med anledning av skr. 1999/2000:24 Jämställdhetspolitiken inför 2000- talet
Trots att vi i Sverige ligger långt framme på jämställdhetsområdet i ett
internationellt perspektiv framstår bristen på jämställdhet fortfarande
som mycket stor inom vissa områden, framför allt när det gäller våld
riktat mot kvinnor och löneskillnader mellan kvinnor och män,
löneklyftorna har till och med ökat för vissa yrkesgrupper. Vi kommer i
detta sammanhang att begränsa oss till dessa båda frågor. I vår motion
om jämställdhet 1999/2000:
A806 och i flerpartimotionen angående våld mot kvinnor,
1999/2000:Ju721, lämnar vi fler förslag som berör jämställdhetspolitiken
inför 2000-talet.
1 Våld mot kvinnor
1.1 Könshandel
Vi vill särskilt fästa uppmärksamheten på frågan om s.k. trafficking in
women, eller könshandel, som vi märkligt nog inte kan återfinna i
regeringsskrivelsen. Könshandeln idag visar sig i en ny skepnad och
ökad omfattning. Könshandeln är det största illegala affärsområdet efter
droger och vapen. Könshandeln är därmed ett rättsligt problem, ett
socialt och ett ekonomiskt problem men framför allt är det en mänsklig
rättighetsfråga.
FN:s konvention om avskaffandet av alla former av kvinnodiskriminering
fyllde 20 år i oktober. På årsdagen röstade man om ett tilläggsprotokoll som
ger möjlighet för en enskild kvinna eller grupp av kvinnor att vända sig till
en kommitté (Onu) vid brott mot konventionens riktlinjer. FN:s roll är viktig
men också Europarådet och EU kan spela en viktig roll. Även i vårt eget land
måste man ta sig an problemet med en högre ambitionsnivå och ge frågan en
högre prioritet. Detta bör ges regeringen till känna.
Samtidigt som handeln ökar kan vi konstatera att vi fortfarande saknar
möjligheter att möta problemet på ett kraftfullt och effektivt sätt. Vi är
medvetna om att brottsligheten är svår att bekämpa eftersom upptäcktsrisken
är låg, vinsterna stora och straffvärdet lågt. För Sveriges del kommer det
största hotet från Östeuropa. I första hand handlar det dock om att kunna
hjälpa de kvinnor som blir offer genom att sätta stopp för denna slavhandel.
Vid en konferens i Europarådets regi i Italien nyligen presenterades
följande citat: "Tatiana kommer från Ukraina där hon lämnat sin 6-åriga son.
Sonen hålls fången av en grupp som tvingar henne till prostitution." Ett av
flera vittnesmål från flickor som lyckats komma ifrån den onda cirkeln tack
vare hjälp från frivilligorganisationer. Andra unga kvinnor har istället blivit
mördade och ibland styckade. Kroppsdelarna har visats upp för "kollegor"
för att de ska förstå vilket öde som väntar dem om de opponerar sig.
Vikten av ett utökat och effektivt samarbete länder emellan måste under-
strykas, men även i vårt land måste åtgärder snabbt vidtagas. En viktig ut-
gångspunkt är att prostitution inte är ett önskat socialt fenomen, könshandel
är inte heller det ett önskat socialt fenomen. Verksamheten bygger trots allt
på att det finns kunder, en efterfrågan och den kommer från svenska män.
Problemet bör dessutom särskilt uppmärksammas i samband med att nya
länder förhandlar om EU-medlemskap och i samband med att Sverige år
2001 har ordförandeskapet. Detta bör ges regeringen till känna.
1.2 Rättsintygen
Vi vill också lyfta problemet med dagens bristfälliga rättsintyg. Knappt
en tredjedel av rättsintygen är användbara. Av regeringens skrivelse
framgår att det för närvarande pågår diskussioner mellan myndigheter
om hur verksamheten kan vidareutvecklas. Rättsmedicinalverket avser bl
a att undersöka om huvuddelen av rättsintygshanteringen kan
koncentreras till några kliniker i landet. Vi ställer oss mycket tveksamma
till om en koncentration till ett fåtal platser är ett bra sätt att hantera
problemet på. Tvärtom tror vi att kunskapsnivån måste öka generellt på
området och spridas så mycket som möjligt. Läkarutbildningen måste
istället förbättras på detta område så att skadorna kan bedömas direkt när
kvinnan söker vård. Detta bör ges regeringen till känna.
Antalet mål som läggs ned på grund av bristande bevisning måste minska.
Ska någon kunna dömas krävs bindande bevis. Kvinnofridsbrotten är på
många sätt annorlunda. Den man som kvinnan valt att leva tillsammans med
misshandlar henne och begår sexuella övergrepp. Ofta vill hon knappt
erkänna för sig själv, än mindre för andra och allra minst för myndighets-
personer, att hon inte förfogar över sin kropp. I detta sammanhang stöter man
på specifika svårigheter när bevisen ska säkras. Många kvinnor är som
bekant ovilliga att anmäla förövaren av olika förståeliga skäl. Även
tidsfaktorn är därför ett stort problem med den modell som beskrivs ovan.
1.3 Rikskvinnocentrum
Av direktiven till Rikskvinnocentrum, RKC, framgår att man från ett
kvinnoperspektiv skulle verka för ett förbättrat bemötande i sjukvården
av våldsutsatta kvinnor och bedriva forskning om sexualiserat våld.
Ytterligare en uppgift var att utbilda och informera yrkesgrupper som
kommer i kontakt med kvinnor utsatta för sexualiserat våld och ordna
kurser, konferenser och seminarier för kvinnorna själva.
Vid RKC har samlats ett unikt material om kvinnor som utsatts för våld.
Kunskaper och erfarenheter måste fortsatt kunna spridas till andra
myndigheter och till vården i andra delar av landet, vilket också var avsikten.
Detta arbete som är av stort nationellt intresse är långt ifrån avslutat.
Arbetet
med att uppnå ett adekvat bemötande av kvinnor som utsatts för våld har
ännu inte hunnit tillräckligt långt. Pågående forskningsprojekt måste
självklart kunna fullföljas så att inte viktig kunskap går till spillo.
Verksamhetens betydelse kan inte nog betonas. För att garantera
verksamheten krävs en långsiktig lösning, anser vi. Detta bör ges regeringen
till känna.
2 Löner och lönestatistik
2.1 Löneskillnader
Trots att löneskillnader är förbjudna enligt lag är skillnaderna mellan
kvinnors och mäns löner påtagliga, de har till och med ökat för vissa
löntagargrupper. Lönegapet mellan kvinnor och män som arbetar heltid
är
20 % och så har det varit under hela 90-talet. Lönediskrimineringen kan
inte få fortgå, mer verkningsfulla metoder måste sökas. Central
lönestatistik av god kvalitet är en nödvändig förutsättning för att regering
och riksdag ska kunna följa löneutvecklingen för kvinnor och män, står
det i skrivelsen. Förslaget om ett yrkesregister är säkert bra men vi är
tveksamma till om det är tillräckligt. Vi kräver därför att
jämställdhetslagen skärps så att det framgår att arbetsgivaren får ett
tydligt incitament att genomföra en kartläggning av lönerna för att
analysera resultatet och se till att löneskillnader på grund av kön
elimineras. I sista hand får man överväga att ställa krav på att de
individuella lönerna synliggörs och blir tillgängliga för de fackliga
organisationer som finns representerade på arbetsplatsen. Detta bör ges
regeringen till känna.
2.2 Arbetsvärdering
Förutsättningarna för att använda sig av arbetsvärdering som ett
instrument för att minska löneklyftorna mellan kvinnor och män måste
förbättras. Vi hälsar med tillfredsställelse det utvecklingsarbete som
pågår för att finna effektivare metoder. Vid arbetsvärdering handlar det
om att jämföra likvärdiga arbeten, men idag finns det ingen definition på
likvärdigt arbete. Vi anser därför att en sådan definition måste skrivas in i
lagen för att arbetsvärderingsinstrumentet ska kunna bli verkningsfullt.
Detta bör ges regeringen till känna.
2.3 Föräldralediga diskrimineras
Föräldralediga missgynnas i sin löneutveckling i dag. Det anser vi är
mycket olyckligt på många sätt. Det är speciellt allvarligt då det
ytterligare kan försvåra för en önskad utveckling, där fler män är villiga
att tidigt ta ett ansvar för barnen och använda sig av möjligheten att vara
föräldralediga. Därför anser vi att det är nödvändigt att införa ett stöd i
lagen för en rättvis löneutveckling för föräldralediga. Detta bör ges
regeringen till känna.
3 Hemställan
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av att stoppa könshandeln,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bl. a. uppmärksamma könshandelsproblem-
atiken i samband med att nya länder söker medlemskap i EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förbättra läkarutbildningen avseende
hanteringen av rättsintygen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Rikskvinnocentrums framtid,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att motverka löneskillnader genom skärpning av
jämställdhetslagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en definition av begreppet arbetsvärdering
skrivs in i lagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om föräldraledigas löneutveckling.