I betänkandet behandlas 123 motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1999. Yrkandena rör vissa övergripande frågor om högskolan och frågor om
huvudmannaskap, principer för resurstilldelning, distansutbildning, studenter
med funktionshinder, studieorganisation, tillträde till grundutbildningen,
studenternas ställning, lärarna i högskolan, vissa lärosäten och orter samt
vissa ämnen och yrkesutbildningar.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet, i många fall med hänvis-
ning till att riksdagen nyligen har tagit ställning till liknande yrkanden eller
till att saken befinner sig under utredning eller bereds i Regeringskansliet.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Krist-
demokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet.
Motionerna
1999/2000:Ub408 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om var sak på sin
plats i högskolevärlden i Skåne.
1999/2000:Ub409 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omvandla
Södertörns och Malmö högskolor till universitet.
1999/2000:Ub410 av Roy Hansson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning
bör tillsättas för att finna lämpliga former för meritvärdering av det ideella
ledarskapet inom svensk idrott.
1999/2000:Ub412 av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att kunskaper i humaniora och samhällsvetenskap tillförs läkarutbild-
ningen.
1999/2000:Ub417 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kunskaper om homo- och bisexualitet skall ingå i lärarutbild-
ningen,
2. att riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att
kartlägga vilken bild av homosexuella som förmedlas till blivande lärare,
präster, psykologer, socionomer, läkare, sjuksköterskor, jurister och poliser
samt att föreslå lämpliga åtgärder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kunskaper om homo- och bisexuella bör ingå i yrkesexamina
för i motionen nämnda grupper.
1999/2000:Ub418 av Desirée Pethrus Engström m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att se över möjligheterna att bygga campus för högskolestudenter
i Stockholmsregionen.
1999/2000:Ub420 av Birgitta Sellén (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning
som ser över behovet samt antalet utbildningsplatser för dramapedagoger.
1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarnas pedagogiska vidareutveckling och kompetens i högsko-
lan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om funktionshindrades studiesituation i högskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens och högskolans respektive roller,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans ledning och självförvaltning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av varierande utformning av likvärdiga utbildningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antagningen till högskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot social snedrekrytering,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudmannaskapet i vårdutbildningen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationalisering,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om validering av utländsk utbildning.
1999/2000:Ub422 av Sonja Fransson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att landets universitet och högskolor före år 2005 bör vara så
fysiskt tillgängliga att studenter med rörelsehinder skall kunna studera på
samma villkor som alla andra studenter.
1999/2000:Ub424 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortlevnad av
institutionen för semitiska språk vid Lunds universitet.
1999/2000:Ub426 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsresurser till Västsverige.
1999/2000:Ub427 av Lennart Hedquist m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tilldelningen av nya universitetsplatser och forskningsresurser
i ökad utsträckning skall styras av de studerandes förstahandsval av studieort,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nationella betydelsen av att statliga beslut ej får försvåra för
Uppsala att förbli ett internationellt attraktivt kunskapscentrum.
1999/2000:Ub428 av Per-Richard Molén och Birgitta Sellén (m, c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om behovet av en receptarieutbildning knuten till Mitthögskolan i
Sundsvall.
1999/2000:Ub430 av Amanda Agestav (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafiklärarutbildning i högskolan.
1999/2000:Ub432 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tecken-
språksutbildning vid Mitthögskolan.
1999/2000:Ub433 av Lisbeth Staaf-Igelström och Marina Pettersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvidgning av utbildningsplatserna vid Psykologprogrammet vid
Karlstads universitet.
1999/2000:Ub434 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksda-
gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingen av Karlstads universitet.
1999/2000:Ub435 av Yvonne Andersson och Dan Ericsson (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Linköpings universitet bör byggas ut enligt de utlovade pla-
nerna vid bildandet av detsamma.
1999/2000:Ub438 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö.
1999/2000:Ub439 av Göran Norlander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återuppta-
gande av sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan.
1999/2000:Ub441 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelning av forskningsresurser till Internationella Handelshög-
skolan i Jönköping efter 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelning av forskningsresurser till övriga delar av Högskolan i
Jönköping.
1999/2000:Ub446 av Peter Pedersen och Murad Artin (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att belysa
förutsättningarna, utvecklingsmöjligheterna och konsekvenserna, i ett brett
samhällsperspektiv, vid en förläggning av universitetsprogram till Karlsko-
ga/Degerfors med anknytning till universitetet i Örebro och/eller Karlstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man bör överväga att tilldela berörda universitet extra anslag,
om förutsättningar för den i motionen föreslagna utbildningssatsningen i
Karlskoga/Degerfors anses föreligga.
1999/2000:Ub447 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, kd, c, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att föra in de teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och
Örebro i de allmänna ekonomiska villkoren för högskoleutbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättvisa statsbidrag för de nya teologiska högskolorna i Sverige.
1999/2000:Ub448 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansut-
bildning på högskolenivå.
1999/2000:Ub451 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av handikapputbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flerdisciplinär kompetens,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fasta forskningsresurser.
1999/2000:Ub456 av Ingemar Vänerlöv (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det stora behovet av dels fler utbildade teckenspråkslärare, dels
fortbildning för samma lärarkategori.
1999/2000:Ub457 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att in-
rymma trafiklärarutbildningen inom högskolan.
1999/2000:Ub461 av Birgitta Sellén (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av
fler teckenspråkstolkar i Härnösand samt om utbildning av teckenspråkslära-
re vid Mitthögskolan.
1999/2000:Ub462 av Anders Berglöv m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen
av Mälardalens högskola.
1999/2000:Ub463 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt
utreda förslag till en 3-årig gemensam högskoleutbildning för tandsköterskor
och tandhygienister.
1999/2000:Ub465 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändra
resurstilldelningssystemet för universitet och högskolor.
1999/2000:Ub466 av Christina Nenes och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lärarutbildning i teckenspråk vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1999/2000:Ub470 av Bengt Niska och Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att etablera en rymdhögskola i Kiruna.
1999/2000:Ub471 av Morgan Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med
högskoleprov anpassade för dyslektiker, samt om antalet provtillfällen per år.
1999/2000:Ub474 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fler spetsutbildningar skall skapas för att möta samhällets
behov.
1999/2000:Ub475 av Ulla-Britt Hagström och Rosita Runegrund (kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om dramapedagogutbildningens omfattning i för-
hållande till efterfrågan.
1999/2000:Ub476 av Bengt Niska och Lennart Klockare (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förändra tillvägagångssättet vid fördelning av utbildningsplat-
serna så att strategiska utbildningar till områden som är särskilt utsatta vad
gäller befolknings- och näringslivsutveckling säkerställs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de s.k. merkostnaderna för de distribuerade/ortsförlagda ut-
bildningarna beaktas i sin helhet.
1999/2000:Ub477 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksda-
gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
högre utbildning på distans.
1999/2000:Ub478 av Kenneth Johansson m.fl. (c, s, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning för hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiecenter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att NITUS och Siljansutbildarna erbjuds möjlighet att erhålla
egna behovsstyrda resurser som villkoras till att upphandla utbildningsplatser
av högskolor och universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser för drift av kommunala studiecenter.
1999/2000:Ub480 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
att starta en universitetsutbildning specialinriktad mot fordonstek-
nik/fordonstestning.
1999/2000:Ub483 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommitté för att följa upp
den storstadspolitiska propositionen,
2. att riksdagen beslutar att den nya högskolan skall etableras i Tensta på
Järvafältet i Stockholm.
1999/2000:Ub485 av Carina Moberg och Christina Axelsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om att utveckla högskolan på Södertörn till universitet.
1999/2000:Ub488 av Tasso Stafilidis och Willy Söderdahl (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge dramapedagogutbildningen högskolestatus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra utbildningarna treåriga med examensrätt,
3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - hos regeringen begär att den till-
sätter en utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en utbild-
ning med högskolestatus i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Ub495 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning
på högskolenivå.
1999/2000:Ub496 av Helena Frisk och Laila Bäck (s) vari yrkas att riksda-
gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av särskild utbildning i entreprenörskap inom vård- och omsorgsut-
bildningarna.
1999/2000:Ub498 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en utredning om ytterligare platser till Högskolan i Jönköping.
1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad rekrytering av högskolelärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Högskoleverket angående doktorsprogram för icke
disputerade lärare,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk pedagogisk utbildning för högskolelärare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkt högskoledidaktisk forskning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Högskoleverket angående att utveckla undervisnings-
och examinationsformer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en distanshögskola,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utbyggnad av digital infrastruktur,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett resurstilldelningssystem för distansutbildning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ekvivaleringssystem,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning för akademiker med invandrarbakgrund,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studenters möjlighet att delta i arbetsmiljöarbete,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffandet av kårobligatoriet,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppdragsutbildning ej bör vara poänggivande,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en obligatorisk vetenskaplig introduktionskurs till högre utbild-
ning,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja utvecklingen av arbetslivscenter.
1999/2000:Ub804 av Inga Berggren och Inger René (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att inrätta ett nationellt centrum för hemkunskap.
1999/2000:Ub805 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa lärarutbildning med inriktning mot vuxna.
1999/2000:Ub806 av Catharina Hagen (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antagningssystemet till högskola och universitet,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett nytt urvalssystem
för antagning till högskola och universitet i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT i lärarutbildningen.
1999/2000:Ub810 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förnyad lärarutbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av praktik i lärarutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta professurer i didaktik vid lärarhögskolorna.
1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskoleutbildning i Hultsfred-Vimmerby och Västervik.
1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om viktiga faktorer för en god studie- och forskningsmiljö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en strategi för att trygga lärarförsörjningen vid högskolor och
universitet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dela in högskole- och universitetsåret i tre terminer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fler fristående högskolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolor och universitet på vissa utbildningar skall få utfor-
ma lokala antagningskriterier,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffandet av kårobligatoriet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla studenter som studerar utomlands vid hemkomsten skall få
ett skriftligt intyg om hur utlandsstudierna översätts,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att fler studenter studerar utomlands,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att fler utländska studenter rekryteras till svenska uni-
versitet och högskolor,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolor skall fråntas ansvaret för utbildningar på gymnasie-
nivå.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförande av digital distansutbildning av högsta internatio-
nella klass,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fler fria universitet och högskolor.
1999/2000:Sf615 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mångfald av språkkurser och kompletterande yrkeskurser på
hög nivå och om studiecheckar.
1999/2000:So327 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgänglighet till högre utbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om formerna för högskoleprovet.
1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappanpassning av högskolor och universitet.
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dramapedagogernas utbildningssituation,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dansutbildningen.
1999/2000:T244 av Dan Ericsson och Yvonne Andersson (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en särskild Östersjöakademi i anslutning till Cam-
pus Norrköping som är en del av Universitetet i Linköping.
1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om examination av fler civilingenjörer med inriktning mot IT,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital distansutbildning av högsta internationella klass,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en möjlighet för Kungliga Tekniska högskolan att omvandlas till
stiftelse.
1999/2000:MJ546 av Inger Davidson (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolor och universitet skall vara skyldiga att erbjuda alter-
nativ till djurförsök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studenters rätt att slippa utföra djurförsök.
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagande av tvånget på mantalsskrivning på högskoleorten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentraliserad utbildning.
1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala högskolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning.
1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utländska examina och kompletterande högre utbildning.
Utskottet
Inledning
Under allmänna motionstiden 1999 väcktes - utöver budgetmotioner - ett
stort antal motioner om olika frågor som rör högskoleväsendet. Utskottet
behandlade i betänkande 1999/2000:UbU9 sådana yrkanden som gäller
forskning och forskarutbildning. I detta betänkande behandlas övriga yrkan-
den - sammanlagt drygt 120 - om olika högskolefrågor.
Först tas några yrkanden i övergripande frågor upp. Därefter i tur och ord-
ning yrkanden som gäller frågor om huvudmannaskap, om principer för
resurstilldelning, om distansutbildning, om studenter med funktionshinder,
om utbildningssituationen för invandrade akademiker, om studieorganisatio-
nen, om tillträde till högskolan, om studenternas ställning, om lärarna i hög-
skolan samt slutligen yrkanden som gäller vissa lärosäten och orter samt
vissa ämnen och yrkesutbildningar.
Många av yrkandena har behandlats även vid tidigare riksmöten.
I de fall då sakfrågor som tas upp i motionerna befinner sig under utred-
ning eller under beredning i Regeringskansliet anser utskottet att riksdagen
bör avstå från att nu ta ställning i sak.
Övergripande frågor
Kristdemokraterna begär i motion 1999/2000:Ub421 ett tillkännagivande av
riksdagen om högskolans ledning och självförvaltning (yrk. 7). De anser att
högskolans forskare, lärare och studenter skall ha ett avgörande inflytande
och ansvar och att därför ordföranden i högskolestyrelsen skall utses av
högskolan själv och inte av regeringen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Samma yrkande avslogs av riksdagen vid förra riksmötet (bet.
1998/99:UbU7 s. 16). Liksom då hänvisar utskottet till att inga nya argument
har framförts sedan riksdagen avslog motsvarande yrkande i samband med
beslutet om högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141,
bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12).
Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare för att utvärdera och
analysera såväl rektorns som styrelsens roll och ställning vid statliga univer-
sitet och högskolor (dir. 2000:18). Uppdraget skall redovisas senast den
15 oktober 2000. Högskoleverket har också inlett ett projekt för att utvärdera
styrelsereformen. Regeringens utredare och Högskoleverket samarbetar i
detta arbete.
I samma motion föreslår Kristdemokraterna ett tillkännagivande om åtgärder
mot social snedrekrytering till högre utbildning (yrk. 12). Enligt motionärer-
na visar undersökningar att den sociala snedrekryteringen ökat på senare år.
De anser att det är i grundskolan man effektivast kan öka förutsättningarna
för en ökad rekrytering till högskolan av studenter från hem med svag studie-
tradition. Att öka antalet högskoleplatser är också ett sätt, men det förutsätt
att kvaliteten på utbildningen bibehålls. Motionärerna hävdar också att det
nuvarande studiestödet bidrar till den sociala snedrekryteringen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Motsvarande yrkande behandlades av riksdagen vid förra riksmötet, och
utskottet hänvisar till det som anfördes då (bet. 1998/99:UbU7 s. 16 f.).
Vidare har riksdagen tidigare under detta riksmöte fattat beslut om en reform
av studiestödssystemet, som bl.a. innebär att bidragsdelen i studiemedlen
höjs (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). Därmed minskas skuldsätt-
ningen, som erfarenhetsmässigt kan vara ett hinder framför allt för studenter
från hem med svag studietradition när det gäller att börja högre studier.
Regeringen har sedermera aviserat att en proposition om rekryteringen till
högskolan beräknas bli framlagd för riksdagen under senare delen av detta
år. Arbetet är inriktat på att minska den sociala, etniska, könsbetingade och
regionala snedrekryteringen.
Kristdemokraterna framför i motion 1999/2000:Ub421 också synpunkter på
inriktningen av insatser för internationalisering (yrk. 18). De anser att EU:s
insatser på utbildningsområdet bör begränsas till att främja rörlighet och
utbyte och inte skall syfta till att harmonisera utbildningssystemen. Kontakt-
näten med de öst- och centraleuropeiska länderna bör enligt motionärerna
utvecklas och utbytesprogram med länder utanför Europa främjas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
I sak har utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna. Den begräns-
ning av EU:s uppdrag på utbildningsområdet som motionärerna vill ha finns
fastslagen i artiklarna 149 och 150 i Romfördraget (se prop. 1997/98:58 s.
511 f.). Av svenska studenter som läste utomlands på grundläggande nivå
läsåret 1998/99 med studiemedel studerade knappt 34 % i länder utanför
Europa, därav det övervägande flertalet i USA. Sedan ett par år pågår plane-
ring för ett nytt utbytesprogram för lärare och studenter på högskolans
grundnivå. Programmet, som har arbetsnamnet Linnaeus, syftar till att stärka
samarbetet med universitet i länder utanför OECD-området och därmed öka
de globala kontakterna inom högskolevärlden. Enligt vad utskottet erfarit
räknar Utbildningsdepartementet med att Linnaeus skall kunna starta under
år 2000. I mars detta år samlades utbildningsministrarna från länderna kring
Östersjön, däribland ministrarna från Estland, Lettland, Litauen, Polen och
Ryssland, i Stockholm för att diskutera hur man skall kunna utveckla och
förverkliga en Agenda 21 för utbildning för Östersjöregionen. Statsråden i
det svenska utbildningsdepartementet hade inbjudit till mötet.
Centerpartiet vill enligt motion 1999/2000:Ub499 att regeringen skall uppdra
till Högskoleverket att dokumentera den utveckling av undervisnings- och
examinationsformer som sker vid olika lärosäten, så att kunskaper och erfa-
renheter sprids till alla högskolor i landet (yrk. 9).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen vid förra riksmötet (bet.
1998/99:UbU7 s. 34) med hänvisning till det uppdrag Högskoleverket redan
har enligt instruktionen för verket. Regeringen har nyligen tillkallat en sär-
skild utredare för att kartlägga och analysera den pedagogiska utvecklingen
och det pedagogiska förnyelsearbetet i högskolan (dir. 2000:24). Uppdraget
skall redovisas senast den 15 februari 2001.
Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub814 ett tillkännagivande om vikti-
ga faktorer för en god studie- och forskningsmiljö (yrk. 1). Sådana faktorer
är enligt motionärerna disputerade lärare, viss kritisk massa av forskare vid
ett lärosäte, rikt utbud av seminarier och presentationer av forskningsresultat
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Det råder inga delade meningar om att de faktorer som motionärerna näm-
ner är betydelsefulla. Det är inte minst därför som statsmakterna har gått in
för att öka antalet examinerade i forskarutbildningen, att ge forskningsresur-
ser till alla högskolor och att öka antalet studieplatser bl.a. vid de små läro
sätena.
I motion 1999/2000:N388 (mp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen
om betydelsen av regionala högskolor (yrk. 9). Motionärerna pekar på att en
högskola i hemregionen gör högskoleutbildning mer tillgänglig för stora
sociala grupper som hittills varit underrepresenterade, något som betyder
mycket både för individen och för regionen. Inriktningen av utbildningar och
forskning kan ske med hänsyn till de behov som regionen har.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet, eftersom regering-
ens agerande redan i dag grundar sig på samma bedömning av betydelsen av
högskolornas lokalisering till olika regioner som den motionärerna för fram.
Huvudmannaskap
Enligt Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub421 bör det samlade hu-
vudmannaskapet för vårdutbildningarna överföras till staten senast år 2001
(yrk. 14). Motionärerna ansluter sig därmed till ett förslag från Vårdkommis-
sionen i betänkandet Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
I dag är de landstingskommunala vårdhögskolor som tidigare anordnade
de medellånga vårdutbildningarna inom högskolan infogade i statliga hög-
skolor. Endast Hälsohögskolan i Jönköping utgör ett undantag, som sam-
manhänger med att det i Jönköping inte finns någon statlig högskola. Utbild-
ningen anordnas alltså (med undantag för Jönköping) av statliga högskolor,
samtidigt som det fortfarande är respektive landsting som beställer och fi-
nansierar utbildningen. Finansieringen sker dels med statsbidrag som utbe-
talas till landstingen från anslag inom utgiftsområde 16, dels med landsting-
ens skatteintäkter. Regeringen aviserade i den senaste budgetpropositionen
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 106) sin avsikt att inleda diskussioner med
landstingen för att klargöra under vilka förutsättningar det samlade huvud-
mannaskapet för de här aktuella vårdutbildningarna kan överföras till staten.
Utskottet har erfarit att en första sammankomst för sådana diskussioner mel-
lan staten och landstingen ägde rum i början av april månad.
Frågan om huvudmannaskapet för de medellånga vårdutbildningarna har
varit föremål för diskussion under lång tid. Förslag om att förstatliga dessa
utbildningar framfördes redan år 1981 i Huvudmannaskapskommitténs be-
tänkande Enhetligt huvudmannaskap för högskolan - Förstatligande av de
medellånga vårdutbildningarna (SOU 1981:9). Regeringen tog fasta på
kommitténs uppfattning att frågan om statligt eller kommunalt huvudmanna-
skap inte spelade någon avgörande roll för möjligheterna att vidareutveckla
och förbättra utbildningen, och konstaterade att det av statsfinansiella skäl
inte var möjligt att genomföra kommitténs förslag (prop. 1981/82:89). Ut-
bildningsutskottet ansåg att principiella skäl talade för ett statligt huvudman
naskap, men att de statsfinansiella skälen talade emot. Riksdagen lade propo-
sitionen i denna del till handlingarna (bet. UbU 1981/82:20, rskr. 248). Ut-
skottet har därefter flera gånger gjort samma ställningstagande (bet.
1988/89:UbU5 och 1989/90:UbU21). Vid 1990/91 års riksmöte ansåg dock
riksdagen att huvudmannaskapsfrågan åter borde utredas (bet. 1990/91:
UbU12, rskr. 355). Den utredning som därefter tillsattes skulle enligt direkti-
ven i första hand fokuseras på de ekonomiska aspekterna (dir. 1992:43). I sitt
betänkande Vårdhögskolor - Kvalitet, utveckling, huvudmannaskap (SOU
1993:12) redovisade den särskilda utredaren tre olika modeller för att helt
eller delvis överföra vårdutbildningarna till statligt huvudmannaskap. Rege-
ringen föreslog därefter riksdagen att utrymme skulle skapas för alternativa
samarbets- och huvudmannaskapsformer, vilket riksdagen godkände (prop.
1993/94:177, bet. UbU13, rskr. 400). Samtliga lösningar förutsatte enligt
regeringen kostnadsneutralitet för staten och landstingen, vilket i förekom-
mande fall skulle regleras genom avtal mellan staten och berörda landsting.
Den ordning som för närvarande gäller är resultatet av att sådana avtal har
slutits.
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet begär tillkännagivanden om fler
fristående universitet och högskolor. Enligt Moderaternas motion 1999/2000:
Sk692 bör fler universitet och högskolor ges möjlighet att frigöra sig från
staten, och som ett första steg bör Kungl. Tekniska högskolan (KTH) få
övergå i privaträttslig form under samma förutsättningar som Chalmers
tekniska högskola (yrk. 34). Samma förslag beträffande KTH framförs i
Moderaternas motion 1999/2000:T717 (yrk. 9). I Folkpartiets motion
1999/2000:Ub814 sägs att med fler fristående högskolor nås en sundare
konkurrens inom utbildningssektorn (yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Riksdagen har tidigare avslagit motsvarande yrkanden, senast vid förra
riksmötet (bet. 1998/99:UbU7 s. 14). Inga nya argument förs fram i motio-
nerna. Utskottet vill än en gång påminna om att privatiseringen av Chalmers
tekniska högskola skedde genom att den stiftelse som bildades tillfördes ett
stort kapital från de avvecklade löntagarfonderna. Något förslag om hur
kapital skall tillföras vid en ombildning av KTH till stiftelse läggs inte fram
motionerna.
Principer för resurstilldelning
Regeringen gav i september 1999 en särskild utredare i uppdrag att utreda
vissa frågor om högskolans styrning. Utgångspunkten för utredningsuppdra-
get är att det nuvarande mål- och resultatstyrda resurstilldelnings- och styr-
systemet för grundutbildningen i sina grunddrag skall ligga fast (dir.
1999:70). Utredaren skall analysera möjligheterna för en vidareutveckling av
nuvarande system och föreslå förbättringar av systemet. Uppdraget skall
enligt regeringens beslut redovisas senast den 1 oktober 2000.
I motion 1999/2000:Ub427 (m, kd, fp) föreslås ett tillkännagivande om att
tilldelningen av nya resurser för forskning och utbildningsplatser i ökad
utsträckning skall styras av de studerandes val (yrk. 1). Motionärerna anser
att resurstilldelningen till Uppsala universitet är uppseendeväckande låg mot
bakgrund av att så många studenter söker till Uppsala i första hand.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen bör enligt utskottets mening avvakta den nyss nämnda utred-
ningen. Liknande yrkanden har nyligen avslagits av riksdagen (bet.
1999/2000:UbU12, rskr. 180).
I ett flertal motioner förs fram förslag om förändringar av resurstilldelnings-
systemet för att främja decentraliserad utbildning och distansutbildning.
Centerpartiet vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag
om hur resurstilldelningssystemet skall kunna ta hänsyn till den lägre ge-
nomströmningen som är vanlig inom distansutbildning, samtidigt som ut-
bildningskvaliteten bevaras (mot. 1999/2000:Ub499 yrk. 13). Vidare anser
Centerpartiet enligt motion 1999/2000:N214 att resurstilldelningssystemet
bör ändras så att det ökar tillgången på distansutbildningsplatser samt att
högskolan bör ges i uppdrag att anordna utlokaliserad utbildning i utsatta
kommuner, antingen med finansiering i särskild ordning eller med öron-
märkta resurser (yrk. 13). Förslag om uppdrag till Högskolan i Kalmar och
Linköpings universitet att anordna högskoleutbildning i Hultsfred-Vimmer-
by och Västervik förs fram i motion 1999/2000:Ub813 (c). Även denne
motionär anser att detta skall finansieras antingen med öronmärkta pengar
eller i särskild ordning (yrk. 5).
Motion 1999/2000:Ub476 (s) tar upp svårigheterna att få till stånd decent-
raliserad högskoleutbildning på orter med vikande befolkningsutveckling och
därmed problem i näringslivsutvecklingen. Universiteten och högskolorna
tillgodoser inte dessa orters behov, under hänvisning bl.a. till att det s.k.
takbeloppet sätter gräns för vad de kan åta sig. De tar därmed enligt motionä-
rerna inte sitt regionalpolitiska ansvar. Tillvägagångssättet vid fördelning av
utbildningsplatserna bör förändras så att strategiska utbildningar säkerställs
till områden som är särskilt utsatta vad gäller befolknings- och näringslivsut-
veckling (yrk. 1). Motionärerna vill också att merkostnaderna för förläggning
av utbildningar utanför högskoleorterna beaktas i sin helhet (yrk. 2).
I motion 1999/2000:Ub477 (s) påtalas att det saknas incitament för univer-
sitet och högskolor att anordna distansutbildning. Sådan utbildning är mindre
lönsam för lärosätena än reguljär utbildning på högskoleorten, bl.a. med
hänsyn till den vanligen lägre genomströmningen. I motionen föreslås en
översyn av nuvarande ersättningssystem i syfte att stimulera utbudet av di-
stansutbildning. Enligt motion 1999/2000:Ub495 (s) är examinationsgraden
lika hög vid distansstudier som vid traditionella högskolestudier, men kom-
munerna har ändå svårt att få gehör för sina önskemål om utbildningar base-
rade på behoven i respektive region. Motionärerna anser att det behövs inci-
tament för lärosätena att satsa på distansutbildningar som det finns önskemål
om i olika regioner.
Motion 1999/2000:Ub478 (c, s, kd) pläderar också för incitament för hög-
skolorna att erbjuda efterfrågestyrd högskoleutbildning vid lokala studiecen-
ter. Enligt motionärerna bör resurser för upphandling av högskoleplatser
tilldelas lokala studiecenter, som i samarbete med högskolor och universitet
skall anordna distansutbildning (yrk. 2). Det kommunala utbildningsbolaget
Siljansutbildarna AB och det nationella nätverket NITUS, som Siljansutbil-
darna är anslutna till, bör enligt motionärerna erbjudas möjlighet att få egna
resurser till högskoleutbildning, villkorade till att de upphandlar utbildnings
platser av högskolor och universitet (yrk. 3). Det bör vidare övervägas att
reservera statliga resurser för driften av lokala kommunala studiecenter för
att säkra deras fortsatta existens (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår samtliga nu refererade yrkan-
den med hänvisning till att utredning om högskolans styrning nu pågår.
Avvägning mellan utbildning förlagd till lärosätets campus och distansut-
bildning nämns i direktiven till utredaren, som bl.a. skall uppmärksamma
problem med att anordna utbildning på deltid och distansutbildning.
Utskottet ser mycket positivt på de lokala studiecenter eller lärcentrum
som nu finns på många håll i landet och som fungerar som kompetenscent-
rum inom respektive bygd. I flera län har sådana centrum också fått och får
stöd från EU:s strukturfonder. Det är värdefullt att universiteten och hög-
skolorna kan samarbeta med dessa centrum för att nå ut med högskoleutbild-
ning.
Statsbidragen till de fristående teologiska högskolorna i Uppsala, Örebro
och Stockholm är enligt motion 1999/2000:Ub447 (fp, m, kd, c, mp) under-
dimensionerade. Exempelvis har Teologiska högskolan i Stockholm inte
erhållit lokalkostnadsstöd enligt gängse regler för högskolor och universitet.
Det är högst orimligt att staten förutsätter att allmänna och öppna högskolor
skall finansieras med medel som till allra största delen utgörs av frivilliga
bidrag från huvudmännens organisationer, deras medlemmar och sympatisö-
rer, heter det i motionen. Det rimliga vore enligt motionärerna att dessa bi-
drag låg i nivå med det stöd som utgår till studieplatser vid övriga högskolor
(yrk. 1). I nästa statsbudget bör full rättvisa beträffande statsbidragen uppnå
(yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
I oktober 1993 träffade regeringen avtal med Teologiska högskolan i
Stockholm, Örebromissionen och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen om
statsbidrag till den verksamhet vid respektive huvudmans teologiska semina-
rium för vilken examensrätt beviljats. I avtalet bestämdes ett belopp per
helårsstudent och ett belopp per helårsprestation. Dessa belopp överensstäm-
de med dem som gällde för humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhälls-
vetenskapligt utbildningsområde inom de statliga högskolorna. Avtalen
angav också ett takbelopp - ett maximalt statsbidrag - för var och en av
huvudmännen. I avtalen finns också en bestämmelse om att omräkning av
bidragen skall ske enligt samma principer som gäller för universitet och
högskolor med statlig huvudman.
Vid den tidpunkt då dessa avtal träffades ingick inte lokalkostnader i er-
sättningsbeloppen per helårsstudent och helårsprestation vid de statliga läro-
sätena. I stället anvisades medel för detta under ett särskilt anslag till loka
kostnader. Budgetåret 1994/95 flyttades lokalkostnaderna in i ersättningsbe-
loppen för helårsstudenter, och det särskilda anslaget till lokalkostnader
avskaffades (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU8, rskr. 287). Denna omräk-
ning av ersättningen för helårsstudenter (studentpengen) beaktades inte vid
omräkning av ersättningsbeloppen till de frikyrkliga högskolorna, eftersom
lokalkostnader inte ingått i det som avtalats angående statsbidragen till dessa
Inför budgetåret 2000 tilldelades de tre berörda frikyrkliga högskolorna
ytterligare platser. För dessa har regeringen beräknat statsbidrag efter samma
prislista som för de statliga lärosätena, alltså inklusive lokalkostnader.
De frikyrkliga högskolorna har i olika skrivelser till regeringen begärt att
lokalkostnader skall läggas in i ersättningsbeloppen även för den utbildning
som omfattas av avtalen från år 1993. Avtalen gällde till den 30 juni 1998.
Eftersom ingen av parterna sagt upp avtalen - vilket skulle ha skett två år i
förväg - förlängdes de då med ytterligare fem år, och gäller alltså nu fram til
30 juni 2003.
Enligt motion 1999/2000:Ub465 (s) bör resurstilldelningssystemet för uni-
versitet och högskolor förändras så att det blir en koppling mellan grundut-
bildningens omfattning och forskningsresursernas storlek vid ett lärosäte.
Högskolelagens bestämmelse om ett nära samband mellan forskning och
utbildning bör få genomslag på så sätt att en viss del av anslagen för forsk-
ning knyts till tilldelningen av medel till grundutbildning. Den totala kost-
nadsökning som skulle uppkomma, om miniminivån på forskningsanslagen
sattes till 8 eller 10 % av anslagen till grundutbildning, är enligt motionärer
na mycket liten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte ta ställning för några föränd-
ringar av resurstilldelnings- och styrsystemet i högskolan förrän den nyss
nämnda utredningen har genomförts och regeringen har lagt fram förslag i
frågan.
Distansutbildning
I fyra motioner föreslås tillkännagivanden om vikten av utbyggnad av di-
stansutbildningen.
Moderata samlingspartiet framhåller i motionerna 1999/2000:Sk692 (yrk.
33) och 1999/2000:T717 (yrk. 8) att Sverige har unika möjligheter att ligga i
framkant när det gäller digital distansutbildning av högsta internationella
klass. Ett strategiskt mål bör vara att ett eller flera lärosäten skall kunna
genomföra sådan utbildning.
I motion 1999/2000:Ub478 (c, s, kd) föreslås ett tillkännagivande om vik-
ten av att distansutbildningen snabbt byggs ut och görs tillgänglig i hela
landet (yrk. 1). Enligt motion 1999/2000:Ub448 (s) bör mer av högskolans
resurser i framtiden gå till distansutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att distansutbildning är ett vik-
tigt instrument för att skapa möjlighet till studier, framför allt för dem som
bor på stort avstånd från universitets- och högskoleorter. Regeringen har
också tydligt visat sin vilja att främja utbudet av distansutbildning, bl.a.
genom tillskapandet av en särskild distansutbildningsmyndighet för att
främja utvecklingen och användningen av IT-stödd distansutbildning, genom
markeringar i utbildningsuppdragen till universitet och högskolor och genom
att avsätta medel motsvarande 700 helårsplatser fr.o.m höstterminen år 2000,
vilka Distansutbildningsmyndigheten får disponera för att möta oförutsedda
utbildningsbehov. I propositionen Ett informationssamhälle för alla, som nu
är under behandling i riksdagen, har regeringen meddelat att den avser att
återkomma till frågan om utveckling av distansutbildningen (prop.
1999/2000:86 s. 60). Något tillkännagivande enligt motionsyrkandena är
därför inte behövligt.
Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub499 att Distansutbildningsmyn-
digheten skall få ett bredare mandat och status som en egen högskola (yrk.
11). En sådan högskola skulle köpa sina kurser från andra lärosäten i Sverige
och utomlands.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
En sådan förändring av Distansutbildningsmyndighetens ställning skulle
innebära en väsentlig ändring av styrsystemet inom högskoleväsendet. Riks-
dagen bör inte ta ställning i sådana frågor förrän utredningsarbetet om hög-
skolans styrning har slutförts och regeringen har lagt fram förslag till riksda
gen.
I motion 1999/2000:N388 (mp) föreslås ett tillkännagivande om att högsko-
lan i varje region själv skall ta ansvaret för utbudet av distansutbildning i s
region (yrk. 10).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Föreskriften i högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 2 §) att högskolorna skall
samverka med det omgivande samhället innebär att utbildningsbehoven i den
region där en högskola är belägen inte bör ignoreras av denna högskola. Den
kan däremot inte tolkas som att den högskolan själv skulle ha ansvar för att
tillgodose alla sådana behov. Enligt utskottets uppfattning skall samtliga
universitet och högskolor ses som resurser för hela landet. En av fördelarna
med att IT numera kan användas på bred front för att förmedla distansutbild-
ning är att olika högskolors profilutbildningar kan komma människor till del
även i andra delar av landet än där respektive högskola är belägen.
Centerpartiet begär i motion 1999/2000:Ub499 ett tillkännagivande om att en
snabb utbyggnad av den digitala infrastrukturen bör prioriteras, eftersom
elektroniska kommunikationsmöjligheter till rimliga priser är en avgörande
förutsättning för distansstudier (yrk. 12).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Regeringens proposition Ett informationssamhälle för alla har nyligen
lagts fram för riksdagen (prop. 1999/2000:86). Där tas bl.a. frågan om ett
nationellt IT-infrastrukturprogram upp. Riksdagen bör avvakta behandlingen
av denna proposition.
Studenter med funktionshinder
FN:s standardregler om funktionshindrade personers rätt till delaktighet och
jämlikhet tillkom på svenskt initiativ och antogs av generalförsamlingen år
1993. De utgår från perspektivet att personer med funktionshinder är med-
borgare med lika rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. Detta
är också utskottets utgångspunkt när det gäller den högre utbildningen, som
detta betänkande handlar om.
Funktionshindrades studiesituation i högskolan tas upp i fyra motioner.
Kristdemokraterna, som vill att arbetet med att bryta den sociala snedre-
kryteringen till högskolan skall fortsätta, anser det särskilt viktigt att de
funktionshindrades studiesituation lyfts fram, ses över och förbättras (mot.
1999/2000:Ub421 yrk. 4). Samma parti föreslår i motion 1999/2000:So488
ett tillkännagivande om handikappanpassning av högskolor och universitet
(yrk. 6). Den enskildes intresse och kompetens skall styra valet av utbild-
ning, inte lokalernas standard, heter det i motionen.
Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:So327 ett tillkännagivande om
tillgänglighet till högre utbildning (yrk. 5). Det är angeläget att bevaka, föl
upp och utvärdera de funktionshindrades studiesituation, anser motionärerna.
De hävdar att ansvaret åvilar hela samhället, men ytterst staten, kommunerna
och landstingen.
I motion 1999/2000:Ub422 (s) skriver motionären att landets universitet
och högskolor före år 2005 bör vara så fysiskt tillgängliga att studenter med
rörelsehinder kan studera på samma villkor som alla andra studenter (yrk. 1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivan-
den.
När det gäller att den enskildes intresse och kompetens, inte lokalernas
standard, skall styra valet av utbildning, har utskottet samma uppfattning
som motionärerna. Högskoleverket redovisade i januari i år till regeringen
sitt uppdrag att undersöka situationen för studenter med funktionshinder vid
universitet och högskolor (Högskolestudier och funktionshinder, Högskole-
verkets rapportserie 2000:4R). I rapporten lägger verket fram ett antal förslag
när det gäller resurstilldelning och gränsdragningsfrågor. En proposition om
en nationell handlingsplan för handikappolitiken har nyligen lagts fram för
riksdagen (prop. 1999/2000:79). I propositionen (s. 110) meddelar regering-
en sin avsikt att återkomma med eventuella förslag till åtgärder med anled-
ning av verkets rapport.
I Centerpartiets motion 1999/2000:So327 föreslås också att formerna för
högskoleprovet skall ses över, så att eventuella hinder för funktionshindrade
undanröjs (yrk. 6). Motion 1999/2000:Ub471 (s) tar upp behovet av högsko-
leprov som är anpassade till dyslektiker. Motionären anser att sådana hög-
skoleprov bör anordnas vid lika många tillfällen som de ordinarie högskole-
proven.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivan-
den.
Ett identiskt yrkande från Centerpartiet avslogs vid förra riksmötet (bet.
1998/99:UbU7 s. 45). Efter en period av försöksverksamhet har Högskole-
verket numera beslutat att fr.o.m. hösten 1999 erbjuda gravt synskadade
möjlighet att genomföra högskoleprovet med hjälp av punktskrift eller kas-
settbandspelare. Synsvaga studenter kan få provet uppförstorat. För personer
med andra funktionshinder vidtar den lokala provanordnaren - ett universitet
eller en högskola - lämpliga åtgärder från fall till fall för att möjliggöra de
genomförande av provet. Så har skett under många år. Den tidigare försöks-
verksamheten med att låta dyslektiker genomföra högskoleprovet med mul-
timedieteknik bedömdes inte så framgångsrik att verket vill fortsätta med
detta. I stället kommer nu på försök dyslektiker att få genomföra det ordina-
rie högskoleprovet, men med förlängd provtid. Antalet provtillfällen blir
detsamma som för övriga deltagare. Yrkandet i den socialdemokratiska mo-
tionen är därmed tillgodosett.
Invandrare
Lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund
antogs hösten 1997 som ett av målen för integrationspolitiken (prop.
1997/98:16, bet. SfU6, rskr. 68). Riksdagen godkände samtidigt regeringens
förslag att det integrationspolitiska arbetet särskilt skall inriktas på bl.a.
förutsättningar till individers egen försörjning och delaktighet i samhället.
Med lika rättigheter följer också lika skyldigheter.
I november 1999 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag
att lämna förslag till åtgärder inom högskolan för att öka mångfalden med
avseende på social och etnisk bakgrund bland studenter och lärare (dir.
1999:79). Utredaren skall ge förslag till åtgärder bl.a. för att förbättra nya
studerandegruppers förutsättningar att hävda sig i arbetslivet, ge exempel på
hur mångfalden kan utnyttjas som kvalitetshöjande faktor och föreslå åtgär-
der för att högskolan i ökad utsträckning skall kunna ge kompletterande
utbildning till invandrare med utländsk högskoleutbildning för att underlätta
deras inträde i arbetslivet. I januari 2000 redovisade utredaren sina förslag p
den sistnämnda punkten till regeringen.
Utskottet har erfarit att regeringen avser att återkomma till utredarens för-
slag i en proposition under hösten detta år.
Fyra motioner tar upp behovet av åtgärder för att ta till vara invandrade
akademikers kompetens.
I Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub421 föreslås ett tillkännagi-
vande om att invandrare med akademisk eller annan kvalificerad utbildning
bör få sin utbildning validerad och erbjudas kompletterande utbildning i
speciella kurser i svensk yrkesterminologi (yrk. 19).
Centerpartiet pläderar i motion 1999/2000:Ub499 också för validering och
kompletterande utbildning, inklusive kvalificerad språkundervisning i svens-
ka och fackspråk (yrk. 15).
Folkpartiet, som i motion 1999/2000:A230 framför liknande synpunkter,
pekar särskilt på att den kompletterande utbildning som krävs inte får vara
orimligt lång (yrk. 3). I motion 1999/2000:Sf615 (fp) pekar motionären
särskilt på behovet av en mångfald av språkkurser och kompletterande yr-
keskurser på hög nivå. Hon anser också att studiecheckar skulle vara ett sätt
att skapa kvalitetsdrivande konkurrens (yrk. 2).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena med hänvisning till
pågående utrednings- och beredningsarbete på området.
I den ekonomiska vårpropositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder
för att öka arbetskraftsdeltagandet bland invandrare. Till dessa hör att
kompletterande utbildning för personer med utländsk högskoleutbildning
inom läraryrken och teknik/naturvetenskap skall genomföras inom ramen för
arbetsmarknadspolitiken (prop. 1999/2000:100 s. 28).
Studieorganisatoriska frågor
Centerpartiet och Folkpartiet tar i två motioner upp frågor om åtgärder för
att främja studenters rörlighet över gränserna.
Under rubriken Internationalisering begär Centerpartiet i motion
1999/2000:Ub499 ett tillkännagivande om behovet av gemensamma interna-
tionella initiativ, i första hand inom EU:s ram, för att få till stånd ett fung
rande ekvivaleringssystem (yrk. 14).
Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub814 ett tillkännagivande om
vikten av att fler studenter studerar utomlands (yrk. 15). Vidare vill motio-
närerna att alla studenter som läser utomlands skall få ett skriftligt intyg om
hur utlandsstudierna kommer att tillgodoräknas vid hemkomsten (yrk. 14).
Vikten av att fler utländska studenter rekryteras till svenska universitet och
högskolor påpekas, och motionärerna anser att fler kurser borde kunna ges på
andra språk än svenska och att textböcker på andra språk än svenska och
engelska borde användas (yrk. 16).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
När motsvarande yrkanden från samma partier behandlades och avslogs av
riksdagen vid förra riksmötet uttalade utskottet följande (bet. 1998/99:UbU7
s. 41).
Om värdet av att svenska högskolestudenter förlägger en studieperiod utom-
lands råder ingen oenighet. Både bejakandet av Sveriges deltagande i
Erasmusprogrammet, innan EES-avtalet ännu hade slutits, och införandet år
1989 av kraftigt utökade möjligheter att få studiemedel för högskoleutbild-
ning utomlands är uttryck för detta.
Det är likaså en gemensam uppfattning att det har stort värde att utländska
studenter kommer till de svenska universiteten och högskolorna. Sveriges
engagemang i Erasmusprogrammet är ett uttryck även för detta. Som nämnts
i ett tidigare avsnitt är det planerade programmet Linnaeus avsett att ytterli-
gare öka antalet utländska studenter från länder utanför OECD-området vid
de svenska lärosätena.
En särskild utredare tillkallades i december 1999 med uppgift att utreda
förutsättningarna för att öka antalet studerande från andra länder, särskilt
utanför EES-området, vid Sveriges universitet och högskolor (dir. 1999:100).
Hon skall också utreda hur det informeras om svensk utbildning i dessa
länder. I uppdraget ingår att kartlägga den internationella utvecklingen i
fråga om avgiftsfinansiering av utbildning samt i vilken omfattning och på
vilka grunder andra länder tar ut avgifter av utländska studenter. Dessutom
skall frågan om att avgiftsbelägga utbildning för studenter från länder utanför
EES-området utredas. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2000.
Utskottet noterar att Sverige är unikt därigenom att svenska studenter får ta
med sig de svenska studiemedlen vid högskoleutbildning utomlands, och
även får låna pengar av staten för att betala avgifter till utländska lärosäten
Kristdemokraterna begär liksom vid flera tidigare riksmöten ett tillkännagi-
vande om värdet av varierande utformning av likvärdiga utbildningar (mot.
1999/2000:Ub412 yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen liksom tidigare (senast i bet.
1998/99:UbU7 s. 37) avslår yrkandet med hänvisning till att nuvarande be-
stämmelser möjliggör just det som motionärerna önskar.
Uppdragsutbildning bör enligt Centerpartiets motion 1999/2000:Ub499 inte
vara poänggivande (yrk. 39). När uppdragsutbildning ger poäng får individer
möjlighet att köpa sig en utbildningsplats, menar motionärerna, som anser
att principen bör vara att högskolans antagningssystem skall gälla lika för
alla.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor
(1997:845) reglerar den uppdragsutbildning som statliga universitet och
högskolor får bedriva. Där sägs i 2 § att med uppdragsutbildning avses ut-
bildning som anordnas mot avgift från annan än enskild (kurs. här) för per-
soner som uppdragsgivaren utser. Lärosätena kan alltså inte låta individer
köpa sig en utbildningsplats. Utskottet utgår från att förordningens bestäm-
melser efterlevs och att Högskoleverket uppmärksammar om så inte sker.
Centerpartiet framför i motion 1999/2000:Ub499 förslag om en obligatorisk
vetenskaplig introduktionskurs (yrk. 40). Syftet är att tidigt bibringa alla
studenter den kunskapssyn och det vetenskapliga och kritiska förhållnings-
sätt som bör känneteckna högskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Frågan om införandet av en obligatorisk vetenskaplig introduktionskurs
behandlades av Högskoleutredningen i betänkandet Frihet, ansvar, kompe-
tens (SOU 1992:1). Utredningen kom till slutsatsen att tanken på en veten-
skaplig grundkurs som obligatorium för alla Sveriges studenter inte är fören-
lig med den frihet som numera råder när det gäller studieorganisationen.
Däremot rekommenderade utredningen att alla studenter i examensinriktade
studieprogram skulle få en introduktion i vetenskapshistoria, vetenskapsteori
och vetenskaplig metod och att de stora lärosätena skulle erbjuda en grund-
kurs på 20 poäng.
Utskottet påminner om att varje lärosäte självt bestämmer över sitt kursut-
bud och över den närmare organisationen av utbildningen. Denna ordning
har utskottet inte funnit anledning att ompröva. Det finns ingenting som
hindrar något lärosäte från att erbjuda sådana introduktionskurser som mo-
tionärerna önskar eller att lägga in dem i utbildningsprogram för olika exa-
mina.
Folkpartiet yrkar återigen på ett tillkännagivande om att ett treterminssystem
skulle göra det möjligt för den som önskar det att förkorta utbildningstiden,
medan den som vill göra uppehåll i studierna under sommaren skulle kunna
göra det (mot. 1999/2000:Ub814 yrk. 5).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen liksom tidigare (senast i bet.
1998/99:UbU7 s. 38) avslår yrkandet med hänvisning till att inga nationella
bestämmelser reglerar terminssystem vid lärosätena, som alltså är fria att
organisera verksamheten som de finner lämpligt.
Liksom tidigare år yrkar Folkpartiet även på ett tillkännagivande om att s.k.
basår inte bör anordnas inom högskolan utan enbart inom komvux (mot.
1999/2000:Ub814 yrk. 19).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen liksom tidigare avslår yrkandet med
hänvisning till att basåret har visat sig ha goda effekter på rekryteringen til
naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning och att denna rekrytering
sannolikt skulle försämras, om basåret enbart skulle få anordnas inom
komvux.
Tillträdesfrågor
Olika förslag om antagningen till grundläggande högskoleutbildning förs
fram i fyra motioner.
Kristdemokraterna skriver i motion 1999/2000:Ub421 om statens och hög-
skolans respektive roller att staten inte skall centralt besluta om antagnings-
regler, utan endast ställa krav på mångfald och jämställdhet samt garantera
avgiftsfrihet och att det finns ett tillräckligt utbildningsutbud. Antagningspe
rioden bör dock vara nationellt samordnad (yrk. 6 och 9).
Folkpartiet anser enligt motion 1999/2000:Ub814 att högskolor och uni-
versitet på vissa utbildningar bör få utforma lokala antagningskriterier, inom
vissa ramar som t.ex. krav på högskolebehörighet (yrk. 10).
I motion 1999/2000:Ub806 (m) påpekas att den möjlighet som nu finns att
konkurrenskomplettera gymnasiebetyg har lett till att studenter som nyss
lämnat gymnasieskolan vid antagningen till högskolan konkurreras ut av
sådana som efter gymnasiet har läst på komvux för att höja sina betyg (yrk.
2). Motionären vill att riksdagen skall begära en utredning om ett nytt urvals-
system för antagningen. Ett alternativ är att betygens roll begränsas till att
behörighet och att urvalet görs på grundval av nationella högskoleprov,
utformade olika för olika utbildningar. Möjligheten för varje högskola att
själv bestämma antagningsregler bör övervägas, heter det i motionen (yrk. 3).
En utredning för att finna lämpliga former för meritvärdering av det ideella
ledarskapet inom svensk idrott föreslås i motion 1999/2000:Ub410 (m).
Syftet är att motverka trenden att idrottsledare lämnar sina uppdrag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen har aviserat en proposition senare under detta år om rekryte-
ringen till högskolan. Riksdagen bör inte ta ställning till förändringar i till
trädessystemet till grundläggande högskoleutbildning förrän regeringen har
lagt fram sina förslag. Beträffande meritvärdering av ideella uppdrag inom
idrottsrörelsen noterar utskottet att s.k. föreningsmeriter kunde tillgodoräkna
sökande till högskoleutbildning under en period från höstterminen 1977 fram
till vårterminen 1982. Föreningsmeriterna avskaffades efter beslut av riksda-
gen våren 1980 (prop. 1979/80:158, bet. UbU 36 och 38, rskr. 424). Den
dåvarande regeringens motiv för att föreslå avskaffandet var att föreningsme-
riterna missgynnade kvinnliga sökande och att det visat sig svårt att rättvist
bedöma vilken typ av förening och vilken omfattning av uppdrag som skulle
berättiga till meritpoäng.
Studentfrågor
Centerpartiet och Folkpartiet föreslår liksom tidigare år att kårobligatoriet
skall avskaffas (mot. 1999/2000:Ub499 yrk. 36 resp. 1999/2000:Ub814 yrk.
11). I båda motionerna hävdas att det är principiellt felaktigt att studenter
skall tvingas att tillhöra studentkår.
U t s k o t t e t anser liksom tidigare att riksdagen bör avslå yrkandena
med hänvisning till vad som anfördes när riksdagen i december 1994 på
regeringens förslag beslutade att kårobligatoriet inte skulle avskaffas (prop.
1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135). Då uttalade utskottet bl.a. att vid en av-
vägning mellan de principiella skälen för att avveckla obligatoriet och de
praktiska fördelarna med att bibehålla det finner utskottet att de sistnämnda
väger tyngst.
Studenternas ställning i arbetsmiljöarbetet är enligt Centerpartiet otillfreds-
ställande (mot. 1999/2000:Ub499 yrk. 29). Motionärerna påpekar att stu-
denternas skyddsombud inte har någon lagstadgad rätt att delta i skydds-
kommitténs arbete vid ett lärosäte, saknar förslags- och yttranderätt i skydds-
kommittén och inte heller kan stoppa undervisning i dåliga lokaler eller
anmäla sådan till Yrkesinspektionen. Regeringen bör enligt motionärerna
återkomma till riksdagen med förslag till utökade möjligheter för studenterna
att delta i arbetsmiljöarbetet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Arbetsmiljölagen (1977:1160) ger studenterna vid ett lärosäte rätt att utse
elevskyddsombud. I den av regeringen utfärdade arbetsmiljöförordningen
(1977:1166, ändr. 1991:678) ges två elevskyddsombud närvaro- och yttran-
derätt vid skyddskommitténs sammanträde.
En parlamentariskt sammansatt kommitté arbetar nu med översyn av skol-
lagen. I direktiven till utredningen sägs bl.a. att kommittén skall göra en
översyn, och vid behov föreslå förändringar, av andra regler för att stärka
barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs-
och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjuk-
vårdslagstiftningen (dir. 1999:15). Elevskyddsombud för skolelever och för
studenter inom högskolan har i princip samma ställning enligt nuvarande
arbetsmiljölag. Skollagskommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1
maj 2001.
I samma motion 1999/2000:Ub499 skriver Centerpartiet att universitet och
högskolor bör ta ett ökat ansvar för studenternas övergång från studier till
yrkesliv, bl.a. genom s.k. arbetslivscenter. Regeringen bör enligt motionä-
rerna ta initiativ till att stödja utvecklingen av sådana (yrk. 41).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Enligt vad utskottet inhämtat finns det organ av detta slag vid ett femtontal
lärosäten. Antalet arbetslivscenter har ökat under senare år. Deras organisato-
riska ställning och finansiering varierar. Det rör sig ofta om ett samarbete
mellan lärosäte, studentkår och arbetsförmedling. Det bör vara regeringens
sak att avgöra om det behövs särskilda initiativ från dess sida för att stimule
ra en utveckling av organ av denna typ.
Skyldigheten för studenter att mantalsskriva sig på högskoleorten ifrågasätts
av Centerpartiet i motion 1999/2000:N214 (yrk. 12). Enligt motionärerna bör
detta tvång avskaffas, så att studenten behåller möjligheten att under studie-
tiden vara politiskt engagerad i sin hemkommun.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet med hänvisning till
att riksdagen på förslag av skatteutskottet vid föregående riksmöte avslog ett
motsvarande yrkande från Centerpartiet (bet. 1998/99:SkU9 s. 26). Skatteut-
skottet ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl att införa ett undantag för
studenter från de grundläggande reglerna för folkbokföringen.
Enligt motion 1999/2000:MJ546 (kd) bör universitet och högskolor vara
skyldiga att erbjuda studenter alternativ till djurförsök (yrk. 2). Vidare anse
motionären att studenter bör ha rätt att slippa utföra djurförsök (yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Motsvarande yrkanden behandlades vid förra riksmötet och avslogs (bet.
1998/99:UbU7 s. 42).
I den senaste budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 23 s. 83)
meddelade regeringen att Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämnden
har utarbetat en åtgärdsplan, där myndigheterna bl.a. påpekar att fördjupade
översyner bör göras i fråga om förutsättningar för etisk prövning och an-
vändning av djur i undervisningen.
Lärarna i högskolan
Centerpartiet och Folkpartiet efterlyser i sina motioner 1999/2000:Ub499
respektive 1999/2000:Ub814 en strategi från regeringens sida när det gäller
lärarförsörjningen i högskolan (yrk. 2 resp. yrk. 3). I centermotionen sägs
också att Högskoleverket bör ges i uppdrag att utreda hur högskolorna skall
kunna stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina icke disputerade
lärare (yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Liksom när motsvarande yrkanden behandlades och avslogs av riksdagen
vid förra riksmötet hänvisar utskottet till att regeringen har vidtagit ett ant
åtgärder just för att förbättra tillgången på disputerade lärare i högskolan. D
gäller höjda examensmål i forskarutbildningen, ökade medel för att möjlig-
göra fler anställningar som doktorand och vetenskaplig kompetensutveckling
för högskolans lärare, m.m. Utskottet anser inte att det behövs ett tillkänna-
givande av riksdagen för att regeringen skall engagera sig i frågan om lärar-
försörjningen.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub421 ett tillkännagivande
om att all undervisande personal i högskolan bör få pedagogisk utbildning,
att den pedagogiska meriteringen bör lyftas fram och en pedagogisk portfölj,
som följer vissa gemensamma riktlinjer, snarast införas (yrk. 3). Även Cen-
terpartiet påtalar i motion 1999/2000:Ub499 behovet av pedagogisk utbild-
ning för högskolans lärare. Regeringen bör enligt Centerpartiet återkomma
till riksdagen med förslag till ändring av högskolelagen med innebörden att
sådan utbildning görs obligatorisk för lärarna (yrk. 7).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen har sedan flera år tillbaka i regleringsbreven ålagt lärosätena
att erbjuda sina lärare utbildning och fortbildning i pedagogik. Numera är
åliggandet formulerat så att lärosätena skall erbjuda sådan utbildning till all
nyanställda lärare (tillsvidareanställda eller anställda för en tid om minst et
år) och att tidigare anställda lärare regelmässigt skall erbjudas pedagogisk
fortbildning och vidareutbildning. Omfattningen av verksamheten och ande-
len av lärarna som har deltagit skall redovisas i årsredovisningen. I början av
denna månad tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över det
pedagogiska förnyelsearbetet i högskolan. Han skall bl.a. föreslå hur en
pedagogisk utbildning för lärare inom högskolan kan utformas. Uppdraget
skall redovisas senast den 15 februari 2001.
Utskottet noterar att detaljföreskrifter om behörighetsvillkor eller tjänsteå-
ligganden för högskolans lärare hittills inte har intagits i högskolelagen.
Ett tillkännagivande om förstärkning av den högskoledidaktiska forskningen
föreslås av Centerpartiet i motion 1999/2000:Ub499 (yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet, eftersom regeringen
propositionen om ny organisation för forskningsfinansiering, som nu är
under behandling i riksdagen, har meddelat sin avsikt att återkomma till
forskningsfrågor inom det utbildningsvetenskapliga området i en kommande
proposition (prop. 1999/2000:81 s. 21).
Vissa lärosäten och orter
Tillkännagivanden som rör olika lärosäten eller olika orter begärs i ett stort
antal motioner.
I motion 1999/2000:Ub427 (m, kd, fp) pläderar motionärerna för Uppsala
som ett internationellt attraktivt kunskapscentrum. Motionärerna ser en ten-
dens att regeringen låter omlokalisera statliga verksamheter av betydelse för
utbildning, forskning och arbetsmarknad från Uppsala så att ortens möjlig-
heter att konkurrera internationellt om etablering eller bibehållande av forsk-
ningsanknuten verksamhet försvagas (yrk. 2).
Enligt motion 1999/2000:Ub408 (m) bör de konstnärliga utbildningarna
vid Lunds universitet och läkarutbildningen i Malmö tillhöra Malmö hög-
skola. Samme motionär anser enligt motion 1999/2000:Ub409 att det är hög
tid att omvandla Malmö högskola och Södertörns högskola till universitet.
I motion 1999/2000:Ub424 (kd) föreslås ett tillkännagivande om fortlev-
naden för institutionen för semitiska språk vid Lunds universitet. Motionären
påtalar att universitetet vill frånta institutionen dess självständighet och pl
nerar en nedskärning av undervisningen som är orimlig.
En kommitté för att följa upp den storstadspolitiska propositionen föreslås
i motion 1999/2000:Ub483 (s). Uppföljningen skall ske genom ett kraftfullt
integrationsprogram med tonvikt på ökad kunskap i svenska språket och en
satsning på förskolan (yrk. 1). Motionärerna vill också se ett Stockholmspa-
ket för högre utbildning och föreslår ett beslut av riksdagen att en ny hög-
skola skall etableras i Tensta på Järvafältet (yrk. 2). I motion 1999/2000:
Ub485 (s) lyfter motionärerna fram Södertörns högskola, vars fortsatta ex-
pansion och omvandling till universitet enligt deras uppfattning bör diskute-
ras vidare. Enligt motion 1999/2000:Ub418 (kd), som också handlar om
Stockholmsregionen, bör regeringen aktivt undersöka möjligheten att ut-
veckla campusmodellen, där skola och bostad är integrerade. Att den som
söker en högskoleplats vet att om hon eller han blir antagen är även bostads-
frågan löst, skapar en trygghet som ger ett positivt studieklimat för de stude-
rande, anser motionärerna (yrk. 3).
Resurssituationen för Linköpings universitet tas upp i motion 1999/2000:
Ub435 (kd). Universitetet bör byggas ut enligt de planer som utlovades vid
dess bildande, heter det i motionen (yrk. 4). En Östersjöakademi i anslutning
till Linköpings universitets campus i Norrköping är enligt motion 1999/2000:
T244 (kd) ett nationellt intresse för att ge skjuts åt kvalificerat utbildnings
och utvecklingsarbete avseende Östersjöområdet (yrk. 3).
Karlstads universitet har enligt regeringens beslut bara humanistisk-
samhällsvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde. En översyn med sikte
på att tilldela universitetet samtliga vetenskapsområden begärs i motion
1999/2000:Ub434 (s).
I motion 1999/2000:Ub446 (v) begärs en utredning för att belysa förutsätt-
ningarna, utvecklingsmöjligheterna och konsekvenserna, i ett brett samhälls-
perspektiv, vid en förläggning av universitetsprogram till Karlsko-
ga/Degerfors med anknytning till Örebro eller Karlstads universitet (yrk. 1).
Om förutsättningarna för ett sådant program visar sig föreligga bör man
överväga att tilldela berörda universitet extra anslag (yrk. 2). Motionärerna
hävdar att stöd mer eller mindre har utlovats till de orter som drabbas av
omstruktureringen inom försvaret och försvarsindustrin.
Mälardalens högskola, som fyller en väsentlig funktion för utvecklingen i
sin region, är enligt motion 1999/2000:Ub462 (s) väl kvalificerad att få uni-
versitetsstatus.
Västra Götalands län ligger lägst i landet när det gäller forskningsresurser
per invånare, hävdar motionären bakom motion 1999/2000:Ub426 (m). Mer
sådana resurser bör styras till denna region, anser hon (yrk. 2).
En utredning om att etablera en rymdhögskola i Kiruna begärs i motion
1999/2000:Ub470 (s).
Tilldelningen av forskningsresurser till Högskolan i Jönköping tas upp i
motion 1999/2000:Ub441 (s). För Internationella handelshögskolan i Jönkö-
ping, som ingår i Högskolan i Jönköping, finns en plan för hur staten skall
tillföra forskningsmedel t.o.m. år 2000. Motionärerna anser att riksdagen bör
tilldela Internationella handelshögskolan forskningsmedel även därefter (yrk.
1) och att övriga delar av Högskolan i Jönköping också bör få en betydande
förstärkning av de mycket små resurser för forskning som de hittills har
tilldelats (yrk. 2). Enligt motion 1999/2000:Ub498 (mp) behövs en utredning
om ytterligare utbildningsplatser till Högskolan i Jönköping. Enligt motionä-
ren har denna högskola för den kommande perioden tilldelats utökat antal
platser, men betydligt färre än övriga jämförbara högskolor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår samtliga här refererade yrkan-
den.
Riksdagen har ställt sig bakom att regeringen skall avgöra frågor om att
omvandla högskolor till universitet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1,
rskr. 100). Högskoleverket skall dessförinnan pröva huruvida högskolan i
fråga kvalitativt har nått den nivå som erfordras. Utskottet är inte berett att
ställa sig bakom förslag att frångå denna ordning. Eftersom en omvandling
till universitet medför betydligt utvidgade befogenheter för lärosätet - bl.a.
att utfärda doktorsexamen utan begränsningar i fråga om ämne eller veten-
skapsområde - måste ett sådant beslut också vara förenat med åtaganden från
statsmakternas sida att tillskjuta avsevärda resurser. Regeringen meddelade i
den senaste budgetpropositionen att Mälardalens högskola har ansökt om att
bli tilldelad tekniskt samt humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsom-
råde, att Högskoleverket har tillstyrkt att högskolan får tekniskt vetenskaps-
område och att regeringen avser att återkomma i frågan i forskningsproposi-
tionen till hösten (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 112).
När det gäller Linköpings universitet konstaterar utskottet att varken rege-
ringen eller riksdagen har fastställt någon långsiktig utbyggnadsplan. Våren
1981 ansåg utskottet att det inte fanns anledning att göra något uttalande om
den framtida utbyggnaden av Linköpings universitet (prop. 1980/81:100 bil.
12, bet. UbU31, rskr. 355). När yrkandet om Östersjöakademi behandlades
vid förra riksmötet påpekade utskottet att forsknings- och utbildningsverk-
samhet med inriktning på Östersjöområdet bedrivs vid ett flertal olika läro-
säten i Sverige (bet. 1998/99:UbU7 s. 32).
I skrivelse 1999/2000:33 har regeringen redovisat det planerade arbetet
med utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem
främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten. Enligt skri-
velsen visar analysen av de regionalpolitiska konsekvenserna av försvarets
omstrukturering att utvecklingsprogram behöver utarbetas bl.a. för Karlskoga
kommun. Som en del av utvecklingsprogrammet avser regeringen att ca 150
arbetstillfällen skall lokaliseras till Karlskoga. Efter förslag i budgetpropos
tionen har Karlskoga kommun blivit inplacerad i nationellt stödområde B
från nuvarande placering i tillfälligt stödområde. I skrivelsen meddelas också
att Karlstads och Örebro universitet avser att använda tilldelade resurser
motsvarande upp till 30 helårsstudieplatser till distansutbildningar vid lär-
centret i Karlskoga från år 2001.
I regeringens utvecklingsprogram med anledning av försvarsbeslutet ingår
också - vilket meddelades efter allmänna motionstidens utgång - att etablera
en rymdhögskola i Kiruna. En särskild utredare för detta har tillkallats.
Rymdhögskolan är avsedd att starta sin verksamhet år 2001 i ett samarbete
med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Motion 1999/2000:
Ub470 kan därmed anses vara tillgodosedd.
Fördelningen av statliga forskningsresurser eller resurser för grundutbild-
ning mellan olika lärosäten i landet kan inte grundas enbart på befolknings-
storleken i olika regioner. Utskottet utgår från att regeringen i sin beredning
av budgetförslag beaktar och väger samman många olika faktorer. Riksdagen
bör normalt inte göra ställningstaganden gällande ett visst lärosäte eller viss
region annat än när riksdagen prövar regeringens budgetförslag.
Vissa ämnen och yrkesgrupper
Moderata samlingspartiet vill enligt motion 1999/2000:T717 - som bär ru-
briken Informationssamhällets möjligheter - att Sverige skall ha som mål-
sättning att öka antalet examinerade civilingenjörer med 50 % inom de
kommande fem åren (yrk. 7).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
I budgetpropositionen för år 2000 beräknade regeringen att examensmålen
för civilingenjörsexamen för perioden 2003-2005 skulle höjas till ca 4 300
per år (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 104). Som planeringsförutsättning
för de berörda lärosätena har regeringen i regleringsbrevet för år 2000 angett
examensmål för den nämnda perioden i överensstämmelse med detta. Mellan
läsåren 1996/97 och 1997/98 ökade antalet civilingenjörsexamina med 2 %
till knappt 3 400. Den höjning av examensmålen för perioden 2003-2005
som regeringen räknar med innebär således en höjning med drygt 26 % från
den faktiska examinationen år 1997/98. Av uppgifterna i budgetpropositio-
nen framgår också att det finns viss osäkerhet om huruvida examensmålen
för perioden 1997-99 när det gäller civilingenjörsexamen kommer att uppnås
till fullo.
Det största problemet när det gäller att öka antalet civilingenjörer generellt
sett är rekryteringsunderlaget från gymnasieskolan. Antalet elever som går
naturvetenskapligt eller tekniskt program och därmed uppnår full behörighet
att antas till civilingenjörsutbildning är inte tillräckligt stort. Ansträngnin
görs på olika håll, bl.a. genom det s.k. NOT-projektet, att öka ungdomars
intresse för att välja något av dessa gymnasieprogram. Det är inte bara civil-
ingenjörsutbildningen som behöver rekrytera fler ungdomar från sådan gym-
nasieutbildning, utan också t.ex. lärarutbildning. Naturvetenskapligt och
tekniskt basår anordnas också såväl inom högskolan som inom komvux på
många håll, vilket bidrar till att hjälpa upp rekryteringen. Riksdagen har
enligt utskottets mening anledning att hysa tilltro till regeringens strävanden
att med olika medel öka antalet personer som genomgår högskoleutbildning
med naturvetenskaplig eller teknisk inriktning, bl.a. civilingenjörsutbildning.
Utskottet anser det inte meningsfullt att riksdagen uttalar sig för examensmål
på längre sikt som avsevärt överstiger det som regeringen har bedömt som
realistiskt.
När det gäller civilingenjörsutbildning med inriktning mot IT noterar ut-
skottet att det enligt uppgift från Högskoleverket år 1999 fanns sammanlagt
1 348 nybörjarplatser i civilingenjörsutbildning med IT-inriktning i landet
(Högskoleutbildade - tillgång och efterfrågan. Arbetsrapport nr 9, Högsko-
leverket). Därutöver fanns det knappt 6 300 nybörjarplatser i IT-inriktade
utbildningsprogram som ledde till andra examina (t.ex. högskoleingenjörsex-
amen, kandidatexamen eller magisterexamen). KTH har inlett en satsning på
ett s.k. IT-universitet i Kista där verksamheten skall vara inriktad mot infor-
mationssamhällets infrastruktur och präglas av en helhetssyn på informa-
tionssystem med starka kopplingar både mellan olika tekniska discipliner och
till nya industriella tillämpningar. Cirka hälften av de nya platser som till-
delas KTH under perioden 2000-2002 beräknas lärosätet avsätta för sats-
ningen i Kista. Expansionen av civilingenjörsutbildning på IT-området -
liksom av annan IT-utbildning på högskolenivå - kan emellertid inte gå
snabbare än vad tillgången på kompetenta lärare på området inom högskolan
tillåter.
En översyn av innehållet i högskolans dansutbildning bör enligt Kristdemo-
kraterna i motion 1999/2000:Kr313 genomföras snarast. Eftersom dansares
yrkeskarriär är så kort bör grundutbildningen av dansare alltid ge förutsätt-
ningar för en alternativ karriär och en planering för omskolning eller vidare-
utbildning, anser motionärerna (yrk. 11).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen har behandlat motsvarande yrkanden vid flera tillfällen, senast i
betänkande 1997/98:UbU13 (s. 8). Beslut om utbildningens innehåll och
uppläggning fattas av den berörda högskolan själv. Utskottet anser fortfaran-
de att det bör vara ett ansvar för Danshögskolan och dansarnas egna organi-
sationer att ta initiativ till de förändringar av utbildningens innehåll som de
bedömer behövliga.
Utbildningen av dramapedagoger tas upp i fyra motioner.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Kr313 att en utredning
skall göras om efterfrågan på dramapedagoger och utbildningssituationen för
sådana (yrk. 9). Verksamhetsfältet för dramapedagoger är främst skolan, men
också organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv och teater använder
sig av dramapedagogiken, skriver motionärerna. De påpekar att yrkesutbild-
ning av dramapedagoger i dag bedrivs endast på två folkhögskolor, att anta-
let sökande är mycket stort och att efterfrågan på utbildade dramapedagoger
överstiger tillgången. Även i motion 1999/2000:Ub475 (kd) begärs en utred-
ning om dramapedagogutbildningens omfattning i förhållande till efterfrå-
gan.
En sådan utredning, för att man senare eventuellt skall ålägga universitet
och högskolor att utbilda fler dramapedagoger, föreslås också i motion
1999/2000:Ub420 (c).
Enligt motion 1999/2000:Ub488 (v) bör dramapedagogutbildningarna vid
folkhögskolor ges högskolestatus (yrk. 1) och göras treåriga med examens-
rätt (yrk. 2). I andra hand vill motionärerna att regeringen skall tillsätta en
utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en utbildning med
högskolestatus (yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Riksdagen behandlade en motion (v) motsvarande den sistnämnda motio-
nen även vid 1997/98 års riksmöte och avslog den (bet. 1997/98:UbU13 s.
12). Utskottet påpekade då att när det gäller att anordna viss utbildning inom
högskolan, t.ex. för dramapedagoger, är ordningen för planeringen av hög-
skoleutbildningen sådan att det i första hand är högskoleenheterna själva som
prövar frågan. Samtidigt nämnde utskottet att Högskoleverket våren 1997
avstyrkte en ansökan från de tre folkhögskolor som då anordnade dramape-
dagogutbildning om examensrätt för högskoleexamen. Regeringen avslog
ansökan.
Den pågående utredningen om högskolans styrning skall analysera möjlig-
heterna för en vidareutveckling av nuvarande system och föreslå förbättring-
ar av systemet. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta resultatet av utred-
ningen och regeringens eventuella förslag, och nu avstå från att göra uttalan-
den som innebär avsteg från det gällande planerings- och styrsystemet.
Liksom Lärarutbildningskommittén i betänkandet Att lära och leda En lä-
rarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) anser utskottet
att konst, musik, slöjd, teater och dans är exempel på icke-verbalt språk som
kan bidra till att fördjupa barns och ungdomars sammanlagda förmåga. Den
modell för uppbyggnad av lärarutbildningar som kommittén föreslår medger
att utbildning för att använda drama i skolverksamheten anordnas inom ra-
men för lärarutbildningen, som en inriktning eller en specialisering. Utskottet
bedömer det som en klar fördel om dramapedagogisk verksamhet inom sko-
lan kan bedrivas av lärare som tillhör skolans arbetslag och har en med övri-
ga lärare jämförbar kompetens. Regeringen förbereder nu en proposition på
grundval av kommitténs förslag och remissbehandlingen av detta. Riksdagen
bör inte föregripa regeringens förslag och därför inte nu ta ställning till hur
utbildning för att bedriva dramapedagogisk verksamhet i skolan skall vara
organiserad.
Som framhålls i Kristdemokraternas motion är dramapedagogernas arbets-
fält vidare än enbart skolan. Liksom andra estetiska uttrycksformer, som
musik, bild eller dans, kan drama användas i terapeutiska sammanhang.
Vissa högskolor i Sverige anordnar i dag kurser i bildterapi, musikterapi och
dansterapi, vanligen som påbyggnad på andra yrkesutbildningar eller konst-
närliga utbildningar. Det finns inga bestämmelser som reglerar rätten att
utöva sådana verksamheter, utbildningskrav eller liknande. Utskottet anser
för sin del att det är viktigt att de som utövar terapeutisk eller rehabilitera
verksamhet har en adekvat utbildning för detta. Personer med den nuvarande
dramapedagogutbildningen är också verksamma inom folkbildning och
fritidsverksamhet. Om i en framtid personal som skall använda drama i skol-
verksamheten kommer att utbildas i andra former än den nuvarande drama-
pedagogutbildningen vid folkhögskolor - något som utskottet dock som nyss
sagts inte tar ställning till just nu - förändras förutsättningarna för den be-
fintliga dramapedagogutbildningen. Vilka utbildningar inom det estetiska
området som kan behövas för t.ex. terapeutiskt eller rehabiliterande arbete
eller för folkbildning och fritidsverksamhet, och hur de skall organiseras,
ankommer det i första hand på andra än riksdagen att bedöma.
Om vårdyrkena i framtiden skall bli attraktiva och om det skall kunna bli en
mångfald av driftsformer inom vårdsektorn, krävs det utbildning i entrepre-
nörskap inom vård- och omsorgsutbildningarna, hävdar motionärerna i mo-
tion 1999/2000:Ub496 (s).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande
med hänvisning till att det är respektive högskolas ansvar att inom ramen för
de mål för olika examina, som anges i bilaga till högskoleförordningen,
närmare utforma utbildningen.
En högskoleutbildning specialinriktad mot fordonsteknik/fordonstestning kan
med fördel anordnas i Arjeplogs kommun, anser motionärerna i motion
1999/2000:Ub480 (s). Arjeplog har enligt deras mening en unik miljö lämp-
lig för klimatologisk fordonstestning och goda förutsättningar för högre
utbildning inom området. Specialutbildningen i Arjeplog skulle enligt motio-
nen bygga på tidigare teknisk utbildning inom annat lärosäte och bedrivas i
samarbete med t.ex. Chalmers tekniska högskola.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Enligt det styrsystem som riksdagen antagit för högskolan är detta inte en
riksdagsfråga.
I motion 1999/2000:Ub451 (fp) tar motionären upp behovet av handikapput-
bildning. Utöver personal inom vård och omsorg kommer många andra yr-
kesgrupper som möter personer med mer omfattande funktionshinder att ha
behov av kvalificerad högskoleutbildning (yrk. 1). Bland de nya högskolorna
finns öppenhet för tematisk forskning och utbildning kring handikapp, heter
det i motionen. Motionären understryker vad regeringen skriver i budgetpro-
positionen om värdet av flerdisciplinär kompetens (prop. 1999/2000:1
utg.omr. 16 s. 90), men han anser att resurstilldelningssystemet inte premie-
rar lärosätenas intentioner att utveckla sådan kompetens (yrk. 2). Slutligen
påtalar han att de regionala högskolorna får så liten ökning av fasta forsk-
ningsresurser att de riskerar att halka efter universiteten och bli ett B-lag
(yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår alla tre yrkandena.
Regeringen har i propositionen Från patient till medborgare - en nationell
handlingsplan för handikappolitiken, som nu är under behandling i riksda-
gen, redovisat sin avsikt att låta utarbeta ett nationellt program för kompe-
tensutveckling när det gäller förtroendevalda, chefer, personal och andra som
i sitt arbete möter personer med funktionshinder (prop. 1999/2000:79 s. 94).
Ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionärens yrkande 1 är
enligt utskottets mening inte behövligt. Eftersom utredning nu pågår om
resurstilldelningssystemet bör riksdagen inte göra något uttalande i enlighet
med yrkande 2. Frågan om hur forskningsresurser skall fördelas mellan
universiteten och de mindre högskolorna bör avgöras i anslutning till kom-
mande förslag om forskningspolitiken, varför även yrkande 3 bör avslås.
Vikten av utbildning om homo- och bisexualitet för olika yrkesgrupper tas
upp i motion 1999/2000:Ub417 (v). I sin utbildning bör lärarna få sådana
kunskaper att de kan möta homo- och bisexuella elever och de elever som
har homo- och bisexuella föräldrar med respekt, anser motionärerna (yrk. 1).
Riksdagen bör vidare begära att Högskoleverket ges i uppdrag att kartlägga
vilken bild av homosexuella som förmedlas till blivande lärare, präster, psy-
kologer, socionomer, läkare, sjuksköterskor, jurister och poliser samt föreslå
lämpliga åtgärder (yrk. 2). Slutligen vill motionärerna att kunskaper om
homo- och bisexuella skall ingå i yrkesexamina för de nämnda grupperna
(yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen har aviserat att en proposition om lärarutbildningen kommer
att läggas fram under maj månad.
Utskottet anser det vara självklart att alla som avlägger en yrkesexamen
inom högskolan skall ha sådana kunskaper att de kan möta de medmänniskor
som de får att göra med i yrkesutövningen med respekt. Från och med nästa
år kommer Högskoleverket att med regelbundna intervall genomföra utvär-
deringar av kvaliteten i all grundläggande högskoleutbildning i landet. Riks-
dagen bör enligt utskottets mening iaktta stor återhållsamhet när det gäller at
uttala sig om vilka utredningsuppdrag som regeringen bör ge till underställda
myndigheter.
Den nationella styrningen av kraven för olika examina sker genom exa-
mensordningen, som utgör en bilaga till högskoleförordningen (1993:100).
Av propositionen om studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan
framgår att regeringen avser att se över målen för den högre utbildningen,
såväl de som anges i högskolelagen som de som finns i högskoleförordning-
en (prop. 1999/2000:28 s. 20).
Värdeetik och värdeteori bör enligt motion 1999/2000:Ub412 (s) ges utrym-
me i läkarutbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande
med hänvisning till att det närmare innehållet i olika utbildningar inte regle-
ras av riksdagen.
Ett antal motioner tar upp olika frågor om lärarutbildning.
Kristdemokraterna för i motion 1999/2000:Ub805 fram uppfattningen att
det behöver införas en särskild lärarutbildning för vuxenutbildningen (yrk.
3). I motion 1999/2000:Ub808 (kd) uttrycker motionärerna förvåning över
att Lärarutbildningskommittén i sitt slutbetänkande inte tar upp IT (yrk. 3).
Centerpartiet skriver i motion 1999/2000:Ub810 att det behövs en förnyad
lärarutbildning med förstärkt vetenskaplig grund. Lärare skall ha goda äm-
neskunskaper, med en sammanhållande kompetens i pedagogik, didaktik och
metodik, heter det i motionen (yrk. 5). Vidare understryks vikten av praktik i
lärarutbildningen (yrk. 6) och motionärerna anser att det bör inrättas profes-
surer i didaktik vid lärarhögskolorna (yrk. 8).
I motionerna 1999/2000:Ub430 (kd) yrkande 1 och 1999/2000:Ub457 (s)
föreslås tillkännagivanden om att trafiklärarutbildningen bör anordnas inom
högskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
När det gäller yrkandena om trafiklärarutbildningen hänvisar utskottet till
att yrkanden med samma inriktning nyligen avslagits av riksdagen efter
förslag av trafikutskottet (bet. 1999/2000:TU5). Trafikutskottet, som ansåg
att det finns starka skäl för att trafiklärarutbildning skall bedrivas på hög-
skolenivå, ville inte föregripa ett pågående beredningsarbete.
De övriga yrkandena bör avslås med hänvisning till att en proposition om
lärarutbildning kommer att läggas fram inom kort. Att regeringen i denna
tänker återkomma till frågan om informationsteknikens betydelse för lärarut-
bildningen framgår av proposition 1999/2000:86.
Mot bakgrund av dagens och ännu mer framtidens problem med att möta
efterfrågan på psykologer bör antalet utbildningsplatser för psykologutbild-
ning utökas, anser motionärerna i motion 1999/2000:Ub433 (s). De hävdar
att Karlstads universitet uppfyller de krav som bör ställas på ett lärosäte som
skall bedriva psykologutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Regeringen har hittills inte funnit skäl att ange kvantitation examensmål
för psykologexamen. Enligt högskolelagen (1992:1434) är det Högskolever-
ket som efter ansökan från ett lärosäte avgör frågan om examensrätt. Re-
spektive universitet eller högskola avgör själv, inom ramen för de resurser
som tilldelats och de examensrätter som lärosätet har, vilka utbildningar som
skall anordnas där och med vilken dimensionering. Motionärernas yrkande
tangerar frågan om högskolans styrning, som ju nu befinner sig under utred-
ning (dir. 1999:70).
Behovet av en receptarieutbildning vid Mitthögskolan i Sundsvall förs fram i
motion 1999/2000:Ub428 (m, c). Apoteken i Norrlandslänen har rekryte-
ringsproblem. Utbildningen kan enligt motionärerna organiseras så att lärare
vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala knyts till Mitthögskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande
med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om högskolans styrning.
Ett antal lärosäten - dock inte Mitthögskolan - har ansökt hos Högskole-
verket om examensrätt för receptarieexamen.
Återupptagande av sjöbefälsutbildningen vid Mitthögskolan föreslås i motion
1999/2000:Ub439 (s). Denna utbildning i Härnösand lades ned år 1986.
Motionärerna finner det oroande att så få personer från Norrland söker sig till
sjöbefälsutbildning.
I motion 1999/2000:Ub438 (m) föreslås ett tillkännagivande om vikten av
att den i privat regi bedrivna sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö får
fortsätta. Frågan om examensrätt är enligt motionärerna ännu inte löst.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår båda motionerna.
När det gäller lokalisering av utbildning inom den statliga högskolan hän-
visar utskottet till den pågående utredningen om högskolans styrning.
Yrkanden om sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö behandlades av
riksdagen vid förra riksmötet och avslogs (bet. 1998/99:UbU7 s. 28). Ut-
skottet underströk då vikten av att kvalitetskraven på olika examina på hög-
skolenivå upprätthålls. Därefter har det inträffat att Chalmers Lindholmen,
som är ett dotterbolag inom Chalmersfamiljen, i december 1999 träffade
avtal med Sjöfartens Utbildnings Institut om att ta över utbildningsverksam-
heten på Tjörn. Chalmers tekniska högskola har examensrätt för de olika
sjöbefälsexamina.
Utredning om en treårig gemensam högskoleutbildning för tandsköterskor
och tandhygienister förordas i motion 1999/2000:Ub463 (s). Motionären
påpekar att den tandvårdsutbildning som erbjuds inom gymnasieskolans
omvårdnadsprogram inte attraherar ungdomarna och inte ger den kunskaps-
nivå som dagens och framför allt morgondagens tandvård kräver. Den treåri-
ga högskoleutbildning som motionären förespråkar bör enligt hennes upp-
fattning ha samma behörighetskrav som tandläkarutbildningen, så att en
stegvis vidareutbildning till tandläkare möjliggörs.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
För tandhygienistexamen krävs för närvarande en tvåårig högskoleutbild-
ning. Tandhygienistexamen ligger till grund för Socialstyrelsens legitima-
tion.
Socialstyrelsen påbörjade förra året en översyn av den framtida kompe-
tensfördelningen mellan olika yrkesgrupper inom tandvården samt utbild-
ningskapaciteten. Projektet avslutades i december 1999 och ärendet bereds
nu i Regeringskansliet. Riksdagen bör inte föregripa denna beredning.
Fyra motioner tar upp utbildning i teckenspråk.
I motion 1999/2000:Ub432 (s) påpekar motionärerna att Stockholms uni-
versitet är det enda lärosäte som i dag anordnar högskoleutbildning i ämnet
teckenspråk. Eftersom ungdomar som utbildar sig tenderar att bli kvar på
utbildningsorten eller i dess närhet innebär detta att bristen på personal med
kunskaper i teckenspråk kvarstår i norra Sverige, hävdar motionärerna. De
föreslår ett tillkännagivande om att Mitthögskolan bör ges ett särskilt åtagan-
de att anordna teckenspråksutbildning, vilket högskolan har begärt i skrivelse
till Utbildningsdepartementet.
Även motion 1999/2000:Ub461 (c) pläderar för teckenspråksutbildning vid
Mitthögskolan. Motionären hänvisar till att teckenspråkstolkar utbildas i
Härnösand och att det råder brist på lärare som kan undervisa i utbildningen
av teckenspråkstolkar.
Behovet av lärarutbildning i teckenspråk tas upp i motionerna 1999/2000:
Ub456 (kd) yrkande 1 och 1999/2000:Ub466 (s). De socialdemokratiska
motionärerna hänvisar till Lärarutbildningskommitténs förslag och framhål-
ler att lärarutbildning för undervisning i teckenspråkiga skolor med fördel
kan anordnas vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla med förläggning till
Vänersborg. Den kristdemokratiska motionären påtalar det stora behovet av
både grundutbildning och fortbildning av teckenspråkslärare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
På uppdrag av regeringen har Högskoleverket i januari detta år inventerat
högskolornas möjligheter att ge utbildning i teckenspråk samt modeller för
teckenspråkslärarutbildning (Högskolestudier och funktionshinder. Högsko-
leverkets rapportserie 2000:4 R). Vidare har - som påpekas i en av motio-
nerna - Lärarutbildningskommittén föreslagit att det inom lärarutbildningen
skall finnas en inriktning för undervisning vid teckenspråkiga skolor och
förskolor. Riksdagen bör enligt utskottets mening avvakta regeringens för-
slag i dessa frågor.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub474 ett tillkännagivande
om att fler spetsutbildningar skall skapas för att möta samhällets behov (yrk.
7). Det råder enligt motionärerna brist på specialistutbildade läkare och tek-
niker och de vill ha en utredning om behovet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Det är enligt utskottets mening naturligt att nya spetsutbildningar växer
fram ur initiativ från lärosäten där avancerad forskning bedrivs eller från
myndigheter eller organisationer som bedömer att det finns ett hittills otill-
fredsställt behov. Högskolans s.k. tredje uppgift innebär ett ansvar att sam-
verka med det omgivande samhället för att utveckla högskolans utbildning
och forskning. Riksdagen bör begära utredningar endast när det står klart vad
som behöver utredas, att det är angeläget att det sker och att utredningen inte
skulle komma till stånd utan riksdagens initiativ.
I motion 1999/2000:Ub804 (m) framhålls vikten av att det inrättas ett natio-
nellt centrum för hemkunskap, t.ex. motsvarande det centrum som finns för
teknik (yrk. 4). Ett sådant kan enligt motionärerna anordnas i anslutning till
någon av de hushållsvetenskapliga/kostvetenskapliga institutionerna vid
Göteborgs, Umeå eller Uppsala universitet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Det finns i dag vid några universitet nationella resurscentrum för fysik
(Lund), kemi (Stockholms universitet), teknik (Linköping) och matematik
(Göteborgs universitet). Utskottet anser inte att motionärerna har påvisat att
det behövs ett nationellt resurscentrum för hemkunskap.
Hemställan
Utskottet hemställer
Övergripande frågor
1. beträffande högskolans ledning och självförvaltning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub421 yrkande 7,
res. 1 (kd) - delvis
2. beträffande social snedrekrytering till högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub421 yrkande 12,
res. 1 (kd) - delvis
3. beträffande inriktningen av insatser för internationalise-
ring
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub421 yrkande 18,
4. beträffande uppdrag till Högskoleverket rörande undervis-
nings- och examinationsformer
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 9,
5. beträffande viktiga faktorer för en god studie- och forsk-
ningsmiljö
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub814 yrkande 1,
res. 2 (fp) - delvis
6. beträffande regionala högskolor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N388 yrkande 9,
Huvudmannaskap
7. beträffande huvudmannaskap för vårdutbildningarna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub421 yrkande 14,
8. beträffande fristående universitet och högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub814 yrkande 8,
1999/2000:Sk692 yrkande 34 och 1999/2000:T717 yrkande 9,
res. 3 (m) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
Principer för resurstilldelning
9. beträffande studenternas val som styrfaktor för resurstilldel-
ningen inom högskolesystemet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub427 yrkande 1,
res. 4 (m, kd, fp)
10. beträffande förändringar av resurstilldelningssystemet för
att främja decentraliserad utbildning och distansutbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 11,
res. 5 (c) - delvis
15. beträffande ansvarsfördelningen när det gäller distansut-
bildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N388 yrkande 10,
16. beträffande utbyggnad av digital infrastruktur
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 12,
res. 5 (c) - delvis
Studenter med funktionshinder
17. beträffande funktionshindrades studiesituation i högsko-
lan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 4,
1999/2000:Ub422 yrkande 1, 1999/2000:So327 yrkande 5 och
1999/2000:So488 yrkande 6,
res. 1 (kd) - delvis
res. 5 (c) - delvis
18. beträffande högskoleprovet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub471 och 1999/2000:
So327 yrkande 6,
Invandrare
19. beträffande åtgärder för att ta till vara invandrade akade-
mikers kompetens
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 19,
1999/2000:Ub499 yrkande 15, 1999/2000:Sf615 yrkande 2 och
1999/2000:A230 yrkande 3,
Studieorganisatoriska frågor
20. beträffande åtgärder för att främja studenters rörlighet
över gränserna
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub499 yrkande 14 och
1999/2000:Ub814 yrkandena 14-16,
res. 5 (c) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
21. beträffande varierande utformning av likvärdiga utbild-
ningar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub421 yrkande 8,
res. 1 (kd) - delvis
22. beträffande uppdragsutbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 39,
res. 5 (c) - delvis
23. beträffande vetenskaplig introduktionskurs
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 40,
res. 5 (c) - delvis
24. beträffande treterminssystem
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub814 yrkande 5,
res. 2 (fp) - delvis
25. beträffande basår inom komvux
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub814 yrkande 19,
res. 2 (fp) - delvis
Tillträdesfrågor
26. beträffande antagningen till grundläggande högskoleut-
bildning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub410,
1999/2000:Ub421 yrkandena 6 och 9, 1999/2000:Ub806 yrkandena 2
och 3 samt 1999/2000:Ub814 yrkande 10,
res. 1 (kd) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
Studentfrågor
27. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub499 yrkande 36 och
1999/2000:Ub814 yrkande 11,
res. 7 (m, c, fp)
28. beträffande studenternas ställning i arbetsmiljöarbetet
inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 29,
res. 5 (c) - delvis
29. beträffande arbetslivscenter
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 41,
res. 5 (c) - delvis
30. beträffande studenters mantalsskrivning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N214 yrkande 12,
res. 5 (c) - delvis
31. beträffande djurförsök
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ546 yrkandena 2 och 3,
res. 1 (kd) - delvis
Lärarna i högskolan
32. beträffande lärarförsörjningen i högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub499 yrkandena 2 och
3 och 1999/2000:Ub814 yrkande 3,
res. 5 (c) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
33. beträffande pedagogisk utbildning av högskolans lärare
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 3 och
1999/2000:Ub499 yrkande 7,
res. 1 (kd) - delvis
res. 5 (c) - delvis
34. beträffande högskoledidaktisk forskning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 8,
res. 5 (c) - delvis
Vissa lärosäten och orter
35. beträffande vissa lärosäten och orter
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub408,
1999/2000:Ub409, 1999/2000:Ub418 yrkande 3, 1999/2000:Ub424,
1999/2000:Ub426 yrkande 2, 1999/2000:Ub427 yrkande 2,
1999/2000:Ub434, 1999/2000:Ub435 yrkande 4, 1999/2000:Ub441
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Ub446 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ub462, 1999/2000: Ub470, 1999/2000:Ub483 yrkandena 1
och 2, 1999/2000:Ub485, 1999/2000:Ub498 och 1999/2000:T244 yr-
kande 3,
Vissa ämnen och yrkesgrupper
36. beträffande ökad examination av civilingenjörer
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T717 yrkande 7,
res. 3 (m) - delvis
37. beträffande innehållet i högskolans dansutbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande 11,
38. beträffande utbildning av dramapedagoger
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub420,
1999/2000:Ub475, 1999/2000:Ub488 yrkandena 1-3 och
1999/2000:Kr313 yrkande 9,
39. beträffande utbildning i entreprenörskap
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub496,
40. beträffande utbildning i fordonsteknik/fordonstestning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub480,
41. beträffande utbildning i handikappfrågor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub451 yrkandena 1-3,
42. beträffande utbildning om homo- och bisexualitet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub417 yrkandena 1-3,
res. 8 (v)
43. beträffande läkarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub412,
44. beträffande lärarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub430 yrkande 1,
1999/2000:Ub457, 1999/2000:Ub805 yrkande 3, 1999/2000:Ub808
yrkande 3 och 1999/2000:Ub810 yrkandena 5, 6 och 8,
45. beträffande psykologutbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub433,
46. beträffande receptarieutbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub428,
47. beträffande sjöbefälsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub438 och 1999/2000:
Ub439,
48. beträffande utbildning av tandsköterskor och tandhygie-
nister
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub463,
49. beträffande teckenspråksutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub432,
1999/2000:Ub456 yrkande 1, 1999/2000:Ub461 och
1999/2000:Ub466,
res. 1 (kd) - delvis
50. beträffande spetsutbildningar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub474 yrkande 7,
res. 1 (kd) - delvis
51. beträffande nationellt centrum för hemkunskap
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub804 yrkande 4.
Stockholm den 27 april 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice
Ask (m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m),
Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas Eneroth (s),
Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Nils-Erik Söderqvist (s) och Mi-
chael Lund (s).
Reservationer
1. Högskolans ledning och självförvaltning, m.m. (mom. 1, 2,
17, 21, 26, 31, 33, 49 och 50) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Att ordförande i högskolestyrelserna utses av regeringen och inte av hög-
skolorna själva medför en uppenbar risk för att den politiska styrningen av
högskolornas verksamhet och inriktning ökar och att forskningens och den
högre utbildningens självständighet äventyras. Det vi här har anfört om hög-
skolans ledning och självförvaltning bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub421 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
Antalet studerande från hem utan studievana ökar visserligen kontinuerligt,
men deras andel av det totala antalet studerande minskar ändå. Den sociala
snedrekryteringen innebär en minskad dynamik och mångfald i utbildningen
och ett stort resursslöseri. Det är i grundskolan som man mest effektivt kan
stärka förutsättningarna för en ökad rekrytering till högskolan av studenter
från hem med svag studietradition, men mycket kan göras även i högskolan.
Att öka antalet studieplatser anses vara ett sätt att motverka snedrekrytering-
en, men det förutsätter att kvaliteten bibehålls, annars gör man studenterna en
björntjänst. De studiesociala förutsättningarna är viktiga inte bara för att
skapa förutsättningar för att lyckas på högskolan, utan också för att våga sig
dit. Det vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub421 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
Funktionshindrades studiesituation i högskolan måste förbättras. Högsko-
lor och universitet måste handikappanpassas bättre än hittills. Det gäller då
såväl lokaler och kringservice som tillgång till tolktjänst och handikapp-
anpassade studentbostäder. Den enskildes intresse och kompetens skall styra
valet av utbildning, inte lokalernas standard. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder med anledning av den rapport i denna
fråga som Högskoleverket har avlämnat. Det vi här har anfört bör riksdagen
med anledning av motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 4 och 1999/2000:
So488 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Ett uttryck för den självförvaltning som vi anser att universitet och hög-
skolor skall ha är att bestämmelserna borde tillåta varierande utformning av
likvärdiga utbildningar. Det är enligt vår mening en fördel att utbildningar-
nas utformning varierar mellan olika orter och olika delar av landet. Det vi
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande
8 som sin mening ge regeringen till känna.
Staten skall enligt vår mening inte centralt besluta om reglerna för antag-
ning till grundläggande högskoleutbildning, t.ex. när det gäller behörighets-
krav, utan endast ställa krav på mångfald och jämställdhet. Antagningsperio-
den bör också vara nationellt samordnad. Dessutom bör staten garantera
avgiftsfrihet i den högre utbildningen samt att det finns ett tillräckligt utbi
ningsutbud. Det vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub421 yrkandena 6 och 9 som sin mening ge regeringen till
känna.
Ingen student skall tvingas utföra djurförsök mot sin vilja. I stället bör de
utbildningsansvariga åläggas ansvar för att erbjuda alternativa metoder. Detta
bör skrivas in i djurskyddslagen eller i annan lämplig författning, så att inga
tveksamheter uppstår om studentens rätt eller de utbildningsansvarigas skyl-
digheter. Det vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:MJ546 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
Det är nödvändigt att all undervisande personal i högskolan får pedago-
gisk utbildning. Det är inte utbildning i form av generella teorier som behövs,
utan det handlar mer om ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om
olika examinationsformer. Den pedagogiska meriteringen måste lyftas fram,
och man bör snarast införa en pedagogisk portfölj som följer vissa gemen-
samma riktlinjer. Det vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub421 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Teckenspråket är erkänt som de dövas modersmål och det är också ett
språk som kan läsas av hörande elever i grundskolan och gymnasieskolan.
Bristen på adekvat teckenspråkslärarutbildning är ett stort problem i Sverige
i dag. Denna brist gäller både grundutbildning och fortbildning. Det vi här
har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub456 yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna.
Styrningen av medel till universitet och högskolor är sådan att lärosätena i
huvudsak satsar på billigare utbildningar, medan samhället behöver fler
personer med spetsutbildningar. Det är hög tid att utreda behovet av sådana
utbildningar och att tilldela dessa ökade resurser. Det vi här har anfört bör
riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub421 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 17,
21, 26, 31, 33, 49 och 50 bort hemställa
1. beträffande högskolans ledning och självförvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. beträffande social snedrekrytering till högre utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande funktionshindrades studiesituation i högsko-
lan
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub421 yr-
kande 4 och 1999/2000:So488 yrkande 6 och med avslag på motio-
nerna 1999/2000:Ub422 yrkande 1 och 1999/2000:So327 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande varierande utformning av likvärdiga utbild-
ningar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande antagningen till grundläggande högskoleut-
bildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkandena 6
och 9 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub410, 1999/2000:
Ub806 yrkandena 2 och 3 och 1999/2000:Ub814 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
31. beträffande djurförsök
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ546 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
33. beträffande pedagogisk utbildning av högskolans lärare
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande 3 och
med avslag på motion 1999/2000:Ub499 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
49. beträffande teckenspråksutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub456 yrkande 1,
med anledning av motion 1999/2000:Ub466 och med avslag på mo-
tionerna 1999/2000:Ub432 och 1999/2000:Ub461 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
50. beträffande spetsutbildningar
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub474 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Viktiga faktorer för en god studie- och forskningsmiljö, m.m.
(mom. 5, 8, 20, 24, 25, 26 och 32) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Disputerade lärare, en viss kritisk massa av forskare på en institution och ett
rikt utbud av seminarier och presentationer av forskningsresultat är viktiga
faktorer för en god studie- och forskningsmiljö. Utbyggnaden av regionala
högskolor är viktig och nödvändig, men får inte ske på bekostnad av väleta-
blerade och fungerande äldre lärosäten. Vad jag här har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 1 som sin mening ge rege-
ringen till känna.
Ett sätt att skapa fler studieplatser är att etablera fler fristående universit
och högskolor. Med högskolor som drivs med alternativa former får Sverige
en sundare konkurrens inom utbildningssektorn. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna.
Folkpartiets mål är att varje student som tar examen från ett svenskt uni-
versitet eller högskola skall ha förlagt minst en termin av studierna utom-
lands. Det behövs därför ett antal åtgärder för att främja studenters rörlighet
över gränserna. Alla studenter som förlägger minst en termin av studierna
utomlands bör få ett skriftligt intyg om hur utlandsstudierna kommer att
räknas vid hemkomsten. Sverige måste också bli bättre på att stimulera ut-
ländska studenter att komma hit. Därför borde fler kurser ges på andra språk
än svenska och textböcker på andra språk än svenska och engelska användas
i större utsträckning. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1999/2000:Ub814 yrkandena 14-16 som sin mening ge regeringen
till känna.
Med ett treterminssystem skulle den som vill ha studieuppehåll kunna göra
det och andra som föredrar att studera även på sommaren skulle kunna göra
det. Därmed skapas möjligheter att förkorta utbildningstiden. Vad jag här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att högskolans resurser skall fokuseras på högre utbildning, inte
användas för att ge utbildning på gymnasienivå. Det naturvetenskapliga och
tekniska basåret bör därför anordnas endast inom komvux. Detta bör riksda-
gen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 19 som sin mening ge
regeringen till känna.
Antagningen till grundläggande högskoleutbildning är nu så utformad att
möjligheterna för lärosätena att själva utforma antagningskrav för vissa
utbildningar är starkt begränsade. Jag anser att högskolor och universitet
skall få förtroendet att själva utveckla lokala antagningskriterier, inom vissa
ramar, som t.ex. krav på högskolebehörighet. Kriterierna skall vara tydliga
för studenterna. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub814 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Med tanke på den brist på utbildade lärare på högskole- och universitets-
nivå som blivit alltmer uppenbar i och med den högre utbildningens nödvän-
diga utbyggnad efterlyser jag en strategi för lärarförsörjningen i högskolan.
En självklar del i en sådan långsiktig strategi måste vara en större rekryterin
till forskarutbildning runtom i landet, men dessutom krävs en större interna-
tionell rekrytering av lärare och forskare till universiteten. Vad jag här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 8, 20,
24, 25, 26 och 32 bort hemställa
5. beträffande viktiga faktorer för en god studie- och forsk-
ningsmiljö
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande fristående universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 8,
med anledning av motion 1999/2000:Sk692 yrkande 34 och med av-
slag på motion 1999/2000:T717 yrkande 9 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande åtgärder för att främja studenters rörlighet
över gränserna
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkandena
14-16 och med avslag på motion 1999/2000:Ub499 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande treterminssystem
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
25. beträffande basår inom komvux
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande antagningen till grundläggande högskoleut-
bildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 10,
med anledning av motion 1999/2000:Ub421 yrkandena 6 och 9 och
med avslag på motionerna 1999/2000:Ub410 och 1999/2000:Ub806
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
32. beträffande lärarförsörjningen inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 3,
med anledning av motion 1999/2000:Ub499 yrkande 2 och med av-
slag på motion 1999/2000:Ub499 yrkande 3 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad som ovan anförts,
3. Fristående universitet och högskolor, m.m. (mom. 8, 13 och
36) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)
anför:
Sverige bör få fler fristående universitet och högskolor. Konkurrens och
mångfald i den högre utbildningen och forskningen bidrar till högre kvalitet,
ökad valfrihet och till att vissa lärosäten kan fokusera mer av sina satsningar
på tillväxtfrämjande forskning i nära samarbete med näringslivet. Fler uni-
versitet och högskolor bör ges möjlighet att frigöra sig från staten. I ett för
steg bör Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm få möjlighet att övergå i
privaträttslig form och arbeta under samma förutsättningar som Chalmers
tekniska högskola i Göteborg. Regeringen bör pröva frågan om former för
godkännande och finansiering av privata universitetsutbildningar. Bland
dessa finns många konstnärliga och humanistiskt inriktade utbildningar av
hög kvalitet. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Sk692 yrkande 34 och 1999/2000:T717 yrkande 9 som sin me-
ning ge regeringen till känna.
Distansutbildningen bör byggas ut med fler utbildningar. Sverige har uni-
ka möjligheter att ligga i framkant när det gäller digital distansutbildning. E
strategiskt mål bör vara att ett eller flera lärosäten skall kunna genomföra
digital distansutbildning av högsta internationella klass. Mer fokus bör också
läggas på internationellt utbildnings- och forskningssamarbete, där distansut-
bildningen ingår som ett moment bland flera. Vad vi här har anfört bör riks-
dagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk692 yrkande 33 och
1999/2000:T717 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Sverige bör ha som målsättning att antalet examinerade civilingenjörer
under de närmaste fem åren ökar med 50 %. Detta bör naturligtvis även få
genomslag i resurstilldelningen till högskolor och universitet. Vårt land
behöver fler civilingenjörer med inriktning mot IT. Det vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T717 yrkande 7 som sin mening
ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 8, 13 och
36 bort hemställa
8. beträffande fristående universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk692 yrkande
34 och 1999/2000:T717 yrkande 9 och med anledning av motion
1999/2000:Ub814 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
13. beträffande utbyggnad av distansutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk692 yrkande
33 och 1999/2000:T717 yrkande 8 och med anledning av motionerna
1999/2000:Ub448 och 1999/2000:Ub478 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
36. beträffande ökad examination av civilingenjörer
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T717 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Studenternas val som styrfaktor för resurstilldelningen i
högskolesystemet (mom. 9) - m, kd, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Hög-
ström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
De senaste åren har högskoleplatser stått tomma på vissa håll där utbyggnad
skett, samtidigt som det är långa köer till vissa universitet. Studenternas val
bör enligt vår mening användas som styrfaktor för resurstilldelningen inom
högskolesystemet på så sätt att tilldelningen av nya utbildningsplatser och
forskningsresurser i ökad utsträckning styrs av de studerandes förstahandsval
av studieort. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:
Ub427 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 9 bort
hemställa
9. beträffande studenternas val som styrfaktor för resurstilldel-
ningen inom högskolesystemet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub427 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Förändringar av resurstilldelningssystemet för att främja
decentraliserad utbildning och distansutbildning, m.m. (mom.
10, 14, 16, 17, 20, 22, 23, 28, 29, 30, 32, 33 och 34) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Jag anser att distansutbildning har en stor och viktig funktion att fylla när d
livslånga lärandet ökar i betydelse. Distansstudier kräver en starkare motiva-
tion, större mognad och självdisciplin än vanliga högskolestudier, vilket gör
dem till en studieform lämpad för vuxna. För att främja decentraliserad
utbildning och distansutbildning behöver resurstilldelningssystemet i hög-
skolan förändras så att det tar större hänsyn till den lägre genomströmning
som är vanlig i distansutbildning, bl.a. därför att många deltagare redan
tidigare har en examen och därför är mer intresserade av att ta del av den
kunskap som utbildningen ger än av examinationen och högskolepoängen.
Lärosätena bör vidare ges i särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad utbild-
ning i utsatta kommuner. Detta får finansieras i särskild ordning eller med
öronmärkta resurser. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1999/2000:Ub499 yrkande 13 och 1999/2000:N214 yrkande 13
som sin mening ge regeringen till känna.
Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand bör enligt min uppfattning
vidareutvecklas och få ett bredare mandat, fler högskoleplatser och ställning
som en egen högskola - en distanshögskola. En sådan bör köpa sina kurser
från andra lärosäten - i Sverige och utomlands - och bidra till utvecklingen
av metoder och teknik för distansutbildning. Vad jag här har anfört bör riks-
dagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 11 som sin mening
ge regeringen till känna.
En snabb utbyggnad av den digitala infrastrukturen måste enligt Center-
partiets mening prioriteras. I väntan på ett nationellt fibernät kommer andra
tekniker att behövas och en rimlig åtgärd är att införa enhetstaxa för elektro-
niska anslutningar. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till mo-
tion 1999/2000:Ub499 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
Det är angeläget att bevaka, följa upp och utvärdera de funktionshindrades
studiesituation i högskolan. Handikappfrågorna bör drivas utifrån den en-
skildes perspektiv och behov. Ansvaret för att det övergripande målet - full
delaktighet och jämlikhet - kan infrias åvilar hela samhället, men ytterst
staten, kommunerna och landstingen. Vad jag här har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1999/2000:So327 yrkande 5 som sin mening ge rege-
ringen till känna.
För att främja studenters rörlighet över gränserna behövs enligt min me-
ning ett ekvivaleringssystem som är generöst och tar hänsyn till eventuella
särarter i de olika ländernas utbildningssystem. Ett sådant system bör i första
hand utarbetas inom EU. Regeringen har ett ansvar för att föra fram frågan
där. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub499 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
Principen bör vara att högskolans antagningssystem skall gälla lika för al-
la. Individer skall inte genom uppdragsutbildning kunna köpa sig en plats i
högskolan. Uppdragsutbildningen i svenskt högskoleväsende bör avgränsas
till att inte vara poänggivande och skall endast avse skräddarsydd utbildning
för myndigheter, företag och organisationer. Vad jag här har anfört bör riks-
dagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 39 som sin mening
ge regeringen till känna.
Högre studier skall vara forskningsförberedande. Alla studenter behöver
kunskaper i vetenskapsteori och idé- och lärdomshistoria. En obligatorisk
vetenskaplig introduktionskurs till högre utbildning bör därför införas. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 40 som sin
mening ge regeringen till känna.
Studenternas ställning i arbetsmiljöarbetet inom högskolan är inte till-
fredsställande. Deras skyddsombud saknar lagstadgad rätt att delta i skydds-
kommitténs arbete och har inte förslagsrätt där. De kan inte heller stoppa
undervisning i dåliga lokaler eller anmäla sådana saker till Yrkesinspektio-
nen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till utökade möj-
ligheter för studenterna att delta i arbetsmiljöarbetet. Vad jag här har anfört
bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub499 yrkande 29 som
sin mening ge regeringen till känna.
Det är rimligt att lärosätena tar ett ökat ansvar för studenternas övergång
från studier till yrkesliv. Det kan ske genom arbetslivscenter med stark lokal
och regional förankring. Regeringen bör ta initiativ för att stödja denna ut-
veckling. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub499 yrkande 41 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser det värdefullt att den som börjar studier kan behålla möjligheten
att under studietiden vara politiskt engagerad i sin hemkommun. Ungdomar
skall inte tvingas att mantalsskriva sig på högskoleorten. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1999/2000:N214 yrkande 12 som sin mening ge rege-
ringen till känna.
Behovet av kompetenta högskolelärare är på sina håll mycket stort, särskilt
vid de mindre och medelstora högskolorna, och det kommer att öka kraftigt
de närmaste åren. Centerpartiet efterlyser fortfarande ett strategiförslag från
regeringen för att säkra lärarförsörjningen i högskolan. Vad jag här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen bör återkomma med förslag till sådan ändring av högskolela-
gen att pedagogisk utbildning blir obligatorisk för högskolans fast anställda
lärare. En sådan utbildning bör ges andra former än den vanliga lärarutbild-
ningen, t.ex. ordnas som deltidskurser under något eller några år. Den bör
vara inriktad mot praktisk undervisning och undervisningsmetoder. Vad jag
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande
7 som sin mening ge regeringen till känna.
Den högskoledidaktiska forskningen har länge varit eftersatt och bör fram-
gent stödjas. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 14,
16, 17, 20, 22, 23, 28, 29, 30, 32, 33 och 34 bort hemställa
10. beträffande förändringar av resurstilldelningssystemet för
att främja decentraliserad utbildning och distansutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub499 yrkande
13 och 1999/2000:N214 yrkande 13, med anledning av motionerna
1999/2000:Ub477 och 1999/2000:Ub495 och med avslag på motio-
nerna 1999/2000:Ub476, 1999/2000:Ub478 yrkandena 2-4 och
1999/2000:Ub813 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande utbyggnad av digital infrastruktur
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande funktionshindrades studiesituation i högsko-
lan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So327 yrkande 5 och
med anledning av motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 4,
1999/2000:Ub422 yrkande 1 och 1999/2000:So488 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande åtgärder för att främja studenters rörlighet
över gränserna
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 14
och med avslag på motion 1999/2000:Ub814 yrkandena 14-16 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
22. beträffande uppdragsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 39
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande vetenskaplig introduktionskurs
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 40
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
28. beträffande studenternas ställning i arbetsmiljöarbetet
inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 29
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
29. beträffande arbetslivscenter
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 41
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
30. beträffande studenters mantalsskrivning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N214 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
32. beträffande lärarförsörjningen i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1999/2000:Ub499 yrkande 3 och
1999/2000:Ub814 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
33. beträffande pedagogisk utbildning av högskolans lärare
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 7 och
med anledning av motion 1999/2000:Ub421 yrkande 3 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
34. beträffande högskoledidaktisk forskning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Statsbidragen till de fristående teologiska högskolorna (mom.
11) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Hög-
ström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Statsbidragen till de fristående teologiska högskolorna bör enligt vår mening
beräknas så att dessa högskolor får samma ekonomiska villkor som gäller för
likartad utbildning vid statliga lärosäten. Utöver den teologiska utbildningen
bedrivs vid vissa av dessa högskolor musikutbildning samt socionomutbild-
ning med inriktning mot äldreomsorg. Det är inte försvarbart att statsmakten
hittills varit så kärv i sitt ekonomiska stöd till dessa högskolor. Det vi här
anfört bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub447 yrkandena
1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort
hemställa
11. beträffande statsbidragen till de fristående teologiska hög-
skolorna
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub447
yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
7. Kårobligatoriet (mom. 27) - m, c, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),
Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Principen om föreningsfrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheterna
som garanteras i regeringsformen. Vi anser, liksom tidigare, att det är fel att
studenter tvingas tillhöra studentkår (motsvarande) för att få studera. Kårob-
ligatoriet bör alltså avskaffas. Studentinflytandet vid universitet och hög-
skolor måste bevaras, men det är inte beroende av en obligatorisk organisa-
tionsanslutning. Det studiesociala arbete som studenterna i dag sköter måste
liksom studentinflytandet tryggas. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motionerna 1999/2000:Ub499 yrkande 36 och 1999/2000:Ub814
yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 27 bort
hemställa
27. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub499 yrkande
36 och 1999/2000:Ub814 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
8. Utbildning om homo- och bisexualitet (mom. 42) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Okunskapen och fördomarna om homo- och bisexuella är fortfarande stor på
många håll i vårt land. De homosexuellas organisationer rapporterar om att
det inom olika typer av yrkesutbildningar förekommer utbildningsmoment
som är direkt kränkande för en homo- eller bisexuell person. Vi anser att en
ordentlig undersökning bör göras av vilken bild av homosexuella som för-
medlas till blivande lärare, präster, psykologer, socionomer, läkare, sjukskö-
terskor, jurister och poliser. Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att
kartlägga detta och föreslå lämpliga åtgärder. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1999/2000:Ub417 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 42 bort
hemställa
42. beträffande utbildning om homo- och bisexualitet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub417 yrkande 2 och
med avslag på samma motion, yrkandena 1 och 3, som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Uppdragsutbildning (mom. 22) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Vi delar Centerpartiets uppfattning att uppdragsutbildning inte bör vara
poänggivande. Det är bra att universitet och högskolor samverkar med det
omgivande samhället genom att anordna utbildning på uppdrag från olika
håll. Genom uppdragsutbildning kan institutioner vid universitet och hög-
skolor få ett välkommet tillskott av ekonomiska resurser, och de har därför
ett intresse av att få och behålla uppdrag. Vi ser en fara i att lärare, när de
skall sätta betyg i uppdragsutbildning som är poänggivande, frestas att göra
en mindre sträng bedömning i denna än de gör i reguljär högskoleutbildning.
Till skillnad från regeringen (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 126) anser vi
att oron för att uppdragsutbildning tar resurser från grundutbildningen och
därmed försämrar dess kvalitet inte är obefogad.
2. Antagningen till grundläggande högskoleutbildning (mom.
26) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)
anför:
Vår övergripande utbildningsstrategi innehåller ökad frihet för samtliga
universitet och högskolor. En väsentlig åtgärd i dessa sammanhang är att
knyta beslut om regler gällande särskild behörighet, urvalsgrunder och an-
tagning till de olika universiteten och högskolorna. Att avskaffa de central-
styrda antagningsreglerna är en av de viktigaste åtgärderna för att sätta fokus
på den högre utbildningens kvalitet. Vi anser även att man bör skärpa kraven
för grundläggande behörighet, vilket kommer att öka antalet examinerade
studenter.
3. Ökad examination av civilingenjörer (mom. 36) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Det råder stor brist på kompetent personal för att bygga och underhålla stora
IP-nät (IP=Internet Protocol). Nuvarande utbildningar i nätbyggande och IP-
teknik vid landets högskolor är inte av den omfattningen att de täcker beho-
vet. En särskild satsning på forskning och utbildning är nödvändig för att inte
den stora nationella satsningen på utbyggnad av bredband skall äventyras. Vi
menar att det finns starka skäl för en resolut och effektiv investering i utbil
ning och kompetensspridning på detta område även utanför Stockholmsregi-
onen. Det kan ske genom att man satsar på det kompetenskonsortium inom
bredbandsteknologi för forskning och utveckling som består av KTH, Hög-
skolan i Karlskrona/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och
Luleå tekniska universitet.
4. Utbildning om homo- och bisexualitet (mom. 42) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Riksdagen väntar nu på ett förslag från regeringen om lärarutbildningen. Vi
hyser förhoppningen att den nya lärarutbildningen skall ge de blivande lärar-
na sådana kunskaper om bl.a. homo- och bisexualitet att de i sin verksamhet i
skolan kommer att kunna möta både elever och föräldrar med samma förstå-
else och respekt oavsett hur dessa uppfattar sin sexuella identitet. Motsva-
rande krav på bemötande och respekt skall naturligtvis gälla för läkare, sjuk-
sköterskor, socionomer, psykologer, präster, jurister och poliser. Innan rege-
ringen har lagt fram sitt förslag om lärarutbildningen och innan den kartlägg-
ning som vi begär i vår reservation under moment 42 har genomförts, bör
dock riksdagen enligt vår mening inte fatta några beslut i enlighet med yr-
kandena 1 och 3 i motion 1999/2000:Ub417.
5. Lärarutbildning (mom. 44) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Eftersom regeringen i januari detta år aviserade att en proposition om lärar-
utbildning skall läggas fram i maj, har jag avstått från att reservera mig i
moment 44. Jag vill dock deklarera att det behövs en förstärkning av den
vetenskapliga grunden för lärarutbildningen. Lärare skall ha goda ämneskun-
skaper med en sammanhållande kompetens i pedagogik, didaktik och meto-
dik. Det är också önskvärt att blivande lärare får möjlighet att pröva lärar-
rollen redan tidigt under utbildningen. Vidare är det angeläget att professurer
i didaktik kommer till stånd vid lärarhögskolorna. Genom att sådana profes-
surer inrättas med olika inriktning vid olika lärarhögskolor bör också en
heltäckande ämnesdidaktisk kompetens kunna byggas upp inom landet.
6. Utbildning av tandsköterskor och tandhygienister (mom. 48)
- v och c
Britt-Marie Danestig (v), Lennart Gustavsson (v) och Sofia Jonsson (c) an-
för:
Enligt vår mening finns det starka skäl att utveckla tandhygienistutbildningen
och göra den treårig. Däremot delar vi inte den uppfattning som förs fram i
motion 1999/2000:Ub463 att även tandsköterskor behöver en treårig hög-
skoleutbildning. En förlängning av tandhygienistutbildningen behövs av flera
skäl. Socialstyrelsen har i sin utredning, som nämns i utskottets yttrande,
kommit fram till att tandhygienisterna i framtiden bör ha vidgade arbetsupp-
gifter. Högskoleverkets utvärdering av de medellånga vårdutbildningarna
visade att den hittills tvååriga tandhygienistutbildningen haft mycket svårt at
nå upp till kraven på högskolemässighet. Utrymme för att förlägga en del av
utbildningstiden utomlands - något som vi finner angeläget - finns inte så
länge utbildningen är så kort som två år.