Obalansen på arbetsmarknaden har varit kraftig under 1990-talet. Arbets-
lösheten har fyrdubblats. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder har ökat enormt.
Antalet personer i handikappåtgärder har varit relativt oförändrat. I
genomsnitt sysselsattes 53 000 personer/månad, varav 48 000 hade anställ-
ning med lönebidrag och ca 5 000 OSA. Antalet sökande med arbetshandi-
kapp på arbetsförmedlingen (AF) och hos Arbetsmarknadsinstitutet (AMI)
har ökat markant under 1990-talet. Andelen långtidsinskrivningar är högre
bland sökande med arbetshandikapp än bland övriga sökande. Medelåldern
för sökande med arbetshandikapp är också högre än för övriga. Arbets-
handikappade sökande har också en lägre utbildningsnivå än övriga sökande
hos arbetsförmedlingen.
LOSAM-utredningen visar att samhällets kostnader för funktionshindrade
eller arbetsoförmögna personer minskar när dessa genom rehabilitering och
aktiva åtgärder får sysselsättning på arbetsmarknaden. Utredarna visar att
rehabilitering är lönsam för samtliga aktörer, inklusive staten, ända upp till
ett lönebidrag på 79 procent. Skräddarsydda lösningar som t.ex. lönebidrag
och täckning av merkostnader hos Samhall, är både mänskligare och billigare
än långtidssjukskrivning och för tidig pensionering. Lönebidragen är
lönsamma för samhällsekonomin, i regel ger de tillbaka en och en halv
gånger de satsade pengarna. En anställning hos Samhall ger en nettovinst på
mellan 50 000 och 70 000 kronor. Båda arrangemangen är dessutom oftast
övergångslösningar, d.v.s. man slussas in på den ordinarie arbetsmarknaden.
Det behövs således ett rejält tillskott av lönebidrag, så att de som finns på
Samhall men anses kunna klara ett arbete med lönebidrag hos annan
arbetsgivare får den chansen och att arbetshandikappade som står i kö på
arbetsförmedlingarna och arbetsinstitut och som har behov av lönebidrag får
den hjälpen.
Samtidigt som behovet är stort vad gäller möjligheten till ett utökat antal
lönebidrag, så växer också behovet av någon form av indexreglering av
lönebidragens storlek med de löneökningar som sker på den ordinarie
arbetsmarknaden. Här skulle man kunna tänka sig att man omförhandlade de
höga lönebidragen. Dessa finner man idag inom den privata sektorn. Man
skulle då kunna lägga detta utrymme på fler lönebidrag eller på att höja de
låga lönebidragen som idag återfinns inom den offentliga sektorn. Sedan
detta prövats skulle man kunna genomföra någon form av koppling,
indexreglering, mellan löneökningarna på den ordinarie arbetsmarknaden
och nivån på lönebidragen. Vi anser att även den här delen är viktig i dagens
konkurrenssamhälle där vi måste hitta lösningar som är mänskliga och
rättvisa för de personer som är funktionshindrade eller arbetsoförmögna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lönebidrag.