Gröna jobb i form av skogs-, natur- och kulturmiljövårdsarbeten i
skogsvårdsstyrelsernas regi har under mycket lång tid utgjort ett viktigt
inslag i arbetsmarknadspolitiken. Skogsvårdsstyrelserna finns lokalt, har
etablerade kontakter med arbetsmarknadsmyndigheten, andra
myndigheter och fackliga organisationer samt resurser för arbetsledning,
utbildning, transporter m.m. Verksamheten är i linje med regeringens
strävan att förena miljö- och sysselsättningsmål och samtidigt påskynda
omställningen till en ekologisk hållbar utveckling. De gröna jobb som
utförs i skogsvårdsstyrelsernas regi är konkreta exempel på ett
myndighets- och sektorsövergripande samarbete som skapar
synergieffekter när olika politiska mål kan förenas och bidra till ett
ekologiskt hållbart samhälle. Åtgärderna utgår från lokala behov och
bedrivs i nätverk vilket skapar ett lokalt engagemang och ett stort
framtidsvärde för olika insatser för glesbygdsutveckling.
Skogsvårdsarbeten
Skogsvårdsarbetena innebär att i ett regionalt perspektiv betydande
arealer plantering, röjning och gallring kan komma till stånd, åtgärder
som till övervägande delen inte skulle blivit utförda om inte de skogliga
arbetena funnits inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Behovet av
skogsvårdsinsatser är mycket stort enligt den utvärdering som
skogsvårdsorganisationen gjort. De skogsägare som har direkt nytta av
insatserna betalar en ersättning som motsvarar marknadsvärdet av
åtgärden och bidrar på så sätt till en betydande del av finansieringen.
Vid en bedömning av de skogliga arbetena är det viktigt att titta på
verksamhetens betydelse för bygden och de långsiktiga effekterna.
Verksamheten är starkt koncentrerad till glesbygd. Förutom att det saknas
alternativa åtgärder för många av de arbetslösa innebär skogsvårdsinsatserna
sysselsättning för många fler genom de arbetstillfällen som skapas i
vidareförädling och inom andra sektorer, mestadels i glesbygd. Denna
multiplikatoreffekt saknas i många andra åtgärder och måste beaktas vid en
samlad bedömning av insatsernas samhällsekonomiska värde och vid en
jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska insatser. En beräkning visar
att varje dagsverke i skogen genererar ytterligare ca 1,5-2 dagsverken i andra
sektorer. Skogsvårdsstyrelsen skaffar i huvudsak små arbetsobjekt som inte
är attraktiva för andra aktörer. Det innebär att det inte föreligger någon
konflikt med ordinarie arbetsmarknad och att verksamheten med gallring
tillför skogsindustrin värdefulla virkeskvantiteter som många gånger skulle
importerats i annat fall. Sammantaget innebär det att det samhälls-
ekonomiska värdet överstiger den kostnad som staten har för arbetena.
Skogsvårdsåtgärderna innebär också investeringar för framtiden i Sveriges
viktigaste exportnäring. Nyttan i form av högre tillväxt och värdefullare
virke kommer kommande generationer till godo och bidrar till industrins
försörjning av värdefullt timmer.
Natur- och kulturmiljövård
De insatser som görs inom arbetsmarknadspolitiken på natur- och kultur-
miljöområdet är till stor nytta för samhället som helhet. Den biologiska
mångfalden och kulturmiljövärden gynnas. En stor del av insatserna är av
strategisk betydelse för att förbättra turistnäringens möjligheter att öka
sysselsättningen, t.ex. genom landskapsvård, timring av kojor,
anläggning av vandringsleder och skoterleder, naturstigar, vindskydd
m.m. Att landskapet hålls öppet och tillgängligt genom att naturmiljöer
och fornlämningar vårdas är viktigt för människors rekreation och
livskvalitet, för förståelsen av landskapets historia och även från turistisk
synpunkt.
Miljösyfte
Arbetsuppgifterna inom miljöområdet ligger vid sidan av den ordinarie
arbetsmarknaden och saknar helt undanträngningseffekt.
Arbetsuppgifterna utförs inte av ordinarie arbetskraft och
arbetsuppgifterna kommer inte att bli utförda om verksamheten upphör
eftersom det saknas annan finansiering. Dessa insatser ryms heller inte
inom ordinarie anslag för skogs-, natur- eller kulturmiljövård. Insatserna
är således beroende av det extra resurstillskott som hittills kunnat ges
inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. En konsekvens av att nyttan av
de gröna jobben i sin helhet tillfaller allmänheten är att någon egentlig
betalningsförmåga från privata eller andra externa intressenter inte
existerar. Om arbeten skall komma till stånd krävs någon form av
offentlig finansiering.
Betydelsen för deltagarna
Deltagarna i skogs-, natur- och kulturvård hör ofta till de svagare
grupperna på arbetsmarknaden. Av olika skäl har personerna haft svårt
att få fotfäste på den ordinarie arbetsmarknaden. Orsakerna kan vara att
de är lokalt bundna och äldre personer med låg utbildning. Arbeten inom
skog och miljö har ett stort socialt värde genom arbete i grupp. För
individen innebär det en möjlighet till personlig utveckling med
självständigt arbete under eget ansvar men med aktivt stöd från
arbetsledning och kamrater. Det ger arbetsträning samt stärker den
enskildes självkänsla och möjligheter att etablera sig på
arbetsmarknaden. Arbetena betraktas också av deltagarna som lärorika,
stimulerande och angelägna.
Efterfrågan
Behov av och efterfrågan på arbeten av detta slag inom skogs- och
miljöområdet har funnits stadigvarande under lång tid, oavsett
konjunktur- och sysselsättningsläge. Även i perioder av högkonjunktur
och låg arbetslöshet har således arbetsmarknadsmyndigheterna
efterfrågat arbeten i inom skogs- och miljöområdet för ett inte obetydligt
antal arbetslösa, som ofta varit lokalt bundna och för vilka det funnits få
andra alternativ.
Minskade resurser
Nya regler och minskade resurser har försämrat möjligheterna för
Arbetsmarknadsverket att satsa på skogs- och miljövårdsinsatser. Detta
medför mycket negativa konsekvenser när det gäller möjligheterna att
skapa sysselsättning i glesbygd samt att säkerställa natur- och
kulturmiljövärden. Sammantaget motverkar det strävan att integrera
miljöfrågorna i arbetsmarknadspolitiken - vilket även kommer till
uttryck i budgetpropositionen (utgiftsområde 14, sid. 16) - liksom
ambitionerna att utveckla ekoturism. Det är för naturvården särskilt
allvarligt mot bakgrund av den satsning på säkerställande av mark för
naturvårdsändamål som nu sker och som, om den skall vara meningsfull,
måste följas upp med skötselåtgärder. Det är också allvarligt mot
bakgrund av det faktum att ett stort antal yrkeskunniga skogsarbetare är
arbetslösa samtidigt som behovet av skogsvårdsinsatser är stort.
Huvuddelen av de skogs- och miljövårdsarbeten som
skogsvårdsstyrelserna bedriver inom ramen för arbetsmarknadspolitiken
riskerar att upphöra. Arbeten kräver av säkerhetsskäl utbildning,
utrustning och kompetent arbetsledning. Detta innebär att verksamheten
måste ledas av en erfaren organisation som skogsvårdsstyrelserna för att
säkra kvaliteten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av gröna jobb inom den skogliga sektorn.