Att ingen ska behöva riskera sin hälsa på sin arbetsplats kan verka vara
en självklarhet. Verkligheten ser dock annorlunda ut och helt nya
hälsoproblem har dykt upp på våra arbetsplatser. Informationstekniken
och den stora mängd elektrisk utrustning som nu finns i vår arbetsmiljö
har skapat en ny riskmiljö som till stora delar är outforskad och vars
konsekvenser för vår hälsa ingen ännu kan överblicka.
Den elektroniska utrustningen är inte anpassad till människans biologiska
system. Elektromagnetisk strålning från till exempel bildskärmar, mobitele-
fonernas batterier eller dess radio/mikrovågor tränger in i det biologiska
systemet. Hundratals kemiska ämnen frigörs/emissionerar från en ny bild-
skärm. Dessa ämnen upptas genom slemhinnorna som ögon, svalg, andnings-
organen och huden. Kemikalierna från till exempel flamskydds- och lös-
ningsmedel lagras till viss del i de olika organen och lämnar aldrig kroppen.
Kemikaliernas giftighet ökar i de elektromagnetiska fälten. Genom den
kemiska belastningen av vårt biologiska system reagerar fler och fler på de
elektriska fälten och blir det vi idag kallar elöverkänsliga.
För hundra år sedan när glödlampan kom in i våra hus, och sedermera
radion, då klarade vi det biologiskt. Men idag omges människan av elektro-
niska apparater både i boendemiljön och på arbetsplatsen som strålar
elektromagnetiska fält, radio/mikrovågor och emissionerar kemikalier. För
många människor är det för mycket redan idag, andra kanske blir sjuka först
om 10-20 år. De som är drabbade idag får dessvärre inte tillräckligt bra sjuk-
vård eftersom forskningen ännu inte kan ge någon vägledning. Svaren
kanske vi får först om 25 år. Utvecklingen kan bli ödesdiger om vi inte på-
verkar teknikutvecklingen till human teknik, det vill säga en teknik anpassad
till människans biologiska system.
Svenska Industritjänstemannaförbundet, SIF, har startat ett mångårigt
projekt kallat "Noll-Risk i IT-miljö". SIF initierar och delfinansierar forsk-
ning, och utifrån den kunskap som kommer fram försöker man påverka
producenterna att utveckla produkterna så att ingen behöver riskera sin hälsa.
För att kunna påverka teknikutvecklingen initierar och finansierar SIF i
samarbete med Siemens till exempel ett projekt vid Lunds och Stockholms
universitet angående kemikalier och emissioner från bildskärmar.
I Skellefteå har SIF i samarbete med Arbetslivstjänster startat en test-
anläggning för elöverkänsliga. Syftet är att ta reda på vilken grad av elsane-
ring som behövs på respektive arbetsplats. Det visade sig bland annat att de
som vistades i lokalerna fick symptom av kemikaliska emissioner från de nya
databorden. Kemikalier i kombination med elektromagnetisk strålning och
radio/mikrovågor är förödande för många.
Ingen ska behöva riskera sin hälsa som en följd av brister i arbetsmiljön
eller av hälsofarlig arbetsutrustning. Det är tillverkarna av de elektroniska
arbetshjälpmedlen som måste ansvara för att de produkter de lämnar ut på
marknaden är testade samt att testresultaten redovisas. Det är arbetsgivaren
som bär ansvar för att arbetsmiljön inte innehåller elektroniska produkter
som riskerar de anställdas hälsa. Kunskapen om elöverkänslighet och hur de
elektroniska produkterna påverkar människan är idag relativt okänd. Forsk-
ning om detta område behöver prioriteras. Det är angeläget att regeringen
uppmärksammar dessa frågor och verkar för att tillverkare och arbetsgivare
tar sitt ansvar samt ser till att forskning på området prioriteras. Framtiden
kommer att kräva att detta angelägna område ännu mer prioriteras i
forsknings- och utvecklingssammanhang.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elöverkänslighet.