Inom arbetslivets område är det förbjudet att diskriminera på grund av kön, etnisk bakgrund m m, funktionshinder och sexuell läggning. Förbuden slås fast i fyra olika lagar. De tematiska ombudsmännen (JämO, DO, Handkappombudsmannen och HomO) har tillsyn över lagarnas efterlevnad. Ombudsmännen har också i vissa fall rätt att föra enskildas talan i Arbetsdomstolen.
Rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader i dispositiva mål gäller också arbetsrättsliga tvister. Huvudregeln är att förlorande part ersätter mot- parten för dennes rättegångskostnader. För arbetstvister finns ett undantag, nämligen att domstolen kan förordna att vardera parten ska bära sin kostnad om den förlorande parten haft skälig anledning att få tvisten prövad.
Vid införandet av den nya lagstiftningen avseende diskriminering på grund av etnisk bakgrund m m, funktionshinder och sexuell läggning - som trädde i kraft den 1 maj 1999 - diskuterades inte frågan om rättegångskostnader på annat sätt än att det ovan angivna undantaget nämndes.
Av de tematiska ombudsmännen är det endast JämO som på grund av för- lorade processer drabbats av rättegångskostnader. Tidigare rekvirerade JämO medel för dylika kostnader ur ett särskilt anslag F 7, utgiftsområde 4. Denna möjlighet försvinner vid årsskiftet då anslaget avvecklas. Av budgetpropo- sitionen framgår att medlen som olika myndigheter rekvirerat ska föras över till respektive departement. Frågan är löst för JämO genom en särskild upp- görelse med Näringsdepartementet. För DO:s del anges i budgetpropositio- nen att anslaget för år 2000 innefattar rättegångskostnader.
För HomO och Handikappombudsmannen berörs inte frågan om rätte- gångskostnader i budgeten överhuvudtaget.
Av flera skäl är det olämpligt att rättegångskostnader för ombudsmännens processer drabbar ordinarie anslag. Det är svårt för ombudsmännen att avsätta medel till eventuella rättegångskostnader eftersom endast tre procent av anslaget får föras över år från år. Situationer kan uppstå där ombuds- männen tvingas lägga projekt på is eller till och med permittera personal för att kompensera förlorade processer. I förlängningen kan risken att drabbas av rättegångskostnader utgöra ett hinder för ombudsmännen att initiera processer.
Problemen med rättegångskostnaderna kan hanteras genom ett gemensamt anslag för ombudsmännen eller genom att regeringen återkommer med instruktioner hur dessa kostnader ska finansieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de tematiska ombudsmännen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Hans Karlsson (s)