Arbetslivet har blivit stressigare och svenskt arbetsliv har hamnat i en
återvändsgränd. Alltfler människor drabbas av utbrändhet och stress.
Miljön på våra arbetsplatser har försämrats under det sista decenniet, och
psykosociala arbetsmiljöproblem har brett ut sig.
En orsak kan vara strukturella förändringar inom arbetsmarknaden, som
t.ex. ett ökat användande av bildskärm. Men störst problemet är att pressen
på våra arbetsplatser har ökat idag. Arbetstakten har skruvats upp; 67 %
kvinnor uppger att under de fem år de arbetat har arbetstakten ökat och 60 %
av männen säger samma sak i en undersökning.
Den som inte orkar byts ut. 40 % av de anställda drar in på luncher, arbetar
över eller tar med jobbet hem. Den obetalda övertiden ökar.
Personalindragningar skapar lika stor otrygghet och lika stora besvär för
dem som får behålla jobben, som för dem som tvingas att sluta. Detta visar
en studie av neddragningar inom KF:s administration.
Vid s.k. downsising och vid slimning av företag så minskar motivationen
hos dem som blir kvar. Vid KF visade en uppföljning två år efter
neddragningarna att de som var kvar på sina jobb hade minst lika stora
psykiska besvär som de som sparkades ut i arbetslöshet.
Hårdnande ekonomi ökar pressen på arbetet
Tuff konkurrens och hårdnande ekonomi kräver ökad produktivitet och
pressen på arbetsplatserna bara ökar. Den som sviktar under pressen
känner sig tvingad att stanna kvar på sitt jobb. Professor Gunnar
Aronsson på arbetslivsinstitutet rapporterar att så många som 28 %
känner sig inlåsta på sitt jobb och vantrivs.
En EU-undersökning visar på att vi svenskar är mest stressade i Europa.
Detta faktum måste tas på största allvar. Denna omständighet att vi stressar
så mycket utgör naturligtvis ett ökat tryck på samhällsekonomin.
Förtidspensionering, sjukskrivning och vård för människor som upplever
påfrestningarna i jobbet kostar och att låta dessa människors erfarenhet och
kunskap gå förlorad är ytterligare en förlust.
Friår mitt i livet
Det är en stor övervikt av kvinnor, som blir utbrända och stressade.
Könsperspektivet påverkar hälsan. I de flesta yrkesgrupper är det
kvinnorna, som mår sämre än sina manliga kolleger. En förklaring kan
vara att kvinnor upplever mer stress i vardagen än män gör, eller att män
inte vågar erkänna att de mår dåligt.
Vad finns att göra med det allt mer växande problemet av utbrändhet och
stress? Frågan är inte lätt att besvara. Miljöpartiet har i flera år föreslagit
att
det skulle kunna ges tillfälle att ta ett friår mitt i livet med tjänstledighet
och
del av A-kassa, medan en arbetslös kan komma in på den lediga platsen i
stället. Detta har prövats i delar av landet, där flera som just var utarbetade
på sitt arbete kände att de hade fått en chans att komma tillbaka efter
tjänstledigheten med förnyade krafter.
Förkortad arbetstid ger ökad livskvalitet
Miljöpartiet för också fram tanken om förkortad arbetstid, där en ökad
livskvalitet, kan göra att stressen på arbetet minskar, när man får chans
att vara mer tillsammans med sina barn eller få mer fri tid till friskvård
och egenvård. Det var samma tanke om bl.a. fri tid för friskvård och
egenvård, för att få en minskad sjukfrånvaro och tryggare personal, som
låg bakom försöket med kortare arbetstid i Kirunas hemtjänst, med gott
resultat.
Ett annat förslag kan vara att det inrättas fonder för att förebygga och
åtgärda stress och utbrändhet i likhet med t.ex. arbetslivsfonden, som kan
medverka till ett utvecklingsarbete. Härifrån kan då grupper eller organis-
tioner söka hjälp till projekt eller åtgärder mot arbete med stress och utbränd-
het.
Flera åtgärder och gemensamma krafter behövs för att komma tillrätta med
utbrändhet och ökad stress i arbetslivet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett friår som ett sätt att komma till rätta med
stress och utbrändhet på arbetsplatsen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkortad arbetstid som ett sätt att komma till
rätta med stress och utbrändhet på arbetsplatsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av fonder för att förebygga och
åtgärda stress på arbetsplatsen.