med anledning av prop. 1999/2000:144 Undantag från turordningen
Att vara arbetsgivare innebär stort ansvar och mycket arbete. Att vara
liten arbetsgivare utan tillgång till experthjälp från egna jurister och
personaladministratörer är komplicerat, betungande och tar mycket kraft
och tid i anspråk. Arbetsgivarens förhållande till sina anställda regleras
av minst ett femtiotal lagar och förordningar. Att dessa utgör en
psykologisk spärr för anställningar i framför allt små företag är tämligen
självklart.
En riksdagsmajoritet gav i april förra året regeringen i uppdrag att "utan
dröjsmål" återkomma till riksdagen med ett förslag till ändring av turord-
ningsreglerna i lagen om anställningsskydd. Beställningen innebar att
reglerna skulle ändras så att undantag medges för två arbetstagare i företag
med färre än tio anställda. Utformningen av beslutet styrdes i hög grad av att
Miljöpartiet var ett av partierna i den oheliga allians som bildade majoritet.
Det föreliggande förslaget från regeringen, som riksdagen tyvärr fått vänta
på i drygt ett år, innebär att två personer med "särskild betydelse för
företaget" får undantagas oberoende av företagets storlek. Regeringens för-
slag är i ett avseende bättre än riksdagens beställning. Det begränsar inte
företagets storlek till tio anställda, vilket skulle ha gett oönskade tröskel-
effekter.
Det hade naturligtvis varit ännu bättre om regeringen helt hade slopat
turordningsreglerna eftersom dessa är anpassade till en förgången tid. De
stelbenta reglerna, som innebär att den med längst anställningstid skall vara
kvar i företaget, är många gånger förödande. Ålderssammansättningen bland
personalen blir skev, vilket ofta leder till att en driftsinskränkning inom kort
följs av en ny. Framtiden kräver istället en ny arbetsrätt med ett nytt
perspektiv. Det är dags att säga farväl till det gamla synsättet "hur förhindra
uppsägning" till "hur göra det lättare att anställa".
Möjligheten att få undanta två personer från turordningsreglerna är
emellertid under rådande omständigheter bättre än ingenting.
Regeringens förslag om att det skall bli möjligt att underställa Arbets-
domstolen huruvida de undantagna personerna är "av särskild betydelse för
företagets framtid" eller inte är emellertid helt oacceptabelt. Detta har även
Arbetsdomstolen pekat på i sitt remissvar till regeringen. Domstolen menar
att karaktären på den av arbetsgivaren bedrivna verksamheten får betydelse
vid en rättslig prövning, vilket kan leda till att bevisningen vid en eventuell
tvist kan bli omfattande. Även de flesta remissinstanser som representerar
arbetsgivarsidan har avstyrkt förslaget, vilket är fullt förståeligt. Ty vilken
liten arbetsgivare vill riskera tid och pengar vid en process i Arbetsdom-
stolen, oavsett hur mycket hon än anser sig ha på fötterna?
Regeringen har föreslagit att lagändringen skall träda i kraft den 1 januari
år 2001. Med tanke på den tid som förflutit sedan riksdagens beslut vore ett
ikraftträdande den 1 juli i år att föredra.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att kriteriet "särskild
betydelse för den fortsatta verksamheten" skall kunna prövas rättsligt,
2. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar
om ändrad tidpunkt för ikraftträdandet.