I betänkandet behandlas 59 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1999. Yrkandena rör vissa
övergripande frågor om forskning, etikfrågor,
forskarutbildning, forskarkarriär,
forskningsfinansiering samt forskning inom vissa
ämnen eller om vissa frågor.
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.
Reservationer finns från m, kd, c och fp.
Motionerna
1999/2000:Ub239 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning kring den
egna regionens historia.
1999/2000:Ub403 av Lennart Fridén och Per-Samuel
Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en rejäl satsning på forskningen kring
mikrovågsrelaterade medicinska risker och att en
restriktiv politik tillämpas i avvaktan på säkra
forskningsresultat.
1999/2000:Ub404 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av statligt finansierad forskning kring
elektromagnetiska fält.
1999/2000:Ub405 av Maud Ekendahl och Cristina
Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad forskning om fibromyalgi
samt bättre utbildning av dem som skall vårda och på
annat sätt bistå de drabbade.
1999/2000:Ub406 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av forskning
om alternativmedicinska metoder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättandet av
forsknings- och kunskapscentrum för alternativ
medicin.
1999/2000:Ub407 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
reproduktionsepidemiologisk forskning.
1999/2000:Ub414 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
doktorandutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fler postdoktorala
tjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskarbristen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om värdet av
forskarutbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den medicinska
forskningens villkor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en dialog mellan
forskare och allmänhet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nya vägar till
forskningsfinansiering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskningsetik.
1999/2000:Ub419 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
gällande regler i syfte att tydliggöra och minska de
ideella stiftelsernas administrativa avgifter.
1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om högskolans
samverkan med det omgivande samhället.
1999/2000:Ub423 av Lennart Värmby (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
program för att successivt och målinriktat överföra
resurser från traditionell forskning med djurförsök
till den alternativa forskningen.
1999/2000:Ub431 av Yvonne Ruwaida och Mikael
Johansson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning och
undervisning på akademisk nivå om homo-, bi- och
transsexuellas situation,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till forskning
kring homosexualitetens uppkomst och ett fördömande
av sådan forskning.
1999/2000:Ub435 av Yvonne Andersson och Dan Ericsson
(kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kompensera
Linköpings universitet för de glapp som åstadkoms
när olika finansiärer skiftar.
1999/2000:Ub437 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättande av
ett centrum för inomhusklimat och hälsa vid
Mitthögskolan.
1999/2000:Ub440 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett
forskningsuppdrag för att belysa traditionella
afrikanska religioner i det moderna svenska
samhället.
1999/2000:Ub445 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning kring
människors fritid och livskvalitet.
1999/2000:Ub449 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om doktorsexamen inom
konstnärliga yrken.
1999/2000:Ub458 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning på
sjukdomen sklerodermi.
1999/2000:Ub472 av Morgan Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om professur i
ortopedteknik.
1999/2000:Ub474 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
forskningen är värdeförankrad i västerländsk
humanism och kristen etik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att uppvärdera den
humanistiska forskningen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning
mellan naturvetenskap och teknik å ena sidan och
samhällsvetenskap och humaniora å andra sidan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att internationellt
samarbete är en nödvändighet för forskningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att femårsgränsen
för forskarassistenter avskaffas,
9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
forskningsrådens och sektorsorganens antal, struktur
och form.
1999/2000:Ub481 av Karin Wegestål (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett centrum
för effektiv riskhantering vid Lunds tekniska
högskola och Malmö högskola.
1999/2000:Ub484 av Carina Moberg och Kristina
Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att kontinuerligt belysa
etikfrågorna inom forskningen.
1999/2000:Ub493 av Anders Ygeman m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förfarandet
kring forskningsansökningar.
1999/2000:Ub497 av Ewa Larsson och Kerstin-Maria
Stalin (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett tvärvetenskapligt hjärnforskningscenter.
1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en
kvalificeringstrappa för högskolorna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering av
forskarutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillgången till
postdoktorala tjänster,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en plan för att
bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets
högskolor,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en översyn av
myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att främja
gränsöverskridande perspektiv och tvärvetenskaplig
forskning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en samlad
forskningsbudget,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
forskningsstiftelsernas styrelser,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om den fortsatta
beredningen av forskningspolitiken,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen
i den fortsatta beredningen återkommer med förslag
för att trygga den akademiska friheten.
1999/2000:Ub804 av Inga Berggren och Inger René (m)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av
hushållsvetenskaplig forskning.
1999/2000:Ub805 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av forskning
inom området vuxenutbildning och livslångt lärande.
1999/2000:Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning om IT som
arbetsredskap.
1999/2000:Ub809 av Sven Bergström (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad hjärnforskning.
1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättandet av fler
doktorandtjänster,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fler postdoktorala
tjänster.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
kunskapsklusters strategiska betydelse,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskningens
kvalitet och resurser.
1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning.
1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s,
v, c, mp) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning om
homo-/bisexualitet samt transvestism och
transsexualism.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.
Utskottet
Inledning
Kort efter allmänna motionstidens utgång hösten 1999
tog utbildningsutskottet ställning till förslagen i
regeringens proposition 1998/99:94 Vissa
forskningsfrågor och motioner som väckts med
anledning av denna. Riksdagen fattade beslut den 20
oktober (bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 9).
Under allmänna motionstiden 1999 väcktes ett stort
antal motioner om olika forskningsfrågor. De
yrkanden som direkt avsåg medelsanvisning inom
utgiftsområde 16 för budgetåret 2000 behandlades i
utskottets betänkande 1999/2000:UbU1. I det följande
behandlas övriga yrkanden som rör forskning och
forskarutbildning. Åtskilliga av dessa yrkanden
motsvarar sådana som också hade väckts med anledning
av den nyss nämnda propositionen, och som riksdagen
alltså har tagit ställning till tidigare under detta
riksmöte.
Regeringen har för år 2000 aviserat dels en
proposition i mars om myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering, dels en proposition i
september om forskningspolitik.
Utskottet tar i det följande först upp yrkanden i
vissa övergripande frågor, därefter i tur och
ordning frågor om etik, forskarutbildning,
forskarkarriär och finansiering av forskning samt
sist frågor om forskning inom vissa områden.
Övergripande frågor
Centerpartiet framför i motion 1999/2000:Ub499
farhågor för den akademiska friheten. Enligt
motionen är det svårt att hävda den enskilde
forskarens frihet gentemot en högskolas styrelse, då
makten flyttas från de kollegialt utnämnda
fakultetsnämnderna. Detta bör regeringen
uppmärksamma och, om nödvändigt, återkomma till
riksdagen med förslag som tryggar den akademiska
friheten (yrk. 38).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande yrkande avstyrktes i betänkandet
1999/2000:UbU3, där utskottet hänvisade till att
högskolelagens bestämmelse om forskningens frihet är
lika förpliktande för högskolestyrelser som för
fakultetsnämnder.
Kristdemokraterna framför i motion 1999/2000:Ub421
synpunkter på högskolans tredje uppgift (yrk. 17).
De anser att regeringen tolkar uppgiften alltför
snävt. Enligt motionärerna bör den tredje uppgiften
innebära att högskolan inte längre skall fungera som
en plats där kunskap och forskningsresultat skapas i
slutna rum, utan den skall öppna sig för en ny form
av kunskapsbildning. Nya mötesplatser, där denna nya
form av kunskapsförmedling och kunskapsutveckling
kan ske, skall utformas, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
När samverkan med det omgivande samhället fördes in
i högskolelagen som en tredje uppgift vid sidan av
utbildning och forskning anförde regeringen bl.a.
följande (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 87 f.).
Högskolans tredje uppgift bör vara att samverka med
det omgivande samhället och informera om sin
verksamhet. Uppgiften bör omfatta spridning av
forskningsinformation, samverkan med det omgivande
samhället för att utveckla högskolans utbildning och
forskning samt att högskolan skall vara till direkt
nytta för allmänheten.
- - -
Väl utvecklade kontakter utanför den akademiska
världen är nödvändiga för att högskolan skall kunna
utforma utbildning och forskning efter hela
samhällets behov. Högskolan är också för sin egen
utveckling beroende av influenser utifrån. En god
kontakt med det övriga arbetslivet ger högskolans
forskare insyn i de aktuella problem och
frågeställningar företag och andra organisationer
har och ökar därmed forskningens möjligheter att
besvara angelägna frågor. Universiteten och
högskolorna bör därför spela en större roll som
mottagare av erfarenheter och problem utifrån. En
modell för ömsesidigt utbyte av kunskap mellan
forskare och arbetsliv är s.k. forskningscirklar
t.ex. med fackliga företrädare. Där kan
forskningsresultat föras ut samtidigt som forskare
ges impulser och får del av erfarenheter.
Det finns enligt utskottets mening inte fog för
motionärernas kritik att regeringen begränsar den
tredje uppgiften till att främst avse
uppdragsutbildningar.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1999/2000:Sk692 tillkännagivanden om forskningens
kvalitet och resurser. Enligt partiet bör mer av de
samlade utbildnings- och forskningsresurserna
inriktas mot att i ett par regioner bygga
internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster,
där akademi, näringsliv, finansiärer och myndigheter
samverkar för att genom fokuserade satsningar öka
regionens konkurrenskraft (yrk. 30). Lovande
initiativ har tagits både i Linköping och i Lund,
skriver motionärerna. De anser vidare att mer av
forskningsanslagen skall styras till de individer
som tillhör forskningens elitdivision, snarare än
till ämnen (yrk. 32).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
De lovande initiativ till samverkan som
motionärerna nämner är enligt utskottets mening
exempel på att universitet och högskolor tar sin
tredje uppgift på allvar. Detta är ytterst
värdefullt. Ett av de allmänna mål för forskningen
som riksdagen fastställde för drygt tre år sedan är
att forskningen skall bidra till ekonomisk
utveckling, effektivitet i närlingsliv och offentlig
sektor samt till samhällets omställning mot en
hållbar utveckling och därigenom också främja
sysselsättning och välfärd. Till de centrala
frågorna för forskningspolitiken - bl.a. mot
bakgrund av detta mål - hör avvägningen mellan
koncentration och spridning av resurser. Riksdagen
har för ett par år sedan ställt sig bakom
regeringens förslag att ge tre högskolor ställning
som universitet. Dessa beslut innebär ett åtagande
från statsmakterna att ge dessa lärosäten en
framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten såväl
av utbildning som forskning (prop. 1998/99:1
utg.omr. 16 s. 105). Inför den forskningspolitiska
proposition som skall läggas fram i september pågår
ett omfattande beredningsarbete, där lärosäten,
forskningsråd och många andra är engagerade.
Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa
regeringens beredning av forskningspropositionen och
av kommande års budget.
När det gäller yrkande 32 i motionen anser
utskottet att det bör vara en fråga för
fakultetsnämnderna och forskningsråden att styra
sina medel så att de blir till maximalt gagn för
forskningens utveckling. Utskottet har noterat att
bl.a. Medicinska forskningsrådet i den
forskningsstrategi som rådet ingav till regeringen i
december 1999 uttryckt sin avsikt att öka bidragen
till den bästa och mest nyskapande och kreativa
medicinska forskningen och att kraftigare än
hittills stödja speciellt lovande yngre forskare.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub474
ett tillkännagivande om att internationellt
samarbete är en nödvändighet för forskningen (yrk.
6). Det är statens uppgift att ge förutsättningar
för forskare att vistas i internationella
forskningsmiljöer, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Om vikten och värdet av att svenska forskare vistas
i internationella forskningsmiljöer råder inga
delade meningar. Stiftelsen för internationalisering
av högre utbildning och forskning (STINT) har ett
omfattande program för att stödja
forskarstuderandes, lärares och forskares vistelser
under längre eller kortare tid vid utländska
lärosäten. STINT har beslutat att inte förbruka sitt
kapital, vilket innebär att stiftelsen även
långsiktigt kommer att kunna stödja sådana
vistelser. Universiteten och högskolorna använder
också egna anslagsmedel för att finansiera t.ex.
lärares deltagande i vetenskapliga symposier och
konferenser utomlands.
Centerpartiet vill enligt motion 1999/2000:Ub499 att
regeringen skall inbjuda såväl de politiska
partierna som forskningsintressenterna till
överläggningar inför den fortsatta beredningen av
forskningspolitiken (yrk. 21).
U t s k o t t e t avstyrker motionärernas yrkande
om tillkännagivande.
Ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen
tidigare under detta riksmöte (bet. 1999/2000:UbU3
s. 18). Utskottet anser inte att riksdagen har
anledning att ange hur regeringen skall gå till väga
vid beredningen av sina propositioner.
Etikfrågor
Frågor om forskningsetik tas upp i tre motioner.
Kristdemokraterna begär ett tillkännagivande till
regeringen om vikten av att forskningen är
värdeförankrad i västerländsk humanism och kristen
etik (mot. 1999/2000:Ub474 yrk. 1). Kunskapen är
inte värdeneutral utan tolkas utifrån olika teorier
och perspektiv, framhåller motionärerna. Värden som
människolivets okränkbarhet, alla människors lika
värde, frihet för den enskilde individen,
solidaritet med svaga och utsatta och jämställdhet
mellan kvinnor och män skall enligt motionärerna
vara vägledande också för forskningen.
Folkpartiet vill enligt motion 1999/2000:Ub414 att
regeringen utan dröjsmål skall återkomma med förslag
om hur forskningsetiken skall kunna stärkas genom
utbildning, breddning av forskningsetisk prövning
samt åtgärder mot oredlighet i forskning (yrk. 10).
Förslag på dessa punkter har lagts fram av
utredningen om forskningsetik.
I motion 1999/2000:Ub484 (s) framhålls vikten av
att etikfrågorna inom forskningen kontinuerligt blir
belysta. Enligt motionärerna finns det ibland risker
för att externt finansierad forskning minskar i
trovärdighet, om inte högskolevärlden själv för en
kontinuerlig debatt om etiska frågor i forskningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
De värden som lyfts fram i den kristdemokratiska
motionen motsvarar den värdegrund som anges i
läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
respektive de frivilliga skolformerna (Lpf 94). För
verksamheten vid universitet och högskolor har
hittills varken högskolelagen eller
högskoleförordningen angivit någon särskild
värdegrund. Behovet av att ange en sådan
diskuterades inte i propositionen om ny högskolelag
(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103) eller i de
publicerade förarbetena till propositionen (SOU
1992:1 och Ds 1992:1) och har inte heller tagits upp
i motioner med anledning av propositionen eller
senare.
Liksom motionärerna anser utskottet att
etikfrågorna inom forskningen är ytterst viktiga.
Utskottet utgår från att dessa frågor kommer att få
en central plats i den kommande forskningspolitiska
propositionen och att regeringen där kommer att
redovisa sina ställningstaganden till förslagen från
den forskningsetiska utredningen i dess betänkande
God sed i forskningen (SOU 1999:4).
Tillkännagivanden enligt motionerna 1999/2000:Ub414
och 1999/2000:Ub484 är därför inte behövliga.
Folkpartiet förespråkar i motion 1999/2000:Ub414 en
dialog mellan forskare och allmänhet om
kontroversiella etiska frågor och om forskningens
möjligheter att lösa samhällsproblem m.m. (yrk. 6).
Motionärerna anser det viktigt att konkreta förslag
till hur en sådan dialog skall kunna finansieras och
organiseras finns med i den kommande
forskningspropositionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Utredningen om forskningsetik föreslog i sitt
betänkande former för att stimulera till möten
mellan forskare och politiker eller andra
intressenter. Betänkandet bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Motion 1999/2000:Ub423 (v) handlar om alternativ
till forskning med djurförsök. Motionären vill att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag till
ett program för att överföra resurser från
traditionell forskning med djurförsök till den
alternativa forskningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
En stor del av den forskning inom universitet och
högskolor där djurförsök förekommer, finansieras med
anslag från Medicinska forskningsrådet (MFR).
Utskottet har inhämtat att andelen av de MFR-stödda
forskningsprojekten som innefattar
försöksdjursanvändning har minskat kraftigt de
senaste åren. Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har
till uppgift bl.a. att begränsa behovet av
försöksdjur och att främja utvecklingen av
alternativa metoder. CFN tilldelades i budgeten för
år 2000 en anslagsökning på en miljon kronor, som
bl.a. är avsedd att komma CFN:s forskningsstöd för
sådan utveckling till godo. Varje forskningsprojekt
där man vill använda försöksdjur måste ha tillstånd
från en djurförsöksetisk nämnd. CFN skall öka sitt
stöd till dessa nämnder bl.a. genom att ta fram
underlag om alternativa metoder. Regeringen beslöt
den 22 december 1999 att tillkalla en särskild
utredare med uppgift att göra en översyn av
förutsättningarna för den djurförsöksetiska
prövningen (dir. 1999:103).
Forskarutbildningen
Folkpartiet för i motion 1999/2000:Ub414 fram kritik
mot villkoren för antagning till forskarutbildning
(yrk. 1). Enligt motionärerna råder det i dag en
stor skillnad mellan högskoleförordningens mål för
forskarutbildningen och verkligheten. Kravet på full
finansiering innan en doktorand antas har lett till
en moment 22-situation som är ohållbar, heter det i
motionen. En viktig del av doktorandutbildningen
riskerar vidare att försvinna genom att doktorander
går in i forskningsprojekten först sedan
problemställning och genomförandeplan har lagts fram
av handledare. Vissa doktorandprojekt är också av
sådan art att frågeställningen inte kan lösas inom
fyra år.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen tidigare
under detta riksmöte (bet. 1999/2000:UbU3 s. 9 f.).
Högskoleverket har i en rapport till regeringen i
december 1999 meddelat att verket planerar studier
av kostnader och nyckeltal för forskarutbildningen,
forskarutbildningens kvalitet och innehåll,
rekrytering till forskarutbildningen och
doktorandernas situation under utbildningstiden.
Centerpartiet begär i motion 1999/2000:Ub499 att en
utvärdering av forskarutbildningen skall göras inför
den kommande forskningspropositionen (yrk. 4).
Reformen år 1998 var enligt partiets mening i
princip riktig, men det kvarstår praktiska problem i
form av faktiskt anställningsstopp vid många
lärosäten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Liksom när motsvarande yrkande avslogs av riksdagen
tidigare under detta riksmöte hänvisar utskottet
till regeringens bedömning, som utskottet delar, att
en samlad utvärdering av 1998 års reform kan göras
tidigast efter fyra år. Som nyss nämnts planerar
också Högskoleverket analyser av ett antal frågor
rörande forskarutbildningen.
Centerpartiet och Folkpartiet tar i var sin motion
upp behovet av fler doktorandtjänster (mot.
1999/2000:Ub499 yrk. 6 respektive 1999/2000:Ub814
yrk. 4). I centermotionen sägs att regeringen
snarast bör återuppta den påbörjade satsningen på
att omvandla utbildningsbidrag till
doktorandtjänster, som avbröts år 1994. Folkpartiet
anser att införande av fler doktorandtjänster skulle
underlätta en förkortning av utbildningstiden till
doktorsexamen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandena.
Under de två senaste årtiondena har det för
studiefinansiering i forskarutbildningen funnits två
skilda former: utbildningsbidrag för doktorander
respektive tjänst (numera anställning) som
doktorand. För den enskilda doktoranden är den
senare formen avsevärt mera förmånlig än den förra,
inte minst när det gäller sociala förmåner, medan
doktorandtjänsten för lärosätet kostar betydligt mer
än utbildningsbidraget. Doktorandtjänsten tillkom i
en strävan att effektivisera forskarutbildningen
genom att möjliggöra heltidsstudier på goda villkor.
Från och med budgetåret 1985/86 blev
doktorandtjänsten ett reguljärt inslag i
studiefinansieringen för forskarutbildning, vid
sidan av utbildningsbidraget. I de
forskningspropositioner som lades fram år 1987, 1990
och 1993 föreslogs medelsökningar som skulle
möjliggöra omvandling av allt fler utbildningsbidrag
till doktorandtjänster. Riksdagen anvisade de
föreslagna anslagsbeloppen. År 1993 uttalade den
dåvarande regeringen att det var angeläget att
utbildningsbidragen skyndsamt omvandlades (prop.
1992/93: 170 s. 182). Möjligheten att utdela
utbildningsbidrag till nya mottagare upphörde den 1
juli 1993. I budgetpropositionen för budgetåret
1995/96 meddelade den nya regeringen att det i det
statsfinansiella läge som rådde inte var möjligt att
tillskjuta ytterligare resurser för
doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler
studiestödstillfällen. Regeringen föreslog därför
att utbildningsbidrag skulle återinföras som
finansieringsform för doktorander. Riksdagen följde
regeringens förslag (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 107
f., bet. UbU13, rskr. 355).
Hur de medel som finns tillgängliga för
studiefinansiering i forskarutbildningen skall
disponeras mellan utbildningsbidrag och
doktorandtjänster beslutar respektive lärosäte,
normalt berörd fakultetsnämnd, inom ramen för vad
regeringen har föreskrivit. Utskottet är inte berett
att ta initiativ till att ändra på den ordningen.
För budgetåret 1997 och senare har regeringen i sina
regleringsbrev föreskrivit att av de medel som
lärosätena totalt avsätter till studiefinansiering i
forskarutbildningen skall minst 75 % användas till
doktorandtjänster. En omvandling av ytterligare
utbildningsbidrag, såsom begärs i motionerna, är
beroende av tillgången på medel, som avgörs i
budgetsammanhang.
Folkpartiet efterlyser i motion 1999/2000:Ub414 en
strategi från regeringens sida för att komma till
rätta med forskarbristen (yrk. 3). Sverige klarar
inte att tillgodose läkemedelsindustrins behov av
forskarutbildade, och situationen är sannolikt
likartad inom andra industriforskningsområden,
skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I budgetpropositionen för år 1998 konstaterade
regeringen att behovet av forskarutbildade såväl
inom högskolan som i hela samhället ökar kraftigt de
närmaste åren. Mot denna bakgrund föreslog
regeringen att examensmål skulle sättas upp för
forskarutbildningen för varje lärosäte och
vetenskapsområde och att forskarutbildningen skulle
effektiviseras bl.a. genom den nyss nämnda
förändringen av villkoren för antagning. Riksdagen
godkände regeringens förslag till riktlinjer för
examensmålen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16 s. 92 ff.,
bet. UbU7, rskr. 109). Utskottet utgår från att
regeringen följer hur examensmålen uppfylls och
liksom hittills lämnar resultatinformation till
riksdagen.
I motion 1999/2000:Ub414 föreslår Folkpartiet även
ett tillkännagivande om att forskarutbildningen bör
tillmätas meritvärde också för tjänster som inte är
inriktade på forskning (yrk. 4).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om
tillkännagivande.
Den nyss nämnda ökade efterfrågan från näringslivet
på forskarutbildade avspeglar ett ökat medvetande om
forskarutbildningens värde. Att ytterligare öka
detta medvetande är snarare en fråga för
opinionsbildning bland arbetsgivare och arbetstagare
än för åtgärder av regeringen. En fördjupad insikt
hos aktörer utanför universitet och högskolor om vad
en forskarutbildning ger bör kunna bli ett resultat
av en ökad satsning från lärosätenas sida på den
s.k. tredje uppgiften.
I motion 1999/2000:Ub449 (m) förs fram förslag om
doktorsexamen inom konstnärliga yrken. Motionären
hävdar att avancerad konstnärlig utveckling och
forskning är tämligen likartade inslag i
utvecklingen av landets kreativa massa och därför
bör ha likartade examina.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionen.
Riksdagen har tidigare avslagit liknande yrkanden,
senast i betänkandet 1998/99:UbU7 s. 48. Den
särskilde utredare som haft regeringens uppdrag att
utreda möjligheterna till en samordning av
verksamheten vid de konstnärliga högskolorna i
Stockholm lade i sin rapport Konst utan gränser (Ds
1998:67) fram förslaget att resurser skulle ställas
till de konstnärliga högskolornas förfogande för
utvecklandet av ett konstnärligt forskningsområde.
Regeringen har hittills inte fört fram något sådant
förslag till riksdagen.
Forskarkarriär
Ett stort strukturellt problem i svensk forskning är
bristen på postdoktorala tjänster, anser
Centerpartiet enligt motion 1999/2000:Ub499 (yrk.
5). Folkpartiet anser också att det behövs fler
postdoktorala tjänster och att bristen är en
bidragande orsak till kvinnors svårigheter att komma
in i den akademiska världen (mot. 1999/2000:Ub414
yrk. 2 och 1999/2000:Ub814 yrk. 6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Den som har avlagt doktorsexamen är behörig att
söka anställning inom högskolan som forskarassistent
I första hand skall personer som avlagt
doktorsexamen för högst fem år sedan komma i fråga.
Hur de tillgängliga resurserna disponeras mellan
olika typer av lärare och annan personal beslutas av
varje lärosäte. Antalet forskarassistenter har inte
ökat i samma takt som antalet avlagda
doktorsexamina. Regeringen skrev förra året att den
anser att anställningen som forskarassistent i stor
utsträckning fyller behovet av en tidsbegränsad
anställning för nydisputerade, men att den avser att
låta utreda frågan om en postdoktoral anställning
ytterligare (prop. 1998/99:94 s. 32). Högskoleverket
har nyligen fått ett uppdrag att utreda
förutsättningarna för en ny, tidsbegränsad
anställningsform som är meriterande för fortsatt
karriär i högskolan och som stimulerar till
nationell och internationell rörlighet. I uppdraget
ingår bl.a. att analysera omfattningen av behovet av
ökade resurser för anställning av nyblivna doktorer
och hur detta behov bäst tillgodoses. Utredningen
skall vara klar i april detta år. Utskottet utgår
från att regeringen återkommer till riksdagen i
denna fråga.
Vid sidan av anställning inom högskolan finns för
nydisputerade ett antal s.k. postdoc-stipendier,
flertalet avsedda för vistelse vid universitet
utomlands. Postdoc-stipendierna utlyses av STINT i
samverkan med forskningsråden och finansieras av
STINT. Dessutom disponerar forskningsråden särskilda
medel från anslaget Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m. för postdoc-
stipendier till kvinnor.
Många nyexaminerade doktorer knyts till
tidsbegränsade forskningsprojekt vid lärosätena.
Behovet av fler forskarutbildade i näringslivet,
liksom inom andra delar av den offentliga sektorn än
universitet och högskolor, blir alltmer uppenbart.
Dessa avnämare har också ett ansvar för att anställa
nyexaminerade doktorer.
Kristdemokraterna begär i motion 1999/2000:Ub474 att
femårsgränsen tas bort vid anställning som
forskarassistent (yrk. 8). Enligt motionärerna
minskar denna regel möjligheten för forskare att
t.ex. ta föräldraledigt, att söka internationellt
projektarbete eller att ta annan tillfällig tjänst.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Till anställning som forskarassistent skall som
nyss nämnts i första hand komma i fråga sökande som
har avlagt doktorsexamen högst fem år före
ansökningstidens utgång (4 kap. 10 §
högskoleförordningen SFS 1993:100, ändr. 1999:1037).
Om det finns särskilda skäl, t.ex. sjukdom,
föräldraledighet, tjänstgöring inom totalförsvaret
eller förtroendeuppdrag inom facklig organisation
eller studentorganisation, kan en sökande komma i
fråga i första hand även om hans eller hennes
doktorsexamen ligger längre tillbaka i tiden.
Anställningen som forskarassistent är avsedd som en
rekyteringstjänst. Företrädesregeln bidrar i viss
utsträckning till att främja rörlighet mellan
lärosätena, som enligt samstämmiga bedömningar
behöver öka snarare än minska. Utskottet är inte
berett att förorda att man tar bort bestämmelsen om
företräde för den som avlagt doktorsexamen tämligen
nyligen.
Finansiering av forskning
Vid många, främst mindre, högskolor finns i dag inte
förutsättningarna för att konkurrera om
forskningsmedel på något så när lika villkor med de
stora högskolorna och universiteten, hävdar
Centerpartiet i motion 1999/2000: Ub499. Därför bör
en plan läggas fast för att bygga upp
forskningsmiljöerna vid alla landets högskolor (yrk.
16).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Liksom när motsvarande yrkande behandlades tidigare
under detta riksmöte (bet. 1999/2000:UbU3 s. 9)
hänvisar utskottet till att den långsiktiga
utvecklingen av forskningsorganisationen hör hemma
vid behandlingen av den kommande forskningspolitiska
propositionen och att resursfrågor bör behandlas i
budgetsammanhang.
Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub499 en
s.k. kvalificeringstrappa för högskolorna (yrk. 1).
Den skulle innebära att mindre och medelstora
högskolor enligt klara kriterier av Högskoleverket
kan tilldelas rätt att utdela examina även inom
forskarutbildningen och att de får rätt till ökade
resurser allteftersom de kvalificerat sig för
examina på högre nivåer.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen
flera gånger på senare år, senast i betänkande
1999/2000:UbU3 s. 9. Utskottet är inte heller nu
berett att förorda ett system som innebär att
Högskoleverkets kvalitetsprövning av verksamheten
ger automatisk rätt till anslag på en viss nivå. Det
ingår inte i Högskoleverkets uppdrag att besluta om
resurser till lärosätena. Riksdagen ställde sig vid
förra riksmötet bakom regeringens förslag att
ärenden om att tilldela en högskola
vetenskapsområde, och därmed rätt att utdela
doktorsexamen inom detta, skall avgöras av
regeringen och inte av Högskoleverket (prop.
1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98). Skälet
är just sambandet mellan resurser och ansvar för
forskarutbildning.
Myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering
tas upp i två motioner.
Kristdemokraterna vill enligt motion
1999/2000:Ub474 att riksdagen skall begära en
översyn av forskningsrådens och sektorsorganens
antal, struktur och form (yrk. 9). Utgångspunkterna
skall vara att åstadkomma ett effektivt utnyttjande
av samhällets resurser samt att skapa en
organisationsstruktur som stämmer överens med en
värdeorienterad forskning. Även Centerpartiet önskar
enligt motion 1999/2000:Ub499 en översyn av
myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering, som
bör bli enklare och mer överskådlig och innebära att
finansieringen för den tvärvetenskapliga forskningen
tryggas även i framtiden (yrk. 17). Partiet anser
också att staten bör ha ett särskilt ansvar för att
främja tvärvetenskaplig forskning och forskning med
gränsöverskridande perspektiv (yrk. 18).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena med hänvisning till att en översyn av
myndighetsorganisationen nyligen har genomförts av
en arbetsgrupp inom Regeringskansliet och att
regeringen avser att lägga fram en proposition i
frågan under mars månad. I uppdraget till
arbetsgruppen markerade regeringen att det måste
finnas adekvata former för att ge stöd till
tvärvetenskaplig forskning (se Ds 1999:68 s. 89).
Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub414 ett
tillkännagivande om att man bör söka nya vägar till
forskningsfinansiering utöver den som sker via
rådsanslag och stiftelser samt näringslivet (yrk.
8). Motionärerna hänvisar till exempel från Kanada
som närmare presenterats i en motion som behandlades
av riksdagen hösten 1999 (mot. 1998/99:Ub9, bet.
1999/2000:UbU3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det ena exemplet från Kanada rör en nationell
sammanslutning av forskningsinstitut som strävar
efter att brygga över det gap som finns mellan
statlig grundforskning och industrins tillämpade
forskning. För sådana ändamål finns i Sverige ett
antal olika teknikpolitiska instrument, t.ex.
kompetenscentrum, materialkonsortier och särskilda
program för forskning inom strategiska
industriområden. Medel anslås inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Det andra exempel som åberopas i
motionen handlar om en venture capital-fond som
sponsras av fackliga organisationer och enligt
motionärerna därmed får tillgång till förmånliga
skatteregler. Utskottet anser inte att riksdagen
särskilt bör lyfta fram de av motionärerna nämnda
formerna.
Centerpartiet för i motion 1999/2000:Ub499 på nytt
fram sitt förslag om en samlad forskningsbudget för
att skapa en samlad bild av hur offentliga medel för
forskning används (yrk. 19).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen i oktober
1999 (bet. 1999/2000:UbU3 s. 18). Utskottet
hänvisade till att möjligheterna att göra en sådan
samlad redovisning som begärs i motionen hänger
samman med frågan om myndighetsorganisationen. Den
frågan är ännu inte avgjord. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en samlad bild av hur
offentliga medel för forskning används är önskvärd.
En helt korrekt bild kan emellertid inte ges förrän
i efterhand, eftersom en del av de statliga medel
som används för forskning fördelas efter beslut av
enskilda myndigheter som själva avgör hur mycket
pengar de skall avsätta just för forskning.
Statistiska centralbyrån (SCB) ger sedan länge
årligen ut en analys av budgetpropositionen, där
alla statliga medel i statsbudgeten för nästföljande
år vilka är avsedda för forskning tas med. Medlens
fördelning på 16 olika ändamål (enligt en
internationellt överenskommen indelning) redovisas.
Denna fördelning är baserad på hur respektive
myndighet tidigare budgetår har använt sina
forskningsmedel. Analysen, som är relativt
detaljerad, publiceras i serien Statistiska
meddelanden och brukar komma ut ett knappt år efter
att budgetpropositionen lagts fram. Utskottet har
erfarit att det inom Utbildningsdepartementet pågår
förberedelser för att inför Sveriges ordförandeskap
i EU ta fram en bok om utbildning och forskning i
Sverige, där det är meningen att statistik om de
statliga forskningsresursernas användning skall
ingå.
I motion 1999/2000:Ub499 för Centerpartiet fram sitt
förslag att forskningsstiftelsernas styrelser skall
utses i samma ordning som de nuvarande
forskningsråden och att regeringen skall få utse
högst en tredjedel av ledamöterna (yrk. 20).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen godkände hösten 1996 att regeringen skall
utse samtliga ledamöter i styrelserna för de
stiftelser som bildats med medel från de avvecklade
löntagarfonderna (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr.
99). Centerpartiet framförde även då samma förslag
som i det yrkande som nu behandlas, och förslaget
avslogs. Utskottet utgår från att regeringen
återkommer till riksdagen i frågan om hur de organ
som framdeles skall ha hand om statlig
forskningsfinansiering skall vara sammansatta.
Enligt motion 1999/2000:Ub435 (kd) bör Linköpings
universitet få kompensation de närmaste åren för
bortfall av medel från Stiftelsen för strategisk
forskning (yrk. 3). Universitetet har aldrig byggts
ut så som planerna föreskrev, heter det i motionen.
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har till
stor del finansierat forskarskolorna vid Linköpings
universitet. SSF minskar nu sin utdelning med 40 %.
Kompensationen skall enligt motionärerna ges genom
omfördelning inom berörda anslag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Någon långsiktig plan för utbyggnad av Linköpings
universitet har inte antagits av riksdagen. Inför
budgetåret 1981/82 hade det dåvarande Universitets-
och högskoleämbetet föreslagit regeringen en plan
för utbyggnad av den temaorienterade forskningen i
Linköping under en femårsperiod. I likhet med
föredragande statsrådet i budgetpropositionen ansåg
utbildningsutskottet att det inte fanns anledning
att göra något uttalande om den framtida utbyggnaden
(prop. 1980/81:100 bil. 12, bet. UbU31, rskr. 355).
Stora satsningar av externa finansiärer under en
begränsad tid kan leda till problem när satsningen
trappas ner eller avbryts. Detta gäller Linköpings
universitet men också alla andra universitet och
högskolor som fått externa anslag. Förslaget om
omfördelning inom befintliga ramar till förmån för
Linköpings universitet kan utskottet därför inte
ställa sig bakom. Utskottet utgår från att
lärosätena, när de godkänner att verksamhet
finansieras med externa medel, beaktar de problem
som kan uppstå när den externa finansieringen
upphör.
I motion 1999/2000:Ub419 (fp) begär motionären en
översyn av gällande regler för lärosätenas uttag av
administrativa avgifter från ideella stiftelser.
Ideella anslagsgivare till universitet och högskolor
belastas i dag med lika höga administrativa avgifter
som t.ex. läkemedelsindustrin, när de beställer
forskning vid universiteten. Detta kan enligt
motionären skada allmänhetens intresse av att bidra
till forskningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Regeringen har med riksdagens godkännande sedan
länge verkat för att alla externa finansiärer av
verksamhet vid universitet och högskolor skall lämna
full kostnadstäckning. Utskottet anser inte att
riksdagen bör frångå denna ståndpunkt.
Ekonomistyrningsverket har på regeringens uppdrag
utvecklat en modell för beräkning av sådan
kostnadstäckning. Ärendet bereds nu inom
Utbildningsdepartementet.
Motion 1999/2000:Ub493 (s) tar upp förfarandet kring
forskningsansökningar. Enligt motionärerna är
behandlingstiden av ansökningar hos forskningsråden
mycket lång; det tar mellan 7 och 12 månader att få
svar på sin ansökan. Motionärerna vill att rutinerna
skall förenklas och att en tidsgräns på förslagsvis
tre månader skall fastställas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Sedan budgetåret lades om till kalenderår har de
statliga forskningsråden och Riksbankens
Jubileumsfond ändrat sina rutiner. Ansökningar
lämnas numera in i mitten av maj och råden fattar
beslut i mitten av november, alltså en
behandlingstid på ca 6 månader. Dessförinnan ingavs
ansökan i januari och fattades beslut i april.
Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om
hur forskningsråden skall lägga upp sitt arbete. Det
är självfallet viktigt att råden fattar sina beslut
om anslag på grundval av en seriös och opartisk
granskning av ansökningarna. Detsamma gäller övriga
statliga myndigheter som fördelar anslag till
forskning.
Forskning inom vissa områden
Kristdemokraterna pläderar i motion 1999/2000:Ub474
för en uppvärdering av den humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningen (yrk. 2). De vill
också att riksdagen hos regeringen skall begära en
utredning av konsekvenserna av den obalans som de
menar råder i medelstilldelningen mellan
naturvetenskap och teknik å ena sidan och
samhällsvetenskap och humaniora å den andra (yrk.
3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Mot bakgrund av förslag från kommittén Forskning
2000 klargjorde regeringen i propositionen Vissa
forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) att det är dess
uppfattning att de statliga resurserna för
grundforskning och forskarutbildning bör öka, i
synnerhet vad gäller teknik och naturvetenskap, men
att detta inte skall ske genom någon neddragning av
resurserna till samhällsvetenskaplig forskning.
Riksdagen ställde sig bakom denna uppfattning (bet.
1999/2000:UbU3, rskr. 9). Utskottet anser att
riksdagen bör stå kvar vid den.
Folkpartiet tar i motion 1999/2000:Ub414 upp den
medicinska forskningens villkor (yrk. 5).
Motionärerna anser att forskning och
forskarutbildning måste vara en naturlig del av
läkararbetet vid universitetssjukhusen och att
anställning där som läkare under vidareutbildning
(AT-läkare och ST-läkare) skall kunna kombineras med
forskning. Vidare ifrågasätter motionärerna i vad
mån de s.k. ALF-medel som staten tillskjuter för att
möjliggöra klinisk forskning vid sjukhusen verkligen
kommer forskningen till del. De anser att
redovisningen av hur dessa medel används måste bli
tydligare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
De s.k. ALF-medlen anvisas på statsbudgeten under
ett särskilt anslag inom utgiftsområde 16, kallat
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning.
Budgetåret 2000 omfattar anslaget 1,6 miljarder
kronor. Dessa ersättningar grundar sig på avtal som
staten slutit med de berörda sjukvårds- och
tandvårdshuvudmännen innan mål- och
resultatstyrningen och det nuvarande systemet för
resurstilldelning till grundläggande
högskoleutbildning kom till. Väsentliga delar av
avtalen är enligt regeringens bedömning numera
obsoleta. Regeringen tillsatte år 1997 en särskild
utredare med uppdrag att biträda
Utbildningsdepartementet med att genomföra en
översyn och omförhandling av avtalen. Sedan
utredaren, efter diskussioner med en
förhandlingsdelegation utsedd av berörda landsting,
funnit att landstingen inte var beredda att sluta
nya avtal, har regeringen i december 1998 sagt upp
avtalen. Uppsägningstiden är fem år. Inom
Utbildningsdepartementet övervägs nu hur man skall
gå vidare för att finna en ny lösning.
De uppsagda avtalen, som alltså gäller i några år
till, förutsätter att det berörda lärosätet och
landstinget/kommunen träffar särskilda avtal med
lokalt anpassade bestämmelser för samarbetet.
Utskottet har erfarit att Utbildningsdepartementet,
i de diskussioner med landstingens
förhandlingsdelegation som nyss nämnts, har fört
fram önskemål om en tydligare redovisning av hur
ALF-medlen används. I det ännu gällande ramavtalet
för läkarutbildningen sägs bl.a. att
landstingskommunen och högskoleenheten skall samråda
vid tillämpningen av ramavtalet och anslutande
avtal, bl.a. om hur ekonomiska och andra resurser av
gemensamt intresse skall utnyttjas, och att
överenskommelse skall träffas mellan dessa parter om
formerna för sådant samråd. Avtalet finns återgivet
som bilaga 2 i 1990 års forskningsproposition (prop.
1989/90:90 s. 471 ff.).
Ett stort antal motioner tar upp behov av
ytterligare forskning inom vissa ämnen eller om
vissa frågor.
Enligt motion 1999/2000:Ub239 (c) bedrivs
historieundervisningen i skolorna i alltför hög
utsträckning i ett rikssvenskt perspektiv.
Akademiska möjligheter till något annat har saknats,
vilket har fått svåra följder i kulturregionen
Skåne. Motionären vill få till stånd möjligheter
till forskning kring den egna regionens historia
(yrk. 5).
Motion 1999/2000:Ub445 (v) tar upp forskning kring
människors fritid och livskvalitet. I nästa
forskningsproposition bör regeringen inte begränsa
sig till olika delar av fritiden, som idrott, turism
m.m., utan ta ett vidare och mer gränsöverskridande
grepp, anser motionären.
Forskning om homo- och/eller bisexualitet tas upp i
två motioner, nämligen 1999/2000:So225 (fp, s, v, c,
mp) yrkande 20 och 1999/2000:Ub431 (mp) yrkande 1.
Motionärerna vill att omfattningen av forskning och
undervisning om homo-, bi- och transsexuellas
situation skall ökas. I den förstnämnda motionen
hänvisas till Folkhälsoinstitutets kartläggning 1997
av forskningen om homosexualitet, som visat att
forskning om homosexuellas situation förekommer, men
sporadiskt. Det finns yngre forskare som är
intresserade, men i avsaknad av handledare kommer
forskningen inte till stånd, skriver motionärerna
och vill att regeringen i den kommande
forskningspolitiska propositionen skall lägga fram
förslag om hur forskning om detta skall kunna
stimuleras. Om transvestism och transsexualism finns
ännu mindre forskning, varför svenska forskare och
myndigheter måste bevaka den internationella
forskningen på området. - I den sistnämnda motionen
sägs också att det finns skäl att av etiska och
människorättsliga skäl fördöma forskning om
homosexualitetens uppkomst. Regeringen bör stoppa
forskningsstöd till sådan forskning, anser
motionärerna (yrk. 4).
I motion 1999/2000:Ub804 (m) begärs ett
tillkännagivande om vikten av hushållsvetenskaplig
forskning (yrk. 5).
Idrottsforskningen bör enligt motion
1999/2000:Kr509 (m) vara ett ansvar för
forskarsamhället, men det är naturligt att
idrottsrörelsen får inflytande över de organ som
samordnar idrottsforskningen och att
Idrottshögskolan i Stockholm blir ett nationellt
centrum för idrottslig kunskapsutveckling på aktuell
vetenskaplig grund (yrk. 5).
Två motioner tar upp forskning av direkt betydelse
för lärarutbildningen och verksamheten i
skolväsendet. Forskning om IT som arbetsredskap
behövs enligt motion 1999/2000:Ub808 (kd). Det är
mycket viktigt med forskningsinsatser om hur datorer
påverkar undervisning och arbetssätt i skolan (yrk.
4). En kraftfull och omedelbar satsning på forskning
inom området vuxenutbildning och livslångt lärande
begärs i motion 1999/2000:Ub805 (kd) yrkande 4.
I motion 1999/2000:Sf640 (mp) sägs att staten bör
anvisa pengar för att stimulera forskning om det
mångkulturella samhället (yrk. 5). I all social
forskning bör ingå ett perspektiv utifrån
invandrares situation likaväl som ett könsperspektiv
eller ett handikapperspektiv, heter det i motionen.
Behovet av ett forskningsuppdrag för att belysa
traditionella afrikanska religioner i det moderna
svenska samhället påtalas i motion 1999/2000:Ub440
(s).
Mer forskning om alternativmedicinska metoder
behövs enligt motion 1999/2000:Ub406 (fp). Sådana
metoder används i dag både inom och vid sidan av den
etablerade hälso- och sjukvården, men det saknas
till stor del forskning om sådana terapiformers
effektivitet och säkerhet respektive risker, skriver
motionären (yrk. 1). Hon anser också att det bör
inrättas ett forsknings- och kunskapscentrum för
alternativ medicin (yrk. 2).
Fibromyalgi bör bli föremål för intensifierad
forskning, sägs det i motion 1999/2000:Ub405 (m).
Ökad hjärnforskning föreslås i motion
1999/2000:Ub497 (mp), där motionärerna vill ha ett
tvärvetenskapligt hjärnforskningscentrum, och i
motion 1999/2000:Ub809 (c) yrkande 2.
Ett centrum för tvärvetenskaplig forskning om
inomhusklimat och hälsa föreslås i motion
1999/2000:Ub437 (s). Enligt motionärerna bör ett
sådant inrättas vid Mitthögskolan.
En rejäl satsning på forskningen kring
mikrovågsrelaterade medicinska risker förordas i
motion 1999/2000:Ub403 (m). Vikten av statligt
finansierad forskning kring elektromagnetiska fält
tas också upp i motion 1999/2000: Ub404 (c).
I motion 1999/2000:Ub472 (s) påtalas behovet av en
professur i ortopedteknik. Hälsohögskolan i
Jönköping är tillsammans med motsvarigheten i Oslo
de enda utbildningsanstalterna i Norden som utbildar
ortopedingenjörer på högskolenivå. Motionären vill
bevara och förstärka denna frontposition genom att
en professur i ortopedteknik inrättas.
En enhet för reproduktionsepidemiologisk forskning
föreslås i motion 1999/2000:Ub407 (fp). Regeringen
bör enligt motionären återkomma med förslag i
forskningspropositionen om hur forskningen kring
fosterskador kan fortleva i Sverige.
Ökad forskning om sjukdomen sklerodermi föreslås i
motion 1999/2000: Ub458 (mp).
Enligt motion 1999/2000:Ub481 (s) bör ett centrum
för effektiv riskhantering inrättas vid Lunds
tekniska högskolan och Malmö högskola. Motionären
skriver att det är viktigt att den ansökan som
ingetts till Näringsdepartementet om delvis
finansiering genom regionala tillväxtavtal får en
positiv behandling.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
samtliga nu refererade yrkanden.
Det bör liksom hittills normalt vara ett ansvar för
de forskningsfinansierande myndigheterna att bedöma
hur forskningsresurserna skall fördelas för att på
bästa sätt tillgodose angelägna samhälleliga behov
av forskning av hög vetenskaplig kvalitet.
Regeringen har aviserat en proposition om
myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering.
Denna proposition och motioner i anslutning till den
kommer att behandlas av utskottet längre fram under
detta riksmöte.
För forskningen inom universitet och högskolor
gäller att forskningsproblem får fritt väljas (1
kap. 6 § högskolelagen, 1992:1434). Förslaget att
stoppa forskningsstöd till forskning som studerar
homosexualitetens uppkomst eller att fördöma sådan
forskning kan utskottet inte ställa sig bakom.
När det gäller forskning om det mångkulturella
samhället erinrar utskottet om att det vid
Linköpings universitet relativt nyligen har
inrättats ett nytt forskningstema, nämligen
etnicitet. Socialvetenskapliga forskningsrådet
fördelar medel till forskning bl.a. om
internationell migration och etniska relationer.
Lärarutbildningskommittén lade i maj 1999 fram
betänkandet Att lära och leda. En lärarutbildning
för samverkan och utveckling (SOU 1999:63). Där
finns bl.a. förslag till en forskningsstrategi för
lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.
Regeringen har till maj 2000 aviserat en proposition
på grundval av kommitténs förslag.
När det gäller professur i ortopedteknik påminner
utskottet om att de statliga universiteten och
högskolorna numera själva beslutar om anställning av
professorer. En landstingskommunal högskola kan dock
inte anställa lärare som professorer (11 kap. 5 §
högskoleförordningen). Samtliga landstingskommunala
högskolor utom Hälsohögskolan i Jönköping har under
de senaste åren förts över till statliga lärosäten
på respektive ort, vilket bl.a. medfört att denna
begränsning när det gäller möjligheten att anställa
professorer har upphört för de berörda
vårdutbildningarna. I Jönköping finns emellertid
inte någon statlig högskola. Kommissionen för
rekrytering till vård och omsorg föreslog i sin
rapport Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44)
att huvudmannaskapet för landstingskommunala
vårdutbildningar inom högskolan i sin helhet skall
överföras till staten senast år 2001. Förhandlingar
om detta har inletts mellan Regeringskansliet
(Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet)
och Landstingsförbundet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den akademiska friheten
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 38,
res. 1 (c) - delvis
2. beträffande högskolans tredje uppgift
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub421
yrkande 17,
res. 2 (kd) - delvis
3. beträffande forskningens kvalitet och
resurser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk692
yrkandena 30 och 32,
res. 3 (m)
4. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub474
yrkande 6,
res. 4 (m, kd)
5. beträffande den fortsatta beredningen av
forskningspolitiken
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499
yrkande 21,
res. 5 (m, kd, c, fp)
6. beträffande forskningsetik
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub414 yrkande 10,
1999/2000:Ub474 yrkande 1 och 1999/2000:Ub484,
res. 2 (kd) - delvis
res. 6 (fp) - delvis
7. beträffande dialog mellan forskare och
allmänhet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414
yrkande 6,
res. 6 (fp) - delvis
8. beträffande alternativ till forskning med
djurförsök
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub423,
9. beträffande villkoren för antagning till
forskarutbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414
yrkande 1,
res. 7 (m, fp)
10. beträffande utvärdering av
forskarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499
yrkande 4,
res. 1 (c) - delvis
11. beträffande doktorandtjänster
att riksdagen avslår motionerna
1999/2000:Ub499 yrkande 6 och 1999/2000:Ub814
yrkande 4,
res. 8 (c, fp) - delvis
12. beträffande forskarbristen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 3,
res. 6 (fp) - delvis
13. beträffande forskarutbildningens
meritvärde
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 4,
res. 6 (fp) - delvis
14. beträffande doktorsexamen inom konstnärliga
yrken
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub449,
15. beträffande fler postdoktorala tjänster
att riksdagen avslår motionerna
1999/2000:Ub414 yrkande 2, 1999/2000:Ub499
yrkande 5 och 1999/2000:Ub814 yrkande 6,
res. 8 (c, fp) - delvis
16. beträffande femårsgränsen vid anställning
som forskarassistent
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub474 yrkande 8,
res. 2 (kd) - delvis
17. beträffande plan för att bygga upp
forskningsmiljöerna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 16,
res. 1 (c) - delvis
18. beträffande kvalificeringstrappa för
högskolor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 1,
res. 1 (c) - delvis
19. beträffande myndighetsorganisationen
för forskningsfinansiering
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 9
och 1999/2000:Ub499 yrkandena 17 och 18,
res. 2 (kd) - delvis
res. 1 (c) - delvis
20. beträffande nya vägar till
forskningsfinansiering
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 8,
res. 6 (fp) - delvis
21. beträffande samlad forskningsbudget
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 19,
res. 1 (c) - delvis
22. beträffande forskningsstiftelsernas
styrelser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 20,
res. 1 (c) - delvis
23. beträffande kompensation till
Linköpings universitet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub435 yrkande 3,
res. 2 (kd) - delvis
24. beträffande de ideella stiftelsernas
administrativa avgifter
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub419,
25. beträffande förfarandet kring
forskningsansökningar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub493,
26. beträffande den humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub474 yrkandena 2 och
3,
res. 2 (kd) - delvis
27. beträffande den medicinska
forskningens villkor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 5,
res. 6 (fp) - delvis
28. beträffande forskning inom vissa ämnen
eller om vissa frågor
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)
och Ulf Nilsson (fp).
Reservationer
1. Den akademiska friheten, m.m. (mom. 1,
10, 17, 18, 19, 21 och 22) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Den nya ledningsorganisationen vid universitet och
högskolor innebär att makt flyttats från de
kollegialt sammansatta fakultetsnämnderna till
högskolestyrelserna. Detta kan göra det svårare för
den enskilde forskaren att hävda sin frihet.
Regeringen bör uppmärksamma detta i den fortsatta
beredningen och, om nödvändigt, återkomma till
riksdagen med förslag för att reellt trygga den
akademiska friheten. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 38 som sin
mening ge regeringen till känna.
Den reform av forskarutbildningen som genomfördes
år 1998 byggde på den riktiga grundtanken att
forskarstuderande skall ha en rimlig social
situation. Det kvarstår dock praktiska problem i
form av faktiskt anställningsstopp vid många
lärosäten. Regeringen bör därför inför den
forskningspolitiska propositionen låta utvärdera
forskarutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.
En egen forskning är nödvändig för att säkra
grundutbildningens kvalitet vid alla lärosäten. Vid
många, främst mindre, högskolor finns i dag inte
förutsättningarna för att konkurrera med
universiteten om forskningsmedel på något så när
lika villkor. Staten har ett ansvar för att
forskningsmiljöer byggs upp vid alla högskolor så
att dessa själva kan utveckla sin forskning och
konkurrera om forskningsmedel hos t.ex.
forskningsråden. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med en plan för att bygga upp
forskningsmiljöerna vid alla landets högskolor.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub499 yrkande 16 som sin mening ge
regeringen till känna.
Lärosätenas möjligheter att bedriva forskning och
forskarutbildning skulle främjas av införandet av en
kvalificeringstrappa för högskolor, såsom beskrivs i
motion 1999/2000:Ub499 yrkande 1. Regeringen bör
återkomma med förslag om ett anslagssystem som
bygger på förslaget om kvalificeringstrappa. Detta
bör riksdagen med bifall till det nämnda
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.
Den framtida myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering bör vara så utformad att
finansieringen för den tvärvetenskapliga
forskningen, som t.ex. miljöforskning, forskning om
lärande och socialvetenskaplig forskning tryggas
också i framtiden. Riksdagen ställde sig för ett
halvår sedan bakom regeringens förslag om vilka
statens uppgifter skall vara i fråga om forskning
och utvecklingsarbete (prop. 1998/99:94, bet.
1999/2000:UbU3, rskr. 9). Utöver detta bör enligt
min mening staten ha ett ansvar för att främja
gränsöverskridande perspektiv och tvärvetenskaplig
forskning. Vad jag här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkandena 17 och
18 som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt min mening behövs det en samlad bild av hur
offentliga medel för forskning används. En ordning
bör därför prövas där man tar fram en samlad
forskningsbudget i form av en redovisning i
efterhand av vart de offentliga forskningsmedlen
gått. Vad jag här har anfört bör riksdagen med
anledning av motion 1999/2000:Ub499 yrkande 19 som
sin mening ge regeringen till känna.
En viktig princip för Centerpartiet är att
forskningen som huvudregel bör vara forskarstyrd.
Jag anser det därför fel att forskningsstiftelsernas
styrelser skall utses av regeringen. I stället bör
dessa styrelser utses i enlighet med den ordning som
i dag gäller för forskningsråden under
Utbildningsdepartementet, dock att regeringen skall
få utse högst en tredjedel av ledamöterna. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub499
yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 10, 17, 18, 19, 21 och 22 bort
hemställa
1. beträffande den akademiska friheten
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande
38 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
10. beträffande utvärdering av
forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
17. beträffande plan för att bygga upp
forskningsmiljöerna
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande
16 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
18. beträffande kvalificeringstrappa för
högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
19. beträffande myndighetsorganisationen
för forskningsfinansiering
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499
yrkandena 17 och 18 och med avslag på motion
1999/2000:Ub474 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande samlad
forskningsbudget
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub499
yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
1. beträffande forskningsstiftelsernas
styrelser
2.
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:Ub499 yrkande 20 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Högskolans tredje uppgift, m.m. (mom. 2,
6, 16, 19, 23, 26 och 28) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi kristdemokrater känner oro över regeringens syn
på högskolans tredje uppgift, nämligen att den
främst gäller uppdragsutbildningar. Enligt vår
mening innebär den tredje uppgiften att högskolorna
uppmanas att anamma en ny form av kunskapsbildning,
där kunskap och forskningsresultat inte längre
skapas i slutna rum. Nya mötesplatser skall
utformas, där en ny form av kunskapsförmedling och
kunskapsutveckling kan ske. Vad vi här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421
yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller forskningsetik är det enligt vår
mening viktigt att slå fast att kunskapen inte är
värdeneutral utan tolkas utifrån olika teorier och
perspektiv. Forskningspolitikens värdegrund måste
därför vara tydlig. Vi kristdemokrater anser att
forskningen skall vila på samma värdegrund som
gäller för förskolan och skolväsendet.
Människolivets okränkbarhet, alla människors lika
värde, frihet för den enskilde individen,
solidaritet med svaga och utsatta och jämställdhet
mellan kvinnor och män är värden som skall vara
vägledande också för forskningen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Femårsgränsen vid anställning som forskarassistent
minskar möjligheterna för forskare att t.ex. ta
föräldraledigt, att söka internationellt
projektarbete eller att ta annan tillfällig tjänst.
Denna gräns bör därför tas bort. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande 8 som
sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill se en översyn av myndighetsorganisationen
för forskningsfinansiering med syftet att åstadkomma
ett effektivt nyttjande av samhällets resurser och
en organisationsstruktur som stämmer överens med en
värdeorienterad forskning. Det finns anledning att i
framtiden behålla såväl forskningsråd som
sektorsorgan, men det finns anledning att ompröva de
funktioner de har. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474
yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
Linköpings universitet har drabbats på ett orimligt
sätt av regeringens ryckiga politik. Universitetet
har aldrig byggts ut som planerna föreskrev.
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har till
stor del finansierat universitetets forskarskolor,
och nu minskar SSF sin utdelning med 40% de närmaste
åren. Universitetet bör kompenseras för den uppkomna
situationen genom omfördelningar inom berörda
anslag. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Ub435 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.
Vi anser att regeringen alltför ensidigt satsar på
teknisk och naturvetenskaplig utbildning och
forskning. Det är viktigt för ett mänskligt samhälle
att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
uppvärderas. Den stora obalansen i medelstilldelning
mellan sådan forskning å ena sidan och teknisk och
naturvetenskaplig forskning å den andra är inte
försvarbar. Riksdagen bör hos regeringen begära en
utredning av konsekvenserna av denna obalans. Vad vi
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub474 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
När det gäller forskning inom vissa ämnen eller om
vissa frågor anser vi att riksdagen för regeringen
bör markera vikten av forskning om IT som
arbetsredskap i skolan. På området vuxenutbildning
och livslångt lärande, inklusive
folkbildningsforskning, behövs en kraftfull och
omedelbar satsning. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub805
yrkande 4 och 1999/2000:Ub808 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 2, 6, 16, 19, 23, 26 och 28 bort
hemställa
2. beträffande högskolans tredje uppgift
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
6. beträffande forskningsetik
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande
1 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub414
yrkande 10 och 1999/2000:Ub484 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande femårsgränsen vid
anställning som forskarassi-
stent
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
19. beträffande myndighetsorganisationen
för forskningsfinansiering
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande
9 och med avslag på motion 1999/2000:Ub499
yrkandena 17 och 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande kompensation till
Linköpings universitet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub435 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
26. beträffande den humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
28. beträffande forskning inom vissa
ämnen eller om vissa frågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub805
yrkande 4 och 1999/2000:Ub808 yrkande 4 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub239 yrkande 5,
1999/2000:Ub403, 1999/2000:Ub404,
1999/2000:Ub405, 1999/2000:Ub406,
1999/2000:Ub407, 1999/2000: Ub431 yrkandena 1
och 4, 1999/2000:Ub437, 1999/2000:Ub440,
1999/2000:Ub445, 1999/2000:Ub458,
1999/2000:Ub472, 1999/2000: Ub481,
1999/2000:Ub497, 1999/2000:Ub804 yrkande 5,
1999/2000: Ub809 yrkande 2, 1999/2000:Sf640
yrkande 5, 1999/2000:So225 yrkande 20 och
1999/2000:Kr509 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts.
3. Forskningens kvalitet och resurser (mom.
3) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Per Bill (m) anför:
Det är nödvändigt att stärka forskningens
sammanlagda resurser. Mer av forskningsresurserna
skall enligt vår mening styras till individer,
nämligen de som tillhör forskningens elitdivision,
snarare än till ämnen. Resurser bör också inriktas
på att stödja nya kreativa idéer, oavsett
forskningsområde. Mer resurser bör anslås för att
knyta forskningsallianser över nationsgränserna. För
att skapa verksamhet av högsta internationella klass
bör statens satsningar riktas till regioner som
målmedvetet arbetar med att bygga kluster av
kunskap, kunnande och kapital. Med kunskapskluster
avser vi samverkan mellan akademi, näringsliv,
finansiärer och myndigheter i syfte att genom
fokuserade satsningar öka regionens konkurrenskraft.
Både de duktigaste forskarna och entreprenörerna
dras till sådana kluster. Forsknings- och
företagarbyn Ideon i Lund och forskningsparken
Mjärdevi i Linköping är framgångsrika exempel. Vad
vi här har anfört om forskningens kvalitet och
resurser bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Sk692 yrkandena 30 och 32 som sin mening
ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 3 bort hemställa
3. beträffande forskningens kvalitet och
resurser
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk692
yrkandena 30 och 32 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Internationellt samarbete (mom. 4) - m,
kd
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd) och Per Bill (m) anför:
Internationellt samarbete är en nödvändighet för att
komma vidare i kunskapsutvecklingen. Det är statens
uppgift att ge förutsättningar för forskare att få
möjlighet att vistas i internationella
forskningsmiljöer. Den EU-baserade forskningen är
också viktig att slå vakt om. Vad vi här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 4 bort hemställa
4. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
5. Den fortsatta beredningen av
forskningspolitiken (mom. 5) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Många viktiga frågor i forskningspolitiken återstår
att lösa, såsom myndighetsorganisationen,
tvärvetenskapens finansiering och
forskarutbildningen. Den fortsatta beredningen av
forskningspolitiken bör därför inte ske internt i
Regeringskansliet, utan regeringen bör inbjuda såväl
de politiska partierna som forskningsintressenterna
till överläggningar om denna. Vad vi här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499
yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 5 bort hemställa
5. beträffande den fortsatta beredningen
av forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande
21 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
Utredningen om forskningsetik tog bl.a. upp hur
forskningsetiken kan stärkas genom utbildning,
breddning av forskningsetisk prövning samt åtgärder
mot oredlighet i forskning. Förslagen från
utredningen har remissbehandlats. Därför anser jag
att regeringen utan dröjsmål bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur forskningsetiken kan
stärkas på dessa punkter. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Det är viktigt med en dialog mellan forskare och
allmänhet, särskilt när det gäller kontroversiella
etiska frågor men också kring forskningens
möjligheter att lösa samhällsproblem,
forskningsfronter m.m. Förslag om hur en sådan
dialog skall kunna finansieras bör finnas med i den
forskningspolitiska propositionen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser inte att de höjda examensmålen för
forskarutbildningen och de ökade möjligheterna för
lärosätena att använda Internet vid rekrytering av
lärare räcker för att komma till rätta med
forskarbristen inom läkemedelsindustrin m.fl.
industriforskningsområden. Regeringen måste i den
forskningspolitiska propositionen komma med förslag
om hur näringslivets behov av forskare kan
tillgodoses. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1999/2000:Ub414 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
Forskarutbildning, oavsett fakultetsområde, bör
enligt min mening tillmätas meritvärde även för
tjänster som inte är inriktade på forskning. Den
utbildning och erfarenhet av att kritiskt granska
och ifrågasätta, som man får som forskare, är till
gagn inom alla yrkesutövningar. Vad jag här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub414 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att man måste söka nya vägar till
forskningsfinansiering utöver den som sker via
rådsanslag och stiftelser samt näringslivet. De
exempel från Kanada, som Folkpartiet redovisade i
motion 1998/99:Ub9, borde kunna prövas också i
Sverige. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub414 yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.
Den kliniska medicinska forskningens villkor har
försämrats. Denna forskning är nödvändig för
förståelsen av orsakerna bakom olika
sjukdomstillstånd. Jag anser att redovisningen av
hur de s.k. ALF-medlen används måste bli tydligare,
att det måste säkerställas att forskning och
forskarutbildning är en naturlig del av läkararbetet
vid ett universitetssjukhus och att AT- och ST-
anställningar där skall kunna kombineras med
forskning. Dessutom bör forskning ingå som en del i
klinisk subspecialisering. Vad jag här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 6, 7, 12, 13, 20 och 27 bort
hemställa
6. beträffande forskningsetik
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande
10 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub474
yrkande 1 och 1999/2000:Ub484 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande dialog mellan forskare och
allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
12. beträffande forskarbristen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
13. beträffande forskarutbildningens
meritvärde
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
20. beträffande nya vägar till
forskningsfinansiering
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
27. beträffande den medicinska
forskningens villkor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
7. Villkoren för antagning till
forskarutbildning (mom. 9) - m, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
De nya villkoren för antagning till
forskarutbildning, med krav på full finansiering
före antagning, har lett till en moment 22-situation
som är ohållbar. En viktig del av
doktorandutbildningen riskerar att försvinna, genom
att doktorander går in i forskningsprojektet först
sedan problemställning och genomförandeplan har
lagts fast av handledare. Man gör fortfarande inte
något åt svårigheterna att deltidsdoktorera. Enbart
uppföljning av forskarutbildningsreformen räcker
inte. Vi efterlyser konkreta förslag på hur
högskolorna skall stimuleras att ta kraftfullare
grepp för bättre kvalitet i och organisation av
forskarutbildningen. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 9 bort hemställa
9. beträffande villkoren för antagning
till forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
8. Doktorandtjänster, m.m. (mom. 11 och 15)
- c, fp
Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Satsningen på doktorandtjänster i stället för
utbildningsbidrag var ett verksamt medel för att
effektivisera forskarutbildningen och därmed göra
utbildningstiden kortare. Det är mycket beklagligt
att den socialdemokratiska regeringen år 1995 avbröt
den omvandling av samtliga utbildningsbidrag till
doktorandtjänster som fyrpartiregeringen hade
planerat. Högskoleväsendet behöver ett kraftigt ökat
antal doktorandtjänster. Regeringen bör i kommande
budgetförslag beakta detta. Vad vi här har anfört
bör riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:Ub499 yrkande 6 och 1999/2000:Ub814
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Ett stort strukturellt problem i den svenska
högskolan är bristen på postdoktorala tjänster.
Denna brist kan vara en bidragande orsak till
kvinnors svårigheter att komma in i den akademiska
världen. Tillgången på postdoktorala tjänster bör
kopplas samman med forskarutbildningens
dimensionering. Rimligt vore att minst hälften av de
examinerade doktorerna fick möjlighet att fortsätta
en vetenskaplig postdoktoral karriär vid ett
lärosäte i Sverige eller utomlands. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:Ub414 yrkande 2, 1999/2000:Ub499 yrkande 5
och 1999/2000:Ub814 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 11 och 15 bort hemställa
1. beträffande doktorandtjänster
2.
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:Ub499 yrkande 6 och 1999/2000:Ub814
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
1. beträffande fler postdoktorala
tjänster
2.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub414
yrkande 2, 1999/2000:Ub499 yrkande 5 och
1999/2000:Ub814 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Forskningsstiftelsernas styrelser (mom.
22) - m, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi står fast vid våra partiers uppfattning att
forskningsstiftelserna bör återfå sin tidigare
fristående ställning, så att de på ett avgörande
sätt kan bidra till att skapa nya forskningsmiljöer
och stödja strategiska forskningsprojekt.
Forskningsstiftelserna bör frikopplas från politisk
inblandning och politiska hänsynstaganden.
2. Kompensation till Linköpings universitet
(mom. 23) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Linköpings universitet är ett tydligt exempel på
problem som uppstår som en följd av regeringens
ryckiga anslagspolitik. Det blir extra tydligt i
Linköpings fall eftersom universitetet aldrig byggts
ut som det var tänkt. För framtida stabilitet är det
viktigt att denna ryckighet upphör och att
universitetens tilldelning av resurser stärks och
behandlas på ett långsiktigt sätt.