlikhet mellan könen förts nästan uteslutande av kvinnor.
Männen bör, och många män vill, ta sitt ansvar. Män underställs föreskrivna
normer om hur de ska bete sig. Därför är det av största vikt att männens roll
undersöks, analyseras och förändras. Under senare år har några seminarier
och konferenser hållits på ämnet mansrollen vilket är mycket positivt.
Miljöpartiet vill att dessa kontinuerligt skall fortsätta och att en ständig
diskussion bedrivs. Vi anser även att en tvärpolitisk utredning bör tillsättas
för att analysera den nya mansrollen och hur kunskaperna från utredningen
ska föras ut. Vi kräver också att regeringen offensivt tar initiativ i FN för
att
hålla en världskonferens om mansrollen.
Pornografi
Pornografin förmedlar en snedvriden bild av både mäns och kvinnors
sexualitet. Vi vill att utbudet av pornografin i samhället ska minska
genom att exponering av pornografi förbjuds på samma sätt som reklam
för tobak och alkohol är förbjuden. Vi vill även att reklam i rörelse skall
falla under samma lag som annan reklam. Miljöpartiet anser att en
tvärpolitisk utredning ska tillsättas för att utreda pornografins eventuella
skador och konsekvenser, inte minst när det gäller ungdomar.
Miljöpartiet vill ändra hyreslagen så att hyresvärden får möjlighet att
avhysa hyresgäster som har porrklubbsverksamhet. I dag kan hyresvärdar bli
lurade att hyra ut till en verksamhet som ger sig ut för att vara något lagligt,
men som sedan visar sig vara illegal. Det har förekommit flera fall då
hyresgäster har drabbats av detta.
Kvinnofrid
Miljöpartiet stöder proposition 1997/98:55 Kvinnofrid och vi förväntar
oss att de förslag som presenteras där snarast förverkligas.
Hittills har åtgärder för att skydda kvinnor som utsatts för våld av
närstående män handlat om att skydda kvinnan genom inskränkningar i
hennes liv och frihet. Det är hög tid att vi flyttar fokus till mannen då det är
han som är problemet. Se mer om detta i vår motion om våld mot kvinnor.
För att kvinnor och män ska kunna röra sig fritt i samhället, dag som natt,
utan att känna sig hotade, är det viktigt med en väl fungerande kollektivtrafik
som stannar nära bostäderna, det kan ske genom att man praktiserar "fritt
stopp" på nätterna, d v s bussen stannar där man behöver gå av. Det är också
viktigt att gator och torg är ordentligt upplysta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slutbetänkandet "Ty makten är din ..." och åter-
kommer med förslag i betänkandets riktningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av vad länets jämställdhetsexperter
jämte JämO skall ha för tillsynsansvar för jämställdhetslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet till vitesföreläggande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den könsuppdelade statistiken inte efterlevs,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvotering av underrepresenterat kön vid till-
sättning av tjänster inom myndigheter och statliga verk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om 3 R-metoden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av generella rutiner vid lönerevisioner,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder så att kollektivavtalen inte kommer i
konflikt med EG-rätten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tvister om huruvida diskrimineringslagarna skall
prövas i arbetsdomstolen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetsmärkning i jämställdhetslagen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att eventuella skillnader i utfall för kvinnor och
män vad gäller nedskärningar i den offentliga sektorn genomgående
undersöks,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilläggsdirektiv i utredningen om jämställdhets-
märkning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetstidsförkortning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att få män att utnyttja sina rättigheter
till föräldraledighet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring av 16 och 17 §§ föräldraledighets-
lagen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av problemet med att så få kvinnor
avslutar högre universitetsstudier,5
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att prioritera forskning om preventivmedel i
allmänhet och för män i synnerhet, 3
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att synliggöra kvinnor i undervisningen, i läro-
böckerna och i klassrummet, 5
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om problematiken angående ungdomars språkbruk
och att flickors kroppar anses vara allmänna objekt, 5
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lärarutbildningen fortsätter att fördjupa sig i
frågor om jämställdhet med inriktning på att hitta bra former för att
undervisa på ett jämställt sätt, 5
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder så att omsorgsyrkena blir mer attrak-
tiva, 3
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om hur medierna påverkar
ungdomars bild av könsroller liksom manligt och kvinnligt, 4
23. att riksdagen hos regeringen begär att en tvärpolitisk utredning
tillsätts för att analysera den nya mansrollen och hur kunskaperna från
utredningen skall föras ut till allmänheten i enlighet med vad som
anförts i motionen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ta initiativ till en FN-konferens om mans-
rollen, 2
25. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i lag så att
pornografisk reklam förbjuds på liknande sätt som tobaks- och
alkoholreklam, 1
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda pornografins skador och konsekvenser
för till exempel unga människor och hur detta påverkar dem i deras
syn på sexualitet, 3
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
hyreslagen för att kunna avhysa hyresgäster som har porrklubbs-
verksamhet. 6
Stockholm den 4 oktober 1999
Birger Schlaug (mp)
Barbro Feltzing (mp)
Kia Andreasson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Matz Hammarström (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Mikael Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Lars Ångström (mp)
1 Yrkande 25 hänvisat till KU.
2 Yrkande 24 hänvisat till UU.