Sverige behöver fler småföretag. Det är allmänt erkänt att det är i mindre
företag de nya efterlängtade jobben kan skapas. Det är därför särskilt
bekymmersamt att svenskt nyföretagande minskat under en lång period.
Enligt stiftelsen Jobs and Societys nyföretagarbarometer registrerades 6,6
procent färre företag under första halvåret i år jämfört med 1998. På två
år har antalet nystartade företag minskat med 16,7 procent.
Denna oroande utveckling måste brytas.
En tillväxt i små och mindre företag förutsätter en förståelse för före-
tagarens situation och ett gott småföretagarklimat. Sverige behöver en
skattepolitik som gör det möjligt att leva på sin lön och ett näringsklimat som
gör att företag kan starta och växa. För att fler människor skall våga och vilja
starta och driva företag och nyanställa medarbetare behövs det även
förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Behovet av förändring och förnyelse på detta område framhålls av de flesta
som bedömt Sveriges tillväxtmöjligheter. Invest In Sweden Agency (ISA)
har i en rapport visat att en större flexibilitet på arbetsmarknaden är den
enskilt viktigaste åtgärden för att utländska företag skall bli mer intresserade
av att investera i Sverige. Flexiblare regler är också något som OECD, EU
och andra bedömare av Sveriges ekonomi anger som förutsättningar för att
jobben skall bli fler. Dessutom vet vi genom flera olika undersökningar
bland företagare att regelsystemen i arbetsrätten hindrar nyanställningar och
försvårar tillkomsten av nya företag och jobb. För jobbens skull måste ar-
betsrätten anpassas till de förutsättningar som råder på dagens och morgon-
dagens arbetsmarknad.
Fackföreningarnas i princip fria rätt att vidta stridsåtgärder mot företag
som inte vill teckna kollektivavtal försätter småföretag i ett underläge som
fungerar som en hämsko på enskilt företagande.
I media får vi gång på gång ta del av hur småföretag, där varken de
anställda eller arbetsgivaren vill teckna kollektivavtal, hamnar i en ren ut-
pressningssituation. Restaurang- och vandrarhemsägaren Torgny Gustavsson
på Gotland, som genom fackliga maktåtgärder tvingades lämna sina företag,
är ett väl känt exempel.
Ett annat exempel är familjeföretaget Petterssons Buss i Norberg, som
under flera år drivit sin rörelse med framgång utan kollektivavtal. Företaget
blev utsatt för den fackliga maktutövningen på ett sätt som upprört de
anställda, företagsledningen och allmänheten. Ett par dagar innan fullbokade
bussar skulle föra resenärer till Finland och Gotland, fick företaget beskedet
att om kollektivavtal inte tecknades, fick inte bussarna åka ombord på
färjorna. Fackets maktspråk, sympatiåtgärder och blockadhot tvingade
familjeföretaget Petterssons Buss i Norberg till underkastelse.
Det finns till och med exempel på att blockader kan användas mot företag
som inte har några anställda och mot företag som bara har familje-
medlemmar anställda.
Nyföretagandet måste underlättas och onödiga hinder elimineras. Inte
minst krävs det i vårt land förändrade attityder till entreprenörer och
företagare. Företagandets avgörande roll för att skapa riktiga jobb måste
erkännas och bejakas. Faktorer som försvårar tillkomsten av nya företag och
jobb måste tas bort. I detta sammanhang är det uppenbart att fackets
möjligheter att sätta ett småföretag i blockad och med maffialiknande
metoder öva utpressning mot enskilda företag motverkar tillkomsten av nya
företag och jobb i Västmanland, på Gotland och i landet i övrigt.
Blockad mot småföretag måste förbjudas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att förbjuda sympatiåtgärder och blockad mot
småföretag.