Arbetet har en central plats i våra liv. Det ger oss möjlighet att utvecklas
och att syssla med intressanta och engagerande uppgifter. Arbetet ger oss
möjligheten till försörjning och att därigenom kunna förverkliga våra
drömmar. Det är nu glädjande att efter ett antal år av hög arbetslöshet
kunna se att arbetslösheten stadigt sjunker. Vi har lämnat
lågkonjunkturen bakom oss och nu handlar debatten snarare om att det
finns risk för överhettning och att vi börjar få arbetskraftsbrist. Det finns
dock en grupp som fortfarande inte helt, trots att de har ett arbete, kan
försörja sig på sin inkomst. Det handlar framför allt om de kvinnor som
jobbar i branscher som kommun, landsting, handel, hotell och restaurang.
Genom att arbetsgivarna inte ger heltidstjänster utan att många går på
olika former av deltid leder till att försörjningen inte tryggas.
Antalet som har varit deltidsarbetande har enligt Delta, utredningen om
deltidsarbeten, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning, varit relativt
konstant. Vad som däremot har ökat är andelen deltidsarbetslösa, det vill
säga de som uppbär fyllnadsersättning från arbetslöshetskassa. Just den
gruppen har tredubblats under den senaste tioårsperioden. Gruppen
domineras helt av kvinnor.
För att förändra detta har regeringen och riksdagen på olika sätt försökt att
öka trycket på arbetsgivarna. Exempel på detta är de förändringar i
arbetsrätten som ger rättighet till mertid och övergången från vikariat till
fasta tjänster. Orsaken till att arbetsgivarna väljer att tillsätta
deltidstjänster är
troligtvis att det underlättar deras arbetsplanering. Det är alltså så att den
möjlighet som idag finns att få fyllnadsersättning innebär att staten går in och
tryggar försörjningen för den enskilde när arbetsgivaren vill ha deltidstjänster
av praktiska skäl. Eftersom staten bär den kostnaden leder det inte till att
arbetsgivaren ändrar i sitt agerande. Det är naturligtvis så att många vill ha
deltidstjänster av olika skäl, och då skall den möjligheten finnas. Problemet
handlar främst som de ensamstående kvinnor som jobbar på ofrivillig deltid.
Deltautredningen föreslog att fyllnadsersättning endast skulle vara möjligt
i ett år. Efter det året ställs arbetsgivaren i en definitiv valsituation, då
det
handlar om att erbjuda den anställde önskad tid eller att riskera att denne
säger upp sig. Utredningen presenterar en lång rad med förslag till hur
deltidsarbetslösa skall kunna få bättre möjligheter till stöd från olika parter
såsom arbetslöshetskassa, fack och arbetsförmedling. Tanken är att få
uppbackning i att finna en lösning i form av utökad arbetstid hos nuvarande
arbetsgivare.
I det fortsatta arbetet med att få ner deltidsarbetslösheten är det viktigt att
inte bara titta på hur man på olika sätt kan sätta press på arbetstagaren.
Deltautredningen ger förslag som innebär att staten genom arbetstagaren
förändrar arbetsgivarens agerande. Vi är inte helt övertygade om att det är
rätt väg att gå. Vi tror att det behövs incitament för arbetsgivaren på ett mer
direkt sätt. Ett alternativ som nämnts är att ha differentierade arbetsgivar-
avgifter. Den högre arbetsgivaravgiften skulle kunna gå tillbaka till företaget
i form av riktade medel för kompetensutveckling till de deltidsanställda.
Det viktiga är att inte lägga ansvaret för att förändra deltidsarbetslösheten
enbart på arbetstagaren utan att finna direkta medel som riktar sig mot
arbetsgivaren. Det är vår förhoppning att regeringen, när den nu bereder
utredningens betänkande, beaktar även detta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om deltidsarbeten.