I betänkandet behandlas proposition 1998/99:94 Vissa
forskningsfrågor och fyra motioner med anledning av
den. Utskottet tillstyrker samtliga förslag i
propositionen och avstyrker alla yrkanden i
motionerna.
Utredningen Forskning 2000 lade i november förra
året fram genomgripande förslag om
forskningspolitiken. Regeringen tar i propositionen
ställning bara till en del av de förslag som
Forskning 2000 lagt fram. I övrigt hänvisas till en
planerad forskningspolitisk proposition som skall
läggas fram under nästa år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
statens uppgifter i fråga om forskning och
utvecklingsarbete. Staten skall ha ett särskilt
ansvar för att garantera forskningens frihet och för
grundforskning och forskarutbildning. De för tre år
sedan fastställda målen och riktlinjerna för
forskningspolitiken skall tills vidare ligga fast.
Resurserna för grundforskning och forskarutbildning
skall öka, i synnerhet vad gäller teknik och
naturvetenskap, men inte genom att man minskar
anslagen till samhällsvetenskaplig forskning.
Högskolelagens bestämmelse om den s.k. tredje
uppgiften skall inte ändras. Ekonomistyrningsverket
skall få i uppdrag att utveckla en modell för full
kostnads- täckning när lärosätena tar emot bidrag
för forskning från andra finansiärer. Regeringen
skall även i fortsättningen utse ledamöterna i
styrelserna för de forskningsstiftelser som bildats
med pengar från löntagarfonderna, och styrelserna
skall ha en stark representation av forskare.
Myndighetsstrukturen för finansiering av forskning
skall utredas ytterligare.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet reserverar sig till förmån för sina
motionsyrkanden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1998/99:94 Vissa
forskningsfrågor föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om statens uppgifter inom forskningsområdet (avsnitt
4),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om principer för ökade resurser för grundforskning
och forskarutbildning (avsnitt 6),
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om en modell för beräkning av full kostnadstäckning
av forskningsverksamhet vid universitet och
högskolor (avsnitt 7.3).
Motionerna
1998/99:Ub9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om effekterna av
införandet av nya regler för forskarutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om parlamentarikers
närvaro vid forskarkonferenser inför nästa
forskningspolitiska proposition,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att forskningens
infrastruktur måste bli föremål för analys,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att frågan om hur
grundutbildningen måste knytas närmare forskningen
och forskningsprocessen måste behandlas i
regeringens kommande forskningspolitiska
proposition,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att finansieringen
av den tvärvetenskapliga forskningen måste tryggas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om samverkan mellan
universitet och högskolor och samhället i övrigt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kunskapsstrategier,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning i
forskningsetik,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad
jämställdhet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om genusforskning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om patentfrågan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk
medverkan vid utredning om myndighetsstrukturen för
finansiering av forskning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om tillvaratagande
av internationella erfarenheter i syfte att utveckla
Sverige som kunskapsnation.
1998/99:Ub10 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av en
helhetssyn på forskningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att grundforskningen
skall ske enligt inomvetenskapliga bedömningar och
att tillämpad forskning bör ske utifrån övergripande
politiska mål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ta bort
femårsregeln vad gäller forskarassistenttjänsterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de högskolor som
tilldelats vetenskapsområden också måste få resurser
för forskning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av en balans
mellan forskning med hög inomvetenskaplig kvalitet
och forskning inom ett visst samhällsområde vid
medelstilldelning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka
och uppvärdera den humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningen och
forskarutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning om hur
balansen mellan bredd och koncentration i den
ämnesmässiga inriktningen kan upprätthållas i
landet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en ny modell
utarbetas vad gäller full kostnadstäckning.
1998/99:Ub11 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens uppgifter i
fråga om forskning och utvecklingsarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskningens frihet,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en kvalificeringstrappa i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en plan för att
bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets
högskolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en samlad
forskningsbudget,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
forskarutbildningsreformen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det fortsatta
beredningsarbetet.
1998/99:Ub12 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en samlad
och långsiktig strategi för svensk forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns
strategiska betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om övergripande
principer för forskningspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskningens
omfattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra
reglerna för antagning till och finansiering av
forskarstudier,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av en
egen profil för alla högskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de före detta
fristående forskningsstiftelserna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om finansiering av
spetsforskning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att stärka det
internationella forskningssamarbetet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan
mellan universitet och näringsliv.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har alltsedan 1982 regelbundet, först med
två och sedan med tre års mellanrum, tagit ställning
till samlade forskningspolitiska propositioner från
regeringen. Den senaste forskningspropositionen
lades fram i september 1996 och ledde till beslut av
riksdagen i december samma år (prop. 1996/97:5, bet.
UbU3, rskr. 99). Riksdagen antog då regeringens
förslag till mål för forskningen och riktlinjer för
forskningspolitiken. Samtidigt beslutades om de
statliga anslagen till forskning. Mot bakgrund av
den statsfinansiella situationen och av att nya
forskningsfinansiärer tillkommit genom
forskningsstiftelserna föreslog regeringen en viss
minskning av de statliga anslagen. Riksdagen följde
regeringens förslag (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16,
bet. UbU1, rskr.100).
De nya förutsättningarna för forskningen och de
förändringar av forskningspolitiken som hade
genomförts föranledde regeringen att i maj 1997
besluta att tillkalla en parlamentariskt sammansatt
kommitté för att genomföra en samlad analys och
bedömning av forskningens roll i samhället och av
dess villkor, inriktning och organisation (dir.
1997:67). Kommittén, som antog namnet Forskning
2000, lämnade sina förslag i november 1998 i
betänkandet Forskningspolitik (SOU 1998:128).
I proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor ger
regeringen en första reaktion på förslagen från
Forskning 2000 mot bakgrund av bl.a. de synpunkter
som kommit in vid remissbehandlingen av betänkandet.
Regeringen avser att lägga fram en samlad
forskningspolitisk proposition år 2000.
Propositionens avgränsning
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
1998/99:Ub12 att forskningens betydelse för tillväxt
och konkurrenskraft gör det nödvändigt med en samlad
och långsiktig strategi för svensk forskning (yrk.
1). En sådan strategi - som helt saknas i
propositionen - måste kunna koppla samman
näringslivets behov av tillämpad eller nyttodriven
forskning med lärosätenas fria, nyfikenhetsdrivna
och grundläggande forskning, heter det i motionen.
Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande av
riksdagen om kunskapsmiljöns strategiska betydelse
(yrk. 2). Företagsklimat och skatter, lönebildning
och socialförsäkringar, arbetsmarknadsregleringar
och själva synen på kunskap, ansvarstagande och
individuell utveckling är alla viktiga delar av
kunskapsmiljön, framhåller de.
Kristdemokraterna kritiserar i motion 1998/99:Ub10
avsaknaden av ett helhetsgrepp i propositionen. Det
hade varit på sin plats att diskutera
forskningsfrågorna som helhet, i stället för att
stycka upp området i delar och nu bara ta upp vissa
av dessa, anser motionärerna (yrk. 1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Det är riktigt att den proposition som nu lagts
fram inte innehåller en samlad långsiktig strategi
för svensk forskning. Riksdagen kommer under nästa
år att få en forskningspolitisk proposition. Sådana
propositioner bör enligt regeringen bygga på ett
allsidigt och högkvalitativt underlag. För att
skaffa fram sådant underlag kommer forskningsråd,
lärosäten och övriga berörda myndigheter att få i
uppdrag att ta fram s.k. forskningsstrategier och
kunskapsstrategier och forskningsråden att anordna
s.k. forskarkonferenser. Högskoleverket har
tillsammans med forskningsråden m.fl. nyligen
inbjudit till en bred konferens i november månad om
forskningens vägval. Vid konferensen, som
finansieras av Utbildningsdepartementet, skall de
fundamentala frågorna om syften med samhällets
forskningsinsatser och om omfattning och inriktning
av dessa behandlas. Till konferensen har bl.a. de
politiska partierna inbjudits. Utskottet anser det
vara en fördel att regeringen redan nu har redovisat
sina ställningstaganden i vissa frågor, fastän andra
delar av förslagen från Forskning 2000 visat sig
behöva ytterligare beredning.
I fråga om kunskapsmiljöns strategiska betydelse
har utskottet - liksom tidigare (jfr bet.
1998/99:UbU7 s. 13) - ingen annan mening än
motionärerna, men ett tillkännagivande enligt
motionsyrkandet skulle inte ge regeringen någon
anvisning om vad den bör göra eller förändra. Det
begärda tillkännagivandet är därför inte
meningsfullt.
Statens uppgifter i fråga om forskning och
utvecklingsarbete
Det moderna kunskapssamhället kräver ett brett
ansvar för kunskapsutvecklingen, ett ansvar som
staten inte ensam kan ta på sig. Vilka statens
uppgifter skall vara behöver därför klarläggas,
anser regeringen och föreslår därför - på grundval
av ett förslag från Forskning 2000 - en definition
av dessa. De tidigare (i samband med den senaste
forskningspropositionen) fastställda målen och
riktlinjerna bör enligt regeringen tills vidare
ligga fast.
Regeringens förslag om statens uppgifter i fråga om
forskning och utvecklingsarbete innebär följande.
Sverige skall utveckla sin ställning som
kunskapsnation. Staten har ett övergripande ansvar
för att det svenska samhället utvecklar och tar till
vara ny kunskap.
Staten har ett särskilt ansvar
- för att garantera forskningens frihet och
- för grundforskning och forskarutbildning.
Staten skall vidare
- i samverkan med kommuner och landsting främja
forskning och utvecklingsarbete till stöd för de
verksamheter som bedrivs i offentlig regi, där så är
påkallat,
- främja forskning och utvecklingsarbete för andra
samhällssektorer och till stöd för de politiska
målen inom dessa, när detta är av stor betydelse
för att utveckla dessa sektorer och det är befogat
att staten bidrar med finansiering,
- ge organisatoriska ramar för utförande av
forskningen,
- ge förutsättningar för deltagande i
internationellt forskningssamarbete och
- utveckla former för forskningsinformation och
medverka till att forskningsrön kan tas till vara i
alla delar av det svenska samhället.
I motion 1998/99:Ub12 lyfter Moderata
samlingspartiet fram de övergripande principer som
partiet anser att en långsiktig forskningspolitik
borde bygga på (yrk. 3). De är följande. Forskningen
måste stå fri att utan politiska anvisningar söka ny
kunskap. Staten måste tillförsäkra forskningen
resurser, främst till grundforskning, och se till
att medel fördelas på sådant sätt att de kan
användas på mest effektiva sätt. Sverige behöver
fler forskningsfinansiärer. Det internationella
samarbetet skall prioriteras och stärkas och
riksdagen ta ett övergripande ansvar för
prioriteringen mellan nationella och internationella
forskningsresurser. Regering och riksdag skall
uppmuntra att kunnande korsas mellan olika
forsknings- och samhällsfält. Det behövs en
långsiktig strategi för att kunna utnyttja
informationsteknikens (IT) alla möjligheter. Den
digitala infrastrukturen behöver byggas ut, anser
motionärerna.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub10
ett tillkännagivande om att grundforskningen skall
ske enligt inomvetenskapliga bedömningar och att
tillämpad forskning bör ske utifrån övergripande
politiska mål (yrk. 2).
Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub11 att
staten, utöver det som regeringen har föreslagit,
bör ha ett ansvar för att främja gränsöverskridande
perspektiv och tvärvetenskaplig forskning (yrk. 1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen föreslår om statens
uppgifter inom forskningsområdet och avslår
motionsyrkandena av följande skäl.
Forskarens frihet att söka ny kunskap och publicera
sina forskningsresultat är sedan länge fastlagd i
högskolelagen (1992:1434). Statens ansvar för
grundforskningen är en av huvudpunkterna i
regeringens förslag. Det är en självklarhet att alla
statliga resurser skall användas på ett effektivt
sätt. En av regeringens utgångspunkter för arbetet
med att utforma en ny myndighetsorganisation för
finansiering av forskning är att arbetet med att
fördela forskningsresurser måste bedrivas effektivt.
Utskottet är inte övertygat om att antalet
forskningsfinansiärer behöver öka. Regeringen gör i
propositionen (s. 50) bedömningen att resurser för
deltagande i internationella
forskningsorganisationer även i fortsättningen bör
anvisas inom ramen för huvudansvariga myndigheters
anslag, för att möjliggöra en avvägning mellan
kostnaderna för internationella och nationella
åtaganden. Detta ligger väl i linje med de allmänna
riktlinjerna för forskningspolitiken som riksdagen
antog år 1996. En punkt i dessa riktlinjer är att
övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas
av statsmakterna, medan organ med sakkunskap inom
berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning
och verksamhet. En ytterligare utgångspunkt för
arbetet med att utforma förslag till ny
myndighetsorganisation för finansiering av forskning
är enligt regeringen att samspelet mellan olika slag
av forskning liksom mellan forskning och samhälle
måste utvecklas. Remissbehandlingen av IT-
infrastrukturutredningens betänkande Bredband för
tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) har nyligen
avslutats. Enligt vad utskottet erfarit förbereds i
Regeringskansliet en proposition om IT som avses bli
framlagd för riksdagen i början av nästa år.
Det som framförs i Kristdemokraternas
motionsyrkande överensstämmer med det som regeringen
skriver i propositionen. Att regeringen vill främja
tvärvetenskaplig forskning framgår bl.a. av att
detta ingår i utgångspunkterna för arbetet med att
utforma förslag till ny myndighetsorganisation för
finansiering av forskning (prop. s. 44). Syftet med
Centerpartiets yrkande är enligt utskottets mening
också tillgodosett.
Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub11 att
den nya ledningsorganisationen vid universitet och
högskolor medför risker för forskningens frihet
(yrk. 2). När makten flyttas från de kollegialt
utnämnda fakultetsnämnderna kan det bli svårt att
hävda den enskilde forskarens frihet, anser
motionärerna. De vill att regeringen skall
uppmärksamma detta och vid behov återkomma med
förslag för att reellt trygga den akademiska
friheten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Rätten att fritt välja forskningsproblem, utveckla
forskningsmetoder och publicera forskningsresultat
garanteras i högskolelagen, som är lika förpliktande
för rektorer och ledamöter i högskolestyrelser som
för ledamöter i fakultetsnämnder eller andra s.k.
kollegiala organ.
Forskningens omfattning, inriktning och
fördelning
Regeringen anser, i likhet med Forskning 2000 och i
stort sett alla remissinstanser som yttrat sig över
utredningen, att resurserna för grundforskning och
forskarutbildning skall öka, i synnerhet vad gäller
teknik och naturvetenskap. Till skillnad från
Forskning 2000 anser regeringen, liksom en
samstämmig remissopinion, att detta inte skall ske
genom att man minskar resurserna till
samhällsvetenskaplig forskning. En förstärkning av
medel för grundforskning vid de redan etablerade
universiteten är en förutsättning för att dessa
lärosäten även i framtiden skall kunna vara viktiga
instrument för att hävda Sveriges position som
ledande kunskapsnation, heter det i propositionen.
Moderata samlingspartiet förespråkar i motion
1998/99:Ub12 en successiv resursförstärkning av de
nya universitetens forskning och forskarutbildning
och ett säkerställande av att Umeå och Linköpings
universitet, som fortfarande är under uppbyggnad,
inte tvingas avbryta utvecklingen (yrk. 4). För att
undvika att våra främsta begåvningar lämnar landet
för gott föreslår Moderaterna också ett antal
åtgärder för att finansiera s.k. spetsforskning
(yrk. 9). Forskningsanslag måste styras till
individer, inte bara till ämnen, heter det i
motionen, och mer av anslagen bör gå till de allra
duktigaste individerna. Vidare bör anslag styras
till att stödja nya idéer, oavsett forskningsämne,
och man bör anslå medel till internationella
samarbetsprojekt för att knyta forskningsallianser
av hög kvalitet.
Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub10
vikten av att staten stärker och uppvärderar den
humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen
och forskarutbildningen, som kommersiella intressen
sällan slår vakt om (yrk. 6).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena om tillkännagivanden och godkänna
det som regeringen föreslagit om principer för ökade
resurser för grundforskning och forskarutbildning.
Det framgår av propositionen att regeringen vill
slå vakt om såväl humanistisk som
samhällsvetenskaplig forskning och
forskarutbildning. Utskottet delar regeringens och
remissinstansernas uppfattning att ökade resurser
till naturvetenskaplig och teknisk forskning inte
bör åstadkommas genom att man minskar det statliga
stödet till samhällsvetenskaplig forskning.
Ställningstagande till resurstillskottens fördelning
mellan olika lärosäten bör göras när riksdagen
behandlar regeringens budgetproposition. Utskottet
anser inte att riksdagen bör göra något uttalande om
hur forskningsråden skall styra sin
anslagsfördelning när det gäller individer kontra
ämnen eller liknande. De frågor som aktualiseras i
yrkande 9 i moderatmotionen tillhör det som varje
forskningsråd bör avgöra själv. Forskningsråden
under Utbildningsdepartementet har enligt sin
instruktion (SFS 1996:648) som en av sina särskilda
uppgifter att främja och ta initiativ till
internationellt forskningssamarbete.
Flera motionsyrkanden berör lärosätenas möjligheter
att bedriva forskning och forskarutbildning.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
1998/99:Ub12 betydelsen av en egen profil för alla
högskolor (yrk. 6). Enligt motionärerna skulle ett
forskarcentrum vid varje mindre och medelstor
högskola, inriktat på en vald profil, kunna verka
kvalitetsfrämjande och öka högskolornas
attraktionskraft. Regeringens modell för att fördela
resurser stimulerar inte alls en sådan utveckling,
hävdar motionärerna. Vidare anser de att resurser
till forskarutbildning måste koncentreras för att
hög kvalitet skall kunna uppnås (yrk. 7).
Även Kristdemokraterna tar i motion 1998/99:Ub10
upp frågor om bredd och koncentration. Partiet anser
det viktigt att de högskolor som tilldelats
vetenskapsområde också får resurser för forskning
och kan bedriva forskarutbildning (yrk. 4).
Kristdemokraterna ser en fördel i att inte alla
lärosäten sysslar med allt. Det är inte självklart
att alla som bedriver forskning också måste bedriva
forskarutbildning, heter det i motionen.
Motionärerna vill att regeringen skall initiera en
utredning om hur balansen mellan bredd och
koncentration i den ämnesmässiga inriktningen kan
upprätthållas i landet (yrk. 7).
Centerpartiet för i motion 1998/99:Ub11 på nytt
fram förslaget om en kvalificeringstrappa (yrk. 3).
Det innebär att mindre och medelstora högskolor
efter klara kriterier skall kunna tilldelas rätt att
examinera även i forskarutbildningen. Varje lärosäte
skall ha ett anslag för grundutbildning och
forskning, och anslagets storlek skall
differentieras efter vilka nivåer lärosätet har
examinationsrätt för. Motionärerna vill också att
riksdagen skall begära en plan för att bygga upp och
stärka forskningsmiljöerna vid alla landets
högskolor (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Regeringen förklarar i propositionen (s. 27) sin
avsikt att noga följa utvecklingen av forskningen
vid de mindre och medelstora högskolorna och hur
staten kan stödja forskningen vid dessa. Två av de
tre högskolor i denna kategori som hittills har
tilldelats vetenskapsområde (Högskolan i
Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Kalmar) har
själva valt att profilera sin verksamhet inom
forskningen. Malmö högskola tilldelades medicinskt
vetenskapsområde i samband med att den odontologiska
fakulteten överfördes dit från Lunds universitet.
Regeringen har nyligen beslutat direktiv till en
utredning om högskolans styrning (dir. 1999:70).
Utredaren skall bl.a. utvärdera olika modeller som
gör det möjligt för statsmakterna att skapa
incitament för en profilering av forskning och
forskarutbildning samt även modeller för att
fördelning av forskningsmedel i större utsträckning
kan baseras på kvalitetsomdömen. Uppdraget skall
redovisas senast den 31 maj 2000.
Riksdagen fattade vid förra riksmötet beslut om att
regeringen - i stället för som tidigare
Högskoleverket - skall avgöra frågor om att tilldela
en högskola vetenskapsområde, eftersom sådant beslut
bör ses tillsammans med frågan om resurser (prop.
1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98).
Utskottet anser att den principen är riktig och kan
därför inte heller nu ställa sig bakom förslaget om
en kvalificeringstrappa, som bl.a. skulle innebära
en automatisk rätt till ytterligare resurser när en
högskola blivit tilldelad examensrätt för
magisterexamen respektive för doktorsexamen. Det är
endast de lärosäten som blivit tilldelade
vetenskapsområde som också får utdela examina inom
forskarutbildningen. Policyfrågor rörande balansen
mellan bredd och koncentration och den långsiktiga
utvecklingen av forskningsorganisationen bör
behandlas i samband med den kommande
forskningspropositionen. Resursfrågorna hör hemma
vid behandlingen av regeringens budgetförslag.
Reglerna för antagning till forskarutbildning
ändrades genom riksdagens beslut hösten 1997 (prop.
1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU7, rskr. 109).
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet kritiserar
i motionerna 1998/99:Ub12 (yrk. 5) respektive
1998/99:Ub9 (yrk. 1) de nya reglerna. Motionärerna
pekar på att många institutioner inte längre kan
anta nya doktorander, eftersom de inte kan garantera
deras försörjning under hela forskarutbildningen. I
den förstnämnda motionen begärs en snabbutredning om
antagningsbestämmelserna, som enligt motionärerna
har skapat en kris i antagningen till
doktorandstudier inom humaniora och
samhällsvetenskap. Centerpartiet skriver i motion
1998/99:Ub11 att grundtanken i reformen var riktig,
men att en mängd praktiska problem vid genomförandet
kvarstår. Därför bör regeringen låta utvärdera
forskarutbildningen (yrk. 7).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Högskoleverket fick i mars 1999 regeringens uppdrag
att granska de lokala bestämmelser som antagits av
universitet och högskolor med anledning av reformen
av antagningsreglerna. Uppdraget avrapporterades
redan den 1 juni. Av de intervjuer som
Högskoleverket genomfört framgår att antalet antagna
doktorander har minskat efter reformen. Enligt
rapporten pågår det inom Högskoleverket en mer
omfattande analys av antagningsstatistiken till
forskarutbildningen. Analysen beräknas vara färdig
omkring årsskiftet. I den nyligen framlagda
budgetpropositionen för år 2000 meddelar regeringen
att det av de dialoger som Utbildningsdepartementet
fört med samtliga universitet och högskolor våren
1999 framgår att lärosätena har vidtagit åtgärder
för att effektivisera forskarutbildningen (prop.
1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 118). En samlad
utvärdering av 1998 års reform kan dock enligt
regeringen göras tidigast efter fyra år. Utskottet
delar denna bedömning. Liksom regeringen välkomnar
utskottet också det faktum att Högskoleverket
förbereder ett särskilt program för utvärdering av
forskarutbildningen. Utskottet utgår från att
regeringen återkommer till riksdagen med redovisning
av utfallet av forskarutbildningsreformen.
Centerpartiet hävdar i motion 1998/99:Ub11 att en
stor del av problemen i forskarutbildningen har sin
grund i att den socialdemokratiska regeringen år
1994 avbröt satsningen på omvandling av
utbildningsbidrag för doktorander till
doktorandtjänster. Motionärerna anser att regeringen
snarast bör återuppta och föreslå riksdagen
finansiering av detta program (yrk. 8). Även
Folkpartiet anser, enligt motion 1998/99:Ub9, att
fler doktorandtjänster behöver inrättas (yrk. 7).
Motionärerna reagerar mot att det börjat förekomma
att institutioner skaffar extern finansiering av
doktorandprojekt innan det finns någon doktorand.
Därmed går ett viktigt led i forskarutbildningen
förlorat, nämligen att doktoranden själv formulerar
sin problemställning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Medan doktorandtjänsten innebär anställning, med de
sociala förmåner som följer med anställning, innebär
utbildningsbidrag endast ett månatligt
bidragsbelopp. Utbildningsbidragets belopp
fastställs av statsmakterna, medan lönen vid
doktorandtjänst bestäms efter förhandlingar mellan
arbetsgivare och arbetstagare. För lärosätena kostar
en doktorandtjänst avsevärt mer än ett
utbildningsbidrag. Alltsedan budgetåret 1987/88 har
det skett en successiv omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster i syfte att
öka examinationen i forskarutbildningen genom att
doktoranderna får bättre möjligheter att bedriva
effektiva studier. Vid behandlingen av 1993 års
forskningspolitiska proposition instämde utskottet i
den dåvarande regeringens och flera motionärers
uppfattning att det var angeläget att återstående
utbildningsbidrag skyndsamt omvandlas (prop.
1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Regeringen
föreskrev att utbildningsbidrag inte fick ges till
nya mottagare efter den 30 juni 1993.
I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96
föreslog den nya regeringen att utbildningsbidrag
skulle återinföras som finansieringsform för
doktorander, eftersom det av statsfinansiella skäl
inte var möjligt att tillföra fakultetsanslagen
ytterligare resurser för att tillgodose behovet av
fler studiestöds- tillfällen. Riksdagen godkände
förslaget (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU13,
rskr. 355).
Den reformering av forskarutbildningen som
beslutades hösten 1997 innebär bl.a. att en
doktorand som börjat sin forskarutbildning med
utbildningsbidrag skall erbjudas doktorandtjänst
senast när två år återstår av studierna enligt den
individuella studieplanen. En bestämmelse om detta
har införts i 5 kap. högskoleförordningen (1993:100,
ändr. 1998:1003). Regeringen har också i
regleringsbrev föreskrivit att minst 75 % av de
medel som universitet och högskolor totalt avsätter
för studiefinansiering inom anslagen till forskning
och forskarutbildning skall avse anställningar som
doktorand.
Numera anger regeringen för varje lärosäte med
forskarutbildning examensmål för forskarutbildningen
inom varje vetenskapsområde vid lärosätet. Mål anges
för den närmaste (eller pågående) treårsperioden och
preliminära mål för den därpå följande
treårsperioden. För tiden därefter anges
examensmålen som planeringsförutsättningar. Under
anslagen till forskning och forskarutbildning anges
också vilka belopp som lärosätet minst skall avsätta
till studiefinansiering i forskarutbildningen. Det
är varje lärosätes ansvar att utnyttja anslagen och
bedriva verksamheten på bästa sätt, så att de mål
som statsmakterna har satt upp i olika avseenden
uppnås. Utskottet utgår från att regeringen följer
utvecklingen och delger riksdagen sina bedömningar
samt vid behov lägger fram förslag, bl.a. i fråga om
medel.
I motion 1998/99:Ub9 framhåller Folkpartiet vikten
av att utbildning i forskningsetik blir ett
obligatoriskt inslag i forskarutbildningen (yrk. 9).
Den bör därvid få en ämnesanknuten utformning, anser
motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om
tillkännagivande. Förslag om denna sak har lagts
fram av Kommittén om forskningsetik i betänkandet
God sed i forskningen (SOU 1999:4) som har
remissbehandlats och för närvarande bereds inom
Utbildningsdepartementet. Riksdagen bör avvakta
regeringens förslag i frågan.
Jämställdhet inom forskningen
Folkpartiet anser att mycket talar för att det finns
osynliga strukturer i det akademiska systemet som
lägger hinder i vägen för kvinnorna. Därför föreslår
de i motion 1998/99:Ub9 att en genomgång med
genusperspektiv skall göras av de senaste årens
professorstillsättningar där såväl kvinnor som män
varit placerade bland de tre främsta kandidaterna.
Genomgången kan sedan läggas till grund för en
åtgärdsplan för att säkerställa jämställdhet inom
forskningen (yrk. 10).
U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Om vikten av jämställdhet inom forskningen har
utskottet samma uppfattning som motionärerna. Detta
har kommit till uttryck bl.a. i högskolelagens
1 kap. 5 §, där det numera föreskrivs att
jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall
iakttas och främjas (kurs. här) i högskolornas
verksamhet (1992:1434, ändr. 1997:797). Självfallet
är det också angeläget att dolda strukturer som
hindrar jämställdheten blir belysta. Hur det bäst
kan göras är dock snarare en fråga för forskare än
för riksdagen. Från Nationella sekretariatet för
genusforskning har utskottet inhämtat att ett
betydande antal forskare sysslar med frågor om dolda
strukturer som hindrar jämställdheten. Utskottet
anser det mycket viktigt att utvecklingen inom
universitet och högskolor när det gäller
jämställdhet följs upp och utvärderas.
Rekryteringsmål för nyrekryterade professorer har
satts upp för varje lärosäte av regeringen efter det
att riksdagen hösten 1997 godkände principer för
detta (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr.
1997/98:12). Regeringen har också beslutat att det
av lärosätenas årsredovisningar skall framgå vilka
rekryteringsmål de satt upp för andra
lärarkategorier än professorer. Vidare skall
utfallet inom de olika lärarkategorierna redovisas,
och lärosätena skall kommentera väsentliga
avvikelser från målen. Utskottet noterar också att
regeringen i den nyligen framlagda
budgetpropositionen gör bedömningen att arbetet för
en jämställd högskola även fortsättningsvis behöver
stödjas på nationell nivå.
Kristdemokraterna anser att det är av största vikt
att kvinnor och män kan verka på lika villkor vid
universitet och högskolor. I motion 1998/99:Ub10 tar
partiet upp reglerna för anställning som
forskarassistent (yrk. 3). Enligt
högskoleförordningen skall till sådan tjänst i
första hand komma i fråga den som har avlagt
doktorsexamen högst fem år tidigare. Regeringen
skriver i propositionen (s. 32) att tiden bör
förlängas vid ledighet på grund av sjukdom,
tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag
inom fackliga organisationer eller
studentorganisationer eller vid föräldraledighet.
Motionärerna vill att femårsgränsen tas bort.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Frågan om företräde till anställning som
forskarassistent behandlades i riksdagen även vid
förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU7 s. 15 f.).
Utskottet pekade då på att det i den
högskoleförordning som gällde före den 1 juli 1993
fanns en uttrycklig bestämmelse om att femårsgränsen
kunde tänjas bl.a. om den sökande varit
föräldraledig. I nuvarande högskoleförordning finns
inte någon sådan bestämmelse. Utskottet utgår från
att regeringens uttalanden i den nu föreliggande
propositionen innebär att en sökande till
forskarassistenttjänst som avlagt sin doktorsexamen
för mer än fem år sedan kan komma i fråga i första
hand, om hon eller han varit föräldraledig eller
sjuk kortare eller längre tid därefter. Frågan om
det behövs någon annan postdoktoral anställning än
nuvarande tjänst som forskarassistent skall enligt
regeringen utredas ytterligare.
Samverkan mellan universitet och högskolor
och samhället i övrigt
Regeringen anser, till skillnad från Forskning 2000,
att bestämmelsen i högskolelagen om att universitet
och högskolor skall samverka med det omgivande
samhället och informera om sin verksamhet bör
kvarstå oförändrad.
Moderata samlingspartiet tar i detta sammanhang, i
motion 1998/99:Ub12, upp behovet av ett väsentligt
ökat utbyte av forskare mellan universitet och
högskolor och näringslivet. Sveriges
konkurrensförmåga är helt beroende av ett nära och
innovativt samarbete mellan forskning och
företagande. Betydligt fler universitetslärare borde
få möjlighet att arbeta en viss period i arbetslivet
utanför universitetet. Därmed skulle viktig kunskap
och nyttiga erfarenheter med icke traditionella
perspektiv och infallsvinklar kunna tas till vara,
anser motionärerna (yrk. 11).
Folkpartiet lyfter i motion 1998/99:Ub9 fram
förslag från Kommittén om forskningsetik om ökad
andel lekmän i de forskningsetiska kommittéerna,
professionalisering av journalistiken om forskning,
ökat meritvärde för populärvetenskapliga
framställningar och bildande av en ny
intresseorganisation Forskningen och Folket med
uppgift att stimulera kontakten mellan
forskarvärlden och samhället utanför denna (yrk. 6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Universitet och högskolor har i dag ansvaret för
samverkan med det omgivande samhället. Regeringen
följer lärosätenas arbete med handlingsprogram
avseende denna samverkan och har ålagt dem att
senast den 1 april 2000 redovisa vilka åtgärder som
vidtagits med anledning av handlingsprogrammen. De
regler om rätt till tjänstledighet som finns i t.ex.
tjänstledighetsförordningen (1984:111) och i
gällande kollektivavtal ger lärosätena möjlighet
att, om det finns särskilda skäl, bevilja lärare
tjänstledighet för anställning hos annan
arbetsgivare, t.ex. i näringslivet.
När det gäller förslagen från Kommittén om
forskningsetik bör riksdagen avvakta regeringens
beredning av ärendet.
Det s.k. lärarundantaget, dvs. att lärare och
forskare vid universitet och högskolor - till
skillnad från vad som gäller på arbetsmarknaden i
övrigt - har rätt till de uppfinningar de gör i sin
anställning, diskuteras i propositionen (s. 35 f.).
Regeringen anser det angeläget att så många
uppfinningar som möjligt som härstammar från
forskningen vid universitet och högskolor
exploateras. Enligt regeringens uppfattning bör
lärarundantaget bibehållas. I propositionen
diskuteras ett danskt förslag om att lagreglera en
skyldighet för läraren att informera sitt
universitet om en exploaterbar uppfinning har
gjorts, och en skyldighet för lärosätet att bedöma
uppfinningens tekniska och kommersiella potential.
Enligt det danska förslaget skall universitetet
efter förhandlingar med läraren kunna välja att ta
över rätten till uppfinningen mot ersättning till
forskaren, eller låta forskaren själv exploatera den
mot avtalad ersättning till universitetet.
Regeringen anser en liknande ordning tänkbar i
Sverige, men förordar i stället för lagstiftning att
förhandlingar inleds mellan parterna på
arbetsmarknaden. Det danska lagförslaget skulle
därvid enligt regeringen kunna vara förebild.
Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub9 att
Sverige skall följa den danska modellen och
lagreglera frågan om patentering av
forskningsresultat (yrk. 12).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Det danska Folketinget har i slutet av maj 1999
antagit det lagförslag som beskrivs i propositionen.
De intellektuella framsteg som görs genom
forskningen kan göra Sverige rikare. Motivet för
lärarundantaget är att ge lärarna incitament till
att bidra till att forskningsresultaten kommer till
nytta i samhället. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det är angeläget att så många
uppfinningar som möjligt som härstammar från
forskningen vid universitet och högskolor
exploateras. Liksom regeringen anser utskottet att
den forskningspolitiska strategin bör vara att både
betona universitetens ansvar gentemot forskarna när
det gäller rådgivning och stöd i fråga om
patentering av forskningsresultat och forskarnas
ansvar att på olika sätt medverka till
nyttiggörandet av forskningsresultaten. Opinionen
bland lärarna och forskarna när det gäller
lagregleringen är inte entydig. Det ligger i linje
med svensk tradition att, när det gäller frågor om
relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare, i
första hand lita till förhandlingar mellan parterna.
Utskottet anser därför liksom regeringen att den
vägen skall prövas snarare än lagstiftning.
Sedan länge gäller som princip att universitet och
högskolor skall begära full kostnadstäckning när de
åtar sig uppdrag eller genomför projekt som
finansieras av externa instanser. Vad som skall
anses ingå i full kostnadstäckning har dock varit
ett återkommande diskussionsämne. Framför allt
gäller detta i vilken utsträckning som externa
finansiärer skall vara med och finansiera gemensamma
och indirekta kostnader, t.ex. för infrastruktur som
bibliotek, administration, gemensam service och
utrustning. Regeringen konstaterar i propositionen
att full kostnadstäckning fortfarande inte tillämpas
av alla aktörer, varför alla lärosäten inte får alla
sina kostnader täckta. Universitet och högskolor
behöver enligt regeringen vidareutveckla den
ekonomiska redovisningen. Regeringen avser att ge
Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att efter
samråd med Högskoleverket utveckla en modell för
beräkning av full kostnadstäckning.
Forskning 2000 har särskilt tagit upp frågan om
lärosätenas kostnader för långsiktig
kunskapsutveckling. Det är ju förekomsten av sådan
kunskapsutveckling som bildar grunden för att
universitet och högskolor är lämpliga som utförare
av forskning även för externa beställare eller
finansiärer. Regeringen skriver i propositionen att
det bör undersökas om och på vilket sätt som viss
ersättning för lärosätets egna kompetensutveckling
kan ingå i en utvecklad modell för full
kostnadstäckning.
Kristdemokraterna framför i motion 1998/99:Ub10
uppfattningen att universitet och högskolor skall
vara basfinansierade av staten för att utföra
forskning i samhällets tjänst (yrk. 8). Det är då
enligt motionärerna orimligt att lärosätena tar ut
ersättning för en del av baskostnaderna - till vilka
kompetenshöjning av personalen skall räknas - en
gång till av externa finansiärer. Motionärerna anser
också att full kostnadstäckning skall avse reella
merkostnader och inte bör tas ut med en fastställd
procentsats för alla projekt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen föreslagit om en modell för beräkning
av full kostnadstäckning och att motionsyrkandet
avslås.
Det aviserade uppdraget till ESV gavs i maj och
skall redovisas till regeringen senast den 15
december 1999. I uppdraget skriver regeringen bl.a.
att villkor och kostnader varierar mellan
ämnesområden, mellan lärosäten och bland
finansiärer.
Regeringens förslag innebär att frågan huruvida
viss ersättning för kompetensutveckling skall ingå i
underlaget för beräkning av full kostnadstäckning
skall undersökas ytterligare. Att analysera detta
ingår också i uppdraget till ESV. Innan det har
skett är det olämpligt att riksdagen tar ställning i
den frågan.
Forskningsstiftelserna
De sju stiftelser som staten under åren 1993 och
1994 bildade med medel från de avvecklade
löntagarfonderna för att främja forskning och
därtill anknytande verksamhet har varit föremål för
livlig diskussion. Efter förslag hösten 1996
godkände riksdagen som riktlinje att regeringen
skulle utse ledamöterna i stiftelsernas styrelser
(prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). Regeringen
har därefter tillsatt styrelser för de olika
stiftelserna. I dessa ingår under den nu pågående
perioden såväl forskare som företrädare för
forskningsråd och statliga myndigheter,
representanter för näringslivet, företrädare för
intresseorganisationer samt riksdagsledamöter.
Forskning 2000 lade i sitt betänkande fram förslaget
att samtliga sådana styrelser skulle vara
parlamentariskt sammansatta av företrädare för
riksdagspartierna, i proportion till partiernas
mandattal i riksdagen. På denna punkt var
utredningen oenig; företrädarna för de fyra
borgerliga partierna reserverade sig.
Regeringen redovisar i propositionen sin
inställning i denna fråga. Enligt regeringen bör
förslaget från Forskning 2000 inte genomföras. En
styrelse utan forskare bör enligt regeringens
uppfattning inte göra prioriteringar och fatta
beslut som rör tilldelning av anslag till enskilda
forskningsprogram eller forskningsprojekt. Om
styrelserna enbart skulle bestå av politiker skulle
de bli starkt beroende av att ha beredningsorgan där
forskningskompetensen finns företrädd. Styrelserna
skulle likväl ha det formella ansvaret för beslut
om forskningsanslag som de, enligt regeringen, inte
rimligen kan bedöma till fullo. Regeringen anser det
väsentligt att forskningsstiftelsernas styrelser
även i fortsättningen har en stark representation av
forskare som garanterar vetenskaplig kvalitet och
trovärdighet. Det finns enligt regeringens
uppfattning inte tillräckligt starka skäl för att
införa en särskild procedur - som det finns för att
välja forskarrepresentanter i forskningsråden - för
att utse forskare som skall ingå i
stiftelsestyrelserna. Styrelserna bör fortsätta att
ha en allsidig sammansättning, som medger insyn för
och en dialog mellan andra än enbart forskare och
politiker. För närvarande är flera företrädare för
forskningsråd och andra statliga
forskningsfinansiärer också ledamöter i
forskningsstiftelsernas styrelser. Även om denna
ordning har varit funktionell i inledningsskedet,
när stiftelserna etablerade sig i forskningssystemet
och dessutom fick överta vissa forskningssatsningar
från statliga finansiärer, anser regeringen att den
skapar en jävsproblematik. Regeringens ambition är
att begränsa denna typ av utnämningar så långt som
möjligt.
Moderata samlingspartiet framför i motion
1998/99:Ub12 - liksom vid föregående riksmöte - sin
uppfattning att forskningsstiftelserna bör återfå
den från regeringen fristående ställning som de fick
vid inrättandet (yrk. 8). Stiftelserna bör enligt
motionärerna frikopplas från politisk inblandning
och politiska hänsynstaganden. Den statliga
forskningspolitiken skall formas oberoende av
forskningsstiftelsernas verksamhet, heter det i
motionen. Att ett antal rektorer och
huvudsekreterare i forskningsråden samtidigt ingår i
forskningsstiftelsernas styrelser kritiseras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
De stora resurser som forskningsstiftelserna
förfogar över gör det enligt utskottets mening
orimligt att bortse från dem när den statliga
forskningspolitiken utformas. Som framgått i det
föregående avser regeringen att undvika den s.k.
korsrepresentation som motionärerna kritiserar.
Utskottet är inte berett att förorda en återgång
till den ställning för stiftelserna som gällde före
1997.
Myndighetsstrukturen för finansiering av
forskning
Staten finansierar forskning dels genom anslag inom
utgiftsområde 16 till universitet och högskolor samt
forskningsråd under Utbildningsdepartementet, dels
genom att myndigheter under andra departement, s.k.
sektorsorgan, fördelar medel till forskning under
anslag inom respektive utgiftsområde. Även denna
s.k. sektorsforskning utförs till helt övervägande
del vid universitet och högskolor. Det har länge
varit en grundläggande princip för svensk
forskningspolitik att forskning som motiveras
utifrån en viss samhällssektors behov av kunskap för
att främja dess utveckling, också skall finansieras
av denna sektor. Därav följer bl.a. att behoven av
forskning för sektorns behov vägs mot andra behov
inom samma sektor. En följd av
sektorsansvarsprincipen är att antalet organ som
fördelar statliga medel till forskning är ganska
stort.
Förslaget från Forskning 2000 innehöll bl.a. en
radikal förändring av myndighetsstrukturen för
finansiering av forskning. I stället för de
nuvarande fyra forskningsråden under
Utbildningsdepartementet och åtta angivna
sektorsorgan föreslog utredningen att fyra nya
forskningsråd skulle inrättas och få ansvar för
medel motsvarande dagens forskningsrådsanslag samt
huvuddelen av sektorsforskningsanslagen. Majoriteten
i de nya forskningsråden skulle, liksom i de
nuvarande råden under Utbildningsdepartementet,
utgöras av forskare, utsedda genom val inom
forskarsamhället. Forskning 2000 föreslog också att
alla statliga myndigheter skulle få ansvar för och
finansiera forskning och utvecklingsarbete (FoU) som
behövs för den egna verksamheten. Enligt utredningen
måste det inom Regeringskansliet och myndigheterna
finnas beställarkompetens för FoU-frågor.
Regeringen, som finner det naturligt att
organisationen för forskningsfinansiering kan behöva
omprövas utifrån gjorda erfarenheter och nya krav
och förutsättningar, är inte beredd att nu lägga
fram förslag om den närmare utformningen av en ny
myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. En
utredning inom Regeringskansliet, med anlitande av
extern expertis, aviseras i propositionen.
Utredningsuppdraget skall omfatta att lämna förslag
i fråga om vilka myndigheter med
forskningsfinansierande uppgifter som skall finnas
och att precisera ansvarsområdet för var och en av
dessa. Som utgångspunkter för förslagen anges
följande.
· De medel som avsätts för forskning måste fördelas
med utgångspunkt i krav på hög inomvetenskaplig
kvalitet.
·
· De medel som avsätts för forskning till stöd för
verksamheten inom ett visst samhällsområde måste
fördelas även med utgångspunkt i relevansen för
området.
·
· Samspelet mellan olika slag av forskning liksom
mellan forskning och samhälle måste utvecklas.
·
· Ansvarsförhållandena mellan olika myndigheter
måste vara tydliga.
·
· Det måste finnas adekvata former för att ge stöd
till tvärvetenskaplig forskning.
·
· Arbetet med att fördela forskningsresurser måste
bedrivas effektivt.
·
Utredningsarbetet skall bedrivas så att regeringen
kan presentera förslag till riksdagen i nästa
forskningspolitiska proposition.
Tre partier tar i sina motioner upp
myndighetsstrukturen.
Kristdemokraterna understryker i motion
1998/99:Ub10 vikten av en balans mellan forskning
med hög inomvetenskaplig kvalitet och forskning inom
ett visst samhällsområde vid medelstilldelning (yrk.
5). Detta bör enligt motionärerna övervägas när den
nya myndighetsstrukturen diskuteras. Centerpartiet
anser enligt motion 1998/99:Ub11 att
myndighetsstrukturen bör göras enklare, samt att
finansiering av den tvärvetenskapliga forskningen
måste tryggas (yrk. 5). Folkpartiet pläderar i
motion 1998/99:Ub9 för parlamentarisk medverkan i
utredningen (yrk. 13).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Det aviserade utredningsuppdraget har nu givits.
Det skall avslutas senast den 1 november 1999. Ett
uttalande av riksdagen i oktober om parlamentarisk
medverkan skulle fördröja arbetet.
Kristdemokraternas och Centerpartiets yrkanden är
enligt utskottets mening tillgodosedda med vad
regeringen redovisat om utgångspunkter för
utredningen. Det kan enligt utskottets mening inte
komma i fråga att eftersätta kravet på vetenskaplig
kvalitet.
Resurser för internationellt
forskningssamarbete
Som framgått i det föregående anser regeringen att
resurser för deltagande i internationellt
forskningssamarbete bör anvisas inom ramen för
anslagen till huvudansvariga myndigheter - varmed
förstås berörda forskningsråd - för att möjliggöra
en avvägning mellan kostnaderna för nationella och
internationella åtaganden. Regeringen aviserar
förslag i budgetpropositionen för år 2000 om hur
tidigare beslutade besparingar skall genomföras för
att medge fortsatt finansiering av bl.a. medlemskap
i den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1998/99:Ub12 ett tillkännagivande om att det
internationella forskningssamarbetet bör stärkas
(yrk. 10). Moderaterna förordar att regeringen gör
en analys av hur Sveriges internationella
forskningssamarbete kan utvecklas och stärkas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Budgetpropositionen för år 2000 lades fram för kort
tid sedan och kommer att behandlas av riksdagen
senare denna höst. Utskottet har i det föregående
tillstyrkt regeringens förslag om statens uppgifter
i fråga om forskning och utvecklingsarbete, i vilka
det skall ingå att ge förutsättningar för deltagande
i internationellt forskningssamarbete. Riksdagen bör
utgå från att regeringen genomför de analyser som
behövs som underlag för budgetförslag och andra
förslag för att realisera statens uppgifter på
forskningsområdet.
Övriga frågor
Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub11 att
det behövs en samlad bild av hur offentliga medel
för forskning används. Därför vill motionärerna att
man prövar en ordning med en samlad
forskningsbudget, där all offentlig
forskningsfinansiering redovisas (yrk. 6).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Möjligheterna att göra en sådan samlad redovisning
som motionärerna önskar hänger samman med frågan om
myndighetsorganisationen, som nu är under
ytterligare beredning. Om man skall realisera
förslaget från Forskning 2000 att alla statliga
myndigheter själva skall beställa och finansiera den
forskning de behöver för den verksamhet de ansvarar
för, blir det fråga om beslut hos ett stort antal
skilda myndigheter om hur de skall disponera sina
anslag. Detta förslag från utredningen innebär att
det inte skall vara beslut på statsmaktsnivå om
sådana forskningsmedel. Den redovisning som
motionärerna vill ha skulle således endast kunna ges
i efterhand, grundad på t.ex. myndigheternas
årsredovisningar.
Centerpartiet framför i samma motion förslaget att
beredningen av nästa forskningspolitiska proposition
skall innefatta att regeringen inbjuder såväl de
politiska partierna som forskningsintressenterna
till överläggningar (yrk. 9).
Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub9 ett antal
tillkännagivanden till regeringen inför arbetet med
den kommande forskningspolitiska propositionen. I de
forskarkonferenser som regeringen aviserat att den
tänker genomföra som ett led i förberedelserna bör
också företrädare för de politiska partierna kallas
att delta (yrk. 2). Också forskningens infrastruktur
bör bli föremål för analys (yrk. 3). Frågan om hur
grundutbildningen skall kunna knytas närmare
forskningen och forskningsprocessen måste behandlas
(yrk. 4). Finansieringen av tvärvetenskaplig
forskning måste tryggas, anser motionärerna och
pekar på att det i remissyttrandena över förslagen
från Forskning 2000 finns förslag om hur det skulle
kunna åstadkommas (yrk. 5). Det bör också i
fortsättningen avsättas särskilda medel för
genusforskning, samtidigt som genusperspektivet
integreras i de olika forskningsrådens verksamhet
(yrk. 11). I Kanada har man hittat vägar till
ekonomisk tillväxt, synliggörande av forskning och
minskad brain drain. Sådana erfarenheter bör tas
till vara för att Sverige skall kunna utveckla sin
ställning som kunskapsnation (yrk. 14).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om tillkännagivanden.
Regeringen har i den nu framlagda propositionen
redovisat sin avsikt att i många olika former skaffa
sig ett brett underlag för den forskningspolitiska
proposition som aviserats till år 2000. Det finns
inte anledning för riksdagen att detaljerat styra
vilka som skall delta i t.ex. forskarkonferenser.
Till den stora konferens om forskningens vägval, som
nämnts i det föregående, har bl.a. företrädare för
de politiska partierna inbjudits. Utskottet utgår
från att regeringen i sin beredning tar till sig
bl.a. de synpunkter som remissinstanserna fört fram
i yttrandena över förslagen från Forskning 2000.
Regeringens förslag bör avvaktas, innan riksdagen
tar ställning i de frågor som nämns i yrkandena från
Folkpartiet. I den nyligen framlagda
budgetpropositionen har regeringen förklarat att det
är angeläget att forskningsrådens samverkan kring
tvärvetenskap utvecklas och fördjupas, och att detta
arbete bör ges hög prioritet (prop. 1999/2000:1
utg.omr. 16 s. 212).
I anslutning till vad regeringen skriver om
kunskapsstrategier säger Folkpartiet i motion
1998/99:Ub9 att man i ökad utsträckning bör satsa på
gemensamma strimmor i yrkesutbildningar för olika
yrken där yrkesutövarna skall samarbeta med
varandra, t.ex. yrken inom socialtjänsten och hälso-
och sjukvården (yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen har inte anledning att föregripa
bedömningarna från olika myndigheter och andra
organ, som enligt propositionen skall få i uppdrag
att utarbeta kunskapsstrategier.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande behovet av en samlad och
långsiktig strategi för svensk forskning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 1 och
1998/99:
Ub12 yrkande 1,
res. 1 (m, kd)
2. beträffande kunskapsmiljöns strategiska
betydelse
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub12 yrkande 2
res. 2 (m) - delvis
3. beträffande statens uppgifter inom
forskningsområdet
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande
2, 1998/99:Ub11 yrkande 1 och 1998/99:Ub12
yrkande 3 godkänner vad regeringen föreslagit,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
4. beträffande forskningens frihet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub11 yrkande 2,
res. 4 (c) - delvis
5. beträffande principer för ökade
resurser för grundforskning och
forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande
6 och 1998/99:Ub12 yrkandena 4 och 9 godkänner
vad regeringen föreslagit,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
6. beträffande lärosätenas möjligheter att
bedriva forskning och forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub10 yrkandena 4 och
7, 1998/99:Ub11 yrkandena 3 och 4 samt
1998/99:Ub12 yrkandena 6 och 7,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
7. beträffande reglerna för antagning till
forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 1,
1998/99: Ub11 yrkande 7 och 1998/99:Ub12 yrkande
5,
res. 2 (m) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
8. beträffande doktorandtjänster
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 7 och
1998/99: Ub11 yrkande 8,
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
9. beträffande utbildning i
forskningsetik
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 9,
res. 5 (fp) - delvis
10. beträffande jämställdhet inom
forskningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 10,
11. beträffande anställning som
forskarassistent
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub10 yrkande 3,
res. 3 (kd) - delvis
12. beträffande samverkan mellan högskolan
och samhället i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 6 och
1998/99: Ub12 yrkande 11,
res. 2 (m) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
13. beträffande patentering av
forskningsresultat
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 12,
res. 5 (fp) - delvis
14. beträffande modell för beräkning av
full kostnadstäckning
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub10 yrkande 8
godkänner vad regeringen föreslagit,
res. 3 (kd) - delvis
15. beträffande forskningsstiftelserna
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub12 yrkande 8,
res. 2 (m) - delvis
16. beträffande översyn av
myndighetsstrukturen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 13,
1998/99: Ub10 yrkande 5 och 1998/99:Ub11 yrkande
5,
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkandena 2, 3, 4,
5, 11 och 14 och motion 1998/99:Ub11 yrkande 9,
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
20. beträffande gemensamma strimmor i
yrkesutbildningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 8.
res. 5 (fp) - delvis
Stockholm den 12 oktober 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Yvonne
Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund
Panke (s), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson
(s), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),
Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Nalin
Pekgul (s) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservationer
1. Behovet av en samlad och långsiktig
strategi för svensk forskning (mom. 1) (m,
kd)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd) och Per Bill (m) anför:
Vi beklagar att regeringen har valt att stycka upp
hela forskningsområdet i delar, och nu bara ta upp
en del av dessa. De stora utmaningar som svensk
forskning och dess avnämare i dag möter gör det helt
nödvändigt med en samlad och långsiktig strategi för
forskningen som helhet. Den måste vara inriktad på
uthållig tillväxt och koppla samman näringslivets
behov av tillämpad eller nyttodriven forskning med
lärosätenas fria, nyfikenhetsdrivna och
grundläggande forskning.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 1 bort hemställa
1. beträffande behovet av en samlad och
långsiktig strategi för svensk forskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub10
yrkande 1 och 1998/99:Ub12 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Per Bill (m) anför:
Vi vill än en gång understryka att utbildnings- och
forskningssystemen aldrig kan ses isolerade från
resten av samhället. Kunskapsmiljön, som hänger
samman bl.a. med företagsklimat och skatter,
lönebildning och arbetsmarknadsregleringar och
själva synen på kunskap, ansvarstagande och
individuell utveckling, har strategisk betydelse.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub12 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.
När det gäller statens uppgifter inom
forskningsområdet vill vi markera flera saker som vi
saknar i propositionen. Staten skall respektera de
akademiska lärosätenas förmåga att fritt söka ny
kunskap och därför garantera dem självständighet. De
statliga medel som tillförsäkras forskningen måste
fördelas på sådant sätt att de kan användas så
effektivt som möjligt. Utvecklingen mot att
forskningsstiftelserna inkorporeras i den statliga
beslutsapparaten måste brytas. Riksdagen måste ta
ett övergripande ansvar för att prioritera och
stärka det internationella forskningssamarbetet. Att
prioritera mellan nationella och internationella
forskningsresurser bör ligga på den nationella
politiska nivån, inte överlåtas på den berörda
myndigheten. Statsmakterna skall uppmuntra att
kunnande korsas mellan olika forsknings- och
samhällsfält. Det behövs en långsiktig strategi för
att kunna utnyttja informationsteknikens alla
möjligheter. Det gäller både utbyggnad av
infrastruktur och etablering av ett omfattande och
långsiktigt samarbete mellan akademi och näringsliv.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub12 yrkande 3 och med anledning av
regeringens förslag som sin mening ge regeringen
till känna.
Vi anser att det regeringen skriver om principer
för ökade resurser för grundforskning och
forskarutbildning är otillräckligt. Som framgår av
vårt budgetförslag, som behandlas i ett annat
betänkande, vill vi genomföra en successiv
resursförstärkning av de nya universitetens
forskning och forskarutbildning och säkerställa att
utvecklingen av Umeå och Linköpings universitet, som
ännu befinner sig under uppbyggnad, inte avbryts.
Risken för att våra främsta begåvningar inom
forskarvärlden lämnar landet för gott måste
motverkas. Därför krävs ett antal åtgärder, som
beskrivs i vår motion, för att finansiera
spetsforskning. Vad vi här har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena 4 och
9 som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringens modell för att fördela resurser
stimulerar enligt vår uppfattning inte alls den
profilering, som vi anser vara viktig för
lärosätenas möjligheter att bedriva forskning och
forskarutbildning av god kvalitet. Ett
forskarcentrum vid varje mindre och medelstor
högskola med inriktning på en vald profil skulle
kunna verka kvalitetsfrämjande och öka högskolornas
attraktionskraft gentemot en bred omgivning.
Resurser till forskarutbildning skall enligt vår
mening koncentreras, så att hög kvalitet kan
garanteras. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena 6 och 7
som sin mening ge regeringen till känna.
En snabbutredning om de nya reglerna för antagning
till forskarutbildning är nödvändig. Krisen för
humaniora och samhällsvetenskap som följde på
beslutet om ändrade finansieringskrav är uppenbar
och måste snabbt åtgärdas. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna.
När det gäller samverkan mellan högskolan och
samhället i övrigt anser vi att ett väsentligt ökat
utbyte av forskare mellan universitet och högskolor
och näringslivet måste eftersträvas. Betydligt fler
universitetslärare än hittills borde få möjlighet
att arbeta en viss period i arbetslivet utanför
universitetet. Vad vi här har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 11 som
sin mening ge regeringen till känna.
Forskningsstiftelserna skall enligt vår mening stå
fria från staten. De bör återfå den ställning de
hade från början, så att de på ett avgörande sätt
kan bidra till att skapa nya forskningsmiljöer och
stödja strategiska forskningsprojekt. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Det är anmärkningsvärt att regeringen är så
avvisande och passiv när det gäller Sveriges
internationella forskningssamarbete, som för ett
litet land som Sverige är så betydelsefullt. Vi
förordar att regeringen gör en analys av hur detta
samarbete kan utvecklas och stärkas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 2, 3, 5, 6, 7, 12, 15 och 17 bort
hemställa
2. beträffande kunskapsmiljöns
strategiska betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
3. beträffande statens uppgifter inom
forskningsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 3,
med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 2 och
1998/99:Ub11 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande principer för ökade
resurser för grundforskning och
forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena
4 och 9, med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motion 1998/99:Ub10 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. beträffande lärosätenas möjligheter att
bedriva forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena
6 och 7 och med avslag på motionerna
1998/99:Ub10 yrkandena 4 och 7 och 1998/99:Ub11
yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande reglerna för antagning till
forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 5,
med anledning av motion 1998/99:Ub9 yrkande 1
och med avslag på motion 1998/99:Ub11 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
12. beträffande samverkan mellan högskolan
och samhället i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 11
och med avslag på motion 1998/99:Ub9 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
15. beträffande forskningsstiftelserna
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
3. Statens uppgifter inom
forskningsområdet, m.m. (mom. 3, 5, 6, 11
och 14) (kd)
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
I samband med statens uppgifter inom
forskningsområdet bör riksdagen markera vikten av
att grundforskningen skall ske utifrån
inomvetenskapliga bedömningar, och att statens
ansvar när det gäller den tillämpade forskningen i
första hand är att utifrån övergripande politiska
mål bedöma på vilka områden forskningsbehoven finns.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub10 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.
En av principerna för ökade resurser för
grundforskning och forskarutbildning bör enligt vår
mening vara att staten skall ta ett särskilt ansvar
för att uppvärdera och stärka den humanistiska
forskningen. Humaniora lockar mer sällan till
ekonomisk samverkan med näringslivet men humanistisk
utbildning och forskning är omistlig för vårt lands
välfärd och välbefinnande i djupare mening. Vi anser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10
yrkande 6 bör som sin mening ge regeringen till
känna vad vi här har anfört.
Förutsättningarna för lärosätena att bedriva
forskning och forskarutbildning varierar. Alla
lärosäten har sin del i mångfalden, men alla skall
inte syssla med allt. Regeringen bör initiera en
utredning om hur balansen mellan bredd och
koncentration i den ämnesmässiga inriktningen kan
upprätthållas inom landet. De lärosäten som har
tilldelats vetenskapsområde måste också få bedriva
forskarutbildning. Det är dock inte självklart att
alla lärosäten som bedriver forskning också skall ge
forskarutbildning. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10
yrkandena 4 och 7 som sin mening ge regeringen till
känna.
Enligt vår mening bör femårsgränsen vid anställning
som forskarassistent tas bort. Det är viktigt dels
för att män och kvinnor skall kunna verka på lika
villkor vid universitet och högskolor, dels därför
att det är en fördel att den nyblivne forskaren har
tid för arbetslivserfarenheter och fältförankring,
som gör honom eller henne bättre rustad att sedan gå
in i forskningen inom ramen för den traditionella
organisationen. Det vi nu har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.
När en ny modell för beräkning av full
kostnadstäckning utarbetas måste man finna en
lösning på frågan hur ersättning för
kompetensutveckling skall kunna garanteras. Vi anser
att lärosätet har ansvaret för kompetenshöjningen av
sin personal, och kostnaderna bör därmed täckas av
reguljära fakultetsanslag. Det är då orimligt att
berörda institutioner dessutom skall få täckning för
sådana kostnader av externa finansiärer. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 3, 5, 6, 11 och 14 bort hemställa
3. beträffande statens uppgifter inom
forskningsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 2,
med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub11 yrkande 1 och
1998/99:Ub12 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande principer för ökade
resurser för grundforskning och
forskarutbildningR>
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 6,
med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1998/99:Ub12 yrkandena 4 och 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. beträffande lärosätenas möjligheter att
bedriva forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkandena
4 och 7 och med avslag på motionerna
1998/99:Ub11 yrkandena 3 och 4 och 1998/99:Ub12
yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande anställning som
forskarassistent
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
14. beträffande modell för beräkning av
full kostnadstäckning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 8
och med anledning av regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
4. Statens uppgifter inom
forskningsområdet, m.m. (mom. 3, 4, 6, 7,
8, 16, 18 och 19) (c)
Sofia Jonsson (c) anför:
I statens uppgifter inom forskningsområdet bör
enligt vår mening, utöver det som regeringen
förslagit, ingå att främja gränsöverskridande
perspektiv och tvärvetenskaplig forskning. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11
yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 2 och
1998/99:Ub12 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
Jag anser att forskningens frihet riskerar att
påverkas av den förändrade ledningsorganisationen
vid universitet och högskolor. Regeringen bör
uppmärksamma svårigheterna för den enskilde
forskaren att hävda sin frihet gentemot högskolans
styrelse, när makten flyttas från de kollegialt
utnämnda fakultetsnämnderna. Vad jag här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Lärosätenas möjligheter att bedriva forskning och
forskarutbildning skulle enligt min mening främjas
av införandet av en kvalificeringstrappa i enlighet
med Centerpartiets förslag. Det innebär att varje
lärosäte skall få ett samlat anslag för
grundutbildning och forskning. Mindre och medelstora
högskolor skall kunna ansöka om examensrättigheter
på allt högre nivåer. Prövningen av
examensrättigheter skall ske efter klara kriterier.
För varje steg i kvalificeringstrappan bör lärosätet
få ökade resurser för forskning. Det finns vidare
skäl att nu lägga fast en plan för att bygga upp och
stärka forskningsmiljöerna vid alla landets
högskolor. Vad jag här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkandena 3 och 4
som sin mening ge regeringen till känna.
Reformen av forskarutbildningen med nya regler för
antagning byggde på en riktig grundtanke, men det
kvarstår en mängd praktiska problem med
genomförandet, i form av faktiska anställningsstopp
vid många lärosäten. Inför den kommande
forskningspolitiska propositionen bör regeringen
låta utvärdera forskarutbildningen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
Till stor del har problemen i forskarutbildningen
att göra med den avbrutna satsningen på omvandling
av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
Regeringen bör snarast återuppta och föreslå
riksdagen finansiering av detta program. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Det är tydligt att det krävs ytterligare
överväganden inför ett beslut om en förändrad
myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. Som
utgångspunkter för den aviserade översynen bör
regeringen bl.a. ha att strukturen skall bli enklare
och att finansieringen av tvärvetenskaplig forskning
måste tryggas. Vad jag nu har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
Oavsett hur myndighetsstrukturen ser ut i framtiden
behövs det överskådlighet. Jag anser att man bör
pröva en ordning där all offentlig
forskningsfinansiering redovisas i en samlad
forskningsbudget. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1998/99:Ub11 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
Forskningspolitiken bör enligt min mening förankras
bland alla riksdagens partier. I beredningsarbetet
inför nästa forskningspolitiska proposition bör
regeringen bjuda in såväl de politiska partierna som
forskningsintressenterna till överläggningar.
Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub11
yrkande 9 som sin mening ge regeringen detta till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 3, 4, 6, 7, 8, 16, 18 och 19 bort
hemställa
3. beträffande statens uppgifter inom
forskningsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 1,
med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 2 och
1998/99:Ub12 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande forskningens frihet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. beträffande lärosätenas möjligheter att
bedriva forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkandena
3 och 4 och med avslag på motionerna
1998/99:Ub10 yrkandena 4 och 7 samt 1998/99:Ub12
yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande reglerna för antagning till
forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 7
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub9 yrkande
1 och 1998/99:Ub12 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 8
och med anledning av motion 1998/99:Ub9 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
16. beträffande översyn av
myndighetsstrukturen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub9 yrkande
13 och 1998/99:Ub10 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande samlad forskningsbudget
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 9
och med avslag på motion 1998/99:Ub9 yrkandena
2, 3, 4, 5, 11 och 14
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Reglerna för antagning till
forskarutbildning, m.m. (mom. 7, 8, 9, 12,
13, 16, 19 och 20) (fp)
Ulf Nilsson (fp) anför:
De nya reglerna för antagning till forskarutbildning
har drabbat främst humaniora men även
samhällsvetenskap. Enligt min mening skall
doktorander kunna arbeta med sin avhandling även
utan att ha en finansiering klar i förväg. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande
1 som sin mening ge regeringen till känna.
Ett viktigt led i forskarutbildningen är att
doktoranden efter formulering av problemställning
själv går igenom tillgänglig litteratur på området
för att därefter välja metodik för projektets
genomförande. För att undvika att projekt formuleras
och externa medel anskaffas innan det finns en
doktorand som skall utföra forskningen behöver fler
doktorandtjänster inrättas. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
Behovet av utbildning i forskningsetik är så
uppenbart att riksdagen redan nu bör ta ställning
för att sådan utbildning skall vara obligatorisk i
all forskarutbildning och bör ges en ämnesanknuten
utformning. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub9 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.
Flera förslag som framförts av Kommittén om
forskningsetik ligger i linje med strävan att
förbättra samverkan mellan högskolan och det
omgivande samhället. Det gäller ökad andel lekmän i
de forskningsetiska kommittéerna, ökad
professionalisering av journalistiken, större
satsning på populärvetenskap, bl.a. genom att
tillmäta populärvetenskapliga framställningar högre
meritvärde, samt bildandet av en ny
intresseorganisation Forskningen och Folket. Jag
anser att dessa förslag bör förverkligas. Vad jag
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub9 yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
Enligt min mening borde regeringen lägga fram ett
lagförslag om patentering av forskningsresultat.
Den nyligen antagna lagen i Danmark är ett exempel
värt att följa. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99: Ub9 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
Den översyn av myndighetsstrukturen för
forskningsfinansiering som nu skall genomföras är så
viktig att den bör bli föremål för parlamentarisk
medverkan. Riksdagen bör enligt min mening med
bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 13 som sin
mening ge regeringen detta till känna.
Till de konferenser som skall anordnas inför
beredningen av nästa forskningspolitiska proposition
bör även företrädare för de politiska partierna
kallas. Också forskningens infrastruktur måste bli
föremål för analys och basresurserna för forskning
vid universitet och högskolor måste öka. Frågan om
hur grundutbildningen skall kunna knytas närmare
forskningen och forskningsprocessen måste behandlas.
Finansieringen av den tvärvetenskapliga forskningen
måste tryggas. Det bör också i fortsättningen
avsättas särskilda medel för genusforskning,
samtidigt som genusperspektivet skall integreras i
de olika forskningsrådens verksamhet. Regeringen bör
inför den kommande forskningspolitiska propositionen
ta vara på erfarenheter från andra länder, t.ex.
Kanada, för att Sverige skall kunna utveckla sin
ställning som kunskapsnation. Vad jag här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9
yrkandena 2, 3, 4, 5, 11 och 14 som sin mening ge
regeringen till känna.
I samband med att olika myndigheter och andra organ
skall ta fram s.k. kunskapsstrategier vill jag
påtala att man i ökad utsträckning bör satsa på
gemensamma strimmor i utbildningen för yrken där
yrkesutövarna framdeles skall samarbeta. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande
8 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 7, 8, 9, 12, 13, 16, 19 och 20 bort
hemställa
7. beträffande reglerna för antagning till
forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 1,
med anledning av motion 1998/99:Ub12 yrkande 5
och med avslag på motion 1998/99:Ub11 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
8. beträffande doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 7
och med anledning av motion 1998/99:Ub11 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
9. beträffande utbildning i
forskningsetik
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
12. beträffande samverkan mellan högskolan
och samhället i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 6
och med avslag på motion 1998/99:Ub12 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. beträffande patentering av
forskningsresultat
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
16. beträffande översyn av
myndighetsstrukturen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 13,
med anledning av motion 1998/99:Ub11 yrkande 5
och med avslag på motion 1998/99:Ub10 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkandena
2, 3, 4, 5, 11 och 14 och med anledning av
motion 1998/99:Ub11 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande gemensamma strimmor i
yrkesutbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts.