Utbildningsutskottets betänkande
1999/2000:UBU07

Ett reformerat studiestödssystem


Innehåll

1999/2000

UbU7

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens
proposition      1999/2000:10     Ett     reformerat
studiestödssystem  och  motionsyrkanden i anknytning
till den.
Utskottet tillstyrker regeringens  förslag  på alla
punkter och avstyrker motionsyrkandena.
Ett nytt, samordnat studiestödssystem föreslås  bli
infört  den  1  juli  2001,  då en ny studiestödslag
skall     träda     i     kraft.     De    nuvarande
studiestödsformerna       studiemedel,      särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och  särskilt vuxenstudiestöd
för  arbetslösa  (svuxa)  ersätts  då  av  ett  nytt
studiestöd,    som    skall   kallas    studiemedel.
Korttidsstudiestöd, internatbidrag och timersättning
avskaffas.  Studiehjälpen   för  gymnasiala  studier
berörs inte.
De nya studiemedlen består liksom  hittills av dels
bidrag,  dels  lån.  Totalbeloppet  förändras  inte.
Bidragsdelen  föreslås öka från nuvarande  ca  28  %
till 34,4 % av  totalbeloppet. En särskild resursram
skall avsättas för att vissa studerande som är 25 år
eller   äldre  skall   kunna   beviljas   en   högre
bidragsdel,   nämligen   82   %   av  totalbeloppet.
Fribeloppet  för  inkomst vid sidan av  studiemedlen
höjs kraftigt. Med  utgångspunkt  i  att studielån i
princip  alltid  skall betalas tillbaka  organiseras
återbetalningen  i  ett  modifierat  annuitetssystem
över normalt ca 25  år.  Det  totala  lånets storlek
bestämmer hur stort belopp som skall återbetalas ett
visst år. En garantiregel gör det möjligt att skjuta
upp återbetalning som överstiger 5 % (efter  50  års
ålder   7   %)   av  låntagarens  aktuella  inkomst.
Avskrivning av återstående  lån  sker  vid  dödsfall
eller  om  lånet  inte  är  helt återbetalat när man
fyller 67 år. Maximitiden för att få studiemedel vid
eftergymnasiala studier, som  i dag är sex år, sätts
till 240 veckor oberoende av antalet år.
Bidragsdelen i studiemedlen förblir  obeskattad och
läggs till grund för pensionsrätt.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin reservation
att  riksdagen skall avslå regeringens förslag.  Det
gör  också   Centerpartiet,   som  dock  tillstyrker
förslaget  om  pensionsrätt.  Kristdemokraterna  och
Folkpartiet   har  reservationer  med   förslag   om
tillkännagivanden på olika punkter.

Propositionen

Regeringen  har   i   proposition  1999/2000:10  Ett
reformerat studiestödssystem föreslagit
1.  att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
studiestödslag,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om  ändring   i   lagen   (1947:529)   om   allmänna
barnbidrag,
4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i semesterlagen (1977:480),
5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om  ändring  i  lagen (1982:188) om preskription  av
skattefordringar m.m.,
7. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
9. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om  ändring  i  lagen   (1991:1110)  om  kommunernas
skyldighet att svara för vissa elevresor,
10. att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
lag  om  ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.,
11. att riksdagen  antar  regeringens  förslag till
lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord  rörande
statliga fordringar m.m.,
12.  att  riksdagen  antar regeringens förslag till
lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
14. att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
lag    om    ändring    i   lagen   (1996:1030)   om
underhållsstöd,
15. att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
lag  om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
16. att  riksdagen  antar  regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1998:674)  om inkomstgrundad
ålderspension,
17.  att riksdagen antar regeringens  förslag  till
lag om  ändring  i  lagen (1998:675) om införande av
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
18. att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
lag   om  ändring  i  lagen  (1998:676)  om  statlig
ålderspensionsavgift,
19. att  riksdagen  antar  regeringens förslag till
lag    om    ändring    i   lagen   (1998:703)    om
handikappersättning och vårdbidrag,
20. att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),
21.  att  riksdagen  antar regeringens förslag till
lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),
24. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om de övergripande målen  för  studiestödet (avsnitt
5.1),
25. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om    en   särskild   resursram   för   det    högre
studiebidraget i studiemedlen (avsnitt 6.1.2),
26. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om att Riksgäldskontoret även i fortsättningen skall
svara för  upplåning av medel för studielån (avsnitt
7.4),
27. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om principerna  för  hur  räntan  på studielån skall
bestämmas (avsnitt 7.4).
Lagförslagen återfinns som bilagorna  1-18  i  detta
betänkande.

Propositionens hemställan 8, 22 och 23 behandlas  av
skatteutskottet   och   hemställan   3   och  13  av
socialförsäkringsutskottet.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1999/2000:Ub4  av  Roy  Hansson  (m) vari yrkas  att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen  anförts  om att vid reformering av
studiestödssystemet  kapitalinkomster   i   form  av
reavinst inte skall påverka fribeloppet.
1999/2000:Ub5 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna    vad    i    motionen    anförts    om   att
utbildningspremien måste höjas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna    vad    i    motionen    anförts    om   att
studiestödssystemet  på  sikt  bör  innehålla  50  %
studiebidrag   och  50  %  lån  vid  eftergymnasiala
studier,
3.  att  riksdagen   beslutar   om  en  höjning  av
fribeloppet till 300 % av prisbasbeloppet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om grunderna  till  den
sociala snedrekryteringen till högre utbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  underliggande
orsaker till  att  en så liten andel av befolkningen
går vidare till en eftergymnasial utbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  finansieringen av
studiestödssystemets reformering,
7.  att  riksdagen  hos regeringen begär  utförliga
beräkningar och förslag till eventuella förändringar
av reglerna för återbetalning av studieskuld,
8. att riksdagen beslutar  att  höja  studiestödets
totalbelopp med 200 kr per månad och att  uppräkning
tills   vidare   skall   ske   i   förhållande  till
prisbasbeloppet,
9.   att   riksdagen   beslutar   att   den   högre
bidragsnivån för gymnasiestuderande skall vara 60  %
av studiestödet,
10.  att  riksdagen  beslutar  att  regeringen inte
skall få utfärda föreskrifter om att rikta det högre
bidraget      till     studerandegrupper     oavsett
utbildningsnivå,   t.ex.   utifrån   situationen  på
arbetsmarknaden,  i enlighet med vad som  anförts  i
motionen,
11. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till  känna vad i motionen anförts om ett  införande
av ett treterminssystem inom högskolan,
12. att  riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen anförts  om  behovet  av
konkurrens        i       administrationen        av
studiestödssystemet,
13. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förutsättningar
för  att  göra  ett  medvetet  val  av lånenivå  för
studiemedel,
14.  att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen
till känna vad i motionen  anförts om ett system med
studiemedel i proportion till antal avklarade poäng.
1999/2000:Ub6  av  Cinnika  Beiming   och  Christina
Pettersson  (s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening  ger regeringen till  känna  vad  i  motionen
anförts   om    uppdelningen   av   fribeloppet   på
kalenderhalvår.

1999/2000:Ub7 av  Lennart Kollmats och Elver Jonsson
(fp) vari yrkas att  riksdagen godkänner "synnerliga
skäl" vid tillämpning av 3 kap. 8 § fjärde stycket i
förslaget till studiestödslag  så  att elitidrottare
kan erhålla studiemedel under längre  tid i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Ub8 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1.  att  riksdagen  avslår proposition 1999/2000:10
Ett nytt studiestödssystem  med  undantag  av lag om
ändring   i   lagen   (1998:674)  om  inkomstgrundad
ålderspension (mom. 15),  lag  om  ändring  i  lagen
(1998:674)  om  inkomstgrundad  ålderspension  (mom.
16),  lag om ändring i lagen (1998:675) om införande
av lagen  (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
samt lag om  ändring  i  lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,
2. att riksdagen hos regeringen  begär förslag till
ett nytt studiestödssystem i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om en renodling av
studiestödssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om finansieringen  av
ett nytt studiestödssystem.
1999/2000:Ub9  av  Erling  Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om att ett nytt system
bör   utformas   med   bredast   möjliga   politiska
förankring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bidragsdelen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fribeloppet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om ökade  krav  på
studieresultat,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen  anförts  om  studenternas
ekonomiska helhetssituation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tilläggslån,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om en konsekvensanalys
av situationen för studerande med barn,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om  "först till kvarn-
systemet",
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen   anförts   om   flexibla
åldersgränser,
10.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om juluppehållet,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna vad  i  motionen  anförts  om  flexiblare
regler för längsta tid för studiemedel,
12.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till    känna    vad    i   motionen   anförts    om
studiestödsberättigade utbildningar,
13.  att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen
till känna  vad i motionen anförts om att regeringen
bör återkomma  till  riksdagen  med  förslag när det
gäller bonussystem och avdragsgilla räntor,
14.  att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen
till känna vad i motionen  anförts  om  en utredning
för att se över vilka valmöjligheter den  enskilde i
framtiden kan ges när det gäller administrationen av
låneutbetalning,
15.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åldersgräns för
avskrivning av studieskulderna.
1999/2000:Ub10 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1.  att riksdagen avslår regeringens  förslag  till
ändringar  i studiestödssy-stemet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen  hos  regeringen begär en utförlig
redovisning   av   hur   föreslagna    ändringar   i
studiestödssystemet skall finansieras i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om utgångspunkter  för
ett enkelt och hållbart studiefinansieringssy-stem.
1999/2000:Ub11  av  Bengt-Ola  Ryttar m.fl. (s) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna  vad  i motionen anförts om tillämpningen
av reglerna i det nya studiestödssystemet.

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub250 av  Carina  Hägg  (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad    i    motionen    anförts    om    invandrares
språkkunskaper.

1999/2000:Ub701 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén
(m)  vari  yrkas  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen  anförts  om
slopande av fribeloppsgränserna.

1999/2000:Ub702 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m) vari yrkas  att  riksdagen  som  sin  mening ger
regeringen  till  känna  vad  i motionen anförts  om
enhetliga regler för återbetalning av studielån.

1999/2000:Ub703 av Anders Sjölund (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad    i    motionen    anförts   om   slopande   av
fribeloppsgräns i studiestödssystemet.

1999/2000:Ub704  av Erik Arthur  Egervärn  (c)  vari
yrkas att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  reducering av
studieskulder inom stödområdena.

1999/2000:Ub706 av Lars Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om nedläggningen  av
CSN,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen  anförts  om  borttagandet  av
fribeloppet.
1999/2000:Ub708  av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om skärpt kontroll av
studieaktivitet.
1999/2000:Ub709 av Tuve Skånberg  och Ingrid Näslund
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen  anförts  om  att   utreda
alternativet  att  utförsälja  studielånestocken  på
marknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om att mot en bonus ge
möjlighet för dem som önskar att i förtid återbetala
sina studieskulder.
1999/2000:Ub713 av Carina  Hägg  (s)  vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad i motionen anförts om behovet av balans i kraven
på  återbetalning  av  studielån  mellan  bosatta  i
Sverige och utlandsboende.

1999/2000:Ub714 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att
riksdagen  som  sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att se över finansieringen
organisatoriskt och  ekonomiskt  för  deltagare  vid
korta anpassningskurser.

1999/2000:Ub715  av  Nikos  Papadopoulos  och  Paavo
Vallius  (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen  till känna vad i motionen anförts om
att  utreda förutsättningarna  för  att  legitimerad
naprapatutbildning  kan  berättiga  till studiemedel
under hela utbildningstiden.

1999/2000:Ub812 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
11.  att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om  Centrala
studiestödsnämnden.
1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts  om  Kalmar  län  som
försöksområde för avskrivning av studieskulder,
10. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett  reformerat
studiemedelssystem  för ökad ekonomisk trygghet  för
ungdomarna.
1999/2000:Sf247 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om  att  utforma
studiemedelssystemet så att det inte  missgynnar den
som blir gravid.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om studiemedel  och
studietid i högskolan för elitidrottare.
1999/2000:N214  av Lennart  Daléus  m.fl.  (c)  vari
yrkas
11. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheten att
skriva av studieskulder.

Utskottet

Inledning

Våren  1994  meddelade  den  dåvarande regeringen  i
propositionen       Vissa       förändringar       i
studiestödssystemet  sin  avsikt  att  tillkalla  en
utredning  med parlamentarisk representation  om  en
reformering     av     studiestödssystemet.    Denna
reformering borde enligt  regeringen  ta fasta på en
långsiktigt förbättrad stimulans till utbildning, en
större    rättvisa,   behovet   av   att   stimulera
fördjupningsstudier    samt    de   statsfinansiella
restriktionerna (prop. 1993/94:156  s.  24  f.). Med
anledning  av  ett motionsyrkande i anslutning  till
propositionen gjorde  riksdagen ett tillkännagivande
till regeringen om att den aviserade utredningen med
förtur borde behandla de  problem som de många olika
formerna av vuxenstudiestöd ger upphov till för både
enskilda och myndigheter (bet.  1993/94:SfU25, rskr.
438).
En   parlamentarisk  kommitté  tillkallades   efter
regeringsskiftet   hösten  1994.  Kommittén  fick  i
uppdrag att göra en  övergripande  översyn  och  att
särskilt uppmärksamma följande frågor, nämligen
   hur     studiestödet    kan    motverka    social
snedrekrytering,
   förutsättningarna   för   ett   mer  sammanhållet
system,
   totalbelopp och bidragsnivåer i ett  sammanhållet
system,
   lånesystem och återbetalningsvillkor,
   en uppräkning av bidragsdelen i studiemedlen  med
hänsyn till att studier som finansieras med detta
stöd  avsågs  bli  pensionsgrundande  och  därvid
beskattas.
Studiehjälpen  till  gymnasieelever  ingick  inte  i
uppdraget.
I  juni  1996  lade  kommittén  fram sina förslag i
betänkandet Sammanhållet studiestöd   (SOU 1996:90).
Betänkandet remissbehandlades.
Regeringen  lägger  i proposition 1999/2000:10  Ett
reformerat studiestödssystem  fram  förslag  om  ett
nytt, samordnat studiestödssystem. I huvudsak bygger
regeringen  sitt  förslag   på utredningens förslag.
Det nya studiestödssystemet föreslås  bli reglerat i
en ny studiestödslag, som ersätter den från 1973.
I propositionen föreslås också lagreglering  av hur
studerande   som   uppbär  studiemedel  skall  kunna
tillgodoräkna sig bidragsdelen för pensionsrätt.
Ett stort antal följdändringar  i  andra lagar, som
refererar till studiestödslagen, föreslås också.

Huvuddragen i det föreslagna nya
studiestödssystemet

Ett  nytt  studiestöd  skall  ersätta  de  nuvarande
studiestödsformerna       studiemedel,      särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och  särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa). Det nya  studiestödet kallas
studiemedel.
Det nya studiemedelssystemet är inte - som svux och
svuxa  - kopplat till den studerandes  inkomst  före
studierna,    utan    -    liksom    det   nuvarande
studiemedelssystemet  -  till  basbeloppet.   Termen
basbelopp   har   i   lagen   om  allmän  försäkring
(1962:381) ändrats till prisbasbelopp  fr.o.m. den 1
januari 1999.
Totalbeloppet  för  de nya studiemedlen skall  vara
lika stort som i dagens  studiemedel,  nämligen  vid
ett  nio  månaders  studieår  på  heltid  175,5 % av
prisbasbeloppet.  Det  beräknas per vecka, inte  som
hittills per 15-dagarsperiod.
Studenter  som är 25 år  eller  äldre  skall  under
vissa förutsättningar  kunna  få tilläggslån. Liksom
hittills  skall  det  också  finnas  möjlighet  till
tilläggslån  för  vissa angelägna  merkostnader  för
utbildningen.
Bidragsdelen i studiemedlen  föreslås nu bli 34,5 %
av totalbeloppet, mot nuvarande ca 28 %.
En  särskild  resursram  skall  avsättas   för  att
tilldela  vissa sökande över 25 år ett högre bidrag,
som skall uppgå till 82 % av totalbeloppet.
Den övre åldersgränsen  för  studiemedel sätts till
50  år.  Rätten till studielån begränsas  successivt
fr.o.m. 41 års ålder.
Den inkomst  som  studerande  kan  ha  utan att det
påverkar  studiemedlen  (det s.k. fribeloppet)  höjs
kraftigt till 91 000 kr per  år  från  dagens 54 600
kr.
Återbetalningen  av  studielån  skall ske  med  ett
annuitetsliknande system över en period  av  normalt
25  år  eller  den  kortare  tid  som återstår tills
låntagaren  fyller  60  år.  Det  belopp  som  skall
återbetalas  ett  visst år relateras  till  skuldens
storlek  och  antalet  återbetalningsår,  inte  till
låntagarens inkomst.  Det  skall  vara  möjligt  att
begränsa  sin återbetalning ett visst år till 5 % av
aktuell inkomst.
Studielån som kvarstår obetalda vid utgången av det
år då låntagaren  fyller  67 år skall avskrivas. Lån
som  beviljats  för  behörighetsgivande  studier  på
grundskole-  och/eller   gymnasienivå   skall  kunna
skrivas  av  successivt  allteftersom den studerande
avslutar  studier  för högskolepoäng.  Vid  dödsfall
avskrivs återstående studielån.
Studiebidraget  görs  pensionsgrundande  men  skall
inte  beskattas.  I   stället   tillgodoräknas   den
studerande    ett   pensionsgrundande   belopp   som
motsvarar 138 %  av  det  studiebidrag som han eller
hon har fått.
Studiestödsformerna             korttidsstudiestöd,
internatbidrag och timersättning avvecklas. Resurser
motsvarande  vad  som  för närvarande  avsätts  till
korttidsstudiestöd   och  internatbidrag   skall   i
stället  anvisas  som  statsbidrag   till   fackliga
organisationer  och  handikapporganisationer  för  i
princip samma utbildning som nu.
Särskilt utbildningsbidrag (ubs) berörs inte av det
nya  studiestödssystemet. Under hela den period  som
Kunskapslyftet pågår, dvs. till utgången av år 2002,
skall  ubs  finnas  kvar  vid sidan av det reguljära
studiestödet.

Förslag om avslag på propositionen, m.m.

Moderata   samlingspartiet   föreslår    i    motion
1999/2000:Ub10 att riksdagen skall avslå regeringens
förslag  till  ändringar i studiestödssystemet (yrk.
1). Moderaterna  anser  att regeringen bör ta med de
borgerliga partierna i förhandlingar  för  att skapa
ett  system  som  är långsiktigt politiskt förankrat
och  därmed hållbart.  Enligt  motionärerna  är  den
föreslagna  reformen  inte fullt ut finansierad, och
de vill att riksdagen av  regeringen skall begära en
utförlig redovisning av hur  föreslagna  ändringar i
studiestödssystemet skall finansieras (yrk. 2).
Även  Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub8
avslag på  propositionen,  med  undantag för de fyra
lagändringar  som  gäller  pensionsrätt   (yrk.  1).
Motionärerna   anser  att  regeringens  förslag   är
otillräckligt; minskningen  av  skuldsättningen blir
marginell och kraven på återbetalning skärps, vilket
omintetgör en av studiestödets viktigaste uppgifter,
nämligen  att  minska den sociala snedrekryteringen.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag till
nytt   studiestödssystem   enligt   riktlinjer   som
beskrivs  i  motionen.  Studiemedlen  skall bestå av
lika delar bidrag och lån, fribeloppet  skall  höjas
mindre   än   vad   regeringen  föreslagit,  antalet
terminer som studiemedel  kan  utgå  sänks generellt
från    tolv   till   åtta   terminer,   kraven   på
studieresultat      skärps      enligt      Centrala
studiestödsnämndens   (CSN)  tidigare  förslag,  och
återbetalningen  skall  ske   genom  ett  modifierat
annuitetssystem  där  takten är lägre  inledningsvis
och sedan accelererar (yrk. 2).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena.
Behovet  av  ett  nytt  studiestödssystem har varit
tydligt under lång tid. Ur  statsfinansiell synpunkt
är  det  nuvarande  lånesystemet   inte  långsiktigt
stabilt.  Det  finns  en  uppenbar  risk  för  stora
avskrivningar  i framtiden. Problemen  med  att  det
finns flera olika  stödsystem  med  olika regler och
olika    förmåner   var   ett   av   motiven   bakom
tillsättandet       av       Studiestödsutredningen.
Oppositionspartierna har de senaste  åren kritiserat
regeringen    för    att    förslaget    till   nytt
studiestödssystem inte lagts fram tidigare.  Det  nu
framlagda  förslaget  från regeringen är så utformat
att det är möjligt att,  om  det anses motiverat och
ekonomiskt möjligt, längre fram göra förändringar på
enskilda punkter, t.ex. när det gäller bidragsdelen,
fribeloppet   eller  antalet  terminer,   utan   att
systemet behöver göras om från grunden.
Två    partier   föreslår    tillkännagivanden    om
finansieringen av ett nytt studiestödssystem.
Centerpartiet anser enligt motion 1999/2000:Ub8 att
ett  nytt  studiestödssystem  bör  finansieras  dels
genom  en  mindre  utbyggnad  av  den  grundläggande
högskoleutbildningen    än    den   som   regeringen
föreslagit,  dels  genom  de  skärpningar  som  ovan
beskrivits   i   fråga   om  antalet  terminer   som
studiemedel   kan   lämnas   och    av   kraven   på
studieresultat  samt  den  begränsade  höjningen  av
fribeloppet  och dels genom en utökning av  anslaget
till studiemedel  med 1 miljard kronor år 2001 och 2
miljarder   kronor  år   2002   (yrk.   4).   Enligt
motionärernas  beräkningar kommer det successivt att
uppstå     en     besparing      genom      minskade
räntesubventioner.  Under introduktionsfasen,  innan
kostnaden  för räntesubventionen  minskat  kraftigt,
uppstår dock  en kostnad som enligt motionärerna bör
finansieras    genom    indragning    av    tidigare
anslagssparande inom utgiftsområdet.
Folkpartiet  anser   att   kostnadsberäkningarna  i
propositionen är oklara, och  att följden därför kan
bli att partiet längre fram, när  riksdagen skall ta
ställning till de olika anslagsfrågorna,  kan  komma
att    avslå   förslag   som   inte   är   regelrätt
kostnadsberäknade (mot. 1999/2000:Ub5 yrk. 6).
U t s k  o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det   meddelas  i  propositionen   (s.   135)   att
regeringen  avser att återkomma till anslagsfrågorna
i  kommande  budgetarbete.   Riksdagen   bör  enligt
utskottets mening avvakta detta.
Till frågorna om för hur lång tid studiemedel skall
kunna   lämnas   och  om  kraven  på  studieresultat
återkommer utskottet i det följande.
Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 1999/2000:Ub9
ett     tillkännagivande    om    att    ett    nytt
studiestödssystem  bör  utformas med bredast möjliga
politiska förankring (yrk. 1).
U t s k o t t e t  anser  att  riksdagen  bör avslå
yrkandet om tillkännagivande.
Det förslag som regeringen nu har lagt fram  bygger
till    största    delen   på   förslag   från   den
parlamentariskt sammansatta  Studiestödsutredningen.
Den  reform  som nu föreslås kan  enligt  utskottets
uppfattning inte  skjutas  upp ytterligare, en åsikt
som    väl    överensstämmer    med    vad     bl.a.
Kristdemokraterna  hävdade  vid förra riksmötet. Ett
tillkännagivande  till  regeringen  i  enlighet  med
motionsyrkandet skulle inte  kunna  ha  någon  annan
effekt än att reformen ytterligare försenas.

De övergripande målen för studiestödet

Regeringen  anser  att studiestödet i form av bidrag
och lån är en del av  utbildningspolitiken och skall
bidra till att förverkliga  dess  mål.  Studiestödet
skall verka rekryterande och därmed bidra  till  ett
högt  deltagande i utbildningen. Det skall vidare ha
en utjämnande  verkan mellan individer och grupper i
befolkningen  och  därmed  bidra  till  ökad  social
rättvisa. Studiestödet  skall  ha  en  god effekt på
samhällets ekonomiska hushållning över tiden.
Regeringen  begär riksdagens godkännande  av  dessa
mål för studiestödet.
Moderata    samlingspartiet    anger    i    motion
1999/2000:Ub10  ett  antal  utgångspunkter  för  ett
enkelt  och hållbart studiefinansieringssystem (yrk.
3). Ett sådant  system  skall  göra  det möjligt att
studera hela året, både inom Sverige och  utomlands.
Det  skall  uppmuntra  till  effektiva studier.  Den
totala  skuldstocken  skall minska  successivt  utan
automatiska avskrivningar.  Inkomstprövningen  skall
avskaffas   och   räntorna  på  studieskulder  göras
avdragsgilla. CSN skall konkurrensutsättas.
Centerpartiet  begär   i  motion  1999/2000:Ub8  en
renodling   av   studiestödssystemet    (yrk.    3).
Motionärerna  menar  att  detta  system enbart skall
avse studier på högskolenivå. Studiestödet för vuxna
på  grund-  och gymnasieskolenivå bör  enligt  deras
mening lösas  i  enlighet med den utbildningsgaranti
som  Centerpartiet   fört   fram  förslag  om  i  en
budgetmotion.  Denna garanti innebär  möjlighet  att
med a-kassa komplettera en tidigare kort utbildning.
U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen godkänner
det som regeringen förordat om de övergripande målen
för studiestödet och avslår motionsyrkandena.
Det  system  som  regeringen  föreslår  ger  enligt
utskottets uppfattning  möjligheter att studera hela
året  och både i Sverige och  utomlands.  Regeringen
anser liksom  Moderaterna  att  systemet skall bidra
till att studier genomförs så snabbt  och  effektivt
som  möjligt  (prop. s. 93). Till inkomstprövningen,
rätten till avskrivning, frågan om att göra räntorna
avdragsgilla  samt   till   CSN:s   roll  återkommer
utskottet i det följande.
Centerpartiets förslag till utbildningsgaranti  och
enhetligt   försörjningsstöd  är  enligt  utskottets
uppfattning alltför skissartade för att kunna läggas
till grund för  en  renodling  av  studiestödet  för
vuxna till att enbart gälla högskolestudier.
Folkpartiet   tar   i   motion   1999/2000:Ub5   upp
rekryteringen  till  högre  utbildning.  Den sociala
snedrekryteringen  till  högre utbildning grundläggs
enligt   motionärerna   tidigare   i   skolsystemet.
Reformer  bör  därför  i  första  hand  inriktas  på
grundskolan och gymnasieskolan (yrk. 4). Folkpartiet
anser  också  att  högre utbildning  lönar  sig  för
dåligt,   bl.a.   på   grund    av   det   nuvarande
skattesystemet, och att detta är  den  underliggande
orsaken till att så liten andel av befolkningen  går
vidare till eftergymnasial utbildning (yrk. 5).
U  t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Att  den  sociala   snedrekryteringen   till  högre
utbildning   grundläggs   tidigare   i  skolsystemet
påtalades redan i utredningsbetänkandet Ursprung och
utbildning (SOU 1993:85). Det togs också  upp  i den
utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen lade
fram våren 1997 (skr. 1996/97:112 s. 24, bet. UbU13,
rskr.  260).   Liksom regeringen anser utskottet att
även utformningen  av  studiestödssystemet för högre
studier    har    inverkan    på     den     sociala
snedrekryteringen.  Frågor  om statens roll när  det
gäller lönebildningen på arbetsmarknaden  och frågor
om skattesystemet behandlas återkommande i riksdagen
och bereds av andra utskott.

Studiemedlens storlek - totalbelopp och
bidragsnivåer

Regeringens   förslag   är   att  totalbeloppet  för
studiemedel     liksom    hittills    skall,     för
heltidsstudier  under   nio   månader  (ett  normalt
studieår),  vara  175,5  %  av prisbasbeloppet.  Med
nuvarande  prisbasbelopp innebär  detta  63 882  kr.
Bestämmelser  om  totalbeloppet  finns i 3 kap. 11 §
förslaget till studiestödslag. Totalbeloppet skall i
vissa fall kunna kompletteras med  ett  tilläggslån.
Utskottet återkommer längre fram till tilläggslånet.
Folkpartiet  föreslår  i  motion  1999/2000:Ub5  en
höjning av totalbeloppet med 200 kr per månad utöver
regeringens  förslag (yrk. 8). De ökade  kostnaderna
för detta täcks  enligt motionärerna av Folkpartiets
övriga förslag till förändringar i systemet.
U t s k o t t e t  anser  att  riksdagen bör ställa
sig    bakom    regeringens   förslag   och    avslå
motionsyrkandet.
Motionärerna har  inte  närmare redovisat på vilket
sätt   en   sådan   höjning  av  totalbeloppet   kan
finansieras genom andra ändringar i systemet. Enligt
utskottets   mening  är   en   större   höjning   av
bidragsdelen   -    något   som   även   Folkpartiet
eftersträvar  -  angelägnare   än   en   höjning  av
totalbeloppet,  eftersom skuldsättningen kan  väntas
ha en hämmande effekt  på  rekryteringen  till högre
utbildning.
Av  totalbeloppet  skall  enligt regeringens förslag
34,5  %  generellt  vara  ett  bidrag.   Ett   högre
studiebidrag   skall   kunna   lämnas   till   vissa
studenter.  Till  detta  återkommer utskottet längre
fram. Bestämmelser om det  generella  studiebidraget
finns i 3 kap. 12 § förslaget till studiestödslag.
Både  Kristdemokraterna och Folkpartiet  anser  att
ambitionen  bör  vara att bidragsdelen utgör 50 % av
totalbeloppet. Kristdemokraterna  anser att det hade
varit  ett  angeläget  första  steg  att  åtminstone
acceptera  Studiestödsutredningens  förslag   om  en
generell  bidragsnivå  på  40  % (mot. 1999/2000:Ub9
yrk.  2). Enligt Folkpartiet i motion  1999/2000:Ub5
medger det statsfinansiella läget i dag inte alltför
stora höjningar  av  bidragsdelen,  och  partiet ser
regeringens  förslag  som ett första steg (yrk.  2).
Förseningar  i  studierna  skall  dock  medföra  att
bidragsdelen minskas  i  förhållande till antalet ej
fullgjorda  poäng,  ett  s.k.  peng-per-poäng-system
(yrk.  14).  I  motion  1999/2000:Ub813  (c)  hävdar
motionären  att  regeln  bör   vara   att  50  %  av
studiemedelsbeloppet skall vara bidrag (yrk. 10).
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  ställer
sig  bakom   regeringens  förslag  om  bidragsdelens
storlek  och  avslår   motionärernas   yrkanden   om
tillkännagivande.
Liksom  regeringen och motionärerna anser utskottet
att det är  angeläget att minska skuldsättningen för
studenterna.   Det   mest   effektiva   sättet   att
åstadkomma   detta   är   att  höja  bidragsandelen.
Regeringen gör bedömningen  att det statsfinansiella
läget   inte  tillåter  en  så  stor   höjning   som
Studiestödsutredningen   föreslog.   Utskottet  vill
också peka på att den föreslagna studiestödslagen är
så   konstruerad  att  det  är  möjligt  att   ändra
bidragsandelen,  när  det  statsfinansiella läget så
medger, utan att systemet i sin helhet behöver göras
om.
Möjligheterna  att  använda  ett   "peng-per-poäng-
system"  övervägdes  av Studiestödsutredningen,  som
kom fram till att nackdelarna  överväger fördelarna.
Utredningen pekade bl.a. på att  ett  sådant  system
skulle  kunna locka studenter att välja lätta kurser
och utbildningar  framför  dem som anses svårare och
kräver en större arbetsinsats  (SOU  1996:90  s. 113
f.). Utskottet delar utredningens bedömning.
Vidare föreslår regeringen att en särskild resursram
skall  avsättas för att ett högre studiebidrag skall
kunna lämnas  för  studier på främst grundskole- och
gymnasienivå. Det högre  bidraget  föreslås bli 82 %
av  totalbeloppet. Det skall vara tillgängligt  både
för arbetslösa  och  för arbetstagare men förutsätta
att den studerande är  25 år eller äldre. Regeringen
föreslås  få utfärda de närmare  reglerna  för  rätt
till  det  högre  bidraget.  Den  som  en  gång  har
beviljats det  högre  bidraget  skall ha förtur till
detta   bidrag   för  att  slutföra  den   påbörjade
utbildningen.   Bestämmelserna    om    det    högre
studiebidraget  finns  i  3 kap. 13 § förslaget till
studiestödslag.
Regeringen  anser  att  det  högre  bidraget  skall
riktas  till  grupper  som  är i särskilt  behov  av
kompetensförstärkning och som  det  är angeläget att
rekrytera  till  utbildning.  Inom  ramen   för  ett
flexibelt  system  bör  det  finnas  möjligheter att
styra   bidraget  till  angelägna  studerandegrupper
oavsett studienivå,  heter  det  i propositionen (s.
85). Regeringen anser att man bör undvika ett system
med urval. Om resursramen inte räcker  till  för att
ge det högre bidraget till alla behöriga sökande bör
därför  den  ordning  som  gäller  i  det  nuvarande
svuxasystemet  tillämpas, nämligen att stöd beviljas
i den ordning ansökningarna  kommer  in och så länge
resurserna räcker.
Kristdemokraterna  framför  i  motion 1999/2000:Ub9
tveksamhet till förslaget om ett  "först-till-kvarn-
system" (yrk. 8). De anser också att  det inte skall
krävas att man har uppnått en viss ålder  (yrk.  9).
Folkpartiet  föreslår i motion 1999/2000:Ub5 att det
högre bidraget  för  vuxenstuderande på gymnasienivå
skall sättas till 60 %  av  totalbeloppet  (yrk. 9).
Vidare  anser Folkpartiet att regeringen inte  skall
få utfärda  föreskrifter  om  att  rikta  det  högre
bidraget      till     studerandegrupper     oavsett
utbildningsnivå,  t.ex. med hänsyn till den aktuella
situationen på arbetsmarknaden  (yrk.  10). I motion
1999/2000:Ub11 (s) framförs kritik mot det  som sägs
i  propositionen  om att det högre bidraget i första
hand    skall    ges    till    dem    som    saknar
grundskolekompetens och i  andra  hand  till dem som
saknar  gymnasiekompetens.  Enligt motionärerna  bör
utbildningens inriktning tillmätas  större  vikt som
prövningsgrund  för  det  högre bidraget. Regeringen
bör ta till vara erfarenheterna från urvalsprocessen
inom ubs vid utformningen av  de  nya urvalsreglerna
till det högre bidraget, heter det i motionen.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  ställer
sig bakom regeringens förslag om det högre bidragets
målgrupp  och  nivå  och  godkänner  vad  regeringen
anfört  om  en  särskild resursram för detta bidrag.
Riksdagen  bör  enligt   utskottets   mening   avslå
motionsyrkandena.
Behovet av en åldersgräns beror på att man inte bör
uppmuntra  avhopp  från  gymnasieskolan.  Det  högre
bidraget  bör inte heller kunna användas av ungdomar
för  att  bedriva  kompletteringsstudier  i  komvux.
Enligt utskottets  mening  bör  det vara regeringens
sak  att  närmare  utforma  bestämmelserna   om  hur
beviljandet av det högre bidraget skall gå till.  De
erfarenheter  som  gjorts  vid  tillämpningen  av de
olika  hittillsvarande studiestöden för vuxna (svux,
svuxa, ubs)  bör  självfallet tas till vara utan att
riksdagen  behöver  göra   något   tillkännagivande.
Utskottet  delar  Folkpartiets uppfattning  att  den
enskildes  val  att  studera   i   största   möjliga
utsträckning  måste  byggas  på motivation och fritt
val. Det utesluter dock inte att  det  i vissa lägen
kan  vara  befogat  att  ta  hänsyn  t.ex. till  den
aktuella situationen på arbetsmarknaden.

Studiestödstid

I förslaget till studiestödslag regleras den tid som
studiemedel  får lämnas för i 3 kap. 8-10  §§.  Till
skillnad  från   dagens   regler  föreslås  att  den
tidsenhet för vilken studiemedel  beviljas  anpassas
till  sättet att ange utbildningars omfattning.  För
flertalet  utbildningar  anges detta i antal veckor.
Studiemedel skall enligt förslaget  beräknas per hel
vecka   för  både  heltids-  och  deltidsstuderande.
Studiemedel  skall lämnas för sådan del av studietid
som omfattas av  den  kursplan eller motsvarande som
gäller   för   utbildningen.   Detta   innebär   att
studerande i komvux  inte  kan  få studiemedel under
juluppehåll när ingen undervisning  ges.  Det har de
däremot     kunnat    få    inom    det    nuvarande
svux/svuxasystemet.
Den längsta  tiden  för studiemedel på högskolenivå
föreslås bli 240 veckor  (sex normala studieår). För
utbildningar på gymnasial  nivå föreslås maximitiden
bli 120 veckor, men den som  redan  har  en  treårig
gymnasieutbildning   eller   motsvarande  utbildning
skall  bara  kunna  få studiemedel  under  högst  80
veckor för studier på  gymnasial  nivå. Den som helt
saknar    grundskoleutbildning   eller   motsvarande
utbildning  skall  kunna  få  studiemedel för sådana
studier under högst 80 veckor.  Tiden  kan förlängas
med  20  veckor  för  den  som behöver grundläggande
färdighetsträning i läsning,  skrivning och räkning.
För  den  som  redan har grundskoleutbildning  eller
motsvarande är gränsen  för  studiemedel för studier
på samma nivå  enligt regeringens förslag 40 veckor.
Regeringen föreslår att studiemedel  för tid utöver
de  fastställda  tidsgränserna skall kunna  beviljas
bara om det finns  synnerliga skäl. Detta innebär en
skärpning av nuvarande regler om särskilda skäl. Den
praxis  som  har utvecklats  har  enligt  regeringen
inneburit att  många  studerande i förväg har kunnat
räkna  med  att  få studiestöd  under  2-3  terminer
utöver huvudregeln,  vilket  är otillfredsställande.
Synnerliga  skäl kan enligt regeringen  gälla  t.ex.
förlängd studietid på grund av funktionshinder eller
andra mycket speciella omständigheter.
För den som  är  41  år  eller äldre begränsas dock
rätten till lånedelen av studiemedlen  med  stigande
ålder till allt färre veckor sammanlagt.
Kristdemokraterna begär i motion 1999/2000:Ub9  ett
tillkännagivande om att omställningen när det gäller
juluppehållet  i gymnasial vuxenutbildning måste ske
successivt och med  stor  flexibilitet,  så att inte
enskilda personer drabbas på ett oskäligt sätt (yrk.
10).  De  anser  också att kravet för undantag  från
huvudreglerna  om  längsta   tid  måste  få  en  mer
flexibel formulering än regeringen  föreslagit (yrk.
11).
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  ställer
sig bakom regeringens förslag när det gäller tid som
studiemedel    kan    beviljas   för   samt   avslår
motionsyrkandena.
Som  nämns i den kristdemokratiska  motionen  avser
regeringen   att  låta  de  nuvarande  reglerna  för
studiestöd under  julferier  få  tillämpas  under en
övergångstid  för dem som vid införandet av det  nya
systemet uppbär  svux eller svuxa. Detta tillgodoser
enligt utskottets mening kravet på att enskilda inte
skall drabbas på ett  oskäligt sätt av förändringen.
Utskottet     anser    liksom     regeringen     och
Kristdemokraterna   att   villkoret   för   att   få
studiemedel för längre tid än vad som är huvudregeln
behöver  skärpas.  Ändringen  från  "särskilda skäl"
till "synnerliga skäl" är därför motiverad.  Det bör
vara  CSN:s  och  den  blivande överklagandenämndens
uppgift  att avgöra vad som  utöver  funktionshinder
skall   kunna    räknas    som   "mycket   speciella
omständigheter"  som  kan motivera  studiemedel  för
längre tid.
Utskottet  tar  i detta sammanhang  upp  yrkandet  i
Folkpartiets      motion       1999/2000:Ub5      om
treterminssystem   inom    högskolan    (yrk.   11).
Motionärerna anser att en indelning av studieåret  i
tre terminer skulle göra det möjligt för studenterna
att  förkorta  studietiden genom att läsa även under
en sommartermin,  och  de begär ett tillkännagivande
till regeringen om detta.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  avslår
yrkandet.
Det  finns inga nationella bestämmelser som hindrar
universitet  och  högskolor  från att organisera sin
verksamhet  i  tre terminer som  tillsammans  täcker
hela kalenderåret.  Utskottet  är  inte  berett  att
förorda  att bestämmelser om terminer eller läsår på
nytt införs  i   högskoleförordningen.  Sommarkurser
förekommer i viss omfattning i dag, och deltagarna i
sådana   kurser   kan   beviljas   studiemedel  inom
nuvarande  studiestödssystem. Det kommer  också  att
vara   möjligt    i    det    nya   systemet.   Både
studiemedelsbeloppen och den längsta  tiden  för att
få   studiemedel   uttrycks  i  den  föreslagna  nya
studiestödslagen i veckor.  Beroende  på  lärosätets
utbud och studentens val kan veckorna vara fördelade
på fler eller färre år.

Studiestödsberättigande utbildningar

Regeringen  föreslår  att studiestöd liksom hittills
skall lämnas till studerande  vid  de  läroanstalter
och utbildningar i Sverige som bestäms av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.  Detta
regleras   i   3   kap.   2   §   i  den  föreslagna
studiestödslagen. Enligt regeringens uppfattning bör
frågan om huruvida en ny utbildning  skall  ge  rätt
till   studiestöd   bedömas   i   förhållande   till
befintliga  ekonomiska  ramar.  Beslut  om rätt till
studiestöd   bör   därför   fattas  inom  ramen  för
budgetprocessen.
Kristdemokraterna     ifrågasätter     i     motion
1999/2000:Ub9 att utgångspunkten i bedömningen skall
vara befintliga ekonomiska ramar (yrk. 12). De anser
det   viktigt   att   utbildningar   som   motsvarar
kvalitets-  och  nivåkraven   inte   undanhålls   av
ekonomiska  skäl.  I motion 1999/2000:Ub715 (s) sägs
att Naprapathögskolans  utbildning  borde  berättiga
till  studiemedel,  eftersom  samhället  har infogat
denna   utbildning   i   sitt   kontrollsystem   via
legitimationen  av  naprapater. Motionärerna vill ha
en  utredning  av  förutsättningarna  för  att  låta
naprapatutbildningen   berättiga   till  studiemedel
under hela utbildningstiden.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Bedömningen  av  kvalitet  och nivå på utbildningar
som bedrivs i enskild regi och  där  anordnaren vill
få  statlig  tillsyn och eventuellt statsbidrag  och
rätt  för  deltagarna   till   studiestöd   görs  av
Högskoleverket   respektive  Statens  skolverk.  Att
besluta   vilka   utbildningar    som   skall   vara
studiestödsberättigande       är      en      viktig
utbildningspolitisk uppgift som  har  stor ekonomisk
betydelse.  Utskottet  kan  därför  inte ställa  sig
bakom      uppfattningen      att     en     positiv
kvalitetsbedömning    av    respektive    ämbetsverk
automatiskt skall medföra att de studerande får rätt
till   studiemedel.  Den  ordning   som   regeringen
förordar,   nämligen   att   frågan   om   att  göra
ytterligare   utbildningar   studiestödsberättigande
behandlas  i budgetprocessen, är  enligt  utskottets
mening rimlig.  Riksdagen  bör  inte  uttala  sig om
Naprapathögskolans möjligheter att bli upptagen  som
studiestödsberättigande,   eftersom   prövningen  av
denna fråga bör skötas av regeringen.

Inkomstprövning

I det nuvarande studiemedelssystemet är  rätten till
stöd   beroende  av  den  studerandes  inkomst.   Om
inkomsten  under  ett  kalenderhalvår överstiger ett
visst  belopp  - det s.k.  fribeloppet  -  reduceras
studiemedelsbeloppet  med  50 %  av  den inkomst som
överstiger  fribeloppet.  De uppgifter om  förväntad
inkomst som den sökande uppger  i ansökan om studie-
medel kontrolleras i efterhand mot  taxeringen,  och
studiemedelsbelopp  som  eventuellt  har lämnats för
mycket     krävs     tillbaka.     En    motsvarande
inkomstprövning    finns    inte    i    svux-   och
svuxasystemen. Reducering görs dock för den  som har
pension, livränta eller annan liknande ersättning.
Regeringen   föreslår   nu   att  inkomstprövningen
behålls  i  det  nya studiemedelssystemet,  men  att
fribeloppet höjs från  i  dag  150 %  till  250 % av
prisbasbeloppet  vid  heltidsstudier  i  nio månader
(ett normalt studieår). Motivet för höjningen är att
de  studerande  bör ges ökade möjligheter att  genom
eget arbete öka sin  levnadsstandard  eller begränsa
sin skuldsättning. Att avskaffa inkomstprövningen är
enligt  regeringen inte möjligt av ekonomiska  skäl,
eftersom  det  skulle  medföra  att  alla som nu har
stora  inkomster  och därför inte söker  studiemedel
skulle få rätt till  fulla  studiemedel.  Detta vore
enligt regeringens mening inte förenligt med  kraven
på   hushållning  med offentliga medel. Att avskaffa
inkomstprövningen   är    inte    heller   lämpligt.
Studenterna bör inte uppmuntras till  förvärvsarbete
utöver   en   viss  gräns,  eftersom  heltidsstudier
normalt är en krävande  sysselsättning som kräver en
heltidsinsats.  Vid  deltidsstudier  är  fribeloppet
högre, både i det nuvarande studiemedelssystemet och
i det föreslagna.
Vad som skall räknas som inkomst i detta sammanhang
föreslås vara oförändrat,  nämligen  den studerandes
sammanräknade  inkomst  av tjänst, näringsverksamhet
och kapital vid taxeringen.
Inkomstprövningen är i dag,  och  föreslås  förbli,
uppdelad  på  kalenderhalvår. Fribeloppet, som andel
av prisbasbeloppet,  föreslås  variera  beroende  på
utbildningstidens  längd under respektive halvår. Om
höstterminen  är  kortare   än   vårterminen,   blir
fribeloppet för höstterminen högre.
Inkomstprövningen  regleras i 3 kap. 16-22 §§ i den
föreslagna nya studiestödslagen.
Kristdemokraterna anser enligt motion 1999/2000:Ub9
att ett totalt avskaffande  av  inkomstprövningen är
det   enda  rimliga  för  att  den  enskilde   skall
uppmuntras  att  ta  ett personligt ansvar (yrk. 3).
Även     i    motionerna    1999/2000:Ub701     (m),
1999/2000:Ub703  (m) och 1999/2000:Ub706 (m) yrkande
2 förordas att inkomstprövningen  avskaffas.  I  den
förstnämnda  av  dessa  motioner  påpekas  att denna
prövning  motverkar  sparande,  i den andra att  den
innebär att arbete inte lönar sig  och  i den tredje
att inkomstprövningen också leder till att studenter
arbetar svart och ljuger om sina inkomster.
Folkpartiet  föreslår  i  motion 1999/2000:Ub5  att
fribeloppet   skall   höjas   mer    än   regeringen
föreslagit,  nämligen  till 300 % av prisbasbeloppet
(yrk. 3).
Som framgått av det föregående  anser Centerpartiet
att  höjningen  bör  vara  mindre än vad  regeringen
föreslagit.
I  motion 1999/2000:Ub6 (s)  föreslår  motionärerna
att  regeringen  skall  följa  upp  frågan  huruvida
uppdelningen  på kalenderhalvår även efter höjningen
av fribeloppet  kvarstår som ett problem. Motionären
bakom   motion  1999/2000:   Ub4   (m)   anser   att
kapitalinkomster  i  form  av  reavinst  inte  skall
beaktas  vid  inkomstprövningen, eftersom pengar som
familjer har fondsparat  för sina barn bör kunna tas
ut och användas till att skaffa  egen  bostad  åt de
ungdomar  som  skall flytta hemifrån, utan att detta
minskar möjligheterna att få studiebidrag.
U t s k o t t e  t   ställer  sig bakom regeringens
förslag   och   föreslår   att   riksdagen    avslår
motionsyrkandena.
Den  höjning av fribeloppet som regeringen föreslår
är enligt utskottets mening väl avvägd. Studenternas
möjlighet att öka sin levnadsstandard eller begränsa
sin skuldsättning förbättras, samtidigt som systemet
inte uppmuntrar  studenter  som heltidsstuderar till
så omfattande förvärvsarbete  vid sidan av studierna
att  dessa försummas. Av samma skäl  som  regeringen
anser   utskottet  att  inkomstprövningen  inte  kan
avskaffas.
Det finns  enligt  utskottets  mening inte behov av
något tillkännagivande om att regeringen skall följa
upp   frågan  om  uppdelningen  på   kalenderhalvår.
Höjningen   av   fribeloppet   innebär   att  de  av
studenterna  upplevda problemen med en uppdelning  i
kalenderhalvår  minskar  avsevärt.  Utskottet  utgår
dock  ifrån att regeringen återkommer till riksdagen
om justeringar skulle anses nödvändiga.
En  eventuell   reavinst   när   studenten  tar  ut
fondsparande för att köpa bostad skulle bara påverka
fribeloppet under det år då uttaget  sker. Problemet
att  en  student  som haft möjlighet att  köpa  egen
bostad   eventuellt   inte    kan   ha   ytterligare
sidoinkomster     under    ett    år    utan     att
studiemedelsbeloppet  påverkas  är enligt utskottets
uppfattning inte särskilt allvarligt.

Lån och återbetalning

Under  de  senaste  tio åren har återbetalningen  av
studielån varit konstruerad  så  att  det belopp som
låntagaren    skall    återbetala   ett   visst   år
(årsbeloppet)  relateras   till  hans  eller  hennes
inkomst  två  år  tidigare men  inte  till  skuldens
storlek. Återbetalningen  sker med 4 % av inkomsten.
Skulden  räknas  varje  år upp  med  en  ränta,  som
fastställs  av  regeringen  och  motsvarar  70 %  av
statens genomsnittliga  upplåningsränta  de  senaste
tre  åren.  Hur  lång tid som återbetalningen kommer
att  pågå  är  beroende  av  räntan,  inkomsten  och
skuldens storlek.
I det reformerade  studiestödssystem som regeringen
nu  föreslår  skall  återbetalningen   ske  med  ett
annuitetsliknande system över en period  av  normalt
25  år  eller  den  kortare  tid  som återstår tills
låntagaren fyller 60 år. Utgångspunkten  är att alla
skall  hinna  betala  tillbaka sina lån och att  den
enskildes  ansvar  för  upptagna   lån   skall  vara
tydligt. Det belopp som skall återbetalas  ett visst
år  (årsbeloppet)  relateras  till skuldens storlek,
räntan  för året och antalet återbetalningsår,  inte
till låntagarens  inkomst.  Årsbeloppet  räknas  för
varje  år  upp  med  2 %  vid  oförändrad  ränta. En
garantiregel skall göra det möjligt att begränsa sin
återbetalning  ett  visst  år  till  5 %  av aktuell
inkomst. När låntagaren nått 50 års ålder höjs denna
gräns    till   7  %.   I   sådana   fall   förlängs
återbetalningstiden    till    dess   lånet   blivit
slutbetalat.
Bestämmelserna om återbetalning  finns  samlade i 4
kap. i den föreslagna studiestödslagen.
Folkpartiet  kritiserar i motion 1999/2000:Ub5  att
propositionen inte innehåller någon ordentlig kalkyl
för hur återbetalningssystemet  kommer  att  fungera
med  hänsyn  till den ekonomiska utvecklingen, t.ex.
räntenivå, löneutveckling  och  ekonomisk  tillväxt.
Motionärerna vill att regeringen skall återkomma med
utförliga   sådana   beräkningar  och  förslag  till
eventuella förändringar av reglerna (yrk. 7).
I motion 1999/2000:Ub713  (s)  framhålls bristen på
balans i kraven på återbetalning  mellan  dem som är
bosatta   i  Sverige  och  dem  som  bor  utomlands.
Motionären  pekar  på  att den som bor i Sverige och
inte sköter sina återbetalningar  blir  föremål  för
indrivning     genom     kronofogden     och     får
betalningsanmärkning. Bor den återbetalningsskyldige
utomlands   lämnas   kravet   till   ambassad  eller
inkassobyrå.
Motion  1999/2000:Ub702  (m)  tar  upp  behovet  av
enhetliga  regler  för  återbetalning  av studielån.
Motionärerna vill ha samma regler för nedsättning av
årsbelopp oavsett om låntagaren är bosatt  i Sverige
eller utomlands.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen ställer
sig   bakom    regeringens    förslag   och   avslår
motionsyrkandena.
I  propositionen  finns  tio  exempel  på  hur  det
föreslagna återbetalningssystemet skulle fungera vid
olika    antaganden    om   ålder   och   lön    vid
återbetalningens början.  En  av de stora fördelarna
med det system som nu föreslås,  jämfört med det som
gäller  i dag, är att låntagaren får  grepp  om  hur
länge han  eller  hon  kommer  att  behöva betala på
lånet,  och  får möjlighet att tydligare  än  i  dag
påverka hur mycket  som  skall  återbetalas varje år
(nämligen  genom att skuldens storlek  är  avgörande
för detta).  Den ekonomiska utvecklingen i samhället
eller individens  löneutveckling  blir  inte  längre
avgörande  för återbetalningen. Det tillkännagivande
som begärs i  motion  1999/2000:  Ub5  yrkande  7 är
enligt utskottets mening inte behövligt.
Eftersom de föreslagna reglerna för nedsättning  av
årsbelopp  är  kopplade  till  sammanräknad  inkomst
enligt  taxering  i  Sverige är det knappast möjligt
att tillämpa dem på exakt  samma  sätt  på låntagare
som inte är taxerade här. Det är därför rimligt  att
regeringen får meddela föreskrifter om hur inkomsten
skall   beräknas  då  en  låntagare  som  är  bosatt
utomlands   begär   nedsättning  i  årsbeloppet.  Av
propositionen (s. 119)  framgår att sådana låntagare
i  princip  skall betala tillbaka  studielån  enligt
samma  regler   som  övriga.  Även  när  det  gäller
metoderna  för  att   kräva   in  återbetalning  som
låntagaren inte sköter enligt reglerna  är  det  för
närvarande  inte  möjligt att göra på samma sätt med
låntagare som är bosatta  utomlands  som man gör med
dem  som  bor i Sverige. Utskottet har inhämtat  att
det   inom  Riksskatteverket   har   utarbetats   en
promemoria    om    behovet    av    ett    utvidgat
internationellt  indrivningssamarbete.  Denna har  i
januari  1999  överlämnats till Finansdepartementet,
där ärendet nu bereds.
En  av  de  saker  som   har   gjort  det  nuvarande
återbetalningssystemet  ohållbart  är  den  kraftigt
ökade risken för att staten  i  framtiden kommer att
drabbas   av   stora  avskrivningar  av   studielån.
Alltsedan studiemedelssystemet  infördes år 1965 har
regeln varit att återstående låneskuld skrivs av när
låntagaren  fyller  65 år eller avlider.  Under  den
senaste    tioårsperioden,     då     den     årliga
återbetalningen   har   varit   knuten  enbart  till
inkomsten och då inkomstutvecklingen  för  många har
varit   svag  eller  negativ,  har  sannolikt  många
studenter  betraktat  det  som troligt att de skulle
komma  att  få betala fyra procent  av  sin  inkomst
under hela sin  yrkesverksamma  tid  och  vid 65 års
ålder få återstående skuld avskriven. De har  därmed
inte  haft  något starkt incitament för att begränsa
sin skuldsättning i studiemedelssystemet.
I   budgetpropositionen    för   år   2000   (prop.
1999/2000:1  utg.omr.  15  s.  12)   gör  regeringen
bedömningen  att  de osäkra fordringarna  -  de  som
kanske kommer att behöva  skrivas  av  - uppgår till
mellan 4 och 35 miljarder kronor, beroende  på vilka
antaganden man gör om den ekonomiska utvecklingen.
Regeringen    har,   liksom   oppositionspartierna,
uppfattningen att  studielån skall betalas tillbaka.
Det modifierade annuitetssystem  som  utskottet just
har behandlat skall medverka till detta. Samma syfte
har  förslaget att det maximala antalet  veckor  för
rätt  till   studielån  skall  begränsas  successivt
fr.o.m. 41 års  ålder. Samtidigt skall systemet inte
avskräcka någon från  att  studera.  Det  bör därför
enligt   regeringen  liksom  hittills  vara  så  att
studielån som en studerande har tagit emot under tid
då han eller  hon har varit sjuk skall kunna skrivas
av helt eller delvis,  liksom skuld som återstår när
låntagaren avlidit eller  när  det  finns synnerliga
skäl  som  t.ex. varaktigt nedsatt betalningsförmåga
på grund av sjukdom eller handikapp. Avskrivning vid
uppnådd pensionsålder  skall  också finnas kvar, men
regeringen föreslår att gränsen  sätts  vid  67  års
ålder.   Som  motivering  för  denna  höjning  pekar
regeringen på att det nya ålderspensionssystemet ger
möjlighet  att  skjuta  upp  pensionsavgången  något
eller några år.
Bestämmelser om avskrivning finns i 4 kap. 22-25 §§
i den föreslagna studiestödslagen.
Kristdemokraterna hävdar i motion 1999/2000:Ub9 att
studielån skall betalas tillbaka och att det strider
mot   denna   grunduppfattning   att   ha   en  fast
åldersgräns   då   skulden   skrivs  av  (yrk.  15).
Avskrivning  vid  dödsfall  eller   om   det   finns
särskilda skäl bejakas däremot av motionärerna.
Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:N214  att
det  i  de  regionala  tillväxtavtalen  skall  kunna
införas en möjlighet att skriva av studieskulder för
dem    som    bosätter   sig   i   regionalpolitiskt
prioriterade  områden   (yrk.   11).   En   liknande
uppfattning  framförs i motion 1999/2000:Ub704  (c),
där motionären  föreslår  att  frågan skall utredas,
antingen   separat   eller   som  en  del   av   den
regionalpolitiska     utredningen.      I     motion
1999/2000:Ub813 (c) föreslås att Kalmar län  får bli
försöksområde för en sådan avskrivning (yrk. 6).
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen ställer
sig   bakom    regeringens    förslag   och   avslår
motionsyrkandena.
Det råder ingen oenighet om att studieskulder skall
betalas tillbaka. Det nya systemet för återbetalning
kommer enligt utskottets bedömning  att  göra  detta
tydligare för låntagarna, samtidigt som  behovet  av
avskrivning  vid  uppnådd  pensionsålder  kommer att
minska.  Utskottet  anser inte att möjligheten  till
avskrivning vid 67 års ålder skall avskaffas.
Ett     viktigt     krav    på     det     statliga
studiestödssystemet  är   att   det   uppfattas  som
rättvist av de berörda. Att använda systemet som ett
regionalpolitiskt  instrument kan komma  i  konflikt
med detta krav. Utskottet är inte berett att förorda
något sådant, oavsett  om  det skulle gälla försök i
ett  enda län eller mera generellt.  I  sammanhanget
noterar      utskottet      att     regeringen     i
budgetpropositionen  för år 2000  har  redovisat  en
beräkning  av det regionala  tillväxtkapitalet  åren
2000-2002, dvs.  de finansiella ramarna för insatser
i tillväxtavtalen  (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 24 s.
31).  Utgiftsområde  15   Studiestöd  ingår  inte  i
beräkningen.
Kristdemokraterna  tar  i motion  1999/2000:Ub9  upp
tanken på avdragsrätt för  räntor  på  studielån vid
taxeringen  samt  bonus vid återbetalning  i  förtid
(yrk. 13). Även motion  1999/2000:Ub709 (kd) tar upp
tanken på bonus (yrk. 2).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  avslår
yrkandena.
Som  utskottet  redovisat  i  det  föregående skall
låntagaren  betala  en  ränta  som  utgör   70 %  av
Riksgäldskontorets genomsnittliga upplåningsränta de
tre  närmast  föregående  åren. Denna minskning  med
30 %    motsvarar    rätten    till    avdrag    för
kapitalinkomster   i   skattesystemet.   Regeringens
förslag till ny studiestödslag  innefattar möjlighet
för  regeringen  att meddela föreskrifter  om  bonus
till låntagare som betalar tillbaka större belopp än
det   fastställda   årsbeloppet   (4   kap.   20 §).
Motsvarande  möjlighet   finns  i  den  nu  gällande
studiestödslagen.   Utskottet    utgår    från   att
regeringen kommer att använda sig av den möjligheten
om regeringen bedömer att detta skulle vara gynnsamt
för statsfinanserna.

Pensionsrätt för studier

Enligt  riksdagens beslut i juni 1998 skall  studier
med studiemedel  kunna  grunda  pensionsrätt  enligt
särskilda  regler  (prop.  1997/98:151,  bet. SfU13,
rskr. 315). Till utformningen av dessa regler skulle
regeringen  återkomma i samband med förslag  om  ett
reformerat studiestödssystem.
Regeringen  föreslår   nu   lagregler   om   detta.
Innebörden  är  att  en  studerande  som  läser  med
studiemedel skall för varje sådant år tillgodoräknas
ett  s.k.  pensionsgrundande  belopp  som  motsvarar
138 %  av  det  studiebidrag  som han eller hon  har
fått. Detta skall gälla retroaktivt  fr.o.m.  den  1
januari    1995.    Anledningen    till    att   det
pensionsgrundande  beloppet  är högre än det studie-
bidrag som lämnats är att studiebidraget  inte - som
tidigare  varit  tänkt - skall göras skattepliktigt.
Bland annat administrativa  skäl  talar emot att ett
beskattat studiebidrag införs. När regeringen kommit
fram      till     förslaget     om     138 %     av
studiebidragsbeloppet   har   den   beaktat  antagen
genomsnittlig  sidoinkomst för studerandekollektivet
samt skattereglernas påverkan.
U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen ställer
sig bakom regeringens förslag.

Administrationen av det nya systemet

Regeringen föreslår att  studiestödsadministrationen
även  i  fortsättningen  skall   vara   en   statlig
myndighetsuppgift  och handhas av CSN. Därmed skapas
förutsättningar  för   en   likformig   och  rättvis
tillämpning   och   en   hög   kostnadseffektivitet,
samtidigt  som  den  studerandes  självständighet  i
fråga  om  val  av  utbildning och studieort  stärks
genom att studiestödsadministrationen  är skild från
utbildningsadministrationen.
Att  studiestödet  skall handhas av CSN anges  i  1
kap. 2 § i den föreslagna studiestödslagen.
Moderata   samlingspartiet    föreslår   i   motion
1999/2000:Ub812  ett tillkännagivande  om  att  alla
studenter   skall   ha    rätt   till   kvalificerad
privatekonomisk  rådgivning,  något  som  inte  utan
vidare kan förenas  med stelbent myndighetsutövning.
CSN:s roll och uppgifter  behöver  därför  förändras
(yrk.  11). I motion 1999/2000:Ub10, där Moderaterna
föreslår  avslag  på  hela  propositionen,  sägs att
CSN:s   monopol   på   hantering,   rådgivning   och
utbetalning  av  studielånen  bör  slopas.  I motion
1999/2000:Ub706 (m) föreslås ett tillkännagivande om
att  CSN snarast bör läggas ner (yrk. 1). Motionären
anser  att  man i stället kan  låta banker och andra
finansiella företag  administrera  studiestödet  och
att  staten  bör begränsa sig till att bevilja lånen
och garantera återbetalningen.
Kristdemokraterna  föreslår  i motion 1999/2000:Ub9
en  utredning  för att se över vilka  valmöjligheter
den enskilde i framtiden  kan  ges  när  det  gäller
administrationen  av låneutbetalningen (yrk. 14).  I
dagsläget  är  det  angeläget  att  ge  CSN  rimliga
förutsättningar att sköta  sina uppdrag, heter det i
motionen.
Även Folkpartiet önskar enligt motion 1999/2000:Ub5
en utredning av olika modeller  för  att fler än CSN
skall  kunna hantera utbetalningen av studielån  och
eventuellt    också   återbetalningen   (yrk.   12).
Konkurrens bör  råda, så långt det är möjligt, anser
motionärerna.
U t s k o t t e  t   delar  regeringens uppfattning
att hanteringen av studiestödssystemet  bör  vara en
statlig   myndighetsuppgift   och   skötas  av  CSN.
Riksdagen   bör   enligt  utskottets  mening   avslå
motionsyrkandena.
Enligt utskottets  uppfattning,  som också delas av
flera   av   motionärerna,   bör  CSN  ansvara   för
beviljandet   av   studiestöd.   Den   ordning   som
regeringen  föreslår,  att  CSN  också  sköter  både
utbetalning och återbetalning, har enligt utskottets
mening väsentliga fördelar både för  staten  och för
studenten. För bankerna skulle det självfallet  vara
mycket  fördelaktigt  att  få studenterna som kunder
och  låntagare utan att banken  behöver  löpa  några
kreditrisker.  Om man tänker sig att bankerna själva
skulle få avgöra  lånevillkoren,  skulle  tryggheten
för  studenterna  minska  kraftigt  jämfört med  det
system    som    regeringen    föreslår.   Bankernas
möjligheter  att nå kontakt med studenterna  och  ge
dem  privatekonomisk  rådgivning  är  med  nuvarande
system  mycket  goda, eftersom studiemedel utbetalas
till  det  bankkonto  som  studenten  själv  väljer.
Utskottet räknar  med  att regeringen inte avser att
ändra på den ordningen.
Folkpartiet  föreslår  i  motion  1999/2000:Ub5  ett
tillkännagivande   om   att  studenten   skall   ges
möjlighet till ett medvetet  val  av  lånenivå (yrk.
13).  Studenten  bör  ges möjlighet att ange  önskat
lånebelopp upp till maxnivån,  heter det i motionen.
Folkpartiet tänker sig också att  studenterna skulle
kunna erbjudas ett alternativ med en högre lånedel i
studiemedlen,  mot  löfte om viss avskrivning  efter
avlagda examina.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  avslår
yrkandet.
När  det  gäller  möjligheten att själv ange önskat
lånebelopp  är  yrkandet  tillgodosett  inom  dagens
system. Det finns  ingen  anledning  att  befara att
regeringen eller CSN skulle ta bort den när systemet
reformeras.   Tanken  att  koppla  samman  en  högre
lånedel med löfte  om  avskrivning är utskottet inte
berett att ställa sig bakom.
I motion 1999/2000:Ub709  (kd) föreslår motionärerna
en  utredning  av möjligheterna  att  sälja  ut  den
samlade studielånestocken  på marknaden (yrk. 1). En
förutsättning   skulle   vara  att   villkoren   för
studenterna  blir  lika fördelaktiga  som  i  dagens
situation, eller fördelaktigare.
U t s k o t t e t   anser  att  riksdagen bör avslå
yrkandet.
Liksom motionärerna anser utskottet  att  villkoren
för studenterna inte kan få försämras. Det är  svårt
att  se  varför  någon  skulle ha intresse av att ta
över studielånestocken och  driva  in skulderna utan
att kunna göra sig vinst genom detta.  Motionärernas
idé är enligt utskottets mening orealistisk, och det
finns  ingen anledning för riksdagen att  begära  en
utredning i frågan.
Regeringen   anser   att   Riksgäldskontoret  liksom
hittills skall ha ansvaret för  upplåning  av  medel
för studielån.
U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen godkänner
detta.
Principerna   för  hur  räntan  på  studielån  skall
bestämmas bör enligt  regeringen  vara  desamma  som
hittills,  nämligen  att  räntan  skall bygga på ett
ovägt    genomsnitt    av    emissionsräntorna    på
statsskuldväxlar  och  statsobligationer   under  de
senaste    tre    åren.    För    låntagaren   skall
upplåningsräntan  minskas  med  30 %,  svarande  mot
rätten   till   avdrag   för   kapitalkostnader    i
skattesystemet.    Räntan   skall   fastställas   av
regeringen för kommande kalenderår.
U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen förordat.

Lagregleringen

Det    reformerade   studiestödet    skall    enligt
regeringens förslag regleras i en ny studiestödslag.
Vissa delar  av  dess  innehåll har beskrivits i det
föregående.
Bestämmelser  om  studiehjälp   till   ungdomar   i
gymnasial  utbildning  finns  i  andra  kapitlet och
motsvarar  i  allt  väsentligt  3  kap.  i 1973  års
studiestödslag.   Dock   föreslås   att  de  närmare
förutsättningarna  för  studiehjälp  under   sjukdom
skall framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen
i stället för att anges i lagen.
Det  tredje  kapitlet  handlar  om studiemedel. Där
föreslås  i  3  §  att  den  övre åldersgränsen  för
studiemedel höjs till 50 år. En  bestämmelse förs in
i  5  §  om  att  studierna  måste  pågå   under  en
sammanhängande  tid  av  minst  tre  veckor  för att
studiemedel   skall   kunna  beviljas.  I  nuvarande
studiestödslag  finns  krav   på   minst  15  dagars
studietid  vid  heltidsstudier  eller minst  30  vid
deltidsstudier.   Bestämmelser   om   prövning    av
studieresultat  finns  i 6 och 7 §§ och motsvarar de
nu   gällande.   I  14  §  finns   bestämmelser   om
tilläggslån, som skall  kunna lämnas under högst 120
veckor  till  studerande som  fyller  minst  25  år.
Möjlighet till  tilläggslån  för  vissa merkostnader
regleras i 15 § och motsvarar vad som  gäller i dag.
Föreskrifter om studiemedel  under sjukdom  skall  -
på  samma  sätt  som  när  det  gäller studiehjälp -
meddelas av regeringen (24 §).
I  femte  kapitlet  finns  regler  om  återkrav  av
studiemedel. De motsvarar i allt väsentligt  det som
gäller i dag.
Regeringen   föreslår   att   beslut   av   CSN  om
tilldelning  eller  återkrav  av  studiemedel  skall
kunna     överklagas.     Därför     inrättas     en
överklagandenämnd, som skall bestå av en ordförande,
som  är  eller  har  varit  ordinarie  domare, och i
övrigt av jurister och personer med särskild  insikt
i   studerandes   förhållanden   och   med  särskild
sakkunskap    om    utbildningsväsendet.    Samtliga
ledamöter skall utses av regeringen. Bestämmelser om
rätt att överklaga och om överklagandenämnden  finns
i 6 kap. 10 och 11 §§.
Regeringen  föreslår  att  den nya studiestödslagen
skall träda i kraft den 1 juli 2001. Till studerande
som före detta datum har påbörjat  en utbildning och
beviljats  svux eller svuxa skall sådant  studiestöd
under  en övergångstid  kunna  lämnas  enligt  äldre
bestämmelser.
U t s k  o  t  t  e t  föreslår med hänvisning till
utskottets ställningstaganden  i  det föregående att
riksdagen  antar  regeringens förslag  till  studie-
stödslag.
Lagregleringen  av pensionsrätt  för  studier  skall
enligt regeringen ske på följande sätt.
Bestämmelser förs  fr.om.  den  1 januari 2001 in i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och
tillämpas  fr.o.m.  intjänandeåret  1999.   Eftersom
dessa  bestämmelser  hänvisar till studiestödslagen,
som ersätts av en ny sådan  den  1 juli 2001, ändras
lagen  om inkomstgrundad ålderspension  dels  den  1
januari, dels den 1 juli 2001 (lagförslagen 2.15 och
2.16 i propositionen).  Bestämmelserna om retroaktiv
beräkning för perioden 1995-1998  förs  in  i  lagen
(1998:675)  om  införande  av  lagen  (1998:674)  om
inkomstgrundad ålderspension (lagförslag 2.17).
U  t  s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen antar
dessa lagförslag.
I propositionen föreslås också ändringar i ett stort
antal andra lagar. Ändringarna föranleds av dels att
en ny studiestödslag ersätter den från 1973, dels av
att    vissa   studiestödsformer    (svux,    svuxa,
korttidsstudiestöd,  internatbidrag,  timersättning)
skall försvinna.
Lagen  (1998:676)  om  statlig ålderspensionsavgift
ändras den 1 januari 2000  enligt  riksdagens beslut
(prop.  1999/2000:1,  bet.  FiU1, rskr.  28).  Denna
ändring,  som  föreslogs i budgetpropositionen,  var
inte markerad i  regeringens  lagförslag  18 i denna
proposition.  Riksdagen  bör  anta lagförslaget  med
beaktande av ändringen.
När riksdagen den 27 oktober 1999 antog regeringens
förslag     till     socialförsäkringslag     (prop.
1998/99:119, bet. 1999/2000:SfU3,  rskr. 12) gjordes
på    förslag   av   socialföräkringsutskottet    en
redaktionell  ändring  i 3 kap. 13 § första stycket.
Riksdagen bör därför anta  regeringens lagförslag 21
i denna proposition med beaktande av ändringen.
Vissa av lagförslagen i denna  proposition  har  av
utskottet överlämnats till andra utskott, därför att
de  rör  lagrum som är föremål för prövning även där
och  besluten   därför  bör  samordnas.  Det  gäller
förslagen till lag  om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt  för utomlands bosatta (hemst.
8  i  prop.),  lag om ändring  i  inkomstskattelagen
(1999:000) (hemst.  22)  och  lag om ändring i lagen
(1999:000)  om ikraftträdande av  inkomstskattelagen
(hemst.   23),    vilka   utbildningsutskottet   har
överlämnat till skatteutskottet  för  samordning vid
behandlingen      av     proposition     1999/2000:2
Inkomstskattelagen.
Vidare      har      utbildningsutskottet      till
socialförsäkringsutskottet överlämnat förslaget till
lag  om  ändring  i  lagen   (1962:381)   om  allmän
försäkring  (hemst. 3)  och  förslaget  till lag  om
ändring  i  lagen (1994:308) om bostadstillägg  till
pensionärer   (hemst.   13)   för   samordning   vid
behandlingen  av   proposition  1999/2000:4  Vilande
förtidspension.
U t s k o t t e t   har  inget  att  invända mot de
övriga förslag till lagändringar som regeringen  har
lagt fram i den proposition som nu behandlas (hemst.
2,  4,  5,  6,  7, 9, 10, 11, 12, 14, 18, 19, 20 och
21).

Övriga frågor

Några motioner tar  upp  frågor  som  inte är direkt
berörda  av regeringens förslag i propositionen  men
som anknyter till studiestödet.

Folkpartiet   begär   i   motion  1999/2000:Ub5  ett
tillkännagivande  om  att  utbildningspremien  måste
höjas  (yrk.  1).  För  att kunskapsförsörjningen  i
Sverige skall kunna möta  framtidens  krav krävs att
lönebildningen,     skattesystemet,     de     olika
bidragssystemen  m.m.  ges  en  sådan utformning att
kunskap  och  kompetens  premieras,   heter   det  i
motionen.
U  t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Utskottet  delar  uppfattningen  att alla de nämnda
faktorerna  har  betydelse för kunskapsförsörjningen
och för den s.k. utbildningspremien.  Lönebildningen
är  ett område där statens inflytande är  begränsat.
Skattesystemet    och   de   olika   bidragssystemen
behandlas av skilda  utskott  i  riksdagen. På dessa
system finns det även andra anspråk  än att de skall
bidra  till  att höja utbildningspremien.  Utskottet
utgår från att  regeringen  alltid strävar efter att
finna  en  god  avvägning  mellan   olika   befogade
intressen.
Enligt regeringen är studiemedelssystemet tänkt  att
fungera   tillsammans   med  andra  trygghetssystem.
Studerande   med   försörjningsbörda   har   således
möjlighet till kompletterande  ekonomiskt tillskott,
främst barnbidrag och bostadsbidrag.
Kristdemokraterna  skriver  i motion  1999/2000:Ub9
att de inte delar regeringens  åsikt  att  speciella
behov tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem
(yrk.  5). De vill diskutera studenternas ekonomiska
helhetssituation, inklusive studiemedel. Tilläggslån
med en nedre åldersgräns på 25 år är inte en hållbar
lösning  av  denna  situation,  anser  de  (yrk. 6).
Särskilt vill de att regeringen skall återkomma till
riksdagen  med en konsekvensanalys av situa-  tionen
för studerande med barn (yrk. 7).
U t s k o t  t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen har nyligen  fastställt  utgiftsramar för
budgetåret  2000.  I dessa ramar för utgiftsområdena
12 och 15 ingår resurser  för  att höja barnbidraget
och  studiebidraget  i studiehjälpssystemet  fr.o.m.
den 1 januari 2000. I  de preliminära utgiftsramarna
för budgetåret 2001 ingår  en ytterligare höjning av
beloppen  i  dessa  bidrag.  Regeringen  har  i  den
proposition som nu behandlas meddelat sin avsikt att
utse en särskild utredare som  skall göra en översyn
av bl.a. de familjeekonomiska stöden,  där  särskilt
marginaleffekter i förhållande till andra stödformer
och  skatteregler  kommer  att analyseras (prop.  s.
81).  Utskottet  vill också påminna  om  regeringens
förslag till maxtaxa i barnomsorgen.
Kraven på studieresultat   -  som inte kommenteras i
propositionen - tas upp i flera motioner.
Kristdemokraterna   anser  att  de   förslag   till
skärpning av dessa krav  som  Studiestödsutredningen
lade   fram   bör  genomföras  (mot.   1999/2000:Ub9
yrk. 4).   De  anser   också   att   kontrollen   av
studieaktivitet  är för slapp och borde ses över när
en reform genomförs  (mot.  1999/2000:Ub708 yrk. 3).
Båda  dessa skärpningar ingår  i  Kristdemokraternas
kalkyl  för  finansiering  av  ett  höjt eller helst
slopat fribelopp.
Som   nämnts   i   det   föregående  ingår  det   i
Centerpartiets förslag till  nytt  studiestödssystem
att kraven på studieresultat skall skärpas.
Enligt    motion    1999/2000:Sf247    (kd)     bör
studiemedelssystemet   utformas   så  att  det  inte
missgynnar den som blir gravid (yrk.  2). Motionären
anser  att  studielånesystemet inte automatiskt  får
straffa  den  som   presterar  mindre  på  grund  av
barnafödande.
Motionerna 1999/2000:Ub7  (fp)  och 1999/2000:Kr509
(m)  tar  upp  svårigheterna  för elitidrottare  att
prestera studieresultat i samma  takt  som  andra. I
den  andra  motionen  föreslås att studietakten  för
elitidrottare skall kunna  reduceras från 30 till 20
poäng per studieår (yrk. 4).  Enligt båda motionerna
bör  verklig  elitidrott  kunna  betraktas  som  ett
synnerligt  skäl för att bevilja studiemedel  längre
tid än enligt huvudreglerna.
U t s k o t  t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Kraven  på  studietakt   för   att   få   fortsatta
studiemedel    har   hittills   inte   reglerats   i
studiestödslagen  utan  i  bestämmelser  som CSN har
utfärdat   med  stöd  av  regeringens  bemyndigande.
Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om
detaljinnehållet i dessa bestämmelser.
Enligt  förslaget  till  studiestödslag  skall  vid
bedömningen   av   studieresultat  hänsyn  tas  till
"förhållanden av personlig  natur  som  kan antas ha
inverkat  på  studieresultaten"  (3  kap. 7 §  andra
stycket).  Motsvarande  bestämmelse  gäller  i  dag.
Enligt  de  föreskrifter som CSN har utfärdat  skall
som sådana förhållanden  räknas  egen  sjukdom, nära
anhörigs sjukdom, dödsfall i familjen, vård av sjukt
barn,  vård  av närstående, barnpassningssvårigheter
och andra liknande omständigheter som den studerande
inte kunnat råda  över  (CSNFS  1995:16).  Under  en
period  då  man  inte  alls  studerar  kan  man inte
behålla  studiemedel.  Utskottet är inte berett  att
förorda en ändring på den  punkten. Särskilda regler
gäller  och  bör  fortsätta  att   gälla   när   den
studerande själv är sjuk.
Idrottsutövning  på  elitnivå bör enligt utskottets
mening inte finansieras genom studiestödssystemet.
Ett tillkännagivande om  invandrares  språkkunskaper
begärs  i  motion  1999/2000:Ub250  (s).  Motionären
pekar   på   att   det   inte   längre  finns  någon
studiestödsform  för  personer  som   går  miste  om
arbetsinkomst   eller   a-kassa  när  de  deltar   i
svenskundervisning  för  invandrare   (sfi).   Många
invandrare  som behöver sfi har så lite kunskaper  i
svenska att de inte kan delta i t.ex. komvux, vilket
annars skulle  ge  dem tillgång till studiestöd även
för sfi-studierna. Det  är  inte den organisatoriska
formen  av  ett stöd som är det  primära,  utan  att
denna    grupp   invandrares    behov    av    ökade
språkkunskaper kan tillgodoses, skriver motionären.
U t s k o  t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det är angeläget att  uppmärksamma behovet av ökade
språkkunskaper hos denna  grupp  och  utskottet  ser
därför     positivt    på    att    regeringen,    i
budgetpropositionen för år 2000, meddelar sin avsikt
att utreda frågan  om  huruvida  sfi organisatoriskt
bör föras in i komvux.
I  motion  1999/2000:Ub714  (s)  tar motionären  upp
behovet    av    att    se    över    finansieringen
organisatoriskt     och    ekonomiskt    av    korta
anpassningskurser. Det  gäller  kurser  för personer
som har drabbats av funktionshinder och därmed  fått
en    ny    livssituation.    I    dag    kombineras
korttidsstudiestöd  och  internatbidrag - som  skall
avskaffas - med bidrag från  landsting, kommuner och
Statens   institut   för  särskilt   utbildningsstöd
(SISUS). Enligt motionären  kan  SISUS  inte  längre
kompensera deltagarna fullt ut.
U  t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Som nämnts  tidigare  är det regeringens avsikt att
resurser  motsvarande de  som  i  dag  avsätts  till
korttidsstudiestöd   och  internatbidrag  i  stället
skall   anvisas   som   statsbidrag    till    vissa
organisationer, bl.a. handikapporganisationer, för i
princip samma utbildning som i dag.
Kunskapslyftskommittén  har  i  uppdrag  bl.a.  att
analysera     vilka     åtgärder    som    kan    ge
funktionshindrade möjlighet  att  studera på villkor
som   är  likvärdiga  med  övriga  vuxenstuderandes.
Kommittén meddelade i sin delrapport Vuxenutbildning
för alla?  Andra  året  med  Kunskapslyftet  att den
avser  att i slutbetänkandet återkomma till frågorna
kring   studiefinansiering    för   studerande   med
funktionshinder  (SOU  1999:39).  Utredningen  skall
vara slutförd senast den  1  april  2000.  Utskottet
anser   att   riksdagen   bör  avvakta  utredningens
resultat och regeringens beredning av frågan.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår  motionerna  1999/2000:Ub8  yrkandena 1
och 2 samt 1999/2000:Ub10 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (c) - delvis
2.  beträffande finansieringen av ett nytt
studiestödssystem
att riksdagen  avslår motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande 6 och
1999/2000:Ub8 yrkande 4,
res. 2 (c) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
3. beträffande en bred politisk förankring
av ett nytt studiestödssystem
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub9 yrkande 1,
res. 4 (kd) - delvis
4.  beträffande  de   övergripande  målen  för
studiestödet m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub8 yrkande
3  och 1999/2000:Ub10 yrkande  3  godkänner  vad
regeringen förordat,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (c) - delvis
5.  beträffande  rekryteringen  till högre
utbildning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkandena 4 och 5,
res. 3 (fp) - delvis
6.     beträffande    totalbeloppet    för
studiemedlen
att riksdagen  med  avslag på motion 1999/2000:Ub5 yrkande 8
godkänner vad utskottet anfört,
res. 3 (fp) - delvis
7. beträffande den  generella bidragsdelen
i studiemedlen
att  riksdagen  med  avslag   på   motionerna  1999/2000:Ub5
yrkandena 2 och 14, 1999/2000:Ub9 yrkande  2 och
1999/2000:Ub813   yrkande   10   godkänner   vad
utskottet anfört,
res. 4 (kd) - delvis
res. 2 (c) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
8. beträffande det högre studiebidraget
att   riksdagen   med  avslag  på  motionerna  1999/2000:Ub5
yrkandena  9 och 10, 1999/2000:Ub9  yrkandena  8
och  9 samt 1999/2000:Ub11  dels  godkänner  vad
utskottet anfört om bidragets nivå och målgrupp,
dels godkänner  vad  regeringen  förordat  om en
särskild resursram,
res. 4 (kd) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
9.  beträffande  tid  som  studiemedel får
lämnas för
att   riksdagen  med  avslag  på  motionerna   1999/2000:Ub9
yrkandena  10  och  11  godkänner  vad utskottet
anfört,
res. 4 (kd) - delvis
10.   beträffande  treterminssystem   inom
högskolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkande 11,
res. 3 (fp) - delvis
11.  beträffande  vilka  utbildningar  som
skall berättiga till studiemedel
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande
12 och 1999/2000:Ub715  godkänner  vad utskottet
anfört,
res. 4 (kd) - delvis
12.    beträffande    inkomstprövning    i
studiemedelssystemet
att  riksdagen  med  avslag   på  motionerna  1999/2000:Ub4,
1999/2000:
Ub5   yrkande  3,  1999/2000:Ub6,  1999/2000:Ub9
yrkande  3, 1999/2000:Ub701, 1999/2000:Ub703 och
1999/2000:Ub706    yrkande   2   godkänner   vad
utskottet anfört,
res. 1 (m) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
13. beträffande återbetalning av studielån
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande
7, 1999/2000:Ub702 och 1999/2000:Ub713 godkänner
vad utskottet anfört,
res. 1 (m) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
14. beträffande avskrivning av studielån
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande
15, 1999/2000:Ub704,  1999/2000:Ub813  yrkande 6
och  1999/2000:N214  yrkande  11  godkänner  vad
utskottet anfört,
res. 4 (kd) - delvis
res. 2 (c) - delvis
15.  beträffande  avdragsrätt  för  räntor
samt bonus vid förtida återbetalning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande 13 och
1999/2000:Ub709 yrkande 2,
res. 4 (kd) - delvis
16. beträffande pensionsrätt för studier
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
17.   beträffande  vem  som  skall  handha
studiestödsadministrationen
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande
12, 1999/2000:Ub9  yrkande  14,  1999/2000:Ub706
yrkande   1   och  1999/2000:Ub812  yrkande   11
godkänner vad utskottet anfört,
res. 1 (m) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
18. beträffande medvetet val av lånenivå
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkande 13,
res. 3 (fp) - delvis
19.    beträffande     utförsäljning    av
studieskuldstocken på marknaden
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub709 yrkande 1,
res. 4 (kd) - delvis
20. beträffande ansvaret  för upplåning av
medel för studielån
att  riksdagen  godkänner  vad regeringen  förordat  om  att
Riksgäldskontoret skall ha detta ansvar,
21. beträffande principerna för hur räntan
på studielån skall bestämmas
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
22.     beträffande     förslaget     till
studiestödslag
att riksdagen antar regeringens förslag till studiestödslag,
res. 3  (fp)  -  delvis -
villk. mom. 6
23.    beträffande    lagregleringen    av
pensionsrätt för studier
att riksdagen antar regeringens förslag till  lag om ändring
i    lagen    (1998:674)    om    inkomstgrundad
ålderspension  (hemst.  15),  lag  om ändring  i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
(hemst.   16)   och   lag  om  ändring  i  lagen
(1998:675) om införande  av  lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (hemst. 17),
res. 2  (c)  -  delvis  -
villk. mom. 1
24. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag,
b) lag om ändring i semesterlagen (1977:480),
c)   lag   om  ändring  i  lagen  (1981:691)  om
socialavgifter,
d)  lag  om  ändring   i   lagen  (1982:188)  om
preskription av skattefordringar m.m.,
e) lag om ändring i skollagen (1985:1100),
f)  lag  om  ändring  i  lagen  (1991:1110)   om
kommunernas   skyldighet  att  svara  för  vissa
elevresor,
g)  lag  om  ändring   i   lagen  (1993:891)  om
indrivning av statliga fordringar m.m.,
h) lag om ändring i lagen (1993:892)  om  ackord
rörande statliga fordringar m.m.,
i)   lag   om   ändring  i  mervärdesskattelagen
(1994:200),
j)  lag  om  ändring   i  lagen  (1996:1030)  om
underhållsstöd,
k) lag om ändring i lagen  (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,
l)   lag  om  ändring  i  lagen  (1998:703)   om
handikappersättning och vårdbidrag,
m)  lag   om  ändring  i  socialförsäkringslagen
(1999:799) (hemst. 20),
n)  lag  om  ändring   i  socialförsäkringslagen
(1999:799) (hemst. 21),
25. beträffande utbildningspremien
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkande 1,
res. 5 (m, fp)
26.  beträffande  studenternas  ekonomiska
helhetssituation
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub9 yrkandena 5, 6 och
7,
res. 4 (kd) - delvis
27. beträffande kraven  på  studieresultat
och kontrollen av studieaktivitet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub7, 1999/2000:Ub9
yrkande    4,    1999/2000:Ub708   yrkande    3,
1999/2000:Sf247 yrkande  2  och  1999/2000:Kr509
yrkande 4,
res. 4 (kd) - delvis
28.         beträffande        invandrares
språkkunskaper
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub250,
29.   beträffande    deltagare   i   korta
anpassningskurser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub714.
Stockholm den 25 november 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I  beslutet har deltagit: Jan Björkman  (s),  Britt-
Marie  Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén  (m),  Majléne  Westerlund  Panke (s), Tomas
Eneroth   (s),   Lennart   Gustavsson  (v),   Erling
Wälivaara  (kd), Gunnar Goude  (mp),  Sofia  Jonsson
(c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Agneta
Lundberg (s).

Reservationer

1. Avslag på propositionen, m.m. (mom. 1,
4, 12, 13 och 17) - m

Beatrice  Ask  (m),  Lars  Hjertén  (m)  och  Anders
Sjölund (m) anför:

Det nuvarande  studiestödssystemet  lider  av  stora
brister. De mest uppenbara problemen är följande.
Många  studenter  drar  på  sig  skulder som de får
svårt att betala tillbaka. I många  fall  saknar  de
incitament  att inte ta fulla studielån termin efter
termin.  Systemet  är  inte  överblickbart  för  den
enskilde.   Det   uppmuntrar   inte  till  effektiva
studier.   Med   systemets   inriktning   på   långa
återbetalningstider  blir  räntekostnaderna   mycket
betungande för alla studenter med stora lån och låga
eller  medelhöga inkomster. Studiemedelssystemet  är
ett lapptäcke  där studerande kan ges orimligt olika
villkor för att klara studierna.
Det system som  regeringen nu föreslår innebär bara
justeringar i ett  system  som  håller  på att falla
samman. Risken är uppenbar att många individer  även
i  fortsättningen  inte kommer att kunna betala sina
studieskulder innan  lånen  automatiskt  skrivs  av.
Regeringens  förslag  om  en  övre  åldersgräns  för
studiemedel på 50 år och en successiv avtrappning av
rätten  till  lån  fr.o.m.  41 års ålder innebär ett
oflexibelt och statiskt system, som inte passar vare
sig för dagens eller morgondagens samhälle.
Såvitt vi kan bedöma saknas dessutom en stor del av
de medel som föreslagna förändringar förutsätter. Vi
saknar  såväl  tydliga  kostnadsberäkningar  som  en
redovisning av de faktiska ekonomiska konsekvenserna
av att räntorna på studielånen inte är avdragsgilla.
Avsikten med att införa pensionsrätt  för studier är
att  den  enskilde  i  pensionshänseende  skall   få
kompensation  för  uteblivna förvärvsinkomster under
studietiden. Riksdagen  bör hos regeringen begära en
utförlig redovisning av hur  föreslagna  ändringar i
studiestödssystemet skall finansieras och  utförliga
kostnadsberäkningar  när  det  gäller  införande  av
pensionsrätt för studier med studiemedel.  Förslagen
i propositionen bör i sin helhet avslås av riksdagen
och   motion   1999/2000:Ub10  yrkande  1  bifallas.
Riksdagen  bör  också   med   bifall   till   motion
1999/2000:Ub10   yrkande   2   som   sin  mening  ge
regeringen till känna vad vi här har anfört.
Mot   bakgrund   av  vårt  förslag  om  avslag   på
propositionen och med  anledning  av de övergripande
mål  för  studiestödet  som  regeringen  presenterat
föreslår vi att riksdagen gör  ett  tillkännagivande
om  utgångspunkterna  för  ett  enkelt och  hållbart
studiefinansieringssystem. Ett nytt  förslag bör tas
fram   efter   förhandlingar   som   inkluderar   de
borgerliga    oppositionspartierna.    Ett   modernt
studiefinansieringssystem   skall   vara  flexibelt,
uppmuntrande och hållbart dels genom  att vara brett
politiskt förankrat, dels genom att vara uppbyggt så
att den totala skuldstocken successivt  minskar utan
automatiska  avskrivningar. Förslag bör läggas  fram
om  avskrivning   av   delar  av  studieskulden  för
studenter  som  avlägger  examen   inom  eller  före
normalstudietiden,  om studieresultaten  är  av  god
kvalitet.   För  att  åstadkomma   en   kontinuerlig
kunskaps- och  kompetensutveckling under en individs
samlade   tid  i  aktivt   arbetsliv   behöver   nya
finansieringsmöjligheter  skapas  vid  sidan  av det
ordinarie  studiestödssystemet, lämpligen i form  av
individuella kompetens/utbildningskonton.
Den enskilde måste själv få avgöra om han eller hon
vill   ta   ut  ett   fullt   lånebelopp   med   det
återbetalningsansvar som följer med detta. Höjningen
av fribeloppet som regeringen föreslår är ett steg i
rätt riktning men det räcker inte. Inkomstprövningen
i studiemedelssystemet bör avskaffas helt. Detta bör
riksdagen med  anledning av motionerna 1999/2000:Ub9
yrkande  3,  1999/2000:Ub701,   1999/2000:Ub703  och
1999/2000:Ub706   yrkande  2  som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
För   att   stimulera    fler    att   skaffa   sig
internationella  erfarenheter  är  det  viktigt  att
återbetalningen av studielån fungerar  på samma sätt
för låntagare som bor utomlands som för  dem som bor
i  Sverige.  Detta  bör  riksdagen  med bifall  till
motion 1999/2000:Ub702 som sin mening  ge regeringen
till känna.
Studenternas rätt till kvalificerad privatekonomisk
rådgivning  och  behovet av konkurrens och  mångfald
måste beaktas vid  beslut  om  vem  som skall handha
administrationen    av   studiemedelssystemet.    En
kvalificerad  rådgivningsfunktion   kan   inte  utan
vidare  förenas  med en stelbent myndighetsutövning.
Vi anser därför att CSN:s roll och uppgifter behöver
förändras. Vad vi  här  har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Ub812  yrkande  11  som
sin mening ge regeringen till känna.
Mot  bakgrund  av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 4, 12, 13 och 17 bort hemställa
1. beträffande avslag på propositionen
att  riksdagen   med   bifall   till  motion  1999/2000:Ub10
yrkandena  1 och 2 och med anledning  av  motion
1999/2000:Ub8     yrkande    1    dels    avslår
propositionen och motion  1999/2000:Ub8  yrkande
2, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
4.  beträffande de övergripande målen  för
studiestödet m.m.
att riksdagen  med bifall till motion 1999/2000:Ub10 yrkande
3, med anledning av  regeringens förslag och med
avslag på motion 1999/2000:Ub8 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen  till  känna  vad som ovan
anförts,
12.    beträffande    inkomstprövning    i
studiemedelssystemet
att  riksdagen  med anledning  av  motionerna  1999/2000:Ub9
yrkande 3, 1999/2000:Ub701,  1999/2000:Ub703 och
1999/2000:Ub706  yrkande 2 samt  med  avslag  på
motionerna 1999/2000:Ub4,  1999/2000:Ub5 yrkande
3   och   1999/2000:Ub6  som  sin   mening   ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
13.    beträffande     återbetalning    av
studielån
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub702 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande 7 och
1999/2000:Ub713  som sin mening  ger  regeringen
till känna vad som ovan anförts,
17.  beträffande   vem  som  skall  handha
studiestödsadministrationen
att riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub812 yrkande 11, med anledning
av motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande 12 och
1999/2000:Ub9 yrkande 14 och med avslag på
motion 1999/2000: Ub706 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
2. Avslag på propositionen, m.m. (mom. 1,
2, 4, 7, 14 och 23) - c
Sofia Jonsson (c) anför:

Skuldbördan  är en av de viktigaste  faktorerna  som
man måste angripa  för  att komma till rätta med den
sociala snedrekryteringen. Den reform som regeringen
föreslår innebär att återbetalningen stramas upp och
återbetalningstakten höjs,  men  skuldbördan  blir i
det   närmaste   lika   stor  som  hittills.  En  av
studiestödets viktigaste  uppgifter - att minska den
sociala snedrekryteringen -  omintetgörs därmed. Jag
anser därför att riksdagen bör  avslå  propositionen
med  undantag för förslagen om införande  av  regler
för att det nya ålderspensionssystemet skall omfatta
studenter.
Riksdagen  bör  hos regeringen begära förslag till
ett nytt studiestödssystem, där totalbeloppet utgörs
av  lika delar bidrag  och  lån.  Studieskulden  bör
betalas     tillbaka     genom     ett    modifierat
annuitetslånesystem,  där återbetalningen  är  lägre
inledningsvis  för  att  sedan  accelerera.  Det  är
rimligt att skuldbördan är  sådan  att lånet går att
återbetala  inom en period av 20-25 år.  Fribeloppet
bör endast höjas  till två basbelopp, eftersom det i
dagsläget  är  ännu  mer   angeläget   att  begränsa
skuldbördan.  Rätten  till  studiemedel  utan  annan
prövning  än  den  som  gäller  studieresultat   bör
begränsas   till   åtta  terminer.  För  ytterligare
studietid bör en generös prövning göras upp till tio
terminer,  och  därefter  en  något  mer  restriktiv
prövning.  För  studier  utöver  tolv  terminer  bör
särskilda skäl finnas.  Prövningen av studieresultat
bör förändras så att det  blir  större  flexibilitet
och samtidigt en viss skärpning.
Det  studiestödssystem  som Centerpartiet  vill  se
beräknas på helårsbasis kosta  3,1  miljarder kronor
mer än det som regeringen föreslagit. Finansieringen
av  merkostnaden  bör  ske genom att utbyggnaden  av
högskoleutbildningen åren  2001  och  2002 begränsas
till 10 000 platser (200 miljoner kronor),  genom en
mindre  höjning av fribeloppet än den som regeringen
föreslagit   (150   miljoner   kronor),   genom   de
begränsningar   i  fråga  om  antalet  terminer  som
studiestöd generellt  kan beviljas och den skärpning
av kraven på studieresultat  som  nämnts  ovan  (600
miljoner kronor), samt genom ett nettotillskott till
anslaget  för  studiestöd  i budgeten på 2 miljarder
kronor. Den kraftigt minskade  utlåningen kommer att
medföra  minskade  kostnader  för  räntesubventioner
(100  miljoner  kronor).  Denna  besparing   uppstår
successivt  under lånens löptid. Efter 20-30 år  kan
den  antas  uppgå   till  1  miljard  kronor.  Under
introduktionsfasen,     innan      kostnaden     för
räntesubventionen      minskat     kraftigt,      är
Centerpartiets   förslag   underfinansierat.   Denna
introduktionskostnad, som för  de  första  åtta åren
uppgår  till  totalt   knappt 1 miljard kronor,  bör
finansieras    genom    indragning    av    tidigare
anslagssparande inom utgiftsområdet. Vad jag här har
anfört  bör  riksdagen  med   anledning   av  motion
1999/2000:Ub8 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.
När   det   gäller   de   övergripande   målen  för
studiestödet       anser      Centerpartiet      att
studiemedelssystemet  skall renodlas till att enbart
avse  studier  på högskolenivå.  Vuxnas  studier  på
grundskole-  och   gymnasienivå  bör  finansieras  i
särskild ordning enligt  den  av  Centern föreslagna
utbildningsgarantin som innebär möjlighet att med a-
kassa komplettera en tidigare kort  utbildning.  Vad
jag  här  har  anfört  bör riksdagen med bifall till
motion 1999/2000:Ub8 yrkande  3  som  sin  mening ge
regeringen till känna.
Regeln  bör  vara att den generella bidragsdelen  i
studiemedlen är  50  %  av  totalbeloppet. Detta bör
riksdagen  med  bifall  till motion  1999/2000:Ub813
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag  anser att det bör utredas  om  avskrivning  av
studielån  skulle  kunna  användas för att stimulera
fler    att    bosätta   sig   i   regionalpolitiskt
prioriterade områden. Detta bör riksdagen med bifall
till  motion  1999/2000:Ub704   som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
Eftersom  jag  anser  att  riksdagen   skall  avslå
förslaget till studiestödslag bör lagregleringen  av
pensionsrätt   för   studier   endast   omfatta   de
lagändringar  som  föreslås  i  momenten 15 och 17 i
regeringens förslag till riksdagsbeslut.  Moment  16
förutsätter införandet av den nya studiestödslag som
jag anser att riksdagen inte bör anta.
Mot  bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 2, 4, 7, 14 och 23 bort hemställa
1. beträffande avslag på propositionen
att  riksdagen  med  anledning  av  motionerna 1999/2000:Ub8
yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:Ub10 yrkande  1
dels   avslår  propositionen  med  undantag  för
hemställanspunkterna  15, 16 och 17, dels avslår
motion 1999/2000:Ub10 yrkande  2,  dels  som sin
mening  ger  regeringen  till känna vad som ovan
anförts,
2. beträffande finansieringen  av ett nytt
studiestödssystem
att riksdagen med anledning av motion  1999/2000:Ub8 yrkande
4 och med avslag på motion 1999/2000:Ub5 yrkande
6  som sin mening ger regeringen till känna  vad
som ovan anförts,
4.  beträffande  de övergripande målen för
studiestödet m.m.
att riksdagen med bifall  till  motion 1999/2000:Ub8 yrkande
3, med anledning av regeringens förslag  och med
avslag  på  motion 1999/2000:Ub10 yrkande 3  som
sin mening ger  regeringen  till  känna  vad som
ovan anförts,
7.  beträffande den generella bidragsdelen
i studiemedlen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub813 yrkande
10 och med anledning av motionerna 1999/2000:Ub5
yrkande 2  och  1999/2000:Ub9 yrkande 2 samt med
avslag på motion  1999/2000:Ub5  yrkande  14 som
sin  mening  ger  regeringen  till känna vad som
ovan anförts,
14. beträffande avskrivning av studielån
att riksdagen med bifall till  motion  1999/2000:Ub704,  med
anledning  av  motionerna 1999/2000:N214 yrkande
11 och 1999/2000:Ub813  yrkande 6 och med avslag
på  motion  1999/2000:Ub9  yrkande  15  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  som  ovan
anförts,
23.    beträffande    lagregleringen    av
pensionsrätt för studier
att  riksdagen  -  vid  bifall till denna reservation  under
moment 1 - dels antar regeringens  förslag  till
lag   om   ändring   i   lagen   (1998:674)   om
inkomstgrundad ålderspension (hemst. 15) och lag
om  ändring  i  lagen (1998:675) om införande av
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
(hemst.  17), dels  avslår  regeringens  förslag
till  lag  om  ändring  i  lagen  (1998:674)  om
inkomstgrundad ålderspension (hemst. 16),

3. Finansieringen av ett nytt
studiestödssystem, m.m. (mom. 2, 5, 6, 7,
8, 10, 12, 13, 17, 18 och 22) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Finansieringen     av     det     föreslagna     nya
studiestödssystemet            är           otydlig.
Kostnadsberäkningarna     som     presenteras      i
propositionen  är  oklara,  och  underlag  redovisas
inte.  När  riksdagen längre fram skall ta ställning
till de olika  anslagsfrågorna  kan  följden bli att
Folkpartiet  yrkar  avslag  på förslag som  inte  är
regelrätt kostnadsberäknade. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Ub5  yrkande  6 som sin
mening ge regeringen till känna.
En  förhållandevis  låg  andel  av  befolkningen  i
Sverige går vidare till en  högre utbildning. Enligt
Folkpartiets  uppfattning är en grundläggande  orsak
till detta att  högre  studier lönar sig för dåligt.
Skattesystemets   utformning    har    betydelse   i
sammanhanget,   liksom   de   marginaleffekter   som
uppkommer  vid  återbetalningen  av  studielån.  Den
sociala  snedrekryteringen  till  högre   utbildning
grundläggs  betydligt  tidigare  än vid porten  till
högskolan.  De  högre  kraven  i gymnasieskolan  som
blivit  följden  av  att  alla  gymnasieprogram  har
gjorts  högskoleförberedande  har inneburit  problem
för   de   elever   som   inte   haft   tillräckliga
baskunskaper med sig från grundskolan. Reformer  för
att  komma  åt  den  sociala  snedrekryteringen till
högre  utbildning  bör  i  första hand  inriktas  på
grundskola och gymnasium. Vad  jag här har anfört om
rekryteringen  till högre utbildning  bör  riksdagen
med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkandena 4 och
5 som sin mening ge regeringen till känna.
Totalbeloppet    i    studiemedlen    bör    enligt
Folkpartiets mening  höjas  med 200 kr (vid 1999 års
basbelopp).  De ökade kostnaderna  för  detta  täcks
genom de andra  förändringar i systemet som vi anser
bör genomföras. Riksdagen  bör enligt min mening med
bifall till motion 1999/2000:Ub5  yrkande 8 godkänna
vad jag här har förordat.
Det  statsfinansiella  läget  medger   i  dag  inte
alltför    stora    höjningar   av   den   generella
bidragsdelen  i studiemedlen.  Jag  ser  regeringens
förslag som ett  första steg på vägen mot målet, som
bör   vara  50  %  bidrag   och   50   %   lån   vid
eftergymnasiala studier. Ett system där bidragsdelen
minskas  vid  förseningar  i  studierna - "peng-per-
poäng"  - skulle fungera som en  morot  att  bedriva
effektiva  studier och vara rättvist eftersom staten
då inte premierar  långsamma  studier med mer bidrag
än  studier som klaras av inom normalstudietid.  Vad
jag här  har  anfört  bör  riksdagen med bifall till
motion 1999/2000:Ub5 yrkandena  2  och  14  som  sin
mening ge regeringen till känna.
För  gymnasiestuderande  bör  enligt min mening det
högre studiebidraget utgöra 60 %  av  totalbeloppet.
Den  högre  skuldsättning som detta medför,  jämfört
med regeringens  förslag  om 82 %, är acceptabel med
tanke på de möjligheter som föreslås i propositionen
att  skriva  av  studielån  tagna   för  studier  på
gymnasienivå.  Folkpartiets  förslag  att   ett  års
studier   för  lite  äldre  studerande  skall  kunna
finansieras med lån av det allmänna pensionssystemet
har också betydelse  i  detta sammanhang. Regeringen
bör återkomma till riksdagen  med  förslag  om sådan
ändring  i  3  kap. av den nya studiestödslagen  att
nivån  på  det högre  studiebidraget  differentieras
mellan studier  på  grundskolenivå  och  studier  på
gymnasienivå.  Vidare  anser  jag  att riksdagen bör
markera  att utbildningssystemet inte  får  användas
för  att  kortsiktigt  dölja  en  hög  arbetslöshet.
Regeringen  bör  inte få utfärda föreskrifter om att
även rikta det högre bidraget till studerandegrupper
oavsett  utbildningsnivå   utifrån   situationen  på
arbetsmarknaden.   Vad   jag  här  har  anfört   bör
riksdagen  med  anledning  av  motion  1999/2000:Ub5
yrkandena 9 och 10 som sin mening ge regeringen till
känna.
Ett treterminssystem inom högskolan som innebär att
även sommaren kan användas för  studier  skulle göra
det möjligt för studenter som så önskar att förkorta
studietiden.   Då   kan   den   som  vill  det  göra
studieuppehåll under sommaren, och  den som föredrar
att studera kan göra det. Sommarmånaderna bör därför
göras  till  en  officiell termin. Vad jag  här  har
anfört  bör  riksdagen   med   anledning  av  motion
1999/2000:Ub5   yrkande   11  som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
Folkpartiets  principiella   uppfattning   är   att
inkomstprövningen  i  studiemedelssystemet  på  sikt
skall  försvinna.  De  få   studenter som klarar att
bedriva  heltidsstudier och samtidigt  arbeta  skall
inte bestraffas.  Till att börja med bör fribeloppet
höjas  till  300  %  av  basbeloppet,  dvs.  mer  än
regeringen nu föreslår.  Vad  jag här har anfört bör
riksdagen  med  bifall  till  motion   1999/2000:Ub5
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Det  finns  i propositionen ingen ordentlig  kalkyl
för  hur systemet  för  återbetalning  av  studielån
skall   fungera   med  hänsyn  till  den  ekonomiska
utvecklingen, t.ex.  räntenivå,  löneutveckling  och
ekonomisk  tillväxt.  Jag  anser  att  riksdagen bör
begära   att   regeringen  snarast  återkommer   med
utförliga beräkningar  och  förslag  till eventuella
förändringar    av   reglerna   för   återbetalning.
Riksdagen bör således  bifalla  motion 1999/2000:Ub5
yrkande 7.
När    det    gäller    vem    som   skall   handha
studiestödsadministrationen  anser  Folkpartiet  att
konkurrens bör råda så långt det är möjligt. Fler än
CSN bör få möjlighet att hantera  utbetalningen  och
eventuellt också återbetalningen av studielån. Olika
modeller  bör  utredas,  t.ex.  att CSN först fattar
beslut  om  att bevilja lån eller att  bankerna  får
fatta besluten  inom  ett  tydligt regelverk. Vidare
bör   studenten  vid  ansökan  om   studiemedel   ha
möjlighet  att  göra  ett  medvetet val av lånenivå.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1999/2000:Ub5 yrkandena  12  och  13  som sin
mening ge regeringen till känna.
Den  höjning  av  totalbeloppet i studiemedlen  som
Folkpartiet  föreslår  innebär  att  förslaget  till
studiestödslag  bör  ändras på den punkten. I 3 kap.
11  § bör första stycket  lyda  enligt  Reservantens
förslag i bilaga 19.
Mot bakgrund  av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 2, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 17, 18 och
22 bort hemställa
2. beträffande  finansieringen av ett nytt
studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 6
och med avslag på motion 1999/2000:Ub8 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5.  beträffande rekryteringen  till  högre
utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkandena
4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
6.    beträffande     totalbeloppet    för
studiemedlen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 8
godkänner vad utskottet anfört,
7. beträffande den generella  bidragsdelen
i studiemedlen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkandena
2   och  14  och  med  anledning  av  motionerna
1999/2000:Ub9   yrkande  2  och  1999/2000:Ub813
yrkande 10 som sin  mening  ger  regeringen till
känna vad som ovan anförts,
8. beträffande det högre studiebidraget
att   riksdagen   med  anledning  av  motion   1999/2000:Ub5
yrkandena 9 och 10, med anledning av regeringens
förslag om en särskild  resursram och med avslag
på motionerna 1999/2000:Ub9  yrkandena  8  och 9
samt   1999/2000:Ub11   som   sin   mening   ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
10.   beträffande   treterminssystem  inom
högskolan
att riksdagen med bifall  till  motion 1999/2000:Ub5 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till  känna vad
som ovan anförts,
12.    beträffande    inkomstprövning    i
studiemedelssystemet
att  riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5  yrkande
3,  med anledning  av  motionerna  1999/2000:Ub9
yrkande 3, 1999/2000: Ub701, 1999/2000:Ub703 och
1999/2000:Ub706  yrkande  2  och  med  avslag på
motionerna  1999/2000:Ub4 och 1999/2000:Ub6  som
sin mening ger  regeringen  till  känna  vad som
ovan anförts,
13.     beträffande    återbetalning    av
studielån
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 7
och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub702 och
1999/2000:Ub713  som  sin  mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
17.  beträffande  vem  som   skall  handha
studiestödsadministrationen
att riksdagen med bifall till motion  1999/2000:Ub5  yrkande
12,   med   anledning  av  motion  1999/2000:Ub9
yrkande  14  och   med   avslag   på  motionerna
1999/2000:Ub706  yrkande  1  och 1999/2000:Ub812
yrkande  11 som sin mening ger  regeringen  till
känna vad som ovan anförts,
18. beträffande medvetet val av lånenivå
att riksdagen  med  bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande
13 som sin mening ger regeringen  till känna vad
som ovan anförts,
22.     beträffande     förslaget     till
studiestödslag
att  riksdagen  -  vid  bifall till denna reservation  under
moment  6  -  antar  regeringens   förslag  till
studiestödslag med den ändringen att 3 kap. 11 §
får  den  i  bilaga 19 som Reservantens  förslag
betecknade lydelsen,

4. En bred politisk förankring av ett nytt
studiestödssystem, m.m. (mom. 3, 7, 8, 9,
11, 12, 14, 15, 17, 19, 26 och 27) - kd

Yvonne  Andersson (kd)  och  Erling  Wälivaara  (kd)
anför:

Vi anser  att  det  är  mycket  viktigt att ett nytt
studiestödssystem  har en bred politisk  förankring.
Regeringen  bör  därför   beakta   de   förslag   om
utveckling   och   förbättring   av  det  föreslagna
systemet  som lagts fram av bl.a. Kristdemokraterna.
Detta  bör  riksdagen   med   anledning   av  motion
1999/2000:Ub9 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.
Vår  ambition  för  det  nya  systemet  är  att den
generella    bidragsdelen   skall   vara   50 %   av
totalbeloppet.   Åtminstone   borde   man  acceptera
Studiestödsutredningens   förslag   om  en  generell
bidragsnivå på 40 %. Detta bör riksdagen  med bifall
till  motion 1999/2000:Ub9 yrkande 2 som sin  mening
ge regeringen till känna.
Vi är tveksamma till regeringens förslag om hur det
högre studiebidraget  skall  hanteras. I stället för
ett   "först-till-kvarn-system"    bör    man   göra
bedömningen  utifrån  ett  medvetet  urval. Systemet
måste  också  präglas  av  flexibilitet. De  som  är
beredda att satsa på att ta  igen förlorade studieår
måste fångas upp så snart som  de  själva känner sig
redo och skall inte behöva invänta rätt  ålder.  Vad
vi  här  har  anfört  bör  riksdagen med bifall till
motion 1999/2000: Ub9 yrkandena  8  och  9  som  sin
mening ge regeringen till känna.
Vi  stöder  förslaget att tiden som studiemedel får
lämnas för skall  vara  sex  år  för  utbildning  på
högskolenivå  och  annan  eftergymnasial utbildning.
Möjligheten till undantag från  denna gräns bör dock
ges  en  mer  flexibel  formulering  än   regeringen
föreslagit.  När  den nuvarande möjligheten för  dem
som  får svux eller  svuxa  att  uppbära  studiestöd
under  juluppehåll  försvinner,  måste  de  utlovade
övergångsreglerna  garantera att omställningen  sker
med stor flexibilitet  så att inte enskilda personer
drabbas på ett oskäligt  sätt. Vad vi här har anfört
bör riksdagen med bifall till  motion  1999/2000:Ub9
yrkandena  10  och  11  som sin mening ge regeringen
till känna.
Utgångspunkten för bedömning  av vilka utbildningar
som skall berättiga till studiemedel  bör  inte vara
befintliga   ekonomiska   ramar.   Utbildningar  som
motsvarar   kvalitets-  och  nivåkraven   får   inte
undanhållas av  ekonomiska skäl. Detta bör riksdagen
med bifall till motion  1999/2000:Ub9 yrkande 12 som
sin mening ge regeringen till känna.
Enligt   vår   mening   bör   inkomstprövningen   i
studiemedelssystemet i princip avskaffas. Det är det
enda rimliga för att den enskilde  skall  uppmuntras
att  ta  ett  personligt  ansvar.  För att rekrytera
studenter från inkomstsvaga grupper  och studieovana
hem  är det också viktigt att det blir  möjligt  att
studera  utan  att  dra  på sig stora lån. Detta bör
riksdagen  med  bifall till  motion  1999/2000:  Ub9
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Att  ha  en  fast åldersgräns  för  avskrivning  av
studielån  strider   mot  vår  grunduppfattning  att
studielån skall betalas  tillbaka. Däremot skall det
finnas  möjlighet att få total  avskrivning  om  det
finns särskilda  skäl  för  detta.  Vi  delar  också
uppfattningen  att  skulden  skall avskrivas för den
som avlider. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Ub9  yrkande 15 som sin
mening ge regeringen till känna.
I  regeringens  förslag saknas incitament  för  den
enskilde att betala av stu-
dieskulden  snabbare.  Vi  förordar  någon  form  av
bonussystem för  att  stimulera sådant. Likaså anser
vi att studieskuldräntorna  borde vara avdragsgilla.
Regeringen  bör  återkomma  med   förslag  på  dessa
punkter.  Vad  vi här har anfört bör  riksdagen  med
bifall till motionerna  1999/2000:Ub9 yrkande 13 och
1999/2000:Ub709  yrkande  2   som   sin   mening  ge
regeringen till känna.
Det är viktigt att låneadministrationen är effektiv
och  av  hög  kvalitet. I dagsläget är det angeläget
att ge CSN rimliga  förutsättningar  att  sköta sitt
uppdrag  att handha studiestödsadministrationen.  Vi
anser dock  att  regeringen snarast bör tillsätta en
utredning för att  se  över vilka valmöjligheter den
enskilde  i  framtiden  kan   ges   när  det  gäller
administrationen  av  låneutbetalningen.  Detta  bör
riksdagen  med  bifall  till   motion  1999/2000:Ub9
yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
Idén  om en utförsäljning av studieskuldstocken  på
marknaden  är  enligt  vår  mening  värd att närmare
undersöka.  En  förutsättning  måste  då   vara  att
villkoren  för  studenterna  blir  lika fördelaktiga
eller bättre än i dagens situation.  Vad  vi här har
anfört   bör   riksdagen   med  bifall  till  motion
1999/2000:Ub709  yrkande  1  som   sin   mening   ge
regeringen till känna.
Vi delar inte regeringens uppfattning att speciella
behov hos vissa studenter tillgodoses inom ramen för
andra  förmånssystem  än  studiestödet. Studenternas
ekonomiska  helhetssituation   behöver   diskuteras.
Tilläggslånet, med de villkor t.ex. i fråga om ålder
som regeringen föreslår, är inte en hållbar  lösning
för att möta denna helhetssituation. Studerande  med
barn   är   en  ekonomiskt  utsatt  grupp  som  inte
tillgodoses med  regeringens  förslag. Det behövs en
konsekvensanalys av situationen  för  dem, att lägga
till   grund  för  ett  eventuellt  beslut  om   ett
barntillägg. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till  motion 1999/2000:Ub9 yrkandena 5, 6 och
7 som sin mening ge regeringen till känna.
Det är anmärkningsvärt att regeringen inte alls tar
upp  frågan  om   kraven   på   studieresultat   och
kontrollen  av  studieaktivitet.  Att  göra  det  är
särskilt   viktigt   när  möjligheterna  att  arbeta
parallellt  med  studierna  ökar.  Det  förslag  som
Studiestödsutredningen  presenterade  ligger  väl  i
linje med vår uppfattning. Detta system tillåter att
man misslyckas någon termin om man lyckas den övriga
tiden.  Om  prognosen  för de fortsatta studierna är
positiv   skall   studiestöd   beviljas   även   när
minimipoängen inte uppnås. Det måste bli enklare att
återkomma    i   studiestödssystemet    efter    ett
"misslyckande".   Systemet   får   inte  automatiskt
straffa  den  som  presterar  mindre  på   grund  av
barnafödande.  Det  är också stötande att en student
kan registrera sig på  t.ex. en sommarkurs och sedan
varken delta i undervisning  eller klara några prov,
men ändå ha rätt till studiemedel för kursen. Vad vi
här  har  anfört  bör  riksdagen  med   bifall  till
motionerna  1999/2000:Ub9 yrkande 4, 1999/2000:Sf247
yrkande 2 och  1999/2000:Ub708  yrkande  3  som  sin
mening ge regeringen till känna.
Mot  bakgrund  av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 3,  7,  8, 9, 11, 12, 14, 15, 17, 19,
26 och 27 bort hemställa
3. beträffande en bred politisk förankring
av ett nytt studiestödssy- stem
att riksdagen med  anledning av motion 1999/2000:Ub9 yrkande
1 som sin mening ger regeringen  till  känna vad
som ovan anförts,
7.  beträffande den generella bidragsdelen
i studiemedlen
att riksdagen  med  bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande
2,  med  anledning  av motionerna  1999/2000:Ub5
yrkande 2 och 1999/2000:  Ub813  yrkande  10 och
med  avslag  på motion 1999/2000:Ub5 yrkande  14
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
8. beträffande det högre studiebidraget
att  riksdagen   med   bifall   till  motion   1999/2000:Ub9
yrkandena 8 och 9, med anledning av  regeringens
förslag om en särskild resursram och med  avslag
på  motionerna 1999/2000:Ub5 yrkandena 9 och  10
samt   1999/2000:Ub11   som   sin   mening   ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9.  beträffande  tid  som  studiemedel får
lämnas för
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkandena
10  och  11  som sin mening ger regeringen  till
känna vad som ovan anförts,
11.  beträffande  vilka  utbildningar  som
skall berättiga till studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande12
och med avslag på motion 1999/2000:Ub715 som sin
mening ger  regeringen  till  känna vad som ovan
anförts,
12.    beträffande    inkomstprövning    i
studiemedelssystemet
att riksdagen med bifall  till  motion 1999/2000:Ub9 yrkande
3,  med anledning av motionerna 1999/2000:Ub701,
1999/2000:Ub703  och  1999/2000:Ub706  yrkande 2
samt  med  avslag  på  motionerna 1999/2000:Ub4,
1999/2000:Ub5 yrkande 3  och  1999/2000:Ub6  som
sin  mening  ger  regeringen  till känna vad som
ovan anförts,
14. beträffande avskrivning av studielån
att riksdagen med bifall till  motion  1999/2000:Ub9 yrkande
15 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub704,
1999/2000:Ub813  yrkande  6  och  1999/2000:N214
yrkande  11  som sin mening ger regeringen  till
känna vad som ovan anförts,
15.  beträffande  avdragsrätt  för  räntor
samt bonus vid förtida återbetalning
att  riksdagen  med  bifall  till  motionerna  1999/2000:Ub9
yrkande 13 och 1999/2000:Ub709 yrkande 2 som sin
mening ger  regeringen  till  känna vad som ovan
anförts,
17.  beträffande  vem  som  skall   handha
studiestödsadministrationen
att  riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9  yrkande
14, med  anledning  av  motionerna 1999/2000:Ub5
yrkande 12 och 1999/2000:  Ub812 yrkande 11 samt
med avslag på motion 1999/2000:Ub706  yrkande  1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
19.     beträffande    utförsäljning    av
studieskuldstocken på marknaden
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub709 yrkande
1 som sin mening  ger  regeringen till känna vad
som ovan anförts,
26.  beträffande  studenternas  ekonomiska
helhetssituation
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkandena
5, 6 och 7 som sin mening  ger  regeringen  till
känna vad som ovan anförts,
27.  beträffande  kraven på studieresultat
och kontrollen av studieaktivitet
att  riksdagen  med  bifall  till  motionerna  1999/2000:Ub9
yrkande  4,  1999/2000:Ub708   yrkande   3   och
1999/2000:Sf247  yrkande  2  och  med  avslag på
motionerna   1999/2000:Ub7  och  1999/2000:Kr509
yrkande 4 som  sin  mening  ger  regeringen till
känna vad som ovan anförts,

5. Utbildningspremien (mom. 25) - m, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Ulf Nilsson (fp)
och Anders Sjölund (m) anför:

Vi   anser   att   regeringens   politik  bl.a.   på
skatteområdet     motverkar    den    höjning     av
utbildningspremien   som   är   nödvändig   för  att
kunskapsförsörjningen  i  Sverige  skall  kunna möta
framtidens    krav.    Lönebildning,   skattesatser,
socialförsäkringar och rörlighet  på arbetsmarknaden
måste stimulera drivkrafterna för att  tillägna sig,
utnyttja  och  utveckla  kunskap  för varje  enskild
människa.  Regeringen  har  urholkat skattesystemets
principer genom att avstå från  att höja brytpunkten
för statlig skatt i takt med att  alltfler får högre
inkomster   och   genom   att  behålla  värnskatten.
Återbetalningen  av studiemedel  innebär  för  många
enskilda     akademiker     dessutom     ytterligare
marginaleffekter.   Vad   vi   här  har  anfört  bör
riksdagen  med  anledning  av  motion  1999/2000:Ub5
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser  vi  att utskottet
under moment 25 bort hemställa
25. beträffande utbildningspremien
att riksdagen med anledning av motion  1999/2000:Ub5 yrkande
1  som sin mening ger regeringen till känna  vad
som ovan anförts,
Särskilt yttrande

Naprapatutbildningen

Beatrice   Ask  (m),  Yvonne  Andersson  (kd),  Lars
Hjertén (m), Erling
Wälivaara (kd),  Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp)
och Anders Sjölund (m) anför:
Vi delar utskottets  uppfattning att riksdagen inte
skall behandla frågan om  rätt  till studiemedel för
enskilda      utbildningar.      Emellertid       är
naprapatutbildningen   i   Sverige  ett  exempel  på
utbildning som både efterfrågas  och  legitimeras av
det  offentliga,  varför det är mycket märkligt  att
den enskildes ekonomi  får avgöra vem som kan skaffa
sig sådan examen. Regeringen  borde skyndsamt bereda
frågan principiellt i stället för  att  hantera  den
enbart  som  en  anslagsfråga. Att svensk utbildning
inom området på detta  sätt  missgynnas  är också en
negativ effekt av nuvarande ordning.

Regeringens lagförslag

Förslag till studiestödslag





Förslag  till  lag om ändring i lagen (1947:529)  om
allmänna barnbidrag



Förslag till lag om ändring i semesterlagen
(1977:480)




Förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter


Förslag till lag om ändring i lagen
(1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m.


Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)


Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1110) om kommunernas skyldighet att
svara för vissa elevresor


Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.


Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:892) om ackord rörande statliga
fordringar m.m.


Förslag till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200)


Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:1030) om underhållsstöd


Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension




Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension




Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:675) om införande av lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension




Förslag till lag  om  ändring  i lagen (1998:676) om
statlig ålderspensionsavgift
Härigenom  föreskrivs att 2 § lagen  (1998:676)  om
statlig  ålderspensions-avgift   skall  ha  följande
lydelse:

-----------------------------------------------------
Lydelse            enligt  Föreslagen lydelse
finansutskottets   betän-
kande      1999/2000:FiU1
(rskr. 28)
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av
-----------------------------------------------------





Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:703) om handikappersättning och
vårdbidrag


Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:000)*)
Härigenom    föreskrivs    att    3   kap.   14   §
socialförsäkringslagen (1999:000) skall  ha följande
lydelse:
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------















*) Numera 1999:799.


Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:000) *)
Härigenom    föreskrivs    att    3   kap.   13   §
socialförsäkringslagen (1999:000) skall  ha följande
lydelse:
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 kap.  §
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
Den   som  uppbär  någon  av  följande  förmåner  är
försäkrad  för  inkomstgrun-dad ålderspension enligt
lagen (1998: 674)  om  inkomstgrundad  ålderspension
och  tilläggspension  i  form av förtidspension  och
efterlevandepension  enligt   lagen   (1962:381)  om
allmän försäkring:
-----------------------------------------------------
















*) Numera 1999:799.

Reservantens lagförslag
Av    reservanten   (fp)   föreslagen   ändring   i
regeringens förslag till studiestödslag
-----------------------------------------------------
Utskottets förslag         Reservantens förslag
-----------------------------------------------------
3 kap.
11 §
-----------------------------------------------------
Studiemedel   får  lämnas   Studiemedel  får  lämnas
med  ett  belopp  som för  med  ett  belopp  som för
varje    vecka   då   den  varje    vecka   då   den
studerande  har rätt till  studerande  har rätt till
studiemedel utgör          studiemedel utgör
a)   4,39   procent   av   a)   4,51   procent   av
prisbasbeloppet       vid  prisbasbeloppet       vid
studier på  heltid,        studier på heltid,
b)   3,29   procent   av   b)   3,38   procent   av
prisbasbeloppet       vid  prisbasbeloppet       vid
studier   på   minst   75  studier   på   minst   75
procent men mindre än 100  procent men mindre än 100
procent av heltid, och     procent av heltid, och
c)   2,19   procent   av   c)   2,25   procent   av
prisbasbeloppet       vid  prisbasbeloppet       vid
studier   på   minst   50  studier   på   minst   50
procent  men mindre än 75  procent  men mindre än 75
procent av heltid.         procent av heltid.
-----------------------------------------------------
Första  stycket  gäller  bara  om  något  annat inte
följer av 14-18 eller 20 §§.
-----------------------------------------------------