1 Inledning
Länge var huvudprincipen på den svenska arbetsmarknaden att personal var livstidsanställd i ett enda företag. Lagstiftning, avtal och sedvänja på arbetsmarknaden byggde på detta. Denna situation har kraftigt förändrats, inte minst under de senaste tio åren. Arbetsgivarnas behov av arbetskraft och kompetens har blivit alltmer varierat. Arbetstagarnas beredvillighet att byta arbetsuppgifter och arbete har ökat.
I vissa branscher och företag är växlingarna av personalbehov möjliga att förutse långt i förväg. I andra fall är det inte så, vilket leder till efterfrågan på konsulter som vid rätt tillfälle erbjuder rätt kunskap. Likaså leder företags strävan efter koncentration på kärnområden till att efterfrågan på tillfälliga personalresurser ökar.
Både större och mindre företag skaffar sig tillfällig hjälp. Det ger dem många fördelar i form av flexibilitet. Dessutom är det, särskilt för de små företagen, en trygghet att kunna anlita kompetent personal i samband med frånvaro på grund av sjukdom, föräldraledighet och liknande.
Bemanningsbranschen är ett samlingsbegrepp för företag som arbetar med personaluthyrning, rekrytering och entreprenader (outsourcing). Enkelt uttryckt kan man säga att branschen lever på förmågan att snabbt placera rätt person på rätt plats och på att vara en arbetsgivare för personalgrupper som i de flesta andra företag tillhör support- eller servicefunktioner. Branschens företag arbetar med människor med specialistkompetens och/eller som utför sitt arbete temporärt i företagen. Branschen utvecklas vidare mot nya områden såsom uppdragsutbildning, telemarketing, callcenter, redovisnings- byråverksamhet, förmedling, search (headhunting), karriärförändring, outplacement och som servicepartner där så behövs.
2 En ny arbetsmarknad växer fram
Första halvåret i år ökade bemanningsbranschens omsättning med 67 % jämfört med samma period förra året. Största tillväxten stod Norrland för (250 %). Branschen beräknas omsätta drygt 4 miljarder kronor under 1999, med en fortsatt årstillväxt på mer än 50 %. Detta att jämföra med 1997, då branschen omsatte cirka 2,5 miljarder kronor.
Sammanlagt sysselsätter bemanningsbranschen omkring 22.000 personer eller 0,52 % av den totala svenska arbetskraften. Det senare är en tredjedel mot genomsnittet för EU och en fjärdedel mot USA, vilket något antyder branschens tillväxtpotential.
Den som anställs på ett bemanningsföretag kommer ibland från arbetslöshet men ofta från en fast anställning. En personalundersökning som Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR) låtit genomföra visar att motivet att "bredda kompetensen" är ett av de allra viktigaste skälen till att enskilda söker sig till bemanningsbranschen. Andra anledningar är "att träffa och lära känna olika människor och företag", "inkörsport till stationärt arbete", "omväxling" och "flexibilitet".
För många människor är arbete i ett bemanningsföretag en väg mot en traditionell fast anställning, vilket leder till en stor personalomsättning i de uthyrande företagen. I genomsnitt erhålls erbjudande om jobb hos en kund efter fem uppdrag. Arbetstagarens beslutsfattande underlättas då väsentligt av att han eller hon redan har arbetat en tid hos företaget. Likaså underlättar detta situationen för den eventuella arbetsgivaren. För många invandrare, som mötts av diskriminering på arbetsmarknaden, har bemanningsföretagen visat sig bli vägen in i arbetslivet. Det finns även ett mönster som visar att många som arbetat på ett bemanningsföretag och sedan tagit fast anställning hos en kund i många fall söker sig tillbaka till bemanningsföretaget.
Bemanningsföretagen symboliserar en ny syn på arbete och företagande. Eftersom det är svårt att veta vad morgondagen för med sig väljer såväl arbetsgivare som arbetstagare flexibla lösningar. Detta medför frihet för arbetstagarna och företagen, utan att ge avkall på krav om grundtryggheter och rättigheter. Samtidigt bidrar bemanningsföretagens flexibla lösningar och arbetsförmedlande funktion till borttagande av flaskhalsar i produktionen och därmed betydande samhällsekonomisk nytta.
3 Offentlig sektor snedvrider konkurrensen
När offentliga inrättningar, finansierade med skattepengar, konkurrerar med privata företag snedvrids konkurrensen till skada såväl för det fria företagandet som för samhället i övrigt. Detta är ett stort och tilltagande problem inom bemanningsbranschen.
Många kommuner och arbetsförmedlingar har börjat att konkurrera med bemanningsföretagen. Genom så kallade arbetscentra hyrs arbetslösa ut till företag, organisationer och myndigheter. Men det är inte en konkurrens på lika villkor.
Mellan uppdragen åt de offentliga bemanningsföretagen deltar personalen i arbetsmarknadsåtgärder och kan därmed lyfta ersättning från arbetslöshets- försäkringen. De offentliga bemanningsföretagen slipper därmed betala för tid som de inte kan sälja på marknaden. En liknande ordning är omöjlig för de privata bemanningsföretagen som ingår fasta anställningsavtal med sin personal och betalar garantitid.
Ett annat exempel är när AMS förmedlar arbetslösa till korttidsanställ- ningar genom att anordna pooler såsom exempelvis Butikspoolen. Den arbetslöse, som söker arbete och lyfter a-kasseersättning, knyts till en sådan pool och förmedlas sedan till ett oftast tidsbegränsat arbete. Han blir därefter åter arbetslös, knyts till poolen och lyfter a-kasseersättning osv. Utbildning får han genom AMS som arbetsmarknadsutbildning. AMS poolverksamhet konkurrerar således med uthyrningsföretagens affärsverksamhet men under helt andra ekonomiska förutsättningar.
Toppar i produktionen, stora projekt, kort framförhållning, snabba leveranser och personal som inte hinner ta semester...känner du igen situationen? Många företag och organisationer går för högtryck och har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Andra företag förbereder sig för framtiden genom att lägga ut delar av verksamheten på entreprenad. Att planera för en föränderlig framtid och en ryckigare och mer oförutsägbar orderingång blir allt viktigare. Därför finns vi på Nu Personaluthyrning.
Vi hjälper företag och organisationer att lösa dagens och framtidens bemanningsproblem genom att hyra ut kompetent personal. Vi arbetar inom områdena Industri, Utbildning, Vård och Bygg.
Idag finns vi på åtta orter: Kristianstad, Malmö, Helsingborg, Stockholm, Halmstad, Göteborg, Simrishamn och Varberg. Vår strävan är att inom några år täcka större delen av landet.
Nu Personaluthyrning är ett dotterbolag till AmuGruppen AB, Sveriges största utbildningsföretag. Det ger trygghet för både kunder och anställda. Den samlade kunskapen om det regionala och lokala näringslivet och dess förutsättningar ger också styrka.
Som anställd hos Nu Personaluthyrning får du en kontinuerlig kompetensutveckling. Denna kan ske i samband med uppdrag hos kund eller som utbildning. Där har vi stor hjälp av vår ägare, AmuGruppen AB, Sveriges största utbildningsföretag.
Källa: http://nu-personaluthyrning.se
Som framgår ovan har alltså även det statsägda Amugruppen AB startat ett bemanningsföretaget Nu Personaluthyrning. Eftersom Nu Personaluthyrning därtill har fått en tvåårsperiod på sig för att visa lönsamhet kan bolaget både hålla låga priser gentemot kunder och erbjuda de anställda mer förmånliga villkor än vad som är möjligt för branschen i övrigt. Genom att utnyttja sitt statliga ägande och Amugruppens (skattebetalarnas) resurser konkurrerar Nu Personaluthyrning med privata företag på ett olämpligt och skadligt sätt.
En statlig utredning - Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning (DELTA SOU 1999:27) - föreslår att myndigheterna med hjälp av skattemedel skall utöka sin konkurrens med de privata bemanningsföretagen. DELTA förordar att AMS ges uppdrag och medel för att under två år - i samarbete med arbetsmarknadens parter - driva ett projekt i syfte att påskynda etablering av fler branschanknutna, helt intäkts- finansierade bemanningsföretag (DELTA-modellen). AMS föreslås tilldelas 250 miljoner kronor för projektet.
Moderata samlingspartiet anser inte att detta är en uppgift för AMS. Arbetsförmedling är en angelägenhet för de statliga arbetsförmedlingarna, vars verksamhet dock - som vi framhållit i kommittémotionen 1999/2000:A282 - bör utsättas för konkurrens av privata förmedlingar. Där- emot är det principiellt felaktigt att bedriva en renodlad personaluthyr- ningsverksamhet i statlig eller kommunal regi.
Att Amugruppen AB nu snabbt utvecklar personaluthyrningsverksamheten aktualiserar med ny kraft frågan om privatisering av koncernen. En privatisering av Amugruppen AB skulle bidra till konkurrensneutralitet och stärka koncernens utvecklingsmöjligheter. Inte heller i övrigt bedriver Amugruppen en verksamhet som motiverar fortsatt statligt ägande.
4 Diskriminerande a-kasseregler
Som noterats i det föregående kan olika former av offentliga bemanningsföretag övervältra kostnader på arbetslöshetsförsäkringen och därmed skaffa sig en otillbörlig konkurrensfördel. För tre år sedan fastställde AMS (meddelande 5/1996) att man anser att en medlem i a- kassa som arbetar åt ett personaluthyrningsföretag "ska anses tillsvidareanställd i den omfattning, som svarar mot medlemmens arbetsutbud oavsett vad anställningsförhållandet kallas i anställningsavtalet". AMS betraktar således alltid en person som arbetar åt ett privat bemanningsföretag som heltidsanställd, oberoende av vad företaget och den enskilde har avtalat. En deltidsanställd som vill ha heltid och arbetar i ett bemanningsföretag kan därför aldrig få utfyllnad från a-kassan. Det kan däremot deltidsanställda i andra företag få.
Också andra tillämpningar av regelsystemet diskriminerar personaluthyr- ningsföretagen och deras anställda. AMS har t.ex. bestämt att ingen arbets- löshetsersättning för de arbetslösa perioderna "mellan jobben" får betalas ut till den som arbetar för ett bemanningsföretag. Att som arbetslös ta ett erbjudande om att arbeta korta perioder och däremellan lyfta a-kassa är inte möjligt. Den arbetslöse utestängs här från förmåner, som vederbörande skulle ha haft rätt till, om de kortare perioderna i stället hade inarbetats hos en annan arbetsgivare än ett bemanningsföretag.
Det är givetvis bättre att arbetslösa arbetar deltid än inte alls. Sålunda är det viktigt att arbetslöshetsförsäkringen har en utformning som uppmuntrar arbetslösa att ta också sådana arbeten. Det kravet är inte uppfyllt med den ordning som nu gäller för bemanningsföretagen. För övriga branscher där deltidsarbete är särskilt vanligt fungerar arbetslöshetsförsäkringen i stället som en indirekt subvention. Den som har fast deltidsanställning kan få utfyllnad från a-kassan i 300 dagar. Den som arbetar fyra av veckans fem dagar kan därmed deltidsstämpla i nästan sex år.
Det är inte självklart att denna indirekta subvention skall vidgas till att gälla också bemanningsbranschen. Snarare är det - som också har aktualise- rats av DELTA-utredningen och föreslagits i den moderata anslagsmotionen 1999/2000:A277 - nödvändigt att införa en skärpt bortre parentes för del- tidsstämpling. Det viktiga är att det samtidigt tillses att reglerna ges en sådan utformning att dagens diskriminering av bemanningsföretagen och deras anställda undanröjs. Vi anser att den enskilde skall träffas av samma regelsystem, oavsett vilken typ av arbetsgivare han har.
5 Förlegade bestämmelser om karantän
I 4 § 2 stycket lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft i det offentliga heter det att "en arbetstagare som har sagt upp sig från en anställning och tar anställning hos en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft får inte hyras ut till sin förra arbetsgivare tidigare än sex månader efter det att anställningen hos denne upphörde".
Denna bestämmelse drabbar i praktiken särskilt sådana anställda i beman- ningsföretagen som kommer från den offentliga sektorn. Därigenom är det framför allt kvinnor som blir lidande. En f.d. sjuksköterska utsätts exempel- vis för sex månaders blockad från det landsting som näst intill har monopol på sjukvårdande verksamhet.
Moderata samlingspartiet anser att karensen är obefogad och att den därför skall avskaffas.
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten vid lokala arbetscentrer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentliga pooler för arbetslösa,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera Amu- gruppen AB i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av branschanknutna bemannings- företag enligt DELTA-modellen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutrala regler i arbetslöshetsförsäk- ringen,
6. att riksdagen upphäver 4 § 2 lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. 7.
Stockholm den 4 oktober 1999
Mikael Odenberg (m)
Kent Olsson (m)
Patrik Norinder (m)
Christel Anderberg (m)
Henrik Westman (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Anna Åkerhielm (m)
Rolf Gunnarsson (m)
Anna Lilliehöök (m)