Utbildningsutskottets betänkande
1999/2000:UBU15

Vissa skolfrågor


Innehåll

1999/2000
UbU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 216 motionsyrkanden från den allmänna motionsti-
den hösten 1999. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.
Yrkandena handlar om grundskolans ansvar och omfattning, elever i behov
av särskilt stöd, ämnet idrott och hälsa, undervisning om alkohol, narkotika
och tobak, skolans värdegrund, åtgärder mot mobbning, elevvård, skolans
arbetsmiljö, betyg och gymnasieskolan m.m.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet.

Motionerna

1999/2000:Ub202 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kristendomens ställning inom ämnet religionskunskap i grundskolan.
1999/2000:Ub203 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skadeförebyggande åtgärder i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om simundervisningen i skolan.
1999/2000:Ub205 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygssystemet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten att
pröva betyg under gymnasietiden.
1999/2000:Ub206 av Harald Nordlund och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Skolverket bör få i uppdrag att se till att Ung Företagsamhets verk-
samhet ges möjlighet att komma in i skolarbetet.
1999/2000:Ub211 av Sofia Jonsson och Birgitta Sellén (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på ungdomars hälsa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i skollagen motsvarande arbetsmiljölagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala skolstyrelser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till Integrationsverket och Skolverket om att öka
kunskapen om ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund.
1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuella studieplaner,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om timplanen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg,
7. att riksdagen beslutar om sådan ändring av skollagen att de nationella
proven blir obligatoriska i år fem,
8. att riksdagen beslutar om sådan ändring av skollagen att utvecklings-
samtal från år fem skall resultera i en skriftlig sammanfattning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nollvision för mobbning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all personal skall vara skyldig att rapportera förekomst av
mobbning till rektor,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anorexi,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i skollagen motsvarande arbetsmiljölagen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala skolstyrelser,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att erbjuda föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter ut-
bildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om praktisk arbetslivsorientering,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av kursplaner och läroplaner för att stärka läs- och
skrivfärdigheter,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om best practices/beprövad erfarenhet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om diagnostiska prov för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter tidigt,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell kampanj för ökat läsande,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dramapedagoger och bildkonstnärer i skolan,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibel skoltid,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskolan,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidig diagnostisering.
1999/2000:Ub214 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen ger Skolverket i uppdrag att tydligare än i dag informera om
skillnaderna i betygssystemen.
1999/2000:Ub215 av Yvonne Ruwaida och Barbro Westerholm (mp, fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den roll klassmorfar kan spela i barnens liv,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av former för att trygga
en klassmorfars närvaro i skolan som ett led i att tillgodose barns behov av
vuxna.
1999/2000:Ub220 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksda-
gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
simundervisning i skolan.
1999/2000:Ub221 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nollvision skall vara målet i arbetet mot att motverka mobb-
ning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje kommun bör genomföra en fortbildning för all skolper-
sonal om skolans värdegrund,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje skola bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sociala färdigheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobb-
ning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om personalsituationens betydelse för bekämpningen av mobbning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det i varje kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolledarens skyldighet att anmäla brott till de sociala myndig-
heterna och när så är påkallat till polismyndigheten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medling,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter inte bara
när undervisningen pågår utan även under rasten,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att omplacera mobbande och kränkande elever,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information om våldets konsekvenser.
1999/2000:Ub222 av Marianne Andersson och Birgitta Sellén (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kritiskt och analytiskt inriktad medieundervisning får större
plats i grundskolan och i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildning i mediekunskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om analytiska och kritiska moment i ungdomars medie- och kultur-
verksamhet.
1999/2000:Ub227 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans uppdrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fritt skolval och fria skolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att säkerställa att alla elever når kunskapsmålen.
1999/2000:Ub229 av Cristina Husmark Pehrsson och Anita Sidén (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rätt bedöma en elevs situation och förmåga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av neurofysiologisk kunskap som led i undervisningen av
all pedagogisk personal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktivt följa pedagogisk forskning och utveckling också utanför
Sveriges gränser.
1999/2000:Ub230 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-Katrine Dunker
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av särskilt pedagogiskt stöd till särbegåvade barn och
ungdomar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att specialpedagogik för särbegåvade barn och ungdomar skall
ingå i all lärarutbildning,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på lagstadgad rätt till särskilt
pedagogiskt stöd för särbegåvade barn och ungdomar i enlighet med Euro-
parådets rekommendation 1248 (1994).
1999/2000:Ub232 av Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning av skolpersonal i drogkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningen av föräldrar i drogkunskap.
1999/2000:Ub233 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet veckotim-
mar i ämnet idrott och hälsa.
1999/2000:Ub234 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 1994 års
läroplan vad gäller grundläggande värderingar.
1999/2000:Ub235 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, m, v, kd, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den roll som klassmorfar kan spela i barnens liv,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av formerna för en
klassmorfars närvaro i skolan som ett led i att tillgodose barns behov av
vuxna.
1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miniminivå för lärarledd undervisning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans ansvar för att eleven i sin individuella studieplan har en
sådan kombination av valbara kurser att programmålen uppfylls,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvecklingsplaner upprättas för varje elev,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åldersgränsen för gymnasieelever,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av ett företagsinriktat nationellt gymnasieprogram,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyelse av de nationella programmen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om APU,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etappvis indelning av kärnämnen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet religionskunskap,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samverkan med grundskolan samt kommuner emel-
lan,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nationella proven och betygen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den etiska värdegrundens betydelse för arbetsmiljön,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behoven för gymnasieelever som saknar familjestöd.
1999/2000:Ub237 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kemiindustrins behov av utbildad arbetskraft från naturveten-
skapliga programmet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att bevara kemiämnet i gymnasiet med tanke
på högteknologisk verksamhet och för att bevara hög kompetens.
1999/2000:Ub241 av Lennart Värmby m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att ta fram ett förslag till
en
bättre indelning av skolåret enligt vad i motionen anförts.
1999/2000:Ub243 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att historieämnet
i skolan skall stärkas och göras till kärnämne i gymnasieskolan.
1999/2000:Ub244 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén Finné (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om ökad timtid för ämnet idrott och hälsa i skolan.
1999/2000:Ub249 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tätare betygs-
steg.
1999/2000:Ub251 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att tydliggöra skolans ansvar och uppgifter då det gäller
barn och ungdomar med särskilda behov,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en hänvisning till 71 § socialtjänstlagen bör införas i skolla-
gen.
1999/2000:Ub253 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbete
med freds- och ickevåldskultur i grundskolan.
1999/2000:Ub255 av Ulla-Britt Hagström och Yvonne Andersson (kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kristendomens ställning i religionskunskapsämnet.
1999/2000:Ub256 av Kent Härstedt (s) vari yrkas att riksdagen hos regering-
en begär en utredning av förutsättningarna för att låta meditation, yoga, tai
chi m.m. ingå i skolundervisningen i ämnet idrott.
1999/2000:Ub258 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dyslektikers förut-
sättningar i grund- och gymnasieskolan.
1999/2000:Ub259 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans kontakt med samhället,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans resurser för undervisningen.
1999/2000:Ub260 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen elev skall behöva gå ur grundskolan utan nödvändiga
baskunskaper,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad valfrihet och återinförande av tvååriga yrkesinriktade linjer
på gymnasiet.
1999/2000:Ub264 av Kent Härstedt och Annika Nilsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om simundervisning till skolbarn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förtydligande i läroplanen om vilka krav som ställs beträffande
simkunnighet.
1999/2000:Ub265 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om disciplinen i den
svenska grundskolan och gymnasiet.
1999/2000:Ub266 av Margareta Cederfelt (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om obligatoriska skriftliga omdömen för elev i
grundskolan fr.o.m. årskurs ett i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Ub268 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att riksdagen hos rege-
ringen begär upprättande av en nationell handlingsplan för att inom grund-
och gymnasieskola uppmuntra till entreprenörskap och företagande.
1999/2000:Ub269 av Berit Adolfsson och Cristina Husmark Pehrsson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fysisk aktivitet för barn och ungdom för att de skall
kunna kompensera välfärdens biverkningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nytänkande och samverkan mellan olika aktörer i skolan.
1999/2000:Ub272 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverkets
utformning av kursplaner skall följa riktlinjerna i riksdagsbeslutet om
1993/94:UbU1 Ny läroplan för grundskolan, m.m.
1999/2000:Ub273 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritt skolval i
Öresundsregionen.
1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer för hur måldokumenten
angående etisk fostran, som finns angivna i läroplanen, skall få praktisk
tillämpning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur skolans etiska fostran skall utformas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kristendomens ställning i religionsämnet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolan skall bli mer flexibel till tid, innehåll och form,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till
ett års förlängning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att hjälpa elever med dyslexi och neurologiska han-
dikapp,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av tillgång på elevvårdande personal,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundskolans ansvar för att elever skall ha uppnått tillräckliga
kunskaper för att tillägna sig studier på gymnasienivå,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av praktiska och estetiska ämnen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av utvecklingssamtalen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygssystemets utformning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska nationella prov från årskurs 5,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrainflytande och föräldraansvar,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allergisanering och ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ANT-undervisningen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet för
blockämnen och för estetiska och praktiska ämnen, hur formerna för elevin-
flytandet och jämställdhetsarbetet utvecklas samt vilka resultat arbetet mot
mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit.
1999/2000:Ub276 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett handlingsprogram för grundskolan för arbete med freds- och
icke-våldskultur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett handlingsprogram med anledning av FN-deklarationen om det
internationella året för en fredskultur och för årtiondet för en freds- och
icke-
våldskultur för världens barn.
1999/2000:Ub277 av Inger Davidson (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevvård,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studie- och yrkesvägledare,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om klasstorlek,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolan som arbetsplats.
1999/2000:Ub283 av Johnny Ahlqvist och Kristina Zakrisson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om möjligheterna för godkända elever att läsa upp sina betyg.
1999/2000:Ub288 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att tillse att skollagens intentioner gällande arbete mot
mobbning följs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten att tillse att arbetsmiljölagens intentioner gällande arbete
mot mobbning följs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående polisanmälan av våld i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående vikten av att de kommunala skolplanerna förbättras kvali-
tativt och kvantitativt vad gäller skolans arbete mot mobbning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående utvecklingen av innehållet i skolornas arbetsprogram mot
mobbning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell handlingsplan mot mobbning för att höja skolornas
lägstanivå i arbetet med att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av nätverksbyggande på skolorna samt att all skolper-
sonal erbjuds utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
avförts angående vikten av att förekomsten av mobbning och skolans insatser
mot mobbning löpande mäts och värderas.
1999/2000:Ub289 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information
om och uppföljning av skolans arbete med värdegrunden.
1999/2000:Ub290 av Marianne Samuelsson och Kerstin-Maria Stalin (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo-
tionen anförts om skolplikt.
1999/2000:Ub291 av Runar Patriksson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regering-
en bör uppdra åt Skolverket att ombesörja att den nya bibelöversättningen
uppmärksammas i undervisningen i grundskolan samt att undervisning om
den kristna religionen ges ett betydande utrymme i ämnet religionskunskap
på grundskolenivå.
1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskolan skall bli tioårig,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den centralt fastställda timplanen skall avskaffas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att betygsskalan skall bli sexgradig,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elever skall få utvecklingssamtal med skriftlig dokumentation
under hela grundskolan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla elever skall få betyg från år 6,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fler nationella prov,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla elever med särskilda behov skall få extra stöd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen elev skall börja gymnasiet utan betyget godkänd i
svenska, engelska och matematik,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte alla elever skall behöva nå högskolebehörighet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativa kurser,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alltid kunna komplettera studierna så att högskolekompetens
uppnås,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kärnämnena mer skall kunna profileras utifrån gymnasiepro-
grammens allmänna inriktning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat utrymme för individuella inriktningar och val,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med sommarkurser,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare åtgärder mot ogiltig frånvaro och en översyn av gäl-
lande regler för betygssättning,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en entreprenörsutbildning,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolan som en bra arbetsplats,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kraftfulla åtgärder mot mobbning.
1999/2000:Ub295 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildningens utformning för att kunna ge skolungdomar en
god ANT-undervisning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Skolverkets roll och ansvar att inspirera och informera,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att - i förekommande fall - tillsammans med Kommunförbun-
det/Landstingsförbundet aktualisera droginformationens värde och vidta
åtgärder som kan leda fram till en mer aktiv och förbättrad ANT-undervis-
ning i skolorna.
1999/2000:Ub297 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra
läroplanernas (Lpo 94 och Lpf 94) 1 kap. enligt förslag i bilaga till motionen.
1999/2000:Ub302 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utöka antalet idrottslektioner i skolan.
1999/2000:Ub305 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att komplettera skollagen så att all personal som upptäcker mobb-
ning ges skyldighet att rapportera till rektor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barn i skolan som mår psykiskt dåligt utreds med förtur,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att mobbarna uppmärksammas och att insatser görs för att hjälpa
dem.
1999/2000:Ub307 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens bety-
delsefulla roll i vården.
1999/2000:Ub308 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i
att öka möjligheterna för hörande elever att lära sig teckenspråk.
1999/2000:Ub309 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildnings-
poäng i gymnasieskolan.
1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en flexiblare gymnasieskola,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om färre obligatoriska kärnämnen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa timplanen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fler betygssteg,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återinförande av rätten att pröva betyg under gymnasietiden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av gymnasieskolans program och struktur.
1999/2000:Ub312 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket ges i uppdrag att utforma tydliga uppnåelsemål för
grundskolans sim- och vattensäkerhetsundervisning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket i sin tillsyn uppmärksammar grundskolans simun-
dervisning.
1999/2000:Ub314 av Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolans samlevnadsundervisning skall fungera i enlighet med
en värdeneutral hållning till sexualiteten och upplysa utan att lägga värde-
ringar på olika sexuella läggningar och på olika sätt att utöva sex,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolans samlevnadsundervisning skall upplysa om könsöver-
skridande, transvestitism och transsexualitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det som står i läroplanen för grundskolans andra paragraf "I
överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och väs-
terländsk humanism..." tas bort, då inget specifikt värdesystem skall gynnas
framför något annat,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är upp till varje vuxen individ att få tillägna sig sexuellt
upphetsande alster och att det inte är samhällets uppgift att lägga någon
värdering i det, under förutsättning att ingen människa skadas eller kränks.
1999/2000:Ub801 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lärare och elever behöver ordning, reda och arbetsro i skolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elevstyrda skolor riskerar att urholka rektors och lärares ansvar
och status.
1999/2000:Ub806 av Catharina Hagen (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygssystemet och betygssättningen i skolan.
1999/2000:Ub809 av Sven Bergström (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans uppgift att också lära eleverna en god studieteknik.
1999/2000:Ub810 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skärpning av lärarnas möjligheter att använda disciplinära
åtgärder,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lärare ges möjlighet till fortbildning om barns läs- och skrivut-
veckling, dyslexi samt dyskalkyli.
1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande på försök av utbildning i entreprenörskap i skolorna i
Kalmar län.
1999/2000:K356 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att implementera MR-perspektivet i hela den ordinarie utbild-
ningsverksamheten i landet.
1999/2000:Ju720 av Amanda Agestav (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samlevnadsundervisningen i skolan.
1999/2000:Ju721 av Lena Ek m.fl. (c, m, kd, fp, mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolan och behovet av information om skolplikten och hembesök
vid långvarig olovlig frånvaro.
1999/2000:Ju725 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ytterligare uppmärksamma mobbning som ett
viktigt problemområde.
1999/2000:Ju906 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans skyldighet att informera föräldrar.
1999/2000:Ju908 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans informationsskyldighet.
1999/2000:Fö213 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskolans kursplan i ämnet samhällskunskap skall komp-
letteras med målet att eleven efter det nionde skolåret skall vara orienterad
om det moderna samhällets sårbarhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa skall komplet-
teras med målet att eleven i slutet av det nionde skolåret skall ha kunskap i
hjärt-lunglivräddning.
1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det fria gymnasievalet.
1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmiljön i skolan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolhälsovården,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans undervisning i livsstilsfrågor.
1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upprätta fler dyslexicentrum,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att berörda personalgrupper får en adekvat utbildning om dyslexi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkt skolhälsovård.
1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en väl fungerande skolhälsovård.
1999/2000:Kr231 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheterna att
säkra och utveckla musikutbildningen vid landets musik- och kulturskolor
samt i detta sammanhang överväga om dessa skolors verksamheter skall
regleras i skollagen.
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolbibliotekens situation.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens betydelse i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa idrott och hälsa som kärnämne i gymnasieskolan.
1999/2000:N212 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entreprenörskap.
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällets nya samlingsplats.
1999/2000:N271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning.
1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och kompetensutveckling samt behovet av inriktning
på företagande och entreprenörskap i utbildningen.
1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional profilering i skolorna.
1999/2000:A220 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens infrastruktur och hur samverkan mellan olika ut-
bildningsaktörer kan förbättras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en dörr till utbildning och individuellt anpassade utbildningspa-
ket,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utbildningsgaranti upp till 25 års ålder.
1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolan som murbräcka mot segregation.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande 216 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden hösten 1999.
Utskottet tar först upp motionsyrkanden av mer övergripande karaktär som
rör bl.a. grundskolans ansvar, omfattning och skolplikten. Därefter behandlas
yrkanden om elever i behov av särskilt stöd. Sedan följer ett avsnitt med
yrkanden om vissa läroplans- och kursplaneanknutna frågor, bl.a. idrott och
hälsa och undervisning om alkohol, tobak och narkotika. Därefter följer
under olika avsnitt yrkanden om bl.a. gymnasieskolan, värdegrunden, mobb-
ning, elevvård, skolans arbetsmiljö och betyg. Sist följer ett antal övriga
frågor.
Allmänna skolfrågor
Grundskolans ansvar, omfattning m.m.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:Ub227 anförs beträffande
grundskolans ansvar, omfattning m.m. att det är skolans huvuduppgift att ge
nästa generation kunskaper och fostran av hög kvalitet. Det förutsätter att
varje skola har professionell kompetens och en stimulerande miljö för läran-
de. En grundskola av hög kvalitet kan inte skapas utan att regering och riks-
dag ställer tydliga och höga krav, men samtidigt låter varje skola få en själv-
ständigare och friare roll att själv utforma sin verksamhet (yrk. 1). Motionä-
rerna betonar vikten av att säkerställa att alla elever når de fastställda kun-
skapsmålen. För att uppnå systematik och god kontroll över att alla elever
faktiskt ges den hjälp de har rätt till och uppnår de nationella målen bör
regeringen ta fram förslag om införande av en obligatorisk grundskoleexa-
men (yrk. 5). I motion 1999/2000:Ub260 (m) yrkande 1 framhålls att ingen
elev skall behöva gå ut grundskolan utan nödvändiga baskunskaper. Alltfler
elever får inte de baskunskaper som är nödvändiga för att klara gymnasie-
programmen. För att stärka gymnasiets sätt att fungera måste bristerna i
grundskolan åtgärdas. Enligt motion 1999/2000:Ub259 (m) yrkande 7 måste
skolans resurser i ökad utsträckning styras till undervisning och läromedel.
Även i Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub275 betonas grundsko-
lans ansvar för att elever skall ha uppnått tillräckliga kunskaper för att till
na sig studier på gymnasienivå. I dag lämnar alltför många elever grundsko-
lan med icke godkända studieresultat (yrk. 9). Motionärerna framhåller att
alla barn är olika och lär på olika sätt och under olika lång tid. Skolan skall
vara flexibel nog att möta varje elevs förutsättningar. Undervisningen måste
individualiseras. Det är orimligt att utgå från att alla elever behöver just ni
år för att nå målen (yrk. 5). Skolstarten bör vara individuellt flexibel och sk
successivt. Kristdemokraterna avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar.
Skolplikten skall även fortsättningsvis vara nioårig. Det skall finnas möjlig-
het att förlänga skolgången i grundskolan med ett år (yrk. 6).
Centerpartiet anser (motion 1999/2000:Ub212 yrk. 24) att grundskolans
åtagande inte bör upphöra förrän eleven har fått godkända kunskaper. Skolti-
den bör vara flexibel och medge att elevers tid i grundskolan varierar. Enligt
Folkpartiets motion 1999/2000:Ub294 måste den totala undervisningstiden i
grundskolan öka. Grundskolan skall vara tioårig och förskoleklassen skall
utgöra det första året (yrk. 6). Folkpartiet anser också att ingen elev skall f
börja gymnasiet utan betyget godkänd i svenska, engelska och matematik. I
dag tillåts elever att komplettera sina kunskaper inom det individuella pro-
grammet för att bli behöriga till ett nationellt program. Det är enligt motionä
rerna grundskolan som skall ha ansvar för att eleverna kompletterar sina
kunskaper till godkänd nivå (yrk. 13).
Enligt Centerpartiet (motion 1999/2000:Ub211 yrk. 5) bör ett uppdrag ges
till Invandrarverket och Skolverket i syfte att öka kunskapen om ungdomar
med annan etnisk och kulturell bakgrund.  Uppdraget till Skolverket bör
enligt motionärerna ges mot bakgrund av de rapporter som uppmärksammats
om resultatet i skolan för elever med invandrarbakgrund.
Utskottets bedömning
Utskottet vill beträffande grundskolans ansvar, omfattning m.m. inlednings-
vis peka på att en god miljö och ett gott arbetsklimat i skolan är mycket
grundläggande av flera skäl. Frågor om arbetsmiljö, arbetsformer och elevers
möjligheter att påverka undervisningen är viktiga för ett bra arbetsklimat och
därmed för undervisningens resultat. Elevernas välbefinnande i skolan är en
avgörande förutsättning för ett framgångsrikt resultat. Det finns ett klart
samband mellan motivation och resultat. Det är därför synnerligen otillfreds-
ställande att undersökningar visar att upp till 100 000 elever inte mår bra i
skolan. Orsakerna är flera: mobbning, otrygghet, brister i miljön, kanske
bristande stöd från lärare och vuxna (Skolverkets temabild Läget i grund-
skolan 1999). Elevernas rätt till en trygg skolmiljö är ett ansvar för den skol
som eleven går i och även för skolhuvudmannen. Ett framgångsrikt arbete på
skolorna förutsätter tillräckliga resurser, ekonomiska och personella. Kom-
munen har också ett ansvar för att t.ex. kompetensutveckla personalen och ett
mycket tydligt ansvar för arbetsmiljön i skolan.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit vikten av att alla elever skall
ges möjlighet att nå målen för grundskolan. Utskottet delar härvidlag motio-
närernas uppfattning. Utskottet har nyligen - med anledning av förslag från
Riksdagens revisorer (1998/99:RR8) - utförligt behandlat frågor om grund-
skolans ansvar och resultat m.m. (bet. 1999/2000:UbU10, rskr. 179). Ut-
skottet hänvisar till vad utskottet då anförde om styrningen av skolan och
grundskolans resultat (s. 6-9). Utskottet vill än en gång framhålla att man i
en obligatorisk skola inte kan ge avkall på ambitionsnivån att alla elever
faktiskt skall nå målen för grundskolan. Man måste dock vara medveten om
att alla elever inte når målen samtidigt och på samma sätt. Målsättningen att
skolan skall vara en skola för alla inbegriper att undervisningen skall anpas-
sas till varje elevs förutsättningar och behov, något som tydligt framgår av
både skollagen (1 kap. 2 §) och läroplanen (Lpo 94). Utskottet vill betona
vikten av att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de är berättigade ti
Om en elev behöver särskilda stödåtgärder skall ett åtgärdsprogram utarbetas
(5 kap. 1 § grundskoleförordningen). En del elever kan också behöva extra
tid i grundskolan, vilket är möjligt enligt gällande bestämmelser (4 kap. 10 §
skollagen). Det finns också möjlighet att inom det individuella programmet i
gymnasieskolan uppnå behörighet till ett nationellt program, dvs. godkända
betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.
Utskottet vill betona vikten av att det finns möjlighet till varierande lösning
för de elever som av olika skäl inte uppnår grundskolans kunskapsmål i
årskurs 9.
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat frågor med anknyt-
ning till skolstartsålder och omfattningen av grundskolan i betänkande
1999/2000:UbU6 (s. 10). Utskottet pekade bl.a. på att det i nuvarande regle-
ring av skolstartsålder finns en betydande flexibilitet. Alla sexåringar har rä
att delta i förskoleklassen. Det finns möjlighet att börja skolan vid sex eller
sju års ålder. Om det finns särskilda skäl och ett barns vårdnadshavare begär
det kan skolplikten uppskjutas till det år barnet fyller åtta år.
Utskottet vill beträffande yrkandet om att skolans resurser i ökad utsträck-
ning måste styras till undervisning och läromedel peka på att det enligt gäl-
lande ansvarsfördelning ankommer på kommunerna att besluta om resurser
till skolorna. Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet anfört beträffan
skolornas resursanvändning m.m. i betänkandet med anledning av Riksda-
gens revisorers förslag (bet. 1999/2000:UbU10 s. 13). Utskottet har bl.a.
framhållit vikten av att det finns kunskap och medvetenhet om resursfördel-
ning och resursanvändning på såväl nationell som lokal nivå.
Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet har anfört avslå motioner-
na 1999/2000:Ub212 yrkande 24, 1999/2000:Ub227 yrkandena 1 och 5,
1999/2000:Ub259 yrkande 7, 1999/2000:Ub260 yrkande 1, 1999/2000:
Ub275 yrkandena 5, 6 och 9 och 1999/2000:Ub294 yrkandena 6 och 13.
Utskottet noterar beträffande yrkandet om ett uppdrag till Invandrarverket
och Skolverket i syfte att öka kunskapen om ungdomar med annan etnisk och
kulturell bakgrund att regeringen i utvecklingsplanen för förskola, skola och
vuxenutbildning (skr. 1998/99:121, bet. 1999/2000:UbU6) har behandlat
frågor med anknytning till elever med utländsk bakgrund. Regeringen har
därefter i regleringsbrev 2000 gett ett uppdrag till Skolverket att kartlägga
och granska hur olika pedagogiska tillvägagångssätt används i undervisning-
en i skolor med elever med ett stort antal olika nationaliteter och språk samt
sprida goda exempel på detta. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars
2001. Särskilda medel har avsatts för kompetensutveckling av lärare i skolor
med elever med många nationaliteter och andra språk än svenska. Vidare
kommer en arbetsgrupp att tillsättas inom Regeringskansliet med uppdrag att
utforma förslag till konkreta insatser inom det mångkulturella området (skr.
1998/99:121 s. 67). Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att sär-
skilda medel har avsatts för förstärkning av utbildning i storstadsregionerna
(anslaget A5). Sammanlagt har 265 miljoner kronor beräknats för olika än-
damål under år 2000, varav 95 miljoner kronor avser insatser inom området
språkutveckling i skolan. Bland annat kommer 45 miljoner kronor att använ-
das under år 2000 för insatser där vuxna stödjer elever med t.ex. läxläsning
och till projekt inom förskola och skola som syftar till att bryta segregatione
mellan svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund. Utskottet
avstyrker motion 1999/2000:Ub211 yrkande 5.
Grundskolans timplan
Motionerna
Centerpartiet anser (motion 1999/2000:Ub212 yrk. 5) att den centrala
timplanen i grundskolan skall avskaffas. Det är inte antalet timmar som skall
utgöra grunden för den likvärdiga utbildningen. Motionärerna pekar på att
det är bra att en försöksverksamhet utan nationellt fastställd timplan nu ge-
nomförs i grundskolan. Folkpartiet föreslår (motion 1999/2000:Ub294 yrk.
7) att den centralt fastställda timplanen på sikt skall avskaffas, eftersom den
lägger hinder i vägen för en målstyrd skola. För att grundskolan fullt ut skall
kunna bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas varierande behov måste
skolan även i praktiken vara målstyrd.
I Centerpartiets motion 1999/2000:Ub212 yrkande 4 framhålls att alla ele-
ver i grundskolan bör ha rätt att få en individuell studieplan. En sådan änd-
ring i grundskoleförordningen bör införas samtidigt som den centrala timpla-
nen avskaffas. Den individuella studieplanen bör upprättas tillsammans med
elev och föräldrar och gås igenom vid varje utvecklingssamtal.
Utskottets bedömning
Utskottet vill beträffande avskaffande av grundskolans timplan anföra föl-
jande. Utskottet har nyligen behandlat denna fråga. Utskottet delade rege-
ringens uppfattning om värdet av att i en försöksverksamhet i ett åttiotal
kommuner pröva om den nationella timplanen kan tas bort i grundskolan
(prop. 1998/99:110, bet. 1999/2000:UbU5 s. 5-7). Detta innebär att en fem-
årig försöksverksamhet startas läsåret 2000/2001. Försöksverksamheten skall
utvärderas. Utskottet delar motionärernas uppfattning att om arbetet i grund-
skolan sker utan timplan stämmer detta bättre överens med intentionerna
bakom en mål- och resultatstyrd skola än vad som vanligen är fallet i dag.
Målen i läroplan och kursplaner måste vara det viktigaste styrinstrumentet,
inte den tid som används för att nå dit. Utskottet anser emellertid att det är
mycket viktigt med en försöksverksamhet och en utvärdering av denna innan
ett eventuellt beslut tas om avskaffande av timplanen. Utskottet avstyrker
motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 5 och 1999/2000:Ub294 yrkande 7.
Utskottet avstyrker nu, liksom tidigare (bet. 1999/2000:UbU5 s. 7), yrkan-
de 4 i motion 1999/2000:Ub212 om införande av individuell studieplan för
alla elever i grundskolan. Utskottet vill betona vikten av att skolan - i enlig
het med gällande föreskrifter - arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resu
tat och skolsituation ständigt följs. Utskottet vill åter peka på att målstyr-
ningen innebär att det skall finnas möjligheter till en flexibel lösning av
pedagogiska insatser för enskilda elever och för grupper av elever. Lärare
och elever har stor frihet att utifrån målen välja stoff och lägga upp undervis
ningen. Detta ställer stora krav på att skolan arbetar på ett sådant sätt att v
elevs resultat och skolsituation kan följas. I försöksverksamheten med av-
skaffad timplan i grundskolan blir frågan om individuell planering för en-
skilda elever ännu mer betydelsefull. Det ankommer på lärare, elev och för-
äldrar att komma överens om den pedagogiska planeringen. Utskottet utgår
från att det i en del fall kan bli aktuellt att göra individuella studieplaner.
Utskottet är nu, liksom tidigare, inte berett att föreslå någon reglering av
verksamheten.
Skolplikten
Motionerna
Frågor med anknytning till behovet av information m.m. om skolpliktens
fullgörande tas upp i motion 1999/2000:Ju721 (c, m, kd, fp, mp) yrkande 6.
Motionärerna anser att kommunerna bör bli skyldiga att aktivt informera
elever och föräldrar om skolpliktens innebörd. Skolhuvudmannen bör, vid
olovlig frånvaro under en längre tid eller när det kan misstänkas att en elev
hålls från skolan, vara skyldig att göra hembesök för att tydliggöra nödvän-
digheten av skolpliktens fullgörande. I motion 1999/2000:Ub290 (mp) fram-
hålls att både vårdnadshavare och kommunen är skyldiga att se till att ele-
verna fullgör grundskolan. Trots detta hoppar unga kvinnor av skolan i för-
tid. En övergripande bild av detta saknas - hur många som berörs, vilka de
bakomliggande orsakerna kan vara och eventuella framtida konsekvenser för
dessa kvinnor. Motionärerna anser att Skolverket bör ges i uppdrag att se
över problematiken.
Utskottets bedömning
Utskottet vill i likhet med motionärerna betona att både vårdnadshavare och
kommuner är skyldiga att se till att eleverna fullgör sin skolplikt. Detta fram
går tydligt av bestämmelserna i 3 kap. skollagen. Av 16 § framgår att om en
skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inte full-
gör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort
vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid
vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Ett före-
läggande gäller omedelbart, även om beslutet överklagas. Beslut av styrelsen
för utbildningen i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Utskottet noterar att frågan om unga invandrarflickors villkor har upp-
märksammats av regeringen. Regeringen har i maj 1999 inlett en dialog med
företrädare för olika invandrarorganisationer, trossamfund och myndigheter
om unga invandrarflickors situation i skolan och generellt. I augusti 1999 har
regeringen gett Integrationsverket i uppdrag att i samarbete med i första hand
Barnombudsmannen, Skolverket och Socialstyrelsen, studera i vilken om-
fattning det förekommer generations- och kulturkonflikter som får till följd
att flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund än majoritetsbefolkning-
en söker samhällets stöd för att flytta hemifrån eller att de drabbas av psykis
ohälsa samt hur vanligt det är att flickor avbryter sin skolgång till följd av
äktenskap, graviditet eller andra familjeskäl. Integrationsverket skall vidare
redovisa åtgärder och metoder som kan användas för att stärka ställningen
hos utsatta flickor med annan bakgrund än majoritetsbefolkningen. Uppdra-
get skall redovisas till regeringen senast den 31 maj 2000.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1999/2000:Ub290 och 1999/2000:Ju721 yrkande 6.
Elever i behov av särskilt stöd
Motionerna
Frågor med anknytning till elever i behov av särskilt stöd tas upp i flera
motioner.
I Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub275 yrkande 7 framhålls att all
personal i skolan, främst lärarna, måste vinnlägga sig om att alla elever får
tillräckliga läs- och skrivkunskaper. Speciellt bör dyslektikers särskilda
behov uppmärksammas. Även barn med neurologiska handikapp måste få
den hjälp som krävs. Folkpartiet anser (motion 1999/2000:Ub294 yrk. 12) att
alla elever med särskilda behov skall få extra stöd. Elever med läs- och
skrivsvårigheter (dyslexi) måste uppmärksammas mer i skolan. Det är nöd-
vändigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har kunska-
per och utbildning för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Det är
också viktigt att lärare och skolhälsovård har adekvat utbildning om ADHD
och/eller DAMP. I motion 1999/2000:So263 (fp) framhålls att fler dyslexi-
centrum bör upprättas. Det är oacceptabelt att elever med läs- och skrivsvå-
righeter utreds först långt upp i skolåldern. Dyslexicentrum skall ge special-
hjälp åt personer med dyslexi, men deras resurser är otillräckliga (yrk. 3).
Berörda personalgrupper måste få en adekvat utbildning om dyslexi (yrk. 4).
Centerpartiet anser (motion 1999/2000:Ub810 yrk. 9) att lärare skall ges
möjlighet till fortbildning om barns läs- och skrivutveckling, dyslexi samt
dyskalkyli. Kunskaper inom dessa områden bör också ingå i all lärarutbild-
ning. Centerpartiet pekar i motion 1999/2000:Ub212 också på att det finns
metoder som visat sig fungera för att förmedla kunskaper, s.k. best practices,
eller beprövad erfarenhet. Grunden för dessa är lärares erfarenheter, profes-
sionella kunskaper samt observations- och analysförmåga. Skolverket bör
ges i uppdrag att sammanställa en nationell erfarenhetsbas som görs till-
gänglig på Internet (yrk. 18). Motionärerna betonar att det är av största vikt
att insatser görs för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Diagnostis
prov bör genomföras redan under de första skolåren för att möjliggöra tidiga
insatser (yrk. 19). Det finns ett klart samband mellan mycket läsande och
läsprestationer. Regeringen bör ta initiativ till en kampanj för ökat läsande
(yrk. 20).
I motion 1999/2000:Ub229 (m) framhålls att det verkar finnas tilltro till att
medicinska diagnoser skall lösa skolans problem och att elever överlämnas
att utredas av specialister i stället för att man utbildar och på olika sätt st
läraren (yrk. 1). Specialpedagogiken bör enligt motionärerna kraftigt förstär-
kas i grundutbildningen av lärare och neurofysiologi ingå som en viktig
kunskap (yrk. 2). Det är viktigt att utifrån ny kunskap bygga en pedagogisk
inlärningssituation. Pedagogisk forskning och utveckling måste följas också
utanför Sveriges gränser (yrk. 3).
Enligt Centerpartiets motion 1999/2000:Ub212 yrkande 17 bör en översyn
göras av kursplaner och läroplaner för att stärka läs- och skrivfärdigheter. I
alla ämnens kursplaner måste det ställas krav på "förmåga att själv uttrycka
sig och att inhämta information".  I yrkande 14 pekar motionärerna på att
man i England bl.a. har erbjudit föräldrar till barn med läs- och skrivsvårig-
heter utbildning mot att föräldrarna åtar sig att ge sina barn medvetet stöd i
deras läsutveckling. Möjligheterna att stimulera en liknande verksamhet vid
svenska skolor bör övervägas.
I motion 1999/2000:Ub230 (m) betonas behovet av särskilt pedagogiskt
stöd till särbegåvade barn och ungdomar. Motionärerna pekar på att man i
de flesta länder i Europa inser att man också måste ta väl hand om överbegå-
vade elever (yrk. 1). Specialpedagogik för särbegåvade barn och ungdomar
skall ingå i all lärarutbildning (yrk. 2). Riksdagen bör (yrk. 3) hos regeringe
begära förslag på lagstadgad rätt till särskilt pedagogiskt stöd för särbegåva-
de barn och ungdomar i enlighet med Europarådets rekommendation 1248
(1994).
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer med motionärerna i att det är av största vikt att kommu-
nerna ser till att det inom skolan finns kompetens och resurser för elever i
behov av särskilt stöd. Detta har utskottet också tidigare gett uttryck för vid
behandlingen av motsvarande motionsyrkanden. Som utskottet har pekat på i
det föregående framgår det mycket tydligt av såväl skollagen som läroplanen
(Lpo 94) att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika skäl har
svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet har också tidigare under
detta riksmöte - med anledning av proposition 1998/99:105 Elever med
funktionshinder - utförligt behandlat dessa frågor (bet. 1999/2000:UbU4).
Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde bl.a. om att det är betydelse-
fullt att lärarna har insikter i specialpedagogik och att skolan har tillgång t
lärare med fördjupad sådan kompetens.
Utskottet noterar att Lärarutbildningskommittén i sitt slutbetänkande Att
lära och leda - en lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU
1999:63) har lämnat förslag till en förstärkning av skolans samlade special-
pedagogiska kompetens. Kommittén menar att en av specialpedagogikens
mest angelägna uppgifter är att bidra till att all personal i skola och förskol
kan möta den naturliga variationen av elevers olikheter. Betänkandet bereds
för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen har aviserat en propo-
sition i ämnet i maj 2000.
Det finns enligt utskottets uppfattning ett betydande behov av kompe-
tensutveckling för lärare och annan personal i frågor som rör elever i behov
av särskilt stöd. Kommunerna har ansvar för att fortbildning anordnas för
den personal som har hand om utbildningen (2 kap. 7 § skollagen). Staten
kan dock på olika sätt stödja kompetensutveckling, t.ex. genom att ge bidrag
till särskilda satsningar. Utskottet vill peka på att regeringen i budgetpropo-
sitionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 16 s. 67, bet. UbU1) har
avsatt sammanlagt 500 miljoner kronor för utvecklingsinsatser inom skolvä-
sendet under perioden 2000-2002, bl.a. för kompetensutveckling av lärare
inom det specialpedagogiska området och inom området språkutveckling
(läs- och skrivprocessen). Av regleringsbrev för år 2000 framgår att 15 mil-
joner kronor skall användas för att förstärka Skolverkets stöd till kompe-
tensutveckling för undervisning av elever i behov av särskilt stöd, t.ex. vad
gäller förståelse för vad funktionshinder kan innebära eller att öka kunska-
perna om mer vanligt förekommande problem såsom läs- och skrivsvårighe-
ter/dyslexi eller koncentrationssvårigheter. Vidare skall 15 miljoner kronor
användas för att bl.a. stödja och stimulera arbetet med språkutveckling med
inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan samt förstärka och
utveckla skolbibliotekets pedagogiska roll.
Behovet av forskning och utveckling när det gäller elever med funktions-
hinder understryks också i budgetpropositionen för år 2000. Skolverket dis-
ponerar sammanlagt 6 miljoner kronor under en treårsperiod för att stödja
och stimulera pedagogisk forskning inom detta område.
Utskottet vill än en gång framhålla skyldigheten för skolan att utarbeta ett
åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Vid utarbetandet av pro-
grammet bör samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare (5 kap. 1 §
grundskoleförordningen). Ett åtgärdsprogram skall naturligtvis föregås av en
analys av elevens problem och utgå från en helhetssyn på eleven. Beroende
på vilka elevens svårigheter är kan olika personalgrupper vara berörda. Sko-
lan måste t.ex. - när det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi -
ta ansvar för att kartlägga och analysera elevens specifika språksituation. För
vissa elever kan det vara befogat med en bredare utredning, t.ex. en bedöm-
ning av psykolog, logoped eller annan erforderlig specialistkompetens. Sär-
skilt stöd för elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter måste
anpassas till varje elevs individuella behov.
Elevvårdsutredningen har nyligen har lämnat sitt slutbetänkande Från
dubbla spår till Elevhälsa (SOU 2000:19). I betänkandet tas bl.a. frågor upp
som rör elever i behov av särskilt stöd. Betänkandet kommer att remissbe-
handlas. Utskottet vill också peka på att Kommittén för översyn av skollagen
m.m. (dir. 1999:15) har uppdrag som berör elever i behov av särskilt stöd.
Kommittén skall bl.a. analysera hur termerna "elevens rätt" respektive
"kommuns skyldighet" används i skollagen och vid behov föreslå de föränd-
ringar som krävs för en ökad tydlighet vad gäller termernas innebörd. Kom-
mittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 2001.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört och redovisat, föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkandena 18-20,
1999/2000:Ub229 yrkandena 1-3, 1999/2000:Ub275 yrkande 7, 1999/2000:
Ub294 yrkande 12, 1999/2000:Ub810 yrkande 9 och 1999/2000:So263 yr-
kandena 3 och 4.
Utskottet avstyrker även yrkandena om översyn av kursplaner och läro-
planer för att stärka läs- och skrivfärdigheter och att erbjuda föräldrar till
barn med läs- och skrivsvårigheter utbildning (motion 1999/2000:Ub212 yrk.
14 och 17). Utskottet anser att elevernas språkutveckling är ett av skolans
viktigaste uppdrag. Elever som får svårigheter i läs- och skrivprocessen
måste få speciell uppmärksamhet och en individuell studieplanering. Det är
mycket väsentligt att varje lärare känner ett ansvar för att stödja eleverna i
läs- och skrivprocessen. Utskottet vill peka på att vikten av en positiv språk-
miljö var en av de slutsatser som framhölls i den kvalitetsgranskning av läs-
och skrivprocessen som ett led i undervisningen som genomfördes år 1999.
Utskottet erinrar om att kommunerna har ett ansvar för skolans resultat.
Detta innebär bl.a. att elevernas språkutveckling noga måste följas och ut-
värderas. Utskottet noterar att Skolverket bl.a. har stött läs- och skrivutveck
lingen genom sitt projekt Skola för utveckling (Att upptäcka språket, Skol-
verket 1999). Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört i det föregå-
ende om elever i behov av särskilt stöd.
Regeringen har nyligen beslutat om reviderade kursplaner för alla ämnen i
grundskolan. De nya kursplanerna skall tillämpas fr.o.m. höstterminen 2000.
Regeringens beslut innebär att krav- och målnivåer i princip ligger kvar, men
undersökningar, forskningsrön, samhällsutvecklingen och attitydförskjut-
ningar i samhället har i vissa fall lett till en modernisering av innehållet i
kursplanerna. Utskottet har inhämtat att man i samband med kursplaneöver-
synen har gjort en särskild genomgång av samtliga kursplaner i syfte att
förstärka skrivningarna om läs- och skrivutveckling. Denna översyn har
genomförts bl.a. mot bakgrund av utbildningsinspektörernas rapport i den
nationella kvalitetsgranskningen 1998 om Läs- och skrivprocessen som ett
led i undervisningen (Skolverkets rapport 160). Den av motionärerna efter-
lysta översynen har således nyligen genomförts i fråga om grundskolans
kursplaner.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att föräldrar
till barn med läs- och skrivsvårigheter kan ge sina barn stöd i deras läsut-
veckling. Utskottet är dock inte berett att förorda en på nationell nivå initie
rad verksamhet med syftet att erbjuda föräldrar till barn med läs- och skriv-
svårigheter utbildning. Det är naturligtvis mycket viktigt att lärare och för-
äldrar gemensamt kommer överens om hur barnets läsutveckling bäst kan
stödjas, t.ex. i samband med att åtgärdsprogram upprättas för en elev och i
samband med utvecklingssamtal.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub230 yrkandena 1-3 om särskilt
pedagogiskt stöd till särbegåvade barn och ungdomar m.m. Som utskottet
har pekat på i det föregående innebär målstyrningen att det skall finnas möj-
ligheter till en flexibel lösning av pedagogiska insatser för enskilda elever
och för grupper av elever. Lärare och elever har stor frihet att utifrån målen
välja stoff och lägga upp undervisningen. Detta ställer stora krav på att sko-
lan arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat och skolsituation kan
följas. Alla elever skall ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättnin
ar. Detta framgår också av läroplanen (Lpo 94). Där sägs att undervisningen
skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med ut-
gångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper
främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.
Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört i det föregående om för-
söksverksamhet med slopande av den nationella timplanen i grundskolan.
När det gäller gymnasieskolan har en ny definition införts av begreppet
gymnasiepoäng (prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3), vilket bl.a. innebär
att skolorna kommer att ha stor frihet att disponera tiden. Hur många under-
visningstimmar som bör läggas ut på en kurs för att en viss grupp elever skall
uppnå kunskapsmålen får bedömas utifrån lokala förhållanden och förutsätt-
ningar.
Utskottet vill också än en gång peka på att regeringen har aviserat en pro-
position om en ny lärarutbildning inom kort (maj 2000).
Vissa läroplans- och kursplaneanknutna frågor
Idrott och hälsa
Motionerna
I flera motioner begärs ökad timtid för ämnet idrott och hälsa i skolan. Enligt
motion 1999/2000:Ub233 (m) verkar nedskärningen av antalet veckotimmar
i ämnet idrott och hälsa obegriplig i perspektiv av beprövad vetenskap och
pedagogisk erfarenhet. Visserligen finns det fria valet, men det är sannolikt
att de elever som bäst behöver fysisk träning undviker ett sådant tillval. De
yngsta barnen bör ha ett träningstillfälle per dag och de äldre barnen och
ungdomarna tre träningspass per vecka, heter det i motionen. Regeringen bör
enligt motion 1999/2000:Ub244 (m) återkomma till riksdagen med förslag
om ökad timtid för ämnet. Motionärerna pekar på att forskningen visar ett
starkt samband mellan motorisk utveckling och inlärning. I motion
1999/2000:Kr509 (m) yrkande 2 framhålls att ämnet måste ges större ut-
rymme i skolan. Det är framför allt viktigt att de elever som inte idrottar på
fritiden får fysisk aktivitet och idrott i skolan. Även i motion 1999/2000:
Ub302 (c) begärs en ökning av antalet timmar i ämnet idrott och hälsa.
I motion 1999/2000:Ub269 (m) betonas vikten av fysisk aktivitet för barn
och ungdomar för att de skall kunna kompensera välfärdens biverkningar.
Motionärerna pekar på att ämnet kan och får göras roligare, t.ex. kan aero-
bics, spinning, hiphop och skatebord ingå i undervisningen. En del lärare
arbetar på det sättet, men fler lärare borde lägga om sin undervisning. Id-
rottslärarna har också stora möjligheter att inspirera barn och ungdom att
delta i idrottsföreningar och andra aktiviteter på fritiden (yrk. 1). Motionä-
rerna pekar på möjligheterna till samverkan mellan olika aktörer i skolan.
Kommunens idrottsföreningar kan inbjudas att ha aktivitet i skolans gym-
nastiksal efter skoltid, exempelvis har man i en skola förlängt skoldagen och
har en extra timmes fysisk aktivitet för samtliga barn i årskurs 1 och 2 (yrk.
2).
I motion 1999/2000:Ub256 (s) begärs en utredning av förutsättningarna att
låta meditation, yoga, taichi m.m. ingå i skolundervisningen i ämnet idrott.
Idrott och motion är kroppens främsta sätt att göra sig av med lagrad stress,
men det borde vara lika viktigt att vi lär oss sätt att inte bli så stressade,
det i motionen. I motion 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 3 framhålls vikten av
att ämnet idrott och hälsa även framgent är ett kärnämne i gymnasieskolan.
Det är också viktigt att kommunerna tar vara på de möjligheter som finns att
anordna lokala idrottsgymnasier eller samverka om regionala idrottsgymna-
sier.
Regeringen bör enligt motion 1999/2000:Ub203 (fp) yrkande 2 ta initiativ
till åtgärder i syfte att stärka simundervisningen i skolan. Motionären pekar
på att det bland målen för ämnet idrott och hälsa ingår att eleven skall kunna
simma. Detta mål uppnås dock inte till fullo. Särskilt oroande är att simkun-
nigheten bland invandrarelever är dålig. I motion 1999/2000:Ub264 (s) an-
förs att skolan måste ha till uppgift att ta reda på simkunskapsnivån på sko-
lan. Resurser för undervisning måste sättas in där det finns behov (yrk. 1).
Läroplanen bör förtydligas beträffande vilka krav som skall ställas på sim-
kunnighet. Motionärerna anser att eleverna exakt måste veta vad utbildning-
en har för mål. De hänvisar till att målen för årskurs 5 praktiskt har definie-
rats av Nordens Livräddningsförbund (yrk. 2). Enligt motion 1999/2000:
Ub220 (s) måste Skolverket speciellt uppmärksamma invandrarbarnens
möjligheter till simundervisning och vidta de åtgärder som kan behövas för
att skolan skall nå sitt mål för simundervisning. I motion 1999/2000:Ub312
(kd) anförs att Skolverket bör ges i uppdrag att utforma tydliga uppnåelsemål
för grundskolans sim- och vattensäkerhetsundervisning. Ett minimikrav bör
t.ex. vara att eleverna skall kunna simma 200 meter, veta hur man skall hjäl-
pa någon som råkat i en nödsituation, ge konstgjord andning etc. (yrk. 1).
Skolverket bör i sin tillsyn uppmärksamma omfattningen av grundskolans
simundervisning och hur kursplanens mål för undervisningen nås (yrk. 2).
Enligt motion 1999/2000:Fö213 (kd) yrkande 3 skall grundskolans kursplan i
ämnet idrott och hälsa kompletteras med målet att eleven i slutet av nionde
skolåret skall ha kunskap i hjärt- och lunglivräddning.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis peka på att antalet timmar i ämnet idrott och
hälsa i grundskolans timplan har ökat från 460 till 500 timmar fr.o.m. läsåret
1998/99 genom riksdagens beslut hösten 1997 (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,
rskr. 107). Samtidigt utökades det lokala jämkningsutrymmet för skolans val
från 410 timmar till 600 timmar för att vidga skolans möjligheter att organi-
sera undervisningen efter lokala behov och intressen. Därutöver finns i
grundskolans timplan avsatt 382 timmar för elevens eget val, vilka bl.a. kan
användas för ämnet idrott och hälsa. När det gäller ämnet idrott och hälsa i
gymnasieskolan har riksdagen våren 1999 beslutat vissa förändringar (prop.
1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160). Från och med läsåret
2000/01 gäller en ny gemensam struktur för gymnasieskolan. Kärnämnet
idrott och hälsa har samma omfattning - 100 gymnasiepoäng - på alla natio-
nella och specialutformade program. En kurs om 50 gymnasiepoäng kommer
också att erbjudas alla elever som ett individuellt val. I samband med be-
handlingen av ärendet underströk utskottet vikten av att alla elever informe-
ras om denna möjlighet (bet. 1998/99:UbU3 s. 23).
Utskottet har under de senaste åren ägnat stor uppmärksamhet åt frågor
med anknytning till elevers hälsa och till ämnet idrott och hälsa, t.ex. i sam-
band med behandling av propositioner och motioner. Utskottet har även tagit
emot uppvaktningar i ämnet. Utskottet anordnade också den 22 februari 2000
en öppen utfrågning om undervisningen i idrott och hälsa och undervisning-
en om alkohol, narkotika och tobak (ANT) i syfte att få en djupare bild av
verksamheten. Till denna utfrågning var ett stort antal myndigheter och
organisationer inbjudna som med olika infallsvinklar bidrog med faktamate-
rial och synpunkter. Skolverket informerade bl.a. om att verket planerar att
under år 2001 starta en bred utvärdering av ämnet idrott och hälsa. Denna
utvärdering kommer att avse både målen i årskurs 9 i grundskolan och målen
i årskurs 3 i gymnasieskolan.
Utskottet vill i likhet med vad som anförts i flera motioner betona vikten
av undervisning i ämnet idrott och hälsa, inte minst ur folkhälsosynpunkt.
Ämnet har ett mycket brett innehåll. I den nya kursplanen i ämnet för grund-
skolan, som gäller fr.o.m. läsåret 2000/01, skrivs bl.a. följande:
Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavset
fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och
erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor. Grundläggande är ett hälso-
perspektiv som innefattar såväl fysiskt och psykiskt som socialt välbefinnan-
de. Ämnet förmedlar därmed en syn på idrott och hälsa som har betydelse för
både uppväxttiden och senare skeden i livet. Ämnet stimulerar och engagerar
alla att själva ta ett ansvar för uppläggning och genomförande av motion och
fysisk träning. Det föreligger ett starkt samband mellan livsstil, livsmiljö,
hälsa och livskvalitet. Ämnet förmedlar därför kunskaper om hur god hälsa
och god livs- och arbetsmiljö kan främjas.
Utskottet vill med anledning av vad som anförts i motionerna 1999/2000:
Ub256 och 1999/2000:Ub269 (yrk. 1) peka på att lärarna har stor frihet att
lägga upp undervisningen. Detta framgår också tydligt av den nya kursplanen
för ämnet i grundskolan. Lärare och elever kan tillsammans planera under-
visningen för att ge alla elever möjligheter att bli stimulerade och att ut-
vecklas. Utskottet vill beträffande den förstnämnda motionen även peka på
att det i den nya kursplanen för ämnet Idrott och hälsa A i gymnasieskolan
(SKOLFS 2000:6) framgår att ett av målen är att eleverna skall kunna till-
lämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering.
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion 1999/2000:Ub269
(yrk. 2) att det är viktigt med samverkan mellan skolan och t.ex. olika id-
rottsföreningar. Utskottet vill peka på att regeringen har beslutat att dela ut
sammanlagt 60 miljoner kronor under en treårsperiod ur Allmänna arvsfon-
den till utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn och ungdomar
och funktionshindrade. Ett av de prioriterade områdena är samarbete mellan
idrottsföreningar och övriga föreningslivet, mellan idrottsföreningar och
skolan samt mellan olika idrottsföreningar. Ett annat prioriterat område är
samspelet idrott-lek-fritid-hälsa.
Utskottet vill än en gång peka på att det är målen i läroplan och kursplaner
som måste vara det viktigaste styrinstrumentet, inte vilken tid som används
för att nå dit. Timplanerna har också på senare tid tonats ned till förmån för
en mål- och resultatstyrd verksamhet. Från och med läsåret 2000/01 inleds en
femårig försöksverksamhet utan nationell timplan i grundskolan. Försöks-
verksamheten kommer att noga följas och utvärderas. Utskottet förutsätter att
man t.ex. följer hur praktiska och estetiska ämnen utvecklas.
När det gäller gymnasieskolan och ämnet idrott och hälsa som kärnämne
(motion 1999/2000:Kr509 yrk. 3) hänvisar utskottet till att ämnet i den nya
poängplanen för gymnasieskolan (bilaga 2 till skollagen) ingår med 100
gymnasiepoäng för samtliga nationella och specialutformade program. Be-
träffande kommunernas möjligheter att anordna lokala idrottsgymnasier eller
att samverka med andra kommuner om regionala idrottsgymnasier vill ut-
skottet peka på att det inom ramen för individuellt val finns möjlighet att
anordna specialidrott. Individuellt val ingår i den nya poängplanen, som
gäller fr.o.m. läsåret 2000/01, med 300 gymnasiepoäng. Det ankommer på
kommunerna att besluta i dessa frågor.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört och redovisat avstyrks motionerna
1999/2000:Ub233, 1999/2000:244, 1999/2000:Ub256, 1999/2000:Ub269
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Ub302 och 1999/2000:Kr509 yrkandena 2
och 3.
Utskottet  vill beträffande simundervisningen i skolan anföra följande. I
den nyligen fastställda kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan är
nu, liksom tidigare, ett av målen att eleverna i slutet av det femte skolåret
skall "kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten". För slutet av det
nionde skolåret har målet att eleverna skall "ha kunskaper i livräddande
första hjälp" införts. Skolan skall i sin undervisning sträva mot att eleven
utvecklar kunskaper om handlande i nöd- och katastrofsituationer.
Som utskottet har betonat tidigare (senast i bet. 1998/99:UbU11 s. 34) är
simkunnighet en baskunskap i säkerhet som alla barn har rätt att få. Det
framgår också mycket tydligt av den fastställda kursplanen för ämnet idrott
och hälsa att skolan har ett ansvar för att eleverna skall få denna kunskap.
Kommuner och skolor har ansvar för att de nationella målen nås. Det är
också på den lokala nivån som den närmare konkretiseringen av de nationella
målen skall göras. Huvudmannen (kommunen) har ett självklart ansvar för
att detta sker och ett ansvar för den kommunala uppföljningen och utvärde-
ringen av skolornas resultat. Utskottet vill i sammanhanget även peka på vad
utskottet redovisat i det föregående om att Skolverket avser att år 2001 starta
en bred utvärdering av ämnet idrott och hälsa.
Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet anfört avslå motionerna
1999/2000:Ub203 yrkande 2, 1999/2000:Ub220, 1999/2000:Ub264 yrkande-
na 1 och 2, 1999/2000:Ub312 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:Fö213
yrkande 3.
Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)
Motionerna
Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) m.m. behandlas i flera
motioner.
Enligt motion 1999/2000:Ub275 (kd) yrkande 20 har grundskolan, som når
alla ungdomar, ett särskilt ansvar för att informera om drogers skadeverk-
ningar och visa på positiva alternativ. I motion 1999/2000:Ub295 (fp) fram-
hålls att det borde vara självklart att det inom lärarutbildningen ges en ade-
kvat utbildning om alkohol och andra droger för att ungdomar skall kunna få
en god undervisning i dessa frågor (yrk.1). Skolan måste i framtiden spela en
mer aktiv roll i arbetet med att skapa hållbara attityder mot alkohol och nar-
kotika. Skolverket har därvid en roll och ett ansvar för att inspirera och in-
formera skolorna (yrk. 2). Droginformationens värde bör aktualiseras och
åtgärder vidtas som kan leda fram till en mer aktiv och förbättrad ANT-
undervisning i skolorna (yrk. 3). I motion 1999/2000:So226 (fp) yrkande 11
framhålls att skolan har unika möjligheter att öka elevernas kunskap och
påverka deras attityder till livsstilsfrågor. Det kan gälla inställningen till
olika riskbeteenden som bruk av alkohol och tobak. Motionärerna betonar
vikten av att lärarutbildningen innehåller avsnitt om folkhälsofrågor. I mo-
tion 1999/2000:Ju908 (m) yrkande 3 pekas på att förändringar i elevens
personlighet kan vara tecken på ett begynnande narkotikamissbruk. Skolan
måste ha en absolut plikt att informera föräldrarna om någon form av oroan-
de tendenser börjar visa sig hos barnet. Det är viktigt att skolpersonalen
kontinuerligt får fortbildning om droger och lär sig känna igen de symtom
och verkningar som följer av ett drogbruk. Enligt motion 1999/2000:Ub232
(m) måste drogundervisningen i skolan fortgå oförtrutet och bli bättre. Lärare
måste få ständig fortbildning och få färsk kunskap om vad som händer på
drogfronten. Varje vuxen i skolan måste känna igen symtom och signaler på
att en elev börjat använda droger (yrk. 1). Informationen till föräldrar måste
förbättras. Ett sätt är att barnens lärare fortlöpande informerar föräldrarna o
den aktuella drogsituationen och vilka symtom som droganvändning ger,
t.ex. vid föräldramöten och utvecklingssamtal och genom Hem- och skolafö-
reningar (yrk. 2).
Utskottets bedömning
Som utskottet har redovisat i det föregående har utskottet under de senaste
åren ägnat stor uppmärksamhet åt frågor med anknytning till elevers hälsa
och till ämnet idrott och hälsa, t.ex. i samband med behandling av proposi-
tioner och motioner. Utskottet har senast behandlat motionsyrkanden om
undervisningen i alkohol, narkotika och tobak (ANT) i betänkande
1998/99:UbU11 (s. 26-28). Utskottet har ovan även redovisat att en öppen
utfrågning om undervisningen i idrott och hälsa och undervisningen om
alkohol, narkotika och tobak (ANT) anordnades den 22 februari 2000 i syfte
att få en djupare bild av verksamheten. Till denna utfrågning var ett stort
antal myndigheter och organisationer inbjudna som med olika infallsvinklar
bidrog med faktamaterial och synpunkter. En synpunkt som återkom i flera
anföranden under denna utfrågning var att det inte bara handlar om att tala
om hur farligt allting är utan att främja hälsa.
Utskottet vill åter peka på att Skolverket i samband med utfrågningen in-
formerade om att verket planerar att under år 2001 starta en bred utvärdering
av ämnet idrott och hälsa. Denna utvärdering kommer att avse både målen i
årskurs 9 i grundskolan och målen i årskurs 3 i gymnasieskolan. Ämnet idrott
och hälsa har, som utskottet har pekat på i det föregående, ett mycket brett
hälsoperspektiv.
Skolverket har i januari 2000 redovisat en kvalitetsgranskning av under-
visningen om tobak, alkohol och andra droger. Utbildningsinspektörerna
kom fram till att de viktigaste bristerna i skolornas verksamhet när det gäller
denna undervisning är brister i målformuleringar, i uppföljningen av arbetet,
i kompetensutveckling för personalen, i fråga om elevmedverkan samt i fråga
om samverkan med föräldrarna och det övriga närsamhället. I rapporten
framhålls bl.a. att bruk och missbruk av tobak, alkohol och andra droger,
riskbeteenden i fråga om sex och samlevnad samt förekomsten av mobbning
och kränkande behandling hänger nära samman och egentligen inte kan delas
upp och skiljas från varandra i undervisningen. Därför bör en mer helhetsin-
riktad hälsoundervisning och hälsopedagogik utvecklas som omfattar hela
skolans organisation och hela dess innehåll. Inspektörerna pekar på att såda-
na försök redan pågår i Folkhälsoinstitutets regi och inom ramen för projek-
tet Hälsofrämjande skola.
Utskottet delar uppfattningen att ANT-undervisningen är en mycket viktig
del av värdegrunden. Det handlar i mycket stor utsträckning om attityder,
värderingar och livsstil. Enligt utskottets uppfattning ger kvalitetsgransk-
ningen om ANT-undervisningen en mycket god grund för det fortsatta arbe-
tet i skolorna med att förbättra och utveckla denna undervisning. Utskottet
vill också peka på att ett arbete med värdegrunden i skolan nyligen har av-
slutats inom Utbildningsdepartementet. Utskottet hänvisar till vad utskottet
anfört under avsnittet om värdegrunden i detta betänkande. Utskottet har bl.a.
noterat att Skolverket arbetar med en fördjupningsstudie om värdegrunden. I
detta arbete skall enligt direktiven (regleringsbrev 2000) ingå verkets arbete
med barns och ungdomars hälsa. Utskottet vill i sammanhanget också hänvi-
sa till att Elevvårdsutredningen nyligen har lämnat sitt betänkande Från
dubbla spår till Elevhälsa (SOU 2000:19). Betänkandet kommer att remiss-
behandlas. Utskottet noterar vidare att Utbildningsdepartementet har inrättat
en särskild arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av läroplanerna som
styrinstrument. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast den 31 maj
2001.
När det gäller lärarutbildningsfrågor vill utskottet hänvisa till att regering-
en avser att lämna en proposition om en ny lärarutbildning i maj 2000.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande vikten
av fortbildning av skolans personal om ANT-frågor. Varje kommun och
varje landsting har en skyldighet enligt skollagen 2 kap. 7 § att se till att
fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen.
Kommuner och landsting skall enligt bestämmelserna vinnlägga sig om en
planering av personalens fortbildning.
Utskottet är inte berett att ta initiativ till en särskild lagreglering av en
skyldighet för skolan att informera föräldrar om förändringar i elevens per-
sonlighet (motion 1999/2000:Ju908 yrk. 3). Utskottet utgår från att skolan
informerar föräldrarna om bl.a. elevens sociala utveckling, t.ex. vid utveck-
lingssamtal eller på annat sätt.
Utskottet vill avslutningsvis understryka att skolan har en mycket betydel-
sefull roll när det gäller information om ANT-frågor. Utskottet vill i sam-
manhanget peka på vad som anförs i Skolverkets nationella kvalitetsgransk-
ning av ANT-undervisningen beträffande elevperspektivet: För att skolans
arbete med tobak, alkohol och andra droger skall kunna engagera eleverna
och påverka deras beteenden, bör undervisningen i största möjliga utsträck-
ning utgå från deras egna erfarenheter, upplevelser, värderingar och frågor.
Eleverna bör ses som en resurs i verksamheten och aktivt engageras i plane-
ring och genomförande av ANT-undervisningen. Elevernas engagemang och
egna ansvar för denna verksamhet bör stimuleras, exempelvis genom att
tillämpa elevaktiverande och problembaserade metoder i undervisningen.
Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet anfört avslå motionerna
1999/2000:Ub232 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Ub275 yrkande 20,
1999/2000:Ub295 yrkandena 1-3, 1999/2000:Ju908 yrkande 3 och
1999/2000:So226 yrkande 11.
Religionskunskap
Motionerna
Kristendomens ställning inom ämnet religionskunskap har tagits upp i flera
motioner. I Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub275 yrkande 4 betonas
vikten av att alla elever ges goda baskunskaper i det egna kulturarvet, där
kristendomen utgör en viktig kärna. Enligt motion 1999/2000:Ub255 (kd)
måste det förutsättas att den värdegrund som fastslogs i läroplanen för grund-
skolan (Lpo 94) fortfarande gäller. Motionärerna anser att kristendomen
måste ges det utrymme som behövs för att ge eleverna redskap att jämföra
med andra religioner. Liknande synpunkter anförs i motion
1999/2000:Ub272 (kd). Även i motionerna 1999/2000:Ub291 (fp) och
1999/2000:Ub202 (m) betonas vikten av kristendomens ställning inom ämnet
religionskunskap. I den förstnämnda motionen framhålls dels vikten av att
religionskunskapen i sig ges tillräckligt utrymme, dels att kunskapen om
Bibeln och den kristna läran som en del av vårt kulturarv ges stort utrymme
inom ämnet. Enligt den sistnämnda motionen måste kristendomens ställning
inom ämnet hävdas och stärkas.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrker yrkandena. Utskottet kan konstatera att det i den nyligen
beslutade nya kursplanen för ämnet religionskunskap i grundskolan betonas
att västerländsk och därmed också svensk kultur och samhällsutveckling
under lång tid har påverkats och påverkas av kristendomen och dess värde-
ringar och att en viktig grund för förståelse av detta är Bibeln. Samtidigt
skall man jämföra vilka uttrycksformer som finns i andra religioner och
livsåskådningar. I ämnet ingår att studera både de etablerade religionerna och
nya religiösa rörelser och fenomen.
Samhällskunskap, praktisk arbetslivsorientering m.m.
Motionerna
I motion 1999/2000:Fö213 (kd) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att
grundskolans kursplan i ämnet samhällskunskap skall kompletteras med
målet att eleven efter det nionde skolåret skall vara orienterad om det moder-
na samhällets sårbarhet.
Enligt Centerpartiets motion 1999/2000:Ub212 yrkande 16 fyller den
praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan en mycket viktig funktion.
Den innebär en värdefull möjlighet att låta elever prova på arbetslivet utanför
de traditionella könmässiga och sociala ramarna. Arbetslivsorienteringen bör
åter garanteras en minsta tid i skolan.
I Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub275 yrkande 12 betonas vikten
av praktiska och estetiska ämnen. Ämnena hemkunskap, bild och idrott och
hälsa är en viktig del av helheten i skolan. Kunskaper i praktiska ämnen
måste få en mer framskjuten plats i undervisningen. För att göra det möjligt
att öka antalet timmar i dessa ämnen måste det totala antalet timmar i grund-
skolan ses över.
Möjligheterna för hörande elever att lära sig teckenspråk bör öka enligt
motion 1999/2000:Ub308 (s). Motionärerna anser att det är angeläget att
tillmötesgå hörande elevers önskan att lära sig teckenspråk. De pekar på att
ju fler hörande elever som kan teckenspråk desto jämlikare kan döva och
hörande barn umgås på fritiden.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Fö213 yrkande 2 om kursplanen i
ämnet samhällskunskap i grundskolan. Utskottet noterar att det i den nya
kursplanen för samhällsorienterande ämnen i grundskolan bl.a. anges följan-
de under avsnittet Lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor:
Förutom förståelse för det komplicerade samspelet mellan mark, vatten och
luft är det viktigt att insikter skapas om hur förändringar i landskapet och i
samhället sker som resultat av kamp och kompromisser mellan olika intres-
sen som står i konflikt med varandra. Sådana kunskaper skall ge beredskap
för ett konstruktivt förhållningssätt inför såväl lokala som globala föränd-
rings- och överlevnadsfrågor.
Skolverket har i februari 1998 redovisat ett regeringsuppdrag att analysera
konsekvenserna av att den nationella regleringen av den praktiska arbetslivs-
orienteringen (prao) har avskaffats. Regeringen har i utvecklingsplanen för
förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1998/99:121 s. 73) redovisat att
frågan om prao i grundskolan kommer att behandlas av den särskilda arbets-
grupp för samverkan mellan skola och arbetsliv som tillsatts av Utbildnings-
departementet. Enligt vad utskottet erfarit kommer arbetsgruppen inom kort
att redovisa sina resultat. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1999/2000:Ub212 yrkande 16.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1999/2000:Ub275
yrkande 12 om att de praktiska och estetiska ämnena är en viktig del av
helheten i skolan. Dessa ämnen är betydelsefulla för att utveckla olika delar
av elevernas personlighet och intressen. Undervisningen i hemkunskap,
slöjd, bild och idrott och hälsa bidrar till elevernas allsidiga utveckling. Ut
skottet är nu, liksom tidigare (bet. 1998/99:UbU11 s. 33), inte berett att till
styrka förslaget om en översyn av antalet timmar i grundskolan i syfte att
göra det möjligt att utöka antalet timmar i dessa ämnen. Utskottet vill i sam-
manhanget än en gång peka på att en femårig försöksverksamhet, där arbetet
i grundskolan skall få organiseras utan en nationellt fastställd timplan, kom-
mer att inledas under hösten 2000. Utskottet avstyrker yrkandet.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1999/2000:Ub308 att
det är angeläget att tillmötesgå hörande elevers önskan om att lära sig teck-
enspråk. Enligt gällande föreskrifter (2 kap. 18 § grundskoleförordningen
respektive 5 kap. 4 § gymnasieförordningen) är detta möjligt både i grund-
skolan och gymnasieskolan. Det finns dock för teckenspråk, liksom för vissa
andra språk, krav på att minst fem elever skall välja språket för att en kom-
mun skall vara skyldig att anordna sådan undervisning. Självfallet är det
inget som hindrar att en kommun erbjuder undervisning även om ett mindre
antal elever väljer att läsa teckenspråk. Utskottet avstyrker motionen.
Gymnasieskolan
Program, struktur m.m.
Motionerna
Moderaterna pekar på att (motion 1999/2000:Ub311 yrk. 6) gymnasieskolans
läroplan, kursplaner och betygssystem är målstyrda. De anser att det därmed
är logiskt att avskaffa den nationella timplanen i gymnasieskolan. Elever
skall kunna läsa in gymnasieutbildning på kortare eller längre tid än de nor-
mala tre åren. Systemet med gymnasiepoäng ger bättre förutsättningar att
förverkliga målstyrningen av skolan, heter det i motionen.
En miniminivå för lärarledd undervisning i gymnasieskolan begärs av
Kristdemokraterna (motion 1999/2000:Ub236 yrk. 1). Motionärerna anser att
det är viktigt att regeringen ser över gymnasieförordningen för att tydliggöra
elevernas rätt till undervisningstid och kraven på lärarledd undervisning.
Moderaterna föreslår (motion 1999/2000:Ub311 yrk. 10) en översyn av
gymnasieskolans program och struktur. Det är dags att göra en översyn av
programstrukturen, antalet kärnämnen, utbudet av kurser, utrymmet för det
individuella valet och skolans tillägg, heter det i motionen. Kristdemokrater-
na anser (motion 1999/2000:Ub236 yrk. 8) att det behövs en förnyelse av de
nationella programmen. I motion 1999/2000:Ub260 (m) yrkande 2 betonas
vikten av ökad valfrihet. Motionären anser att de tvååriga yrkesinriktade
linjerna i gymnasieskolan skall återinföras. Det är viktigt att de elever som
väljer en kortare yrkesinriktad linje har möjlighet att komplettera med teore-
tiska ämnen för högskolebehörighet längre fram, heter det i motionen.
Alla elever borde ges ökad möjlighet att själva sätta samman kurser till ett
eget personligt program enligt Folkpartiet (motion 1999/2000:Ub294 yrk.
18). Utöver de obligatoriska kärnämnena skall eleverna kunna välja kurser
tämligen fritt.
Kristdemokraterna anser (motion 1999/2000:Ub236 yrk. 2) att skolan skall
ha ett ansvar för att eleven i sin individuella studieplan har en sådan kombi-
nation av valbara kurser att programmålen uppfylls. Enligt yrkande 3 måste
utvecklingsplaner upprättas för varje elev. Syftet med dessa planer skall vara
att beskriva hur elevens behov kan tillgodoses.
Utskottets bedömning
Riksdagen beslutade förra våren (prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3,
rskr. 1998/99:160) om en rad förändringar i gymnasieskolan. Bland annat har
en ny gemensam struktur införts för gymnasieskolans nationella och speci-
alutformade program för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Defi-
nitionen av begreppet gymnasiepoäng har ändrats. Antalet gymnasiepoäng
skall inte längre vara ett mått på den faktiska undervisningstiden för en kurs
utan i stället utgöra ett mått på kursens studieomfattning, dvs. den beräknade
arbetsinsatsen för eleven. Samtliga nationella och specialutformade program
skall omfatta 2 500 gymnasiepoäng. För att säkra en miniminivå på lärarledd
undervisning infördes i skollagen en bestämmelse om garanterad undervis-
ningstid, 2 370 timmar för program med yrkesämnen och 2 150 timmar för
övriga program. Den tidigare uppdelningen av program på grenar ersattes
med att vissa inriktningar kan anges för program. Ett nytt nationellt program
- teknikprogrammet - har införts.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub311 yrkande 6 om avskaffande
av den nationella timplanen i gymnasieskolan. Någon sådan timplan finns
inte i gymnasieskolan. De tidigare riktvärdena för utbildningens omfattning i
timmar för ämnen övergavs i samband med införandet av en ny definition av
begreppet gymnasiepoäng. Poängtalet för respektive ämne i den nya poäng-
planen för programmen (bilaga 2 till skollagen) är inte ett riktvärde på antale
lektioner i ämnet. Det enda som i formell mening läggs fast i skollagen i
fråga om lektioner är den garanterade totaltiden på 2 150 respektive 2 370
timmar. Skolorna har stor frihet att disponera tiden. Hur många undervis-
ningstimmar som bör läggas på en kurs för att en viss grupp elever skall nå
kunskapsmålen måste bedömas utifrån lokala förhållanden och förutsättning-
ar. Inget hindrar dock att man lokalt utgår från den fördelning av undervis-
ningstimmar som gällde tidigare samt de erfarenheter detta givit.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub236 yrkande 1 om miniminivå
för lärarledd undervisning i gymnasieskolan. För att säkra en miniminivå på
lärarledd undervisning har, som utskottet har redovisat ovan, en bestämmelse
införts (5 kap. 4 d § skollagen) om garanterad undervisningstid för program i
gymnasieskolan. Regeringen har vidare genom en ändring i gymnasieförord-
ningen infört en bestämmelse (1 kap. 11 §) i vilken det anges att styrelsen för
utbildningen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och om
fördelningen av undervisningstiden över läsåren. Styrelsen för utbildningen
skall kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervis-
ningstid.
En översyn av programutbudet i gymnasieskolan har tidigare aktualiserats
av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet och presenterats i rappor-
ten Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78). Arbetsgruppen be-
dömde att det då inte fanns något omedelbart behov av att revidera gymna-
sieskolans programutbud, men att en fördjupad analys borde göras vad gäller
programmens närmare innehåll och kursstruktur. Regeringen har i utveck-
lingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1998/99:121 s. 76)
aviserat en översyn av gymnasieskolans program. Översynen skall enligt
skrivelsen ta sin utgångspunkt i de omstruktureringar av morgondagens
arbetsmarknad som forskning och branscher pekat på. Enligt vad utskottet
erfarit kommer regeringen inom kort att ge direktiv till en kommitté för en
översyn av gymnasieskolans program. Riksdagen bör mot denna bakgrund
avslå motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 8, 1999/2000:Ub260 yrkande 2
och 1999/2000:Ub311 yrkande 10.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub294 yrkande 18 om att alla elever
bör ges ökad möjlighet att sätta samman kurser till ett eget personligt pro-
gram. Utskottet har tidigare, senast i betänkande 1998/99:UbU3 (s.17), av-
styrkt och riksdagen har avslagit motsvarande yrkande. Utskottet hänvisar
nu, liksom tidigare, till gällande bestämmelser beträffande specialutformade
program. Enligt skollagen (5 kap. 4 a §) skall ett specialutformat program i
fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och därmed
kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkes-
verksamhet. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en
grupp elever. Utskottet konstaterar att det inom ramen för regelsystemet
finns möjlighet att utforma ett eget personligt (specialutformat) program.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub236 yrkandena 2 och 3 om sko-
lans ansvar för att eleven i sin individuella studieplan har en sådan kombina-
tion av valbara kurser att programmålen uppfylls och att utvecklingsplaner
skall upprättas för varje elev. Utskottet utgår från att skolan informerar ele-
verna om de krav som finns för att uppfylla målen för respektive program.
Samtidigt måste självfallet även elever ta ett visst ansvar för sina val av
kurser. Utskottet vill peka på att en individuell studieplan skall upprättas fö
varje elev (1 kap. 12 § gymnasieförordningen). Den skall innehålla uppgifter
om elevens studieväg och om de val av kurser eleven gjort. Därutöver har det
i gymnasieförordningen nyligen införts (regeringsbeslut den 30 mars 2000)
en skyldighet för skolan att upprätta ett åtgärdsprogram för elever i behov av
särskilt stöd ( 8 kap. 1 a §). Ändringen gäller fr.o.m. den 1 juli 2000. Utskot
tet är inte berett att ta initiativ till ytterligare regleringar inom området.
Kärnämnen m.m.
Motionerna
Moderaterna anser beträffande kärnämnesutbudet att det skall vara färre
obligatoriska kärnämnen i framtiden (motion 1999/2000:Ub311 yrk. 5).
Enligt Kristdemokraterna (motion 1999/2000:Ub236 yrk. 11) bör religions-
och historieämnet stärkas i framtiden. De anser att religionsämnet bidrar till
att motverka främlingsfientlighet, rasism och segregation genom att det ger
eleverna en solid bas att stå på. Ämnet ökar förståelsen för och kunskapen
om egna och andras kulturella rötter. Enligt motion 1999/2000:Ub243 (s) har
historieämnet trängts undan i skolan. Det är angeläget att riksdagen uttalar
sig för att ge historieämnet en starkare ställning och göra det till ett kärnäm
i gymnasieskolan.
Folkpartiet anser (motion 1999/2000:Ub294) att alternativa kurser i kärn-
ämnena skall införas (yrk. 15). Alla elever skall inte behöva nå högskolebe-
hörighet. Det måste bli möjligt att fullfölja en yrkesinriktad utbildning utan
att läsa samma kärnämneskurser som i studieförberedande program (yrk. 14).
Motionärerna framhåller vikten av att eleverna alltid skall kunna komplettera
studierna så att högskolebehörighet uppnås (yrk. 16). Även Moderaterna tar
upp denna fråga (motion 1999/2000:Ub311 yrk. 4). De anser att gymnasie-
skolan måste ge en individuellt anpassad undervisning och stor valfrihet
avseende både inriktning av studierna och svårighetsgraden. Alla elevers
behov av stimulans skall tillgodoses.
Frågan om etappvis indelning av kärnämnena tas upp i Kristdemokraternas
motion 1999/2000:Ub236 yrkande 10. De pekar på att Skolverket har före-
slagit att skolorna skall få möjlighet att lokalt använda sig av en delkursbe-
dömning. En elev skall kunna få ett betyg för t.ex. 50 gymnasiepoäng i stället
för betyget Icke godkänd. Detta är ett steg i rätt riktning. För att den enskil
eleven bäst skall tillgodoses behövs nationella delkurser, heter det i motio-
nen.
Enligt Folkpartiet (motion 1999/2000:Ub294 yrk. 17) skall kärnämnen mer
kunna profileras utifrån gymnasieprogrammet allmänna inriktning, t.ex. skall
elever på omvårdnadsprogrammet kunna läsa en mer medicinskt inriktad
engelska.
Utskottets bedömning
I rapporten Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78) presenterades
tre olika alternativa förslag till förändringar av kärnämnesutbudet. Efter
remissbehandling av dessa förslag konstaterade regeringen att remissopinio-
nen var mycket splittrad. Mot bakgrund av att kärnämnena har en stor bety-
delse i gymnasieskolan redovisade regeringen i den tidigare nämnda propo-
sitionen Gymnasieskola i utveckling (prop. 1997/98:169 s. 45) sin avsikt att
ytterligare bereda frågan om de små kärnämnenas innehåll och struktur.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer frågan om kärnämnesutbudet att
beredas i särskild ordning. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte
föregripa regeringens fortsatta beredning av denna fråga genom uttalande om
vilka kärnämnen som fortsättningsvis skall ingå i kärnämnesutbudet. Ut-
skottet avstyrker motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 11, 1999/2000:
Ub243 och 1999/2000:Ub311 yrkande 5.
Utskottet avstyrker motionerna 1999/2000:Ub294 yrkandena 14, 15 och 16
och 1999/2000:Ub311 yrkande 4 med förslag om alternativa kurser i kärn-
ämnen m.m. Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt
motsvarande förslag (senast i bet. 1998/99:UbU3 s. 21). Riksdagen har varje
gång avslagit yrkandena. Utskottet anser nu liksom tidigare att den gymnasi-
ala utbildningen även fortsättningsvis skall ha en hög ambitionsnivå. Det är
därför av största vikt att frågan löses om hur en större andel av eleverna kan
nå målen i kärnämnena utan att kraven sänks. Utskottet fäster stor vikt vid de
möjligheter som - på riksdagens initiativ ( bet. 1998/99:UbU3 s. 22) - nume-
ra finns att etappindela kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, eng-
elska och matematik (5 kap. 20 § gymnasieförordningen). Möjligheterna att
individualisera undervisningen har därigenom blivit större.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub236 yrkande 10 om indelning av
kärnämnen i etapper. Enligt bestämmelser i gymnasieförordningen
(7 kap. 1 §) skall en elev som har läst en kurs i etapper få betyg efter varje
etapp. Till etappbetyget skall fogas en beskrivning av i vilken mån eleven har
uppnått kursens mål. För en elev som har fått betyg från samtliga etapper av
en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion
1999/2000:UbU294 yrkande 17 beträffande profilering av kärnämnena. Det
ankommer på lärare och elever att utifrån kursplanerna välja stoff och ar-
betsmetoder. Självfallet är det fullt möjligt, och enligt utskottets uppfattnin
önskvärt, att profilera kärnämnena utifrån respektive programs allmänna
inriktning. Riksdagen bör avslå yrkandet.
Företagar- och entreprenörsutbildning m.m.
Motionerna
Kristdemokraterna anser (motion 1999/2000:Ub236 yrk. 7) att ett företagsin-
riktat nationellt gymnasieprogram bör inrättas. Ett sådant program bör fram-
för allt inriktas på samarbete mellan små och medelstora företag inom sam-
hällets alla sektorer. De anser vidare i motion 1999/2000:N384 (yrk. 25) att
skolan har en mycket viktig roll för att ge eleverna förståelse för företagan-
dets villkor och betydelse i samhället. Folkhögskolor skulle kunna satsa på
kurser om företagande och hur man startar eget företag. Det är också viktigt
med kurser och utbildningar inriktade mot företagande och entreprenörskap
på universitets- och högskolenivå. I motion 1999/2000:Ub268 (kd) framhålls
att kunskap om entreprenörskap och företagande måste vara väl integrerad i
såväl grund- som gymnasieskolan. Den bör integreras redan på lågstadiet och
sedan fördjupas och utvecklas alltmer under skoltiden. Även Folkpartiet
föreslår (motion 1999/2000:Ub294 yrk. 25) inrättande av ett program för
företagare/entreprenörskap. I programmet bör ingå kärnämnen som svenska,
engelska och matematik samt redovisning, affärsjuridik och marknadsföring
etc. Motionärerna betonar vikten av att man redan i skolan skapar medvetan-
de om företagandets villkor.
Enligt motion 1999/2000:N212 (c) yrkande 4 ägnas mycket tid i skolan åt
det privata och offentliga samhället. Den ekonomiska föreningen berörs ofta
med några ord. Unga människor borde få kunskap om framtidens möjlighet.
Kooperativ skulle kunna startas både i grundskolan och gymnasieskolan.
Även högskolekurser i entreprenörskap borde kunna startas. I motion
1999/2000:Ub813 (c) betonas att hela skolan måste präglas av ett förhåll-
ningssätt som innebär att man stimulerar entreprenörskap. I Kalmar län bör
ett pilotprojekt startas med utbildning i entreprenörskap som ett obligatoriskt
ämne i grundskolan. Enligt motion 1999/2000:Ub206 (fp) bör Skolverket få i
uppdrag att se till att Ung Företagsamhets verksamhet ges möjlighet att
komma in i skolarbetet. Motionärerna betonar vikten av denna verksamhet
och att det krävs ett ökat ekonomiskt och organisatoriskt stöd till den.
Enligt Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub236 yrkande 9 skall den
arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) införas inom fler program i gymna-
sieskolan.
Utskottets bedömning
Utskottet har, beträffande inrättande av ett företagarinriktat nationell pro-
gram m.m., vid ett flertal tillfällen understrukit skolans betydelse för att
lägga grunden till ett positivt förhållningssätt när det gäller entreprenörskap
och företagsamhet (senast i bet. 1998/99:UbU3 s. 16). Barns nyfikenhet,
företagsamhet och intressen skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära
skall stimuleras. Utskottet vill än en gång peka på att förmåga att lösa pro-
blem, initiativförmåga och förmåga att vara flexibel och kreativ är viktiga
egenskaper för alla individer, inte bara för blivande företagare. Utskottet
konstaterar att samtliga läroplaner (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) tar upp
dessa aspekter. Utskottet vill även framhålla att arbetslivs- och företagarfrå-
gor berörs i programmålen för flera program och i flera kursplaner. Det finns
också inom gymnasieskolan ett betydande utrymme för flexibla lösningar på
lokal nivå, vilket många kommuner har utnyttjat för att t.ex. anordna olika
former av företagarutbildning och att samverka med t.ex. Ung Företagsam-
het. Utskottet är inte berett att ta initiativ till ett särskilt uppdrag till S
ket beträffande Ung Företagsamhets verksamhet eller till en särskild försöks-
verksamhet med utbildning i entreprenörskap i Kalmar län.
Utskottet är inte heller berett att föreslå riksdagen införande av ett natio-
nellt program för företagande och entreprenörskap. Regeringen avser, som
utskottet har redovisat i det föregående, inom kort att besluta om direktiv til
en kommitté med uppdrag att göra en översyn av gymnasieskolans program-
struktur.
När det gäller utbildning i entreprenörskap i högskolan erinrar utskottet om
att ansvaret för kursutbudet, inom vissa mycket vida ramar satta av stats-
makterna, sedan åtskilliga år är lagt på varje universitets och högskolas sty-
relse. Av Högskoleverkets rapport Högskoleutbildade - tillgång och efter-
frågan (november 1999) framgår att det numera finns program och kurser
med inriktning mot entreprenörskap på i princip alla universitet och högsko-
lor i landet (s. 45).
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna
1999/2000:Ub206, 1999/2000:Ub236 yrkande 7, 1999/2000:Ub268,
1999/2000:Ub294 yrkande 25, 1999/2000:Ub813 yrkande 9,
1999/2000:N212 yrkande 4 och 1999/2000:N384 yrkande 25.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub236 yrkande 9 om arbetsplats-
förlagd utbildning (APU). Arbetsplatsförlagd utbildning kan enligt gällande
regler (5 kap. 15 §) förekomma på alla program i gymnasieskolan. Sådan
utbildning skall förekomma på alla nationella program utom det estetiska
programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet
och teknikprogrammet. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av att
skolan samverkar med det omgivande samhället. En sådan samverkan finns
också föreskriven i läroplanen (Lpf 94). Detta krävs för att eleverna skall få
en utbildning av hög kvalitet.
Vissa kurser i gymnasieskolan
Frågor med anknytning till ämnet kemi tas upp i motion 1999/2000:Ub237
(kd). Motionären pekar på att kemibranschen är synnerligen viktig för den
svenska ekonomin. Kemiindustrin har ett stort behov av utbildad arbetskraft
från det naturvetenskapliga programmet (yrk. 1). Det är nödvändigt att beva-
ra kemiämnet i gymnasieskolan med tanke på högteknologisk verksamhet
och för att bevara hög kompetens. Fundamentala ämnen, såsom kemi, får
inte tas bort från utbildningen (yrk. 2).
U t s k o t t e t  vill peka på att ämnet kemi ingår som ett gemensamt ka-
raktärsämne med 100 gymnasiepoäng på naturvetenskapsprogrammet. Där-
utöver finns möjlighet att läsa ytterligare 100 gymnasiepoäng i kemi. Ut-
skottet vill understryka vikten av en god rekrytering till de naturvetenskapli-
ga programmet. Samhället har ett stort ett stort behov av personer med ut-
bildning inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Stora satsningar
har gjorts för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik i både
ungdomsskolan och högskolan. Medel har t.ex. avsatts för ett högskoleförbe-
redande s.k. basår och för en femårig satsning under åren 1993-1997 för att
stimulera intresset för naturvetenskap och teknik, det s.k. NOT-projektet. I
december 1998 fick Skolverket och Högskoleverket regeringens uppdrag att
bedriva ett nytt femårigt projekt inom detta område. Projektet har två inrikt-
ningar: dels att bidra till att utveckla metoder för undervisning, dels fortsat
arbete med attitydpåverkan för att öka intresset för naturvetenskap och tek-
nik. Under perioden 1999-2001 utgår också ett särskilt stöd med sammanlagt
75 miljoner kronor till kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap, tek-
nik och miljö.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.
I motion 1999/2000:Ub307 (s) betonas kulturens betydelsefulla roll inom
vården. Det är angeläget att samla och föra ut de resultat som uppnåtts vid
projekt runt om i landet. Det skulle bl.a. kunna ske genom fördjupningskur-
ser inriktade på kultur i äldrevården och äldreomsorgen inom gymnasiesko-
lans omvårdnadsprogram.
U t s k o t t e t  avstyrker motionen. Utskottet noterar att det i ämnet social
omsorg inom omvårdnadsprogrammet finns en kurs benämnd Människan,
socialt och kulturellt (SKOLFS 2000:01). Det finns också möjligheter att
lokalt inrätta kurser. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen
inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte
tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 § gymnasieför-
ordningen).
I motion 1999/2000:Ub309 (s) behandlas frågor om utbildningspoäng i gym-
nasieskolan. Enligt motionärerna får eleverna inte tillgodoräkna sig utbild-
ningspoäng när fackföreningar genomför utbildningar i gymnasieskolan, t.ex.
Metallindustriarbetareförbundets yrkeslinjeutbildningar. Utbildningen ge-
nomförs i regel under två hela dagar och syftar till att stärka elevernas med-
vetenhet om facket, arbetsorganisationen, arbetets villkor och samhället i
samverkan. Allt detta ryms inom ämnet samhällskunskap, heter det i motio-
nen.
U t s k o t t e t  avstyrker motionen. Det ankommer på lärare och elever att
gemensamt utifrån målen i kursplanerna välja stoff och arbetsmetoder. Det är
på lokal nivå man beslutar om hur olika delar av undervisningen leder till att
man når kursens mål och därmed uppfyller det för kursen angivna antalet
poäng.
Vissa organisatoriska frågor m.m.
En försöksverksamhet med sommarkurser begärs i Folkpartiets motion
1999/2000:Ub294 yrkande 19. Gymnasieelever bör enligt motionärerna ges
möjlighet att läsa även under sommaren.
U t s k o t t e t  avstyrker yrkandet. Utskottet har behandlat och avstyrkt
motsvarande yrkande tidigare (senast i bet. 1998/99:UbU3 s. 39). Utskottet
redovisade bl.a. att det förekommer att kommuner i vissa fall erbjuder elever
möjlighet att läsa kurser även under sommaren, t.ex. elever som har behov av
extra undervisning. Utskottet vill också peka på att en kommitté har tillsatts
för att se över skollagen (dir. 1999:15). Uppdraget skall redovisas senast den
1 maj 2001.
Betydelsen av samverkan mellan kommuner om utbildningsutbudet i gymna-
sieskolan och samverkan med grundskolan betonas i Kristdemokraternas
motion 1999/2000:Ub236 yrkande 12. De pekar på att kommuner med ny-
etablerade gymnasieskolor ofta väljer de minst kostnadskrävande program-
men. Det är angeläget att kommunerna i en region finner former för att sam-
råda om utbildningsutbudet i gymnasieskolan. Även samverkan med grund-
skolan är betydelsefull enligt motionärerna.
U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än motionärerna. Det är ange-
läget att kommunerna i en region samråder om utbildningsutbudet i gymna-
sieskolan. Det är också betydelsefullt med en samverkan mellan grundskolan
och gymnasieskolan. En sådan samverkan finns föreskriven i läroplanen (Lpf
94). Där anges att gymnasieskolan nära skall samverka med den obligatoris-
ka skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med
samhället i övrigt. Som utskottet har redovisat i det föregående avser rege-
ringen att inom kort tillsätta en utredning med uppdrag att utreda frågan om
en revidering av det nationella programutbudet i gymnasieskolan. I budget-
propositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 16 s. 57) har regeringen
uttalat att denna utredning även kommer att få i uppdrag att utvärdera effek-
terna dels av gymnasieskolor i mindre kommuner, t.ex. vad gäller elevernas
val och utbildningens kvalitet, dels av det ökade utbudet av lokala utbild-
ningsinriktningar. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkan-
det.
Kristdemokraterna anser (motion 1999/2000:Ub236 yrk. 4) att åldersgränsen
för studier i gymnasieskolan skall tas bort. De pekar på att dagens ålders-
gräns för gymnasiestudier omöjliggör längre uppehåll i studierna. Centerpar-
tiet vill införa (motion 1999/2000:A220 yrk. 10) en utbildningsgaranti för
studier i gymnasieskolan upp till 25 års ålder. Det skulle enligt motionärerna
öka möjligheterna för många att få en godkänd gymnasieutbildning. Ett
längre avbrott i studierna skall inte behöva innebära att man går miste om
möjligheten att fullfölja ett påbörjat nationellt program. Utbildningen bör
vara flexibel och kunna varvas med arbete.
U t s k o t t e t  avstyrker yrkandena. Utskottet har tidigare behandlat lik-
artade yrkanden (senast i bet. 1998/99:UbU3 s. 38). Utskottet pekade bl.a. på
att utbildning i gymnasieskolan enligt bestämmelserna i skollagen (5 kap.
1 §) är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskola eller mot-
svarande fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Ut-
skottet konstaterade att någon formell gräns för när studierna skall vara av-
slutade inte anges i skollagen. Utskottet hänvisade också till Kunskapslyfts-
kommitténs arbete. Kommittén har nyligen lämnat sitt slutbetänkande  Kun-
skapsbygget 2000 - det livslånga lärandet (SOU 2000:28). Kommittén före-
slår bl.a. att individer skall få rätt till studier i kommunal utbildning t.o.m
gymnasienivå, rätt till hela det gymnasiala utbudet, rätt till validering (att
tillgodoräkna sig sina tidigare kunskaper), att få börja inom tre till sex måna
der och att få stöd och vägledning. Utskottet anser att den fortsatta bered-
ningen av betänkandet inom Regeringskansliet bör avvaktas.
I flera motioner betonas vikten av ett fritt val av skola. Enligt Moderaterna
(motion 1999/2000:Ub227 yrk. 3) skall alla elever fritt kunna välja skola.
Alla skolor bör bli självständiga och fria skolor. De skall oavsett driftsform
ges likvärdiga möjligheter att arbeta under rättvisa konkurrensvillkor. Ju mer
utrymme den lokala skolledningen ges att utforma skolans verksamhet, desto
större möjlighet att ett bra skolklimat utvecklas, vilket i sin tur är det som
avgör resultaten. I Centerpartiets motion 1999/2000:Sf637 yrkande 20 anförs
att fria val i gymnasieskolan är viktiga för att ge möjlighet för alla elever f
utsatta områden att söka sig till andra gymnasieskolor. Strikt geografisk
anknytning till gymnasieskolan leder till att integrationen mellan olika stads-
delar försvåras. Enligt motion 1999/2000:A230 (fp) yrkande 22 bör skolor i
utsatta bostadsområden profileras och/eller genomgå en särskild kvalitets-
satsning. Varje skola måste ha stor frihet att forma sin speciella inriktning
utifrån lokala förutsättningar. I kombination med ett fritt skolval kan detta
uppnå två syften. Dels får barn som bor i området en extra bra skola, dels kan
elever från andra områden söka sig dit. I motion 1999/2000:N271 (fp) yr-
kande 4 framhålls bl.a. att något fritt gymnasieval inte finns eftersom kom-
munen bara behöver betala interkommunal ersättning i det fall man själv
bedömer att motsvarande utbildning inte kan erbjudas. Rätten att välja annan
skola än den kommunen anvisar bör vara grundregeln. Motionärerna tar
också upp en rad andra skolfrågor, bl.a. att elever lämnar grundskolan utan
tillräckliga kunskaper, elever i behov av särskilt stöd, skolans arbetsmiljö et
U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. Kommu-
nerna har enligt gällande bestämmelser möjligheter att besluta om lokala
inriktningar och lokala kurser i gymnasieskolan. Eleverna har också stora
möjligheter att välja utbildning i gymnasieskolan. Elever har rätt till utbild-
ning i en annan kommun om en nationellt fastställd inriktning inte finns i den
egna kommunen. Eleverna kan också välja ett stort antal riksrekryterande
utbildningar och fristående gymnasieskolor. Det är styrelsen för utbildningen
som ansvarar för intagningen till de olika utbildningar som anordnas inom
kommunen eller landstinget. Beträffande motion 1999/2000:N271 (yrk. 4)
hänvisar utskottet även till vad utskottet anfört i det föregående om bl.a.
grundskolans ansvar och omfattning, elever i behov av särskilt stöd och
skolans arbetsmiljö.
Gymnasieskolor i utsatta områden bör få extra resurser enligt Folkpartiet
(motion 1999/2000:Ub294 yrk. 35). Fler "spjutspetsskolor", dvs. skolor med
en attraktiv profil, t.ex. Tensta gymnasium, som drar till sig elever från olik
stadsdelar bör starta, heter det i motionen.
U t s k o t t e t  avstyrker yrkandet. Det är kommunerna själva som beslutar
om fördelning av resurser till de olika skolorna i kommunen. Staten kan dock
besluta om särskilda riktade medel. Särskilda resurser har t.ex. anvisats
fr.o.m. den 1 juli 1999 för insatser under en treårsperiod inom utbildnings-
området i storstadsregionerna. Under ett särskilt anslag anvisas 265 miljoner
kronor år 2000.
Skolans värdegrund
Motionerna
Frågor som rör den praktiska tillämpningen av skolans värdegrund och sko-
lans etiska fostran lyfts fram av Kristdemokraterna. De vill, enligt motion
1999/2000:Ub275 yrkande 2, att de värden som utgör skolans värdegrund
och som förvaltas av kristen tradition skall förmedlas i alla ämnen. Eleverna
måste få träning i att utifrån principen om alla människors lika värde fundera
över s.k. etiska dilemman. Det är också viktigt att den nya lärarutbildningen
ger blivande lärare goda möjligheter att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor
och etiska riktlinjer. I yrkande 3 i samma motion påpekar Kristdemokraterna
att ett sätt att omsätta skolans etiska värdegrund i praktiken är att utveckla
elevernas sociala och emotionella kompetens. Tillsammans med föräldrarna
bör lärarna och den övriga personalen komma överens om hur den etiska
fostran skall utformas. Riktlinjer för detta skall ingå i varje lokal arbetspla
Även i Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub221 yrkande 3 betonas att
varje skola bör ha en plan för hur man i undervisningen och i hela skolans
verksamhet kan omsätta skolans värdegrund i praktiken. I denna motions
yrkande 2 samt i motion 1999/2000:Ub236 (kd) yrkande 17 framhålls att det
är viktigt att påminna kommunerna om deras ansvar för att fortbildning i etik
genomförs för all skolpersonal.
Vidare påtalar Kristdemokraterna, i motion 1999/2000:Ub275 yrkande 23,
behovet av uppföljning och utvärdering av värdegrundsarbetet i skolan, bl.a.
hur formerna för elevinflytandet och jämställdhetsarbetet utvecklas samt
vilka resultat som uppnåtts i arbetet mot mobbning och uttryck för främlings-
fientlighet.
I motion 1999/2000:Ub289 (s) understryks likaså att det behövs en konti-
nuerlig uppföljning av skolornas arbete med värdegrundsfrågor. En bred
information ut i samhället om de insatser som görs och uppnådda resultat är
av stor vikt för att få alltfler att delta i värdegrundsarbetet, menar motionä-
rerna.
Hänvisningen i läroplanerna till den etik som förvaltas av kristen tradition
och västerländsk humanism bör strykas. Det anser Vänsterpartiet i motion
1999/2000:Ub297. Motionärerna anmärker att nuvarande formulering är
olycklig då kristen tradition och västerländsk humanism också innehåller helt
andra värden än de etiska som Vänsterpartiet sluter upp bakom. Inom ramen
för den kristna traditionen har stora brott mot mänskligheten begåtts. Dess-
utom rimmar formuleringen illa med bestämmelsen om att skolans undervis-
ning skall vara icke-konfessionell. Yrkanden i samma syfte, nämligen att
formuleringen skall tas bort, framställs i motionerna 1999/2000:
Ub234 (v) och 1999/2000:Ub314 (v) yrkande 3. Bland annat hävdas att
denna lämnar stort utrymme för en fördomsfull undervisning om homo- och
bisexualitet.
I motionerna 1999/2000:Ub276 (kd) yrkande 1 och 1999/2000:Ub253 (s)
åberopas att FN:s generalförsamling har deklarerat år 2000 till det internatio-
nella året för en fredskultur och åren 2001-2010 till årtiondet för en freds-
och ickevåldskultur för världens barn. I deklarationen uppmanas FN:s med-
lemsländer att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att försäkra sig om att
fredens och ickevåldets praktik lärs ut på alla nivåer i respektive samhällen,
inklusive det allmänna utbildningsväsendet. Enligt motionerna är det angelä-
get att ett handlingsprogram snarast utvecklas för arbetet med en freds- och
ickevåldskultur inom grundskolan på alla nivåer. Därtill bör, enligt motion
1999/2000:Ub276 yrkande 2, ett handlingsprogram som omfattar olika sam-
hälleliga insatser för att barn- och ungdomsvåldet skall minska utarbetas i
samarbete med bl.a. frivilliga organisationer.
Också FN:s deklaration om åren 1995-2004 som årtiondet för utbildning i
de mänskliga rättigheterna uppmärksammas. Enligt motion 1999/2000:K356
(mp) yrkande 7 bör undervisning inom området mänskliga rättigheter imple-
menteras i hela den ordinarie utbildningsverksamheten i landet.
Utskottets bedömning
Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var
och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §).
Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och anger de grundläggande
värden som vårt samhällsliv vilar på - människolivets okränkbarhet, indivi-
dens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta - och som skolan
skall förmedla och förankra hos eleverna. Enligt läroplanerna för det obliga-
toriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf
94) sker detta, i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen
tradition och västerländsk humanism, genom individens fostran till rätts-
känsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller det ange-
lägna i att skolans värdegrund omsätts i praktisk handling. Utskottet anser
emellertid att riksdagen bör avslå motionerna 1999/2000:Ub221 yrkandena 2
och 3, 1999/2000:Ub236 yrkande 17, 1999/2000:Ub275 yrkandena 2, 3 och
23 samt 1999/2000:Ub289 med hänvisning till det omfattande arbete som
under senare tid pågått och fortfarande pågår med att föra ut värdegrundsfrå-
gorna i förskolans och skolans verksamhet.
Inom Utbildningsdepartementet tillsattes i februari 1999 en projektgrupp
med uppgift att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan, ett arbete som
avslutats i och med utgången av mars 2000. Projektgruppen har bl.a. genom
olika informativa och målgruppsanpassade insatser gett stöd till och stimule-
rat skolorna att konkretisera värdegrunden i sin verksamhet. Syftet har varit
att få skrivningarna i läroplanerna att genomsyra skolans verksamhet i sin
helhet. Ett ungdomsråd med elever från gymnasieskolans årskurs 1 har varit
knutet till värdegrundsprojektet.
Sålunda har inom ramen för värdegrundsprojektet tagits fram tre pedago-
giska diskussionsmaterial som riktar sig till barn och unga för att stimulera
samtal om värderingar och normer. Materialet i fråga - Lika som bär för barn
5-9 år, JAG & JAG för barn 10-14 år samt Du! Vem!? Jag? för tonåringar
15-19 år - har distribuerats till förskolor och skolor med elever i berörd
åldersgrupp. Vidare har tagits fram tre rapporter för att tillföra kunskap och
fördjupa diskussionen om värdegrunden bland verksamma i skola och lärar-
utbildning. Också dessa rapporter skickas ut, till bl.a. lärarutbildningarna.
Tre nationella konferenser har hållits, den tredje och avslutande ägde rum
den 22 mars då projektets slutbok Värdegrundsboken - om samtal för demo-
krati i skolan presenterades. Boken tillställs bl.a. samtliga skolledare.
Kommentar- och referensmaterial kring värdegrundsfrågor har även utgi-
vits av Skolverket. Referensmaterialet Med känsla och kunskap - en bok om
de grundläggande värdena (nr 99:504) innehåller beskrivningar av olika
skolors verksamheter i syfte att stimulera till utveckling av den egna skol-
miljön. Materialet sänds ut till samtliga skolenheter, lärarutbildningar m.fl.
Skolverket arbetar nu med en fördjupningsstudie om värdegrunden. Studien
kommer att avlämnas till regeringen i början av maj. Verket har dessutom i
regleringsbrevet för budgetåret 2000 fått i uppdrag att, som en förutsättning
för vidare utvecklingsinsatser, ta fram en långsiktig, strategisk planering för
verkets arbete med grundläggande demokratiska värden. Detta uppdrag skall
redovisas senast den 1 november 2000.
I förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet fö-
reskrivs en skyldighet för varje kommun och skola att årligen upprätta skrift-
liga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och
utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En kvalitetsredovisning
skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen
uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. I detta
kvalitetsarbete kommer uppföljning och utvärdering av arbetet med värde-
grundsfrågor in som en naturlig del.
Skolverket, som enligt sin instruktion skall utveckla, kontrollera och stödja
kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet, har i januari 1999 givit ut Skolverkets
allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (Allmänna råd
1999:1). I dessa råd anges bl.a. att ett viktigt uttryck för kvalitet är det so
klimat som skolan skapar. Viktiga värdemätare kan vara uppgifter om elevin-
flytande och föräldramedverkan men också om problem som mobbning,
skadegörelse, skolk osv. Uppgifter kring sådana frågor hör enligt verket
också hemma i en kvalitetsredovisning, förutsatt att de kan bidra till bedöm-
ningen av skolans kvalitet.
Lärarutbildningskommittén har i sitt slutbetänkande Att lära och leda - en
lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) uttalat att
samhällets värdegrund är fundamental för lärarutbildningen. Utbildningstid
skall ägnas åt demokratiska begrepp och värderingar samt dess motsatser och
åt hur man bör agera för att i skolvardagen hävda samhällets grundläggande
värden. Studenterna skall lära sig att identifiera och kritiskt pröva värden oc
normer i verksamhetens styrdokument och i konkret handling. Utbildningen
skall ge kunskap om hur värden och normer motiveras och därmed även hur
de kan kritiseras. Studenterna skall även inse hur pedagogisk verksamhet
medför val av mål, innehåll och metoder och hur värden och normer förs in i
verksamheten. - Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Regerings-
kansliet. En proposition om lärarutbildning m.m. är aviserad till maj 2000.
Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena om att stryka hänvis-
ningen till den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk hu-
manism i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Vid
riksdagens behandling av regeringens förslag till läroplan för det obligatoris-
ka skolväsendet instämde utskottet med den dåvarande regeringen att kris-
tendomen har haft och har stor betydelse i det svenska samhället och att dess
inflytande sträcker sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftning och
rättssystem till samhällsmoral, sedvänjor och tradition (bet. 1993/94:UbU1
s. 25). Kristendomen har därför en särställning för att kunna ge grunden till
förståelse för svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling. Enligt
utskottet förelåg det ingen motsättning mellan att vara öppen för och se möj-
ligheterna i ett mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och få en fast
förankring i det egna kulturarvet. Utskottet har inte ändrat uppfattning i
denna fråga.
I sammanhanget bör nämnas att en arbetsgrupp har tillsatts den 4 april
2000 inom Utbildningsdepartementet med uppgift att göra en översyn av
läroplanerna som styrinstrument. Utvärderingar har visat att läroplanerna inte
styr på det sätt som var tänkt och som vore önskvärt. Ett exempel är att de
s.k. värdegrundsmålen ofta ställs mot kunskapsmålen. Översynen skall bidra
till den ideologiska debatten om hur läroplanen skall bli ett levande och
använt dokument och identifiera insatser på kommunal och statlig nivå som
behövs för att förstärka läroplanens roll som nationellt styrdokument. Ar-
betsgruppen skall vidare se över sambanden mellan nu gällande läroplaner
med fokus på de gemensamma delarna. Den skall avrapportera sitt arbete
senast den 31 maj 2001.
Även motionsyrkandena om program för arbete med freds- och icke-
våldskultur respektive arbete med utbildning i de mänskliga rättigheterna
bör enligt utskottets mening avslås av riksdagen med hänvisning till följande.
FN:s deklaration och åtgärdsprogram för årtiondet för en freds- och icke-
våldskultur för världens barn (åren 2001-2010) betonar vikten av att princi-
perna om respekt för livet, frihet, demokrati, tolerans, solidaritet, samarbete
pluralism, kulturell mångfald och dialog skall genomsyra alla samhällsnivå-
er. Enligt vad utskottet erfarit har bl.a. Sveriges Kristna Råd engagerat sig
aktivt i arbetet för en freds- och ickevåldskultur i enlighet med FN:s deklara-
tion. En framtidskonferens om ickevåldskultur kommer efter initiativ av
rådet att hållas i Uppsala den 7-9 september 2000 med bidrag från Utrikes-
departementet. Sveriges Kristna Råd skall vidare starta en fond för att stödja
olika projekt, bl.a. utbildning i konflikthantering. Fondens stöd kommer att
inriktas på etik, värdefrågor och ickevåldsarbete.
Utskottet utgår från att skolans arbete med värdegrundsfrågor också inbe-
griper att skapa en arbetsmiljö som kännetecknas av ickevåld.
Från Justitiedepartementet har utskottet inhämtat att en interdepartemental
arbetsgrupp nyligen har tillsatts för att utarbeta ett förslag till nationell h
lingsplan för mänskliga rättigheter. I arbetet kommer att ingå att föreslå
åtgärder med anledning av FN:s deklaration om årtiondet för utbildning i de
mänskliga rättigheterna. Direktiv för arbetsgruppens verksamhet kommer att
utfärdas inom kort.
Åtgärder mot mobbning
Motionerna
Ett flertal motionsyrkanden behandlar behovet av åtgärder i form av förhåll-
ningssätt, planer och program för att komma till rätta med mobbning i sko-
lan.
Såväl Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub221 yrkande 1 som Cen-
terpartiet i motion 1999/2000:Ub212 yrkande 9 sätter upp en nollvision som
mål i arbetet för att motverka mobbning. Det är en självklar rättighet för barn
att slippa mobbas, uttalas det i båda motionerna, särskilt som skolplikten
innebär att barnen måste infinna sig i skolan.
Kristdemokraterna betonar i motion 1999/2000:Ub221 den fysiska skol-
miljöns betydelse för bekämpningen av mobbning (yrk. 5). En ren och snygg
skolmiljö gör eleverna medvetna om deras eget och andra människors värde.
Likaså har personalsituationen betydelse (yrk. 6). Den måste förbättras.
Nyckelprincipen i arbetet mot mobbning är att skapa en skolmiljö som kän-
netecknas både av positivt intresse och engagemang från de vuxnas sida och
av fasta och klara gränser mot oacceptabelt beteende. Detta förutsätter, an-
förs det i motionen, en organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter inte bar
när undervisningen pågår utan även under rasten (yrk. 10).
Enligt Kristdemokraternas motion bör läroplanerna för förskolan, den ob-
ligatoriska skolan och gymnasieskolan innehålla ett avsnitt om undervisning
i sociala färdigheter (yrk. 4). Motionärerna pläderar för användandet av
medling i arbetet mot mobbning (yrk. 9). Att den mobbade får träffa den som
mobbat under handledd medling kan vara ett sätt att visa att konflikter kan
behandlas och bearbetas. Vidare bör det göras klart att skolledningen skall
kunna omplacera mobbande och kränkande elever (yrk. 11). Det är inte den
som mobbats som skall behöva flytta, framhåller motionärerna. En omplace-
ring av den mobbande eleven från ett eventuellt grupptryck kan innebära att
denne får en möjlighet att ändra sitt beteende. Viktigt är också att informa-
tion ges i skolan om lag och rätt och om våldets konsekvenser (yrk. 12).
I motionen understryker Kristdemokraterna att varje förskola och skola
skall utforma en plan för hur mobbning och våld skall förebyggas och åtgär-
das (yrk. 7). Skolverket bör tillse att handlingsplaner finns och tillämpas.
Enligt motion 1999/2000:Ju725 (v) yrkande 5 har mobbning gradvis ut-
vecklats till att innefatta grövre våldshandlingar. Motionärerna anser att
regeringen bör uppmärksamma detta problem ytterligare. Kommunerna
måste ges ekonomiskt stöd för att stimulera till ökade fortbildningsinsatser
om mobbning och hur man kan arbeta förebyggande.
I motion 1999/2000:Ub288 (m) hävdas att skolledningarna inte sällan har
bristande kännedom om de lagar som gäller för arbetet mot mobbning. Inne-
börden av aktuella bestämmelser i skollagen respektive arbetsmiljölagen
måste göras tydlig för skolan och tillsyn äga rum att bestämmelserna efter-
levs (yrk. 1 och 2). Motionären anser att det behövs en nationell handlings-
plan mot mobbning för att höja skolornas lägstanivå i arbetet med att före-
bygga, upptäcka och stoppa mobbning (yrk. 6). På kommunal nivå bör
skolplanerna förbättras kvalitativt och kvantitativt vad gäller skolans arbete
mot mobbning (yrk. 4). De bör innehålla bl.a. mål för fortbildning av perso-
nal i dessa frågor, direktiv för kontakter med polis och andra myndigheter
samt krav på uppföljning av arbetet. Beträffande innehållet i skolornas ar-
betsprogram mot mobbning menar motionären att varje skola i förväg bör ha
tänkt igenom hur man skall agera när mobbning förekommer och också veta
hur man agerar för att förhindra mobbning (yrk. 5). I motionen framhålls
vidare det angelägna i att bygga väl fungerande nätverk på skolorna samt att
all skolpersonal erbjuds utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras
(yrk. 7). Förekomsten av mobbning och skolans insatser mot mobbning
måste löpande mätas respektive utvärderas (yrk. 8).
Centerpartiet anser i motion 1999/2000:Ub212 yrkande 10 att det i skolla-
gen skall införas en skyldighet för lärare och övrig personal i skolan att rap-
portera förekomst av mobbning till rektor. Liknande synpunkter läggs fram i
motion 1999/2000:Ub305 (c), där motionären även betonar att mobbarna bör
uppmärksammas och att det behövs insatser i skolan för att hjälpa dem (yrk.
1 och 3).
I tre motioner begärs att riksdagen uttalar sig för att våldsbrott i skolan ska
polisanmälas. Enligt Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub221 yrkande
8 bör skolledarens skyldighet i detta avseende klart framgå av skollagen.
Folkpartiet efterlyser i motion 1999/2000:Ub294 yrkande 36 kraftfulla åtgär-
der mot mobbning, t.ex. skall brott som begås i skolan polisanmälas. I mo-
tion 1999/2000:Ub288 (m) yrkande 3 anförs att enskilda skolor och lärare
inte skall tvingas till svåra och ibland kontroversiella principiella avgöran-
den, som t.ex. om våld skall polisanmälas. Skolorna bör i de lokala skolpla-
nerna rekommenderas att polisanmäla rena våldshandlingar.
Utskottets bedömning
Utskottet vill för sin del understryka att det inte får finnas minsta tvekan om
att varje form av kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna samt
mellan elever och vuxna i skolan är helt otillåten och helt i strid med de
grundläggande värden som gäller. Skolan skall inte vara en värdeneutral
plats, och den får aldrig acceptera mobbning, våld eller rasism.
Enligt utskottets bedömning bör emellertid samtliga motionsyrkanden om
åtgärder mot mobbning i skolan avslås av riksdagen. Tydliga föreskrifter
mot mobbning och annan kränkande behandling finns i dag i skolans styrdo-
kument såsom skollag och läroplaner. Såväl skollagen som läroplanerna är
därtill för närvarande föremål för översyn. Det är, anser utskottet, främst
lokalt ute i kommunerna och på de enskilda skolorna som utvecklingen av
arbetet mot mobbning nu måste ske.
Utskottet anför närmare i ärendet följande.
Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100), i dess lydelse sedan den 1 januari
1998, är den som verkar inom skolan skyldig att aktivt motverka alla former
av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ansvar för att verk-
samheten bedrivs på ett sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö säker
ställs. Däri ligger att kränkande behandling inte får förekomma. Ansvaret för
att arbetsmiljöaspekterna beaktas vilar på skolhuvudmannen eller, efter dele-
gation, på rektor.
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fri-
tidshemmet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att
skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall
aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det betonas att alla som
verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen
och i läroplanerna och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Rektor har enligt Lpo 94 ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra,
följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och
motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasis-
tiska beteenden bland elever och anställda. Rektors ansvar enligt Lpf 94
uttrycks så att alla former av trakasserier och mobbning bland elever och
anställda skall motverkas.
Utskottet har under föregående riksmöten haft att behandla motionsyrkan-
den som motsvarar de nu aktuella (senast i bet. 1998/99:UbU11). Utskottet
har då framfört som sin uppfattning att rutiner och förhållningssätt för hur
lärare och övrig personal skall förebygga mobbning och hantera problemen
när de upptäcker mobbning samt hur kommunikationen mellan rektorn,
personalen, eleverna och föräldrarna skall skötas i dessa ärenden skall finnas
i skolans handlingsprogram för arbetet mot mobbning.
Utskottet vidhåller att rutiner för bl.a. handledd medling mellan mobbande
och mobbade elever, omplacering av mobbande elever och rapporterings-
skyldighet till rektor om förekomst av mobbning bör beslutas lokalt på re-
spektive skola i samband med utarbetandet av handlingsprogrammet för
arbetet mot mobbning vid skolan. Utskottet finner det vidare naturligt att
skolan i sin uppgift att förmedla normer och värderingar samarbetar med
andra samhällsorgan, bl.a. polisen, som kan informera om följderna av
våldsbrott.
Enligt skollagen skall rektor hålla sig förtrogen med och svara för den
dagliga ledningen av utbildningen i skolan (2 kap. 2 §). Av förarbetena till
lagparagrafen framgår att ansvaret för utbildningen omfattar ansvar inte
endast för den direkta undervisningen utan även för skolans fostrande roll,
också under sådana moment som raster och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s.
35). Rektor har således i dag ansvar för att vuxna finns till hands på raster f
att ge eleverna trygghet och hindra mobbning.
Beträffande personalsituationen på skolorna vill utskottet peka på att det
med rådande ansvarsfördelning inom skolområdet ankommer på kommunen
att besluta om personal vid de olika skolenheterna. Även den fysiska skol-
miljön är ett kommunalt ansvar, liksom fortbildning av skolans personal.
Skolverket redovisade i december 1999 i en rapport till regeringen ett upp-
drag att genomföra en nationell kvalitetsgranskning om arbetet mot mobb-
ning och annan kränkande behandling (dnr 99:208). Granskningen hade
genomförts på 83 skolor i Blekinge, Jämtlands, Kalmar och Västra Götalands
län. I rapporten konstateras att handlingsprogram mot mobbning finns i de
allra flesta skolor, men de används inte överallt. På många skolor saknas det
förebyggande arbetet. Detta gäller i högre grad för de äldre eleverna i grund-
skolan samt för gymnasieskolans elever. I rapporten föreslås att kommuner
och skolor bör skapa strategier för förebyggande och behandlande insatser,
utveckla elevernas sociala kompetens, uppmärksamma också vuxnas bemö-
tande av elever, se till att eleverna får vara med och ta ansvar för att utveck
skolors normer, satsa på att stärka social kompetens och socialpedagogisk
kunskap bland personalen för att upptäcka mobbning och annan kränkande
behandling samt regelbundet utvärdera och följa upp handlingsprogram och
åtgärder mot kränkande behandling.
Utskottet ser det som angeläget att Skolverket i sin tillsynsverksamhet
följer upp skolornas arbete mot mobbning och annan kränkande behandling.
I direktiven till 1999 års skollagskommitté anges, som utskottet nämnt i
det föregående, att kommitténs översyn av gällande regler även skall omfatta
frågor kring kränkande behandling. Som utskottet också nämnt har en ar-
betsgrupp tillsatts inom Utbildningsdepartementet för att göra en översyn av
läroplanerna som styrdokument. Utredningen och arbetsgruppen skall arbeta
fram till den 1 maj respektive den 31 maj 2001. Det anges i uppdraget till
arbetsgruppen att denna bör ha nära kontakt med skollagskommittén för ett
ömsesidigt utbyte av synpunkter och erfarenheter.
När det gäller införandet av anmälningsplikt i skollagen för våld i skolan vill
utskottet betona att de lagar som gäller i samhället i övrigt gäller även i sko
lan. Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall polisanmälas. Någon
särskild markering i skollagen av detta behövs inte och bör inte heller göras.
Motionsyrkandena bör avslås.
Elevvård m.m.
Motionerna
Frågor om elevvård och skolhälsovård uppmärksammas i flera motioner.
Kristdemokraterna betonar i motion 1999/2000:Ub275 yrkande 8 vikten av
tillgång till elevvårdande personal i skolan. Inte minst med tanke på att psy-
kiska och psykosociala störningar har ökat kraftigt bland barn och ungdomar
är det enligt motionärerna nödvändigt att elevvården inte utarmas utan får
erforderliga resurser. Enligt motion 1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 4 måste
det finnas tillräckligt med elevvårdande personal och tydliga hanteringsvägar
från misstanken om att en elev har fysiska eller psykiska problem till åtgär-
der och uppföljning.
Likaså framhåller Centerpartiet i motion 1999/2000:So330 yrkande 7 vik-
ten av en väl fungerande skolhälsovård som tidigt kan upptäcka ohälsofakto-
rer i barns vardagsmiljö och psykiska problem hos barn och som kan verka
som en förtroendefull kontakt med vuxenvärlden. I motionerna 1999/2000:
Ub212 yrkande 11 och 1999/2000:Ub211 yrkande 1 lyfter Centern särskilt
fram att skolan har en viktig uppgift i arbetet med att förebygga ätstörningar.
En översyn bör göras när det gäller att ge information och utbildning om
anorexi till dem som arbetar i skolan, vården och idrottsrörelsen samt på
fritidsgårdar. Även forskning kring ätstörningar behövs. Enligt motion
1999/2000:Ub305 (c) yrkande 2 måste barn i skolan som mår psykiskt dåligt
utredas med förtur för att man skall få fram de bakomliggande orsakerna.
Folkpartiet anför i motion 1999/2000:So226 yrkande 10 att skolhälsovår-
dens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan och för förebyggande av olika
hälsoproblem inte nog kan understrykas. Den nedrustning av skolhälsovår-
den som skett under senare år kan inte accepteras. Enligt motion
1999/2000:So263 yrkande 7 från Folkpartiet bör skolhälsovården förstärkas
så att man också kan ta sig an det olycksfallsförebyggande arbetet i skolan.
Även i motion 1999/2000:Ub203 (fp) yrkande 1 framhålls att en stärkt skol-
hälsovård skulle kunna utgöra en viktig resurs för genomförandet av olika
skadeförebyggande aktiviteter som man vet har effekt.
I motion 1999/2000:Ub251 (mp) yrkande 1 hävdas att alltfler unga männi-
skor mår psykiskt och fysiskt dåligt. Skolan är en plats där barns och ung-
domars varningssignaler tidigt kan uppfattas. Därför är det viktigt, anser
motionären, att det görs klart vad som är skolans ansvar och att erforderliga
resurser satsas på förebyggande elevvård. Enligt yrkande 2 i samma motion
bör skolans ansvar att genast anmäla misstankar om att ett barn kan behöva
skydd tydliggöras genom att en hänvisning till 71 § socialtjänstlagen införs i
skollagen.
Gymnasieelever som saknar familjestöd bör enligt motion 1999/2000:
Ub236 (kd) yrkande 18 kunna få särskilt stöd också i vardagslivet genom
boendeformer som internat eller dylikt.
Elevers behov av vuxenkontakt och den roll som en klassmorfar kan spela i
barnens liv uppmärksammas i motionerna 1999/2000:Ub235 (mp, m, v, kd,
fp) och 1999/2000:Ub215 (mp, fp). Motionärerna hänvisar till att det pågår
ett projekt med 29 verksamma klassmorfäder i 19 skolor i Stockholms län.
En klassmorfars uppgift är att finnas i barnens närhet i klassrummet, på
raster, under lunchen osv. Rekrytering sker framför allt bland arbetslösa män
över 50 år samt pensionärer. Enligt gällande arbetsmarknadsregler är emel-
lertid en klassmorfars närvaro vid en skola begränsad till en period om sex
månader. I motionerna föreslås därför att en utredning tillsätts för att ta red
på hur barns behov av vuxna kan tillgodoses på ett långsiktigt och stabilt sätt
och där erfarenheterna av projektet Klassmorfar tas till vara.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena rörande elevvård
och skolhälsovård i avvaktan på regeringens beredning av ett nyligen avläm-
nat utredningsbetänkande i dessa frågor.
Regeringen tillkallade sommaren 1998 en särskild utredare med uppdrag
att kartlägga elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och funktion
samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att höja verksamhetens kvalitet och
effektivitet (dir. 1998:59). Utredaren överlämnade den 31 mars 2000 betän-
kandet Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära,
hälsa och utveckling (SOU 2000:19). Enligt utredarens förslag bör elevhälsa
införas som begrepp för de verksamheter som i dag är elevvård och skolhäl-
sovård. Elevhälsans uppgift skall vara att stödja lärandet i skolan och röja
hinder för elevers lust att lära och utvecklas. Elevhälsa skall anordnas för
förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och
sameskolan.
Inom Elevhälsan skall det finnas yrkesgrupper som genom högskoleut-
bildningar har kompetens som skolsköterskor, kuratorer, psykologer, studie-
och yrkesvägledare, skolläkare och specialpedagoger. Dessa yrkesgrupper
skall delta i skolans arbete för att skapa en miljö som främjar lärande, god
allmän utveckling och en god hälsa för varje elev. Lärare eller arbetslag kan
inte på egen hand klara av alla de fysiska, psykiska och emotionella svårig-
heter som elever har eller alla de komplicerade sociala situationer de lever i,
anför utredaren. Till sin hjälp skall de ha Elevhälsans professionella aktörer.
Elevhälsans uppgifter och de kompetenser den omfattar skall anges i skolla-
gen. Med hänsyn till den pågående översynen av skollagen föreslår utredaren
att skollagskommittén får i uppdrag att utforma erforderlig författningstext.
Betänkandet kommer nu att remissbehandlas.
Utskottet noterar att utredningen i ett avsnitt om hur barn och ungdomar
mår i dag, särskilt tar upp ätstörningar som ett omfattande problem bland
flickor från tidiga tonår. Det finns enligt utredningen ett stort behov av bl.a
teoretisk och praktisk kunskapsutveckling och forskning, vilket inte minst
gäller ämnet idrott och hälsa.
Av 71 § socialtjänstlagen (1980:620) följer att myndigheter vars verksam-
het berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialnämn-
den om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. I betänkandet om
elevhälsa gör utredaren den bedömningen att det ligger i kommunens ansvar
att regelmässigt informera all skolpersonal om deras skyldighet att till kom-
munens socialtjänst anmäla när det finns misstankar om att en elev far illa
eller löper risk att fara illa.
Utskottet anser att det inte behövs någon hänvisning i skollagen till social-
tjänstlagens bestämmelse.
Utskottet ser positivt på verksamheter som i likhet med projektet Klassmor-
far i skolor i Stockholms län tillgodoser barns behov av kontakt med vuxna.
Som motionärerna anfört behöver barn vuxna förebilder i skolan, särskilt
män, som kan ge dem trygghet och ett socialt stöd samt visa personligt in-
tresse. Det ankommer dock på kommunerna att initiera och besluta om såda-
na verksamheter. Utskottet är inte berett att förorda en utredning om former
för klassmorfäders närvaro i skolan eller att annars uttala sig i arbetsmark-
nadsfrågor. Därmed bör riksdagen avslå motionerna 1999/2000:Ub215 och
1999/2000:Ub235.
Skolans arbetsmiljö
Motionerna
I Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub275 yrkande 19 konstateras om
skolans arbetsmiljö att en nedsliten, osund, nedklottrad och ostädad skola
varken inbjuder till arbete eller till ansvarstagande. Därtill kommer att aller
giproblem hos barn och ungdomar ofta kan härledas till att de vistas i under-
måliga lokaler med brister i ventilationssystem m.m.. På många håll behöver
skolbyggnader restaureras och hela skolmiljön, inklusive skolgården, förbätt-
ras avsevärt. Detta måste ha hög prioritet, betonar Kristdemokraterna. Också
i motion 1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 11 anförs att det i såväl klassrum
som korridorer måste ställas samma krav på god arbetsmiljö som på andra
arbetsplatser.
Enligt Centerpartiet i motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 12 och
1999/2000:Ub211 yrkande 2 är det angeläget att eleverna redan under de
tidiga skolåren i större utsträckning än i dag ges möjlighet att faktiskt ta de
utformningen av arbetsmiljön i skolan. En översyn bör göras huruvida be-
stämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen om samverkan mellan arbetsgivare
och arbetstagare m.m. skulle kunna tillämpas i skolan.
Folkpartiet påpekar i motion 1999/2000:Ub294 yrkande 28 att trots att ele-
ver från årskurs 1 omfattas av arbetsmiljölagen, så har brister i skolan avslö-
jats när det gäller både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det
växande antalet allergier till följd av osund miljö är ett problem. För motio-
närerna är det självklart att elever och lärare skall ha en arbetsplats som
uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö. I Folkpartiets motion
1999/2000:So226 yrkande 9 framhålls att varje kommun och skola bör ha ett
eget program för hur arbetsmiljön i skolan skall kunna förbättras. Det bör
inbegripa en löpande rapportering om arbetsskador och sjukdom som orsa-
kats av arbetsmiljön.
Frågor om disciplinära åtgärder mot elever tas upp i tre motioner.
Centerpartiet vill ha en skärpning av lärarnas möjligheter att använda di-
sciplinära åtgärder. Enligt motion 1999/2000:Ub810 yrkande 4 skall det
viktigaste instrumentet vara samtal med föräldrar och elever, vilket kan följas
av samtal med studierektor och rektor, formell kommunikation  med föräld-
rarna, enskild undervisning, kortare avstängning, omplacering och, ytterst,
avstängning enligt beslut av den kommunala skolnämnden.
I Folkpartiets motion 1999/2000:Ub801 yrkande 11 anmärks att lärare och
elever behöver ordning, reda och arbetsro i skolan. Skolan måste därför visa
att det inte är acceptabelt att elever systematiskt stör undervisningen. Lärare
måste känna stöd från rektor, skolbyråkrater och politiker när de ingriper mot
regelbrott i skolan.
Enligt motion 1999/2000:Ub265 (kd) skapar man genom en förbättrad
ordning och disciplin i grundskolan och gymnasieskolan en miljö för lärande,
där läraren kan använda tiden för undervisning i stället för att ta itu med
stökiga elever.
Utskottets bedömning
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena om skolans arbetsmiljö.
Utskottet hänvisar till att 1999 års skollagskommitté fått ett tydligt upp-
drag att se över också frågor om arbetsmiljön (dir. 1999:15). Som utskottet
redovisat i det föregående skall kommittén göra en översyn, och vid behov
föreslå förändringar, av gällande regler för att stärka barns, ungdomars och
vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten,
särskilt avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
Frågor om vilka krav som skall ställas på en god skolmiljö behandlas ock-
så i Elevvårdsutredningens betänkande (SOU 2000:19) som redovisats i
föregående avsnitt.
Bestämmelser om elevskyddsombud finns i 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmil-
jölagen (1977:1160) samt i 6 a § arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Elev-
skyddsombud, som utses av eleverna, medverkar i skolans skyddsverksamhet
och har rätt till den information som behövs för uppdraget. De har också rätt
till ledighet från skolarbetet för att fullgöra uppdraget. Elevmedverkan gäller
dock inte elever i lägre årskurser än årskurs 7 i grundskolan.
Bostadsutskottet har i sitt betänkande 1999/2000:BoU9 nyligen behandlat
motionsyrkanden om brister i inomhusmiljön, bl.a. innemiljön i förskolor
och skolor. Yrkandena har avstyrkts av utskottet med hänvisning till främst
utredningsinsatser av Boverket, Folkhälsoinstitutet och Byggforskningsrådet.
Bland annat har Folkhälsoinstitutet inom ramen för det s.k. Allergiprogram-
met genomfört ett omfattande arbete under Innemiljöåret 99. En slutrapporte-
ring av erfarenheterna från denna satsning kommer att redovisas under som-
maren 2000. Institutet arbetar också med att utforma en nationell handlings-
plan mot allergi. Målet är att presentera planen för regeringen år 2002.
Utskottet anser att även motionsyrkandena om disciplinära åtgärder mot
elever bör avslås av riksdagen.
Regler om disciplinära åtgärder och åtgärder för elevers tillrättaförande
finns i grundskoleförordningen (6 kap. 9 och 10 §§) respektive gymnasieför-
ordningen (6 kap. 21-25 §§).
Om en grundskoleelev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en
mindre förseelse, skall läraren tillrättavisa eleven och om det inte hjälper
kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får också visa ut eleven från un-
dervisningslokalen eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en
timme efter skoldagens slut. Vid upprepade förseelser eller en allvarligare
förseelse skall saken dels anmälas till rektorn, dels hänskjutas till elevvårds
konferensen. Konferensen skall efter kontakt med vårdnadshavaren försöka
få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens indivi-
duella förhållanden. Om detta inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla
förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.
En gymnasieelev som gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller en
allvarligare förseelse får av rektor efter utredning tilldelas en skriftlig var
ning. Eleven får också i förlängningen, om åtgärden inte har effekt, stängas
av från undervisningen under högst två veckor av terminen eller förvisas från
gymnasieskolan för viss tid, dock högst tre terminer. Fråga om avstängning
eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen sedan en utredning
genomförts som allsidigt klarlägger omständigheterna i ärendet.
Utskottet förutsätter att lärare använder sig av de regler om disciplinära åt-
gärder som står till förfogande. Utskottet vill också återigen erinra om det
pågående arbetet i skollagskommittén med att bl.a. överväga förändringar för
att harmonisera skollag, läroplaner, andra förordningar och föreskrifter.
Sex- och samlevnadsundervisning
Motionerna
Enligt motion 1999/2000:Ju720 (kd), som rör kvinnovåld, formas många av
våra attityder under uppväxttiden. Det är därför viktigt att man i skolans
samlevnadsundervisning på ett tidigt stadium undervisar i och diskuterar
frågor om samlevnad och relationer (yrk. 4).
I motion 1999/2000:Ub314 (v) yrkandena 1, 2 och 5 understryks att sko-
lans samlevnadsundervisning skall vara värdeneutral. Den skall alltså upply-
sa utan att lägga värderingar om olika sexuella läggningar och olika sätt att
utöva sex samt om könsöverskridande, transvestitism och transsexualitet.
Motionärerna anger vidare att det är upp till varje vuxen individ att få tilläg
na sig sexuellt upphetsande alster. Någon värdering bör inte heller läggas på
detta, under förutsättning att ingen människa skadas eller kränks.
Utskottets bedömning
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Skolverket har under år 1999 på regeringens uppdrag genomfört en natio-
nell kvalitetsgranskning inom området sex- och samlevnadsundervisning. I
december 1999 redovisade Skolverket sin rapport över kvalitetsgranskningen
som genomförts vid 80 skolor i Blekinge, Jämtlands, Kalmar och Västra
Götalands län (dnr 99:208). I rapporten framhåller verket att det är nödvän-
digt med en tydligare målformulering i läroplanen. Sexualitet och samlevnad
som kunskapsområde nämns i läroplanen endast i uppdraget till rektor.
Skolledning och lärare får därmed föga vägledning beträffande vilka mål
som skall uppnås och inte heller stimulans att utveckla sex- och samlevnads-
undervisningen.
Läroplanerna skall som nämnts i det föregående ses över av en arbetsgrupp
inom Utbildningsdepartementet enligt förordnande den 4 april 2000. Arbetet
skall vara slutfört senast den 31 maj 2001.
Regeringen har den 2 mars beslutat om reviderade kursplaner för alla äm-
nen i grundskolan, vilka skall träda i kraft den 1 juli och alltså tillämpas fr
höstterminen 2000. Regeringen gör bl.a. en tydlig markering av att det i de
samhällsorienterande ämnena ingår att diskutera och reflektera över begrepp
som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Man betonar vikten av att
tala om värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad och relatio-
ner, människosyn och språkbruk. Även i kursplanen för de naturorienterande
ämnena och i biologi finns naturligen vissa inslag kring undervisningen i sex
och samlevnad.
Det särskilda ungdomsråd som tillsatts inom Värdegrundsprojektet har haft
att arbeta med hur den framtida sex- och samlevnadsundervisningen skall
utformas som en del av värdegrunden och som en del av skolans arbetsmiljö.
Ungdomsrådets arbete kommer att redovisas i projektets slutbok Värde-
grundsboken - om samtal för demokrati i skolan. Boken kommer att spridas
bl.a. till skolorna.
Betyg m.m.
Motionerna
Betygssystemet i grundskolan behandlas i flera motioner.
Kristdemokraterna anser i motion 1999/2000:Ub275 yrkande 14 att mål-
relaterade betyg bör ges i en sexgradig skala, senast fr.o.m. årskurs 7. Dess-
utom bör skriftlig information om elevens kunskap och utveckling utfärdas
fr.o.m. årskurs 5. För elev som lämnar grundskolan utan betyg i ett ämne
skall skriftligt omdöme utarbetas, oavsett om eleven begär det eller inte.
Också i motion 1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 7 ställs krav på en utvidg-
ning av antalet betygssteg och tydliga betygskriterier. Enligt motion
1999/2000:Ub249 (kd) kunde nuvarande betygssteg enkelt kompletteras med
ett plus för starkt betyg och ett minus för svagt.
Centerpartiet menar i motion 1999/2000:Ub212 yrkande 6 att det nu be-
hövs en bred överenskommelse om betygen i grundskolan. Utgångspunkten
bör vara att betyg skall ges tidigare och i fler steg än i dag. Betygen skall
vara målrelaterade och det skall finnas tydliga kriterier för alla betygssteg.
Enligt Folkpartiets motion 1999/2000:Ub294 yrkandena 8 och 10 bör riks-
dagen uttala sig för att betygsskalan skall bli sexgradig samt att alla elever
skall få betyg från årskurs 6.
Förslag om att nationella prov i svenska, engelska och matematik skall vara
obligatoriska i grundskolans årskurs 5 förs fram av Kristdemokraterna, Cen-
terpartiet och Folkpartiet (mot. 1999/2000:Ub275 yrk. 15, 1999/2000:Ub212
yrk. 7 resp. 1999/2000:Ub294 yrk. 11). Enligt Centerpartiet bör riksdagen
utan föregående beredning kunna besluta om detta.
Också frågan om utvecklingssamtalen i grundskolan tas upp av Kristdemo-
kraterna, Centerpartiet och Folkpartiet (mot. 1999/2000:Ub275 yrk. 13,
1999/2000:Ub212 yrk. 8 resp. 1999/2000:Ub294 yrk. 9). Kristdemokraterna
och Folkpartiet vill att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt.
Enligt Kristdemokraterna är detta en förutsättning för att uppföljningen av
utvecklingssamtalen skall kunna fungera bra. Centerpartiet anser att riksda-
gen nu bör besluta att utvecklingssamtalen från årskurs 5 skall resultera i en
skriftlig sammanfattning.
Enligt motion 1999/2000:Ju906 yrkande 5 från Moderata samlingspartiet
skall skolans skyldighet att informera föräldrar gälla både hur kunskapsin-
hämtandet fortskrider och hur eleven fungerar socialt i skolmiljön. I motion
1999/2000:Ub266 (m) begärs förslag om obligatoriska skriftliga omdömen
för elever i grundskolan fr.o.m. årskurs 1 för att ge föräldrarna möjlighet att
på ett tidigt stadium få inblick i barnets skolgång. Erfarenheter visar enligt
motionären att de muntliga utvecklingssamtalen inte alltid håller önskvärd
kvalitet. Därför bör skolorna åläggas att komplettera utvecklingssamtalen
med skriftlig information.
Även när det gäller betygssystemet i gymnasieskolan finns ändringsförslag i
motioner. Enligt Moderaternas motion 1999/2000:Ub311 yrkande 7 måste
antalet betygssteg i gymnasieskolan utökas. Med tydliga nationella betygs-
kriterier för de tre steg som finns i dag kan en enkel förändring vara att ge
läraren ansvar för att markera betyget med plus eller minus, menar motionär-
erna. Betygskriterierna bör ses över när det gäller kopplingen mellan betyg
och mål samt hur betygen fungerar visavi kursernas omfattning. Liknande
synpunkter framförs i motion 1999/2000:Ub205 (m) yrkande 1.
Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub236 yrkande 16 anser likaså att
betygssystemet i gymnasieskolan bör kompletteras med fler steg. De påpekar
vidare att enligt uppgifter från Skolverket år 1997 hade endast 20 % av
kommunerna beslutat att använda de nationella proven för gymnasieskolan.
Moderata samlingspartiet begär i motion 1999/2000:Ub311 yrkande 8 ett
riksdagsuttalande om att rätten att pröva betyg under gymnasietiden bör
återinföras. Detta begärs också i motionerna 1999/2000:Ub205 (m) yrkande
2 och 1999/2000:Ub806 (m) yrkande 1. Moderaterna pekar på att många
elever som lämnat gymnasiet nu går på komvux eller Kunskapslyftet för att
läsa upp betygen. De flesta av dem höjer sina betyg och kommer därmed in
på högskolan samtidigt som de slår ut nästa årskull studenter som i sin tur
måste påbörja konkurrenskomplettering. Enligt Moderaterna är det bra om
elever ägnar fritid och lov under gymnasietiden åt att skaffa sig bättre kun-
skaper och de skall självfallet få detta arbete värderat och dokumenterat.
I motion 1999/2000:Ub283 (s) efterfrågas möjligheter att höja godkänt gym-
nasiebetyg. Motionärerna anför att om en elev är under 20 år och har fått
godkända gymnasiebetyg som inte är tillräckliga för att ge tillträde till hög-
skolan eller arbete så har varken kommunen eller arbetsförmedlingen ansvar
för personen i fråga. Är eleven över 20 år men i övrigt i samma situation kan
denne bli utestängd från bidrag till kompletterande gymnasieutbildning. Det
borde vara självklart, anser motionärerna, att eleven i dessa fall skall få läs
upp sina betyg.
Enligt motion 1999/2000:Ub258 (s) finns det problem för barn och ungdo-
mar med läs- och skrivsvårigheter vid övergång mellan grundskola och gym-
nasieskola samt mellan gymnasieskola och högskola på grund av utform-
ningen av betygs- och antagningssystemet. Motionären menar att det därför
är angeläget att alternativa metoder för betygssättning för dyslektiker kom-
pletteras med föreskrifter om hur dessa kan utformas.
Folkpartiet anser i motion 1999/2000:Ub294 yrkande 23 att regeringen bör
överväga om gällande regler för betygssättning i gymnasieskolan bör ändras
så att det blir möjligt att ange ogiltig frånvaro på termins- och kursbetyg.
Skolverket bör enligt motion 1999/2000:Ub214 (s) få i uppdrag att tydligare
än i dag informera om skillnaderna i betygssystemen mellan grundskolan och
grundläggande vuxenutbildning, nämligen att högsta betyg är Mycket väl
godkänd respektive Väl godkänd. Motionären påtalar att det finns en risk för
missförstånd hos arbetsgivare att komvuxeleven har sämre kunskaper än
grundskoleeleven.
Utskottets bedömning
Det tidigare relativa betygssystemet har ersatts av mål- och kunskapsrelate-
rade betyg som infördes för grundskolan fr.o.m. läsåret 1995/96 och för
gymnasieskolan för de elever som började hösten 1994.
Nuvarande betygssystem i grundskolan regleras i 7 kap. grundskoleförord-
ningen. Det innebär att ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m. års-
kurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl
godkänd (MVG). Om en elev inte har nått upp till de mål som bestämts för
ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I stället skall på begäran av
eleven eller elevens vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens
kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.
Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av kursplanernas mål samt na-
tionella betygskriterier som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje
ämne. Till stöd för en enhetlig bedömning för hela landet finns obligatoriska
nationella ämnesprov i svenska, engelska och matematik. Ämnesprov i sam-
ma ämnen kan också användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas
kunskapsutveckling. Dock är det inte obligatoriskt för skolorna att använda
de nationella proven för årskurs 5.
Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshava-
re ha utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och sociala utveck-
ling. På begäran av elevens vårdnadshavare skall läraren som ett komplement
till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång.
Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg.
Kunskaperna i gymnasieskolan bedöms i förhållande till målen för varje
kurs. I det tidigare systemet fick eleverna terminsbetyg i de olika ämnena.
Nu skall eleven, enligt 7 kap. gymnasieförordningen, få betyg på varje av-
slutad kurs. För betyg i gymnasieskolan finns fyra steg, nämligen Icke god-
känd (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd
(MVG).
Som stöd för betygssättningen på en kurs skall läraren använda de betygs-
kriterier som har fastställts för kursen. Förutom betygskriterier för varje kur
bör i dag nationella kursprov i svenska, engelska och matematik användas
som hjälpmedel för en enhetlig betygssättning. Genom en ändring (1999:
844) i gymnasieförordningen kommer de nationella kursproven att bli obli-
gatoriska fr.o.m. hösten 2000 i kärnämnena svenska, svenska som and-
raspråk, engelska och matematik samt i den avslutande gemensamma karak-
tärsämneskursen i engelska och matematik.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden om änd-
ringar i betygssystemet i grundskolan som innebär att betyg skall ges tidigare
och i fler steg än i dag, om obligatoriska nationella prov i årskurs 5 i grund-
skolan samt om  obligatorisk skriftlig dokumentation av utvecklingssamtalen
i grundskolan. Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena om fler
betygssteg inom betygssystemet i gymnasieskolan. Motsvarande motionsyr-
kanden har under senare år vid flera tillfällen avslagits av riksdagen på för-
slag av utskottet, senast i betänkandet 1998/99:UbU11. Utskottet finner inte
anledning att nu ändra sina tidigare ställningstaganden.
Regeringen har i juni 1999 uppdragit åt Skolverkets kvalitetsgransknings-
nämnd att genomföra en nationell kvalitetsgranskning rubricerad En likvär-
dig och rättvis betygssättning. Resultatet av granskningen skall redovisas
senast den 1 september 2000. Granskningen skall belysa hur skolhuvudmän-
nen tar sitt ansvar för att betygssättningen, inklusive den betygssättning som
sker vid prövning, skall vara likvärdig och rättvis. Den skall omfatta alla de
instrument skolhuvudmannen förfogar över för att kvalitetssäkra betygssätt-
ningen i huvudmannens skolor. Den skall beskriva, bedöma och värdera hur
såväl skolhuvudmannen som skolorna arbetar med dessa instrument samt hur
resultatet av detta arbete återspeglas i verksamheten.
Utskottet ser det som angeläget att en sådan granskning nu görs.
Varje elev har efter avslutad gymnasial utbildning rätt att på nytt få gå ige-
nom prövning för att kunna erhålla ett högre betyg. Under skoltiden får
prövning endast ske om eleven är underkänd i en kurs eller inte tidigare fått
betyg på kursen. Utskottet ställer sig inte bakom motionsyrkandena om att
rätt till prövning under gymnasietiden skall återinföras. Dessa motionsyrkan-
den bör alltså avslås av riksdagen.
När det gäller möjligheter att läsa upp godkänt gymnasiebetyg efter gymna-
sieskolan gäller följande.
Enligt 11 kap. 19 § skollagen är varje kommuninnevånare behörig att delta
i gymnasial vuxenutbildning fr.o.m. andra kalenderhalvåret det år han eller
hon fyller 20 år eller när han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt
program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan. Bestämmelser om urval
till utbildningen ges i 3 kap. 10 § förordningen om kommunal vuxenutbild-
ning (1992:403). Där sägs bl.a. att om antalet platser är mindre än antalet
behöriga sökande till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning skall, utan
hänsyn till tidigare betyg, företräde ges dem som har störst behov av utbild-
ningen. Enligt vad utskottet erfarit har det blivit allt vanligare att ungdomar
efter gymnasieskolan söker till komvux för att konkurrenskomplettera betyg.
I mån av plats tas också in elever som redan har godkänt gymnasiebetyg i
aktuell kurs.
Utskottet anser inte att riksdagen, som föreslås i motion 1999/2000:Ub283,
skall ta initiativ till någon ändring av gällande bestämmelser. Motionsyrkan-
det avstyrks därmed.
I fråga om betygssättningen för dyslektiker erinrar utskottet om att det i
Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om betygskriterier för grundsko-
lans ämnen (SKOLFS 1995:65) medges undantag från regeln att eleven, för
att erhålla betyget Väl godkänd i visst ämne, skall ha uppfyllt samtliga krite-
rier för detta betyg. Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till personliga
förhållanden hos enskild elev kan bortses från enstaka kriterier (2 §). Väl
utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister
avseende ett eller ett par andra kriterier. Motsvarande gäller för elev i gym-
nasieskolan enligt 3 § i Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för kurser
i kärnämnen i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning
(SKOLFS 1997:2).
Utskottet förutsätter att problemen med betygssättning för dyslektiker
uppmärksammas under Skolverkets nämnda nationella granskning. Riksda-
gen bör avslå motion 1999/2000:Ub258.
Det finns numera inte några regler om att frånvaro skall anges på gymnasie-
betyg. I den tidigare gällande förordningen (1992:396) med vissa bestämmel-
ser för linjer och specialkurser i gymnasieskolan angavs i 4 kap. 7 § att av-
gångsbetyg över slutförd lärokurs skulle innehålla uppgift om elevens sam-
manlagda frånvaro under sista terminen. Bestämmelsen upphörde att gälla i
och med införandet av den nya gymnasieskolan med utbildningen organise-
rad i program.
Utskottet noterar att skollagskommittén enligt sina direktiv skall utreda
behovet av en skyldighet för skolan att i vissa sammanhang informera myn-
diga elevers föräldrar, utan att lämna ut sekretesskyddade uppgifter, t.ex. då
eleven utan giltig orsak är frånvarande i sådan omfattning att detta kan
komma att påverka rätten till studiebidrag (dir. 1999:15). Med hänvisning
härtill bör riksdagen avslå motion 1999/2000:Ub294 yrkande 23.
Utskottet anser inte att det ankommer på riksdagen att uttala sig för ett upp-
drag till Skolverket att informera om skillnader i betygssystem mellan grund-
skolan och grundläggande vuxenutbildning. Motion 1999/2000:Ub214 av-
styrks därmed.
Föräldra- och elevinflytande
Motionerna
Kristdemokraterna framhåller i motion 1999/2000:Ub275 yrkande 16 att
försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet ligger i
linje med deras krav på stärkt medinflytande i skolan för föräldrar. De anser
att det under försöksverksamheten skall vara möjligt att också välja in före-
trädare för lokala myndigheter och organisationer samt lokalt näringsliv i
dessa styrelser.
Enligt Centerpartiet i motion 1999/2000:Ub212 yrkande 13 finns nu till-
räckliga erfarenheter för att permanent införa lokala styrelser med föräldra-
majoritet vid alla skolor. I samband därmed bör dock skiljelinjen mellan
lärarnas och skolledningens pedagogiska ledarskap samt föräldrastyrelsernas
uppgifter göras tydlig, menar motionärerna. Det finns också anledning att
bjuda in andra än föräldrar och elever att delta i styrelserna.
I motion 1999/2000:Ub211 (c) yrkande 4 pläderas för inrättandet av lokala
styrelser med elevmajoritet. Motionärerna anför att unga människor måste få
verkligt inflytande över beslut som fattas. Genom att ge ungdomar inflytande
och makt i skolan kommer de på ett naturligt sätt in i demokratiska arbets-
former.
Elevstyrda skolor riskerar att urholka rektors och lärares ansvar och status,
hävdar Folkpartiet i motion 1999/2000:Ub801 yrkande 12. Elevråd är bra,
både för att träna eleverna i demokratins arbetsformer och för att vara en
diskussionspart för skolledningen i frågor som rör skolan och skolarbetet.
Det är emellertid fel tänkt, anmärker motionärerna, att amatörer sköter sko-
lan bättre än den pedagogiska professionen. Idéer om elevstyrda gymnasie-
skolor måste därför avvisas.
Utskottets bedömning
Försöksverksamheterna med lokala styrelser inom grundskolan och den
obligatoriska särskolan (SFS 1996:605) respektive inom gymnasieskolan och
den kommunala vuxenutbildningen (SFS 1997:642) är tidsbegränsade till
den 1 juli 2001. Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något uttalande
vare sig för eller emot en permanentning av verksamheterna innan de noga
utvärderats i samband med försöksperiodens utgång.
När det gäller önskemålen om att företrädare för lokala intressen skall
kunna ingå i föräldrastyrelserna är dessa redan tillgodosedda genom be-
stämmelserna i förordningen (1996:605) om försöksverksamheten. Där sägs i
4 § att det i sådana styrelser skall ingå företrädare för elevernas vårdnadsha-
vare och för de anställda vid skolan samt rektor, att företrädare för eleverna
får ingå och att den kommunala nämnd som inrättat styrelsen får besluta att
även andra skall ingå som ledamöter.
Med det anförda bör motionsyrkandena avslås av riksdagen.
Kultur i skolan
Motionerna
I motion 1999/2000:Kr231 (v) yrkande 2 begärs en utredning av möjlighe-
terna att säkra och utveckla musikutbildningen vid landets musik- och kultur-
skolor. I sammanhanget bör övervägas om dessa skolors verksamheter skall
regleras i skollagen. Motionärerna anför att den kommunala musikskolans
betydelse för bredden inom musiklivet, men också för enskilda musikers
yrkesval, framstår som tydlig.
Skolbibliotekens situation tas upp i motion 1999/2000:Kr313 yrkande 23
från Kristdemokraterna. De menar att skolbiblioteken är en undervärderad
resurs i skolan, varför regeringen bör uppdra åt Skolverket att göra en över-
syn.
Det är enligt Centerpartiet i motion 1999/2000:Ub212 yrkande 21 viktigt
att eleverna i skolan får möta både dramapedagoger och bildkonstnärer.
Dramapedagogiken skapar stark inlevelse och förståelse. Bild och bildkonst
ger tillfälle till reflektioner.
Enligt motion 1999/2000:Ub222 (c) yrkandena 1-3 måste kritiskt och
analytiskt inriktad medieundervisning få större plats i grundskolan och i
gymnasieskolan inte minst i bildämnet, men också i andra ämnen, t.ex. i
samhällskunskap. Lärarna måste få utbildning i mediekunskap. Det gäller att
lära barn och unga att värdera, välja och välja bort i medieutbudet. Analytis-
ka och kritiska moment måste också finnas i ungdomars medie- och kultur-
verksamhet.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas åsikter om betydelsen av kultur i skolan. Ut-
skottet anser emellertid att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden i
detta avsnitt av följande skäl.
Under budgetåren 1999-2001 kommer sammanlagt 110 miljoner kronor
att avsättas för det s.k. tiopunktsprogrammet för skolan. Insatser för kulturen
i skolan ingår som en del i detta program. För innevarande budgetår finns
under anslaget Utveckling av skolväsende och barnomsorg anvisat 5 miljoner
kronor för sådana insatser. Medlen disponeras av Regeringskansliet.
Bland annat har regeringen den 22 december 1999 uppdragit åt Skolverket
och Statens kulturråd att tillsammans förbereda ett nationellt symposium
alternativt nationella symposier hösten 2000 med syfte att vidareutveckla
frågan om kultur i skolan. Symposiet skall rikta sig till beslutsfattare inom
utbildningsväsende och kulturliv, verksamhetsansvariga samt lärare och
andra som verkar på nationell, regional och lokal nivå.
Vidare har regeringen samma dag gett Malmö högskola i uppdrag att utar-
beta olika former av kompetensutveckling för kultur och lärande i skolan.
Uppdraget innebär bl.a. att högskolan skall analysera och dra slutsatser av
kulturprojekt i skolan som har genomförts i Malmöregionen samt med ut-
gångspunkt i den analysen genomföra utbildningsinsatser tillsammans med
skolor i regionen. Avsikten är att med olika kulturella uttrycksformer öka
elevernas engagemang i skolarbetet. Högskolan skall även överväga hur
insatserna kan tillämpas på nationell nivå. För kostnader i samband med
uppdraget anvisas högskolan 3,5 miljoner kronor. Uppdraget skall slutredo-
visas senast den 30 juni 2003.
Enligt Skolverkets Verksamhetsplan för år 2000 fortsätter arbetet med att
stimulera lokal skolutveckling med kultur i barnomsorg och skola i enlighet
med det särskilda regeringsuppdrag som gavs i regleringsbrevet för 1999. I
samarbete med Statens kulturråd kommer verket att stödja nätverk på natio-
nell, regional och lokal nivå och ta fram material till stöd för kreativa arbet
former i lärprocessen.
Riksdagen har under de två föregående riksmötena på utskottets förslag
avslagit yrkanden om utredning i syfte att lagreglera kulturskolan som skol-
form. Utskottet ansåg att musik- och kulturskolor fyller en viktig uppgift när
det gäller att stimulera och ta till vara talanger inom olika konstformer. Ett
införande av regler om sådana skolor i skollagen skulle dock kunna medföra
betydligt ökade kostnader för kommunerna (bet. 1998/99:UbU11). Utskottet
har ingen annan uppfattning nu.
Enligt bibliotekslagen (1996:1596) skall det inom grundskolan och gym-
nasieskolan finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolele-
vernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov
av material för utbildningen. Kommunerna svarar för folk- och skolbiblio-
teksverksamheten liksom för skolans verksamhet och bestämmer därmed
även mål och ambitionsnivå för skolbibliotekens verksamhet. Av reglerings-
brevet för år 2000 framgår att visst stöd skall utgå av medlen för utveck-
lingsinsatser inom skolväsendet till att förstärka och utveckla skolbibliote-
kets pedagogiska roll.
I kursplanerna för såväl ämnet svenska som ämnet bild uttrycks att bilder
och olika former av konstnärlig gestaltning samt upplevelser av skönlittera-
tur, film och teater öppnar möjligheter till att formulera frågor och reflekter
över egna och andras erfarenheter samt stimulerar elevers förmåga att kritiskt
granska och pröva sina ställningstaganden. Utskottet ser detta som viktigt för
eleverna. Enligt utskottet är det emellertid en fråga för skolan lokalt att be-
sluta om att anlita dramapedagoger och bildkonstnärer eller att ge större
plats åt medieundervisning. När det särskilt gäller lärares roll att lära barn
värdera, välja och välja bort, har utskottet i avsnittet om skolans värdegrund
redovisat Lärarutbildningskommitténs förslag i denna del.
Övriga frågor
I motion 1999/2000:Ub212 från Centerpartiet hävdas att det har förekommit
att barn felaktigt hänvisats till särskola och därför gått miste om grundläg-
gande högskolebehörighet. Det är enligt motionärerna viktigt med en tidig
diagnos i samverkan mellan skola och landsting för att så många barn som
möjligt skall få adekvat stöd och därigenom kunna ta del av undervisningen i
den ordinarie skolan (yrk. 27-28).
U t s k o t t e t  finner de uppgifter om särskolans elever som framkommit i
Skolverkets rapport Jämförelsetal för huvudmän 2000 anmärkningsvärda. I
rapporten som presenterades den 14 april 2000 redovisas att antalet elever i
särskolan har ökat kraftigt under 1990-talet. I tre län har antalet barn i
grundsärskolan fördubblats sedan läsåret 1992/93. Jämfört med förra läsåret
1998/99 har elevantalet i grundsärskolan ökat med drygt 9 %. Det skall jäm-
föras med ökningen i den vanliga grundskolan som var 2 %. I gymnasie-
särskolan har elevantalet ökat med närmare 6 %.
I regleringsbrevet för år 2000 har Skolverket fått i uppdrag att, mot bak-
grund av elevökningen sedan 1992, ytterligare analysera skälen till att ande-
len elever i särskolan fortsätter att öka. Analysen skall främst avse
grundsärskolan. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2000.
Skolverket har också fått i uppdrag att genomföra ytterligare analyser för
att öka kunskapen om hur skolformen svarar mot elevernas behov och förut-
sättningar. Därvid skall effekterna av undervisningstidens variationer stude-
ras särskilt, liksom elevernas valmöjligheter i såväl den obligatoriska
särskolan som gymnasiesärskolan. Detta uppdrag skall redovisas senast den
1 mars 2001.
Utskottet anser att resultaten av Skolverkets analyser bör avvaktas. Riks-
dagen bör således avslå motionsyrkandena.
Enligt motion 1999/2000:Ub241 (v) bör en utredning tillsättas med uppgift
att ta fram en bättre indelning av skolåret. Motionärerna påpekar att i många
länder i Europa har man sedan länge treterminers läsår med andningspauser
som ger både elever och personal möjlighet att varva ner och ladda ny energi
för ett effektivare lärande.
U t s k o t t e t  är inte berett att förorda att en sådan särskild utredning t
sätts som motionärerna efterfrågar. Som nämnts i det föregående pågår en
översyn av skollagen av 1999 års skollagskommitté. Motionsyrkandet av-
styrks.
Frågan om klasstorlek tas upp i motion 1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 10.
Motionären framhåller att arbetssituationen är en viktig förutsättning för att
läraren skall kunna möta eleverna utifrån vars och ens speciella behov. En
undervisningsgrupp, som en lärare har huvudansvar för, bör i princip inte
omfatta fler än 25 elever.
U t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet. Utskottet anser inte att
regler om klasstorlek skall införas. Detta skulle innebära en återgång till en
detaljstyrning som inte stämmer överens med nuvarande mål- och resultat-
styrning av skolan. Den frihet när det gäller organiserandet av skolarbetet
som skolor har i dag har medfört att många skolor har infört arbetslag, vilket
möjliggör flexibla gruppindelningar, utifrån både pedagogiska och sociala
behov. Skolor söker nya vägar att skapa meningsfulla sammanhang i lärande
för elever, som teman, projekt och samarbete mellan ämnen och lärare. Ut-
skottet vill därtill anmärka att det finns risk för att en föreskrift om ett vi
högsta antal elever i en klass blir ett riktmärke.
Betydelsen av skolans kontakt med samhället betonas i tre motioner. Enligt
motion 1999/2000:Ub259 (m) yrkande 6 måste en framgångsrik skola leva i
symbios med det omgivande samhället, t.ex. genom att ta upp dagsnyheter i
samhällsundervisningen, löpande inbjuda olika yrkesgrupper till skolan, göra
studiebesök etc.
En regional profilering i skolorna efterfrågas i motion 1999/2000:N388
(mp) yrkande 11. Inte minst när det gäller frågor kring attityder till hemregi-
onen, kulturarv och värdegrund borde regionens särart fångas upp, anser
motionärerna.
Enligt motion 1999/2000:N214 yrkande 10 från Centerpartiet erbjuder
skolans lokaler möjligheter till ett rikt utbud av olika verksamheter. Skolans
betydelse som mötesplats för människor i närområdet förstärks om skollo-
kalerna upplåts till olika föreningar och enskilda utan kostnad.
U t s k o t t e t  vill i likhet med motionärerna betona vikten av att skolan
samverkar med det omgivande samhället. Emellertid finns en sådan samver-
kan redan föreskriven i läroplanerna. I läroplanen för det obligatoriska skol-
väsendet m.m. (Lpo 94) sägs bl.a. att alla som arbetar i skolan skall verka för
att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra
verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. En-
ligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) gäller bl.a. att perso-
nalen i utbildningen skall utnyttja kontakter med det omgivande samhället
och dess arbets-, förenings- och kulturliv.
Utskottet konstaterar också att det i grundskolans kursplan i ämnet historia
finns utsagt att eleverna skall känna till hembygdens historia och hur denna
har format kulturen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion 1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 6 pekas på behovet av studie- och
yrkesvägledare. Det är enligt motionären angeläget att eleverna redan på
högstadiet i grundskolan ges reella möjligheter att fatta genomtänkta beslut
om sin framtida utbildning. Många elever kommer i dag till gymnasieskolan
utan att uppleva det som meningsfullt. Studie- och yrkesvägledarna måste
ingå som en självklar del i skolans helhetssatsningar, anser motionären.
Centerpartiet skriver i motion 1999/2000:A220 yrkande 7 om en dörr till
utbildning och individuellt anpassade utbildningspaket. I motionen hänvisas
till att det inom grundskolan och gymnasieskolan finns studie- och yrkes-
vägledning. En sådan funktion behövs sannolikt även för vuxna, menar mo-
tionärerna. Det bör vara möjligt att få hjälp med att länka ihop olika utbild-
ningar till ett utbildningspaket.
U t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandena under hänvisning till
följande.
Regeringen beslutade i december 1999 att tillkalla en särskild utredare
med uppgift att kartlägga och analysera individens behov av vägledning i
skolväsendet (dir. 1999:107). Kartläggningen och analysen skall också om-
fatta vuxenutbildningen. Utredaren skall föreslå mål för studie- och yrkesori-
enteringen utifrån de förändrade krav som arbetsliv, utbildning och sam-
hällsutveckling ställer. Utredaren skall vidare lämna förslag vad avser ut-
bildning av vägledare samt kompetensutveckling för yrkesverksamma vägle-
dare. I det fall utredarens förslag innebär att författningar behöver ändras,
skall utredaren lämna förslag till sådana ändringar. Utredaren skall pröva i
vilken mån förslagen har effekter på vägledningen inom Arbetsmarknads-
verkets ansvarsområde. - Uppdraget, förutom den del som avser utbildning
av och kompetensutveckling för vägledare, skall vara slutfört senast den 30
september 2000. Vad gäller utbildningen och kompetensutvecklingen skall
uppdraget slutredovisas den 15 december 2000.
Som utskottet nämnt i det föregående har Elevvårdsutredningen i sitt be-
tänkande Från dubbla spår till Elevhälsa (SOU 2000:19) föreslagit att yr-
kesgruppen studie- och yrkesvägledare skall ingå i Elevhälsan.
I Centerpartiets motion 1999/2000:A220 yrkande 6 anförs om utbildningens
infrastruktur att denna inte är inriktad på att klara allt större behov av åter
kommande utbildning. Enligt motionärerna måste det bli möjligt att få till-
gång till skräddarsydda utbildningspaket som svarar mot komplexa behov
och där utbildningsbehoven skär genom utbildningsstrukturen på ett delvis
nytt sätt. Regeringen bör låta utreda hur samverkan mellan olika aktörer på
utbildningsområdet kan förbättras.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
Kunskapslyftskommittén har den 4 april 2000 presenterat sitt slutbetän-
kande Kunskapsbygget 2000 - det livslånga lärandet (SOU 2000:28). Kom-
mittén anser bl.a. att det i kommunerna skall finnas tillgång till en bra in-
frastruktur för livslångt lärande. Exempel på detta är uppsökande verksam-
het, studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner och samarbete
mellan utbildningsanordnare, kommunala förvaltningar, näringsliv och ar-
betsförmedling. För att knyta ihop de olika delarna i det livslånga lärandet ti
en sammanhängande strategi föreslår kommittén bl.a. en förstärkt målstyr-
ning med gemensamma övergripande mål för all samhällsstödd utbildning
för vuxna från grundläggande nivå till högskolenivå, en sektorsövergripande
beredning för livslångt lärande inom Regeringskansliet och en ny myndig-
hetsstruktur anpassad till det livslånga lärandet.
Enligt utskottets mening bör beredningen av Kunskapslyftskommitténs
betänkande avvaktas.
Skolans uppgift att lära eleverna en god studieteknik lyfts fram i motion
1999/2000:Ub809 (c) yrkande 1. Motionären menar att det i dagens samhälle
ställs allt högre krav, också i yrkeslivet, på ständig fortbildning och kompe-
tenshöjning. Det är därför ett samhällsintresse att den obligatoriska skolan
hos eleverna grundlägger sådana kunskaper.
U t s k o t t e t  har ingen annan uppfattning än motionären. Det finns också
föreskrivet i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) att
eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort in-
formationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder
att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga, sägs det i läropla
nen.
Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands begärs av
Folkpartiet i motion 1999/2000:Ub294 yrkande 33. Motionärerna åberopar
att vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Detta ställer stora krav p
främst språkkunskaper, men också på kunskaper om andra länder och kultu-
rer.
U t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.
Utskottet erinrar om att det i dag finns möjligheter för elever att få studera
utomlands genom utnyttjandet av olika utbytesprogram, t.ex. Sokrates och
Leonardo. Det finns också vissa möjligheter till stipendier. Vidare har genom
informationstekniken öppnats kontaktvägar mellan skolor och mellan elever i
olika länder.
Det är enligt motion 1999/2000:Ub273 (m) angeläget att regeringen träffar
avtal om fritt skolval i Öresundsregionen när regionen alltmer integreras och
rörligheten ökar.
U t s k o t t e t  påminner om att det finns ett långtgående samarbete på
skolområdet inom Nordiska rådet. Riktlinjerna för samarbetet är fastställda
av ministerrådet i en handlingsplan och verkställs av Ledningsgruppen för
nordiskt skolsamarbete (NSS). Ministerrådet satsar på att främja elev- och
lärarutväxlingen och att skapa livskraftiga nätverk och informationssystem
mellan skolorna i Norden. Genom ett gymnasieavtal har 16-19-åringar fått
tillträde till gymnasieskolan i de andra nordiska länderna på samma villkor
som landets egna elever.
För studier inom Norden beviljas studiehjälp på i stort sett samma villkor
som i Sverige. Den utbildning man går måste vara ställd under statlig tillsyn.
Det krävs också att utbildningen, om inte särskilda skäl föreligger, omfattar
minst tre månaders heltidsundervisning.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande grundskolans ansvar,  omfattning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 24,
1999/2000:Ub227 yrkandena 1 och 5, 1999/2000:Ub259 yrkande 7,
1999/2000:Ub260 yrkande 1, 1999/2000:Ub275 yrkandena 5, 6 och 9
och 1999/2000:Ub294 yrkandena 6 och 13,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
res. 3 (c) - delvis
res. 4 (fp) - delvis
2. beträffande uppdrag till Invandrarverket och Skolverket i
syfte att öka kunskapen om ungdomar med annan etnisk och kulturell
bakgrund
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub211 yrkande 5,
3. beträffande avskaffande av grundskolans timplan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 5 och
1999/2000:Ub294 yrkande 7,
res. 5 (m, c, fp) - delvis
4. beträffande individuella studieplaner i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub212 yrkande 4,
res. 3 (c) - delvis
5. beträffande skolpliktens fullgörande
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub290 och 1999/2000:
Ju721 yrkande 6,
6. beträffande elever i behov av särskilt stöd
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkandena 18, 19
och 20, 1999/2000:Ub229 yrkandena 1, 2 och 3, 1999/2000:Ub275
yrkande 7, 1999/2000:Ub294 yrkande 12, 1999/2000:Ub810 yrkande
9, 1999/2000:So263 yrkandena 3 och 4,
7. beträffande översyn av kursplaner och läroplaner för att
stärka läs- och skrivfärdigheter m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub212 yrkandena 14 och 17,
res. 3 (c) - delvis
8. beträffande särskilt pedagogiskt stöd till särbegåvade barn
och ungdomar m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub230 yrkandena 1, 2 och 3,
9. beträffande ämnet idrott och hälsa m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub233,
1999/2000:Ub244, 1999/2000:Ub256, 1999/2000:Ub269 yrkandena 1
och 2, 1999/2000:
Ub302 och 1999/2000:Kr509 yrkandena 2 och 3,
10. beträffande simundervisning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub203 yrkande 2,
1999/2000:Ub220, 1999/2000:Ub264 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:
Ub312 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:Fö213 yrkande 3,
11. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub232 yrkandena 1 och
2, 1999/2000:Ub275 yrkande 20, 1999/2000:Ub295 yrkandena 1, 2
och 3, 1999/2000:Ju908 yrkande 3 och 1999/2000:So226 yrkande 11,
res. 1 (m) - delvis
12. beträffande ämnet religionskunskap
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub202, 1999/2000:
Ub255, 1999/2000:Ub272, 1999/2000:Ub275 yrkande 4 och
1999/2000:Ub291,
13. beträffande ämnet samhällskunskap
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fö213 yrkande 2,
14. beträffande praktisk arbetslivsorientering
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub212 yrkande 16,
15. beträffande praktiska och estetiska ämnen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub275 yrkande 12,
res. 2 (kd) - delvis
16. beträffande teckenspråk
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub308,
17. beträffande avskaffande av den nationella timplanen i gym-
nasieskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub311 yrkande 6,
18. beträffande lärarledd undervisning i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub236 yrkande 1,
19. beträffande översyn av gymnasieskolans program
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 8,
1999/2000:Ub260 yrkande 2 och 1999/2000:Ub311 yrkande 10,
res. 1 (m) - delvis
20. beträffande eget personligt program för elever
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub294 yrkande 18,
res. 5 (m, c, fp) - delvis
21. beträffande uppfyllande av programmålen m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub236 yrkandena 2 och 3,
res. 2 (kd) - delvis
22. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 11,
1999/2000:Ub243 och 1999/2000:Ub311 yrkande 5,
res. 6 (m, c) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
23. beträffande alternativa kurser i kärnämnen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub294 yrkandena 14, 15
och 16 och 1999/2000:Ub311 yrkande 4,
res. 7 (m, fp) - delvis
24. beträffande indelning av kärnämnen i etapper
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub236 yrkande 10,
25. beträffande profilering av kärnämnen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub294 yrkande 17,
res. 4 (fp) - delvis
26. beträffande inrättande av ett företagsinriktat nationellt
program m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub206,
1999/2000:Ub236 yrkande 7, 1999/2000:Ub268, 1999/2000:Ub294
yrkande 25, 1999/2000:Ub813 yrkande 9, 1999/2000:N212 yrkande 4
och 1999/2000:N384 yrkande 25,
res. 2 (kd) - delvis
res. 4 (fp) - delvis
27. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub236 yrkande 9,
28. beträffande ämnet kemi
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub237 yrkandena 1 och 2,
29. beträffande kurser inriktade på kultur inom omvårdnads-
programmet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub307,
30. beträffande utbildningspoäng i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub309,
31. beträffande försöksverksamhet med sommarkurser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub294 yrkande 19,
res. 4 (fp) - delvis
32. beträffande samverkan mellan kommuner om utbildnings-
utbudet i gymnasieskolan m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub236 yrkande 12,
33. beträffande åldersgräns för studier i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 4 och
1999/2000:A220 yrkande 10,
res. 2 (kd) - delvis
res. 3 (c) - delvis
34. beträffande fritt val av skola m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 3,
1999/2000:A230 yrkande 22, 1999:2000:N271 yrkande 4 och
1999/2000:Sf637 yrkande 20,
res. 8 (m, kd, c, fp) - delvis
35. beträffande resurser till gymnasieskolor i utsatta områden
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub294 yrkande 35,
res. 4 (fp) - delvis
36. beträffande skolans värdegrund i praktisk tillämpning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub221 yrkandena 2 och
3, 1999/2000:Ub236 yrkande 17, 1999/2000:Ub275 yrkandena 2, 3
och 23 samt 1999/2000:Ub289,
res. 2 (kd) - delvis
37. beträffande borttagande av hänvisningen i läroplanerna till
kristen tradition och västerländsk humanism
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub234,
1999/2000:Ub297 och 1999/2000:Ub314 yrkande 3,
res. 9 (v)
38. beträffande arbete med freds- och ickevåldskultur i grund-
skolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub253 och 1999/2000:
Ub276 yrkandena 1 och 2,
39. beträffande arbete med utbildning i de mänskliga rättighe-
terna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K356 yrkande 7,
40. beträffande åtgärder mot mobbning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkandena 9 och
10, 1999/2000:Ub221 yrkandena 1, 4-7 och 9-12, 1999/2000:Ub288
yrkandena 1-2 och 4-8, 1999/2000:Ub305 yrkandena 1 och 3 samt
1999/2000:Ju725 yrkande 5,
41. beträffande polisanmälan av våldsbrott i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub221 yrkande 8,
1999/2000:Ub288 yrkande 3 och 1999/2000:Ub294 yrkande 36,
res. 4 (fp) - delvis
42. beträffande elevvård och skolhälsovård
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub203 yrkande 1,
1999/2000:Ub211 yrkande 1, 1999/2000:Ub212 yrkande 11,
1999/2000:Ub236 yrkande 18, 1999/2000:Ub251 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ub275 yrkande 8, 1999/2000:Ub277 yrkande 4,
1999/2000:Ub305 yrkande 2, 1999/2000:So226 yrkande 10,
1999/2000:So263 yrkande 7 och 1999/2000:So330 yrkande 7,
43. beträffande utredning av formerna för en klassmorfars när-
varo i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub215 yrkandena 1 och
2 och 1999/2000:Ub235 yrkandena 1 och 2,
44. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 2,
1999/2000:Ub212 yrkande 12, 1999/2000:Ub275 yrkande 19,
1999/2000:Ub277 yrkande 11, 1999/2000:Ub294 yrkande 28 och
1999/2000:So226 yrkande 9,
res. 10 (c, fp)
45. beträffande disciplinära åtgärder mot elever
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub265,
1999/2000:Ub801 yrkande 11 och 1999/2000:Ub810 yrkande 4,
res. 4 (fp) - delvis
46. beträffande skolans sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub314 yrkandena 1, 2
och 5 samt 1999/2000:Ju720 yrkande 4,
47. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 6,
1999/2000:Ub249, 1999/2000:Ub275 yrkande 14, 1999/2000:Ub277
yrkande 7 samt 1999/2000:Ub294 yrkandena 8 och 10,
res. 6 (m, c) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
res. 4 (fp) - delvis
48. beträffande nationella prov i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 7,
1999/2000:Ub275 yrkande 15 och 1999/2000:Ub294 yrkande 11,
res. 8 (m, kd, c, fp) - delvis
49. beträffande utvecklingssamtal i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 8,
1999/2000:Ub266, 1999/2000:Ub275 yrkande 13, 1999/2000:Ub294
yrkande 9 och 1999/2000:Ju906 yrkande 5,
res. 8 (m, kd, c, fp) - delvis
50. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub205 yrkande 1,
1999/2000:Ub236 yrkande 16 och 1999/2000:Ub311 yrkande 7,
res. 1 (m) - delvis
51. beträffande återinförande av rätten att pröva betyg under
gymnasietiden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub205 yrkande 2,
1999/2000:Ub311 yrkande 8 och 1999/2000:Ub806 yrkande 1,
res. 11 (m, kd, fp)
52. beträffande möjligheten att höja godkänt gymnasiebetyg
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub283,
53. beträffande utformning av betygssystem m.m. för dyslekti-
ker
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub258,
54. beträffande ogiltig frånvaro på betyg i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub294 yrkande 23,
res. 7 (m, fp) - delvis
55. beträffande skillnader i betygssystem mellan grundskolan
och grundläggande vuxenutbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub214,
56. beträffande lokala styrelser med föräldramajoritet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 13 och
1999/2000:Ub275 yrkande 16,
res. 12 (kd, c)
57. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 4 och
1999/2000:Ub801 yrkande 12,
res. 3 (c) - delvis
res. 4 (fp) - delvis
58. beträffande musik- och kulturskolor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr231 yrkande 2,
59. beträffande skolbibliotekens situation
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande 23,
res. 2 (kd) - delvis
60. beträffande dramapedagoger och bildkonstnärer i sko-
lan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub212 yrkande 21,
61. beträffande medieundervisning m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub222 yrkandena 1-3,
62. beträffande särskoleelever
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub212 yrkandena 27 och 28,
res. 3 (c) - delvis
63. beträffande en utredning om indelning av skolåret
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub241,
64. beträffande klasstorlek
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub277 yrkande 10,
65. beträffande skolans kontakt med samhället m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub259 yrkande 6,
1999/2000:N214 yrkande 10 och 1999/2000:N388 yrkande 11,
66. beträffande studie- och yrkesvägledare
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub277 yrkande 6 och
1999/2000:A220 yrkande 7,
67. beträffande utbildningens infrastruktur
att riksdagen avslår motion 1999/2000:A220 yrkande 6,
res. 3 (c) - delvis
68. beträffande studieteknik
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub809 yrkande 1,
69. beträffande utökade möjligheter för gymnasieelever att stu-
dera utomlands
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub294 yrkande 33,
res. 7 (m, fp) - delvis
70. beträffande fritt skolval i Öresundsregionen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub273.
Stockholm den 27 april 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice
Ask (m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m),
Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas Eneroth (s),
Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Nils-Erik Söderqvist (s) och
Michael Lund (s).

Reservationer

1. Grundskolans ansvar, omfattning, m.m. (mom. 1, 11, 19 och
50) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)
anför:
När det gäller grundskolans ansvar, omfattning m.m. vill vi betona att sko-
lans huvuduppgift är att ge nästa generation kunskaper och fostran av hög
kvalitet. Det förutsätter att varje skola har professionell kompetens och en
stimulerande miljö för lärande. En grundskola av hög kvalitet kan inte skapas
utan att regering och riksdag ställer tydliga och höga krav, men samtidigt
låter varje skola få en självständigare och friare roll att utforma sin verksam
het. Ingen elev skall behöva gå ut grundskolan utan nödvändiga baskunska-
per. För att uppnå systematik och god kontroll över att alla elever faktiskt ge
den hjälp de har rätt till och uppnår de nationella målen bör regeringen enligt
vår uppfattning ta fram förslag om införande av en obligatorisk grundskole-
examen. Det är synnerligen viktigt att säkerställa att alla elever når kun-
skapsmålen. Orsaken till ökningen av det individuella programmet är brister i
grundskolan som gör att alltfler elever inte får med sig de baskunskaper som
är nödvändiga för att klara de nationella gymnasieprogrammen. Vi vill också
framhålla att skolans resurser i ökad utsträckning måste styras till undervis-
ning och läromedel. Riksdagen bör bifalla motionerna 1999/2000:Ub227
yrkandena 1 och 5, 1999/2000:Ub259 yrkande 7 och 1999/2000:Ub260
yrkande 1.
Vi vill beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak m.m. pe-
ka på att förändringar i elevens personlighet kan vara ett tecken på begyn-
nande narkotikamissbruk. Skolan bör ha en absolut plikt att informera föräld-
rar om någon form av oroande tendenser börjar visa sig hos barnet. Det är
viktigt att skolpersonalen kontinuerligt får fortbildning om droger och lär sig
känna igen de symtom och som följer av ett drogbruk. Riksdagen bör bifalla
motion 1999/2000:Ju908 yrkande 3.
Det är enligt vår uppfattning dags att göra en översyn av gymnasieskolans
program och struktur, antalet kärnämnen, utbudet av kurser, utrymmet för
det individuella valet m.m. Det finns i dag inte ett samlat underlag om erfa-
renheterna av programstrukturen. I samband med en sådan översyn bör också
förutsättningarna för skolor att arbeta med en kursutformad gymnasieskola
prövas utifrån gjorda erfarenheter såväl i Sverige som internationellt. Riks-
dagen bör bifalla motion 1999/2000:Ub311 yrkande 10.
Vi anser att betygssystemet i gymnasieskolan måste ändras. Antalet betygs-
steg måste utökas. De fyra betygssteg som i dag används är otillräckliga för
att spegla elevernas kunskaper och resultat på ett tillfredsställande sätt. In-
formationen om betygskriterierna måste dessutom förbättras. Ett annat pro-
blem är att högsta betyget Mycket väl godkänd saknar nationella kriterier.
Med tydliga nationella kriterier för nuvarande betygssteg kan en enkel för-
ändring vara att ge läraren ansvar för att markera betyget med minus eller
plus. Vi anser också att betygskriterierna bör ses över när det gäller kopp-
lingen mellan betyg och mål samt hur betygen fungerar visavi kursernas
omfattning. Detta bör riksdagen med bifall till våra motioner i ärendet som
sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 11, 19
och 50 bort hemställa
1. beträffande grundskolans ansvar, omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande-
na 1 och 5, 1999/2000:Ub259 yrkande 7 och 1999/2000:Ub260 yr-
kande 1 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 24,
1999/2000:Ub275 yrkandena 5, 6 och 9 och 1999/2000:Ub294 yrkan-
dena 6 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
11. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ju908 yrkande 3 och
med avslag på motionerna 1999/2000:Ub232 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ub275 yrkande 20, 1999/2000:Ub295 yrkandena 1, 2 och
3 och 1999/2000:So226 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
19. beträffande översyn av gymnasieskolans program
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub311 yrkande 10
och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 8 och
1999/2000:Ub260 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
50. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub205 yrkande 1
och 1999/2000:Ub311 yrkande 7 samt med anledning av motion
1999/2000:Ub236 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till kän-
na vad som ovan anförts,
2. Grundskolans ansvar, omfattning, m.m. (mom. 1, 15, 21, 22,
26, 33, 36, 47 och 59) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Vi vill beträffande grundskolans ansvar, omfattning m.m. framhålla att mål-
sättningen skall vara att alla elever som går ut grundskolan skall ha uppnått
tillräckliga kunskaper för att kunna klara gymnasieskolans inträdeskrav. I
dag lämnar alltför många elever grundskolan med icke godkända studiere-
sultat. Alla barn är olika och lär på olika sätt och under olika lång tid. Skol
skall vara flexibel för att möta varje barns förutsättningar. Undervisningen
bör individualiseras. Det är orimligt att utgå från att alla elever behöver jus
nio år för att nå målen. Enligt vår uppfattning bör skolstarten vara individu-
ellt flexibel och ske successivt. Vi kristdemokrater avvisar obligatorisk skol-
start för sexåringar. Skolplikten skall även fortsättningsvis vara nioårig, men
det skall finnas möjlighet att förlänga skolgången på grundskolenivå med ett
år. Riksdagen bör bifalla vår motion 1999/2000:Ub275 yrkandena 5, 6 och 9.
Vi vill betona vikten av praktiska och estetiska ämnen. Ämnen som hem-
kunskap, bild och idrott och hälsa är en viktig del av helheten i skolan. Kun-
skaper i praktiska och estetiska ämnen bör enligt vår uppfattning få en mer
framskjuten plats i undervisningen. För att göra det möjligt att öka antalet
timmar i dessa ämnen anser vi att en översyn bör göras av det totala antalet
timmar i grundskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:
Ub275 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen bör också bifalla vår motion 1999/2000:Ub236 yrkande 2. Det
är enligt vår uppfattning viktigt att skolan har ett ansvar för att eleven i si
individuella studieplan har en sådan kombination av valbara kurser att pro-
grammålen uppfylls.
I samband med en översyn av kärnämnesutbudet bör religions- och histo-
rieämnet stärkas. Ämnet religionskunskap bidrar till att motverka främlings-
fientlighet, rasism och segregation genom att det ger eleverna en solid bas att
stå på. Ämnet ökar förståelsen för och kunskapen om egna och andras kultu-
rella rötter. Riksdagen bör bifalla motion 1999/2000:Ub236 yrkande 11.
Vi anser att ett företagsinriktat nationellt program bör inrättas i gymnasie-
skolan. Ett sådant program bör framför allt inriktas på samarbete mellan små
och medelstora företag inom samhällets alla sektorer. Svenskt näringsliv
behöver en satsning på utbildning och kompetens. En ökad koppling mellan
skolan och näringslivet måste finnas. Skolan har en mycket viktig roll för att
ge eleverna förståelse för företagandets roll och betydelse i samhället. Det är
även viktigt med kurser och utbildningar inriktade mot företagande och
entreprenörskap inom bl.a. universitet och högskolor. Riksdagen bör bifalla
motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 7 och 1999/2000:N384 yrkande 25.
Enligt vår uppfattning bör den nuvarande åldersgränsen för studier i gym-
nasieskolan i skollagen tas bort. Dagens åldersgräns omöjliggör längre uppe-
håll i studierna. Riksdagen bör bifalla vår motion 1999/2000:Ub236 yrkande
4.
Varje skola bör ha en plan för hur man i undervisningen och i hela skolans
verksamhet kan omsätta skolans värdegrund i praktiken. De värden som
utgör värdegrunden och som förvaltas av kristen tradition skall  förmedlas i
alla ämnen. Vi vill understryka att skolan har en viktig uppgift när det gäller
normöverföring och identitetsbildning. Tillsammans med föräldrarna bör
lärarna och den övriga personalen komma överens om hur elevernas etiska
fostran skall utformas. Vänlighet, hjälpsamhet, omtanke om andra och bety-
delsen av hur man talar till varandra måste lyftas fram, liksom vikten och
värdet av ärlighet, hederlighet och pålitlighet. För att ge lärarna goda möjlig
heter att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor är det viktigt att etiska frågor
uppmärksammas i den nya lärarutbildningen och i fortbildning av yrkesverk-
samma lärare. Värdegrundsarbetet i skolan bör fortlöpande följas upp och
utvärderas. Riksdagen bör med bifall till våra motioner i ärendet som sin
mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
När det gäller betygssystemet i grundskolan anser vi att målrelaterade be-
tyg bör ges i en sexgradig skala och senast fr.o.m. årskurs 7. Betygskriterier-
na bör vara tydligt utformade.  Dessutom bör skriftlig information om ele-
vens kunskap och utveckling i förhållande till de angivna kravnivåerna i
läroplanen utfärdas fr.o.m. årskurs 5. För elev som lämnar grundskolan utan
betyg i ett ämne skall skriftligt omdöme utarbetas, oavsett om eleven begär
det eller inte. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Ub275 yrkande 14 och 1999/2000:Ub277 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
Skolbibliotekens situation bör enligt vår mening uppmärksammas. Under
de senaste åren har dessa bibliotek utarmats på många håll. Skolbibliotekari-
er finns sällan och urvalet av böcker är föråldrat. Riksdagen bör med bifall
till vår motion uttala sig för att Skolverket får i uppdrag att göra en översyn
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 15, 21,
22, 26, 33, 36, 47 och 59 bort hemställa
1. beträffande grundskolans ansvar, omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub275 yrkandena 5,
6 och 9 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 24,
1999/2000:Ub227 yrkandena 1 och 5, 1999/2000:Ub259 yrkande 7,
1999/2000:Ub260 yrkande 1 och 1999/2000:Ub294 yrkandena 6 och
13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande praktiska och estetiska ämnen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub275 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande uppfyllande av programmålen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub236 yrkande 2
och med anledning av motion 1999/2000:Ub236 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
22. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub236 yrkande 11
och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub243 och
1999/2000:Ub311 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
26. beträffande inrättande av ett företagsinriktat nationellt
program m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 7
och 1999/2000:N384 yrkande 25 och med avslag på motionerna
1999/2000:Ub206, 1999/2000:Ub268, 1999/2000:Ub294 yrkande 25,
1999/2000:Ub813 yrkande 9 och 1999/2000:N212 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
33. beträffande åldersgräns för studier i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub236 yrkande 4
och med anledning av motion 1999/2000:A220 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
36. beträffande skolans värdegrund i praktisk tillämpning
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub221 yrkande-
na 2
och 3, 1999/2000:Ub236 yrkande 17 och 1999/2000:Ub275 yrkandena
2, 3 och 23 samt med anledning av motion 1999/2000:Ub289 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

47. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande
14 och 1999/2000:Ub277 yrkande 7 samt med anledning av motioner-
na 1999/2000:Ub212 yrkande 6, 1999/2000:Ub249 och  1999/2000:
Ub294 yrkandena 8 och 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
59. beträffande skolbibliotekens situation
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Grundskolans ansvar, omfattning, m.m. (mom. 1, 4, 7, 33,
57, 62 och 67) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
När det gäller grundskolans ansvar, omfattning m.m. vill jag peka på att en
tioårig grundskola är på väg att växa fram. Centerpartiet vill dock gå ett steg
vidare. Enligt vår uppfattning bör grundskolans åtagande inte upphöra förrän
eleven har fått godkända kunskaper. Skoltiden bör vara flexibel och medge
att elevers tid i grundskolan varierar. Riksdagen bör bifalla motion
1999/2000:Ub212 yrkande 24.
Jag anser att regeringen - i samband med att försöksverksamheten med av-
skaffad timplan inleds i ett antal kommuner och skolor - bör öka kraven på
individanpassning av utbildningen i grundskolan. Alla elever bör få en indi-
viduell studieplan upplagd i samverkan mellan elev, lärare och föräldrar.
Studieplanen bör gås igenom vid varje utvecklingssamtal. Detta bör riksda-
gen med bifall till vår motion 1999/2000:Ub212 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.
Det är enligt min mening mycket angeläget att en särskild översyn görs av
samtliga kursplaner och läroplaner för att ytterligare stärka läs- och skriv-
färdigheterna. Förmågan att själv kunna uttrycka sig och inhämta informa-
tion måste särskilt betonas i alla ämnen. Jag anser också att föräldrar till ba
med läs- och skrivsvårigheter skall erbjudas särskild utbildning. I England
har man erbjudit sådan utbildning. Regeringen bör överväga möjligheterna
att stimulera en liknande verksamhet vid svenska skolor. Det är viktigt att
föräldrar kan ge sina barn stöd i deras läs- och skrivutveckling. Riksdagen
bör bifalla vår motion 1999/2000:Ub212 yrkandena 14 och 17 och som sin
mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
När det gäller åldersgräns för studier i gymnasieskolan anser jag att en ut-
bildningsgaranti bör införas upp till 25 års ålder. Den nuvarande regleringen
i skollagen (5 kap. 1 §) som anger att studierna skall vara påbörjade fram
t.o.m. det första kalenderhalvåret eleven fyller 20 år bör ändras till 25 år. E
längre avbrott i gymnasieskolan skall inte innebära att man går miste om
möjligheten att fullfölja det nationella program som man har påbörjat. Ut-
bildningen bör vara flexibel och kunna varvas med arbete. Riksdagen bör
bifalla motion 1999/2000:A220 yrkande 10.
Unga människor måste få verkligt inflytande över beslut som fattas. Detta
inflytande kan man ge unga i skolan genom att inrätta lokala styrelser med
elevmajoritet. På så sätt slussas unga på ett naturligt sätt in i demokratins
arbetsformer; de får vara med och påverka och känna att de har verklig makt.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub211 yrkande 4 som
sin mening ge regeringen till känna.
Det har förekommit att barn felaktigt hänvisats till särskola och därför gått
miste om grundläggande högskolebehörighet som de skulle ha kunnat uppnå
med adekvat stöd i den vanliga skolan. Jag anser att det är viktigt med tidiga
stödinsatser så att så många barn som möjligt får del av den ordinarie skolans
undervisning. Detta förutsätter att diagnoser ställs tidigt i samverkan mellan
skola och landsting. Riksdagen bör med bifall till våra motionsyrkanden som
sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
I fråga om utbildningens infrastruktur vill jag peka på att gymnasieskolan,
den eftergymnasiala utbildningen och arbetsmarknadsutbildningen har olika
regelverk som i sig försvårar samverkan. Det måste bli möjligt att plocka
olika delar från dessa utbildningar till individuella utbildningspaket. Behoven
av ökad kompetens handlar inte bara om endera gymnasiekompetens, yrkes-
utbildning eller högskolekurser. Detta bör riksdagen med bifall till vår mo-
tion i ärendet som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 4, 7,
33, 57, 62 och 67 bort hemställa
1. beträffande grundskolans ansvar, omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkande 24
och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub227 yrkandena 1 och 5,
1999/2000:Ub259 yrkande 7, 1999/2000:Ub260 yrkande 1,
1999/2000:Ub275 yrkandena 5, 6 och 9 och 1999/2000:Ub294 yrkan-
dena 6 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
4. beträffande individuella studieplaner i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande översyn av kursplaner och läroplaner för att
stärka läs- och skrivfärdigheter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkandena 14
och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan an-
förts,
33. beträffande åldersgräns för studier i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A220 yrkande 10 och
med anledning av motion 1999/2000:Ub236 yrkande 4 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
57. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub211 yrkande 4 och
med avslag på motion 1999/2000:Ub801 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
62. beträffande särskoleelever
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkandena 27
och 28 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan an-
förts,
67. beträffande utbildningens infrastruktur
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A220 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Grundskolans ansvar, omfattning, m.m. (mom. 1, 25, 26, 31,
35, 41, 45, 47 och 57) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Jag anser beträffande grundskolans ansvar, omfattning m.m. att ingen elev
skall få börja gymnasieskolan utan betyget Godkänd i svenska, engelska och
matematik. I  dag tillåts elever att komplettera sina kunskaper inom det indi-
viduella programmet för att bli behöriga till ett nationellt program. Enligt
min mening är det grundskolan som skall ha ansvaret för att eleverna kom-
pletterar sina kunskaper till godkänd nivå. Elever skall således "läsa upp"
betyget innan de får tillträde till gymnasieskolan. Jag anser också att den
totala undervisningstiden i grundskolan måste öka. Grundskolan skall vara
tioårig och förskoleklassen skall utgöra det första året. Riksdagen bör bifalla
Folkpartiets motion 1999/2000:Ub294 yrkandena 6 och 13.
Det är enligt min uppfattning angeläget att kärnämnena mer profileras uti-
från gymnasieprogrammens allmänna inriktning, t.ex. att vårdstuderande
läser en mer medicinskt inriktad engelska. Riksdagen bör bifalla motion
1999/2000:Ub294 yrkande 17.
Ett företagsinriktat nationellt program bör inrättas i gymnasieskolan. I
programmet bör ingå kärnämnen som svenska, engelska och matematik samt
redovisning, affärsjuridik och marknadsföring etc. Det är viktigt att man
redan i skolan skapar medvetande om företagandets villkor. Riksdagen bör
bifalla motion 1999/2000:Ub294 yrkande 25.
Gymnasieelever bör ges möjlighet att studera även under sommaren. En
försöksverksamhet med sommarkurser bör därför initieras av regeringen.
Folkpartiets motion 1999/2000:Ub294 yrkande 19 bör bifallas av riksdagen.
Gymnasieskolor i utsatta områden bör få extra resurser för att hindra ut-
slagningen av resurssvaga elever. Jag anser att fler spjutspetsskolor
("magnetskolor"), dvs. skolor med en attraktiv profil, som drar till sig elever
från olika stadsdelar, bör startas. Tensta gymnasium är ett exempel på en
lyckad magnetskola. Dessa skolor sätter prägel på hela stadsdelen. En bra
och populär skola är positiv också för omgivningen. Riksdagen bör bifalla
motion 1999/2000:Ub294 yrkande 35.
Enligt min mening bör kraftfulla åtgärder vidtas för att stävja mobbning.
Jag vill betona betydelsen av att våldsbrott som begås i skolan polisanmäls.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 36 som
sin mening ge regeringen till känna.
Kunskap och lärande kräver en god och kreativ miljö för både elever och
lärare. Lärare måste därför kunna känna att de har stöd från rektor, skolbyrå-
krater och politiker om och när de ingriper med disciplinära åtgärder mot
regelbrott från elever i skolan. Det får inte vara acceptabelt att elever syste
matiskt stör undervisningen. Skolans arbetsmiljö måste präglas av ordning,
reda och arbetsro. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1999/2000:Ub801
yrkande 11.
När det gäller betygssystemet i grundskolan ställer jag mig bakom yrkan-
dena i motion 1999/2000:Ub294 om att betygsskalan skall bli sexgradig samt
att alla elever skall få betyg från årskurs 6. Motionsyrkandena bör bifallas av
riksdagen.
Elevstyrda skolor riskerar, anser jag, att urholka rektors och lärares ansvar
och status. Elevråd är bra, både för att träna eleverna i demokratins arbets-
former och för att vara en diskussionspart för skolledningen i frågor som rör
skolan och skolarbetet. Det slutgiltiga avgörandet av skolans angelägenheter
skall emellertid ligga hos rektor. Tanken att amatörer sköter skolan bättre än
den pedagogiska professionen är fel. Folkpartiet avvisar idéer om elevstyrda
gymnasieskolor i enlighet med vad som anförs i motion 1999/2000:Ub801
yrkande 12. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 25,
26, 31, 35, 41, 45, 47 och 57 bort hemställa
1. beträffande grundskolans ansvar,  omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkandena 6
och 13 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 24,
1999/2000:Ub227 yrkandena 1 och 5, 1999/2000:Ub259 yrkande 7,
1999/2000:Ub260 yrkande 1 och 1999/2000:Ub275 yrkandena 5, 6
och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
25. beträffande profilering av kärnämnen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande inrättande av ett företagsinriktat nationellt
program m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 25
och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub206, 1999/2000:Ub236
yrkande 7, 1999/2000:Ub268, 1999/2000:Ub813 yrkande 9,
1999/2000:N212 yrkande 4 och 1999/2000:N384 yrkande 25 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
31. beträffande försöksverksamhet med sommarkurser
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
35. beträffande resurser till gymnasieskolor i utsatta områ-
den
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 35
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
41. beträffande polisanmälan av våldsbrott i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 36
samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub221 yrkande 8 och
1999/2000:Ub288 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

45. beträffande disciplinära åtgärder mot elever
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub801 yrkande 11
samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub265 och 1999/2000:
Ub810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
47. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkandena 8
och 10 samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande
6, 1999/2000:Ub249, 1999/2000:Ub275 yrkande 14 och 1999/2000:
Ub277 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
57. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub801 yrkande 12
och med avslag på motion 1999/2000:Ub211 yrkande 4 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Avskaffande av grundskolans timplan, m.m. (mom. 3 och
20) - m, c, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),
Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Enligt vår uppfattning skall den centralt utformade timplanen i grundskolan
på sikt avskaffas, eftersom den lägger hinder i vägen för en målstyrd skola.
För att grundskolan fullt ut skall kunna bli flexibel och anpassningsbar efter
elevernas varierande behov måste skolan även i praktiken vara målstyrd. Det
är inte antalet timmar som skall utgöra grunden för den likvärdiga utbild-
ningen. Det bör redan i dag fattas ett principbeslut om avskaffande av
timplanen i grundskolan. Riksdagen bör bifalla motionerna
1999/2000:Ub212 yrkande 5 och 1999/2000:Ub294 yrkande 7.
Alla elever bör ges ökad möjlighet att själva sätta samman kurser till ett
eget personligt program. Vi vill betona vikten av ett ökat utrymme för indi-
viduella inriktningar och val i gymnasieskolan. Riksdagen bör bifalla motion
1999/2000:Ub294 yrkande 18.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 3 och 20
bort hemställa
3. beträffande avskaffande av grundskolans timplan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 5
och 1999/2000:Ub294 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
20. beträffande eget personligt program för elever
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Kärnämnesutbudet, m.m. (mom. 22 och 47) - m, c
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och
Sofia Jonsson (c) anför:
Enligt vår uppfattning bör en översyn göras av kärnämnesutbudet i syfte att
minska antalet obligatoriska kärnämnen. Genom färre obligatoriska kurser
skulle fler elever ges förutsättningar att nå goda studieresultat. Vi förordar
antalet kärnämnen begränsas till att omfatta svenska, engelska, matematik,
samhällskunskap samt idrott och hälsa. De ämnen som inte längre är obliga-
toriska skall ingå som karaktärsämnen i nationella program. Omfattningen av
dem i respektive program skall kunna variera. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1999/2000:Ub311 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
När det gäller betygssystemet i grundskolan anser vi att regeringen nu bör
ta initiativ till samtal med riksdagens partier för att nå en bred överenskom-
melse. Utgångspunkten för dessa samtal bör vara att betyg skall ges tidigare
och i fler steg än i dag. Betygen bör även framgent vara målrelaterade och
det skall finnas tydliga kriterier för alla betygssteg. Riksdagen bör med bifal
till motion 1999/2000:Ub212 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna vad vi här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 22 och
47 bort hemställa
22. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub311 yrkande 5 och
med avslag på motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 11 och
1999/2000:Ub243 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
47. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkande 6
samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub249,
1999/2000:Ub275 yrkande 14, 1999/2000:Ub277 yrkande 7 och
1999/2000:Ub294 yrkandena 8 och 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
7. Alternativa kurser i kärnämnen, m.m. (mom. 23, 54 och 69)
- m, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och
Ulf Nilsson (fp) anför:
Enligt vår uppfattning bör det finnas alternativa kurser i kärnämnena i gym-
nasieskolan. Gymnasieskolans mål att alla elever skall uppnå behörighet till
högskolan är en stor orsak till att många elever misslyckas i gymnasieskolan.
Vi anser att det måste bli möjligt att följa en yrkesinriktad utbildning utan a
läsa samma kärnämneskurser som i studieförberedande program. Det skall
självklart alltid vara möjligt att senare komplettera studierna så att högskole
behörighet uppnås. Vi vill betona att gymnasieskolan måste ge en individu-
ellt anpassad undervisning och stor valfrihet både vad gäller inriktning av
studierna och svårighetsgraden. Det är mycket viktigt att det finns både lätta-
re och svårare kurser. Alla elevers behov av stimulans skall tillgodoses.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1999/2000:Ub294 yrkandena 14, 15
och 16 och 1999/2000:Ub311 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna vad vi här har anfört.
I fler och fler kommuner är skolket i gymnasieskolan ett växande problem.
Närvarokravet måste hävdas, självfallet också när det berör en frivillig skol-
form och elever som uppnått myndighetsåldern. Vi anser att regeringen bör
överväga om gällande regler för betygssättning bör ändras så att det blir
möjligt att ange ogiltig frånvaro på termins- och kursbetyg. Detta bör riksda-
gen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 23 som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi anser också att möjligheterna för gymnasieelever att studera utomlands
bör utökas. Skolan har ett ansvar för att möta den nya, mer internationalise-
rade, tidens skiftande behov. Med förbättrade möjligheter till elevutbyten,
satsningar på informationsteknik i skolan, ökade möjligheter för elever att
läsa språk och att skaffa sig en internationellt gångbar studentexamen vill vi
ge alla elever förutsättningar att möta ett internationaliserat samhälle.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 23, 54
och 69 bort hemställa
23. beträffande alternativa kurser i kärnämnen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub294 yrkande-
na 14, 15 och 16 och 1999/2000:Ub311 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
54. beträffande ogiltig frånvaro på betyg i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
69. beträffande utökade möjligheter för gymnasieelever att stu-
dera utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 33
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Fritt val av skola m.m. (mom. 34, 48 och 49) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Hög-
ström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Enligt vår uppfattning är det synnerligen viktigt med ett fritt val av skola oc
fria skolor. Vi är övertygade om att kraven från föräldrar och elever på mer
av valfrihet och mångfald kommer att växa sig allt starkare. Ju större utrym-
me den lokala skolledningen ges att utforma skolans verksamhet, desto större
blir möjligheten att ett bra skolklimat utvecklas, vilket i sin tur är avgörand
för skolans resultat. Varje skola måste ha stor frihet att forma sin speciella
inriktning utifrån lokala förutsättningar. Skolor i utsatta bostadsområden bör
profileras och/eller genomgå en särskild kvalitetssatsning. I kombination
med ett fritt skolval kan detta uppnå två syften. Dels får barn som bor i om-
rådet en extra bra skola, dels kan elever från andra områden söka sig dit. Fria
skolval i gymnasieskolan är också viktiga för att ge möjlighet för alla elever
från utsatta områden att söka sig till andra gymnasieskolor. Strikt geografisk
anknytning till gymnasieskolan leder till att integrationen mellan olika stads-
delar försvåras. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1999/2000:Ub227
yrkande 3, 1999/2000:A230 yrkande 22 och 1999/2000:Sf637 yrkande 20
och med anledning av motion 1999/2000:N271 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna vad vi här har anfört.
Nationella prov bör ges regelbundet i grundskolan. Sådana prov bör åter
bli obligatoriska i årskurs 5. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Ub275 yrkande 15 och 1999/2000:Ub294 yrkande 11 samt med
anledning av motion 1999/2000:Ub212 yrkande 7 som sin mening ge rege-
ringen till känna.
Utvecklingssamtalen i grundskolan är oerhört viktiga för elever, föräldrar
och lärare. Vi anser att de bör dokumenteras skriftligt. Det är en förutsättnin
för att uppföljningen av utvecklingssamtalen skall kunna fungera bra. Vad vi
här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub266,
1999/2000:Ub275 yrkande 13, 1999/2000:Ub294 yrkande 9 och 1999/2000:
Ju906 yrkande 5 samt med anledning av motion 1999/2000:Ub212 yrkande 8
som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 34, 48
och 49 bort hemställa
34. beträffande fritt val av skola m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande
3, 1999/2000:A230 yrkande 22 och 1999/2000:Sf637 yrkande 20 och
med anledning av motion 1999/2000:N271 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
48. beträffande nationella prov i grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande
15 och 1999/2000:Ub294 yrkande 11 samt med anledning av motion
1999/2000:Ub212 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
49. beträffande utvecklingssamtal i grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub266,
1999/2000:Ub275 yrkande 13, 1999/2000:Ub294 yrkande 9 och
1999/2000:Ju906 yrkande 5 samt med anledning av motion
1999/2000:Ub212 yrkande 8, som sin mening ger regeringen till kän-
na vad som ovan anförts,
9. Borttagande av hänvisningen i läroplanerna till kristen
tradition och västerländsk humanism (mom. 37) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Vi anser att nuvarande hänvisning i läroplanerna till den etik som förvaltas
av kristen tradition och västerländsk humanism bör strykas. Formuleringen
underlättar inte tolkningen av läroplanernas intentioner och rimmar illa med
bestämmelsen om att skolans undervisning skall vara icke-konfessionell. Den
kan därmed få allvarliga konsekvenser i skolans verksamhet. Vad vi nu har
anfört bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden i ärendet som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 37 bort
hemställa
37. beträffande borttagande av hänvisningen i läroplanerna till
kristen tradition och västerländsk humanism
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub234,
1999/2000:Ub297 och 1999/2000:Ub314 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Skolans arbetsmiljö (mom. 44) - c, fp
Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Det är enligt vår mening angeläget att eleverna redan under de tidiga skol-
åren i större utsträckning än i dag ges möjlighet att faktiskt påverka arbets-
miljön i skolan i enlighet med bestämmelserna i arbetsmiljölagen. Trots att
elever från årskurs 1 omfattas av arbetsmiljölagen, finns det brister i skolan
såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Varje skola bör ha ett
eget program för hur arbetsmiljön skall kunna förbättras. Det bör inbegripa
en löpande rapportering om arbetsskador och sjukdom som orsakats av ar-
betsmiljön. Riksdagen bör bifalla Centerpartiets och Folkpartiets motioner i
ärendet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 44 bort
hemställa
44. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande
2, 1999/2000:Ub212 yrkande 12, 1999/2000:Ub294 yrkande 28 och
1999/2000:So226 yrkande 9 samt med anledning av motionerna
1999/2000:Ub275 yrkande 19 och 1999/2000:Ub277 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Återinförande av rätten att pröva betyg under
gymnasietiden (mom. 51) - m, kd, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Hög-
ström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi anser att rätten att pröva betyg under gymnasietiden bör återinföras.
Många elever som lämnat gymnasiet går nu på komvux eller Kunskapslyftet
för att läsa upp betygen. De flesta av dem höjer sina betyg och kommer
därmed in på högskolan samtidigt som de slår ut nästa årskull studenter.
Dessa studenter tvingas i sin tur att komplettera sina betyg och därmed är
"ekorrhjulet" i full gång. Detta är slöseri med tid och resurser. Vi anser att
det är bra om elever ägnar fritid och lov åt att skaffa sig bättre kunskaper oc
de skall självfallet få detta arbete värderat och dokumenterat. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena i ärendet som sin me-
ning ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 51 bort
hemställa
51. beträffande återinförande av rätten att pröva betyg under
gymnasietiden
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub205 yrkande
2, 1999/2000:Ub311 yrkande 8 och 1999/2000:Ub806 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. Lokala styrelser med föräldramajoritet (mom. 56) - kd, c
Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Sofia Jonsson (c) anför:
I de lokala styrelserna med föräldramajoritet i grundskolan bör redan nu
under försöksverksamheten väljas in företrädare för lokala myndigheter och
organisationer samt lokalt näringsliv. Därigenom kan man ytterligare stärka
skolans ställning som en del av det omgivande samhället. Vi vill också peka
på att erfarenheterna av ordningen med föräldrastyrelser är goda. Föräld-
rastyrelserna bör därför permanentas. I samband därmed bör dock skiljelin-
jen mellan lärarnas och skolledningens pedagogiska ledarskap samt styrel-
sernas uppgifter göras tydligare. Riksdagen bör bifalla våra motioner i ären-
det.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 56 bort
hemställa
56. beträffande lokala styrelser med föräldramajoritet
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande
13 och 1999/2000:Ub275 yrkande 16 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Ämnet religionskunskap (mom. 12) - m, kd
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Hög-
ström (m), Erling Wälivaara (kd) och Per Bill (m) anför:
Regeringen har nyligen fastställt en ny kursplan i ämnet religionskunskap i
grundskolan. I det sammanhanget gjordes förändringar av Skolverkets för-
slag med anledning av kritik från flera olika trossamfund. Kristendomens
betydelse understryks nu i kursplanen. Det ligger i linje med värdegrunden i
läroplanen, vilket är viktigt. Det finns emellertid anledning att noga följa
utvecklingen med anledning av den nya kursplanen, så att undervisningens
kvalitet och elevernas kunskaper i religionskunskap inte äventyras.
2. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 47 och 50) - v,
mp
Britt-Marie Danestig (v), Lennart Gustavsson (v) och Gunnar Goude (mp)
anför:
Vår utgångspunkt är en betygsfri skola. Graderade betyg har en mycket
styrande effekt på arbetssätt och arbetsformer i skolan. Förekomsten av betyg
gör att intresset fokuseras på kunskap som är lätt att mäta och proven premie-
rar i hög grad ytinlärning och inlärning av lösa faktabitar som inte sätts in i
något sammanhang. Detta är ett förhållningssätt som hindrar en helhetssyn
och som inte stimulerar eleverna till att kritiskt analysera och dra egna slut-
satser av ett stoff.
Vi vill ge utrymme för mer av problembaserade, tvärvetenskapliga studier
i tema- eller projektform.
3. Musik- och kulturskolor (mom. 58) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Vi anser att det är angeläget att säkra och utveckla musikutbildningen vid
landets musik- och kulturskolor. Den kommunala musikskolans betydelse för
bredden inom musiklivet, men också för enskilda musikers yrkesval, fram-
står som tydlig.