Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhetsarbetet.
Lagstiftningen på jämställdhetsområdet har förbättrats alltmer de senaste
åren. De viktigaste punkterna i jämställdhetsarbetet handlar om att
kvinnor ska ha lika möjligheter, lika skyldigheter och lika rättigheter som
män när det gäller att ha ett arbete, att vårda barn och hem samt delta i
politiska, fackliga och andra samhälleliga aktiviteter. Vi anser det viktigt
att fortsätta det positiva jämställdhetsarbete som påbörjats i samhället.
Men vi kan alltid göra mer för att påverka attityder i hemmet, på
arbetsplatsen och i samhället i övrigt.
Trots den ökade jämställdheten i samhället visar flera undersökningar på
att kvinnor ofta inte når chefspositioner och styrelserum lika snabbt som
män. Kvinnor får heller inte den lön de är värda med hänsyn till sin
arbetsinsats. Många kvinnor med vårdande yrken får generellt sett sämre lön
än män med s.k. tekniska yrken, trots likvärdiga utbildningsvillkor och lika
ansvar i arbetet. JämO har i ett uppmärksammat fall försökt driva ett fall i
Arbetsdomstolen genom att jämställa en barnmorskas arbete med en sjukhus-
teknikers arbete utifrån olika kvalifikationskrav. Båda hade samma arbets-
givare, nämligen landstinget. JämO ansåg att de utförde lika kvalificerat
arbete och därför borde barnmorskan ha lika lön som teknikern. JämO
använde en arbetsvärderingsmetod som dock ej accepterades i Arbetsdom-
stolen. Idag finns ingen accepterad metod. Detta är beklagligt och bör snarast
åtgärdas.
Idag finns alltså inget system för arbetsvärdering, som är allmänt accepte-
rat. Frågan är hur man i praktisk handling ska kunna komma vidare med
kvinnors lägre löner. Enligt vår mening måste regering och riksdag arbeta
vidare med att hitta system som kan ligga till grund för en jämförelse. Är det
utbildningsnivå, antal år i yrket, ansvar etc som ska värderas i löne-
hänseende? Visst är det ett svårt arbete att ta fram kriterier, men det borde
inte vara omöjligt. Det borde gå att utarbeta någon form av ram för arbets-
värdering som kan vara vägledande i Arbetsomstolens framtida hand-
läggning av lönediskrimineringsmål. Alla arbetsgivare har idag, enligt jäm-
ställdhetslagen, skyldighet att årligen kartlägga löneskillnader mellan
kvinnor och män, på arbetsplatserna. För att underlätta detta arbete för
arbetsgivarna borde ett ramverk för vad som är viktigt att väga in i detta
analysarbete presenteras från riksdag och regering i samverkan med
arbetsmarknadens parter.
Den 15 september presenterades betänkandet från Utredningen om översyn
av jämställdhetslagen (SOU 1999:91). Översynen har i första hand gjorts för
att nå en överenskommelse med EG-rätten i olika frågor. Vad gäller frågor
rörande lönekartläggning och arbetsvärdering har översynen haft ett själv-
ständigt syfte. Tyvärr har utredningen inte behandlat frågan om arbetsvärde-
ring som metod för att jämföra om arbeten är lika eller likvärdiga. Vi anser
att detta är en så viktig fråga för att komma vidare med att utjämna löne-
skillnader mellan kvinnor och män att regeringen bör ta initiativ i denna
fråga i en särskild utredning.
Det ovan nämnda betänkandet tar upp några förbättringsförslag. Men när
det gäller arbetsvärdering kan man konstatera att utredaren haft en passiv och
återhållsam linje.
I betänkandet står följande avseende anlitandet av experter i arbetsvärde-
ringsarbetet: "En ordning som medför att domstolarna anlitar en utomstående
sakkunnig för att genomföra en arbetsvärdering måste i likhet med vad som
gäller i England innebära att den sakkunniges utlåtande är att betrakta som
bevisning vars värde och betydelse det ankommer på domstolen att slutligt ta
ställning till." Vidare anförs: "Utredningens uppfattning är att en ordning
innebärande att en utomstående expert anlitas normalt inte utgör en lämplig
åtgärd för att underlätta arbetet med att bestämma lika lön för lika eller
likvärdigt arbete." Angående objektiviteten i expertens utlåtande anför
utredningen: "Även om experten har mycket stort praktiskt och vetenskapligt
kunnande i frågan blir resultatet av expertens utredning inte något objektivt
som står över diskussion."
Utredningen anser inte att en expert i dessa frågor är tillräcklig för att
objektivt kunna hävda en ståndpunkt gällande arbetsvärdering. Samtidigt
anser man att medicinskt expertis i andra ärenden kan göra detta. Enligt vår
mening är exempelvis ett psykologutlåtande visserligen objektivt men
knappast utan några subjektiva värderingar. Därför är det beklagligt att
utredningen väljer att inte se experter på arbetsvärderingsområdet som en
möjlig väg framöver. Detta hämmar att ramar och praxis på detta område
kommer fram inom de närmaste åren. Vi anser att det engelska systemet bör
prövas i Sverige. Där kan klaganden kräva bistånd av domstolen för att få till
stånd en arbetsvärdering av de arbeten som skall jämföras. Vid en sådan
begäran och om domstolen finner skäl därtill kan en oberoende expert med
erfarenhet av arbetsvärdering och lagstiftningen på området utses.
Då experten värderar arbeten skall denne beakta all information som finns
tillgänglig. Det är vanligt att experten intervjuar aktuella arbetstagare,
arbets-
ledare, chefer, fackliga företrädare m.fl. Det är även vanligt att experten
observerar de aktuella arbetstagarna i arbete. Expertens sammanfattning och
slutsatser jämte parternas framställningar i anledning av sammanfattningen
skall sedan tillställas domstolen. Domstolen har att ta ställning till om
rapporten skall godkännas som bevisning samt om värderingen av arbetenas
värde kan accepteras. (Talan inför domstol om brott mot lagen kan föras av
bl.a. arbetstagaren och en motsvarighet till Jämställdhetsombudsmannen.
Den senare har även befogenheter att självmant inleda en undersökning om
brott mot lagen).
I Sverige ligger bevisbördan på käranden. Nu föreslår utredningen en viss
lättnad genom att arbetsgivarna ges en viss del av bevisbördan. Kvinnor i
England synes ha bättre stöd än svenska kvinnor vad gäller att driva fall av
lönediskriminering.
Utredningen föreslår att § 33 jämställdhetslagen tillförs en regel som ger
Jämställdhetsombudsmannen rätt till tillträde till arbetsplats för att göra
undersökningar av betydelse för bl.a. en arbetsvärdering. Man bedömer att
"ordningen för part att genomföra en arbetsvärdering kan underlättas genom
att jämställdhetslagen tillförs en rätt för Jämställdhetsombudsmannen att få
tillträde till arbetsstället för att göra undersökningar. Någon ytterligare
åtgärd
för att underlätta för arbetstagarsidan att genomföra en arbetsvärdering synes
knappast stå till buds". Eftersom AD inte accepterar det arbetsvärderings-
instrument som JämO hittills använt sig av, kan denna åtgärd inte bli annat
än ett slag i luften.
Det viktigaste är att snarast få fram ett arbetsvärderingsinstrument som kan
börja bli allmänt accepterat av flera olika parter på arbetsmarknaden.
Eftersom kvinnors löner fortfarande ligger väsentligt under männens och
kvinnor inte får gehör för de fall som drivits hittills, är svenska kvinnor
hänvisade till arbetsgivarens välvilja och inte till självklara rättigheter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bekämpa orättvisa löneskillnader mellan
kvinnor och män,
2. att riksdagen hos regeringen begär en särskild utredning om
arbetsvärdering som metod och redskap i arbetet för att utjämna
löneskillnader,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den oberoende expertfunktionen i domstolshand-
läggning av lönediskrimineringsfall.