Utskottet behandlar i detta betänkande närmare 60 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 1999, vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom utskot-
tets olika beredningsområden, från förskola och skola till högre utbildning
och forskning. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under hänvisning främst
till aktuellt utrednings- och utvecklingsarbete.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Krist-
demokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Ub211 av Sofia Jonsson och Birgitta Sellén (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i skollagen motsvarande jämställdhetslagen.
1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler för jämställdhet.
1999/2000:Ub218 av Kalle Larsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra åt
Skolverket att, inom ramen för befintliga medel, utveckla ett projekt som
syftar till att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna
självförsvarsträning för tjejer enligt vad som anförts i motionen.
1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten.
1999/2000:Ub280 av Laila Bjurling och Elisebeht Markström (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om feminism i skolans läroplan.
1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.
1999/2000:Ub298 av Carina Ohlsson och Monica Green (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om jämställdheten i skolan.
1999/2000:Ub414 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genusforskningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av kvinnors och mäns möjligheter att göra karriär
efter disputation.
1999/2000:Ub416 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud Ekendahl (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo-
tionen anförts om vikten av ett tydligare genusperspektiv i examensordning-
en vid utbildningen till läkare och sjuksköterskor.
1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsarbetet i högskolan.
1999/2000:Ub474 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genusperspektivet i forskning och forskarutbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anpassa karriärvägarna så att familjebildande och
yrkeskarriär kan förenas.
1999/2000:Ub487 av Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet i utbildningen.
1999/2000:Ub489 av Carina Ohlsson och Monica Green (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar.
1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler motsvarande jämställdhetslagen i högskoleförordningen,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om könsfördelning i tjänsteförslagsnämnden,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beaktande av sökandetrycket vid dimensioneringen av högskole-
platser,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett initiativ för att öka rekryteringen av män till
kvinnodominerade utbildningar.
1999/2000:Ub803 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Skolverket i uppdrag att särskilt informera kommuner om
vikten av att de kommunala skolplanerna, de lokala arbetsplanerna och de
årliga kvalitetsredovisningarna innehåller mål respektive utvärderingar
avseende skolornas jämställdhetsarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i det pågående arbetet med skolans värdegrund uppmärksamma
jämställdhetsfrågorna som en viktig del av värdegrunden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Skolverket i uppdrag att särskilt informera skolledare
och lärare om vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete som ett led i
arbetet med värdegrunden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utfärda tilläggsdirektiv till den pågående översynen av
skollagen om att utreda möjligheten att i skollagen införa bestämmelser
om att varje skola skall ha en jämställdhetsplan för undervisningen och
elevernas vistelse i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att varje
högskola skall ha en jämställdhetsplan för undervisningen och studenternas
vistelse vid högskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utfärda tilläggsdirektiv till den pågående översynen av
skollagen om att utreda möjligheten att i skollagen införa bestämmelser
om att varje skola med årskurserna 7-9, och varje gymnasieskola skall ha en
plan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier bland elever och
från lärare gentemot elever,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att varje
högskola skall ha en plan för att förebygga och motverka sexuella
trakasserier bland studenter och från lärare gentemot studenter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att positiv
särbehandling av underrepresenterat kön skall tillämpas vid antagning till
högre utbildningar där det ena könet är kraftigt underrepresenterat,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att positiv
särbehandling skall tillämpas vid anställning av lärare när det ena könet
är kraftigt underrepresenterat inom ämnet, institutionen eller
personalkategorin,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Skolverket i uppdrag att granska läromedel ur ett
könsperspektiv,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Högskoleverket i uppdrag att granska läromedel ur ett
könsperspektiv.
1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genusperspektiv vid tjänstetillsättningar.
1999/2000:So331 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av könsperspektiv inom den medicinska forskningen.
1999/2000:So492 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att läkarutbildningen genomsyras av jämställdhetsper-
spektivet.
1999/2000:A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att fler män anställs inom barnomsorg och
skola,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en jämställd utbildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att fler böcker av kvinnliga läroboksförfattare
används,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en jämställdhetslagstiftning införs i högskoleförordningen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om andelen kvinnor vid högskoleutbildningar,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i skolan upprätta handlingsplaner mot nedsättande könsord.
1999/2000:A805 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av jämställdhetsarbetet i skolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera flickor att arbeta med informationsteknologi,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särbehandling inom den högre utbildningen och forskningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättningen av professurer och tjänsteförslagsnämndernas ar-
betsmetoder.
1999/2000:A806 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag åt Skolverket att utvärdera och stödja arbete för
att bryta könsroller i förskola och skola,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket i samverkan med lärarnas organisationer bör
arbeta för att sprida medvetenhet om flickors och pojkars könsroller i
skolan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag åt Skolverket att föreslå åtgärder för att komma
till rätta med sexmobbning och språkvåld i skolorna,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förtydliga högskoleförordningen vad avser kravet på kunska-
per om kvinnors och mäns sjukdomar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hänsyn till könsperspektivet när medel fördelas till forskning
och utveckling.
1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fler män inom vården och skolan,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden för ett
jämställt samhälle,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att osynliga strukturer och hinder mot kvinnor inom
den högre utbildningen klarläggs.
1999/2000:A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av problemet med att så få kvinnor avslutar högre uni-
versitetsstudier,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att synliggöra kvinnor i undervisningen, i läroböckerna och i
klassrummet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om problematiken angående ungdomars språkbruk och att flickors
kroppar anses vara allmänna objekt,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lärarutbildningen fortsätter att fördjupa sig i frågor om
jämställdhet med inriktning på att hitta bra former för att undervisa på
ett jämställt sätt,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder så att omsorgsyrkena blir mer attraktiva.
Motion väckt med anledning av proposition 1999/2000:28 Studentinflytande
och kvalitetsutveckling i högskolan
1999/2000:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studenter skall omfattas av lagen om sexuella trakasserier.
Utskottet
I det följande behandlar utskottet närmare 60 motionsyrkanden vilka så gott
som samtliga väcktes under den allmänna motionstiden 1999. Motionsyrkan-
dena tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets olika beredningsområden,
från förskola och skola till högre utbildning och forskning. Enligt
utskottets bedömning råder det en bred politisk enighet om det övergripande
målet med jämställdhetspolitiken på utbildningsområdet, nämligen att
flickor och pojkar respektive kvinnor och män skall ha lika rätt och
möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om att det behövs aktiva
insatser för att detta mål skall nås.
Jämställdhet inom förskola och skola
Fler män inom förskolan och skolan
Det är viktigt att fler män anställs inom förskolan och skolan påpekas i
tre motioner. Enligt Kristdemokraternas motion 1999/2000:A804 yrkande 13
har antalet män inom förskolan minskat på senare år, liksom inom skolan.
Denna trend måste brytas. Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en
enkönad miljö. I motion 1999/2000:A807 yrkande 2 från Folkpartiet anförs
att det är ett problem inom bl.a. skolan och förskolan att andelen män
bland personalen är så liten. Miljöpartiet anmärker i motion 1999/2000:A819
yrkande 21 att många barn saknar manliga förebilder i sin vardag. Såväl
ur ett jämställdhetsperspektiv som ett barnperspektiv behövs det fler män
inom skola och barnomsorg.
Markeringar om vikten av en jämn könsfördelning bland skolans personal görs
också i de motioner med yrkanden om jämställdhetsarbetet i skolan som
utskottet behandlar i det följande.
U t s k o t t e t delar motionärernas åsikter att barn behöver både
manliga och kvinnliga förebilder och kontakter. Behovet av åtgärder för att
intressera män för läraryrket är emellertid redan uppmärksammat. Utskottet
föreslår därför avslag på motionsyrkandena.
Lärarutbildningskommittén har i sitt betänkande Att lära och leda - en lä-
rarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) föreslagit att
särskilda rekryteringstjänster skall införas bl.a. för män som vill pröva
på att arbeta i förskola, skola och fritidsverksamhet. Högskolor, kommuner
och arbetsförmedlingar bör enligt kommittén tillsammans vidta åtgärder för
att öka mäns intresse för lärarutbildning. Rekryteringskampanjer bör riktas
till föreningar och organisationer som verkar inom fritidsområdet och till
manliga fritidsledare.
Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En
proposition om lärarutbildning m.m. är aviserad till maj 2000.
Jämställdhetsarbetet i skolan
I flera motioner framförs synpunkter på jämställdhetsarbetet i skolan och
hur detta kan förbättras.
Enligt Moderata samlingspartiet i motion 1999/2000:A805 yrkande 6 för-
söker en modern jämställdhetspolitik inte förneka eller utplåna de
olikheter som finns mellan flickor och pojkar i vad avser kulturella,
sociala och biologiska egenskaper. Den frågar i stället hur skolan skall
kunna ta hänsyn till dessa olikheter så att varje individ ges möjlighet att
utveckla sin fulla potential. Enligt Moderaterna är det av intresse hur
undervisningen går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen introduceras i
tiden och hur arbetsformerna i skolan skall kunna undvika att missgynna
ettdera könet. De understryker att jämställdhetsarbetet måste grundas på
kunskap och bli en pedagogisk fråga, snarare än en moral- eller
attitydfråga.
I motion 1999/2000:Ub275 yrkande 10 från Kristdemokraterna framhålls att
flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig, både verbalt och med
kroppsspråk, måste uppmärksammas mer, inte minst i lärarutbildningen.
Pojkar tar betydligt mer plats i klassrumssituationen. Samtidigt missgynnas
pojkarna av att de har få manliga förebilder i skolan. Det är viktigt,
anser Kristdemokraterna, att det i lärarutbildningen, i skolplaner och i
jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt
kan arbeta med jämställdhet utifrån kunskaper om flickors och pojkars olika
förutsättningar. Också i motion 1999/2000:A804 (kd) yrkande 15 lyfts fram
att en jämställd utbildning måste ta fasta på skillnader mellan flickor och
pojkar i mognad, värderingsmönster, språk, prestationer, val av ämnen m.m.
Pedagogiken måste anpassas till såväl flickors som pojkars behov.
Centerpartiet vill i motion 1999/2000:A806 att Skolverket skall få i upp-
drag att utvärdera och stödja arbete för att bryta könsroller i förskola
och skola (yrk. 8). Skolverket bör också i samverkan med lärarnas
organisationer arbeta för att sprida ökad medvetenhet om flickors och
pojkars könsroller i skolan (yrk. 9). Motionärerna hävdar att redan i
förskolan får pojkar ta mer utrymme än flickorna. Denna tendens förstärks
under hela skoltiden. Flickorna förväntas vara tysta och ordningsamma,
medan förväntningarna på pojkarna är annorlunda. De olika förutsättningarna
i skolan missgynnar både flickor och pojkar och blir till ett hinder för
ökad jämställdhet.
I Folkpartiets motion 1999/2000:A807 yrkande 22 betonas att jämställdhet är
både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga. Arbetet med att för-
bättra jämställdheten måste bli en integrerad del av undervisningen i
skolan. Kunskap om hur pojkar och flickor utvecklar sin identitet och att
det sker på olika sätt måste förmedlas till blivande lärare och lyftas fram
i lärarnas fortbildningsprogram. Redan i grundskolan borde flickor tränas
till att känna frihet, att ta plats och lägga av sin duktighet/snällhet och
pojkar till att våga visa och släppa fram sina ömsinta sidor, menar
motionärerna. De hänvisar till att utrymme finns för initiativ från skolans
sida till att undervisa flickor och pojkar var för sig i vissa delar av
ämnen eller kurser. Även i motion 1999/2000:Ub294 yrkande 31 uttrycker
Folkpartiet åsikten att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning. Pedagogik och metodik måste anpassas så att både flickor och
pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen.
Miljöpartiet begär i motion 1999/2000:A819 yrkande 20 att riksdagen ut-
talar sig för att lärarutbildningen fortsatt fördjupas i frågor om
jämställdhet med inriktning på att hitta bra former för att undervisa på
ett jämställt sätt. Motionärerna anser att pojkar fortfarande uppmärksammas
mer än flickorna i klassrummen; det är de som får avbryta och får större
ramar för vad som är tillåtet.
Likaså understryks i motion 1999/2000:Ub298 (s) att jämställdhet är en
pedagogisk fråga som bör finnas med i all lärarutbildning och i
fortbildning av lärare. Endast genom insikt om och erkännande av att
könsskillnader existerar, att lärandet inte är en könsneutral process och
att kunskapsinnehållet inte kan betraktas som könsneutralt kan läraren
motverka diskriminering i undervisningen.
Enligt motion 1999/2000:Ub803 från Vänsterpartiet bör riksdagen göra ett
uttalande om att regeringen i det pågående arbetet med skolans värdegrund
särskilt skall uppmärksamma jämställdhetsfrågorna som en viktig del av
värdegrunden (yrk. 2). Därtill bör Skolverket få i uppdrag att särskilt
informera skolledare och lärare om vikten av ett aktivt
jämställdhetsarbete som ett led i arbetet med värdegrunden (yrk. 3).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.
De synpunkter som förs fram i motionerna ligger enligt utskottets mening i
linje med pågående strävanden att stödja och stimulera det lokala
jämställdhetsarbetet i skolan så att skolans verksamhet bättre anpassas
till flickors och pojkars olika förutsättningar och behov.
Synen på jämställdhet i skolan som både en värdegrundsfråga och en pe-
dagogisk fråga har tydliggjorts under senare år.
Utskottet påminner om att riksdagen våren 1995 tog ställning till förslag i
proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män inom
utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet
betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka
traditionella könsmönster. I 1 kap. 2 § skollagen infördes, i enlighet med
regeringens förslag, en bestämmelse att den som verkar inom skolan särskilt
skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens
bedömning att jämställdhet skall lyftas fram som en pedagogisk fråga i
skolans dagliga arbete.
Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen för Skolverket en be-
stämmelse att verket inom sitt verksamhetsområde skall aktivt och medvetet
främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och möjligheter.
Inom Utbildningsdepartementet tillsattes i februari 1999 en projektgrupp
med uppgift att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan, ett arbete som
avslutas i och med utgången av mars 2000. Värdegrunden formuleras i läro-
planerna och anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på -
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta - och som skolan skall förmedla och förankra hos
eleverna. Projektgruppen har bl.a. genom olika informativa och
målgruppsanpassade insatser gett stöd till och stimulerat skolorna att
konkretisera värdegrunden i sin verksamhet. Syftet har varit att få
skrivningarna i läroplanerna att genomsyra skolans verksamhet i sin
helhet. Ett ungdomsråd med elever från gymnasieskolans årskurs 1 har
varit knutet till värdegrundsprojektet.
Sålunda har inom ramen för värdegrundsprojektet tagits fram tre pedago-
giska diskussionsmaterial som riktar sig till barn och unga för att
stimulera samtal om värderingar och normer, bl.a. kring våra könsroller.
Materialet i fråga - Lika som bär för barn 5-9 år, JAG & JAG för barn 10-14
år samt Du! Vem!? Jag? för tonåringar 15-19 år - har distribuerats till
förskolor och skolor med elever i berörd åldersgrupp. Vidare har tagits
fram tre rapporter för att tillföra kunskap och fördjupa diskussionen om
värdegrunden bland verksamma i skola och lärarutbildning. En av rapporterna
har ett uttalat genusperspektiv. Också dessa rapporter skickas ut, till
bl.a. lärarutbildningarna. Tre nationella konferenser har hållits, den
tredje och avslutande ägde rum den 22 mars då projektets slutbok
Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan presenterades. Boken
skall tillställas bl.a. samtliga skolledare i landet.
Skolverket arbetar nu med en fördjupningsstudie om värdegrunden. Studien
kommer att avlämnas till regeringen i början av maj. Verket har dessutom i
regleringsbrevet för budgetåret 2000 fått i uppdrag att, som en
förutsättning för vidare utvecklingsinsatser, ta fram en långsiktig,
strategisk planering för verkets arbete med grundläggande demokratiska
värden. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 november 2000.
Lärarutbildningskommittén slår fast i sitt slutbetänkande Att lära och leda
- en lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) att jäm-
ställdhet är en princip som skall råda och tillämpas inom all
lärarutbildning och som studenterna skall lära sig främja när de själva
ansvarar för undervisning i förskola, skola, fritidshem och
vuxenutbildning. Jämställdhet och könsteori bör således ingå i
lärarutbildningen och kan då behandlas som kunskapsområde (s. 125-126).
Könsteori handlar om beskrivningar och teorier om vad könstillhörighet
betyder för individen och hur relationerna mellan könen ser ut i olika
sociala strukturer. Studierna syftar till att skapa förståelse för de
sociala processer i vilka människor "ordnas" i sociala kategorier efter
reella eller förmodade olikheter. - Som utskottet nämnt i det föregående är
en proposition om lärarutbildning aviserad till maj 2000.
Regeringen har den 2 mars beslutat om reviderade kursplaner för alla äm-
nen i grundskolan, vilka skall träda i kraft den 1 juli och alltså
tillämpas från höstterminen 2000. Enligt vad utskottet erfarit har
Skolverket som tagit fram underlaget genomgående strävat efter att skolans
värdegrund enligt läroplanen, däribland jämställdhet som en fråga om
demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla ämnen. Till exempel har
ambitionen varit att innehållet i kursplanerna för de naturorienterande
ämnena skall vara uttryckt på ett sådant sätt att det kan tilltala både
flickor och pojkar.
I sammanhanget vill utskottet peka på att det är skolorna själva som be-
slutar om undervisningens uppläggning, alltså om vissa undervisningsmo-
ment av pedagogiska eller andra skäl skall ges i särskilda flick- och
pojkgrupper.
Jämställdhetsplaner m.m. i skolan
Riksdagen bör enligt Vänsterpartiet i motion 1999/2000:Ub803 yrkande 1 hos
regeringen begära att Skolverket får i uppdrag att särskilt informera
kommunerna om vikten av att de kommunala skolplanerna, de lokala arbets-
planerna och de årliga kvalitetsredovisningarna innehåller mål respektive
utvärderingar i vad avser skolornas jämställdhetsarbete. Motionärerna
hänvisar till att en rapport från Skolverket 1998 visade att mer än 40 %
av de kommunala skolplanerna saknade sådana mål, och mindre än 20 %
innehöll utvärderingsbara mål.
Vidare anser Vänsterpartiet i samma motions yrkande 5 att varje skola bör
ha en jämställdhetsplan för undervisningen och elevernas vistelse i skolan,
i likhet med vad som enligt jämställdhetslagen gäller för de anställda.
Motionärerna föreslår att den i februari 1999 beslutade Kommittén för
översyn av skollagen m.m. skall få tilläggsdirektiv om att utreda
möjligheten att i skollagen införa sådana bestämmelser.
Även Centerpartiet framhåller i motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 15 och
1999/2000:Ub211 yrkande 3 att elever i skolan bör omfattas av motsvarande
regler för jämställdhet som gäller för anställda på arbetsmarknaden.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till sådan ändring av
skollagen.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.
I förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet fö-
reskrivs en skyldighet för varje kommun och skola att årligen upprätta
skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga
uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En
kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån
målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen
inte har uppnåtts. I detta kvalitetsarbete kommer uppföljning och
utvärdering av arbetet med värdegrundsfrågor in som en naturlig del.
Samtidigt med att förordningen trädde i kraft den 1 november 1997 ändra-
des instruktionen för Skolverket så att verket nu också skall utveckla,
kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet. Verket har
i januari 1999 givit ut Allmänna råd om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet (Allmänna råd 1999:1).
Skolverket arbetar på regeringens uppdrag med att utforma och utveckla
nationella kvalitetsindikatorer. Dessa avser att bedöma nationell
kvalitetsutveckling i förskola och skola och kan också tjäna som underlag
för t.ex. skolors egen kvalitetsdiskussion. Indikatorerna innehåller,
såvitt de ännu är utvecklade, uppgifter om dels hur arbetet med
jämställdhet vid skolor sker, dels graden av måluppfyllelse i detta
avseende.
Utskottet erinrar om att jämställdhetslagen (1991:433) är en arbetsrättslig
lagstiftning. På skolans område finns föreskrifter om jämställdhet i
skolans styrdokument, såsom skollag och läroplaner. I direktiven till
Kommittén för översyn av skollagen m.m. anges i fråga om elevens
rättssäkerhet att kommittén skall se över gällande regler såvitt avser
skolornas fysiska och psyko- sociala arbetsmiljö (dir. 1999:15). Särskilt
nämns frågor kring kränkande behandling. Kommittén skall redovisa uppdraget
senast den 1 maj 2001.
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan
Flera motioner innehåller yrkanden om åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan.
I Vänsterpartiets motion 1999/2000:Ub803 yrkande 7 betonas att varje
grundskola med elever i årskurserna 7-9 och varje gymnasieskola borde ha en
plan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier bland elever och
från lärare gentemot elever. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen
begär att Kommittén för översyn av skollagen m.m. får tilläggsdirektiv med
uppdrag att utreda möjligheten att i skollagen införa sådana bestämmelser.
Det är enligt motion 1999/2000:A804 yrkande 21 från Kristdemokraterna av
yttersta vikt att aktivt motarbeta det språkbruk som finns i skolan, där
flickor tilltalas med nedsättande könsord. Varje skola bör ha en handlings-
plan mot sådana trakasserier.
Centerpartiet påpekar i motion 1999/2000:A806 yrkande 10 att det sexua-
liserade språk, som spritt sig i skolorna, tydligt visar att nedsättande
attityder och felaktiga inställningar till jämlikhet är vanligt
förekommande i skolan. Regeringen bör enligt motionen ge Skolverket i
uppdrag att föreslå åtgärder för att komma till rätta med sexmobbningen i
skolorna.
Könsmobbning inom skolan måste motverkas, understryker också Miljöpartiet
i motion 1999/2000:A819 yrkande 19. Ett språkbruk som antyder att flickors
kroppar anses vara allmänna objekt visar på en skrämmande utveckling som
motionärerna inte kan acceptera.
Enligt motion 1999/2000:Ub218 (v) bör ett uppdrag lämnas till Skolverket
att, inom ramen för befintliga medel, utveckla ett projekt som syftar till
att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna självförsvarsträning för
tjejer. Motionärerna framhåller att det handlar lika mycket om psykiskt
självförsvar som om fysiskt, och att helt enkelt skapa en känsla av att man
har rätt till sin egen kropp och inte skall tolerera kränkningar.
U t s k o t t e t instämmer med motionärerna i att könsmobbning i skolan,
bl.a. bruket av ett sexistiskt språk, är oacceptabel och måste stävjas.
Utskottet anser emellertid att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med
hänvisning till pågående överväganden inom Regeringskansliet.
Den 1 januari 1998 skärptes och förtydligades skollagen (1985:1100) som
stöd för det lokala arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr.
107). Enligt den nya lydelsen av 1 kap. 2 § skollagen är den som verkar
inom skolan skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden. Utskottet ansåg att
sexuella trakasserier likaså måste betraktas som en allvarlig form av
kränkande behandling (bet. 1997/98:UbU5 s. 30). På utskottets förslag
gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen
borde överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera att
trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.
Skolverket fick i januari 1999 regeringens uppdrag att genomföra en na-
tionell kvalitetsgranskning inom området sex- och samlevnadsundervisning,
bl.a. mot bakgrund av oroande signaler om sexuella trakasserier och köns-
mobbning i form av ett sexistiskt språkbruk. Uppdraget bestod i att granska
hur skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning i förhållande till de
mål som finns inom området, inte minst i ett jämställdhetsperspektiv. I de-
cember 1999 redovisade Skolverket sin rapport över kvalitetsgranskningen
som genomförts vid 80 skolor i Blekinge, Jämtlands, Kalmar och Västra
Götalands län (dnr 99:208).
I rapporten framhålls att det är nödvändigt med en tydligare målformule-
ring i läroplanen. Sexualitet och samlevnad som kunskapsområde nämns i
läroplanen endast i uppdraget till rektor. Skolledning och lärare får
därmed föga vägledning beträffande vilka mål som skall uppnås och inte
heller stimulans att utveckla sexual- och samlevnadsundervisningen. Detta
gäller även innebörden i begreppet jämställdhet kopplat till sexualitet.
Enligt uppgift är Skolverkets rapport för närvarande föremål för övervä-
ganden inom Utbildningsdepartementet.
Som nämnts i det föregående har regeringen nyligen fattat beslut om revi-
derade kursplaner för alla ämnen i grundskolan, vilka skall tillämpas från
höstterminen 2000. Regeringen gör en tydlig markering av att det i de sam-
hällsorienterande ämnena ingår att diskutera och reflektera över begrepp
som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Man betonar vikten av
att tala om värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad och
relationer, människosyn och språkbruk. Även i kursplanen för de
naturorienterande ämnena och i biologi finns naturligen vissa inslag kring
undervisningen i sex och samlevnad.
Det särskilda ungdomsråd som tillsatts inom värdegrundsprojektet har bl.a.
haft att arbeta med hur den framtida sex- och samlevnadsundervisningen
skall utformas som en del av värdegrunden och som en del av skolans ar-
betsmiljö. Ungdomsrådets arbete kommer att redovisas i Värdegrundsboken -
om samtal för demokrati i skolan.
Utskottet hänvisar också under detta avsnitt till kommittédirektiven för
skollagsöversynen. Kommittén skall göra en översyn och vid behov föreslå
förändringar av gällande regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas
säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten, särskilt
avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Undersök-
ningen skall även omfatta frågor kring kränkande behandling. Utskottet ser
det som naturligt att kommittén i det arbetet ser över om, och i så fall
hur, lagstiftningen behöver skärpas med avseende på sexuella trakasserier.
När det särskilt gäller självförsvarsträning för flickor anser utskottet
att det är viktigt att skolan medverkar till att hos eleverna skapa
förståelse och respekt för människor av båda könen och att skolan anvisar
vägar att genom samtal lösa konflikter och motsättningar. Skolverket har på
uppdrag av regeringen utarbetat referensmaterial som kan användas ute i
skolorna som underlag för samtal och diskussioner inom kunskapsområdet
sexualitet och samlevnad. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte
uttala sig om det närmare innehållet i undervisningen eller om formerna för
densamma.
Övrigt
I Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:A805 yrkande 7 betonas att det
är viktigt att stimulera flickor att arbeta med informationsteknologi.
Föräldrarna och skolan måste vara observanta på att inte flickorna halkar
efter i utvecklingen. Lärarna har här en stor pedagogisk uppgift, menar Mo-
deraterna, så stor att särskild vikt bör tillmätas den redan i
lärarutbildningen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med
hänvisning bl.a. till att frågan om flickors förhållningssätt till
informationstekniken (IT) är uppmärksammad i de satsningar som nu görs på
IT i skolan.
Sedan den 1 januari 1998 ingår i målen för lärarexamina att de studerande
för att få examen skall ha förmåga att använda datorer och andra informa-
tionstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa
hjälpmedel kan användas i undervisningen i skolan (bilaga 2 till högskole-
förordningen 1993:100).
Riksdagen beslutade hösten 1998 om en treårig satsning på IT i skolan om
totalt 1 490 miljoner kronor under budgetåren 1999-2001 (prop. 1998/99:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98). En särskild delegation för IT i skolan
(ITiS) har tillsatts av regeringen för att planera och genomföra det
nationella programmet. Bland annat ingår i satsningen att lärare i
arbetslag erbjuds kompetensutveckling och del av erfarenheter av metoder,
arbetssätt och arbetsformer där IT används som ett integrerat hjälpmedel i
undervisningen.
Under treårsperioden beräknas minst 60 000 lärare kunna ta del av denna
kompetensutveckling. Innevarande budgetår deltar ca 26 000 lärare. Bland
studiematerialet i ITiS databas finns bl.a. en artikel rubricerad Pojken
som nörd och flickan som användaretankar kring skolan, stereotypier,
jämställdhet och IKT (= informations- och kommunikationsteknik), som
belyser skillnader i pojkars och flickors användning av IKT samt diskuterar
och tar fram exempel på olika sätt att stimulera intresset för att använda
den nya tekniken.
Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har i en
fyraårsperiod från våren 1996 varit med om att finansiera närmare 100 ut-
vecklingsprojekt som avsett användningen av IT som ett pedagogiskt hjälp-
medel i skolan. Erfarenheterna från projekten som engagerat nästan 500
skolor sprids nu vidare främst till ITiS, men materialet skall också göras
praktiskt användbart för lärare i skolan. Inom ramen för skolsatsningen har
KK-stiftelsen finansierat ett antal projekt riktade speciellt mot flickor.
Slutligen kan nämnas att Skolverket givit ut publikationer som Informa-
tionstekniken i skolan (nr 98:343) och "... utvecklingen beror då inte på
användningen av datorer" (nr 99:428) vilka båda innehåller delstudier om
flickors och pojkars olika erfarenhet och inställning till den moderna
tekniken.
Enligt motion 1999/2000:Ub280 (s) är det vanligt förekommande att ordet
feminism missförstås eller uppfattas känsloladdat. Kunskap om denna lära
bör därför förmedlas både i grundskolans senare årskurser och i gymnasie-
skolan.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet. Utskottet anser att
det är naturligt att frågor om t.ex. feminism tas upp i skolans
diskussioner om jämställdhet. Det står dock skolan fritt att själv lägga
upp sin egen undervisning. Utskottet vill betona att det mest angelägna
syftet med jämställdhetsundervisningen är att öka respekten mellan
flickor och pojkar och på så sätt ge förutsättningar för en ökad
jämställdhet.
Vänsterpartiet anser i motion 1999/2000:Ub803 yrkande 11 att Skolverket bör
ges i uppdrag att ur ett könsperspektiv granska ett urval av de läromedel
som används i dagens skolundervisning. Granskningen bör inte bara gälla de
läromedel som skolorna köper in, utan också det gratismaterial som enligt
motionärerna utgör en allt större del av läromedlen i skolan.
Fler böcker av kvinnliga läroboksförfattare måste användas i undervis-
ningen, betonar Kristdemokraterna i motion 1999/2000:A804 yrkande 16. De
anmärker att jämställdhetsdebatten hittills ytterst marginellt berört
skolans och de olika utbildningsinstitutionernas läromedel. Samtidigt som
det finns en insikt om att män och kvinnor talar olika språk är
litteraturlistorna starkt mansdominerade.
I motion 1999/2000:A819 yrkande 18 påpekar Miljöpartiet att det är vik-
tigt att synliggöra kvinnor i undervisningen, i läroböckerna och i
klassrummet. Kvinnohistoria bör ingå i den vanliga
historieundervisningen, både i grundskolan och i gymnasieskolan.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Utskottet delar den uppfattning i fråga om läromedel som framfördes i be-
tänkandet Vi är alla olika (Ds 1994:98) av arbetsgruppen Kvinnligt och
Manligt i skolan. Arbetsgruppen skriver att det är skolans ansvar att själv
påverka, ställa krav på och fråga efter läromedel som utgår ifrån
könsskillnader och olikheter i flickors och pojkars utveckling,
intressen, behov och erfarenheter så att förlegade och könsstereotypa
läromedel uppdateras eller tas ur produktion (s. 16).
Utskottet noterar dock med intresse att Skolverket har drivit ett begränsat
projekt att granska fysikläromedel ur ett jämställdhetsperspektiv. I april
1999 publicerades rapporten Genus och text - När kan man tala om
jämställdhet i fysikläromedel? (nr 99:448). Slutsatsen i rapporten är den
att läromedel som vänder sig till både pojkar och flickor är öppna för
mångfald och inbjuder läsaren till en gemensam konstruktion av kunskap.
Däremot bidrar läromedel som utesluter kvinnliga perspektiv till att
återskapa de orättvisor som jämställdhetssträvandena försöker råda bot
på.
I en kommentar (1999-11-22) till de av regeringen nyligen fastställda
kursplanerna för grundskolan påpekar Skolverket bl.a. att frågor som rör
jämställdhet och könsroller tas upp såväl i den gemensamma texten för de
samhällsorienterande ämnena som i kursplanen för historia. I kursplanen
sägs redan under ämnets syfte att ämnet skall "ge möjlighet att leva sig in
i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn
i olika kulturer och samhällsklasser". Dessa frågor behandlas även i
avsnittet om ämnets karaktär och uppbyggnad. Kursplanerna för
gymnasieskolan fastställs av Skolverket.
Under föregående riksmöte avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om fler
kvinnliga läroboksförfattare, vilket liknar det nu aktuella (bet. 1998/99:
UbU6). Utskottet anser nu liksom då att riksdagen inte skall göra något
uttalande om vem som skall skriva läroböcker eller vilka läroböcker som
skall ges ut eller användas.
Jämställdhet inom högre utbildning och forskning
Rekrytering av kvinnor och män till högre utbildningar
Flera motionsyrkanden syftar till en jämnare könsfördelning inom vissa
högskoleutbildningar.
I motion 1999/2000:Ub803 yrkande 9 påtalar Vänsterpartiet att det behövs
fler män inom förskola, skola, vård och omsorg, och fler kvinnor inom tek-
niska och naturvetenskapliga verksamheter. Motionärerna vill att nuvarande
möjlighet för högskolan att tillämpa positiv särbehandling av underrepre-
senterat kön vid antagning till högre utbildningar skall omvandlas till en
skyldighet i de fall då könsfördelningen är särskilt skev. En bestämmelse
om sådan skyldighet bör införas i högskoleförordningen.
Enligt Kristdemokraternas motion 1999/2000:A804 yrkande 19 måste andelen
kvinnor öka inom utbildningsområdena juridik, teknik, ekonomi, data och
naturvetenskap för att arbetsmarknaden skall bli mindre könssegregerad.
Ett initiativ av regeringen till att öka rekryteringen av män till
kvinnodominerade utbildningar efterfrågas i Centerns motion
1999/2000:Ub499 yrkande 33. Motionärerna åsyftar särskilt vård- och
undervisningsutbildningar- na.
Likaså uttrycks i motion 1999/2000:Ub487 (s) att andelen kvinnor måste öka
på högskoleutbildningar inom juridik, teknik, ekonomi och naturvetenskap,
och andelen män öka på förskole- och grundskollärarutbildningar samt
vårdutbildningar. Berörda myndigheter bör intensifiera arbetet för en mer
jämställd högskola, framhåller motionärerna.
Att locka fler kvinnor till ingenjörsutbildningar är viktigt, betonas det i
motion 1999/2000:Ub489 (s), bl.a. för att bryta den könssegregerade arbets-
marknaden. Tydliga mål måste sättas upp vid universitet och högskolor för
att höja andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar och förslag läggas fram
hur man når dessa mål.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena av följande skäl.
Bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om tillträde till
grundläggande högskoleutbildning ger redan möjligheten, som anmärks i
Vänsterns motion, att vid i övrigt likvärdiga meriter göra urval med hänsyn
till kön i syfte att rekrytera studenter från det underrepresenterade könet
(7 kap. 10 §). Frågan om positiv särbehandling av män vid antagning till
lärarutbildning diskuterades av Lärarutbildningskommittén (SOU 1999:63 s.
334 och 345). Kommittén var inte beredd att föreslå någon kvotering.
Utskottet gör ingen annan bedömning.
Enligt regleringsbrev för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet
och högskolor m.m. har lärosätena ålagts att i sina årsredovisningar
redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare
könsfördelning - bl.a. i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom vissa
lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar.
I motion 1999/2000:Ub499 yrkande 32 påpekar Centerpartiet att sökan-
detrycket är mindre till de högskoleutbildningar som män i första hand
efterfrågar (tekniska och naturvetenskapliga) än till de utbildningar som
kvinnor efterfrågar (lärar- respektive humanistiska). Vid dimensionering av
utbildningsplatser bör högskolorna beakta relationen mellan platsantal
och hur många sökande en utbildning har för att undvika att en
diskriminerande effekt uppstår, menar motionärerna. De vill att riksdagen
skall göra ett uttalande om att regeringen, om det behövs, gör
erforderliga förtydliganden i högskoleförordningen.
U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett motsvarande motionsyrkande
våren 1999 (bet. 1998/99:UbU6). Utskottet ansåg då att en sådan resursför-
delning till högre utbildning som begärs i motionen skulle försvåra arbetet
för en jämnare könsfördelning inom vissa högskoleutbildningar. Med samma
motivering avstyrker utskottet även det nu aktuella motionsyrkandet.
Studenterna och jämställdhetslagstiftningen
I motioner från skilda partier framställs krav på att studenter skall
omfattas av en jämställdhetslagstiftning, innefattande skydd för sexuella
trakasserier, dvs. regler motsvarande dem som finns i jämställdhetslagen.
Vänsterpartiet vill i motion 1999/2000:Ub803 att en bestämmelse införs i
högskoleförordningen om att varje högskola skall ha en jämställdhetsplan
för undervisningen och studenternas vistelse vid högskolan (yrk. 6).
Särskilt understryks i motionen att det bör föreskrivas i
högskoleförordningen att varje högskola därutöver skall ha en handlingsplan
för att förebygga och motverka sexuella trakasserier bland studenter och
från lärare gentemot studenter (yrk. 8).
Enligt Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del
borde jämställdhetsregler som omfattar studenter införas i högskoleför-
ordningen med jämställdhetslagen som förebild. Vidare pekas på behovet av
en högskollärarutbildning, i vilken ingår frågor om jämställdhet och genus-
perspektiv. Också i motion 1999/2000:A804 (kd) yrkande 18 framförs åsik-
ten att studenterna skall åtnjuta samma rättsliga skydd som anställda vid
högskolan, t.ex. mot sexuella trakasserier, och att de skall omfattas av
högskolans jämställdhetsplan.
Ett liknande yrkande återfinns i motion 1999/2000:Ub499 från Centerpar-
tiet, nämligen att regler motsvarande jämställdhetslagen och som omfattar
studenter bör skrivas in i högskoleförordningen (yrk. 30). Folkpartiet
lyfter särskilt fram, i motion 1999/2000:Ub12 yrkande 7, att bestämmelserna
i jämställdhetslagen mot sexuella trakasserier bör gälla även för
studenter.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena och anför som skäl för detta
följande.
Jämställdhetslagen (1991:433) reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Eftersom studenter inte är arbetstagare, gäller inte den
lagstiftningen för dem.
Föreskrifter om jämställdhetsarbetet vid högskolorna som även omfattar
studenterna finns i 1 kap. 5 § första stycket högskolelagen (1992:1434).
Denna bestämmelse har skärpts genom riksdagens beslut hösten 1997 för att
markera vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete inom alla delar av
högskolan (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). Från
den 1 januari 1999 gäller att i högskolornas verksamhet skall
jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas (kurs.
här). Ett motsvarande tillägg har införts i bestämmelsen om jämställdhet i
högskoleförordningen (1 kap. 8 §).
Högskolorna har från den 1 september 1998 fått ett utvidgat ansvar för att
motverka sexuella trakasserier, genom en ändring av 1 kap. 9 § högskoleför-
ordningen (1993:100). Enligt gällande lydelse är högskolorna skyldiga att
vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student utsätts
för sådant ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat ovälkommet
uppträdande grundat på kön som kränker en students integritet i högsko-
lestudierna (sexuella trakasserier). I paragrafen har också intagits en
hänvisning till 6 § jämställdhetslagen om arbetsgivares skyldighet att
vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare
utsätts för sexuella trakasserier.
En bestämmelse om att disciplinära åtgärder får vidtas mot student som
utsätter annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sexuella
trakasserier har införts i 10 kap. 1 § högskoleförordningen. En lärare
som gör sig skyldig till förseelse genom att utsätta en student för
sexuella trakasserier bedöms enligt det arbetsrättsliga regelverket.
Enligt instruktionen för Högskoleverket skall verket inom sitt verksam-
hetsområde främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Högskoleverket har
tillsatt ett jämställdhetsråd vars uppdrag inbegriper att vara idégivare
samt referens- och förslagsgrupp åt verket.
Högskoleverket har i februari 2000 presenterat rapporten Lärosätenas ar-
bete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald
(rapportserie 2000:8 R). Enligt utvärderingen som initierats av
Högskoleverket har samtliga lärosäten en jämställdhetsplan på central
nivå. Planerna är emellertid av mycket varierande kvalitet och aktualitet.
Vissa lärosäten har också såväl en utarbetad policy som konkreta, årligen
utvärderade handlingsplaner på denna nivå. Mer sällan finns konkreta
handlingsplaner på mellannivå och ännu sämre är det på institutionsnivå.
Policydokumenten innehåller ofta avsnitt om hur sexuella trakasserier skall
kunna förhindras. De två lärosäten som i utvärderingen bedöms ha den mest
genomgripande och välorganiserade verksamheten när det gäller
jämställdhetsarbetet är Linköpings universitet och Umeå universitet. -
Samtidigt med rapporten har Högskoleverket publicerat antologin Goda
exempel. Hur universitet och högskolor kan arbeta med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk mångfald.
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har i en skrivelse den 21 juli 1999
till Högskoleverket anmält samtliga universitet och högskolor för bristande
handlingsplaner när det gäller att bekämpa sexuella trakasserier mot
studenter. Med anledning av anmälan har verket beslutat genomföra en
tillsyn av hur lärosätena uppfyller sitt ansvar enligt 1 kap. 9 §
högskoleförordningen. Verkets granskning avser trakasserier mot studenter,
såväl från anställda som från andra studenter. En enkät med skriftliga
frågor har tillställts samtliga lärosäten, bl.a. om lärosätet har en
skriflig åtgärdsplan eller policy. Tillsynsprojektet skall utmynna i en
kartläggning av vad högskolorna gör för att förebygga sexuella
trakasserier, en redovisning och analys av rättsläget och ett eventuellt
förslag till ändringar eller kompletteringar av regelverket. Det skall
redovisas i form av en tillsynsrapport senast under hösten 2000.
I fråga om högskollärarutbildning noterar utskottet vad som föreskrivs i
regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet och
högskolor m.m. Där anges att ett led i lärosätenas arbete med att utveckla
kvaliteten är att intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och
aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning som
forskarutbildning. Alla nyanställda lärare skall erbjudas pedagogisk
utbildning, och tidigare anställda lärare sådan fort- och vidareutbildning.
Bland annat bör jämställdhets- och genuskunskap ingå i utbildningen i syfte
att bibringa lärarna en förmåga att lägga ett könsperspektiv på olika
aspekter av undervisningen.
Likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre utbildning och forskning
Kristdemokraterna anser i motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del
och 1999/2000:Ub474 yrkande 5 att en utredning bör tillsättas för att
utröna vilka informella hinder som fortfarande omöjliggör för kvinnor och
män att verka på lika villkor i högskolan. Arbetet behöver intensifieras
för att få bättre balans mellan antalet manliga och kvinnliga professorer.
Kvinnor måste kunna kombinera en forskarkarriär med familjebildning, anförs
det i den sistnämnda motionen.
Det är angeläget, framhåller Folkpartiet i motion 1999/2000:Ub414 yrkan- de
9, att en utredning genomförs om kvinnors möjligheter, jämfört med männens,
att göra karriär efter disputation och att nå professur.
Miljöpartiet förespråkar i motion 1999/2000:A819 yrkande 16 en utred- ning
av problemet med att så få kvinnor avslutar högre universitetsstudier.
Enligt motionen är endast en tredjedel av de som tar doktorsexamen kvinnor.
Fortfarande tillsätts endast 10 % av professurerna vid universiteten med
kvinnor. Motionärerna menar att orsakerna till detta är bl.a. att det
främst är män som är handledare, män som väljer forskningskandidater och
män som skapar strukturerna för konkurrensen på högre forskningsnivåer.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.
Regeringen har i beslut den 3 februari 2000 uppdragit åt Högskoleverket att
följa upp, redovisa och kommentera utfallet av följande jämställdhetssats-
ningar under senare år, nämligen postdoktorala stipendier för kvinnor,
gäst- professurer för kvinnliga forskare, doktorandtjänster som innehas av
kvinnor och forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön.
Högskoleverket skall också inom ramen för uppdraget lämna förslag till
fortsatta åtgärder för att öka andelen kvinnor på olika nivåer inom
högskolan och forskningsområdet samt inom olika ämnes-/vetenskapsområden
där kvinnor är underrepresente- rade. Förslagen kan beröra såväl lärosäten
som forskningsråd. Uppdraget skall redovisas till Utbildningsdepartementet
senast den 15 maj 2000.
Enligt ett interpellationssvar den 1 februari 2000 av utbildningsministern
avser regeringen att återkomma till frågan om fortsatta insatser till stöd
för jämställdhets- och genusforskningsfrågor i nästa forskningspolitiska
propo- sition under hösten 2000. Ovan nämnda uppdrag till Högskoleverket
kommer att ingå i underlaget till denna proposition.
Anställningar av kvinnor och män inom högskolan
Moderata samlingspartiet tar i motion 1999/2000:A805 yrkande 9 upp frågor
om särbehandling vid anställningar inom högskolan. Moderaterna avvisar
bestämt alla former av särbehandling som innebär att någon får en tjänst på
grund av könstillhörighet trots sämre meriter. Den signal som skickas ut är
att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnliga forskare, varför
kvinnor måste hjälpas fram. Agerandet skadar därför det långsiktiga och
seriösa jämställdhetsarbetet på universiteten och högskolorna. Enligt
yrkande 10 i samma motion behövs det en översyn när det gäller
arbetsmetoder vid tillsättningen av professurer. Moderaterna menar att i
ett system med klara kriterier där manliga nätverk och slumpmässiga
fördelar inte fäller utslaget skulle alla, och i synnerhet kvinnor, få en
bättre möjlighet att komma till sin rätt.
En motsatt uppfattning har Vänsterpartiet i motion 1999/2000:Ub803 yr-
kande 10. Motionärerna anser att positiv särbehandling skall tillämpas vid
anställning av lärare när det ena könet är kraftigt underrepresenterat inom
ämnet, institutionen eller personalkategorin. En bestämmelse om denna
skyldighet bör införas i högskoleförordningen. Enligt Vänsterpartiets åsikt
är positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid
tjänstetillsättningar ett sätt att frångå principen om att män i dag i
realiteten kvoteras in på grund av sitt kön.
I två motioner från Folkpartiet, nämligen 1999/2000:Ub814 yrkande 22 och
1999/2000:A807 yrkande 23, anförs att en genomgång med genusper- spektiv
bör göras av de senaste årens professorstillsättningar där såväl kvin- nor
som män varit placerade bland de tre främsta kandidaterna. Hur har t.ex.
sakkunniga valts, finns skillnader i bedömning av forskningens
originalitet, pedagogisk skicklighet etc., som kan hänföras till om
personen i fråga är man eller kvinna?
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I 4 kap. 16 § högskoleförordningen föreskrivs att om en högskola har be-
slutat att positiv särbehandling får tillämpas vid en viss anställning
eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja
jämställdhet i arbetet gäller följande. Vid anställningen får en person av
underrepresenterat kön med tillräckliga kvalifikationer utses framför en
person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts. Positiv särbehandling
får dock inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är
så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid
anställningen.
Utskottet är inte berett att förorda någon ändring av gällande bestämmel-
ser.
Regeringen har den 4 november 1999 givit Högskoleverket i uppdrag att lämna
förslag till rekryteringsmål för åren 2001-2004 i vad avser andelen kvinnor
bland nyrekryterade professorer. Verket skall vidare följa upp läro-
sätenas redovisningar för nyrekryteringen i förhållande till
rekryteringsmålen för kvinnliga professorer under perioden 1997-1999. I
uppföljningen skall ingå en analys av måluppfyllelsen för respektive
lärosäte och en utvärdering av lärosätets arbete med att nå
rekryteringsmålen. Betydelsen av jämställd- hetssatsningar skall
analyseras. Verket skall också analysera hur bestämmel- serna om befordran
av lektor till professor har påverkat måluppfyllelsen för respektive
lärosäte. Uppdraget skall redovisas till Utbildningsdepartementet senast
den 15 juni 2000.
Krav på en jämn könsfördelning i tjänsteförslagsnämnderna förs fram av
Centerpartiet i motion 1999/2000:Ub499 yrkande 31. Motionärerna anser att
kvotering bör övervägas om högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn
könsfördelning i dessa nämnder.
U t s k o t t e t föreslår att motionsyrkandet avslås av riksdagen. Vid
be- handlingen av ett motsvarande yrkande under föregående riksmöte
avstyrkte utskottet detsamma under hänvisning till nya bestämmelser i
högskoleför- ordningen som ersatt tidigare föreskrifter om särskilda
tjänsteförslagsnämn- der.
Enligt gällande regler i 3 och 4 kap. högskoleförordningen, som trädde i
kraft den 1 januari 1999, åvilar ansvaret för att utarbeta och avge förslag
i ärenden om anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter
fakul- tetsnämnder eller motsvarande organ. Vid val av ledamöter till
fakultetsnämnd skall, om det inte finns synnerliga skäl, de föreslagna
personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en
tredjedel av män (3 kap. 11 § ).
Utbildning och forskning i ett genusperspektiv m.m.
I motion 1999/2000:Ub416 (m) framhålls att kunskaperna inom sjukvården vad
gäller kvinnors symtom och sjukdomsbild måste öka. Vikten av ett ge-
nusperspektiv i utbildningen till läkare och sjuksköterska måste tydligare
än i dag markeras i examensordningen. Även i motion 1999/2000:A806 (c) yr-
kande 14 begärs ett förtydligande i vad avser kravet på kunskaper om kvin-
nors och mäns sjukdomar i examensmålen för läkarexamen och sjukskö-
terskeexamen. Liknande synpunkter förs fram i motion 1999/2000:So492 (c).
Motion 1999/2000:Ub474 (kd) yrkande 4 behandlar frågan om ett genus-
perspektiv i forskning och forskarutbildning. Det är viktigt, anför
motionärerna, att genusperspektivet finns med som en naturlig del inom
varje forskningsområde och vid varje forskningsinstitution. Enligt motion
1999/2000:A806 (c) yrkande 15 måste hänsyn tas till könsperspektivet när
medel fördelas till forskning och utveckling. Forskningen inom vården måste
inkludera båda könen. Behovet av ett könsperspektiv inom den medicinska
forskningen understryks också i motion 1999/2000:So331(v) yrkande 1.
I motion 1999/2000:Ub414 (fp) yrkande 7 betonas att genusforskningen - som
utvecklas positivt i Sverige - behöver dels en egen plattform i forskar-
samhället, dels bli integrerad i övriga forskningsråds verksamhet.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.
Av Högskoleverkets nämnda utvärdering om bl.a. lärosätenas arbete med
jämställdhet framgår att arbetet med att utveckla ett genusperspektiv inom
grundutbildningen varierar stort mellan och inom olika lärosäten. Även här
lyfts Linköpings universitet fram som framgångsrikt. Flera av
utbildningarna vid universitetet omfattar i dag ett genusperspektiv, bl.a.
läkarutbildningen. Högskoleverket framhåller att lärosätena bör arbeta
vidare med att utveckla genusperspektivet inom såväl grundutbildning som
forskning.
När det särskilt gäller den medicinska forskningen vill utskottet fästa
uppmärksamheten på att Medicinska forskningsrådet (MFR) den 16 februari
1999 fastställt ett policyuttalande, som riktar sig till de regionala och
lokala forskningsetikkommittéerna vid de medicinska fakulteterna i landet.
I uttalandet understryks bl.a. att det ingår i det allmänna
kvalitetskravet på forskning att studiepopulationens sammansättning är
sådan att resultaten kan generaliseras. Vid praktisk tillämpning av
forskningsresultaten finns annars en påtaglig risk för att man felaktigt
överför resultat erhållna från en studiepopulation, som avgränsats med
avseende på t.ex. ålder eller kön, till en annan icke studerad grupp.
Utskottet påminner om att det i statsbudgeten för 1997 gjordes flera sats-
ningar på genusforskning. Sålunda anvisades medel för ett nationellt
sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet, ett nytt
tvärvetenskapligt tema med inriktning mot genusforskning vid Linköpings
universitet och 18 tjänster med inriktning mot genusforskning vid några
lärosäten. Enligt förordningen om ett sekretariat för genusforskning
(1997:61) skall detta nationella sekretariat med ett rikstäckande
perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att
betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall
ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning.
Vidare har en samverkansgrupp bildats med representanter för forsknings-
råden inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och för Forsk-
ningsrådsnämnden, Rymdstyrelsen, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och
Socialvetenskapliga forskningsrådet (förordning 1996:1579). Samver-
kansgruppen skall främja och samordna myndigheternas forskningsstödjande
verksamhet när det gäller bl.a. ett ökat medvetande om genusperspektiv i
forskningen.
En utvärdering av Samverkansgruppen för tvärvetenskap, genusforskning och
jämställdhet har utförts under hösten 1999. Samverkansgruppen behandlas
tillsammans med andra organisatoriska frågor i den nyligen till riksdagen
avlämnade propositionen om myndighetsorganisation för forsknings-
finansiering (prop. 1999/2000:81).
Frågan om fortsatta insatser till stöd för genusforskning kommer enligt vad
utbildningsministern har förutskickat i ett interpellationssvar den 1
februari att behandlas i regeringens forskningspolitiska proposition hösten
2000.
Övrigt
Enligt Vänsterpartiets motion 1999/2000:Ub803 yrkande 12 bör Högskole-
verket ges i uppdrag att ur ett könsperspektiv granska ett urval av de
läromedel som används i den högre utbildningen. Många som sysslar med
läromedel skulle genom en sådan undersökning kunna inspireras till en mer
kritiskt granskande blick när det gäller könsperspektivet, menar
motionärerna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
Enligt vad utskottet erfarit från Högskoleverket förekommer det alltmer att
man lokalt på lärosätena, ofta på institutionsnivå, i arbetet med att föra
in ett genusperspektiv i olika kurser också gör särskilda genomgångar av
litteraturen utifrån ett genusperspektiv.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fler män inom förskola och skola
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:A804 yrkande 13, 1999/2000:A807
yrkande 2 och 1999/2000:A819 yrkande 21,
res. 1 (fp) - delvis
2. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 10,
1999/2000:Ub294 yrkande 31, 1999/2000:Ub298, 1999/2000:Ub803 yrkandena 2
och 3, 1999/2000:A804 yrkande 15, 1999/2000:A805 yrkande 6,
1999/2000:A806 yrkandena 8 och 9, 1999/2000:A807 yrkande 22 och
1999/2000:A819 yrkande 20,
res. 2 (m, kd, c, fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
3. beträffande jämställdhetsplaner m.m. i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 3,
1999/2000:Ub212 yrkande 15 samt 1999/2000:Ub803 yrkandena 1 och 5,
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (c) - delvis
4. beträffande åtgärder mot sexuella trakasserier i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub218, 1999/2000:Ub803 yrkande
7, 1999/2000:A804 yrkande 21, 1999/2000:A806 yrkande 10 och 1999/2000:A819
yrkande 19,
res. 2 (m, kd, c, fp) - delvis
5. beträffande stimulans för flickor att arbeta med informa-
tionsteknologi
att riksdagen avslår motion 1999/2000:A805 yrkande 7,
res. 5 (m)
6. beträffande undervisning om feminism som lära
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub280,
7. beträffande granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 11,
1999/2000:A804 yrkande 16 och 1999/2000:A819 yrkande 18,
res. 3 (v)
res. 6 (kd) - delvis
8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-
bildningar
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub487, 1999/2000:Ub489,
1999/2000:Ub499 yrkande 33, 1999/2000:Ub803 yrkande 9 och 1999/2000:A804
yrkande 19,
res. 3 (v) - delvis
res. 6 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
9. beträffande dimensionering av utbildningsplatser i högskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 32,
res. 4 (c) - delvis
10. beträffande jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande
skydd mot sexuella trakasserier
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 7, 1999/2000:Ub421
yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub499 yrkande 30, 1999/2000:Ub803
yrkandena 6 och 8 samt 1999/2000:A804 yrkande 18,
res. 7 (kd, c, fp)
res. 3 (v) - delvis
11. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre
utbildning och forskning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub414 yrkande 9,
1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub474 yrkande 5 och
1999/2000:A819 yrkande 16,
res. 8 (kd, fp)
12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 10,
1999/2000:Ub814 yrkande 22, 1999/2000:A805 yrkandena 9 och 10 samt
1999/2000:A807 yrkande 23,
res. 9 (m, kd)
res. 3 (v) - delvis
res. 1 (fp) - delvis
13. beträffande könsfördelning i tjänsteförslagsnämnder
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 31,
res. 4 (c) - delvis
14. beträffande tydligare genusperspektiv i vårdutbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub416, 1999/2000:So492 yrkande
2 och 1999/2000:A806 yrkande 14,
res. 10 (m, c)
15. beträffande genusperspektiv i forskning och forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 4,
1999/2000:So331 yrkande 1 och 1999/2000:A806 yrkande 15,
res. 11 (kd, c)
res. 3 (v) - delvis
16. beträffande genusforskningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 7,
17. beträffande granskning av högskolans läromedel ur ett
könsper-spektiv
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub803 yrkande 12.
res. 3 (v) - delvis
Stockholm den 23 mars 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),
Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson
(kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson
(s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Kalle
Larsson (v).
Reservationer
1. Fler män inom förskola och skola, m.m. (mom. 1 och 12) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Som anförs i vår motion 1999/2000:A807 är det ett problem att andelen män
inom förskola och skola är så liten. Historiskt sett verkar det finnas ett
samband mellan hög andel kvinnor inom ett yrkesområde och svag
löneutveckling. Rekryteringen av män till dessa verksamheter måste
främjas för att höja yrkets status och locka fler män att arbeta i förskola
och skola. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet.
För att den bristande jämställdheten när det gäller anställningar av
kvinnor och män inom högskolan skall kunna åtgärdas, måste en analys göras
av de osynliga strukturer i det akademiska systemet som lägger hinder i
vägen för kvinnorna. En genomgång med genusperspektiv bör göras av de
senaste årens professorstillsättningar där såväl kvinnor som män varit
placerade bland de tre främsta kandidaterna. Genomgången bör belysa i vad
mån det t.ex. funnits skillnader i bedömningen av forskningens originalitet
eller av den pedagogiska skickligheten som kan hänföras till om personen i
fråga är man eller kvinna. Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena i
motionerna 1999/2000:Ub814 och 1999/2000:A807 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 12
bort hemställa
1. beträffande fler män inom förskola och skola
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A807 yrkande 2 samt med
anledning av motionerna 1999/2000:A804 yrkande 13 och 1999/2000:A819
yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub814 yrkande 22 och
1999/2000:A807 yrkande 23, med anledning av motion 1999/2000:A805 yrkande
10 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 10 och
1999/2000:A805 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
2. Jämställdhetsarbetet i skolan, m.m. (mom. 2 och 4) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Erling Wäliva-
ara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders
Sjölund (m) anför:
Vi vill betona att jämställdhetsarbetet i skolan måste grundas på kunskap
och bli en pedagogisk fråga, snarare än en moral- eller attitydfråga.
Kunskap om hur pojkar och flickor utvecklar sin identitet och att det sker
på olika sätt måste förmedlas till blivande lärare och lyftas fram i
lärarnas fortbildningsprogram. En jämställd utbildning måste ta fasta på
skillnader mellan flickor och pojkar i mognad, värderingsmönster, språk,
prestationer, val av ämnen m.m. Det är därmed av intresse hur
undervisningen går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen introduceras
i tiden och hur arbetsformerna i skolan skall kunna undvika att missgynna
ettdera könet. Pedagogik och metodik måste anpassas så att både flickor och
pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen. Detta bör
riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden i ämnet som sin mening ge
regeringen till känna.
Det är enligt vår mening av yttersta vikt att aktivt motarbeta det
språkbruk som förekommer i skolan, där flickor tilltalas med nedsättande
könsord. Vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att föreslå åtgärder mot
sexuella trakasserier i skolan, t. ex bör varje skola ha en handlingsplan
mot sådana trakasserier. Yrkandena med denna innebörd i motionerna
1999/2000:A804 och 1999/2000:A806 bör bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2 och 4
bort hemställa
2. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 10,
1999/2000:Ub294 yrkande 31, 1999/2000:A804 yrkande 15, 1999/2000:A805
yrkande 6, 1999/2000:A806 yrkandena 8 och 9 och 1999/2000:A807 yrkande 22
samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub298, 1999/2000:Ub803 yrkandena
2 och 3 och 1999/2000:A819 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
4. beträffande åtgärder mot sexuella trakasserier i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:A804 yrkande 21 och
1999/2000:A806 yrkande 10, med anledning av motion 1999/2000:A819 yrkande
19 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub218 och 1999/2000:Ub803
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Jämställdhetsarbetet i skolan, m.m. (mom. 2, 3, 7, 8, 10, 12, 15 och 17)
- v
Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v) anför:
En undersökning som Skolverket gjort visar att jämställdhetsarbetet i
skolan tycks ha hamnat helt i skymundan till förmån för arbetet mot
mobbning, våld och rasism. I det pågående arbetet med skolans värdegrund
bör regeringen enligt vår mening särskilt uppmärksamma
jämställdhetsfrågorna som en viktig del av värdegrunden. Skolverket bör få
ett särskilt uppdrag att informera skolledare och lärare om vikten av ett
aktivt jämställdhetsarbete som ett led i arbetet med värdegrunden.
Riksdagen bör med bifall till våra motionsyrkanden i frågan som sin
mening ge regeringen detta till känna.
För att skollagens jämställdhetsmål skall bli verklighet i större
utsträckning än i dag bör Skolverket också ges i uppdrag att särskilt
informera kommuner om vikten av att de kommunala skolplanerna, de lokala
arbetsplanerna och de årliga kvalitetsredovisningarna innehåller mål
respektive utvärderingar i vad avser skolornas jämställdhetsarbete. Vi
anser vidare att varje skola bör ha en jämställdhetsplan för undervisningen
och elevernas vistelse vid skolan. Kommittén för skollagsöversynen bör få
ett tilläggsuppdrag att föreslå hur en sådan bestämmelse kan införas i
skollagen. Vi vill att riksdagen bifaller vår motion i dessa delar.
Vi anser vidare att Skolverket bör ges i uppdrag att granska ett urval av
skolans läromedel ur ett könsperspektiv. Granskningen bör inte bara gälla
de läromedel som skolorna köper in, utan också det gratismaterial som utgör
en allt större del av läromedlen i skolan. Många som sysslar med läromedel
skulle genom en sådan undersökning kunna inspireras till en mer kritiskt
granskande blick när det gäller läromedlens innehåll. Riksdagen bör bifalla
vårt motionsyrkande om detta.
När det gäller frågan om en jämnare könsfördelning inom vissa högskole-
utbildningar anser vi att positiv särbehandling är ett användbart medel för
att bryta den starka könssegregeringen inom utbildningsväsendet. Det behövs
fler män inom förskola, skola, vård och omsorg och fler kvinnor inom tek-
niska och naturvetenskapliga verksamheter. Vi menar att nuvarande möjlig-
het för högskolan att tillämpa positiv särbehandling av underrepresenterat
kön vid antagning till högre utbildningar skall omvandlas till en
skyldighet i de fall då könsfördelningen är särskilt skev. En bestämmelse
om detta bör införas i högskoleförordningen. Utskottet borde ha tillstyrkt
vårt motionsyrkande i frågan.
Alla högskolor bör upprätta årliga jämställdhetsplaner för studenternas
vistelse på högskolan på samma sätt som man i dag enligt jämställdhetslagen
måste göra för de anställda. Föreskrifter om jämställdhetsplaner bör ges i
högskoleförordningen. I förordningen bör också intas bestämmelser om att
varje högskola skall ha en handlingsplan för att förebygga och motverka
sexuella trakasserier bland studenter och från lärare gentemot studenter.
Detta bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden som sin mening ge
regeringen till känna.
Enligt vår mening är positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid
anställningar inom högskolan ett sätt att frångå principen om att män i dag
i realiteten kvoteras in på grund av sitt kön. Vi anser att positiv
särbehandling skall tillämpas vid anställning av lärare när det ena könet
är kraftigt underrepresenterat inom ämnet, institutionen eller
personalkategorin. En bestämmelse om sådan skyldighet bör införas i
högskoleförordningen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet om detta.
Vi ställer oss bakom yrkandet i motion 1999/2000:So331 om behovet av ett
genusperspektiv i forskning och forskarutbildning. Särskilt inom den
medicinska forskningen måste man inse att mänskligheten består av kvinnor
och män. Kvinnors sjukdomar och vårdbehov måste få uppmärksamhet.
Motionsyrkandet bör bifallas.
Också på högskolans område bör ett urval av läromedel granskas ur ett
könsperspektiv. Vi menar att Högskoleverket bör ges uppdraget. Som vi
anfört ovan när det gäller skolans läromedel kan en sådan undersökning
inspirera till en mer kritiskt granskande blick när det gäller innehållet i
läromedlen. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet som sin mening
ge regeringen till känna vad vi nu anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 3, 7,
8, 10, 12, 15 och 17 bort hemställa
2. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkandena 2 och 3
samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 10,
1999/2000:Ub294 yrkande 31, 1999/2000:Ub298, 1999/2000:A804 yrkande 15,
1999/2000:A805 yrkande 6, 1999/2000:A806 yrkandena 8 och 9, 1999/2000:A807
yrkande 22 och 1999/2000:A819 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
3. beträffande jämställdhetsplaner m.m. i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkandena 1 och 5
samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 3 och
1999/2000:Ub212 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 11 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:A804 yrkande 16 och 1999/2000:A819 yrkande
18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-
bildningar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 9 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub487, 1999/2000:Ub489, 1999/2000:Ub499
yrkande 33 och 1999/2000:A804 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. beträffande jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande
skydd mot sexuella trakasserier
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkandena 6 och 8
samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 7, 1999/2000:Ub421
yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub499 yrkande 30 och 1999/2000:A804
yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 10 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub814 yrkande 22, 1999/2000:A805 yrkandena 9
och 10 och 1999/2000:A807 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
15. beträffande genusperspektiv i forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So331 yrkande 1 samt med
anledning av motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 4 och 1999/2000:A806
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande granskning av högskolans läromedel ur ett
könsperspektiv
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
4. Jämställdhetsplaner m.m. i skolan, m.m. (mom. 3, 8, 9 och 13) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Enligt min mening bör elever i skolan omfattas av motsvarande regler för
jämställdhet som gäller för anställda på arbetsmarknaden, dvs. eleverna bör
också omfattas av jämställdhetsplaner m.m. Regeringen bör tillgodose detta
genom ändringar i skolformsförordningarna eller genom att återkomma till
riksdagen med förslag till ändring i skollagen. Jag anser att riksdagen med
bifall till Centerpartiets motioner i frågan bör göra ett uttalande till
regeringen med denna innebörd.
Regeringen bör ta initiativ till att öka rekryteringen av män till
kvinnodominerade högskoleutbildningar, såsom vård- och
undervisningsutbildningarna. Jag efterlyser motsvarande satsningar som
gjorts när det gäller att öka andelen kvinnor inom tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar för att åstadkomma en jämnare
könsfördelning. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1999/2000:Ub499
yrkande 33.
Jag anser att högskolans utbildningsutbud är bättre anpassat till männens
efterfrågan än till kvinnornas. Det får till följd att jämförelsevis fler
män än kvinnor antas till högskoleutbildning. Sökandetrycket till olika
högskoleutbildningar från kvinnor respektive män måste beaktas vid
dimensionering av utbildningsplatser i högskolan för att undvika att en
diskriminerande effekt uppstår. Motionsyrkandet om detta bör bifallas.
Det är viktigt att speciellt tjänsteförslagsnämnder uppvisar en jämn köns-
fördelning, då deras förslag ofta är direkt avgörande för
tjänstestrukturerna. Jag menar att kvotering bör övervägas om
högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn könsfördelning i dessa
nämnder. Detta bör riksdagen med bifall till vårt motionsyrkande som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 8, 9
och 13 bort hemställa
3. beträffande jämställdhetsplaner m.m. i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 3 och
1999/2000:Ub212 yrkande 15 samt med anledning av motion 1999/2000:Ub803
yrkandena 1 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-
bildningar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 33, med
anledning av motion 1999/2000:Ub487 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Ub489, 1999/2000:Ub803 yrkande 9 och 1999/2000:A804 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande dimensionering av utbildningsplatser i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 32 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande könsfördelning i tjänsteförslagsnämnder
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 31 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Stimulans för flickor att arbeta med informationsteknologi (mom. 5) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund (m)
anför:
Den nya informationsteknologin och cyberspace-miljön har från början do-
minerats av pojkarna. Även om det numera är ganska jämnt mellan flickor och
pojkar, om man ser till andelen användare, visar det sig att pojkarna
behåller sitt försprång när det gäller att förstå tekniken i sig. Det är
enligt vår mening viktigt att föräldrarna och skolan är observanta på detta
så att inte flickorna halkar efter i utvecklingen. Flickor måste tidigt
stimuleras att arbeta med informationsteknologi. Lärarna har här en stor
pedagogisk uppgift, så stor att särskild vikt bör tillmätas den redan i
lärarutbildningen. Riksdagen bör med bifall till vårt motionsyrkande i
frågan som sin mening ge regeringen detta till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort
hemställa
5. beträffande stimulans för flickor att arbeta med informa-
tionsteknologi
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A805 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv, m.m. (mom. 7 och
8) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Jämställdhetsdebatten har hittills ytterst marginellt berört skolans och de
olika utbildningsinstitutionernas läromedel. Samtidigt som det finns en
insikt om att män och kvinnor talar olika språk är litteraturlistorna
starkt mansdominerade. Vi ställer oss bakom yrkandet i motion
1999/2000:A804 om att fler böcker av kvinnliga läroboksförfattare måste
användas i undervisningen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet.
Enligt vår mening är det angeläget att nå en jämnare könsfördelning inom
utbildningsområdena juridik, teknik, ekonomi, data och naturvetenskap.
Andelen kvinnor inom dessa högskoleutbildningar måste öka för att den
könssegregerade arbetsmarknaden på sikt skall kunna brytas. Detta bör riks-
dagen med bifall till vår motion i ärendet som sin mening ge regeringen
tillkänna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 7 och 8
bort hemställa
7. beträffande granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A804 yrkande 16 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 11 och 1999/2000:A819 yrkande
18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-
bildningar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A804 yrkande 19, med
anledning av motion 1999/2000:Ub487 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Ub489, 1999/2000:Ub499 yrkande 33 och 1999/2000: Ub803 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande skydd mot sexuella
trakasserier (mom. 10) - kd, c, fp
Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Vi anser att jämställdhetsregler för studenter bör införas i
högskoleförordningen. Reglerna bör motsvara de bestämmelser som ges i
jämställdhetslagen och alltså innebära att studenterna omfattas av en
jämställdhetsplan som också innehåller åtgärder mot sexuella trakasserier.
Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena i motionerna 1999/2000:Ub12,
1999/2000:Ub421, 1999/2000:Ub499 och 1999/2000:A804 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 10 bort
hemställa
10. beträffande jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande
skydd mot sexuella trakasserier
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 7,
1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub499 yrkande 30 och
1999/2000:A804 yrkande 18 samt med anledning av motion 1999/2000:Ub803
yrkandena 6 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
8. Likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre utbildning och
forskning (mom. 11) - kd, fp
Det är enligt vår mening angeläget att en utredning genomförs för att
utröna vilka informella hinder som fortfarande omöjliggör för kvinnor och
män att verka på lika villkor i högskolan. Särskilt bör fokuseras på
kvinnors möjligheter, jämfört med männens, att göra karriär efter
disputation och nå en professur. Forskarkarriären måste kunna kombineras
med familjebildning. Riksdagen bör med bifall till våra motionsyrkanden
om en sådan utredning som sin mening ge regeringen till känna vad vi här
har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort
hemställa
11. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre
utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub414 yrkande 9,
1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del och 1999/2000:Ub474 yrkande 5 samt
med anledning av motion 1999/2000:A819 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Anställningar av kvinnor och män inom högskolan (mom. 12) - m, kd
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Erling Wäliva-
ara (kd), Per Bill (m) och Anders Sjölund (m) anför:
Vår utgångspunkt när det gäller anställningar av kvinnor och män inom
högskolan är att kompetensen skall avgöra vem som tilldelas en akademisk
tjänst. Vi avvisar bestämt alla former av särbehandling som innebär att
någon får en tjänst, trots sämre meriter, på grund av könstillhörighet.
Enligt vår mening behövs det en översyn när det gäller arbetsmetoder vid
tillsättningen av professurer. I ett system med klara kriterier, där
manliga nätverk och slumpmässiga fördelar inte fäller utslaget, skulle alla
och i synnerhet kvinnor få en bättre möjlighet att komma till sin rätt.
Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena i motion 1999/2000:A805 som
sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort
hemställa
12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A805 yrkandena 9 och 10
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 10, 1999/2000:Ub814
yrkande 22 och 1999/2000:A807 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. Tydligare genusperspektiv i vårdutbildningar (mom. 14) - m, c
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och An-
ders Sjölund (m) anför:
Vi anser att kravet på ett genusperspektiv i utbildningen till läkare och
sjuksköterska måste komma till tydligt uttryck i högskoleförordningens
examensmål för läkarexamen och sjuksköterskeexamen. Kunskaperna inom
sjukvården vad gäller kvinnors symtom och sjukdomsbild måste öka. Mo-
tionsyrkandena om detta bör bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 14 bort
hemställa
14. beträffande tydligare genusperspektiv i vårdutbildningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub416, 1999/2000:So492
yrkande 2 och 1999/2000:A806 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
11. Genusperspektiv i forskning och forskarutbildning (mom. 15) - kd, c
Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Sofia Jonsson (c) anför:
Det är enligt vår mening viktigt att ett genusperspektiv i forskning och
forskarutbildning finns med som en naturlig del inom varje
forskningsområde och vid varje forskningsinstitution, vilket framhålls i
motionerna 1999/2000:Ub474 och 1999/2000:A806. Särskilt vill vi betona att
forskningen inom vårdområdet måste inkludera båda könen. Detta bör
beaktas vid fördelningen av forskningsresurser. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandena.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 15 bort
hemställa
15. beträffande genusperspektiv i forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 4 och
1999/2000:A806 yrkande 15 samt med anledning av motion 1999/2000:So331
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,