I betänkandet behandlas regeringens proposition
1998/99:110 Vissa skolfrågor och 19 motionsyrkanden
i anslutning till denna. Utskottet tillstyrker
samtliga förslag i propositionen och avstyrker
motionsyrkandena.
Regeringens förslag innebär att skollagen
förtydligas när det gäller individuella program i
gymnasieskolan. Vidare skall det vara möjligt att
söka till ett programinriktat individuellt program.
Komvux skall kunna anordna kurser inom det estetiska
området samt i idrott och hälsa, men kurserna
Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A skall
inte utgöra kärnämnen och inte kunna ingå i
slutbetyg från komvux. Skolverket skall besluta om
statlig tillsyn och statsbidrag till kompletterande
utbildningar (hos enskilda utbildningsanordnare).
Lärare med utländsk lärarutbildning skall kunna
ansöka om behörighetsbevis hos Högskoleverket.
Villkoren när det gäller kunskaper i svenska för
lärare med utländsk utbildning omformuleras.
Utskottet delar regeringens uppfattning om värdet
av att i en försöksverksamhet i ett 80-tal kommuner
pröva om den nationella timplanen kan tas bort i
grundskolan.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet har reservationer på olika punkter.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1998/99:110 Vissa
skolfrågor föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om estetisk verksamhet, estetiska ämnen samt idrott
och hälsa i kommunal gymnasial vuxenutbildning
(avsnitt 7),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om statligt stöd till kompletterande utbildningar
(avsnitt 8).
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 respektive 2
till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1998/99:Ub25 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en
tydligare reglering av det individuella programmet,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om
förändringar i skollagen gällande kraven på lärarnas
kunskaper i svenska språket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett fristående
kvalitetsinstitut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den obligatoriska
grundskolans betydelse och ansvar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om alternativa
kärnämneskurser och individuell undervisning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kontinuerliga
rapporter till riksdagen vad avser Skolverkets
arbete med kompletterande utbildningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om krav på lärarnas
dokumenterade kunskaper i svenska,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om möjlighet att lägga
utbildning på entreprenader inom gymnasieskolan.
1998/99:Ub26 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om individuella
studieplaner,
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
beslutar att 1 § lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan skall ges
följande lydelse: Kommuner och landsting får sluta
avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om
att denne skall bedriva viss undervisning inom
gymnasieskolan.,
3. att riksdagen, under förutsättning av bifall
till yrkande 2, beslutar att 2 § lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan skall upphöra
att gälla.
1998/99:Ub27 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den centralt
styrda timplanen skall avskaffas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det individuella
programmet skall avskaffas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att lärare i alla
ämnen skall kunna anlitas genom
entreprenadupphandling.
1998/99:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att alla
intresserade kommuner skall få möjlighet att delta i
försöksverksamhet med skola utan nationell timplan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att grundskolans
ansvar för att eleverna får godkända kunskaper
preciseras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att vuxenstuderande
på samma sätt som ungdomsstuderande skall kunna
räkna in Idrott och hälsa kurs A samt Estetisk
verksamhet i slutbetyget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att lärare som skall
tjänstgöra i skolan skall ha nödvändig
ämneskompetens, pedagogisk kompetens samt kunskap om
värdegrund och mål för den svenska skolan.
Motion väckt med anledning av skrivelse
1998/99:121 Utvecklingsplan för förskola,
skola och vuxenutbildning - samverkan,
ansvar och utveckling
1998/99:Ub16 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Idrott och
hälsa kurs A och Estetisk verksamhet bör ingå i ett
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning på samma
sätt som motsvarande ungdomsutbildning.
Utskottet
I betänkandet behandlas propositionen Vissa
skolfrågor m.m. (prop. 1998/99:110) jämte
motionsyrkanden samt ett motionsyrkande som väckts
med anledning av regeringens skrivelse
Utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning - samverkan, ansvar och utveckling
(skr. 1998/99:121).
Propositionen i korthet
Propositionen innehåller förslag och bedömningar i
flera olika frågor som rör grundskolan,
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen anser att det genom en försöksverksamhet
bör prövas om den nationella timplanen i grundskolan
kan tas bort och hur detta i så fall kan ske.
Verksamheten avses omfatta högst ett åttiotal
kommuner. Försöksverksamheten bör starta i skolorna
höstterminen år 2000 och pågå under fem år.
Regleringen av det individuella programmet föreslås
bli förtydligad. Det skall vara möjligt att söka
till ett programinriktat individuellt program.
Landsting skall kunna anordna utbildning på ett
individuellt program.
Estetiska ämnen samt idrott och hälsa föreslås ingå
i kursutbudet inom den kommunala vuxenutbildningen
på gymnasial nivå.
Begreppet kompletterande skolor vidgas till att
avse utbildningar med enskild huvudman vid sidan av
gymnasieskolan men på gymnasial nivå eller
utbildningar med enskild huvudman som har
gymnasieskola som antagningskrav. Beteckningen på
sådana utbildningar ändras till kompletterande
utbildningar. Utbildningarna skall efter ansökan
kunna ställas under statlig tillsyn och få statligt
stöd på tre nivåer, nämligen statlig tillsyn,
statlig tillsyn och studiestöd samt statlig tillsyn,
studiestöd och statsbidrag. Beslutsrätten när det
gäller statlig tillsyn och statsbidrag förs över
från regeringen till Skolverket.
Vissa ändringar görs i skollagens bestämmelser om
lärares behörighet som en anpassning till EG-
direktiv som rör examenserkännande.
I propositionen föreslås också vissa tekniska
justeringar i lagen om entreprenadförhållanden inom
skolan samt i skollagen om bidragsår för fristående
skola motsvarande gymnasieskola.
Inledning
Regeringens förslag i propositionen har föregåtts av
olika utredningar.
En arbetsgrupp (U 1998:C) inom
Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att
bedöma förutsättningarna för en försöksverksamhet
där arbetet i grundskolan får organiseras utan
nationell timplan samt ge förslag till utformningen
av en sådan försöksverksamhet avseende utvärdering
och kvalitetssäkring. Arbetsgruppen överlämnade i
januari 1999 departementsskrivelsen Utan timplan -
med oförändrat uppdrag (Ds 1999:1). Skrivelsen har
remissbehandlats.
Vidare har en särskild arbetsgrupp (U 1997:H) inom
Utbildningsdepartementet - arbetsgruppen om
gymnasieskolans program - haft i uppdrag att bl.a.
utarbeta förslag till hur ett praktikprogram kan
organiseras inom ramen för gymnasieskolans
individuella program. Gruppens arbete redovisades i
april 1998 i rapporten PRIV - en ny väg till ett
nationellt program (Ds 1998:27). Rapporten har
remissbehandlats.
Den parlamentariskt tillsatta
Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:9) har överlämnat
tre delbetänkanden till regeringen. I sitt andra
delbetänkande Vuxenutbildning och livslångt lärande.
Situationen inför och under första året med
Kunskapslyftet (SOU 1998:51) föreslog kommittén att
estetiska ämnen bör kunna erbjudas i kommunal
vuxenutbildning som ett led i den enskildes studier
mot en bred gymnasieutbildning. I Statens skolverks
redovisning i oktober 1998 av uppdraget avseende
Plan för utvecklingen av vuxenutbildningen behandlas
frågan om estetiska ämnen och idrott och hälsa inom
den kommunala gymnasiala vuxenutbildningen.
Skolverket anser att de nuvarande bestämmelserna
hindrar utvecklingen av vuxenutbildningen.
Kunskapslyftskommittén föreslår i sitt tredje
delbetänkande Vuxenutbildning för alla? Andra året
med Kunskapslyftet (SOU 1999:39) att estetiska
ämnen, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt
specialidrott skall kunna ingå i kommunal
vuxenutbildning.
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över
det statliga stödet till kompletterande skolor (dir.
1997:42). Utredaren lämnade i februari 1998 sitt
betänkande Fristående utbildningar med statlig
tillsyn inom olika områden (SOU 1998:11).
Betänkandet har remissbehandlats.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har
utarbetat en promemoria med förslag till ändring av
skollagen (1985:1100) i fråga om behörighet att
utöva yrke som lärare inom det offentliga
skolväsendet och som följer av Sveriges medlemskap i
EU och de krav som EG-rätten ställer på svensk
lagstiftning. Promemorian har remissbehandlats.
Försöksverksamhet utan nationell timplan i
grundskolan
Bestämmelser om timplan för grundskolan finns i
bilaga 3 till skollagen (1985:1100). Timplanen anger
vilka ämnen som skall läsas i grundskolan samt det
minsta antalet timmar lärarledd undervisning som
varje elev är garanterad under grundskoletiden, dels
totalt, dels för respektive ämne eller ämnesgrupp.
Vidare bestäms i timplanen antalet timmar för
språkval, elevens val samt, inom ramen för det
totala antalet timmar, timtalet för skolans val.
Regeringen anser att det genom en försöksverksamhet
bör prövas både om den nationella timplanen kan tas
bort och hur detta i så fall kan ske. Inom ramen för
den totala minsta garanterade undervisningstiden bör
försöksverksamheten innebära en fullständig
befrielse från den nationella timplanens indelning i
tid per ämne eller ämnesgrupp. Det bör, enligt
regeringen, särskilt beaktas hur skolorna
tillgodoser möjligheterna för eleverna att göra egna
val.
En särskild delegation med representanter för
staten, Svenska Kommunförbundet,
lärarorganisationerna och skolledarna kommer att
ansvara för försöksverksamheten. Alla kommuner
kommer att inbjudas att delta i försöket. För att få
möjlighet att delta i försöksverksamheten bör
kommunen uppfylla nationellt fastställda krav,
vilket i huvudsak innebär ett tydliggörande av de
krav som redan ställs inom ramen för mål- och
resultatstyrningen av skolan. Delegationen bör
enligt propositionen göra ett urval om högst ett
åttiotal kommuner. Deltagande kommuner bör sedan ges
möjlighet att ansluta skolor i kommunen till
försöksverksamheten. Några fristående skolor bör
knytas till försöksverksamheten.
Försöksverksamheten bör starta i skolorna
höstterminen år 2000 och pågå i fem år, med
möjlighet till ett slutligt ställningstagande till
om den nationella timplanen kan avskaffas redan
efter tre år. Försöksverksamheten kommer att
utvärderas.
Enligt Kristdemokraterna (motion 1998/99:Ub28 yrk.
1) bör alla intresserade kommuner få möjlighet att
delta i försöksverksamheten utan nationell timplan i
grundskolan. De ifrågasätter begränsningen till ett
åttiotal kommuner och anser det viktigt att
försöksverksamheten baseras på ett så stort underlag
som möjligt. De kommuner som bedömer skolorna
kvalificerade och själva vill delta i projektet bör
få medverka. Kristdemokraterna poängterar särskilt
vikten av att de fristående skolorna representeras
och att utvärderingen görs också utifrån deras
specifika villkor. Folkpartiet anser (motion
1998/99:Ub27 yrk. 1) att den centralt utformade
timplanen på sikt skall avskaffas, eftersom den
lägger hinder i vägen för en målstyrd skola.
Motionärerna anser att man redan i dag skall fatta
ett principbeslut om avskaffande av timplanen. De
anser att en treårig försöksverksamhet är
tillräcklig.
Med en avskaffad timplan ökar behovet av ett
fristående kvalitetsinstitut enligt Moderaterna
(motion 1998/99:Ub25 yrk. 3). Det föreligger ett
allmänt intresse av en utvecklad oberoende
utvärdering av resultaten i skolorna mot bakgrund av
deras ökade självständighet. Det finns ett stort
behov av saklig information om alla skolors resultat
och kvalitet i en målstyrd skola. Ett fristående
kvalitetsinstitut bör därför skapas.
Centerpartiet anser (motion 1998/99:Ub26 yrk. 1)
att regeringen bör öka kraven på individanpassning
av utbildningen i samband med att timplanen
avskaffas i ett antal kommuner och skolor. Varje
elev bör få en individuell studieplan, upplagd i
samverkan mellan elev, lärare och föräldrar. Regler
om detta bör införas i grundskoleförordningen.
U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen
att det system med olika former av
kvalitetsinstrument som nu har skapats på både
nationell nivå och i kommuner och skolor bör kunna
ge förutsättningar att utveckla och garantera
kvalitet och likvärdighet i grundskolan. För statens
del handlar det bl.a. om de nationella proven,
Skolverkets nationella uppföljnings- och
utvärderingssystem och den nyligen inrättade
kvalitetsgranskningsnämnden. På lokal nivå finns
bl.a. den årliga kvalitetsredovisningen,
uppföljningen av resultat och lokalt
utvärderingsarbete. Enligt utskottets uppfattning
skulle en undervisning utan nationell timplan kunna
skapa ytterligare uppmärksamhet kring
kvalitetsfrågorna och stimulera skolorna i arbetet
med uppföljning, utvärdering och skolutveckling.
Timplanen kan upplevas som ett hinder, t.ex. för
ämnesövergripande undervisning och lokal
skolutveckling.
Utskottet delar regeringens uppfattning att om
arbetet i en skola sker utan timplan stämmer detta
bättre överens med intentionerna bakom en mål- och
resultatstyrd skola än vad som fallet vanligen är i
dag. Målen i läroplan och kursplaner måste vara det
viktigaste styrinstrumentet, inte den tid som
används för att nå dit. Det finns dock vissa risker
förknippade med att avskaffa den nationella
timplanen. Utskottet anser det därför viktigt att
ett eventuellt slutligt beslut om att ta bort den
nationella timplanen föregås av en försöksverksamhet
i vilken konsekvenserna av avskaffandet prövas. Det
är viktigt att under försöksverksamheten noga
analysera de problem som kan vara förknippade med
ett avskaffande av den nationella timplanen, men
också att de positiva effekterna belyses. Utskottet
vill således understryka vikten av en noggrann
utvärdering av försöksverksamheten. Utskottet har
ingen annan uppfattning än regeringen beträffande en
femårig försöksverksamhet, men med möjlighet till
ett slutligt ställningstagande redan efter tre år.
Utskottet har inte heller någon annan uppfattning
än regeringen beträffande omfattningen av
försöksverksamheten och krav på kommunerna för att
få delta i den. Ett urval om högst ett åttiotal
kommuner är en lämpligt avvägd omfattning på
försöksverksamheten. Utskottet noterar att
deltagande kommuner kommer att få möjlighet att
ansluta skolor i kommunen till försöksverksamheten
efter eget avgörande och att några fristående skolor
avses knytas till verksamheten. Enligt utskottets
mening torde detta kunna innebära ett tillräckligt
brett underlag för ifrågavarande försöksverksamhet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört nu
beträffande försöksverksamhet utan nationell timplan
avstyrks motionerna 1998/99:Ub27 yrkande 1 och
1998/99:Ub28 yrkande 1.
Utskottet avstyrker även förslaget i motion
1998/99:Ub25 yrkande 3 om inrättande av ett
fristående kvalitetsinstitut. Utskottet hänvisar
till vad utskottet anfört i det föregående om olika
former för granskning av kvaliteten. Utskottet vill
betona vikten av en kvalitetsgranskning både på
nationell nivå och lokalt i kommuner och skolor.
Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen
behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med i
huvudsak likartat innehåll, bl.a. i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 1999
(bet. 1998/99:UbU1 s. 22). Riksdagen har avslagit
yrkandena. Utskottet hänvisar till vad utskottet då
anförde. Utskottet ansåg bl.a. att en kvalitetsnämnd
knuten till den ansvariga sektorsmyndigheten är att
föredra framför ett fristående kvalitetsinstitut.
Utskottet framhöll att nämnden bör bli ett
komplement till Skolverkets reguljära uppgifter och
att detta kommer att bidra till att viktiga
synergieffekter uppnås för verksamheten.
Kvalitetsgranskningsnämnden vid Skolverket
inrättades den 1 juli 1999.
Utskottet avstyrker förslaget i motion 1998/99:Ub26
yrkande 1 om införande av individuella studieplaner
för alla elever i grundskolan. Utskottet vill betona
vikten av att skolan - i enlighet med gällande
förordningar - arbetar på ett sådant sätt att varje
elevs resultat och skolsituation ständigt följs.
Målstyrning innebär att det skall finnas möjligheter
till en flexibel lösning av pedagogiska insatser för
enskilda elever och för grupper av elever. Lärare
och elever har stor frihet att utifrån målen välja
stoff och lägga upp undervisningen. Detta ställer
stora krav på att skolan arbetar på ett sådant sätt
att varje elevs resultat och skolsituation kan
följas. I försöksverksamheten med avskaffad timplan
i grundskolan blir frågan om individuell planering
för enskilda elever ännu mer betydelsefull.
Utskottet utgår från att det i en del fall kan bli
aktuellt att göra individuella studieplaner. Det
ankommer dock på lärare, elev och föräldrar att
komma överens om den pedagogiska planeringen. Någon
reglering av verksamheten med individuella
studieplaner är utskottet inte berett att förorda.
Det individuella programmet
Regeringen föreslår att bestämmelserna i 5 kap. 4 b
§ skollagen (1985:1100) förtydligas med innebörden
att ett individuellt programs huvudsakliga syfte är
att förbereda eleven för studier på ett nationellt
eller specialutformat program. Bestämmelsen om udda
yrken tas bort. I bestämmelsen att det individuella
programmet skall möta speciella behov föreslås en
mindre ändring. Regeringen föreslår även att en elev
skall kunna söka sådan utbildning på ett
individuellt program som särskilt inriktas mot
studier på ett nationellt eller specialutformat
program. I 5 kap. 4 b § införs därför en bestämmelse
om att ett programinriktat individuellt program
skall utformas för en grupp elever.
Vidare föreslår regeringen att skollagen ändras så
att även landsting, efter överenskommelse med en
kommun, skall kunna anordna utbildning på ett
individuellt program (5 kap. 13 och 13 a §§). En
teknisk ändring görs i 5 kap. 26 §.
Regeringen anser att hela eller delar av en
nationellt fastställd kursplan bör kunna ingå i den
individuella studieplanen för en elev på ett
individuellt program. De kunskaper som en elev fått
på en del av en kurs bör dokumenteras i form av ett
intyg.
I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub25
yrkas avslag på regeringens förslag om en tydligare
reglering av det individuella programmet.
Motionärerna anser att regeringens betoning av att
det individuella programmet i första hand skall
syfta till att förbereda eleven för ett nationellt
program cementerar en form för gymnasieskolan som
många inte klarar av (yrk. 1). Regeringens förslag
att utveckla det individuella programmet med ett
förtydligande av preparandsyftet och att göra
studiemöjligheten valbar är enligt Moderaterna ett
erkännande av att grundskolan misslyckats med sitt
uppdrag. De betonar att insatser för att förbereda
alla elever för studier i gymnasieskolan främst
skall ske inom ramen för grundskolan och i dess regi
(yrk. 4). Moderaterna framhåller vidare att synen på
kärnämnen och kurser måste överensstämma med
individuella hänsyn till eleverna och deras
förutsättningar. Risken med att ge utrymme för en
fast struktur inom det individuella programmet är
att individualiseringen går förlorad, heter det i
motionen (yrk. 5).
Folkpartiet anser att det individuella programmet
skall avskaffas (motion 1998/99:Ub27 yrk. 2). Det
individuella programmet var tänkt att utgöra ett
undantag, men är i dag gymnasieskolans tredje
största program. Motionärerna framhåller att ingen
elev skall få börja gymnasieskolan utan att ha
uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och
matematik. Ökade krav måste ställas på grundskolan
att sätta in stöd redan de första grundskoleåren.
Enligt Folkpartiets uppfattning borde alla elever
ges ökad möjlighet att själva sätta samman kurser
till ett eget personligt program. Utöver de
obligatoriska kärn-
ämnena bör eleven få välja tämligen fritt. Det bör
också startas försöksverksamhet med sommarkurser för
gymnasieelever. Det är viktigt att skolan utgår från
varje individs förutsättningar, heter det i
motionen.
Kristdemokraterna anser i likhet med regeringen att
det finns ett behov av att tydliggöra att det
individuella programmets huvudsakliga syfte är att
förbereda eleven för studier på ett nationellt eller
specialutformat program (motion 1998/99:Ub28 yrk.
2). De anser dock att grundskolans ansvar måste
preciseras. Utgångspunkten måste vara att elever i
normalfallet skall vara behöriga och ha godkända
resultat från grundskolan. För vissa grupper, t.ex.
elever med dyslexi, som inte lyckas få betyg i
engelska, måste särskilda behörighetsvillkor ges.
U t s k o t t e t vill inledningsvis peka på att
det individuella programmet, enligt nuvarande
bestämmelser i 5 kap. 4 b § skollagen, kan syfta
till att stimulera eleven att senare gå över till
ett nationellt eller specialutformat program eller
att göra det möjligt för en elev att genom
lärlingsutbildning förena en anställning som syftar
till yrkesutbildning med studier i vissa ämnen i
gymnasieskolan. Programmet kan också användas för
utbildningar för udda yrken samt för att möta
elevers speciella behov.
Utskottet har i olika sammanhang betonat vikten av
att alla elever skall ges möjlighet att nå målen för
grundskolan. Utskottet delar härvidlag motionärernas
uppfattning. Utskottet anser emellertid, i likhet
med regeringen, att det individuella programmet är
ett viktigt redskap för kommunerna att kunna erbjuda
ungdomar, som av olika skäl inte påbörjat eller
avbrutit ett nationellt eller specialutformat
program, en gymnasieutbildning. Inom det
individuella programmet finns unika möjligheter att
möta elevers olika behov och förutsättningar.
Kvaliteten på och utvecklingen av det individuella
programmet är enligt utskottets mening av central
betydelse för att kunna ge alla ungdomar
förutsättningar att skaffa sig en
gymnasieutbildning.
En utveckling av det individuella programmet liksom
den lokala uppföljningen av eleverna och utvärdering
av verksamheten är synnerligen angelägen inte minst
mot bakgrund av de nya behörighetsreglerna för
antagning till gymnasieskolan. Detta får
naturligtvis inte innebära att grundskolans ansvar
för elevernas resultat därmed minskar.
Genom riksdagens beslut med anledning av förslag i
propositionen Gymnasieskola i utveckling - kvalitet
och likvärdighet (prop. 1997/98:169, bet.
1998/99:UbU3) har en ändring gjorts i 5 kap. 4 b §
så att det nu tydligt visas på möjligheten att
särskilt inrikta undervisningen inom ett
individuellt program mot ett nationellt eller
specialutformat program. Ändringen trädde i kraft
den 1 juli 1999. Kommunerna bör enligt
bestämmelserna erbjuda eleverna programinriktade
individuella program (PRIV) i syfte att öka andelen
elever som går över från ett individuellt program
till ett nationellt eller specialutformat program.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en elev
skall kunna söka ett programinriktat individuellt
program. PRIV riktar sig främst mot elever som
saknar behörighet till de nationella programmen i
gymnasieskolan och som har för avsikt att söka sig
till ett nationellt eller specialutformat program
med yrkesämnen. Eleven skall ha möjlighet att läsa
hela eller delar av gymnasiekurser, som sedan kan
tillgodoräknas eleven när denne kommer in på det
nationella programmet. Utskottet tillstyrker den
föreslagna ändringen i 5 kap. 4 b § såvitt avser att
ett programinriktat individuellt program skall
utformas för en grupp elever.
Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att
bestämmelserna om det individuella programmet i 5
kap. 4 b § behöver förtydligas. Utskottet
tillstyrker att det individuella programmets
huvudsyfte - att förbereda eleverna för studier på
ett nationellt eller specialutformat program -
framhävs, att bestämmelsen om udda yrken tas bort
och att bestämmelsen att det individuella programmet
skall möta speciella behov ändras.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör
riksdagen beträffande det individuella programmets
huvudsakliga syfte m.m. anta regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap.
4 b § och avslå motionerna 1998/99:Ub25 yrkandena 1,
4 och 5, 1998/99:Ub27 yrkande 2 och 1998/99:
Ub28 yrkande 2.
Utskottet har inget att erinra mot att landsting
får möjlighet att efter överenskommelse med en
kommun anordna utbildning på individuella program.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser
13 och 13 a §§.
Utskottet har inte heller något att erinra mot den
tekniska ändring som föreslås i 5 kap. 26 §. I
nuvarande lydelse görs en felaktig hänvisning till
en paragraf som numera ändrats.
Kurser inom det estetiska ämnesområdet samt
idrott och hälsa inom gymnasial
vuxenutbildning
I gymnasial vuxenutbildning kan enligt nuvarande
bestämmelser ingå alla ämnen som finns i
gymnasieskolan med undantag för vad som där hör till
estetisk verksamhet, estetiska ämnen, idrott och
hälsa samt schack (SFS 1992:403). Regeringen
föreslår nu att estetisk verksamhet, estetiska ämnen
samt idrott och hälsa skall kunna erbjudas i
kommunal gymnasial vuxenutbildning.
Estetisk verksamhet och kursen Idrott och hälsa A
utgör kärnämnen i gymnasieskolan. När dessa kurser
erbjuds även inom komvux bör de dock enligt
regeringens bedömning inte utgöra kärnämnen.
Regeringen anser vidare att betyg i kurserna
Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A inte
skall kunna tas med i slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning. Kursen Idrott och hälsa B samt
kurser i estetiska ämnen skall däremot kunna ingå i
slutbetyg.
Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub28 ett
tillkännagivande av riksdagen att vuxenstuderande på
samma sätt som ungdomsstuderande skall kunna räkna
in Idrott och hälsa kurs A samt Estetisk verksamhet
i slutbetyget (yrk. 3). Ämnen av praktisk karaktär
kunde vara ett sätt att få fler att ge sig in i och
orka igenom utbildningen, heter det i motionen.
Vidare pekar motionär- erna på idrottsämnets
betydelse för folkhälsan samt de kreativa ämnenas
betydelse för inlärningen. De menar att den reella
valfriheten för vuxenstuderande begränsas med
regeringens förslag. Motsvarande yrkande framförs i
motion 1998/99:Ub16 (kd) yrkande 11.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen föreslår om att estetisk verksamhet,
estetiska ämnen samt idrott och hälsa skall kunna
erbjudas i kommunal gymnasial vuxenutbildning samt
att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Motiven för att öppna möjlighet att erbjuda
estetisk verksamhet och estetiska ämnen är flera.
Undervisning inom det estetiska ämnesområdet kan
bidra till att utveckla förmågor som alltmer
efterfrågas av arbetslivet, såsom kreativitet,
flexibilitet, samarbetsförmåga, kommunikativ
förmåga, problemlösning och kritiskt tänkande.
Kurser inom detta område behövs ibland som
förberedelse inför kommande yrkesutövning eller
högre utbildning inom konstnärliga områden. Liksom
regeringen anser utskottet att det även finns
pedagogiska skäl att införa estetisk verksamhet och
estetiska ämnen i komvux. Bl.a. för personer med
kort tidigare utbildning kan steget in i det
traditionella utbildningsväsendet uppfattas som
svårt. Inslag inom det estetiska ämnesområdet i
gymnasial vuxenutbildning skulle kunna bidra till
att stärka sådana personer och underlätta för dem
att ta del av vuxenutbildning.
Idrott och hälsa har enligt regeringens
uppfattning, som utskottet delar, stor betydelse för
folkhälsan. Det är därför en viktig uppgift också
för komvux att erbjuda vuxna möjlighet att få ökade
kunskaper om hur man på ett bra sätt sköter sin
hälsa och tillfälle för dem som så önskar att utöva
viss fysisk aktivitet. Betyg i idrott och hälsa är
också särskilt behörighetsvillkor för tillträde till
idrottslärar- och sjukgymnastutbildning
Om estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A
skulle göras till kärnämnen inom gymnasial
vuxenutbildning, liksom de är det i gymnasieskolan,
skulle dessa kurser bli obligatoriska för att få
slutbetyg från vuxenutbildningen. Därmed skulle
efterfrågan från eleverna i komvux på utbildning i
dessa ämnen troligen öka kraftigt, liksom
kostnaderna för kommunerna. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det inte bör ske.
Ytterligare en fråga är om betyg i estetisk
verksamhet och Idrott och hälsa A skall kunna ingå i
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. De
nuvarande bestämmelserna i förordningen (1992:403)
om kommunal vuxenutbildning stipulerar att det för
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning krävs
godkänt betyg i kurser omfattande ett lägre
minimiantal gymnasiepoäng än vad som krävs för
slutbetyg från ungdomsgymnasiet. Anledningen till
detta är att - som framgått i det föregående - vissa
ämnen samt specialarbete inte förekommer i komvux.
Efter förslag i proposition 1997/98:169
Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och
likvärdighet beslutade riksdagen vid förra riksmötet
om en ny definition av gymnasiepoäng och om en
poängplan för de nationella programmen i
gymnasieskolan enligt vilken samtliga nationella
program har samma poängomfattning, vilket inte varit
fallet hittills (bet. 1998/99:UbU3, rskr. 160).
Regeringen aviserade i den nämnda propositionen (s.
35) att även bestämmelserna om omfattningen av
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kommer att
ändras.
Reglerna om slutbetyg från gymnasieskolan och från
gymnasial vuxenutbildning har samband med reglerna i
högskoleförordningen (1993:100) om behörighet för
tillträde till grundläggande högskoleutbildning. De
regler som i dag gäller innebär att elever med
slutbetyg från gymnasieskolan kan sakna godkänt
betyg i en eller flera av de kurser som ingår i
slutbetyget oavsett om det gäller kärnämnen eller
andra ämnen, dock i kurser omfattande sammanlagt
högst 215 gymnasiepoäng om slutbetyget avser
naturvetenskaps- eller samhällsvetenskapsprogrammet
eller estetiska programmet och högst 237
gymnasiepoäng om det avser något av de övriga
nationella programmen. Om reglerna i
högskoleförordningen om grundläggande behörighet
inte ändras i samband med förändringarna i
gymnasieskolan, skulle de sistnämnda ändringarna
medföra att elever med slutbetyg från gymnasieskolan
kan sakna godkänt betyg i kurser omfattande
sammanlagt 250 gymnasiepoäng och ändå nå
grundläggande behörighet. Därmed skulle det bli
utrymme för att i slutbetyg från gymnasieskolan
sakna godkänt betyg i både kärnämnet svenska
(alternativt svenska som andraspråk) och något annat
ämne, vilket hittills inte varit fallet för elever
som gått naturvetenskaps- eller
samhällsvetenskapsprogrammet eller estetiska
programmet. Utskottet utgår från att regeringen
kommer att överväga om bestämmelserna i
högskoleförordningen behöver ändras.
Huruvida betyg i Estetisk verksamhet och/eller
Idrott och hälsa A får ingå i slutbetyg från
gymnasial vuxenutbildning har enligt vad utskottet
kan finna inte någon direkt betydelse för
möjligheten att vinna grundläggande behörighet till
högskoleutbildning utan godkänt betyg i något av de
ämnen som i dag är kärnämnen i gymnasial
vuxenutbildning. Utskottet vill dock inte förorda
att betyg i någon av de två nämnda kurserna skall
kunna ersätta betyg i något annat ämne såsom del i
grunden för behörighet, vilket skulle bli fallet om
de fick ingå i slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning samtidigt som minimiantalet
gymnasiepoäng för sådant slutbetyg även i
fortsättningen sätts lägre än minimiantalet för
slutbetyg från gymnasieskolan. Därför ansluter sig
utskottet till regeringens bedömning att betyg i
Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A inte bör
kunna ingå i slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning.
Utskottet vill understryka att vuxna som läser
Estetisk verksamhet eller Idrott och hälsa A inom
komvux skall kunna få betyg på dessa kurser. Sådant
betyg redovisas i ett s.k. samlat betygsdokument och
kan åberopas för att uppfylla särskilda
behörighetsvillkor.
Kompletterande utbildningar med statligt
stöd
Termen kompletterande skola har hittills använts om
sådana fristående skolor vars utbildning inte
uppfyller kraven (enligt 9 kap. skollagen) för att
berättiga till bidrag från elevernas hemkommuner men
utgör ett från nationell synpunkt värdefullt
komplement till gymnasieskolan. Sådana skolor kan
genom beslut av regeringen ställas under statlig
tillsyn. Om en utbildning är särskilt värdefull från
nationell synpunkt kan dessutom statsbidrag lämnas.
Med tillsynen har som regel följt rätt till
studiestöd för eleverna på utbildningen. Med
anledning av att mervärdesskatt inom
utbildningsområdet infördes år 1997 har dock ett
antal skolor ställts under statlig tillsyn utan att
eleverna därvid fått rätt till studiestöd.
Ett villkor för att få statlig tillsyn är i dag att
utbildningen skall omfatta minst en termins (16
veckors) effektiv undervisning. För statsbidrag
krävs det att utbildningen omfattar minst ett läsårs
(30 veckors) effektiv undervisning.
Regeringen föreslår i propositionen att termen
kompletterande skola ersätts med kompletterande
utbildning. Det är nämligen inte ovanligt att det
vid en och samma fristående skola finns både
utbildningar som är ställda under statlig tillsyn
och sådana som inte är det. Regeringen pekar på att
yrkesutbildningar numera tenderar att bli
eftergymnasiala. Även fristående utbildningar som
har gymnasieskola eller viss yrkeserfarenhet som
antagningskrav bör enligt regeringens mening kunna
ställas under statlig tillsyn och tilldelas
statsbidrag. Med termen kompletterande utbildningar
bör därför avses inte bara fristående utbildningar
på gymnasial nivå utan även utbildningar som har
lägst genomgången gymnasieskola som antagningskrav
samt kvalificerade vidareutbildningar för redan
yrkesverksamma. Även utbildningar som riktar sig
till utvecklingsstörda elever skall kunna ställas
under statlig tillsyn.
Vidare föreslår regeringen att en kompletterande
utbildning skall, efter ansökan från skolan,
· kunna ställas under statlig tillsyn,
·
· kunna ställas under statlig tillsyn och berättiga
eleverna till studiestöd om utbildningen kan
anses vara värdefull från nationell synpunkt,
eller
·
· kunna ställas under statlig tillsyn och berättiga
eleverna till studiestöd samt tilldelas
statsbidrag, om utbildningen är särskilt
värdefull från nationell synpunkt.
·
Beslut om statlig tillsyn och om statsbidrag skall
enligt förslaget fattas av Statens skolverk, något
som enligt regeringen förutsätter att tydliga
kvalitetskrav anges i förordning. För att statlig
tillsyn skall beviljas bör det ställas speciella
krav på huvudmannaskap, organisation och
lärarkompetens och vad avser utbildningen i fråga om
omfattning, inriktning och kvalitet, anser
regeringen. I propositionen redovisas också ett
antal kriterier för att en utbildning skall kunna
anses värdefull respektive särskilt värdefull från
nationell synpunkt.
Om huvudmannen för utbildningen inte fullgör sina
skyldigheter, skall Skolverket kunna återkalla
beslutet om tillsyn och statsbidrag.
Tidpunkter för ansökan och beslut om statsbidrag
bör enligt propositionen beslutas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Ansökningar om enbart statlig tillsyn skall enligt
regeringens förslag kunna lämnas kontinuerligt under
året.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot
regeringens förslag.
Det meddelas i propositionen att regeringen avser
att lämna förslag till beslutsordning för
studiestödet i den aviserade
studiestödspropositionen.
I motion 1998/99:Ub25 (m) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om att regeringen
årligen, förslagsvis i budgetsammanhang, bör
redovisa resultatet av Skolverkets beslut avseende
kompletterande utbildningar (yrk. 6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Sedan några år tillbaka lämnar regeringen
regelmässigt i budgetpropositionerna en
resultatredovisning för de olika verksamhetsområdena
inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Det är naturligt att denna
redovisning främst tar sikte på hur resultaten
förhåller sig till uppsatta mål samt de förändringar
som inträffat i förhållande till tidigare år eller
som följd av statsmakternas beslut om reformer.
Utskottet anser inte att det finns anledning för
riksdagen att särskilt begära redovisning av
besluten om kom-pletterande utbildningar.
Behörighet för lärare, förskollärare och
fritidspedagoger
Mot bakgrund av att Sverige numera är ett land med
elever från många olika kulturer, samt att Sverige
genom medlemskap i Europeiska unionen har åtagit sig
att anpassa sina regler till EG-rättens bestämmelser
om fri rörlighet för arbetstagare, lägger regeringen
i propositionen fram ett antal förslag till
ändringar i 2 kap. skollagen (1985:1100).
Ändringarna rör förutsättningarna för anställning
som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för
personer som inte har svensk lärarutbildning.
Utskottet använder i det följande termen lärare om
alla dessa grupper.
I nuvarande 4 § i 2 kap. skollagen anges vilka krav
en sökande skall uppfylla för att få anställas utan
tidsbegränsning som lärare i det offentliga
skolväsendet. Om en sökande har en pedagogisk
utbildning från ett land inom EU eller EES, som är
jämställd med svensk lärarutbildning, kan hon eller
han anställas utan tidsbegränsning. En ytterligare
förutsättning är att den sökande behärskar svenska
språket och har nödvändiga insikter i de
föreskrifter som gäller beträffande det offentliga
skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger
målen för utbildningen. Det är varje kommun eller
landsting som ansvarar för bedömningen av de
sökandes kompetens i samband med att man anställer
en lärare med utbildning från ett EU- eller EES-
land.
Regeringen föreslår nu att skollagen förtydligas i
fråga om behörighet för lärare med utländsk
utbildning. Behörig myndighet i Sverige skall
utfärda behörighetsförklaring (behörighetsbevis) för
dessa lärare. Högskoleverket utses till att vara den
behöriga myndigheten. Hittillsvarande
lagbestämmelser har inte lämnat utrymme för att
beakta annat än utbildningen. Enligt regeringens
förslag skall även tidigare yrkesverksamhet som
lärare beaktas vid prövningen av ansökan om
behörighetsbevis. Kraven på kunskaper i svenska
omformuleras. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela närmare
föreskrifter om villkoren för behörighetsbevis.
Utskottet tar först upp frågan om kraven på
kunskaper i svenska.
Enligt nuvarande bestämmelser gäller som ett
generellt krav - oavsett om man har svensk eller
utländsk utbildning - för att få anställas som
lärare utan tidsbegränsning att den sökande skall
"behärska svenska språket, om det inte finns
synnerliga skäl att medge annat" (2 kap. 4 §
skollagen). Regeringen föreslår att kravet ändras
till att avse att den sökande skall "ha de
kunskaper i svenska som behövs", och att detta krav
endast skall gälla sökande som saknar svensk
lärarutbildning och har ett annat modersmål än
svenska, danska, färöiska, isländska eller norska.
Bestämmelsen föreslås utgöra 4 b § i 2 kap.
skollagen. Vidare föreslår regeringen att närmare
föreskrifter om villkoren för behörighetsbevis - och
därmed bl.a. för kravet på kunskaper i svenska -
skall meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer (4 c §). Sådana närmare
föreskrifter behövs enligt regeringen för att alla
sökande skall behandlas lika vad gäller kravet på
kunskaper i svenska.
Regeringen betonar att Sverige inte kan ha en
bestämmelse i skollagen som i praktiken får en
diskriminerande effekt, och att Sverige dessutom
strävar efter att få in fler lärare med
invandrarbakgrund i skolan. Samtidigt får avkall
inte göras på nödvändiga kunskaper i svenska språket
som behövs för att göra ett fullgott arbete som
lärare, heter det i propositionen.
Moderata samlingspartiet yrkar i motion
1998/99:Ub25 yrkande 2 att riksdagen skall avslå
regeringens förslag till lagändring när det gäller
kraven på lärares kunskaper i svenska språket (yrk.
2). Regeringens förslag innebär enligt motionärerna
en uppluckring av språkkravet som kan komma att leda
till en kraftig försämring av skolans arbete med
svenska språket när skolhuvudmännen ges möjlighet
att bedöma vad som behövs. Motionärerna förordar att
skollagen ställer krav på dokumenterade kunskaper i
svenska (yrk. 7).
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till formulering av 2 kap. 4 b § skollagen
(1995:1100) och avstyrker motionsyrkandena.
Enligt utskottets uppfattning ger skollagen i sin
nuvarande lydelse inte tillräckligt klart besked om
vilka kunskaper i svenska som behövs. Uttrycket
"behärska" kan tolkas på olika sätt, och det sker
också när skolhuvudmän runt om i landet skall
tillämpa bestämmelsen. Utskottet har erfarit att den
nuvarande lydelsen kan tolkas som att en lärare med
utländsk bakgrund skall behärska svenska språket på
samma nivå som en lärare med svenska som modersmål.
Det är, enligt både regeringens och utskottets
uppfattning, inte rimligt och det motverkar en
önskvärd ökning av andelen lärare med
invandrarbakgrund i skolan. Vidare är det inte
förenligt med gällande EG-regler om fri rörlighet
för arbetstagare inom EU. Utskottet delar också den
uppfattning som förts fram av Skolkommittén i dess
slutbetänkande (Skolfrågor - Om skola i en ny tid,
SOU 1997:121) att behovet av kunskaper i svenska är
olika för olika lärare och hänger samman bl.a. med
vilket ämne det gäller och hur gamla eleverna är.
Det är därför enligt utskottets mening värdefullt
att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får närmare precisera vilka kunskaper i
svenska som lärare med icke-nordiskt modersmål
behöver för olika typer av lärarverksamhet. Därmed
vinns också att lika fall behandlas lika, vilket
nuvarande regler inte tillgodoser. Utskottet utgår
från att preciseringen görs med utgångspunkt i
elevernas utvecklingsnivå och målen för den
undervisning som läraren skall bedriva.
Med anledning av vad motionärerna anfört i yrkande
7 vill utskottet klargöra att den lagändring som
utskottet tillstyrker flyttar ansvaret för att
bedöma en utländsk lärares kunskaper i svenska från
skolhuvudmannen till Högskoleverket. Utskottet utgår
från att den sökande kommer att få lov att
dokumentera sina kunskaper i svenska.
Kraven på lärares ämneskompetens samt insikter i de
föreskrifter som gäller det offentliga skolväsendet
tas upp av Kristdemokraterna i motion 1998/99: Ub28
(yrk. 4). Det är naturligtvis viktigt, skriver
motionärerna, att en försäkran görs om att den som
tillåts att undervisa besitter den ämneskompetens
och de pedagogiska kunskaper som det svenska
systemet kräver. Dessutom måste målen för
verksamheten och värdegrunden som den bygger på vara
väl kända för läraren. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om detta.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Såväl regeringen som motionärerna anser att en
fullständig överensstämmelse mellan innehållet i en
utländsk lärarutbildning och den svenska
lärarutbildning som den skall jämföras med inte
skall krävas. Utskottet är av samma uppfattning. Det
är enligt utskottets mening självklart att
Högskoleverkets prövning kommer att avse både
ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper.
När det gäller insikter i de föreskrifter som
gäller för det offentliga skolväsendet innebär
regeringens förslag en betydande förändring.
Hittills har nämligen sådana insikter varit en
förutsättning endast för att få bli anställd som
lärare utan tidsbegränsning. Regeringens förslag
innebär att kommuner och landsting åläggs att se
till att alla lärare som undervisar - alltså även de
som är anställda endast för viss tid och de som är
anställda sedan många år - har de nödvändiga
insikterna i styrdokumenten för det offentliga
skolväsendet. Det är enligt utskottets uppfattning
värdefullt att kommunernas och landstingens
föreslagna skyldighet att tillse detta kommer att
gälla för både visstidsanställda och
tillsvidareanställda. Denna skyldighet kommer till
uttryck i den föreslagna 7 a § i 2 kap. skollagen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
En bestämmelse om att lärare som anställs tills
vidare skall ha nödvändiga insikter i de
föreskrifter som gäller för det offentliga
skolväsendet infördes i skollagen våren 1993, innan
de nuvarande läroplanerna hade utfärdats (prop.
1992/93:100 bil. 9, bet. UbU11, rskr. 274). De
läroplaner som gällde vid den tiden hade inte något
särskilt kapitel om skolans värdegrund. Skolans
värdegrund och uppdrag redovisas som första avsnitt
både i läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna
(Lpf 94). Värdegrunden tillhör självfallet det som
varje lärare måste ha insikter i.
Regeringens förslag i övrigt till ändringar i
skollagens bestämmelser om villkor för att få
anställas som lärare, förskollärare eller
fritidspedagog i det offentliga skolväsendet gäller
2 kap. 4, 4 a, 4 c och 4 d §§.
Genom de föreslagna ändringarna i 4 och 4 a §§ får
Högskoleverket uppgiften att utfärda
behörighetsbevis för alla sökande som åberopar
utländsk lärarutbildning (samt eventuell
yrkesverksamhet som lärare), oavsett om utbildningen
genomgåtts i ett nordiskt land, ett EU-land eller
ett EES-land. I den föreslagna 4 c § ges regeringen,
eller den myndighet regeringen bestämmer, rätt att
meddela närmare föreskrifter om villkoren för
behörighetsbevis. En möjlighet att överklaga beslut
av Högskoleverket i ärenden om utfärdande av
behörighetsbevis införs genom 4 d §. En sådan
möjlighet krävs enligt EG-rätten.
U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens förslag utan tillstyrker att riksdagen
antar dem.
Entreprenadförhållanden inom skolan
I lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom
skolan används uttrycken ämnesblock, estetiska
ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och
yrkesämnen i en hänvisning till bilaga 2 i skollagen
(1985:1100). Riksdagen beslutade i mars 1999 om
ändringar i skollagen som innebär att bilaga 2
numera är en poängplan i stället för en timplan för
gymnasieskolan samt att inget av de nämnda uttrycken
numera förekommer i bilagan (prop. 1997/98:169, bet.
1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160).
Regeringen föreslår i den nu aktuella propositionen
en omformulering av andra meningen i 1 § lagen om
entreprenadförhållanden inom skolan, så att den
anpassas till skollagens nuvarande lydelse. Enligt
regeringens bedömning finns det skäl att behålla
nuvarande reglering när det gäller i vilka ämnen
undervisning får läggas ut på entreprenad. Den
föreslagna nya lydelsen innebär varken någon
utvidgning eller någon begränsning i fråga om de
ämnen som kan komma i fråga för utbildning på
entreprenad. Lagändringen föreslås träda i kraft den
1 januari 2000.
Moderata samlingspartiet förordar i motion
1998/99:Ub25 ett generöst synsätt på alternativa
professionella utbildningsanordnare. Man bör enligt
motionärerna generellt öppna för
entreprenadlösningar utan begränsningar (yrk. 8).
Slopande av nuvarande begränsning föreslås även av
Centerpartiet i motion 1998/99:Ub26. Motionärerna
föreslår att andra meningen i 1 § lagen om
entreprenadförhållanden inom skolan skall strykas
(yrk. 2). Under förutsättning att riksdagen bifaller
detta yrkande föreslår motionärerna att 2 § i samma
lag skall upphöra att gälla (yrk. 3).
Om det finns tydliga krav på lärarkompetens och
undervisningens kvalitet, finns det enligt
Folkpartiet ingen anledning att begränsa
entreprenadmöjligheten till yrkesämnen (mot.
1998/99:Ub27 yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lagändring och avslår
motionsyrkandena.
Enligt utskottets mening finns det ingen anledning
att utvidga utrymmet för att lägga ut utbildning i
gymnasieskolan på entreprenad till andra ämnen än
sådana karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller
estetisk profil. De motiv för att öppna en möjlighet
till entreprenad, liksom de motiv för begränsningen
i fråga om ämnen, som den dåvarande regeringen
anförde när lagen om entreprenadförhållanden inom
skolan infördes, är enligt utskottets mening
fortfarande giltiga (prop. 1992/93:230, bet. UbU17,
rskr. 406). Regeringen har i juni detta år givit
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd i uppdrag att
granska utbildningen på entreprenad i det offentliga
skolväsendet. Nämnden skall granska hur
utbildningens kvalitet och likvärdighet säkerställs
vid utbildning på entreprenad och bedöma vilka
fördelar och impulser sådan utbildning har gett det
kommunala skolväsendet. Utskottet utgår från att
regeringen återkommer till riksdagen i frågan om
regleringen av entreprenadförhållanden inom skolan,
om resultatet av granskningen motiverar det.
Enligt 2 § lagen om entreprenadförhållanden inom
skolan får regeringen på ansökan av en kommun eller
ett landsting, om det finns särskilda skäl, medge
entreprenad för undervisning inom det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom i andra fall än som
anges i 1 §. Denna möjlighet är alltså inte
begränsad till gymnasieskolan. Bestämmelsen innebär
också att andra ämnen än de som anges i 1 § kan
komma i fråga, vilket ligger i linje med vad
motionärerna önskar. Om riksdagen skulle följa
yrkande 3 i motion 1998/99: Ub26 skulle dessa
möjligheter försvinna, något som utskottet inte vill
förorda.
Ändring av bidragsår för fristående
gymnasieskolor
Fristående gymnasieskolor har numera på vissa
villkor rätt till ersättning från elevernas
hemkommuner. Villkoren anges i 9 kap. 8 och 8 a §§.
Hittills har bidragsåret för fristående
gymnasieskolor börjat den 1 juli och alltså
sammanfallit med det tidigare statliga budgetåret.
Bl.a. av det skälet att både det statliga och det
kommunala budgetåret numera börjar den 1 januari
anser regeringen att bidragsåret för fristående
gymnasieskolor bör ändras så att det utgörs av
kalenderåret. Detta föranleder en ändring av första
stycket i 9 kap. 9 § skollagen.
Regeringen föreslår vidare en ändring av
bestämmelsen i andra stycket av samma paragraf, om
när ansökan om att bli förklarad berättigad till
bidrag skall vara inlämnad. Enligt förslaget skall
ansökan - liksom för fristående grundskolor - vara
inlämnad senast den 1 april kalenderåret före det år
utbildningen startar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändringar i 9 kap. 9 §
skollagen. Genom ändringen av bidragsåret kan
regeringens beslut om schablonbelopp - som
hemkommunerna skall betala om de inte kommit överens
om annat med den fristående gymnasieskolan - fattas
på grundval av aktuellare uppgifter än hittills om
det faktiska kostnadsläget.
Övrigt
Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen
skall träda i kraft den 2 januari 2000.
Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § skall tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.
U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens förslag och föreslår att riksdagen antar
förslaget till lag om ändring i skollagen i övrigt i
den mån det inte har behandlats i det föregående.
Den nya lydelsen av 5 kap. 4 b § ersätter därmed
den ändring som beslutats av riksdagen i mars 1999
och som träder i kraft den 1 januari 2000 (prop.
1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande försöksverksamhet utan
nationell timplan i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub27 yrkande 1 och
1998/99: Ub28 yrkande 1,
res. 1(kd) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
2. beträffande fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub25 yrkande 3,
res. 3 (m) - delvis
3. beträffande individuella studieplaner
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub26 yrkande 1,
res. 4 (c)
4. beträffande det individuella
programmets huvudsakliga syfte m.m.
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b § och avslår
motionerna 1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4 och 5,
1998/99:Ub27 yrkande 2 och 1998/99:Ub28 yrkande
2,
res. 3 (m) - delvis
res. 1 (kd) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
5. beträffande rätt för landsting att
anordna individuella program
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 5 kap. 13 och 13 a §§,
6. beträffande ändring i 5 kap. 26 §
skollagen
att riksdagen antar regeringens förslag,
7. beträffande möjlighet för kommun att
erbjuda estetisk verksamhet, estetiska ämnen
samt idrott och hälsa inom gymnasial
vuxenutbildning
att riksdagen godkänner regeringens förslag,
8. beträffande möjlighet att räkna in
Idrott och hälsa A samt Estetisk verksamhet i
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub16 yrkande 11 och
1998/99:Ub28 yrkande 3,
res. 1 (kd) - delvis
9. beträffande villkoren för statligt stöd
till kompletterande utbildningar
att riksdagen godkänner regeringens förslag,
10. beträffande redovisning till riksdagen
av Skolverkets arbete med kompletterande
utbildningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub25 yrkande 6,
res. 3 (m) - delvis
11. beträffande kravet på lärares
kunskaper i svenska språket
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 kap. 4 b
§ och avslår motion 1998/99:Ub25 yrkandena 2 och
7,
res. 5 (m, kd, fp)
12. beträffande kravet på lärares
ämneskompetens, pedagogiska kompetens och
insikter i de föreskrifter som gäller det
offentliga skolväsendet
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub28 yrkande 4
godkänner vad utskottet anfört,
res. 1 (kd) - delvis
13. beträffande skollagens bestämmelser i
övrigt om villkor för att få anställas som
lärare, förskollärare eller fritidspedagog i det
offentliga skolväsendet
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 2 kap. 4, 4 a, 4 c, 4 d
och 7 a §§,
14. beträffande entreprenadförhållanden
inom skolan
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub25 yrkande
8, 1998/99:Ub26 yrkandena 2 och 3 samt
1998/99:Ub27 yrkande 3 antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan,
res. 6 (m, kd, c, fp)
15. beträffande ändring av bidragsår för
fristående gymnasieskolor
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 9 kap. 9 §,
16. beträffande förslaget till lag om
ändring i skollagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag i den mån det inte
har behandlats under föregående moment.
Stockholm den 12 oktober 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Yvonne
Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund
Panke (s), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson
(s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per
Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp), Nalin Pekgul (s), Nils-Erik Söderqvist
(s) och Kalle Larsson (v).
Reservationer
1. Försöksverksamhet utan nationell timplan
i grundskolan, m.m. (mom. 1, 4, 8 och 12 )
- kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Försöksverksamheten utan nationell timplan i
grundskolan bör enligt vår uppfattning inte
begränsas till ett åttiotal kommuner. Det är viktigt
att försöksverksamheten baseras på ett så stort
underlag som möjligt. De kommuner som bedömer skolor
kvalificerade och själva vill delta i projektet bör
få medverka. Vi vill också särskilt poängtera vikten
av att fristående skolor representeras i
försöksverksamheten och att utvärderingen görs även
utifrån deras speciella villkor. Riksdagen bör
bifalla vår motion 1998/99:Ub28 yrkande 1 och som
sin mening ge regeringen till känna vad vi nu har
anfört.
När det gäller det individuella programmets
huvudsakliga syfte m.m. bedömer vi, precis som
regeringen, att det finns ett behov att tydliggöra
att programmets huvudsakliga syfte är att förbereda
eleverna för studier på ett nationellt eller
specialutformat program. Vi har inte heller något
att erinra mot övriga förändringar i 5 kap. 4 b §.
Vi anser dock att regeringens formuleringar om att
gymnasieskolan måste kunna möta de elever som av
olika skäl inte uppnått behörighet för ett
nationellt eller specialutformat program ger
felaktiga signaler. Utgångspunkten måste vara att
elever i normalfallet skall vara behöriga och ha
godkända resultat från grundskolan. Grundskolans
ansvar måste preciseras. För vissa grupper, t.ex.
elever med dyslexi som inte lyckas få betyg i
engelska, måste särskilda behörighetsvillkor anges.
Kristdemokraterna stöder förslaget att estetisk
verksamhet, estetiska ämnen och idrott och hälsa
skall kunna erbjudas inom komvux. Däremot anser vi
till skillnad från utskottsmajoriteten att det skall
finnas möjlighet att räkna in Idrott och hälsa A
samt Estetisk verksamhet i slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning. Annars begränsas den reella
valfriheten för vuxenstuderande. Vi anser att de bör
ha likvärdiga möjligheter som eleverna i
gymnasieskolan att välja andra än teoretiska ämnen.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1998/99:Ub16 yrkande 11 och 1998/99:Ub28
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser det viktigt att det ställs krav på lärares
ämneskompetens, pedagogiska kompetens och insikter i
de föreskrifter som gäller det offentliga
skolväsendet. Förutom målen för verksamheten - som
nämns i regeringens lagförslag - måste värdegrunden
som den bygger på vara väl känd för läraren. Detta
anser vi att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub28 yrkande 4 bör ge regeringen som sin
mening till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 4, 8 och 12 bort hemställa
1. beträffande försöksverksamhet utan
nationell timplan i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub28 yrkande 1
och med avslag på motion 1998/99:Ub27 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. beträffande det individuella
programmets huvudsakliga syfte m.m.
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §
och avslår motionerna 1998/99:Ub25 yrkandena 1,
4 och 5 samt 1998/99:Ub27 yrkande 2, dels med
bifall till motion 1998/99:Ub28 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
8. beträffande möjlighet att räkna in
Idrott och hälsa A samt Estetisk verksamhet i
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub16
yrkande 11 och 1998/99:Ub28 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
12. beträffande kravet på lärares
ämneskompetens, pedagogiska kompetens och
insikter i de föreskrifter som gäller det
offentliga skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub28 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
2. Försöksverksamhet utan nationell timplan
i grundskolan, m.m. (mom. 1 och 4 ) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
När det gäller försöksverksamhet utan nationell
timplan vill jag framhålla att den centralt
utformade timplanen på sikt skall avskaffas,
eftersom den lägger hinder i vägen för en målstyrd
skola. Det bör redan i dag fattas ett principbeslut
om avskaffande av timplanen. En treårig
försöksverksamhet är enligt min uppfattning
tillräcklig. Riksdagen bör bifalla vår motion
1998/99:Ub27 yrkande 1 och som sin mening ge
regeringen till känna vad jag nu har anfört.
Enligt Folkpartiets uppfattning skall det
individuella programmet avskaffas. Det individuella
programmet var tänkt att utgöra ett undantag, men är
i dag gymnasieskolans tredje största program. Ingen
elev skall få börja gymnasieskolan utan att ha
uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och
matematik. Folkpartiet anser att de elever som
lämnar grundskolan utan godkänt betyg i dessa ämnen
skall "läsa upp" betyget innan de får tillträde till
gymnasieskolan. Ökade krav måste ställas på
grundskolan att sätta in stöd redan de första
grundskoleåren. Vi anser också att alla elever borde
få ökade möjligheter att sätta samman kurser till
ett eget personligt program. Utöver de obligatoriska
kärnämnena borde eleven få välja kurser tämligen
fritt. Det bör också startas försöksverksamhet med
sommarkurser för gymnasieelever. Jag anser
beträffande det individuella programmets
huvudsakliga syfte m.m. att riksdagen med bifall
till motion 1998/99:Ub27 yrkande 2 och med anledning
av motion 1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4 och 5 samt med
avslag på motion 1998/99:Ub28 yrkande 2 dels bör
avslå regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §, dels som sin
mening ge regeringen till känna vad jag nu har
anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1 och 4 bort hemställa
1. beträffande försöksverksamhet utan
nationell timplan i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub27 yrkande 1
och med avslag på motion 1998/99:Ub28 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. beträffande det individuella
programmets huvudsakliga syfte m.m.
att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §
och motion 1998/99:Ub28 yrkande 2, dels med
bifall till motion 1998/99:Ub27 yrkande 2 och
med anledning av motion 1998/99:Ub25 yrkandena
1, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
3. Fristående kvalitetsinstitut, m.m. (mom.
2, 4 och 10) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Per Bill (m) anför:
Enligt vår uppfattning ökar behovet av ett
fristående kvalitetsinstitut med en avskaffad
timplan. Med den ökade självständigheten för
skolorna föreligger det ett allmänt intresse av en
utvecklad oberoende utvärdering av resultaten. I en
målstyrd skola finns det ett stort behov av saklig
information om alla skolors resultat och kvalitet.
Vi anser därför att ett fristående kvalitetsinstitut
bör skapas. Detta bör riksdagen med bifall till vår
motion 1998/99:Ub25 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi anser att regeringens förslag om det
individuella programmets huvudsakliga syfte m.m. bör
avslås. Regeringens betoning av att det individuella
programmet i första hand skall syfta till att
förbereda eleven för ett nationellt program
cementerar en form för gymnasieskolan som många
elever inte klarar av. Regeringens förslag att
utveckla det individuella programmet med ett
förtydligande av preparandsyftet och att göra
studiemöjligheten valbar är ett erkännande av att
grundskolan misslyckats med sitt uppdrag. Enligt vår
uppfattning skall insatser för att förbereda alla
elever för studier i gymnasieskolan främst ske inom
ramen för grundskolan och i dess regi. Vi vill också
framhålla att synen på kärnämnen och kurser måste
överensstämma med individuella hänsyn till eleverna
och deras förutsättningar. Risken med att ge utrymme
för en fast struktur inom det individuella
programmet är att individualiseringen går förlorad.
Riksdagen bör, med bifall till vår motion
1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4 och 5, dels avslå
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5 kap. 4 b §, dels som sin mening ge
regeringen till känna vad vi nu har anfört.
Vi anser att staten borde söka bereda vidgat
utrymme för kompletterande utbildningar. Sådana
skapar en positiv dynamik i utbudet och bidrar till
krea- tiva utbildningslösningar, till fromma för den
enskilde studeranden och för landets välstånd.
Riksdagen bör därför med bifall till motion
1998/99:Ub25 yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna att regeringen årligen - förslagsvis i
budgetsammanhang - bör redovisa till riksdagen
resultatet av Skolverkets arbete med kompletterande
utbildningar.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 2, 4 och 10 bort hemställa
2. beträffande fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub25 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. beträffande det individuella
programmets huvudsakliga syfte m.m.
att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §
och motion 1998/99:Ub28 yrkande 2, dels med
bifall till motion 1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4
och 5 och med anledning av motion 1998/99:Ub27
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. beträffande redovisning till riksdagen
av Skolverkets arbete med kompletterande
utbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub25 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. Individuella studieplaner (mom. 3) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Jag anser att regeringen, i samband med att
timplanen nu avskaffas i ett antal kommuner och
skolor, bör öka kraven på individanpassning av
utbildningen i grundskolan. Varje elev bör få en
individuell studieplan upplagd i samverkan mellan
elev, lärare och föräldrar. En bestämmelse om detta
bör införas i grundskoleförordningen. Detta bör
riksdagen med bifall till vår motion 1998/99:Ub26
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under moment 3 bort hemställa
3. beträffande individuella studieplaner
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub26 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Kravet på lärares kunskaper i svenska
språket (mom. 11) - m, kd, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Regeringens förslag till ändring i skollagen när det
gäller kravet på lärares kunskaper i svenska språket
innebär enligt vår bedömning en uppluckring av
språkkravet som vi inte kan acceptera. En sådan
skulle leda till en kraftig försämring av skolans
arbete med svenska språket. Vi anser att det i 2
kap. 4 b § skollagen bör ställas krav på att lärare
med utländsk utbildning och annat modersmål än ett
nordiskt språk skall behärska svenska språket.
Liksom utskottsmajoriteten utgår vi från att deras
kunskaper i svenska skall vara dokumenterade.
Riksdagen bör alltså med anledning av motion
1998/99: Ub25 yrkandena 2 och 7 anta regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser
2 kap. 4 b § med den ändringen att paragrafen får
den i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade
lydelsen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 11 bort hemställa
11. beträffande kravet på lärares
kunskaper i svenska språket
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ub25 yrkandena
2 och 7 antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 2 kap. 4 b §
med den ändringen att paragrafen får den i
bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade
lydelsen,
6. Entreprenadförhållanden inom skolan
(mom. 14) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Lagen om entreprenadförhållanden inom skolan har nu
varit i funktion under så lång tid att vi kan
konstatera att entreprenader inom gymnasieskolan är
ett bra sätt att utveckla skolan och stärka kvalitet
och valfrihet för eleverna. Den begränsning till
undervisning av yrkesinriktad karaktär som föreslogs
när lagen först infördes behövs inte längre. Enligt
lagen (4 §) skall för undervisning på entreprenad
anlitas lärare som har kompetens för den
undervisning de skall bedriva. En kommun bör enligt
vår mening ha möjlighet att beställa t.ex.
undervisning med en särskild pedagogisk profil i
språk eller naturvetenskap av lärarkooperativ eller
andra privata anordnare. Regeringen bör liksom
hittills ha möjlighet att, när det finns särskilda
skäl, medge entreprenad i andra delar av det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom än
gymnasieskolan. Vi anser att riksdagen dels bör
bifalla regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom
skolan, dels med bifall till motionerna 1998/99:Ub25
yrkande 8 och 1998/99:Ub27 yrkande 3, med anledning
av motion 1998/99:Ub26 yrkande 2 och med avslag på
motion 1998/99:Ub26 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna vad vi här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 14 bort hemställa
14. beträffande entreprenadförhållanden
inom skolan
att riksdagen dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1993:802) om
entreprenadförhållanden inom
skolan, dels med bifall till
motionerna 1998/99:Ub25 yrkande 8
och 1998/99:Ub27 yrkande 3, med
anledning av motion 1998/99:Ub26
yrkande 2 och med avslag på motion
1998/99:Ub26 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)
Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:802) om entreprenadförhållanden inom
skolan
Reservanternas lagförslag
Av reservanterna (m, kd, fp) föreslagen
ändring i regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
4 b §
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Den som har ett annat Den som har ett annat
modersmål än svenska, modersmål än svenska,
danska, färöiska, danska, färöiska,
isländska eller norska isländska eller norska
kan få ett kan få ett
behörighetsbevis endast behörighetsbevis endast
om han eller hon har de om han eller hon har
kunskaper i svenska som dokumenterade kunskaper i
behövs. svenska språket, om det
inte finns synnerliga
skäl att medge annat.
-----------------------------------------------------