I betänkandet behandlas ett tjugofemtal
motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten
1999, vilka huvudsakligen avser krav på ändringar av
villkoren för fristående skolor men också tar upp
frågor om valfrihet, mångfald och profilering av
skolor.
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.
Reservationer finns från m, kd, c och fp samt från
v.
Motionerna
1999/2000:Ub217 av Anders Sjölund (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att införa en
sista beslutsdag för behandling av
friskoleansökningar.
1999/2000:Ub228 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätten för alla barn
att välja skola.
1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)
vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om det ekonomiska
missgynnandet av friskolorna.
1999/2000:Ub246 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen, utifrån
utredningens resultat, ser över friskolornas
situation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om villkoren för de
fristående skolorna.
1999/2000:Ub252 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fristående skolor.
1999/2000:Ub257 av Margareta Sandgren och Göte
Wahlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fristående skolor.
1999/2000:Ub259 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om alla barns rätt att
välja skola,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en statligt finansierad och garanterad möjlighet för
alla barn att välja skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den politiska
styrningen av skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om mångfald och
profilering i skolan.
1999/2000:Ub279 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av reglerna för att starta friskolor och hur
man klarar att kontrollera verksamheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att konsekvenserna
för den kommunala skolan på grund av ett ökat antal
friskolor utreds.
1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
fristående gymnasieskolor.
1999/2000:Ub296 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de fristående
skolornas effekt på segregationen i samhället bör
utredas vidare,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av skollagen att Skolverket får
förklara en fristående skola berättigad till bidrag
endast om kommunen kan visa att detta inte innebär
påtagliga negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan är belägen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av skollagen att Skolverket får
förklara en fristående skola berättigad till bidrag
endast om kommunen kan visa att detta inte innebär
påtagliga negativa följder för kommunens ekonomi,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av skollagen att huvudmannen för en
fristående skola blir skyldig att ersätta kommunen
för de merkostnader som kommunen åsamkas när den
fristående skolan undandrar sig sitt ansvar för
eleverna enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en jämförande studie
mellan de fristående skolornas och de kommunala
skolornas betygssättning,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av skollagen att ett krav för att
Skolverket skall förklara en fristående skola
berättigad till bidrag bör vara att den fristående
skolan har en pedagogisk profil som innebär ett
kvalitativt pedagogiskt tillskott till skolväsendet
i kommunen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring att det överskott som uppstår i
fristående skolor och förskolor skall gå tillbaka
till verksamheten och inte får betalas ut som vinst
till huvudmannen,
8. att riksdagen hos regeringen begär att
Skolverket får i uppdrag att göra en översyn av hur
de fristående skolor som drivs på konfessionell
grund uppfyller läroplanens krav om att
undervisningen skall vara icke-konfessionell.
1999/2000:Ub304 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökat kommunalt
inflytande vid godkännande av friskolor.
1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fritt skolval och
fria skolor.
1999/2000:Ub313 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om friskolornas
betydelse för utvecklingen av skolans arbetsformer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av att
friskolor har rätt att anställa den person de tycker
är mest lämpad som lärare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av lika och
rättvisa regler för resurstilldelning för friskolor.
Utskottet
I det följande behandlar utskottet ett tjugofemtal
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
hösten 1999, vilka huvudsakligen tar upp frågor som
rör fristående skolor men också frågor om valfrihet,
mångfald och profilering av skolor.
Rätten att välja skola m.m.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
1999/2000:Ub311 yrkande 1 att eleverna måste få en
ökad rätt att välja gymnasieskola. Det är enligt
Moderaterna orimligt att tur eller elevens
bostadsadress skall vara avgörande för antagning
till gymnasieskolan. De anser att ett fritt skolval
bäst säkerställs genom införandet av en nationell
skolpeng för alla. I avvaktan på detta bör
möjligheterna att välja gymnasieskola garanteras,
och även rätten att välja specialutformade program
utanför hemkommunen. Moderaterna anser också att
Skolverket skall godkänna fristående
gymnasieutbildningar på grundval av utbildningens
kvalitet. Godkända utbildningar skall ha rätt till
stöd från elevernas hemkommuner.
Liknande synpunkter uttrycks i motionerna
1999/2000:Ub228 (m) yrkande 1 och 1999/2000:Ub259
(m) yrkande 1. Där betonas att alla elever måste ges
en lagstadgad rätt att välja skola. Både kommunala
skolor och fristående skolor måste finnas som
möjliga alternativ. Genom ett fritt skolval blir
varje skola utsatt för konkurrens och tvingad att
löpande utvecklas och förbättras, menar motionären.
Förslag om en nationell skolpeng förs fram i motion
1999/2000:Ub259 yrkande 2 som en rättvisefråga. I
dag är det stora skillnader mellan kommunerna i
fråga om hur stora resurser som avsätts till skolan
per elev, hävdas det i motionen. En skolpeng, som
följer eleven, garanterar varje elev möjlighet att
välja skola.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Enligt utskottets mening finns det en omfattande
valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar
har successivt givits större rätt och möjlighet att
välja skola. I fråga om grundskolan föreskrivs i
skollagen (1985:1100) att kommunen vid fördelningen
av elever på olika skolor så långt möjligt skall
beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall
tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta
gäller under förutsättning att inte andra elevers
berättigade krav på placering i en skola nära hemmet
åsidosätts eller betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En
kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev
för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig
att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrarna kan
också som alternativ till den kommunala skolan välja
en fristående skola.
Inte heller på gymnasienivå finns det någon
inskränkning i rätten att välja en fristående skola.
Om en elev tas in till utbildning vid en fristående
gymnasieskola är hemkommunen alltid skyldig att
lämna bidrag, om Skolverket förklarat skolan
bidragsberättigad. Däremot är hemkommunen inte
skyldig att betala interkommunal ersättning för en
elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en
annan kommuns skola, om hemkommunen kan erbjuda
samma program eller nationellt fastställda
inriktning och eleven inte på grund av sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå
i den andra kommunen (5 kap. 8 och 24 §§ skollagen).
När det gäller val, i hemkommunens utbud, mellan
olika skolor som har samma program finns det inga
cen-
trala bestämmelser.
Det förekommer även ett stort antal
riksrekryterande utbildningar i form av
specialutformade program och utbildningar inom
nationellt program i gymnasieskolan. Dessa
utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen
(1992:394) samt i bilagorna 2 och 3 till
förordningen.
Förutsättningarna för konkurrens på lika villkor
mellan offentliga och fristående gymnasieskolor
utreds för närvarande inom Kommittén för uppföljning
av resursfördelning till fristående grundskolor, den
s.k. Fristkommittén, efter tilläggsdirektiv (dir.
1999:76). Utskottet återkommer i det följande till
det närmare innehållet i kommitténs nya uppdrag.
Utredningens arbete skall redovisas senast den 1
mars 2001.
Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen
avslagit motionsyrkanden från Moderaterna om
införande av en nationell skolpeng (jfr senast bet.
1999/2000:UbU1 s. 40). Utskottet vidhåller sin
uppfattning att en schablonberäknad nationell
skolpeng inte ger de grundläggande förutsättningarna
för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet
för alla elever skall kunna uppfyllas. Resurser till
skolans verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i
de behov som enskilda elever, olika grupper av
elever och skolor faktiskt har. Utskottet finner det
därför inte rimligt att införa en central
resursfördelning.
Villkoren för fristående skolor
Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap.
skollagen. Huvuddragen i nu gällande regler
beslutades av riksdagen hösten 1996 och började
tillämpas den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:200, bet.
1996/97:UbU4, rskr. 1996/97:14). De innebär i
korthet följande.
Skolplikt kan fullgöras i en fristående skola som
motsvarar grundskolan, om den är godkänd av
Skolverket. För godkännande krävs att skolans
utbildning ger kunskaper och färdigheter som till
art och nivå väsentligen svarar mot dem som
grundskolan skall förmedla samt att skolan även i
övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet. Skolan skall vara öppen för alla barn,
med undantag för sådana barn vilkas mottagande
skulle medföra att betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.
Skolverket skall vidare förklara en godkänd
fristående grundskola berättigad till bidrag från
elevernas hemkommuner, såvida inte skolans
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen. Hemkommunens bidrag skall bestämmas med
hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning
av resurser till sina egna grundskolor. Om en elev
har ett omfattande behov av särskilt stöd, är
kommunen inte skyldig att lämna bidrag till den
fristående skolan för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
En konsekvens av bidragsreglerna är att en
fristående skola som har elever från flera olika
kommuner kan få skiftande bidragsbelopp från dessa,
beroende dels på elevernas skilda behov, dels på
hemkommunernas olika grunder för fördelningen av
resurser till sina egna skolor.
Fristående skolor på gymnasienivå skall också av
Skolverket förklaras berättigade till bidrag från
elevernas hemkommuner, såvida inte en skolas
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller i närliggande kommuner. Det förutsätts
att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen svarar mot dem som
gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller
specialutformade program, att skolan även i övrigt
svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet samt att skolan står öppen för alla
ungdomar, med motsvarande inskränkning som gäller
för fristående grundskolor i fråga om omfattande
behov av särskilt stöd.
Om den fristående gymnasieskolan inte kommer
överens om annat med elevernas hemkommuner, skall
kommunerna till skolan betala det belopp per elev
och program som regeringen har föreskrivit i en
bilaga till förordningen om fristående skolor
(1996:1206, senast ändr. 1999:1036). Beloppen
beräknas utifrån en årlig redovisning från
Skolverket av kommunernas kostnader per
gymnasieprogram. Genom att beloppen bygger på
medianvärden för riket kan ersättningen till de
fristående gymnasieskolorna för vissa kommuner
överstiga och för andra kommuner understiga
kommunens egna kostnader för motsvarande utbildning.
I flera motioner begärs ändringar av nuvarande
villkor för godkännande av och bidrag till
fristående skolor. Några motioner syftar till mer
generösa regler; i andra motioner yrkas att reglerna
skall göras mer restriktiva.
Behovet av lika och rättvisa regler för
resurstilldelning till fristående skolor understryks
i motion 1999/2000:Ub313 (m) yrkande 4. Det är
enligt motionären rimligt att anta att fristående
skolor kommer att stå för en allt större del av
skolutbildningen. Om en sådan dynamisk utveckling
skall komma till stånd måste dock de finansiella
villkoren förändras. Med nuvarande system är
kommunen både finansiär och konkurrent. Därtill är
kommunernas bestämmelser om tilldelning av bidrag
inte klara och enhetliga, anför motionären.
Också Kristdemokraterna påpekar i motion
1999/2000:Ub246 att det i dag inte finns några
enhetliga regler för hur kommunerna skall fördela
resurser till de fristående skolorna. De efterfrågar
ett förenklat system som gör det lättare att
överblicka vilka bidrag som skolorna har rätt till
(yrk. 1). Ytterligare problem som behöver lösas
gäller skolskjutskostnader i glesbygd och bidragen
till lokalkostnader och momskostnader. Enligt
Kristdemokraterna bör villkoren för de fristående
skolorna förbättras så att alla, oberoende av
föräldrarnas ekonomi eller elevens särskilda behov,
skall kunna välja en sådan skola (yrk. 2). De är
kritiska mot de förändringar i villkoren som
genomfördes under den förra mandatperioden. Bland
annat vill de återinföra att fristående skolor skall
garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och
därutöver kompenseras för särskilda åtaganden, samt
den tidigare regeln att undervisningen väsentligen
(kurs. här) skall svara mot läroplanens allmänna mål
och värdegrund.
I motion 1999/2000:Ub236 (kd) yrkande 14 begärs att
riksdagen gör ett uttalande om att fristående skolor
ekonomiskt missgynnas. I motionen, som rör
gymnasieskolan, anförs att det naturliga vore att
samma ersättning utgick till de fristående
gymnasieskolorna som till de offentliga.
Bidragssystemet är dock fortfarande krångligt.
Regeringen lägger program för program fast en lägsta
nivå för vad kommunerna är skyldiga att betala till
de fristående gymnasieskolorna.
Folkpartiet betonar i motion 1999/2000:Ub294
yrkande 30 betydelsen av fristående gymnasieskolor.
Dessa skolor har ofta nya idéer som de förmår
förverkliga och lyckas inte sällan med pedagogisk
förnyelse. Motionärerna anser att lagreglerna för
fristående skolor måste utformas så att kommunalt
godtycke inte tillåts vara avgörande för om en
fristående skola skall godkännas eller inte. Därtill
måste reglerna för ekonomisk ersättning bli så
tydliga att helt skilda tolkningar i kommunerna inte
är möjliga.
Uppfattningar som står i motsats till de just
refererade förs fram av Vänsterpartiet i motion
1999/2000:Ub296. Motionärerna är starkt kritiska
till framväxten av fristående skolor och vill att
riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpta
regler i skollagen. Enligt deras mening bör
Skolverket få förklara en fristående skola
berättigad till bidrag endast om kommunen kan visa
att detta inte innebär påtagliga negativa följder
vare sig för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller för kommunens ekonomi (yrk. 2 och 3).
Om verksamheten i en fristående gymnasieskola inte
kommer i gång som planerat, anser Vänsterpartiet att
huvudmannen skall bli skyldig att ersätta kommunen
för de merkostnader som kommunen åsamkas (yrk. 4).
Nya elevgrupper måste då nämligen med kort varsel
beredas plats i den kommunala skolan. Motionärerna
vänder sig också mot att privata bolag, ofta stora,
startar fristående skolor utan annat märkbart syfte
än det ekonomiska vinstintresset. En bestämmelse bör
därför enligt deras mening införas i skollagen att
det överskott som uppstår i fristående skolor och
förskolor skall gå tillbaka till verksamheten och
inte får betalas ut som vinst till huvudmannen (yrk.
7).
Även motion 1999/2000:Ub279 (s) yrkande 1 syftar
till skärpta villkor för fristående skolor.
Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för
en ordentlig översyn av reglerna för att få starta
en fristående skola samt en bättre kontroll av
verksamheten. De påtalar att det inte ingår i
Skolverkets uppdrag att kontrollera att en
fristående skola har ändamålsenliga lokaler,
ekonomiska resurser och pedagogiskt utbildad
personal, vilket är nödvändigt ur både ett
elevperspektiv och ett ekonomiskt
samhällsperspektiv.
Behovet av ökat kommunalt inflytande vid
godkännande av fristående skolor framhålls i motion
1999/2000:Ub304 (s). Motionären menar att betydande
positiva effekter skulle kunna nås om kommunen ges
möjligheter att säga nej till fristående skolor inom
upptagningsområdet, eller att diskutera inriktningen
på den fristående skolan utifrån kommunens
skolutbud.
Krav på utredning om effekterna av ett ökat antal
fristående skolor framställs i tre motioner. I
motion 1999/2000:Ub279 (s) yrkande 2 begärs att
konsekvenserna för den kommunala skolan skall
utredas. Enligt motion 1999/2000:Ub257 (s) bör en
utvärdering göras av 1996 års beslut om fristående
skolor. Den bör bl.a. ta sikte på om målen med en
likvärdig skola uppfylls, om strävandena till
integration och emot segregation försvåras och om
kommunernas resurser till den kommunala skolan
påverkas negativt.
Också i motion 1999/2000:Ub296 yrkande 1 från
Vänsterpartiet understryks att de fristående
skolornas effekt på segregationen i samhället bör
utredas vidare. I motionen hänvisas till att det
finns rapporter som tyder på att fristående skolor,
särskilt de som vänder sig till vissa religiösa,
etniska och kulturella grupper, har en tendens att
förstärka segregationen i samhället.
U t s k o t t e t avstyrker samtliga
motionsyrkanden om ändring av villkoren för
fristående skolor och krav på utredning om
effekterna av ett ökat antal fristående skolor med
hänvisning till pågående utredningar och
överväganden.
Kommittén för uppföljning av resursfördelning till
fristående grundskolor, Fristkommittén, har haft
till uppgift att utvärdera 1996 års beslut om
fristående skolor. I sin rapport Likvärdiga villkor?
(SOU 1999:98) har kommittén bl.a. konstaterat att 77
% av alla fristående grundskolor fått högre bidrag
per elev och årskurs efter beslutet om nya
resursfördelningsregler, att flertalet skolor använt
det ökade bidraget främst till insatser för elever i
behov av särskilt stöd, att fristående skolor i
glesbygd fått bättre ekonomiska förutsättningar än
tidigare, men att skolskjutskostnaderna tar en
betydande del av skolbudgeten, att kommunernas
utbetalning av momsersättning väsentligt förbättrats
men att den fortfarande varierar i storlek, att
många kommuner har så komplicerade
resursfördelningssystem att det är svårt för de
fristående skolorna att förstå systemen samt att
bidrag till lokalkostnader inte går att ge efter
samma grunder som till de kommunala skolorna.
Fristkommittén har lyft fram några förslag till
justeringar av resursfördelningssystemet, nämligen
att kommunernas momsbidrag till de fristående
grundskolorna liksom lokalkostnadsbidraget skall
redovisas separat samt att lokalkostnadsbidraget
skall beräknas på den kommunala
genomsnittskostnaden. Vidare påpekas att de
fristående grundskolorna alltid skall delta i den
kommunala uppföljningen och utvärderingen. Vissa
grundläggande begrepp som insyn och skolans åtagande
bör enligt kommittén tydligare definieras.
Enligt uppgift pågår överväganden med anledning av
kommittébetänkandet inom Utbildningsdepartementet.
I oktober 1999 fick Kommittén för uppföljning av
resursfördelning till fristående skolor,
Fristkommittén, genom tilläggsdirektiv (dir.
1999:76) i uppdrag att utreda ekonomiska och andra
konsekvenser av det snabbt växande antalet
fristående gymnasieskolor. Uppdraget motiverades med
att antalet fristående gymnasieskolor hade ökat från
61 skolor läsåret 1998/99 till 87 läsåret 1999/2000,
vilket utgör ca 14 % av det totala antalet
gymnasieskolor i Sverige. Drygt 50 % av de
fristående gymnasieskolorna finns i Stockholms- och
Göteborgsområdena. Därtill hade Skolverket fått 90
nya ansökningar om rätt till bidrag för fristående
gymnasieskolor fr.o.m. höstterminen 2000.
Kommittén skall utreda eventuella följder av att
privata vinstintressen styr etableringen av en del
fristående skolor och om det finns problem med
huvudmän som driver flera skolor. Ytterligare en
uppgift för kommittén blir att utreda om de
nuvarande reglerna för bidrag till fristående
gymnasieskolor har konsekvenser för kommunernas
planering och utbud av gymnasieutbildning. Den skall
även lämna förslag till regler för bidragsgivning.
I direktiven sägs vidare att likvärdiga ekonomiska
villkor för kommunala och fristående skolor är en
förutsättning för en verklig valfrihet. Kommittén
skall därför utreda förutsättningarna för konkurrens
på lika villkor mellan offentliga och fristående
gymnasieskolor. Den skall redovisa hur
intagningspoängen till utbildningar vid fristående
gymnasieskolor påverkar valfriheten och den sociala
strukturen vid skolorna.
Kommittén skall redovisa sitt arbete den 1 mars
2001 och då även lägga fram förslag till de
författningsändringar som kan bli följden av dess
ställningstaganden.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2000
uppdragit åt Skolverket att kartlägga
elevsammansättningen vid ett representativt urval
fristående skolor. Kartläggningen skall omfatta
elevernas bakgrund och föräldrarnas/vårdnadshavarnas
utbildningsnivå och inkomstnivå (socio-ekonomisk
bakgrund). En jämförelse skall göras med
elevsammansättningen vid offentliga grund-
respektive gymnasieskolor. För elever i
gymnasieskolan skall även betygspoängen vid
intagningen till gymnasieskolan redovisas. Uppdraget
skall avrapporteras till regeringen senast den 1
oktober 2000.
Enligt förordningen (1996:1206) om fristående
skolor skall Skolverket bereda den kommun där skolan
skall vara belägen tillfälle att yttra sig över
ansökan om godkännande av och bidrag till en
fristående grundskola. När det gäller ansökan om
rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola
skall också kranskommuner få tillfälle att yttra
sig. I en interpellationsdebatt den 10 februari har
skolministern uttalat att det är viktigt att se till
att dialogen mellan Skolverket och kommunerna i
dessa frågor kan utvecklas och förbättras.
I två motioner begärs uppföljning och utvärdering av
fristående skolor som drivs på konfessionell grund.
Vänsterpartiet anser i motion 1999/2000:Ub296 att
Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av
hur de fristående skolor som drivs på konfessionell
grund uppfyller läroplanens krav om att
undervisningen skall vara icke-konfessionell (yrk.
8). Motionärerna menar att detta är en mycket viktig
princip, särskilt i ett mångkulturellt samhälle.
Enligt motion 1999/2000:Ub252 (s) finns det skäl
att följa upp utvecklingen av fristående skolor. I
en sådan uppföljning är det särskilt viktigt att se
över om fristående skolor på konfessionell grund
lever upp till läroplanens skrivningar om skolans
värdegrund, anför motionären.
U t s k o t t e t anser att det inte behövs något
särskilt uttalande av riksdagen i fråga om
uppföljning och utvärdering av fristående skolor när
det gäller värdegrunden m.m. Motionsyrkandena bör
alltså avslås.
Enligt gällande regler i skollagen skall fristående
skolor, såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå,
svara mot de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet (9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum
stadgas att en fristående skola, inom ramen för den
gemensamma värdegrunden, får ha en konfessionell
inriktning. I förarbetena till bestämmelserna
underströk regeringen att Skolverket i sin tillsyn
av fristående skolor särskilt bör ge akt på om
skolan bedriver sin verksamhet i enlighet med
skollagens och läroplanernas värdegrund och allmänna
mål (prop. 1995/96:200 s. 57). Om Skolverket finner
att undervisningen i den fristående skolan inte
lever upp till dessa krav, skall beslutet om
godkännande respektive rätten till bidrag
återkallas.
Utskottet har från Skolverket inhämtat att verket
inom ramen för det löpande arbetet med fristående
skolor för närvarande tar fram underlag och interna
instrument för att bättre kunna bedöma fristående
skolor just när det gäller värdegrunden. Detta
arbete beräknas vara klart i maj i år.
I Skolverkets Verksamhetsplan 2000 anmäls att en
utvärdering skall göras av muslimska fristående
skolor med avseende på värdegrund och kunskapsmål i
svenska och svenska som andraspråk,
religionskunskap, bild, musik, elevers idrott och
hälsa, inflytande samt jämställdhetsfrågor (s. 24).
Utvärderingen har enligt uppgift från verket redan
påbörjats.
Enligt motion 1999/2000:Ub217 (m) finns det ett
behov av att införa en sista beslutsdag för
behandling av ansökan hos Skolverket om godkännande
av en fristående skola. Motionären hävdar att dagens
system, där verket i princip kan dröja med sitt
beslut till några veckor före tänkt skolstart,
försvårar inte bara för den fristående skolan utan
även för den kommunala skolhuvudmannen. Enligt
motionen kan den 1 mars ses som riktlinje, vilket är
det datum som de kommunala skolorna i regel har som
sista dag för internt val av skola.
U t s k o t t e t avstyrker motionen. Skolverket
har enligt vad verket uppger i externa meddelanden
ambitionen att slutbehandla ansökningar om
godkännande av fristående skolor, inför skolstart
till hösten, före utgången av mars månad, dvs. innan
tiden går ut för nya ansökningar för påföljande
läsår. Enligt verket klarar man av att leva upp till
denna ambition med några få undantag, där
förseningen i regel beror på sökanden.
Betydelsen av att fristående skolor har rätt att
anställa den person de tycker är mest lämpad som
lärare understryks i motion 1999/2000:Ub313 (m)
yrkande 2. Motionären framför synpunkten att man
måste kunna bli lärare genom flera sorters
utbildningar och erfarenheter. Genom att "öppna"
läraryrket öppnar man för en utveckling av
lärarrollen och därmed för en central del av
förnyelsen av skolan.
U t s k o t t e t konstaterar att det inte finns
något i skollagen uttalat krav på att lärare i
fristående skolor skall ha pedagogisk utbildning.
Dock uttalades i förarbetena till gällande regler
att bristande lärarkompetens kan leda till att
skolans godkännande respektive rätt till bidrag
återkallas (prop. 1995/96:200 s. 57). Utskottet
finner det viktigt att framhålla att samma krav på
kvalitet i utbildningen gäller för fristående skolor
som för offentliga. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Övriga frågor
Frågor som tar sikte på profilering av skolor tas
upp i några motioner.
Vänsterpartiet anser i motion 1999/2000:Ub296
yrkande 6 att ett krav för att Skolverket skall
förklara en fristående skola berättigad till bidrag
bör vara att skolan har en pedagogisk profil som
innebär ett kvalitativt pedagogiskt tillskott till
skolväsendet i kommunen. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till sådan ändring av
skollagen.
I motion 1999/2000:Ub259 (m) hävdas att den
politiska styrningen av skolan måste minska (yrk.
3). Det skall enligt motionären finnas en nationell
målbaserad läroplan. Hur målen skall nås skall
avgöras av respektive skola, där skolledning och
lärare tillsammans med barn och föräldrar kan forma
verksamheten. Motionären pläderar för mångfald och
profilering i skolan (yrk. 5). Om varje skola finner
sitt område att bli särskilt duktig på kommer
kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.
Profileringen skapar också en sund konkurrens mellan
landets skolor, oavsett vem som är huvudman. I
motion 1999/2000:Ub313 yrkande 1 framhålls de
fristående skolornas betydelse för utvecklingen och
förnyelsen av skolans arbetsformer.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet påminner om att tidigare gällde som ett
villkor för att en godkänd fristående skola skulle
få statsbidrag att skolan tillförde skolväsendet ny
pedagogik och nya verksamhetsformer av allmänt
intresse. Detta villkor slopades i och med att nya
bidragsbestämmelser infördes den 1 juli 1992 (prop.
1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346).
Med nuvarande målstyrning av skolan genom bl.a. en
övergripande läroplan och ökad frihet att disponera
undervisningstiden inom ramen för skolans val i
timplanen finns stora möjligheter till profilering
av såväl kommunala som fristående skolor, med
alternativ inriktning mot speciella ämnen eller
särskild pedagogik. Beslut om hur utrymmet för
skolans val skall användas fattas av rektorn (2 kap.
21 § grundskoleförordningen 1994:1194).
En jämförande studie mellan de fristående skolornas
och de kommunala skolornas betygssättning begärs av
Vänsterpartiet i motion 1999/2000:Ub296 yrkande 5. I
motionen hävdas att elever vid fristående skolor i
genomsnitt har högre betyg än elever i kommunala
skolor. Detta kan bero på flera orsaker, såsom
föräldrastöd, elevernas studiemotivation och
undervisningsgruppernas storlek, men också på
grunderna för bedömning vid betygssättning, menar
motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med
hänvisning till följande.
I Skolverkets tillsyn av fristående skolor granskar
verket enligt uppgift regelmässigt huruvida den
fristående skolans bedömning av elevernas kunskaper
och betygssättningen görs enligt de nationella
bestämmelserna.
Skolverket har i regleringsbrev för budgetåret 2000
fått i uppdrag att genomföra en studie av orsakerna
till att elever lämnar grundskolan och
gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Inom ramen
för studien skall undersökas vilka orsaker som
ligger bakom skillnader i måluppfyllelsen mellan
olika skolor. Både offentliga och fristående skolor
skall studeras. Uppdraget skall redovisas senast den
1 maj 2001.
Regeringen har i juni 1999 uppdragit åt Skolverkets
kvalitetsgranskningsnämnd att genomföra en nationell
kvalitetsgranskning rubricerad En likvärdig och
rättvis betygssättning. Resultatet av granskningen
skall redovisas senast den 1 september 2000.
Granskningen skall bl.a. belysa hur skolhuvudmännen
tar sitt ansvar för att betygssättningen skall vara
likvärdig och rättvis. Den skall omfatta alla de
instrument skolhuvudmannen förfogar över för att
kvalitetssäkra betygssättningen. Den skall beskriva,
bedöma och värdera hur såväl skolhuvudmannen som
skolorna arbetar med dessa instrument samt hur
resultatet av detta arbete återspeglas i
verksamheten. I vilken utsträckning fristående
skolor kommer att ingå i granskningen är ännu inte
klart.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rätten att välja skola
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub228 yrkande 1,
1999/2000:Ub259 yrkande 1 och 1999/2000:Ub311
yrkande 1 i denna del,
res. 1 (m, kd, c, fp) -
delvis
2. beträffande införandet av en nationell
skolpeng
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub259 yrkande 2
och 1999/2000:Ub311 yrkande 1 i denna del,
res. 2 (m)
3. beträffande villkoren för godkännande
av och bidrag till fristående skolor
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 14,
1999/2000:Ub246 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ub279 yrkande 1, 1999/2000:Ub294
yrkande 30, 1999/2000:Ub296 yrkandena 2-4 och 7,
1999/2000:Ub304 och 1999/2000:Ub313 yrkande 4,
res. 1 (m, kd, c, fp) -
delvis
res. 3 (v) - delvis
4. beträffande en utredning om effekter av
ett ökat antal fristående skolor
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub257,
1999/2000:Ub279 yrkande 2 och 1999/2000:Ub296
yrkande 1,
res. 3 (v) - delvis
5. beträffande uppföljning och utvärdering
av fristående skolor när det gäller värdegrunden
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub252 och
1999/2000:
Ub296 yrkande 8,
res. 3 (v) - delvis
6. beträffande sista beslutsdag för
behandling av ansökan om godkännande av
fristående skola
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub217,
res. 1 (m, kd, c, fp) -
delvis
7. beträffande lärare i fristående
skolor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub313 yrkande 2,
8. beträffande profilering av skolor
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub259 yrkandena 3
och 5, 1999/2000:Ub296 yrkande 6 samt
1999/2000:Ub313 yrkande 1,
res. 3 (v) - delvis
9. beträffande en jämförande studie mellan
de fristående skolornas och de kommunala
skolornas betygssättning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub296 yrkande 5.
res. 3 (v) - delvis
Stockholm den 9 mars 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)
och Ulf Nilsson (fp).
Reservationer
1. Rätten att välja skola, m.m. (mom. 1, 3
och 6) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Vi är övertygade om att kvaliteten i skolan bäst
främjas om skolor med olika inriktningar, arbetssätt
och huvudmän kan verka sida vid sida. Alla elever
måste ges rätt att välja den skola där eleven kan
finna sig till rätta. Ett fritt skolval driver på
utvecklingen mot att varje skola anstränger sig för
att vara så bra som möjligt för eleverna, oavsett om
det är en kommunal skola eller en fristående skola.
Det fria skolvalet ger skolor möjlighet att
profilera sig genom att bli extra duktiga inom vissa
ämnesområden och viss pedagogik eller på att skapa
en unikt god social miljö. Vi anser att rätten att
välja gymnasieskola måste garanteras. Det är
orimligt med en ordning som medför att tur eller
elevens bostadsadress är avgörande för antagning
till gymnasieskolan. Därutöver bör reglerna för
specialutformade program och rätten att välja sådana
också utanför hemkommunen vidgas. Riksdagen bör med
bifall till motionsyrkandena i dessa frågor som sin
mening ge regeringen till känna vad vi nu har
anfört.
Enligt vår mening skall fristående skolor som
godkänts av Skolverket ha rätt till bidrag från
elevernas hemkommuner. Reglerna om att en fristående
skola inte skall förklaras berättigad till bidrag,
eller mista bidrag, om dess verksamhet skulle
innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet
i lägeskommunen skapar utrymme för kommunalt
godtycke. Vi är emot de förändringar i villkoren för
de fristående skolorna som genomfördes under den
förra mandatperioden. Det är vår bestämda
uppfattning att de fristående grundskolorna i
skollagen måste garanteras en lägsta grundnivå för
ersättning och därutöver kompenseras för särskilda
åtaganden. Resurstilldelningssystemet måste göras
mer enhetligt såväl för fristående grundskolor som
för fristående gymnasieskolor. Reglerna för
ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att helt
skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga.
Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandena hos
regeringen begära sådana ändringar i skollagen.
Vi ställer oss bakom motionsförslaget att införa en
sista beslutsdag för behandling av ansökan hos
Skolverket om godkännande av fristående skola.
Enligt vår mening är dagens system, där Skolverket i
princip kan dröja med sitt svar till några veckor
före tänkt skolstart, djupt olyckligt och försvårar
inte bara för den fristående skolan utan också i
motsvarande mån för den kommunala skolhuvudmannen.
Vi anser att datumet den 1 mars kan tjäna som
riktlinje, vilket är det datum som de kommunala
skolorna i regel har som sista dag för internt val
av skola. Detta bör riksdagen med bifall till
motionen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 3 och 6 bort hemställa
1. beträffande rätten att välja skola
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub228
yrkande 1, 1999/2000:Ub259 yrkande 1 och
1999/2000:Ub311 yrkande 1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
3. beträffande villkoren för godkännande
av och bidrag till fristående skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub236
yrkande 14, 1999/2000:Ub246 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ub294 yrkande 30 och 1999/2000:Ub313
yrkande 4 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Ub279 yrkande 1, 1999/2000:Ub296
yrkandena 2-4 och 7 och 1999/2000:Ub304 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
6. beträffande sista beslutsdag för
behandling av ansökan om godkännande av
fristående skola
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub217 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
2. Införandet av en nationell skolpeng
(mom. 2) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Per Bill (m) anför:
Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en
nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt
stöd riktat direkt till skolorna - en nationell
skolpeng - för att alla skolor skall få resurser på
en nationellt jämförbar nivå. Ett fast belopp per
elev skall utbetalas direkt till skolorna utifrån
antalet inskrivna elever. En sådan nationell
skolpeng bidrar till att ge skolorna ökad
självständighet och frihet att förfoga över de
ekonomiska medlen. Den blir också ett medel för att
garantera valfrihet för eleverna. Vi vill betona att
en mer generaliserad fördelning av skolresurserna
inte utesluter att hänsyn tas till särskilda behov.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag i enlighet med vad som anförts i våra
motionsyrkanden.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 2 bort hemställa
2. beträffande införandet av en nationell
skolpeng
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub259
yrkande 2 och 1999/2000:Ub311 yrkande 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
3. Villkoren för godkännande av och bidrag
till fristående skolor, m.m. (mom. 3, 4, 5,
8 och 9) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)
anför:
Vi är starkt kritiska till framväxten av fristående
skolor. Kraven på offentlig finansiering av godkända
fristående skolor försvårar en rationell planering
av det kommunala skolväsendet. Därigenom ökar
kommunernas kostnader och kvaliteten i de kommunala
skolorna kan äventyras. Vi menar att villkoren i
skollagen för de fristående skolorna bör skärpas.
Skolverket bör få förklara en fristående skola
berättigad till bidrag endast om kommunen kan visa
att detta inte innebär påtagliga negativa följder
vare sig för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller för lägeskommunens ekonomi. Vi anser
vidare att huvudmannen för en fristående skola skall
vara skyldig att betala kommunen för de merkostnader
som kan uppstå för det fall att verksamheten i den
fristående skolan inte kommer i gång som planerat,
och nya elevgrupper måste beredas plats i den
kommunala skolan. Vi föreslår också att det införs
en bestämmelse att det överskott som uppstår i
fristående skolor och förskolor skall gå tillbaka
till verksamheten och inte betalas ut som vinst till
huvudmannen. Alltfler rapporter har kommit om
privata bolag som startar fristående skolor utan
annat märkbart syfte än det ekonomiska
vinstintresset. Riksdagen bör med bifall till våra
motionsyrkanden i nämnda frågor hos regeringen
begära förslag till sådana ändringar i skollagen.
Segregationen i det svenska samhället har under
1990-talet blivit allt tydligare och är i dag ett av
våra allvarligaste problem. Ett ekonomiskt och
socialt utanförskap har även fått etniska och
religiösa förtecken. Det finns rapporter som tyder
på att fristående skolor, särskilt de som vänder sig
till vissa religiösa, etniska och kulturella
grupper, har en tendens att förstärka segregationen
i samhället. Vi menar att de fristående skolornas
effekt på segregationen i samhället bör utredas
vidare. Detta bör riksdagen med bifall till vårt
motionsyrkande som sin mening ge regeringen till
känna.
I läroplanerna för både den obligatoriska skolan
och gymnasieskolan anges att undervisningen i skolan
skall vara icke-konfessionell. Detta anser vi vara
en mycket viktig princip, särskilt i ett
mångkulturellt samhälle. Vi ställer oss därför
frågande till hur de fristående skolor som drivs på
konfessionell grund uppfyller detta grundläggande
krav. Som föreslås i vår motion bör Skolverket få i
uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av
fristående skolor när det gäller värdegrunden m.m.
Riksdagen bör bifalla vårt motionsyrkande.
Vi anser vidare att det i skollagen bör föreskrivas
att en fristående skola för att bli förklarad
bidragsberättigad av Skolverket skall ha en
pedagogisk profil som innebär ett kvalitativt
pedagogiskt tillskott till skolväsendet i
lägeskommunen. Riksdagen bör med bifall till detta
vårt yrkande hos regeringen begära förslag till en
sådan ändring i skollagen.
Elever vid fristående skolor har i genomsnitt högre
betyg än elever i kommunala skolor. Detta kan bero
på bra stöd från högutbildade föräldrar och hög
studiemotivation hos elever från studievana hem.
Andra orsaker kan vara undervisningsgruppernas
storlek och grunderna för bedömning vid
betygssättning. Vi menar att det skulle vara av
intresse att en jämförande studie gjordes mellan de
fristående skolorna och de kommunala skolorna då det
gäller kriterier för betygssättning. Detta bör
riksdagen med bifall till vårt motionsyrkande som
sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 3, 4, 5, 8 och 9 bort hemställa
3. beträffande villkoren för godkännande
av och bidrag till fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296
yrkandena 2-4 och 7, med anledning av motionerna
1999/2000:Ub279 yrkande 1 och 1999/2000:Ub304
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub236
yrkande 14, 1999/2000:Ub246 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ub294 yrkande 30 och 1999/2000:Ub313
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
4. beträffande en utredning om effekter av
ett ökat antal fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande
1 samt med anledning av motionerna
1999/2000:Ub257 och 1999/2000:
Ub279 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande uppföljning och utvärdering
av fristående skolor när det gäller värdegrunden
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande
8 och med anledning av motion 1999/2000:Ub252
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
8. beträffande profilering av skolor
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande
6 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub259
yrkandena 3 och 5 och 1999/2000:Ub313 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
9. beträffande en jämförande studie mellan
de fristående skolornas och de kommunala
skolornas betygssättning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts.
Särskilt yttrande
Lärare i fristående skolor (mom. 7) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)
anför:
Vi anser att det är oroande att andelen lärare med
pedagogisk utbildning är betydligt mindre i de
fristående skolorna än inom det offentliga
skolväsendet. Med tanke på att alltfler elever nu
går i fristående skolor vore det rimligt att
lagstiftningen beträffande krav på lärarnas
pedagogiska utbildning också omfattade de fristående
skolorna.