Dynamisk arbetsmarknadspolitik
För att arbetsmarknadspolitiken skall bli dynamisk behövs lokal förankring och idéer från alla parter. Idag finns det lokala arbetsförmedlingsnämnder där kommunerna nominerat representanter, som utgör majoriteten i nämnderna. Därutöver innehåller nämnderna företrädare för näringslivet, fackföreningsrörelsen, arbetsförmedlingarna och länsarbetsnämnderna. Genom denna nyordning skulle fler engageras och bli delaktiga i den lokala arbetsmarknadspolitiken. De nya arbetsförmedlingsnämnderna har dock inte haft makten över resurserna, vilket gjort att nämnderna till stor del inneburit ett spel för gallerierna.
Eftersom arbetsmarknadspolitiken behöver förankras lokalt hos de människor som arbetar och berörs av den lokala arbetsmarknaden, bör regelverket för arbetsförmedlingsnämnderna förändras. Detta för att kommunerna skall kunna tillsätta - inte bara nominera - personer med olika erfarenheter som företagare, anställda, arbetslösa, studerande, fackliga för- troendevalda och politiker. Från statens sida skall endast utses myndighetens företrädare i nämnden.
Arbetsförmedlingsnämnderna idag har ett litet reellt inflytande över arbets- marknadspolitiken. Regeringen styr arbetsmarknadspolitiken genom volym- krav och andra regelverk. Då har kommunerna mycket små möjligheter att påverka politiken efter de lokala förutsättningarna. Möjligheten att knyta kompetenta personer till nämnderna blir också liten så syftet kan kännas vagt.
Det nya arbetssättet - en decentraliserad arbetsmarknadspolitik
Istället för dagens stelbenta och centraliserade arbetsmarknadspolitik bör ett nytt system/arbetssätt införas. Statsmedel för arbetsmarknadspolitik bör huvudsakligen fördelas till landsting/regioner, som sedan fastställer en modell för fördelning av medlen till sina respektive kommuner. Landstingen/regionerna avgör vilken andel av medlen som skall behållas för läns/ regionövergripande verksamhet (t ex viss utbildningsverksamhet) och som skall hanteras av en av landstingen/regionerna tillsatt länsarbetsnämnd. De lokala arbetsförmedlingsnämnderna beslutar sedan över hur tilldelade resurser skall fördelas. Länsarbetsnämnderna skall inte kunna överpröva de lokala arbetsförmedlingsnämndernas beslut. En överprövning bör istället ske i allmän förvaltningsdomstol.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentraliserad arbetsmarknadspolitik.
Stockholm den 23 september 1999
Sofia Jonsson (c)