Motion till riksdagen
1999/2000:A3
av Feltzing, Barbro (mp)

med anledning av skr. 1999/2000:24 Jämställdhetspolitiken inför 2000- talet


I skrivelsen framhålls förbättrad jämställdhet som en positiv effekt av
maxtaxa. Reformen sägs medföra att det blir mer lönsamt för kvinnor
med låg inkomst att gå upp i arbetstid, då löneökningen i mindre
utsträckning än i dag kommer att ätas upp av höjd barnomsorgstaxa.
Dessa kvinnor anses därmed vara de största vinnarna, i alla fall
ekonomiskt sett.
Det är, enligt vår mening, i och för sig inte självklart att maxtaxan i den
föreslagna utformningen verkligen leder till minskade marginaleffekter för
lågavlönade kvinnor. Det beror på att de oftast redan i dag har avgifter under
maxtaxetaket. Dessa avgifter kommer dessutom att sänkas ytterligare genom
den så kallade 200-kronors garantin. Även om marginaleffekterna i vissa fall
minskas, kvarstår det faktum att insatsen för en bättre ekonomi för de
lågavlönade kvinnorna ger längre arbetsdagar både för dem själva och för
deras barn. För ensamstående och lågavlönade blir dubbelarbetet ännu
tyngre, eftersom de inte har en man att dela familjeansvaret med.
Vad gäller männens arbetstid förväntas den, enligt en undersökning som
Kommunförbundet har gjort, bli oförändrad. Risken är att kvinnor med låg
inkomst kommer att arbeta mer, vilket i bästa fall genererar en högre
inkomstökning för dem. Männens arbetstid påverkas inte alls av maxtaxan,
och kvinnor med hög inkomst kommer eventuellt att arbeta något mindre.
Effekten på jämställdheten blir således marginell, däremot uppstår en
skillnad mellan olika kvinnogrupper. Kvinnor med låg lön kan få en viss
ekonomisk vinst med längre arbetsdagar, vilket ger längre dagar för barnen
på förskolan.
Även utifrån ett rättviseperspektiv är det oacceptabelt att förslaget i sin
nuvarande utformning ger mer till höginkomsttagare än till låginkomsttagare.
Dessutom visar Regeringskansliets barnkonsekvensutredning att det
"positiva" för barnen blir längre tid på förskolan, något vi ser som en negativ
faktor.
Vi ser dock mer positivt på förslaget om förskoleverksamhet för
arbetssökandes barn. Detta är en fråga som vi själva driver och arbetar aktivt
för i många kommuner. Att en förälder blir arbetslös kan vara en tillräckligt
stor omställning i ett barns liv, att då inte få vara kvar inom barnomsorgen
kan ge ytterligare problem. Dessutom är det svårt att stå till arbetsmark-
nadens förfogande om man inte har barnomsorg.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhetsaspekten på regeringens förslag till
maxtaxa och allmän förskola.

Stockholm den 19 november 1999
Barbro Feltzing (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Gunnar Goude (mp)
Kia Andreasson (mp)
Thomas Julin (mp)