Riksrevisionsverket har nyligen granskat Samhall. I rapporten påtalas att
kraven på de anställda i Samhall är alldeles för högt ställda för att
företagen ska nå sina ekonomiska mål.
Den arbetsmarknadspolitiska åtgärden att arbeta i Samhall ska vara för-
behållen dem med sämst förutsättningar på arbetsmarknaden och den ska
också ge möjlighet till meningsfullt och utvecklande arbete.
Tyvärr är det många anställda inom Samhall som mår dåligt, eftersom det
ställs alltför stora krav i fråga om social kompetens och förmåga att arbeta
självständigt. I Samhalls mål ligger att ett antal övergångar ska ske per år på
de olika arbetsenheterna, vilket i sig kan vara en orsak till press och oro hos
de anställda. En annan orsak till oro är att antalet arbetsledare har blivit
färre
och de som är kvar nu får ta hand om fler anställda än tidigare. Ytterligare ett
orosmoment är beskeden om nedläggning av vissa olönsamma enheter,
förlagda till orter där arbetstillfällen är alltför få för gruppen arbetshand-
ikappade.
Genom de högt ställda kraven har många arbetsskadade snarare fått nya
skador än den rehabilitering som skulle ge dem förutsättningar för jobb
utanför Samhall. Viktiga förutsättningar för att utveckla de arbetshandi-
kappades arbetsförmåga saknas också i hög grad.
Lönsamhetskraven som ställs på statliga bolag förefaller vara lika höga för
Samhall, vilket inte kan anses vara förenligt med det uppdrag som Samhall
har att bereda människor med omfattande funktionshinder ett arbete.
Det finns därför många skäl som talar för att se över Samhall och dess roll
i arbetsmarknadspolitiken.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda Samhalls roll som arbetsmarknads-
politisk åtgärd.