I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2000. I samband
därmed behandlas 144 motionsyrkanden. Utskottet
behandlar också propositionen Personskadeskydd för
studenter (prop. 1999/2000:5) jämte tre
motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsbelopp på samtliga punkter. Utskottet
tillstyrker också regeringens förslag i den
sistnämnda propositionen. Det senare innebär att
alla studenter vid statliga universitet och
högskolor blir försäkrade för personskador vid
olycksfall i samband med utbildningen.
Förslagen beträffande budgeten för 2000 innebär att
arbetet med att utveckla kvaliteten och
likvärdigheten i skolan fortsätter. Ytterligare
medel tillförs verksamheten för utvecklingsinsatser,
bl.a. för kompetensutveckling av lärare. Under en
treårsperiod avsätts 500 miljoner kronor, varav 30
miljoner kronor för budgetåret 2000.
Kvalitetsgranskningsnämnden tillförs 12 miljoner
kronor. Under anslaget Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna avsätts ytterligare 45 miljoner
kronor, vilket innebär sammanlagt 265 miljoner
kronor budgetåret 2000 för insatser i socialt
utsatta områden. Inom Kunskapslyftet avsätts medel
motsvarande drygt 101 900 årsstudieplatser. För
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
beräknas resurser motsvarande 12 000
årsstudieplatser. Regeringen har i budgeten för åren
2001 och 2002 beräknat medel för stegvis införande
av allmän förskola och maxtaxa i förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg.
Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut år
2000 enligt tidigare beslut, med tyngdpunkt på
naturvetenskaplig och teknisk utbildning.
Sammantaget med beslutad utbyggnad åren 2001 och
2002 ökar antalet högskoleplatser med 89 000 platser
under perioden 1997-2002. De nya universiteten i
Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan får 22
miljoner kronor vardera i ökade forskningsresurser.
Också Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Högskolan i
Kalmar får mer pengar till forskning.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet står fast vid sina
egna förslag till utgiftsram, som avviker från den
ram som riksdagen har beslutat. De redovisar sina
budgetalternativ i särskilda yttranden.
Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens
institut för handikappfrågor i skolan och inrätta
ett fristående institut för uppföljning och
utvärdering. De föreslår mer pengar till forskning
inom skolväsendet, IT i skolan, läromedel för elever
med handikapp, specialskolorna samt till svensk
undervisning i utlandet. Anslaget till förstärkning
av utbildning i storstadsregionerna utgår och en
besparing på sammanlagt 176 miljoner kronor föreslås
under anslaget Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna. Moderaterna vill bl.a. minska platserna inom
Kunskapslyftet och öka antalet platser inom
försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning. På högskoleområdet vill Moderaterna
avskaffa anslaget Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. och föra upp ett nytt
anslag, Medel att fördela för grundutbildning och
internationell utveckling m.m. med drygt 242
miljoner kronor. Det nya anslaget skall användas för
att ge de lärosäten utökade resurser som har fler
sökande än studieplatser. Även för forskning och
forskarutbildning föreslås ett nytt anslag, Medel
att fördela för forskning och forskarutbildning med
närmare 245 miljoner kronor, samtidigt som anslaget
till forskning vid Mitthögskolan och anslaget till
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor minskas. Moderaterna föreslår ett
större anslag än regeringen till forskning och
forskarutbildning vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby
som de vill skall utvecklas till en specialhögskola
inom IT. De tillför Chalmers tekniska högskola
bidrag för mikroelektroniskt centrum. De vill öka
anslagen till de fyra ämnesvetenskapliga
forskningsråden med sammanlagt 135 miljoner kronor.
Medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning bör enligt
dem räknas upp. Moderaterna anser också att det
tidigare anslaget för Europeisk forskningssamverkan
skall återinföras och anslår medel för ändamålet
under ett nytt anslag (50 miljoner kronor). Ett
minskat anslag föreslås till Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Kristdemokraterna föreslår en viss ökning av
anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna och
att 25 miljoner kronor anvisas för marknadsföring av
en ny lärlingsutbildning. De föreslår vidare en viss
minskning av anslaget till Statens skolverk och en
besparing på resurserna till insatser för IT i
skolan. Kristdemokraterna vill ha en långsammare
utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen.
Av de på så sätt inbesparade medlen vill de anvisa
mer pengar än regeringen till forskarutbildning och
kompetenshöjning av lärarna samt föra upp ett nytt
anslag för kvalitetssatsning inom spetsutbildningen.
Centerpartiet anser att ett fristående
kvalitetsinstitut bör inrättas och minskar anslaget
till Skolverket avseende resurserna till
kvalitetsgranskningsnämnden. Särskilda resurser
avsätts för en skolsatsning, bl.a.
kompetensutveckling av skolledare, program för läs-
och skrivutveckling och matematik, utveckling av
läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter
samt forskning om läs- och skrivsvårigheter. En viss
minskning föreslås av anslaget för utveckling av
skolväsende och barnomsorg. Centern vill ge högre
anslag för forskning än regeringen till de nya
universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro,
Mitthögskolan, Högskolan i Karlskrona/Ronneby och
Högskolan i Kalmar samt förstärka anslaget Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor. Minskningar görs under anslagen Enskilda
och kommunala högskoleutbildningar m.m. och
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.
Folkpartiet föreslår en ökning av anslaget till
svensk undervisning i utlandet och en besparing på
medlen för Kunskapslyftet med 1 000 miljoner kronor.
Ytterligare resurser, sammanlagt 305 miljoner
kronor, föreslås till kvalitetsförbättringar av
grundläggande högskoleutbildning, anställning av
fler doktorander och till sommaruniversitet.
Centrala studiestödsnämnden tillförs medel som
kompensation för en slopad höjning av
expeditionsavgiften. Folkpartiet föreslår också att
Forskningsrådsnämndens anslag ökas med 150 miljoner
kronor som nämnden skall fördela till de fyra
vetenskapliga forskningsråden.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet har var för sig eller
i olika konstellationer reserverat sig på olika
punkter.
Propositionerna
Proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen
för 2000
Regeringen har i proposition 1999/2000:1
Budgetpropositionen för 2000, utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om utbyggnaden av den högre utbildningen år 2000
(avsnitt 5.3.1),
3. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om utbyggnaden av den högre utbildningen år 2001 och
2002 (avsnitt 5.3.2),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.6),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om utbyggnad av forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor (avsnitt 5.4.1),
6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om avräkning av särskilda åtaganden under anslag
(avsnitt 5.6.2),
7. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning
för helårsstudenter och helårsprestationer som
regeringen förordar för de olika utbildningsområdena
för budgetåret 2000 (avsnitt 5.6.3),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000 högst göra de ekonomiska åtaganden i fråga om
stöd till forskning som finansieras under
verksamhetsområdet Nationella och internationella
forskningsresurser som regeringen förordar
(avsnittet 7.7),
9. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt sammanställning i
bilaga 3 till detta betänkande.
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta
betänkande.
Proposition 1999/2000:5 Personskadeskydd
för studenter
Regeringen har i proposition 1999/2000:5
Personskadeskydd för studenter föreslagit
1. att riksdagen godkänner att universitet och
högskolor använder medel som anvisas under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning till personskadeförsäkring för
studenter (avsnitt 3).
Propositionens hemställan 2 behandlas av miljö- och
jordbruksutskottet.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Ub208 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en folkomröstning angående
utformningen av barnomsorgen.
1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de nationella
skolinspektörerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett nationellt
kvalitetsinstitut.
1999/2000:Ub219 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om brister i
uppföljning och utvärdering av Kunskapslyftet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppdrag till
Skolverket att genomföra uppföljning av kvaliteten i
Kunskapslyftet.
1999/2000:Ub223 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om eget lärlingsprogram
inom gymnasieskolans ram med en flexibel utformning.
1999/2000:Ub227 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om alla elevers rätt
till likvärdiga möjligheter,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättande av
ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.
1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)
vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ett
lärlingsprogram inrättas i gymnasieskolan.
1999/2000:Ub240 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till en skånsk
historiebok på nätet.
1999/2000:Ub245 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avvisa förslaget
om maxtaxa inom barnomsorgen.
1999/2000:Ub259 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten att alla
skolor kvalitetsgranskas och bedöms efter samma
kriterier oavsett huvudman,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av ett
nationellt institut för kvalitetsgranskning i
skolan.
1999/2000:Ub263 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om alla barns rätt
till förskola.
1999/2000:Ub270 av Elizabeth Nyström och Jeppe
Johnsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införandet av ett heltäckande lärlingssystem.
1999/2000:Ub271 av Anne-Katrine Dunker och Cristina
Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny utformning av lärlingssystemet.
1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
resurstilldelningssystemet i grundskolan.
1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att alla barn från
tre års ålder skall erbjudas plats inom barnomsorg
med tydlig pedagogisk inriktning,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en modern
lärlingsutbildning med yrkesexamen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att inrätta en
nationell skolinspektion,
34. att riksdagen till utgiftsområde 16 under
anslaget A 12 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet för budgetåret 2000 anvisar 20 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 93
091 000 kr.
1999/2000:Ub310 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av
kriterier för yrkeshögskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av en
flexibel modell för kvalificerad yrkesutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ersättning under
studietiden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet att öka
antalet studieplatser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om examina.
1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett fristående
nationellt kvalitetsinstitut.
1999/2000:Ub401 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att
riksdagen till utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning anslag B 53 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret
2000 anvisar 43 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 494 293 000 kr.
1999/2000:Ub402 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att
förlägga fler högskoleutbildningsplatser till
Stockholmsregionen.
1999/2000:Ub413 av Göran Lindblad och Inger René (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
Chalmers tekniska högskola.
1999/2000:Ub415 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av platser i
den högre utbildningen.
1999/2000:Ub418 av Desirée Pethrus Engström m.fl.
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tilldelningen av
högskoleplatser till Stockholmsregionen.
1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbyggnadstakt
för högskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att tillföra
200 miljoner kronor per år till spetsutbildningar i
högskolan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om humanioras roll
i utbildningen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om antalet platser
i läkar- och sjuksköterskeutbildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nya
årsstudieplatser till de icke statliga högskolorna i
allmänhet och de fria teologiska högskolorna i
synnerhet.
1999/2000:Ub422 av Sonja Fransson (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att varje
universitet och högskola årligen bör få som
verksamhetsmål att vidta åtgärder för att förbättra
den fysiska tillgängligheten vid universitet och
högskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett årligt
återrapporteringskrav för universiteten och
högskolorna bör vara att redogöra för hur arbetet
med att förbättra den fysiska tillgängligheten
bedrivits under budgetåret samt årligen redovisa en
uppdaterad handlingsplan för att åstadkomma
grundläggande fysisk tillgänglighet före år 2005.
1999/2000:Ub425 av Annika Nilsson och Kent Härstedt
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
högskoleutbildning vid Lunds universitets filial i
Helsingborg.
1999/2000:Ub426 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbyggnad av den
högre utbildningen i Västsverige.
1999/2000:Ub429 av Göran Lindblad och Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läkarutbildningen i Göteborg.
1999/2000:Ub435 av Yvonne Andersson och Dan Ericsson
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att sökbilden skall
vara utgångsläget för hur de nya medlen skall
fördelas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att uppvärdera
humaniora vid Linköpings universitet genom att öka
tilldelningen av utbildningsplatser.
1999/2000:Ub436 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om det statliga
forskningsanslaget till Mitthögskolan.
1999/2000:Ub442 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att
förlägga fler högskoleutbildningsplatser till
Stockholmsregionen.
1999/2000:Ub443 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att tilldela
Tom Tits Experiment i Södertälje utbildningsplatser
för lärarutbildning, för årskurserna 1-7
matematik/naturorientering 140 poäng, fr.o.m.
höstterminen 2000, genom omfördelning inom
befintligt anslag för lärarutbildning.
1999/2000:Ub444 av Lennart Kollmats m.fl. (fp, m, v,
kd, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att läkarutbildningen i Göteborg bör tillföras
ytterligare 25 utbildningsplatser från år 2001.
1999/2000:Ub447 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, kd,
c, mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om antalet
årsstudieplatser så att en rimlig tillväxt kan ske
vid de nya frikyrkliga teologiska högskolorna.
1999/2000:Ub450 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Karlstads
universitets framtida utveckling.
1999/2000:Ub452 av Ingvar Eriksson och Cristina
Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av logopeder.
1999/2000:Ub453 av Yvonne Ångström och Åke Sandström
(fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördelning av medel från anslaget B 53 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor till de
universitet och högskolor som har extra kostnader
för decentraliserad utbildning.
1999/2000:Ub454 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
fakultetsanslag till Linköpings universitet.
1999/2000:Ub455 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 60 nya årsstudieplatser på
Teologiska Högskolan i Stockholm.
1999/2000:Ub459 av Rosita Runegrund m.fl. (kd, m, c,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska
högskola i Göteborg.
1999/2000:Ub460 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd, m,
c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
snedfördelningen av utbildningsplatser inom högre
utbildning i Västra Götaland.
1999/2000:Ub464 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fördelning av
fasta forskningsresurser till Högskolan i Borås.
1999/2000:Ub467 av Ingvar Johnsson och Britt Bohlin
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
forskningsresurser, utbildningsplatser och medel för
etablering av centrumbildning för COOP.
1999/2000:Ub468 av Berndt Ekholm och Mariann
Ytterberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Stockholms Teologiska Högskola och
Ersta-Sköndals högskola (Stiftelsen Stora Sköndal)
bör få ett väsentligt utökat antal platser vid
kommande års fördelning.
1999/2000:Ub469 av Margareta Israelsson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om den
framtida utvecklingen vid Mälardalens högskola.
1999/2000:Ub473 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad intagning
till tandläkarutbildningen vid Umeå universitet.
1999/2000:Ub482 av Lennart Klockare (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tandläkarutbildning.
1999/2000:Ub486 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om likvärdighet
mellan stiftelsehögskolor och andra högskolor.
1999/2000:Ub490 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nya
utbildningsplatser till de mindre och medelstora
högskolorna i västra Sverige.
1999/2000:Ub491 av Märta Johansson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
läkarutbildningen i Västsverige.
1999/2000:Ub492 av Margareta Andersson m.fl. (c, m,
v, kd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Högskolan i Jönköping
tillförs medel inom ramen för befintliga anslag
motsvarande 300 årsplatser för perioden 2000-2002,
2. att riksdagen beslutar att Högskolan i Jönköping
tillförs forskningsmedel inom ramen för befintliga
anslag i samma omfattning som högskolorna i Kalmar
och Karlskrona/Ronneby.
1999/2000:Ub494 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ökade forskningsresurser till
Halmstad och andra regionala högskolor och att detta
finansieras inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning genom en minskad ökningstakt
av antalet utbildningsplatser.
1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ett
nationellt kompetenscentrum inom ITS, intelligenta
transportsystem, bör inrättas vid Högskolan Dalarna.
1999/2000:Ub807 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning.
1999/2000:Ub810 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av ökad
kompetensutveckling.
1999/2000:Ub811 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att av anslaget A 2,
Utveckling av skolväsendet, skall 10 miljoner kronor
beräknas för utveckling av läromedel för läs- och
skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att av anslaget A 3,
Forskning inom skolväsendet, skall 10 miljoner
kronor avsättas till forskning kring läs- och
skrivsvårigheter,
3. att riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag
för en särskild skolsatsning,
4. att riksdagen beslutar att uppta ett särskilt
anslag för ett kvalitetsinstitut,
5. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning.
1999/2000:Ub812 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av ett
fristående nationellt kvalitetsinstitut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Skolverket och
Statens institut för handikappfrågor i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av en
nationell skolpeng,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om satsningen på
informationstekniken i skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av fler
studieplatser inom kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principerna gällande
fördelning av studieplatser till högskolor och
universitet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad satsning på
grundutbildning, forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kostnaderna för
utbyggnad av ett mikrolab vid Chalmers tekniska
högskola,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en extra
satsning på Högskolan i Karlskrona/Ronneby,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nationella och
internationella forskningsresurser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vetenskaplig
utrustning, bl.a. högpresterande datorsystem,
14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3
Forskning inom skolväsendet anvisa 16 115 000 kr för
år 2000,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4
Program för IT i skolan anvisa 961 254 000 kr för år
2000,
16. att riksdagen beslutar att anslaget A 5
Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna
skall utgå,
17. att riksdagen beslutar att anslaget A 6 Statens
institut för handikappfrågor i skolan skall utgå,
18. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7
Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp anvisa 22 470 000 kr för år
2000,
19. att riksdagen beslutar att under anslaget A 8
Specialskolor och resurs-center anvisa 463 129 000
kr för år 2000,
20. att riksdagen beslutar att under anslaget A 12
Bidrag till svensk undervisning i utlandet anvisa 87
091 000 kr för år 2000 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna,
kvalificerad yrkesutbildning samt bidrag till
folkbildningen anvisa 4 131 844 000 kr för år 2000,
22. att riksdagen beslutar att under nytt anslag A
17 Nationellt kvalitetsinstitut anvisa 200 000 000
kr för år 2000,
23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 26
Mitthögskolan: Forskning anvisa 55 118 000 kr för år
2000,
24. att riksdagen beslutar att under anslaget B 28
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning anvisa 31 580 000 kr för år 2000,
25. att riksdagen beslutar att under anslaget B 52
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar anvisa 1
603 659 000 kr för år 2000,
26. att riksdagen beslutar att anslaget B 53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
skall utgå,
27. att riksdagen beslutar att under anslaget B 54
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor anvisa 142 178 000 kr för år 2000,
28. att riksdagen beslutar att under nytt anslag B
58 Medel att fördela för forskning och
forskarutbildning anvisa 244 800 000 kr för år 2000,
29. att riksdagen beslutar att under nytt anslag B
59 Medel att fördela för grundutbildning och
internationell utveckling m.m. anvisa 242 100 000 kr
för år 2000,
30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning anvisa 218 467 000 kr för år 2000,
31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5
Medicinska forskningsrådet: Forskning anvisa 364 342
000 kr för år 2000,
32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisa
797 544 000 kr för år 2000,
33. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
anvisa 293 647 000 kr för år 2000,
34. att riksdagen beslutar att under anslaget D 17
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisa 74
726 000 kr för år 2000,
35. att riksdagen beslutar att under nytt anslag D
18 Europeisk forskningssamverkan anvisa 50 000 000
kr för år 2000,
36. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. anvisa 17 805 000 kr för år 2000.
1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utökade resurser
till Högskolan i Kalmar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter
till lokala överenskommelser om ökad
lärlingsutbildning i Kalmar län.
1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om universitetskurser
på sommaren,
9. att riksdagen begär att regeringen utformar ett
system som gör att antalet studieplatser på olika
utbildningar geografiskt relateras till antalet
sökande till olika orter,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om mer resurser
till forskningsråden,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att överföra 70
miljoner kronor för år 2001 samt 200 miljoner kronor
för år 2002 från de medel regeringen avsatt för
utbyggnaden av högskolan åren 2001-2002 till
forskning och fler doktorandtjänster,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en sänkt
expeditionsavgift för återbetalning av studielån,
23. att riksdagen avslår regeringens förslag till
riksdagsbeslut att godkänna vad regeringen förordar
om utbyggnad av forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor,
24. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd samt 16
Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning
(delvis).
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
16. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning (delvis).
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om examination av
fler civilingenjörer,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av
den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen.
1999/2000:Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om föräldrars och
barns rätt till valfrihet och mångfald när det
gäller barnomsorg,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att avvisa
regeringens förslag om införandet av maxtaxa inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att varje
kommun skall erbjuda öppen förskola,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att föräldrarna
skall ha rätt att välja i vilken form den
avgiftsfria verksamheten för fyra- och femåringar
skall ske,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rätten till
garanterad barnomsorgsplats för barn till aktivt
arbetssökande föräldrar.
1999/2000:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nej till statligt
reglerad maxtaxa för barnomsorg,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om barnomsorgspeng.
1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om barnomsorg och
skola,
1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av fler
logopeder och kompetensutveckling av berörda
personalgrupper när det gäller stamning.
1999/2000:So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avstå från att
lägga förslag om maxtaxan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utveckla den
öppna förskolan.
1999/2000:So482 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fler
utbildningsplatser måste skapas för vårdyrken.
1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens roll att
tillhandahålla bredbandstjänster till samtliga
svenska grund- och gymnasieskolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om IT-satsning i
skolan.
1999/2000:N239 av Per Westerberg (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högre utbildning
knuten till Studsvik och Askölaboratorierna.
1999/2000:N240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av högre
utbildning i Stockholmsregionen.
1999/2000:N271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högre utbildning.
1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari
yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om pedagogisk
förskola.
1999/2000:A282 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning
och yrkesinriktad utbildning i företagen.
1999/2000:A805 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en nationell
skolpeng och mångfald i utbildningen.
Motion med anledning av proposition
1999/2000:5 Personskadeskydd för elever
1999/2000:Ub3 av Margareta Cederfelt (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att personskadeskydd för
studenter skall omfatta samtliga studerande vid
högskola och universitet i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kostnaden för
att inkludera studerande vid högskola eller
universitet med annan huvudman än staten inkluderas
i regeringens befintliga kostnadsram,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att huvudmannen
erbjuds möjlighet till samma administrativa
hantering som de statliga högskolorna/universiteten.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har den 18 november 1999 beslutat bifalla
regeringens förslag att utgiftsramen för
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning skall omfatta 32 572 588 000
kr (bet. 1999/2000:FiU1, rskr. 28).
Utskottet behandlar i det följande regeringens
förslag till budget för år 2000 för utgiftsområde 16
och motionsyrkanden som berör detta. Utskottet tar i
tur och ordning upp de fem verksamhetsområden som
budgetförslaget omfattar (avsnitten 1-5). I
anslutning till verksamhetsområdet Universitet och
högskolor m.m. behandlar utskottet också
propositionen Personskadeskydd för studenter (prop.
1999/2000:5). Sist sammanfattas utskottets
ställningstagande till budgeten för hela
utgiftsområdet (avsnitt 6).
1 Förskola, skola och vuxenutbildning
Inledning
Verksamhetsområdet omfattar anslag till myndigheter
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola,
vuxenutbildning samt utveckling och forskning inom
området, särskilda stödinsatser för elever med
handikapp, de statliga skolorna (sameskolorna,
specialskolorna och statens skolor för vuxna) samt
Svenska EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling. Vidare finns anslag för viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften
av kompletterande utbildningar m.m. samt till svensk
undervisning i utlandet. I verksamhetsområdet ingår
också den särskilda vuxenutbildningssatsningen -
Kunskapslyftet - och försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning.
Det är kommunerna och i vissa fall landstingen som
har verksamhetsansvaret inom den offentliga
verksamheten för förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg (barnomsorg), förskoleklass,
grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal
vuxenutbildning, vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning
för invandrare (sfi). Det generella statsbidraget
till kommunerna (utg.omr. 25 Allmänna bidrag till
kommunerna) bidrar till en del till kostnaderna för
verksamheten. Därtill kommer särskilda riktade
statsbidrag för främst Kunskapslyftet. Resterande
kostnader täcks till övervägande del av kommunala
skattemedel.
Utskottet ger först i detta avsnitt en redovisning
av resultat inom verksamhetsomområdet grundad på
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.
Därefter behandlas förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg m.m., förslag om ändring i skollagen
beträffande interkommunal ersättning samt anslagen
inom verksamhetsområdet. Sist behandlas motionsledes
framförda förslag om lärlingsutbildning och vissa
resursfrågor, bl.a. nationell skolpeng.
Resultatbedömning
Regeringen ägnar ett stort utrymme i propositionen
åt redovisning och bedömning av resultat, vilket
utskottet anser vara värdefullt. Utskottet ger i
detta avsnitt en kort redovisning av regeringens
resultatbedömning såvitt avser barnomsorg, skola och
vuxenutbildning. Utskottet återkommer till frågor om
resultatredovisning under respektive anslag inom
verksamhetsområdet.
I kommunerna råder i enlighet med gällande
lagstiftning i princip balans mellan tillgång och
efterfrågan på förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Enstaka kommuner kan dock ha mer
eller mindre tillfälliga problem att tillhandahålla
barnomsorg utan oskäligt dröjsmål. Kommunerna har
olika regler för tillgång till förskoleverksamhet
vid arbetslöshet. I 60 % av kommunerna behåller
förskolebarn sin plats om någon av föräldrarna blir
arbetslös. I resterande kommuner mister barnet
platsen direkt eller efter kort tid.
Personalens utbildningsnivå har höjts inom
barnomsorgen. Andelen högskoleutbildade -
förskollärare och fritidspedagoger - är nära 60 %.
Antalet barn har ökat kraftigt inom barnomsorgen
under 1990-talet. Trots detta har antalet
årsarbetare minskat inom förskoleverksamheten. I
fritidshemmen har antalet årsarbetare stigit, dock
inte lika snabbt som antalet inskrivna barn.
Barngruppernas storlek har därmed ökat. De totala
kostnaderna i fasta priser för förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen var i det närmaste lika stora
år 1997 som år 1991 trots att drygt 180 000 fler
barn fick plats under denna period. Den andel av
kommunernas kostnader för förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg som finansieras genom
föräldraavgifter var år 1997 16,5 %. År 1991 var
andelen 10 %.
Läsåret 1998/99 gick knappt 114 000 barn i
förskoleklass. Förutom de knappt 6 % som var
inskrivna i skolan var så gott som samtliga
sexåringar inskrivna i förskoleklass. Antalet
sexåringar som är inskrivna i grundskolans årskurs 1
har minskat de senaste åren. Ungefär 85 % av barnen
går i förskoleklass som är lokalmässigt förlagd till
skolans lokaler.
Regeringen pekar på att den svenska skolans
resultat står sig väl i ett internationellt
perspektiv. Liksom i andra länder varierar dock
studieresultaten i hög grad mellan olika skolor.
Enligt regeringen finns både i grundskolan och i
gymnasieskolan för många elever som inte når målen,
trots de ansträngningar som görs lokalt i kommuner
och på skolor. Utbildningssystemet måste därför
fortsätta att utvecklas. Stat och kommun har därvid
ett gemensamt ansvar. Regeringens insatser måste
fortsätta att fokuseras på åtgärder som förbättrar
resultaten och måluppfyllelsen och som ökar
kvaliteten.
Våren 1998 uppnådde ca 91 % av eleverna i
grundskolan behörighet till nationella program i
gymnasieskolan. Lärartätheten i grundskolan har
minskat under 1990-talet. År 1991 uppgick
lärartätheten till 9,1 lärare per 100 elever vilket
kan jämföras med 7,6 lärare per 100 elever år 1998.
Detta har bl.a. medfört en utveckling mot större
grupper och klasser.
Skolverket har nyligen presenterat den första stora
undersökningen om sambandet mellan resurser och
resultat på skolnivå - en studie av landets
grundskolor med elever i årskurs 9 (Skolverkets
rapport nr 170). Skolverket konstaterar bl.a. att
resurser betyder olika mycket för skolor med olika
förutsättningar. Resursernas storlek kan förbättra
elevernas förutsättningar i skolan men inte fullt ut
ge kompensation för de brister som finns.
Ämnesproven i svenska, matematik och engelska för
årskurs 9, som är obligatoriska och ingår i det
nationella provsystemet, genomfördes första gången
vårterminen 1998. Preliminära siffror från
Skolverket för år 1999 visar att 96 % av eleverna
nått målen i ämnesproven i svenska och engelska. I
ämnesproven i matematik uppnådde endast 86 % målen.
Detta är något sämre än år 1998, vilket även gäller
engelska. Elever födda i Sverige vars föräldrar är
födda utomlands klarade sig bättre än elever födda
utomlands, men sämre än elever med svensk bakgrund.
Det är stora skillnader i graden av måluppfyllelse
mellan skolorna. Elever i fristående skolor har
högre provbetyg än elever i kommunala skolor. Ju
högre utbildning elevernas föräldrar har desto högre
provbetyg presterar eleverna.
Andelen elever i behov av särskilt stöd i
specialskolan är stort och av flera av skolornas
årsredovisningar framgår att uppemot 20-30 % av
eleverna har omfattande svårigheter att uppnå målen
för utbildningen. Regeringen bedömer de lämnade
uppgifterna som allvarliga.
Antalet elever i särskolan har ökat successivt
under de senaste åren. Ökningen bedöms ha flera
orsaker. Målen i läroplanen har tydliggjorts
samtidigt som skolformen har blivit mer tillgänglig
sedan kommunerna övertog huvudmannaskapet.
Regeringen anser att förändringarna av antalet
elever noga bör följas och utvärderas.
Gymnasieskolan har genomgått en kvalitetshöjning på
så sätt att alla elever nu får en treårig utbildning
som bl.a. inkluderar en gemensam kärna av kurser i
allmänna ämnen. Av de elever på nationellt program
som började gymnasieskolan hösten 1995 erhöll 75 %
slutbetyg inom tre år. Spridningen är stor inom
olika program. Av de elever som fick slutbetyg våren
1998 uppfyllde 83 % kraven på grundläggande
behörighet för högskolestudier. Övergången från
gymnasieskolan till högskolan inom tre år efter
slutförd gymnasieutbildning har ökat påtagligt under
1990-talet. Variationen i övergångsfrekvens är stor
mellan enskilda kommuner.
Den gymnasiala vuxenutbildningen omfattar dels den
kommunalt finansierade vuxenutbildningen, dels den
statliga satsningen Kunskapslyftet. Enligt
Skolverkets uppföljningar var det totala antalet
studerande inom kommunal vuxenutbildning 316 698
under läsåret 1997/98. Under första halvåret 1999
har kommunerna genomfört verksamhet motsvarande 147
000 heltidsplatser inom kommunal vuxenutbildning
inklusive Kunskapslyftet. Den gymnasiala
vuxenutbildningen har ökat kraftigt under senare år
som en följd av Kunskapslyftet. Den grundläggande
vuxenutbildningens andel av den totala kommunala
vuxenutbildningen har minskat de senaste åren men
det finns stora variationer mellan kommunerna.
Hösten 1998 hade andelen studerande på grundläggande
nivå sjunkit till 9 % (hösten 1997 var det 13 %),
vilket tyder på att ökningen av vuxenutbildningen
praktiskt taget uteslutande skett på gymnasial nivå.
Sedan särvux övergick till kommunalt huvudmannaskap
läsåret 1992/93 har antalet studerande stadigt ökat.
Under år 1998 deltog totalt 4 137 elever. De allra
flesta, 48 %, studerade på grundsärskolenivå. 36 %
studerade på träningsskolenivå och 16 % på
gymnasiesärskolenivå.
Andelen elever i svenskundervisning för invandrare
(sfi) kulminerade under läsåret 1994/95. Från detta
läsår till läsåret 1997/98 har elevantalet minskat
med drygt 40 % och uppgick läsåret 1997/98 till 35
746. Av de deltagare som påbörjade sfi-studierna
läsåret 1997/98 hade 16 % uppnått sfi-nivån redan
under samma läsår och 60 % fortsatte sina studier.
Läsåret 1997/98 deltog 8 381 studerande i
påbyggnadsutbildningar. År 1998 fanns 537
registrerade påbyggnadsutbildningar.
Fristående skolor på gymnasial eller eftergymnasial
nivå kan ställas under statlig tillsyn som
kompletterande skolor. Våren 1999 hade 125 skolor
ställts under statlig tillsyn. Av dessa erhöll 42
skolor statsbidrag och berättigade till studiestöd
för eleverna medan ytterligare 22 skolor enbart
berättigade till studiestöd.
Försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning (KY) omfattar 12 000 platser fr.o.m.
år 1999. Försöksverksamheten pågår t.o.m. år 2001.
Antalet anordnare av KY-utbildning har tredubblats
sedan starten för att år 1998 uppgå till närmare
140. Intresset från såväl arbetslivet som de sökande
är mycket stort. I dagsläget finns drygt 200 olika
KY-utbildningar fördelade på 14 branschområden.
Regeringens utgångspunkt är att försöksverksamheten
efter år 2001 skall övergå i reguljär verksamhet och
avser att återkomma till riksdagen i frågan under
senare delen av år 2000.
Målet för Statens skolor för vuxna i Norrköping och
Härnösand är att öka tillgängligheten av
vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla
motsvarande kommunal vuxenutbildning i form av
distansutbildning. Antalet kursdeltagare var under
år 1998 närmare 30 000, vilket är en ökning med ca
50 %. Ökningen kan huvudsakligen förklaras med den
stora tillströmningen till Kunskapslyftet.
Regeringen har i utvecklingsplanen för förskola,
skola och vuxenutbildning (skr. 1998/99:121)
redovisat sin syn på internationaliseringen i
förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Regeringen
informerar utförligt om Sveriges deltagande på
skolområdet i internationellt samarbete bl.a. inom
EU, Nordiska ministerrådet, Europarådet, Unesco och
OECD.
Regeringen framhåller att jämställdhet betonas i
alla läroplaner. Regeringen pekar på att det i olika
studier framhålls att det finns skillnader mellan
flickor och pojkar i fråga om studieresultat,
inflytande, tid och uppmärksamhet från lärare, val
av gymnasieprogram etc. Skolverket har i
regleringsbrev för år 1999 fått i uppdrag att
redovisa sina erfarenheter av hur det övergripande
kunskapsområdet jämställdhet implementeras i
undervisningen samt vilka åtgärder som vidtas för
att undervisningen skall tillgodose både
flickors/kvinnors och pojkars/mäns likvärdiga
möjligheter till utveckling och lärande. Skolverket
har också fått i uppdrag att utarbeta ett
referensmaterial om hur man lokalt, i kommuner och
skolor, kan arbeta med värdegrundsfrågor, t.ex.
mobbning och trakasserier på grund av kön.
Materialet kommer att presenteras i slutet av
november 1999.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Regeringen anser det angeläget att barn inte
utestängs från förskolan. Regeringen prioriterar
därför att fr.o.m. år 2001 stegvis införa en allmän
förskola och en maxtaxa inom förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen. I 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100) har skapats ett
ekonomiskt utrymme för detta ändamål. För år 2001
har avsatts 1,7 miljarder och för år 2002 3,4
miljarder.
Storstadsdelegationen inom Regeringskansliet har
till uppgift att förbereda utvecklingsavtal mellan
staten och sju storstadskommuner om åtgärder i
socialt utsatta bostadsområden. I avtalen, som avses
att börja löpa hösten 1999, kommer medel att
fördelas bl.a. till en utbyggd förskoleverksamhet.
Under en treårsperiod (den 1 juli 1999-den 1 juli
2002) har 150 miljoner kronor om året avsatts för
detta ändamål. Regeringen beräknar nu ytterligare 75
miljoner kronor för verksamheten hösten 2002. För
att kommunerna skall få del av dessa medel bör
ambitionen enligt regeringen vara att
tre-femåringarna i de berörda bostadsområdena
erbjuds avgiftsfri förskola under minst tre timmar
om dagen med en särskild inriktning på barns
språkutveckling.
I flera motionsyrkanden tas frågor upp med
anknytning till rätten att delta i
förskoleverksamhet m.m. Kristdemokraterna anser att
barn till aktivt arbetssökande föräldrar bör få rätt
till en garanterad barnomsorgsplats omfattande minst
tre timmar om dagen (mot. 1999/2000:Sf302 yrk. 15).
Motionärerna anser vidare att fyra-femåringarna bör
ges rätt till en viss avgiftsfri verksamhet
(omfattande 525 timmar), men vill ge föräldrarna
möjlighet att utifrån deras behov kunna välja i
vilken form det skall ske (yrk. 14). Enligt
Folkpartiet bör alla barn från tre års ålder
erbjudas plats inom barnomsorg med tydlig pedagogisk
inriktning (mot. 1999/2000:Ub294 yrk. 3). I motion
1999/2000:A230 (fp) yrkande 21 framhålls att
erbjudande om pedagogisk förskola till alla barn bör
inordnas i den kommunala planeringen och inte
fortsätta att ligga vid sidan av, uppmuntrat av
projektbidragstänkandet. Enligt motion
1999/2000:Ub263 (s) bör skollagen anpassas så att
alla barn får rätt till förskola. Detta är enligt
motionärerna en viktig åtgärd för att bidra till att
minska den utslagning av barn och ungdomar som kan
skönjas redan i förskoleåldern.
Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
avvisas i flera motioner. Kristdemokraterna anser
(mot. 1999/2000:Sf302 yrk. 12) att staten med denna
reform pekar ut vad som är bäst för den enskilda
familjen och det enskilda barnet, eftersom ekonomin
styr de flesta människors val. Dessutom gynnar
förslaget allra mest de familjer som har relativt
hög inkomst, vilket är uppseendeväckande i sig,
heter det i motionen. Enligt motion 1999/2000:
Ub245 (kd) yrkande 1 är införande av maxtaxa
förkastligt från åtminstone tre perspektiv -
ideologiskt, ekonomiskt och fördelningspolitiskt.
Även Folkpartiet avvisar en statligt reglerad
maxtaxa (mot. 1999/2000:Sf305 yrk. 8). Motionärerna
framhåller att enhetliga omsorgstaxor ger små
marginaleffekter, vilket är önskvärt. Införande av
en maxtaxa är ett enormt principgenombrott. Trots
detta avvisas förslag om en statlig maxtaxa.
Motionärerna anser nämligen att lokala frågor skall
hanteras lokalt. Folkpartiet vill (yrk. 9) ha ett
kommunalt finansierat system, en barnomsorgspeng,
för likvärdiga möjligheter till barnomsorg oavsett
om man önskar kommunalt eller privat dagis eller
någon annan omsorgsform. Centerpartiet anser (mot.
1999/2000:So325 yrk. 6) att regeringen bör avstå
från att lämna förslag om införande av maxtaxa.
Motionärerna pekar på att detta är en dyr reform.
Det är bättre att använda resurserna så att de
kommer alla barnfamiljer till del, heter det i
motionen.
Föräldrars och barns rätt till valfrihet och
mångfald inom barnomsorgen betonas i
Kristdemokraternas motion 1999/2000:Sf302 (yrk. 11).
Föräldrarna måste ges en reell möjlighet att välja
barnomsorgsform. Alla former av barnomsorg måste ses
som ett komplement till föräldrarnas omsorg och utgå
från vad föräldrarna anser vara bäst för sitt barn.
Motionärerna vill se en breddad barnomsorgspolitik
med förskola som drivs av olika huvudmän,
familjedaghem, kooperativ samt en garanterad
tillgång till öppen förskola.
Varje kommun skall enligt Kristdemokraterna erbjuda
öppen förskola (mot. 1999/2000:Sf302 yrk. 13).
Motionärerna pekar på att var fjärde öppen förskola
har försvunnit under de senaste åren. Den öppna
förskolan bör ges möjlighet att utvecklas. Även
Centerpartiet understryker behovet av att utveckla
den öppna förskolan (mot. 1999/2000:Sf637 yrk. 19
och 1999/2000:
So325 yrk. 8). Motionärerna anser att den fyller ett
stort behov i synnerhet för utsatta barn.
I motion 1999/2000:Ub208 (m) föreslås en
folkomröstning om utformningen av barnomsorgen.
Motionären pekar på att detta är en fråga som har
större betydelse för en barnfamilj än nästan alla
andra frågor. Innan långtgående beslut fattas av
riksdagen borde den svenska allmänheten få en rejäl
chans att få säga sin mening i en folkomröstning som
gäller en fråga som är angelägen för alla.
U t s k o t t e t påminner om att reformarbetet
inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen
under senare år i hög grad betonat det pedagogiska
innehållet i verksamheten. Barnomsorgen är en
kommunal verksamhet med nationella mål som bl.a.
uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98).
Läroplanen gäller för de förskolor som har kommunen
som huvudman. Den skall även ligga till grund för
bedömningen av kvalitetskravet vid
tillståndsprövning av enskilda förskolor och vara
vägledande för familjedaghemmens verksamhet.
Kommunernas ansvar för barnomsorgen skärptes
fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt nu gällande
bestämmelser är kommunerna skyldiga att
tillhandahålla barnomsorg för barn i åldern 1-12 år
i den omfattning som behövs med hänsyn till
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller till
barnets eget behov. För barn vars föräldrar är
arbetslösa har kommunen ingen lagstadgad skyldighet
att erbjuda förskoleverksamhet. Detta innebär att
barn till arbetslösa i många kommuner ställs utanför
barnomsorgen. I 40 % av kommunerna får barnen inte
behålla sin plats vid arbetslöshet i familjen.
Endast 28 % av kommunerna ställer inget krav på
förvärvsarbete eller studier för att barn skall få
plats i verksamheten. Totalt är det 27 % av barnen i
åldern 1-5 år som inte har plats inom
förskoleverksamheten. Av dem är 11 % barn till
föräldralediga, 8 % har föräldrar som arbetar eller
studerar men som klarar sig utan barnomsorg och 6 %
är barn till arbetslösa. Den minsta gruppen, 2 %, är
barn i familjer med hemarbetande föräldrar som inte
efterfrågar förskoleverksamhet.
Kommunerna har rätt att ta ut avgifter för
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Under 1990-
talet har flertalet kommuner förändrat sina
avgiftssystem. Nivåerna har höjts och tids- och
inkomstrelaterade taxor har blivit vanliga.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare
behandlat frågor om rätten att delta i
förskoleverksamhet (senast i yttr. 1998/99:UbU3y och
bet. 1998/99:UbU10). Utskottet har bl.a. ansett det
oroande att denna rätt på senare tid urholkats genom
att kommunerna successivt har skärpt reglerna för
rätten till barnomsorg.
Det är enligt utskottets mening inte rimligt att
barn till arbetslösa i 40 % av kommunerna mister sin
plats i barnomsorgen. Utskottet anser att det är
angeläget att alla barn ges möjlighet att delta i
förskolan. Detta sett inte minst ur ett
barnperspektiv. Den verksamhet som förskolan
erbjuder är viktig för barns utveckling och lärande.
Förskoleverksamheten är numera en del av
utbildningssystemet och det är enligt utskottets
uppfattning angeläget med en fortsatt utveckling av
förskolans pedagogiska roll med utgångspunkt i
läroplanen. Utskottet ser därför positivt på
regeringens planer att införa en allmän förskola för
alla fyra- och femåringar. Det är enligt utskottets
uppfattning ett naturligt steg i en utveckling av
förskolans pedagogiska roll och i att göra den
tillgänglig för alla barn. En arbetsgrupp inom
Regeringskansliet har haft i uppdrag att utarbeta
förslag om införande av allmän förskola och maxtaxa.
Arbetsgruppens förslag (Ds 1999:53) remissbehandlas
t.o.m. den 1 februari 2000. Utskottet konstaterar
sålunda att frågan för närvarande bereds inom
Regeringskansliet och att något konkret förslag ännu
inte har lämnats till riksdagen. Enligt vad
utskottet har erfarit avser regeringen att lämna en
proposition före sommaren år 2000. Med hänvisning
till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1999/2000:Ub263, 1999/2000:Ub294 yrkande 3,
1999/2000:A230 yrkande 21 och 1999/2000:Sf302
yrkandena 14 och 15.
Utskottet avstyrker även motionerna 1999/2000:Ub245
yrkande 1, 1999/2000:Sf302 yrkande 12,
1999/2000:Sf305 yrkandena 8 och 9 och
1999/2000:So325 yrkande 6 rörande maxtaxa inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med
hänvisning till pågående beredningsarbete inom
Regeringskansliet.
Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Sf302 yrkande
11 om valfrihet och mångfald i barnomsorgen. Enligt
gällande regler i 2 a kap. 2 § skollagen bedrivs
förskoleverksamhet i form av förskola, familjedaghem
och kompletterande förskoleverksamhet (öppen
förskola). Ett bolag, en förening, en samfällighet,
en stiftelse eller en enskild individ som
yrkesmässigt vill driva förskola skall ha tillstånd
till detta av den kommun där verksamheten skall
bedrivas (2 a kap. 13 §). Kommunen kan lämna bidrag
till enskild förskoleverksamhet. Sådant bidrag bör
lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt
avviker från kommunens kostnad per barn i
motsvarande verksamhet (2 a kap. 17 §).
Utskottet noterar att Skolverket i en rapport till
regeringen i oktober 1998 redovisat att verket under
den närmaste treårsperioden avser att prioritera
bl.a. insatser i fråga om familjedaghem och öppna
verksamheter. Vidare har regeringen i december 1998
uppdragit åt Skolverket att utfärda allmänna råd för
familjedaghem, fritidshem, öppen förskola och öppen
fritidsverksamhet. Allmänna råd har nyligen
utfärdats såvitt avser fritidshem. Däremot har
utgivandet av de övriga allmänna råden försenats.
Enligt vad utskottet inhämtat beräknas de dock
utkomma inom kort.
I en promemoria, bilagd sistnämnda regeringsbeslut,
anges att allmänna råd för familjedaghem bör ha sin
utgångspunkt i läroplanen för förskolan, men vara
anpassade till de ofta mycket olika förutsättningar
som familjedaghemmet kan ge för barns fostran och
omsorg. Viktigt är att den värdegrund som förskolans
verksamhet vilar på också tydliggörs för
familjedaghemmens verksamhet. Att i nära samverkan
med föräldrarna kunna anpassa och utveckla
verksamheten är en särskild kvalitet i
familjedaghemmet. Råden bör ge riktlinjer för hur
verksamheten kan bidra till barns omvårdnad,
utveckling och lärande. Familjedaghemmets
samhälleliga uppdrag i förhållande till barn och
föräldrar bör anges, liksom riktlinjer för
dagbarnvårdarens dagliga arbete inom olika områden.
De allmänna råden bör formuleras så att de också kan
fungera vägledande för kommunen i frågor som rör
ledning, uppföljning, utvärdering och tillsyn av
verksamheten.
När det gäller den öppna förskolan sägs i
regeringsuppdraget till Skolverket bl.a. att den är
ett värdefullt komplement inom förskoleverksamheten.
Allmänna råd för öppen förskola bör utgå från att
verksamheten, utifrån en med övrig
förskoleverksamhet gemensam värdegrund, även
fortsättningsvis skall profileras och utvecklas
efter lokala behov. Utskottet noterar också att
Skolverket i den ovan nämnda rapporten har
framhållit att det är viktigt med en uppföljning och
utvärdering av verksamheten i den öppna förskolan i
vad avser tillgång och efterfrågan,
organisationsformer och innehåll i verksamheten.
Utskottet delar denna uppfattning.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks
motionerna 1999/2000:Sf302 yrkande 13,
1999/2000:Sf637 yrkande 19 och 1999/2000:
So325 yrkande 8.
Utskottet avstyrker även motion 1999/2000:Ub208
rörande folkomröstning om utformningen av
barnomsorgen. Utskottet delar i och för sig
motionärens uppfattning att utformningen av
barnomsorgen är en fråga som har mycket stor
betydelse för en barnfamilj. Utskottet anser dock
inte att det är lämpligt att anordna en
folkomröstning i denna fråga.
Förslag till ändring av skollagen beträffande
interkommunal ersättning
Regeringen föreslår att bemyndigandet i 11 kap. 24 §
skollagen (1985:1100) ändras så att regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om skyldighet för en kommun (i dag
hemkommun) att betala ersättning för gymnasial
vuxenutbildning till den kommun eller det landsting
som anordnar utbildningen. Ändringen föreslås träda
i kraft den 1 januari 2000. Syftet är att ändra
reglerna om interkommunal ersättning för
påbyggnadsutbildningar i komvux. En kommun, som har
tagit in en elev som är hemmahörande i en annan
kommun till en riksrekryterande
påbyggnadsutbildning, skall ha rätt till ersättning
för sina kostnader för elevens utbildning från den
kommun som var elevens hemkommun vid tidpunkten för
beslutet om intagning till utbildningen.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen.
Utskottet erinrar om att elevunderlaget för många
påbyggnadsutbildningar är för litet för att de skall
kunna anordnas i varje kommun. Utbildningsanordnaren
kan sällan få tillräckligt stora grupper och därmed
en rimlig kostnad per kursplats med deltagare
huvudsakligen från den egna kommunen. Det krävs i
stället en regional eller nationell rekrytering. Om
detta inte fungerar innebär det att utbudet av
påbyggnadsutbildningar utarmas. Nuvarande
regelsystem för de riksrekryterande
påbyggnadsutbildningarna innebär att
ersättningsskyldigheten åvilar elevens hemkommun. En
stor del av eleverna är vid tidpunkten för beslut om
intagning bosatta i en annan kommun än den kommun
som anordnar utbildningen. Om en sådan elev därefter
flyttar och bosätter sig i anordnarkommunen upphör i
regel den ursprungliga hemkommunens
ersättningsskyldighet, eftersom denna kommun inte
längre är att betrakta som hemkommun. Det är inte
realistiskt att tro att de kommuner som anordnar
påbyggnadsutbildning är beredda att frivilligt ta på
sig kostnaderna för elever från andra kommuner. Mot
denna bakgrund delar utskottet regeringens
uppfattning att regelsystemet bör ändras.
Anslagen
A 1 Statens skolverk
Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare för
det offentliga skolväsendet och för den av det
allmänna anordnade förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen (barnomsorgen). Skolverkets
uppdrag är att genom uppföljning, utvärdering,
kvalitetssäkringsarbete, särskilda
utvecklingsinsatser, tillsyn samt utnyttjande av
forskningsresultat aktivt verka för att de mål och
riktlinjer förverkligas för förskola, skola och
vuxenutbildning som riksdagen och regeringen har
fastställt.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att arbetet inom Skolverket har bedrivits med
målsättningen att utveckla användbara
kvalitetsindikatorer och att stödja kommuner och
skolor i den lokala uppföljningen och utvärderingen
av skolan. Skolverket skall inom sitt ansvarsområde
aktivt främja och säkra uppfyllelsen av de
nationella målen. Regeringen betonar att
verksamhetens kvalitet och likvärdighet därvid
särskilt skall hävdas. Regeringen anser att
utvecklingen av uppföljningsbara
kvalitetsindikatorer här är av central betydelse.
Skolverket bör fortsatt intensifiera sitt arbete att
stödja kommunerna i reformarbetet och stärka
kommunernas förmåga att genom egen uppföljning,
utvärdering och tillsyn utveckla barnomsorgen och
sitt skolväsende. Skolverkets arbete skall ske med
den inriktning som anges i de två senaste
utvecklingsplanerna (skr. 1996/97:112 och skr.
1998/99:121). Regeringen utgår också från att
Skolverket ökar den egeninitierade tillsynen i
enlighet med vad som föreskrivs i regleringsbrevet.
Regeringen har beräknat anslaget till Statens
skolverk till 301 568 000 kr. I detta belopp ingår
bl.a. 12 miljoner kronor för
kvalitetsgranskningsnämndens verksamhet. Sammanlagt
tillförs verket därmed 25 miljoner kronor på
helårsbasis för denna verksamhet. Nämnden inrättades
den 1 juli 1999 och anslaget tillfördes 13 miljoner
kronor för år 1999. Regeringen anser att Skolverket
bör få använda sitt anslagssparande för de utvidgade
verksamhetsområden verket fått avseende barnomsorg
och vuxenutbildning samt ökat antal uppdrag avseende
skolväsendet i övrigt. Skolverket bör även för år
2000 få rätt att disponera högst 8 miljoner kronor
under sitt ramanslag för att stödja forskning.
I flera motioner föreslås inrättande av ett
nationellt kvalitetsinstitut. Moderaterna anser att
ett fristående kvalitetsinstitut - på ett helt annat
sätt än Skolverket haft möjlighet till - kan ges i
uppdrag att fokusera på och granska skolans
kvalitet. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift
att dra upp riktlinjerna för arbetet vid ett
nationellt utvärderingsinstitut (mot.
1999/2000:Ub227 yrk. 10 och 1999/2000:Ub311 yrk. 3).
Ett nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas den 1
januari 2000. Under ett nytt anslag för år 2000
beräknas 200 miljoner kronor för ett sådant institut
(mot. 1999/2000:Ub812 yrk. 1 och 22). Uppföljning
och utvärdering lyfts i huvudsak från Skolverket.
Moderaterna föreslår att kvarvarande verksamhet förs
samman med Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH) och att det bildas en gemensam
myndighet. Anslaget A 1 slås samman med anslaget A
6, som utgår (mot. 1999/2000:Ub812 yrk. 2 och 17). I
motion 1999/2000:Ub259 (m) yrkande 4 framhålls
vikten av att alla skolor kvalitetsgranskas och
bedöms efter samma kriterier oavsett huvudman. Ett
nationellt institut för kvalitetsgranskning bör
därför inrättas (yrk. 8).
Även Centerpartiet anser att ett nationellt
kvalitetsinstitut bör inrättas. Som huvudmän för
detta skulle t.ex. kommunerna och lärarnas
organisationer kunna fungera (mot. 1999/2000:Ub212
yrk. 3). Beslutet att inrätta de nationella
skolinspektörerna vid Skolverket var ett steg i fel
riktning och bör återkallas (yrk. 2). En minskning
av anslaget med 25 miljoner kronor avseende medlen
till kvalitetsgranskningsnämnden föreslås (mot.
1999/2000:
Ub811 yrk. 5 i denna del). Under ett särskilt anslag
föreslås 100 miljoner kronor för inrättandet av ett
kvalitetsinstitut (mot. 1999/2000:Ub811 yrk. 4).
Folkpartiet anser att en ny myndighet - en
nationell skolinspektion - bör skapas för att stärka
statens roll i utvärderingen av skolans resultat.
Skolverket skall behålla sin rådgivande och
stödjande roll och sina utvecklingsuppgifter.
Nationella skolinspektionen skall granska kvaliteten
i såväl kommunala som fristående skolor, säkerställa
likvärdighet i bedömningen av nationella prov och
det nationella betygssystemet (mot. 1999/2000:Ub294
yrk. 29).
Kristdemokraterna föreslår att anslaget till
Skolverket minskas med 15 miljoner kronor. Med
hänsyn till ett högt anslagssparande bör minskningen
kunna göras utan inskränkningar i verksamheten,
heter det i motion 1999/2000:Ub807 i denna del.
U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning
att Skolverket bör intensifiera sitt arbete med att
stödja kommunerna i reformarbetet och stärka
kommunernas förmåga att genom egen uppföljning,
utvärdering och tillsyn utveckla barnomsorgen och
skolväsendet. Utskottet förutsätter också liksom
regeringen att Skolverket ökar sin egeninitierade
tillsyn.
Utskottet vill betona vikten av en
kvalitetsgranskning av barnomsorgen och skolväsendet
både på nationell nivå och lokalt i kommuner och
skolor. För statens del handlar det bl.a. om de
nationella proven, Skolverkets nationella
uppföljnings- och utvärderingssystem och den nyligen
inrättade kvalitetsgranskningsnämnden. På lokal nivå
finns bl.a. den årliga kvalitetsredovisningen,
uppföljningen av resultat och det lokala
utvecklingsarbetet. Utskottet har tidigare vid ett
flertal tillfällen behandlat och avstyrkt
motionsyrkanden om inrättande av ett fristående
nationellt kvalitetsinstitut, bl.a. i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 1999
(bet. 1998/99:UbU1 s. 22) och senast tidigare denna
höst (bet. 1999/2000:UbU5 s. 6). Riksdagen har
varje gång avslagit yrkandena. Utskottet har ingen
annan uppfattning nu och hänvisar till vad utskottet
tidigare anfört. Utskottet ansåg bl.a. att en
kvalitetsgranskningsnämnd knuten till den ansvariga
sektorsmyndigheten är att föredra framför ett
fristående kvalitetsinstitut. Utskottet framhöll att
nämnden bör bli ett komplement till Skolverkets
reguljära uppgifter och att detta kommer att bidra
till att viktiga synergieffekter uppnås för
verksamheten. Enligt utskottets uppfattning har den
första insatsen av nationella kvalitetsgranskningar
som genomfördes under år 1998 tillfört skolområdet
viktig information som kan bidra till utveckling av
kvaliteten i verksamheten (Skolverkets rapport nr
160).
Utskottet avstyrker förslagen i motionerna
1999/2000:Ub212 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:Ub227
yrkande 10, 1999/2000:Ub259 yrkandena 4 och 8,
1999/2000:Ub294 yrkande 29 och 1999/2000:Ub311
yrkande 3 om inrättande av ett nationellt
kvalitetsinstitut. Utskottet avstyrker därmed även
motionerna 1999/2000:Ub811 yrkandena 4 och 5
(delvis) och 1999/2000:Ub812 yrkandena 1, 2, 17 och
22 med förslag till ändrad medelsberäkning.
Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning
av anslaget och avstyrker därmed även motion
1999/2000:Ub807 i denna del. Utskottet anser i
likhet med regeringen att Skolverket bör få använda
sitt anslagssparande för de utvidgade
verksamhetsområdena verket fått avseende barnomsorg
och vuxenutbildning samt ökat antal uppdrag avseende
skolväsendet i övrigt. Utskottet har inget att
erinra mot att Skolverket för budgetåret 2000 får
disponera högst 8 miljoner kronor av detta anslag
för att stödja forskning inom skolväsendet.
A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
Syftet med verksamheterna under anslaget är att
utveckla de nationella mål- och styrdokumenten och
att ge stöd och stimulans till utvecklingen av
barnomsorgen och skolväsendet.
Regeringen framhåller att ett omfattande
reformarbete pågår inom skolområdet. Reformarbetet
omfattar främst integrationen skola-förskola samt
utvecklingen inom gymnasieskolan och
vuxenutbildningen.
Regeringen betonar vikten av kompetensutveckling
och stöd till skolutvecklingsprojekt. 500 miljoner
kronor avsätts under en treårsperiod för
utvecklingsinsatser inom skolväsendet, varav en del
avser kompetensutveckling. Medlen fördelar sig med
30 miljoner kronor år 2000, 80 miljoner kronor år
2001 och 390 miljoner kronor år 2002. Regeringen
pekar på att därutöver kommer - inom ramen för det
s.k. tiopunktsprogrammet - under år 2000
kompetensutvecklingsinsatser att fortsätta för
lärare i naturvetenskap, teknik och miljö samt för
lärare i yrkesämnen till en kostnad av ca 50
miljoner kronor. Under år 2000 kommer omfattande
kompetensutveckling inom det specialpedagogiska
området att erbjudas lärare inom förskoleklassen och
det obligatoriska skolväsendet. Vidare avses
resurser avsättas för kompetensutveckling inom det
metodologiska området för lärare i skolor med elever
med många olika nationaliteter och språk,
språkutveckling (läs- och skrivprocessen) samt för
utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation
avseende lärare i kärnämnen och karaktärsämnen i
gymnasieskolan. En del av utvecklingsinsatserna
kommer att avse skolbibliotekens pedagogiska roll i
skolan. Regeringen informerar om att medel från
anslaget även kommer att användas för att stödja
lärares möjlighet att delta i bl.a.
forskningsprojekt och för att stödja lokalt
utvecklingsarbete beträffande romska elevers
skolsituation.
Vissa överföringar görs från detta anslag till
andra anslag. Regeringen har beräknat anslaget till
313 799 000 kr.
Centerpartiet betonar i motion 1999/2000:Ub810
yrkande 10 vikten av ökad kompetensutveckling av
personal i skolan. En särskild satsning på skolan
bör genomföras. För ändamålet har 80 miljoner kronor
avsatts under ett särskilt anslag (mot.
1999/2000:Ub811 yrk. 5 i denna del). Satsningen bör
innefatta kompetensutveckling av skolledare och
kommunpolitiker för att stärka kunskaperna om
målstyrning och kvalitetssäkring, program för läs-
och skrivutveckling respektive matematik samt
resurser för att stärka didaktisk forskning (yrk.
3). Centerpartiet anser att 10 miljoner kronor bör
beräknas under detta anslag för utveckling av
läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Därjämte föreslås en minskning av anslaget på 3
miljoner kronor (mot. 1999/2000:Ub811 yrk. 1).
I motion 1999/2000:Ub240 (c) yrkande 1 betonas
vikten av kunskaper om den egna regionens historia.
Det behövs enligt motionären stöd till en skånsk
historiebok på nätet. Medel bör kunna anvisas under
detta anslag, förslagsvis 1 miljon kronor.
U t s k o t t e t ser positivt på de av regeringen
planerade insatserna med medel från detta anslag,
avseende bl.a. kompetensutveckling inom det spe-
cialpedagogiska området, kompetensutveckling för
lärare i skolor med elever med många olika
nationaliteter och språk, språkutveckling (läs- och
skrivprocessen) och utveckling av arbetssätt och
arbetsorganisation avseende lärare i kärnämnen och
karaktärsämnen i gymnasieskolan. Utskottet anser i
likhet med regeringen det angeläget med en
förstärkning av medlen under anslaget för insatser
rörande kompetensutveckling och stöd till
skolutvecklingsprojekt. Utskottet, som kan
konstatera att ett omfattande utvecklingsarbete
planeras - bl.a. kompetensutveckling av lärare inom
området läs- och skrivprocessen med medel från detta
anslag - avstyrker förslagen i motionerna
1999/2000:Ub811 yrkandena 1, 3 och 5 och
1999/2000:Ub810 yrkande 10 att ytterligare 80
miljoner kronor avsätts under ett nytt anslag för en
särskild skolsatsning samtidigt som en viss
minskning föreslås av det nu behandlade anslaget.
När det gäller förslaget att avsätta 10 miljoner
kronor till utveckling av läromedel för elever med
läs- och skrivsvårigheter hänvisar utskottet till
att regeringen i propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd har
aviserat en särskild utredning vad gäller statens
engagemang för produktion av läromedel och
studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder (prop. 1998/99:105 s. 30). Utskottet
anser att denna utredning bör avvaktas.
Utskottet avstyrker förslaget i motion
1999/2000:Ub240 yrkande 1 att avsätta 1 miljon
kronor till stöd för produktion av en skånsk
historiebok.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
regeringens förslag och föreslår att det begärda
beloppet, 313 799 000 kr, anvisas under anslaget A 2
Utveckling av skolväsende och barnomsorg.
A 3 Forskning om skolväsendet
Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig
grund öka kunskapen om det svenska skolväsendets
förutsättningar och resultat samt bidra till
nyttiggörande av denna kunskap.
Regeringen pekar på att behovet av skolforskning
och skolans forskningsanknytning har ökat mot
bakgrund av genomgripande förändringar inom
skolområdet. Regeringen ser det som prioriterat att
öka Skolverkets forskningsanslag. Behovet av
forskningsinsatser på skolområdet kommer att
övervägas i samband med den forskningspolitiska
propositionen.
Regeringen informerar om att den avser att under en
treårsperiod låta Skolverket disponera sammanlagt 6
miljoner kronor av det anslagssparande som står till
regeringens förfogande under anslaget A 8
Specialskolor och resurscenter för att stödja och
stimulera pedagogisk forskning inom området elever
med funktionshinder. Regeringen anser att Skolverket
- om verket så bedömer erforderligt - bör få använda
högst 8 miljoner kronor av anslaget A 1 Statens
skolverk för att fortsätta påbörjad
forskningsverksamhet under år 2000.
Anslaget till Skolverkets forskningsverksamhet har
beräknats till 8 115 000 kr år 2000.
I Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:Ub812
yrkande 14 föreslås en ökning av anslaget med 8
miljoner kronor för forskningsprojekt om långsiktig
kunskapsbildning. Centerpartiet föreslår en ökning
av anslaget med 10 miljoner kronor för forskning
kring läs- och skrivsvårigheter (mot.
1999/2000:Ub811 yrk. 2).
U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen
att behovet av skolforskning och skolans
forskningsanknytning har ökat mot bakgrund av
genomgripande förändringar inom skolområdet.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att
behovet av forskningsinsatser bör övervägas i
samband med den forskningspolitiska propositionen,
tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp
och avstyrker yrkandena.
A 4 Program för IT i skolan
Från och med budgetåret 1999 har under ett nytt
ramanslag medel anvisats för IT i skolan.
Satsningen omfattar medel om totalt 1 490 miljoner
kronor under tre år. 340 miljoner kronor har
anvisats för år 1999. För år 2000 har beräknats 500
miljoner kronor och för år 2001 650 miljoner kronor.
Regeringen redovisar att samtliga kommuner har
anmält intresse för att delta i utvecklingen av
lärarnas kompetens inom området och de har ansökt om
statsbidrag för infrastrukturinvesteringar.
Kompetensutvecklingen inleddes våren 1999 med
utbildning av en pilotomgång och inleds i full skala
med ca 10 000 deltagare under hösten 1999.
Moderata samlingspartiet föreslår en ökning av
anslaget med 460 miljoner kronor för nästa budgetår.
Sammanlagt föreslås 1 171 miljoner kronor mer än
regeringen för treårsperioden 2000-2002 (mot.
1999/2000:Ub812 yrk. 15). Moderaterna vill enligt
yrkande 4 i motionen och i motion 1999/2000:T717
yrkandena 1 och 6 stärka lärarnas IT-kunnande, driva
projekt som rör digital distansutbildning, och de
föreslår att alla skolor skall få
bredbandsuppkopplingar. I det sist nämnda yrkandet
framhålls även att informationstekniken som ett
pedagogiskt instrument skall tydliggöras i
lärarutbildningen. Kristdemokraterna anser att
satsningarna på IT i skolan bör ske i en realistisk
takt och föreslår en minskning av anslaget med 70
miljoner kronor (mot. 1999/2000:Ub807 i denna del).
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena
anföra följande.
Riksdagen behandlade i samband med
budgetpropositionen för 1999 utförligt dels
regeringens skrivelse 1997/98:176 Lärandets verktyg
- nationellt program för IT i skolan, dels
regeringens förslag beträffande den treåriga
satsningen på informationsteknik i skolan (prop.
1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 11-17).
Riksdagen avslog därvid på utskottets förslag bl.a.
motions-yrkanden från Moderata samlingspartiet om en
betydligt mer omfattande satsning än den av
regeringen föreslagna. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu. Den av riksdagen beslutade
satsningen på IT i skolan bör enligt utskottets
mening genomföras enligt planerna.
När det gäller frågor om lärares kunskaper på IT-
området vill utskottet betona vikten av att lärare
behärskar IT så att tekniken kan användas som ett
pedagogiskt verktyg för lärande. Sedan den 1 januari
1998 ingår i målen för lärarexamina att de
studerande för att få examen skall ha förmåga att
använda datorer och andra informationstekniska
hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur
dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen i
skolan (bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS
1993:100). För att nå detta mål har särskilda medel
via Högskoleverket ställts till förfogande för
högskolor med lärarutbildning.
Lärarutbildningskommittén lämnade i juni 1999 sitt
förslag till förändringar av lärarutbildningen.
Betänkandet har remissbehandlats t.o.m. den 1
november 1999. Regeringen informerar om att en
proposition avseende den framtida lärarutbildningen
kommer att lämnas till riksdagen under år 2000.
Utskottet vill också peka på att en omfattande
kompetensutveckling av lärare har inletts inom IT-
området med medel från förevarande anslag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1999/2000:Ub807 (i denna del),
1999/2000:Ub812 yrkandena 4 och 15 och
1999/2000:T717 yrkandena 1 och 6 och föreslår att
det begärda beloppet, 501 254 000 kr, anvisas under
anslaget.
A 5 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna
Från och med budgetåret 1999 har medel anvisats
under ett nytt ramanslag för särskilda
utbildningsinsatser i storstadsregionerna. Under
anslaget beräknas medel under treårsperioden 1 juli
1999-1 juli 2002 för förskola i socialt utsatta
bostadsområden, språkutveckling i skolan och
praktikanskaffning för vuxna invandrare. Medlen
disponeras efter förslag av Storstadsdelegationen i
de lokala utvecklingsavtal som skall tecknas med
storstadskommunerna.
I avtalen kommer medel att fördelas till en utbyggd
förskoleverksamhet. För detta ändamål har 150
miljoner kronor om året avsatts. Ytterligare 75
miljoner kronor beräknas för andra halvåret 2002.
För att kommunerna skall få del av dessa medel skall
3-5-åringarna i de berörda bostadsområdena erbjudas
förskola under minst tre timmar om dagen med en
särskild inriktning på barns språkutveckling. Vidare
kommer i avtalen medel att fördelas till
språkutveckling i skolan. 50 miljoner kronor per år
har avsatts under perioden 1999-2002. Medlen skall
användas för åtgärder som syftar till att främja
språkutvecklingen i svenska hos elever med utländsk
bakgrund. Dessutom skall i avtalen medel fördelas
för att underlätta varvning mellan praktik och
studier för arbetslösa invandrare och sfi-
studerande. 20 miljoner kronor per år har avsatts
under treårsperioden för detta ändamål.
Regeringen föreslår att ytterligare 45 miljoner
kronor avsätts för år 2000. Dessa medel skall
användas till insatser där vuxna stöder skolelever
med t.ex. läxläsning. Medlen skall även användas för
att bryta segregationen mellan infödda svenska barn
och ungdomar och barn och ungdomar med utländsk
bakgrund.
Moderaterna föreslår att anslaget till förstärkning
av utbildning i storstadsregionerna skall utgå. De
anser att problemen med utanförskap inte löses med
mer statsbidrag till vissa kommuner. Det som behövs
är att alla elever ges bra möjligheter att välja
skola och att staten tar över finansieringen av
skolan (mot. 1999/2000:Ub812 yrk. 16).
U t s k o t t e t påminner om att riksdagens
beslut med anledning av propositionen Utveckling och
rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet
har lagt grunden för en nationell politik för
storstadsregionerna (prop. 1997/98:165, bet.
1998/99:AU2). Enligt denna proposition bör medel
bl.a. fördelas till särskilda insatser för barn och
ungdomar samt vuxna inom utbildningsområdet. Vid
behandlingen av budgetpropositionen för 1999
beslutade riksdagen att för detta ändamål anvisa
sammanlagt 220 miljoner kronor per år under en
treårsperiod med början den 1 juli 1999. I samband
därmed avslog riksdagen ett yrkande från Moderata
samlingspartiet om att det föreslagna anslaget
skulle utgå. Utskottet, som fortfarande anser att
det är mycket angeläget att en särskild
utbildningssatsning görs för barn, ungdomar och
vuxna i storstädernas utsatta områden, avstyrker
motion 1999/2000:
Ub812 yrkande 16.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
förstärka utbildningssatsningen i
storstadsregionerna med ytterligare 45 miljoner
kronor för år 2000. Utskottet föreslår att riksdagen
beslutar anvisa det begärda anslagsbeloppet,
265 000 000 kr.
A 6 Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)
skall ge specialpedagogisk rådgivning och stöd till
kommunerna och sådana fristående skolor som står
under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla,
framställa och distribuera läromedel för synskadade,
rörelsehindrade, hörselskadade/döva och
utvecklingsstörda elever. SIH skall genom sina
insatser verka för att minimera de svårigheter som
kan uppstå för elever med funktionshinder.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att SIH har en ny organisation för den
specialpedagogiska stödorganisationen. Regeringen
pekar på att den tidigare efterfrågat en utveckling
respektive redovisning av resultat-indikatorer som
mäter måluppfyllelse. Regeringen bedömer det som
angeläget att myndigheten redovisar sådana mått
vilka sannolikt kommer att underlätta bedömningen av
myndighetens utveckling och resultat.
I propositionen Elever med funktionshinder - ansvar
för utbildning och stöd har regeringen redovisat
sina principiella utgångspunkter för den statliga
stödorganisationen i specialpedagogiska frågor
(prop. 1998/99:105). Regeringen anser att den
framtida stödorganisationen bl.a. bör omfatta
resurserna för SIH:s konsulentorganisation. Den
konkreta utformningen av den framtida
stödorganisationen kommer att bli en uppgift för en
i propositionen aviserad organisationskommitté.
Regeringen bedömer att den förändrade organisationen
kan starta sin verksamhet tidigast budgetåret 2001.
Regeringen har beräknat anslaget till 123 098 000
kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
Som utskottet har redovisat under anslaget A 1
Statens skolverk föreslås i Moderata
samlingspartiets motion 1999/2000:Ub812 yrkandena 2
och 17 bl.a. en sammanslagning av Skolverket och SIH
och att anslaget till SIH skall utgå. Utskottet
hänvisar till sina överväganden härom i det
föregående.
A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp
Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen
(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa
läromedel, dels kostnader för utveckling och
produktion av samt information om läromedel för
elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas
även olika utvecklingsinsatser för elever med
funktionshinder. Målet är att framställa läromedel
och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god
kvalitet för att tillgodose målgruppens behov.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att en samlad bedömning av läromedelssituationen för
de gravt synskadade eleverna är att de i allt
väsentligt får de läromedel de behöver inom den tid
som krävs för att de skall kunna följa
undervisningen på lika villkor som övriga elever.
SIH framhåller dock att det utbud av läromedel som
finns på marknaden är otillräckligt för SIH:s
målgrupper. För döva elever anges bristerna som
särskilt stora.
Regeringen har i propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
aviserat en särskild utredning vad gäller statens
engagemang för produktion av läromedel för barn,
ungdomar och vuxna med funktionshinder (prop.
1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4).
I avvaktan på denna utredning beräknar regeringen
anslaget oförändrat i förhållande till år 1999.
Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget ökas
med 1 miljon kronor. Skolutveckling och produktion
av läromedel för elever med handikapp är ett
prioriterat område, heter det i motion
1999/2000:Ub812 (yrk. 5 och 18).
U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna
att utveckling och produktion av läromedel för
elever med funktionshinder är en angelägen
verksamhet. Utskottet delar emellertid regeringens
uppfattning att den av regeringen aviserade
utredningen bör avvaktas. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag till anslagsbelopp, 21
470 000 kr, och avstyrker yrkandena.
A 8 Specialskolor och resurscenter
Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn
och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller
talskada en till varje elevs förutsättningar
anpassad utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.
Resurscentren skall genom utredning och träning
främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt
informera och kompetensutveckla föräldrar, lärare
och övrig personal.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att några av specialskolorna för döva och
hörselskadade i årsredovisningarna framhållit att
det finns en stor andel elever i behov av särskilt
stöd. Den grupp av elever som bedöms ha omfattande
svårigheter att uppnå betyget Godkänd uppskattas
till 20-30 % på dessa skolor. Skolorna framhåller
också den allt större bristen på utbildade
specialpedagoger. Det totala antalet elever uppgick
under läsåret 1998/99 till 809, vilket är en ökning
med 17 elever jämfört med föregående år.
Regeringen har i propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
bl.a. föreslagit en avveckling genom intagningsstopp
av de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och
Hällsboskolan (prop. 1998/99:105).
Intagningsstoppet vid Hällsboskolan fr.o.m. den 1
juli 2002 bör enligt regeringens mening föregås av
bl.a. en satsning på kompetensutveckling av lärare i
den kommunala skolan som arbetar med elever med grav
språkstörning. Regeringen avser att ge skolans
resurscenter i uppdrag att skyndsamt lägga upp en
sådan kompetensutveckling. För detta ändamål bör
enligt regeringen Hällsboskolan under en
treårsperiod, med början år 2000, få disponera
sammanlagt 6 miljoner kronor av det anslagssparande
som står till regeringens disposition.
Som utskottet har redovisat ovan (anslaget A 3)
föreslås Skolverket få disponera sammanlagt 6
miljoner kronor under tre år för att stödja och
stimulera forskning inom området elever med
funktionshinder. Även denna satsning finansieras
genom en del av det anslagssparande som står till
regeringens disposition.
När det gäller bristen på lärare med
specialpedagogisk respektive teckenspråkig
kompetens avser regeringen att återkomma i frågan
när beredningen av Lärarutbildningskommitténs
betänkande Att lära och leda (SOU 1999:63) har
avslutats.
Regeringen har beräknat anslaget till 453 129 000
kr.
Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget ökas
med 10 miljoner kronor år 2000. I syfte att
bibehålla och utveckla den kompetens som finns vid
skolorna föreslås att anslaget tillförs ytterligare
medel under en treårsperiod, sammanlagt 30 miljoner
kronor. Regeringens förslag att lägga ned Ekeskolan
och Hällsboskolan avvisas (mot. 1999/2000:Ub812 yrk.
19).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Riksdagen har med anledning av den ovan nämnda
propositionen nyligen beslutat om ändringar i
skollagen beträffande specialskolans målgrupp och
att genom ett intagningsstopp avveckla de fasta
skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan (bet.
1999/2000:UbU4, rskr. 14).
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av
regeringen begärda beloppet, 453 129 000 kr, under
anslaget.
A 9 Särskilda insatser på skolområdet
Under anslaget beräknas medel för bidrag enligt
förordningen (1991:931) om statsbidrag till
särskilda insatser på skolområdet till kommuner för
samordnade utbildningsinsatser avseende särskild
undervisning på sjukhus m.m. och samordnade
regionala utbildningsinsatser för elever med
funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag
till vissa riksrekryterande utbildningar för elever
med funktionshinder.
Regeringen informerar om att en studie av
sjukhusundervisningen har genomförts inom
Utbildningsdepartementet. Resultatet av studien
visar behov av en fördjupad utredning, bl.a.
avseende huvudmannaskapet. Regeringen avser att
tillsätta en sådan utredning.
Regeringen räknar med en viss ökning av elevantalet
och föreslår därför en ökning av anslaget med 2 185
000 kr. Regeringen har beräknat anslaget till 276
353 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
A 10 Sameskolstyrelsen
Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna
och integrerad samisk undervisning i den kommunala
grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna och den
integrerade samiska undervisningen har som mål att
bevara och utveckla det samiska språket och den
samiska kulturen genom att ge samiska barn en
utbildning med samisk inriktning. Sameskolstyrelsen
har som särskild uppgift att utveckla, framställa
och distribuera läromedel för samisk undervisning.
Av regeringens resultatinformation framgår att det
finns sex sameskolor och att den integrerade samiska
undervisningen bedrivs inom kommunal grundskola i
nio kommuner. Läsåret 1998/99 gick 189 elever i
sameskolan jämfört med 161 elever läsåret innan. Den
integrerade verksamheten omfattade 150 elever,
jämfört med 134 elever läsåret dessförinnan.
Regeringen anser bl.a. att Sameskolstyrelsen det
närmaste budgetåret måste fortsätta sitt
kvalitetsarbete genom att implementera de
kvalitetsmått som utarbetats. Regeringen har
beräknat anslaget till 34 990 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
A 11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola
Under anslaget beräknas bidrag till bl.a. vissa
riksrekryterande utbildningar, kostnader för
Sveriges anslutning till examensordningen
International Baccalaureate Organization och
särskilt statsbidrag till IB-utbildningar
(International Baccalaureate), riksinternatskolor,
internationella grund- och gymnasieskolor, kostnader
för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige och
ersättning för kostnader för nordiska elever.
Mot bakgrund av de förändringar i gymnasieskolans
struktur som kommer att ske fr.o.m. läsåret 2000/01
bör enligt regeringens uppfattning systemet med
riksrekrytering ses över. En bedömning behöver göras
om systemet med särskilt verksamhetsstöd
fortsättningsvis behövs. Regeringen avser att uppdra
åt Skolverket att göra en sådan översyn. I avvaktan
på resultatet av denna översyn har regeringen
beräknat medelsbehovet på oförändrad nivå i
förhållande till år 1999.
Regeringen har beräknat anslaget till 123 793 000
kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen
om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska
barn och ungdomar (1994:519). Bestämmelserna innebär
i korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen
för en svensk utlandsskola, distansundervisning,
kompletterande svensk undervisning och undervisning
vid utländsk skola (internationell skola). Från
anslaget bekostas även löneförmåner m.m. för
nationellt anställda lärare m.fl. vid
Europaskolorna. Bidrag lämnas även till
Riksföreningen Sverigekontakt.
Av regeringens resultatinformation framgår att det
läsåret 1998/99 fanns 32 svenska utlandsskolor.
Antalet elever i reguljär utbildning uppgick till
totalt 1 211. Det totala antalet elever vid
Europaskolorna var 322 (inklusive förskolan) läsåret
1998/99.
Regeringen bedömer att antalet elever vid de
svenska sektionerna av Europaskolorna kommer att öka
även nästa år. Genom att utnyttja befintligt
anslagssparande ryms dock enligt regeringen
kostnaderna inom anslaget. Även kostnaderna fr.o.m.
läsåret 2000/01 för statsbidrag för utbildning
motsvarande förskoleklass vid svensk utlandsskola
bedöms rymmas inom ramen för anslaget. Regeringen
har beräknat anslaget till 73 091 000 kr.
Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget
tillförs ytterligare 14 miljoner kronor.
Motionärerna framhåller att de svenska skolorna
utomlands underlättar svenskars möjligheter att
tjänstgöra utomlands och att skolorna fungerar som
betydelsefulla marknadsförare av Sverige (mot.
1999/2000:Ub812 yrk. 20). Folkpartiet föreslår en
ökning av anslaget med 20 miljoner kronor.
Motionärerna pekar på att tvåspråkigheten är en
tillgång och att svenska barn som bor utomlands bör
ses som en framtida resurs för Sverige (mot.
1999/2000:Ub294 yrk. 34).
U t s k o t t e t avstyrkte i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 1999
motsvarande motionsyrkanden (bet. 1998/99:UbU1).
Utskottet hänvisade till vad utskottet anförde i
samband med behandlingen av de ändrade reglerna för
ersättningsbelopp till huvudmännen för
utlandsskolorna (bet. 1997/98:UbU1 s. 69). Utskottet
delade regeringens uppfattning att anslaget till
svensk undervisning i utlandet inte kan undantas
från besparingar, trots att de svenska skolorna och
den kompletterande svenskundervisningen är viktiga
för de svenskar som bor utomlands. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu.
Utskottet anser således att riksdagen bör avslå
yrkandena och bifalla regeringens förslag till
anslagsbelopp.
A 13 Statens skolor för vuxna
Målet för statens skolor för vuxna (SSV) i
Norrköping och Härnösand är att öka tillgängligheten
av vuxenutbildning genom att i form av
distansutbildning erbjuda och utveckla
undervisningsverksamhet som motsvarar kommunal
vuxenutbildning. Anslaget tillförs inkomster för
bl.a. uppdragsutbildning.
Av regeringens resultatinformation framgår att
antalet kursdeltagare vid de båda skolorna ökat och
var närmare 30 000 under år 1998.
Uppdragsutbildningen har ökat jämfört med tidigare
år. Förklaringen till ökningen av antalet studerande
vid de båda skolorna hör samman med åtaganden inom
Kunskapslyftet.
Regeringen framhåller att distansutbildningen är
ett viktigt led i den förnyelse av vuxenutbildningen
som nu pågår till följd av Kunskapslyftet. I
december 1998 beslutade regeringen att inom ramen
för anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna avsätta 8 miljoner kronor för fortsatt
projektverksamhet för utveckling av distansmetoder
inom gymnasial vuxenutbildning. Ytterligare 2
miljoner kronor av resterande medel från 1998 års
anslag bör få användas. Regeringen informerar om att
en särskild arbetsgrupp har tillsatts av
Utbildningsdepartementet med uppgift att leda
projektverksamheten under åren 1999 och 2000.
Målsättningen är, förutom att utveckla
distansmetoder inom gymnasial vuxenutbildning,
främst vid komvux, att utveckla funktioner vid SSV-
skolorna till stöd för flexibel utbildning genomförd
av kommunala vuxenutbildningsanordnare.
Regeringen har beräknat anslaget till 41 834 000
kr.
U t s k o t t e t, som delar regeringens
uppfattning att distansutbildning är ett viktigt led
i förnyelsen av vuxenutbildningen, anser att
riksdagen bör bifalla regeringens förslag till
anslagsbelopp.
A 14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning
Från anslaget bekostas statsbidrag till
kompletterande skolor enligt förordningen om
fristående skolor (1996:1206), vissa andra skolor,
bl.a. Katrineholms Tekniska skola och viss
kursverksamhet. Från anslaget utgår också medel
enligt särskilda regeringsbeslut till
försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom
vuxenutbildningsområdet.
Av regeringens resultatinformation framgår att
bidrag lämnats till 39 kompletterande skolor under
1999. 30 miljoner kronor har avsatts för
utvecklingsprojekt för vuxenlärare i syfte att
utveckla arbetssätt och arbetsformer inom
vuxenundervisningen, 5 miljoner kronor har avsatts
för utvecklingsinsatser i syfte att stimulera
rekryteringen av lågutbildade invandrare i
storstäderna till Kunskapslyftet och 1 miljon kronor
har avsatts för utveckling och planering av en
studie av vuxnas kunskap och kompetens inom OECD.
Skolverket kommer fr.o.m. den 1 mars 2000 att
besluta om statlig tillsyn och statsbidrag till
kompletterande utbildningar (jfr. prop. 1998/99:110,
bet. 1999/2000:UbU5, rskr. 15).
Medel till Carl Malmstens skola och delar av
Stenebyskolan - två kom-
pletterande skolor som fått bidrag från detta anslag
- föreslås fr.o.m. andra kalenderhalvåret 2000 föras
över till Linköpings respektive Göteborgs
universitet.
Regeringen beräknar, liksom för innevarande år,
medel för försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom vuxenutbildningsområdet. Vidare avser
regeringen att ta initiativ till en
försöksverksamhet för att utveckla former för
validering av vuxnas faktiska, icke formella
kunskaper.
En överföring på 3 092 000 kr görs från anslaget A
2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg. Av dessa
medel beräknas 2,5 miljoner kronor för fortsatt
verksamhet vid Nationellt centrum för sfi och
svenska som andraspråk.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot de
föreslagna förändringarna under anslaget och
tillstyrker att det begärda beloppet, 140 701 000
kr, anvisas.
A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
Från anslaget bekostas statsbidrag enligt
förordningen om statligt stöd till särskilda
satsningar på utbildning av vuxna (1998:276). Under
anslaget beräknas också bidrag till
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
(KY) samt medel till administration m.m. av
försöksverksamheten.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att den femåriga satsningen på vuxenutbildning,
Kunskapslyftet, som i första hand vänder sig till
arbetslösa som saknar treårig gymnasieutbildning,
har mötts av ett mycket stort intresse och
engagemang. Vidare framgår det att flertalet
kommuner mer än väl har uppnått de volymmål som
satts upp genom riksdagens beslut. Tendensen är att
ju längre Kunskapslyftet pågått, desto fler
deltagare med kortare utbildning har påbörjat
vuxenutbildning.
Målet är enligt regeringen att i stort sett
upprätthålla samma volym i Kunskapslyftet som år
1999 under hela kunskapslyftsperioden fram t.o.m.
våren år 2002, vilket innebär att den tidigare
planerade utbyggnaden inte kommer till stånd. För år
2000 beräknar regeringen medel motsvarande 101 913
årsstudieplatser till kommunerna, varav 5 000 avser
grundläggande vuxenutbildning. Därtill kommer 10 000
platser till folkhögskolan som fördelas via
Folkbildningsrådet. Regeringen anser att det är av
stor vikt att uppmärksamma kvalitet och likvärdighet
i utbildningen. Genom uppdrag till
kvalitetsgranskningsnämnden på Skolverket kommer
insatser att vidtas för att granska såväl det
kommunala ansvaret som utbildning på entreprenad.
För budgetåren 1997, 1998 och 1999 har 40 miljoner
kronor per år anvisats under folkbildningsanslaget
för uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor. Dessa medel föreslås föras över från
utgiftsområde 17 till detta anslag. Regeringen
bedömer att stödet bör finnas under hela
kunskapslyftsperioden. Riksdagen begärde i samband
med behandlingen av budgetpropositionen för år 1999
att regeringen skulle återkomma till riksdagen med
en mer utförlig rapport om hur medlen har använts
(bet. 1998/99:KrU1, rskr. 57). En särskild utredare
har haft i uppdrag att granska och värdera
genomförandet och effekten av det statliga stödet.
En rapport överlämnades till regeringen våren 1999.
Regeringen lämnar i propositionen en redovisning av
innehållet i denna rapport. Regeringen anser att
stödet som har fördelats till de fackliga
organisationerna m.fl. har visat sig ha positiva
effekter. Regeringen bedömer att de insatser som har
vidtagits har inneburit att information kan anses ha
nått ut till målgruppen och att intresset för
studier har breddats.
Försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning (KY) leds av en särskild kommitté.
Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att
det vid de ansökningstillfällen som hittills
förekommit har kommit in långt fler ansökningar än
det antal platser som kommittén har haft resurser
att fördela. I dagsläget finns det drygt 200 olika
utbildningar inom 14 branschområden. Tillverkning
och informationsteknik är de två dominerande
områdena där drygt hälften av utbildningarna
återfinns. Ekonomi och ledning är den tredje största
sektorn med 12 % av utbildningarna. Antalet
anordnare har tredubblats sedan starten 1996 och
omfattar i dag närmare 140 stycken. Kommitténs
uppföljning av verksamheten visar att de studerande
överlag är nöjda med utbildningarna. Enligt
regeringen har försöksverksamheten hittills visat
sig slå väl ut. Utbildningsformen är eftertraktad
såväl hos arbetslivet som hos de studerande.
Försöksverksamheten har utökats och omfattar fr.o.m.
år 1999 12 000 platser. Den har förlängts t.o.m. år
2001.
Regeringen har beräknat anslaget till 4 307 844 000
kr för år 2000.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1999/2000:Ub812 yrkande 21 en successiv neddragning
av Kunskapslyftet samtidigt som den kvalificerade
yrkesutbildningen byggs ut till att omfatta 27 200
platser år 2002. Anslaget tillförs 850 miljoner
kronor från utgiftsområde 17 anslaget L 1 Bidrag
till folkbildningen. Sammantaget minskas förevarande
anslag med 176 miljoner kronor år 2000. Även i
Moderaternas motioner, 1999/2000:Sk692 yrkande 35,
1999/2000:Ub812 yrkande 6 och 1999/2000:Ub310
yrkande 5, betonas behovet av en utbyggnad av KY. I
den sist nämnda motionen tas också frågan upp om
utformning m.m. av den kvalificerade
yrkesutbildningen. Motionärerna pekar på att behovet
av kvalificerat yrkeskunnande är omfattande.
Specialdesignade utbildningar måste snabbt kunna
anordnas och genomföras. De positiva erfarenheterna
av KY måste tas till vara och utvecklas (mot.
1999/2000:Ub310 yrk. 1). Vidare framhålls att
fristående och flexibla yrkesskolor skall var ett
alternativ till den traditionella högskolan. Beslut
om godkännande kan tas nationellt, men det är en
fördel om de kan tas lokalt med stöd av nationella
kriterier (yrk. 2). Det är viktigt att
utbildningarna följer arbetslivets rytm. Nuvarande
modell är enligt motionärerna stelbent beträffande
tidsanvändningen. För vissa branscher krävs mer av
arbetsplatsförlagd utbildning, för andra mindre
(yrk. 3). De anser att lön bör kunna utgå till
lärlingen under tiden på arbetsplatsen, och de
förutsätter att avtal om ersättning som motsvarar
minst studiemedelsbeloppet kan träffas (yrk. 4). Det
skall finnas minst tre olika examina som bygger på
utbildningens längd och innehåll (yrk. 6).
Kristdemokraterna håller fast vid den
utbyggnadstakt av Kunskapslyftet som de tidigare
förordat och avsätter därför 100 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. De menar att ett projekt
skall genomföras och utvärderas enligt plan. De
anser vidare att bidraget på 40 miljoner kronor till
de fackliga organisationerna för uppsökande
verksamhet kan finansieras inom ramen för befintliga
medel under anslaget. Sammantaget föreslås en ökning
av anslaget med 60 miljoner kronor (mot.
1999/2000:Ub807 i denna del).
I Folkpartiets motion 1999/2000:Ub814 yrkande 24
(delvis) föreslås en besparing på anslaget på 1
miljard kronor. Motionärerna anser att
Kunskapslyftet kan reduceras med hänvisning till en
mera begränsad efterfrågan på denna utbildning och
till det förbättrade arbetsmarknadsläget. De anser
också enligt motion 1999/2000:Ub219 yrkandena 1 och
2 att det finns brister i uppföljning och
utvärdering av kvaliteten inom Kunskapslyftet.
Kunskapslyftskommittén skall följa och utvärdera
satsningen, men hittills har få uppgifter som
handlar om kvaliteten redovisats. Utbildningen skall
pågå till år 2002 varför eventuella brister i
utbildningen bör rättas till snarast. Skolverket bör
ges i uppdrag att göra en uppföljning av kvaliteten
i Kunskapslyftet. Uppdraget bör avse undervisningens
kvalitet, lärarnas kompetens samt betygens relation
till resultat på nationella prov.
U t s k o t t e t noterar att Kunskapslyftet har
mötts av ett mycket stort intresse både hos
målgruppen för satsningen och i kommunerna. Det är,
som utskottet har framhållit tidigare vid flera
tillfällen, mycket viktigt att åtgärder vidtas i
syfte att höja de lågutbildades kompetensnivå så att
den motsvarar arbetsmarknadens krav och möjliggör
fortsatt lärande. Som framgår av den redovisade
resultatinformationen har kommunerna mer än väl
genomfört sitt åtagande under år 1998. Enligt vad
utskottet har inhämtat har Skolverket gjort en
enkätundersökning i samtliga kommuner beträffande
omfattning av Kunskapslyftet år 1999. Enligt denna
förefaller det som om kommunerna kommer att nå
uppsatta volymmål även under år 1999. Utskottet
delar regeringens uppfattning beträffande
omfattningen på Kunskapslyftet under återstoden av
den femåriga särskilda utbildningssatsningen.
Utskottet anser likaså i likhet med regeringen att
särskilda medel - 40 miljoner kronor - bör utgå även
fortsättningsvis till uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor. Som framgår av
utvärderingen av detta bidrag bedöms verksamheten ha
nått ut till målgruppen och intresset för studier ha
ökat. Riksdagen har den 18 november beslutat om
ramar för budgeten såvitt avser de olika
utgiftsområdena (bet. 1999/2000:FiU1, rskr. 28).
Detta innebär bl.a. att medlen till uppsökande
verksamhet och utbildning i samhällsfrågor överförs
från utgiftsområde 17 (anslaget L 1 Bidrag till
folkbildningen) till utgiftsområde 16. Det innebär
också att Moderaternas förslag om överföring av 850
miljoner kronor från utgiftsområde 17 har avslagits
av riksdagen.
Antalet platser i försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning har, som utskottet har
redovisat, fr.o.m. våren 1999 utökats till 12 000
samtidigt som försöksverksamheten förlängts t.o.m.
år 2001. Regeringens utgångspunkt är att
försöksverksamheten därefter skall övergå i reguljär
verksamhet. Regeringen informerar om att den avser
att återkomma till riksdagen i denna fråga under
senare delen av år 2000. Utskottet anser att den av
riksdagen beslutade omfattningen av
försöksverksamheten bör gälla under återstoden av
försöksverksamheten.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av
regeringen begärda anslagsbeloppet, 4 307 844 000
kr, och avslår motionerna 1999/2000:Ub310 yrkande 5,
1999/2000:Ub812 yrkandena 6 och 21, 1999/2000:Ub807
(delvis), 1999/2000:Ub814 yrkande 24 (delvis) och
1999/2000:Sk692 yrkande 35.
När det gäller Moderata samlingspartiets yrkanden
om utformningen m.m. av den kvalificerade
yrkesutbildningen anser utskottet att riksdagen inte
bör föregripa det av regeringen aviserade förslaget
till reguljär utbildning som avses att lämnas till
riksdagen under nästa år. Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning har nyligen överlämnat såväl ett
delbetänkande Utvärdering av KY (SOU 1999:119) som
sitt slutbetänkande KY - kvalificerad
yrkesutbildning (SOU 1999:122). Utskottet avstyrker
motion 1999/2000:Ub310 yrkandena 1-4 och 6.
Utskottet avstyrker även motion 1999/2000:Ub219
yrkandena 1 och 2 om uppföljning och utvärdering av
kvaliteten i Kunskapslyftet. Utskottet delar
regeringens och motionärernas uppfattning om vikten
av att uppmärksamma kvalitet och likvärdighet i
utbildningen. Utskottet är emellertid inte berett
att ställa sig bakom förslaget om ett särskilt
uppdrag till Skolverket om en sådan uppföljning och
utvärdering. Utskottet erinrar om att
Kunskapslyftskommittén enligt sina tilläggsdirektiv
(dir. 1996:71) har ett samordningsansvar för
utvärdering av vuxenutbildningssatsningen. Vidare
har regeringen lämnat ett särskilt uppdrag till
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att bl.a.
granska kvaliteten i utbildning som anordnas på
entreprenad. Denna granskning skall redovisas senast
den 1 september 2000. Utskottet har vidare erfarit
att Skolverket på olika sätt följer verksamheten
inom Kunskapslyftet. Skolverket har tagit initiativ
till dels en uppföljning av utbudet av lokala
kurser, dels en uppföljning av kommunernas egna
lokala utvärderingar. Varje kommun har också en
kontaktperson från Skolverket som i dialog med
kommunerna medverkar i kvalitetsarbetet med
utbildningssatsningen.
A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling
Svenska EU-programkontoret administrerar EU:s
utbildningsprogram och vissa andra internationella
program i Sverige.
En kommitté har utrett EU-programkontorets framtida
ansvarsområde. I september 1999 överlämnades
betänkandet Ansvarsfördelning för internationella
program på utbildnings- och ungdomsområdet (SOU
1999:102). Kommitténs förslag bereds inom
Regeringskansliet.
Av regeringens resultatinformation framgår att
antalet ansökningar inom flertalet av de program som
EU-programkontoret hanterar har ökat markant.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsrapport för
år 1998 konstaterat att det fortfarande föreligger
icke oväsentliga brister i den interna styrningen
och kontrollen trots de åtgärder som EU-
programkontoret vidtagit. Regeringen förutsätter att
EU-programkontoret särskilt prioriterar utveckling
och förbättring av de ekonomiadministrativa
rutinerna.
I avvaktan på beredningen av förslaget om EU-
programkontorets framtida ansvarsområde har
regeringen beräknat anslaget till 17 163 000 kr. I
detta belopp ingår bl.a. en förstärkning engångsvis
av anslaget med 2 miljoner kronor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det begärda anslagsbeloppet.
Övrigt
Lärlingsutbildning
Kristdemokraterna har i sitt förslag till budget för
år 2000 avsatt 25 miljoner kronor under ett nytt
anslag för marknadsföring av en ny
lärlingsutbildning (mot. 1999/2000:Ub807 i denna
del). De redovisar i motionerna 1999/2000:
Ub236 yrkande 15 och 1999/2000:Ub223 yrkande 1 sitt
förslag till nytt lärlingsprogram inom
gymnasieskolan. Utbildningen skall kunna variera
mellan två och fyra år. Om eleven väljer bort
högskolebehörigheten blir utbildningstiden kortare.
Skolan skall vara huvudman för utbildningen. Praktik
skall varvas med teori. Företagen skall få
ersättning under det första året. Lärlingen skall få
ersättning från företaget enligt ett "lärlingsavtal"
i relation till den insats som görs i produktionen.
Utbildningen skall avslutas med ett
gesällprov/yrkesprov och yrkesbevis skall utfärdas.
Fullgjord utbildning skall alltid ge behörighet till
fortsatt utbildning vid yrkeshögskola.
I Folkpartiets motion 1999/2000:Ub294 yrkande 22
föreslås en modern lärlingsutbildning med
yrkesexamen. Utbildningen skall inte obligatoriskt
leda till högskolekompetens. Skolan och arbetslivet
skall dela på ansvaret för utbildningen, vilken
förslagsvis kan vara fyraårig. Företagen bör få
ersättning motsvarande kommunens kostnad för
yrkesutbildning under ett år, samtidigt som
lärlingen ges ersättning under tredje och fjärde
året i relation till den insats som görs i
produktionen.
Enligt motion 1999/2000:A282 (m) yrkande 3 bör ett
system med lärlingsutbildning införas i företagen.
Motionärerna anser att den yrkesinriktade
utbildningen i större utsträckning än i dag bör ske
i företagen. I motion 1999/2000:Ub270 (m) framhålls
att den praktiska utbildningen på företaget skall
kombineras med studier i ämnen som efterfrågas inom
yrkesområdet. Huvuddelen av lärlingsutbildningen bör
vara företagsförlagd och genomföras på villkor som
företag och elev kommer överens om. Utbildningen
skall leda till internationellt gångbara
kompetensbevis. Enligt motion 1999/2000:
Ub271 (m) är den nya lärlingsutbildning som nu finns
inom gymnasieskolan bra, men den har på grund av sin
uppläggning och utformning inte lyckats motsvara den
efterfrågan som finns inom företagen. Utbildningen
skall vara flexibel och beroende av vad som krävs
för ett visst yrke och en viss individ. Kravet på
högskolebehörighet skall tas bort, eftersom en
mycket liten del av eleverna går vidare till
högskola.
I motion 1999/2000:Ub813 (c) yrkande 8 begärs ett
tillkännagivande om ökade möjligheter till lokala
överenskommelser om ökad lärlingsutbildning i Kalmar
län. Motionären pekar på att det nu är möjligt att
inrätta lärlingsutbildning. Det bör vara möjligt att
lokalt bestämma när lärlingsmomentet i utbildningen
skall inledas. Ett viktigt steg mot en mer flexibel
lärlingsutbildning är enligt motionären friheten att
anpassa lärlingsutbildningen efter elevens
förutsättningar och att avtala om ersättningar inom
utbildningen.
U t s k o t t e t påminner om att riksdagen har
beslutat införa en ny lärlingsutbildning som en
alternativ möjlighet inom nationella och
specialutformade program med yrkesämnen i
gymnasieskolan från hösten år 2000 (prop.
1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 160). I
samband därmed avslog riksdagen förslag liknande de
nu aktuella om införande av andra former av
lärlingsutbildning, bl.a. att utbildning inte skall
ge högskolebehörighet. Enligt bestämmelser i
skollagen som riksdagen antog ankommer det på
regeringen att meddela närmare föreskrifter om
lärlingsutbildningen (5 kap. 3 §). I samband med
beslutet gjorde riksdagen emellertid på utskottets
förslag ett tillkännagivande till regeringen.
Utskottet ansåg att ett antal frågor rörande
utbildningens innehåll och struktur borde beredas
ytterligare inom Regeringskansliet inför starten.
Utskottet betonade vikten av att den nya
lärlingsutbildningen blir flexibel och att
erfarenheterna från försöksverksamheten med
lärlingsutbildning, vilken pågår sedan läsåret
1997/98 enligt särskilda bestämmelser, tas till vara
när innehåll och struktur slutligen fastställs.
Enligt utskottet borde det t.ex. noga analyseras
varför lärlingsutbildning inte kommit i gång i flera
kommuner trots att regeringsbeslut har funnits om
deltagande i försöksverksamheten.
En arbetsgrupp har tillsatts av
Utbildningsdepartementet för att utreda hur
samarbetet mellan skola och arbetsliv kan stimuleras
och utvecklas. I detta arbete ingår frågor med
anknytning till försöksverksamheten med
lärlingsutbildning. Arbetsgruppen, i vilken
arbetsmarknadens parter ingår, skall lämna sin
rapport senast den 31 maj 2000. Utskottet anser att
arbetsgruppens rapport bör avvaktas och avstyrker
motionerna 1999/2000Ub223 yrkande 1, 1999/2000:Ub236
yrkande 15, 1999/2000:Ub270, 1999/2000:Ub271,
1999/2000:Ub294 yrkande 22, 1999/2000:Ub813 yrkande
8 och 1999/2000:
A282 yrkande 3. Utskottet avstyrker därmed även
förslaget i motion 1999/2000:Ub807 (delvis) såvitt
avser 25 miljoner kronor för marknadsföring av en ny
lärlingsutbildning.
Vissa resursfrågor
Enligt Moderata samlingspartiet (mot.
1999/2000:Ub227 yrk. 4, 1999/2000:
Ub812 yrk. 3 och 1999/2000:A805 yrk. 8) bör en
nationell skolpeng införas. Alla skolor skall bli
självständiga och fria skolor. Ansvaret för i första
hand grundskolans finansiering skall tas över av
staten. Staten skall ange de nationella målen och
garantera samtliga elever de resurser som krävs för
en likvärdig utbildning. Kommunen skall även kunna
genomföra lokala satsningar på skolan utöver den
skolpeng som förs direkt till den skola eleven
väljer. Staten bör ta över ansvaret för grundskolans
finansiering fr.o.m. år 2001. Under ett nytt anslag
avsätts 50,9 miljarder kronor, vilket motsvarar
kostnaden för grundskolan. En övergång till att
fördela resurser efter vilken skola eleverna och
föräldrarna väljer innebär enligt motionärerna att
skolornas självständighet och frihet att förfoga
över de ekonomiska medlen och hur de skall användas
ökar.
Resurstilldelningssystemet i grundskolan tas upp i
Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub275 yrkande 1.
De betonar att behoven bör styra tilldelningen. Ett
system som ger alla skolor en tillräcklig basresurs
per elev, lika stor för alla elever, och en
tilläggsresurs som varierar med de enskilda
elevernas behov av hjälp och stöd bör införas.
Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader
bör anpassas efter den enskilda skolans faktiska
kostnader och behov.
U t s k o t t e t har tidigare vid ett flertal
tillfällen behandlat och avstyrkt motionsyrkanden
från Moderaterna om införande av en nationell
skolpeng (jfr senast bet. 1998/99:UbU1 s. 37, yttr.
1998/99:UbU3y s. 6 och 1999/2000:UbU6 s. 12).
Riksdagen har varje gång avslagit förslagen.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En
schablonberäknad nationell skolpeng ger enligt
utskottets uppfattning inte de grundläggande
förutsättningarna för att kraven på en likvärdig
skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna
uppfyllas. Resurser till skolans verksamhet skall
enligt utskottets uppfattning fördelas med
utgångspunkt i behov som enskilda elever, olika
grupper av elever och skolor faktiskt har. Det är
därför inte rimligt att införa en central
resursfördelning. Utskottet vill än en gång betona
att skolans verksamhet måste vara utformad så att
den genom stöd och stimulans ger varje elev
möjlighet att nå målen. Utskottet noterar att
Skolverket i maj 1999 presenterade rapporten Samband
mellan resurser och resultat (rapport nr 170). I
denna konstateras bl.a. att resurser betyder olika
mycket för skolor med olika förutsättningar.
Tillgångar på resurser är av större betydelse för
skolor med sämre förutsättningar. Vidare konstateras
att resurser kan förbättra elevernas förutsättningar
i skolan, men kan inte helt överbrygga ett från
början sämre utgångsläge.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna
1999/2000:Ub227 yrkande 4, 1999/2000:Ub812 yrkande 3
och 1999/2000:A805 yrkande 8.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen även
behandlat och avstyrkt förslag från
Kristdemokraterna om ett särskilt
resurstilldelningssystem för grundskolan, senast i
samband med behandlingen av budgetpropositionen för
år 1999 (bet. 1998/99:UbU1 s. 37). Utskottet var
inte berett att föreslå några förändringar i den
gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
när det gäller skolans resurser, t.ex. genom att
införa centrala föreskrifter för fördelningen av
resurser. Utskottet anser fortfarande att det även
framgent bör vara kommunerna själva som beslutar hur
resurser skall tilldelas respektive skola i
kommunen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1999/2000:Ub275 yrkande 1.
2 Universitet och högskolor m.m.
Resultatbedömning
Innevarande år, 1999, bedrivs högre utbildning och
forskning vid 13 universitet och 23 högskolor för
vilka staten är huvudman. Dessa lärosäten lyder
under Utbildningsdepartementet med ett undantag,
Sveriges lantbruksuniversitet, som tillhör
Jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Under landstingskommunalt huvudmannaskap finns tre
vårdhögskolor. Utbildningen vid övriga vårdhögskolor
har genom avtal inordnats vid statliga universitet
eller högskolor. Landstingen finansierar huvuddelen
av alla vård-utbildningar.
Därutöver finns det enskilda utbildningsanordnare,
såsom Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen
Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i
Stockholm. Ytterligare tio enskilda
utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda olika
examina på grundutbildningsnivå, bl.a. för teologi-
och vårdutbildningar.
Regeringen lämnar i budgetpropositionen en ingående
redovisning av då tillgängliga uppgifter rörande
omfattning och resultat inom högre utbildning och
forskning (prop. s. 23, 27 f. och 92 f.). Här skall
endast kort sammanfattas det huvudsakliga
innehållet.
Enligt regeringen är intresset för högre utbildning
fortfarande betydligt större än tillgången på
utbildningsplatser. Det förekommer dock flera
utbildningsvägar med lågt sökandetryck. Samtidigt
förväntas det framtida behovet av högskoleutbildade
på arbetsmarknaden öka mer än tillgången trots
tidigare beslut om expansion. Detta talar
sammantaget för en fortsatt expansion av högskolan.
Den satsning på nya högskoleplatser som inleddes år
1997 och som ännu fortgår har givit utslag det
första året medan ökningen av antalet
helårsstudenter är marginell mellan budgetåren 1997
och 1998. I stället har det antal platser som ligger
över det s.k. takbeloppet för ersättning i
grundutbildningen minskat. Minskningen av
överproduktionen är i enlighet med regeringens
intentioner. Om takbeloppet överskrids genom att
lärosätena tar in fler studenter än vad som
berättigar till ersättning kan kvaliteten i
utbildningen påverkas negativt.
Antalet sökande till högskolan hösten 1998 var 288
000. Av dessa hade 119 000 inte tidigare varit
registrerade i högskolan. Som jämförelse kan nämnas
att antalet nybörjare i högskolan läsåret 1997/98
var 64 500. En studie av övergångsfrekvenserna till
högskolan inom tre år efter avslutad
gymnasieutbildning visar på en ökning från 20 %
läsåret 1985/86 till 37 % läsåret 1993/94. Detta är
en positiv utveckling, framhåller regeringen. Dock
bör enligt regeringens bedömning andelen ungdomar
som går vidare till högre studier öka. Målsättningen
är att hälften av en ungdomskull skall ha påbörjat
högskolestudier vid 25 års ålder. Den beslutade
utbyggnaden av högskolan är därför angelägen.
Studiebenägenheten bland ungdomar påverkas i hög
grad av deras socioekonomiska bakgrund och
föräldrarnas studieerfarenhet. Samtidigt är den i
hög grad könsbetingad, beroende av etnisk bakgrund
och regionalt olika. Bland de senaste årens
ungdomsgrupper, vars föräldrar är högre tjänstemän
eller akademiker, har närmare 60 % börjat i
högskolan vid 21 års ålder. Bland ungdomar som
kommer från hem med lågutbildade föräldrar är denna
andel bara 10-15 %. Att minska den sociala
snedrekryteringen förblir därför en viktig
utbildningspolitisk uppgift, betonar regeringen.
Ansträngningar under en följd av år i syfte att öka
antalet studerande till högskolans
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar har
fortsatt att ge goda effekter. Antalet nybörjare på
civilingenjörsprogrammen har ökat från 5 450 år
1993/94 till 6 100 år 1997/98. Kvinnorna svarade för
cirka 95 % av detta nytillskott. På
högskoleingenjörsutbildningarna, som under samma
period ökat från 5 400 till 7 800 nybörjare, svarade
kvinnorna för nästan hälften av ökningen.
Sökandetrycket är dock fortfarande lågt.
Inom Utbildningsdepartementet prioriteras nu arbete
som syftar till att dels öka direktrekryteringen
från gymnasieskolan till högskolan, dels öka
rekryteringsunderlaget till vissa
högskoleutbildningar som är särskilt efterfrågade på
arbetsmarknaden och dels minska snedrekryteringen
sett ur ett socialt, könsbetingat, etniskt och
regionalt perspektiv.
I regleringsbreven avseende anslag till statliga
universitet och högskolor (utom de konstnärliga)
specificeras utbildningsuppdraget genom mål för
antalet helårsstudenter totalt och för de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
För Chalmers tekniska högskola AB och för Stiftelsen
Högskolan i Jönköping har målen angivits i avtalen
mellan staten och utbildningsanordnaren. Totalt var
målet 205 200 helårsstudenter för budgetåret 1998.
Utfallet blev 213 157 helårsstudenter, vilket
innebär att resultatet överstiger målet med 4 %.
Relativt många, eller 12 av 29 lärosäten som givits
mål, har inte uppnått dessa. Detta är en klar
försämring i förhållande till budgetåret 1997.
Summan av målen för de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena budgetåret 1998 var 61
260 helårsstudenter. Utfallet blev 62 562
helårsstudenter, dvs. ett par procent högre än
målet. Av 27 lärosäten, för vilka mål satts för
dessa utbildningar, har 11 inte uppnått målen. Också
här är det en klar försämring i förhållande till
budgetåret 1997. Enligt prognosen för perioden
1997-1999 kommer antalet helårsstudenter totalt att
ligga 6 % över uppdraget och för naturvetenskaplig
och teknisk utbildning 2 % över uppdraget.
Regeringens syfte med att i utbildningsuppdraget
ange ett minsta antal helårsstudenter inom de
tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena
har varit att öka dessa utbildningars omfattning
inom grundutbildningen. Mot den bakgrunden är det
enligt regeringen positivt att antalet
högskolenybörjare med denna inriktning har ökat för
att läsåret 1997/98 uppgå till en tredjedel av
högskolenybörjarna.
Regeringen har i budgetpropositionerna för åren
1997 och 1998 angivit mål för antalet examina inom
vissa utbildningar avseende treårsperioderna
1997-1999 och 2000-2002 samt som
planeringsförutsättning för perioden 2003-2005. Med
stöd av nuvarande resultat är en rimlig prognos att
målet för perioden 1997-1999 kommer att klaras för
antalet magisterexamina och civilingenjörsexamina.
För apotekarexamen och gymnasielärarexamen är
utfallet efter två av tre år något under 50 %.
Resultatet för grundskollärarexamen, årskurserna
4-9, är ännu sämre. Målen för dessa examina kommer
sannolikt inte att nås. Ett allvarligt problem är
det låga antalet sökande till lärarutbildningar med
matematisk-naturvetenskaplig inriktning - framför
allt till grundskollärarutbildning för årskurserna
4-9. Regeringen ser allvarligt på den bristande
måluppfyllelsen. Regeringen avser därför att noga
följa utvecklingen av lärosätenas fortsatta åtgärder
i syfte att nå en högre måluppfyllelse.
För treårsperioden 1997-1999 har regeringen
fastställt målet 5 658 examina i forskarutbildningen
(exklusive examina vid Sveriges
lantbruksuniversitet). En rimlig prognos är att
målet kommer att nås. Måluppfyllelsen varierar dock
mellan vetenskapsområdena och det är enligt
regeringen osäkert om målen kommer att nås för de
naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena.
Måluppfyllelsen varierar också mellan olika
lärosäten. Den är lägre framför allt vid de
lärosäten som har en teknisk profil inom
forskarutbildningen. Det är oroande, anser
regeringen, att måluppfyllelsen är lägre inom de
naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena,
där den grundläggande utbildningen byggs ut och
därmed behöver fler lärare. Regeringens satsning på
ytterligare resurser för grundforskning och
forskarutbildning bedöms på lång sikt kunna
förbättra situationen. De satsningar som görs av
bl.a. Stiftelsen för strategisk forskning och
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
(KK-stiftelsen) torde på kort sikt leda till en
förbättring, menar regeringen.
Totalt har ökningstakten av antalet nyantagna till
forskarutbildningen avtagit, enligt regeringen.
Variationen är stor mellan olika fakulteter. För de
tekniska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna var ökningen av de nyantagna 4 %
respektive 9 % mellan läsåren 1996/97 och 1997/98
medan antalet nyantagna vid de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna minskade kraftigt
- med 20 % respektive 14 %.
U t s k o t t e t finner det värdefullt att
regeringen årligen, på sätt som nu sker, för
riksdagen redovisar utfallet av de satsningar som
görs inom högre utbildning och forskning.
Utbyggnaden av den högre utbildningen
Utbyggnaden år 2000
Bakgrund
Som nämnts i avsnittet om resultatredovisning är intresset för
högre utbildning fortsatt stort, vilket visar sig
såväl i många sökanden som i arbetsmarknadens stora
efterfrågan på högskoleutbildade. Detta utgör
bakgrunden till statsmakternas satsning på ökad
dimensionering av utbildningen. För perioden
1997-2000 har beslut fattats som innebär en ökning
med 68 000 platser. Enligt 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100, yttr. UbU3y, bet.
FiU20, rskr. 256) byggs högskolan ut med ytterligare
10 000 platser vart och ett av åren 2001 och 2002.
Regeringens förslag
Utbyggnaden av den högre utbildningen med 20 000 platser från
hösten 2000 skall enligt regeringen fördelas på
lärosäten på sätt som framgår av nedanstående tabell
(prop. s. 103, tabell 5.11; vid återgivandet av
tabellen har tabell 5.9 på s. 100 inarbetats).
Regeringens förslag till fördelning och kriterierna
för denna har presenterats i budgetpropositionen för
år 1999. Där framhöll regeringen näringslivets behov
av välutbildade inom naturvetenskap och teknik,
högskolans betydelse för den regionala tillväxten
och för storstadsutvecklingen samt studenternas
efterfrågan på utbildning vid olika högskolor. I
förslaget ingick 1 825 platser för senare
fördelning, varav 1 500 platser avsåg
distansutbildning och decentraliserad utbildning.
Huvudparten av dessa platser för distansutbildning
m.m. fördelas nu och ingår i tabellen nedan. Av
återstående 325 platser för senare fördelning
föreslår regeringen att 157 platser fördelas till
enskilda utbildningsanordnare avseende utbildning i
teologi, vård/social omsorg, mänskliga rättigheter
och kyrkomusik samt designutbildning vid Göteborgs
universitet. Resterande 168 platser avser regeringen
att fördela i särskild ordning. Förslag från
Kommissionen för rekrytering till vård och omsorg,
den s.k. Vårdkommissionen (Ds 1999:44) om en
utökning av det statliga bidraget till
vårdutbildningar kommer då att beaktas. - Tabellen
omfattar även platser för åren 2001 och 2002 som
behandlas i det följande.
------------------------------------------------------
År 2000 Vart och ett
av åren
2001 och
2002
------------------------------------------------------
Uppsala universitet 800 503
------------------------------------------------------
Lunds universitet 900 553
------------------------------------------------------
Göteborgs universitet 1 210 505
------------------------------------------------------
Stockholms universitet 600 365
------------------------------------------------------
Umeå universitet 910 380
------------------------------------------------------
Linköpings universitet 700 780
------------------------------------------------------
Karolinska institutet 50 094
------------------------------------------------------
Kungl.Tekniska högskolan 800 750
------------------------------------------------------
Luleå tekniska universitet 770 285
------------------------------------------------------
Karlstads universitet 500 200
------------------------------------------------------
Växjö universitet 500 200
------------------------------------------------------
Örebro universitet 500 200
------------------------------------------------------
Mitthögskolan 620 200
------------------------------------------------------
Högskolan i 500 300
Karlskrona/Ronneby
------------------------------------------------------
Malmö högskola 900 700
------------------------------------------------------
Högskolan i Kalmar 500 200
------------------------------------------------------
Högskolan i Borås 700 200
------------------------------------------------------
Högskolan Dalarna 500 200
------------------------------------------------------
Högskolan på Gotland 300 200
------------------------------------------------------
Högskolan i Gävle 500 200
------------------------------------------------------
Högskolan i Halmstad 500 200
------------------------------------------------------
Högskolan Kristianstad 600 200
------------------------------------------------------
Högskolan i Skövde 500 200
------------------------------------------------------
Högskolan i 500 200
Trollhättan/Uddevalla
------------------------------------------------------
Lärarhögskolan i Stockholm 800 200
------------------------------------------------------
Mälardalens högskola 700 350
------------------------------------------------------
Södertörns högskola 900 450
------------------------------------------------------
Chalmers tekniska högskola 600 450
AB
------------------------------------------------------
Stiftelsen högskolan i 500 250
Jönköping
------------------------------------------------------
Konstnärliga högskolor i 5 030
Stockholm
------------------------------------------------------
Distansutbildningsmyndigheten 700
------------------------------------------------------
Enskilda 315
utbildningsanordnare m.m.
------------------------------------------------------
För senare fördelning 200 1 010
------------------------------------------------------
Totalt 19 580 10 555
------------------------------------------------------
Motionerna
Moderata samlingspartiet framför i motion 1999/2000:Ub812
kritiska synpunkter när det gäller de tillämpade
principerna för fördelning av studieplatser till
universitet och högskolor (yrk. 7). Moderaterna anser
att en utbyggnad av högre utbildning är nödvändig.
Dock måste de kvantitativa mål som regering och
riksdag ställer upp vara förenliga med de rimliga och
nödvändiga krav som studenterna och omvärlden ställer
rörande utbildningens kvalitet. Fördelningen av
studieplatser skall i första hand ske i en omfattning
som motsvarar studenternas intresse för respektive
ämne och institution och inte som i dag utifrån bl.a.
regionalpolitiska skäl. Moderaterna menar att det bör
införas en ny princip, att lärosäten som inte får
tillräckligt många sökande i förhållande till antalet
platser skall överföra ej utnyttjade medel till ett
nytt anslag, i motionen kallat B 59 Medel att fördela
för grundutbildning och internationell utveckling m.m.
Genom detta anslag (som utskottet behandlar i ett
senare avsnitt) skall lärosäten som har fler sökande
än studieplatser kunna erhålla utökade resurser.
Enligt Moderaternas motioner 1999/2000:Sk692 yrkande
31 och 1999/2000:Ub812 yrkande 8 finns det anledning
att från statens sida vidta särskilda
utbildningssatsningar. En särskild satsning på
civilingenjörsutbildning bör utformas efter ett
långsiktigt mål som innebär att det inom fem år skall
utexamineras 50 % fler civilingenjörer än i dag.
Enligt Moderaterna är det av avgörande betydelse att
tillgången på denna kompetens förbättras för att
stärka Sveriges konkurrenskraft och
tillväxtmöjligheter.
Kristdemokraterna anför i motion 1999/2000:Ub421
yrkande 10 att de ser med stor oro på att ett ökat
antal högskolor inte når upp till de examensmål som
uppställts. Detta visar, menar de, att den höga takten
i expansionen inte enbart för med sig positiva
effekter för den högre utbildningen. Arbetet med att
säkerställa utbildningens kvalitet i expansionens
kölvatten måste stärkas. De anser vidare att det måste
göras större satsningar på dyrare spetsutbildningar om
Sverige skall fortsätta att vara konkurrenskraftigt.
Kristdemokraterna vill därför utöka antalet
högskoleplatser i något lugnare takt än regeringen. De
anslår i sitt budgetförslag medel för en utbyggnad
motsvarande 7 500 platser per år de närmaste tre åren.
Därutöver föreslås medel för ytterligare 5 000 platser
år 2000 att fördelas mellan universiteten i
storstäderna. (Utskottet behandlar anslagen i ett
senare avsnitt.)
I samma motion från Kristdemokraterna ifrågasätter de
regeringens - som de menar - alltför ensidiga satsning
på naturvetenskap och teknik (yrk. 13). De påpekar att
ämnen inom humaniora i stor utsträckning är
kulturbärande och ger studenten tillfälle till
självreflektion och kritiskt tänkande - det man i vid
mening kallar bildning. En bättre balans mellan de
olika utbildningsområdena när det gäller
dimensioneringen vore önskvärd ur ett långsiktigt
perspektiv.
Enligt motion 1999/2000:Ub435 (kd) yrkande 1 bör
sökbilden till respektive lärosäte i högre grad än i
dag styra fördelningen av utbildningsplatser och hur
platserna skall fördelas mellan olika discipliner.
Motionärerna hävdar att nu utökas antalet platser på
utbildningar där det är svårt att fylla dem som redan
finns, medan andra utbildningar, till vilka det är kö,
får stagnera. Det är inte rimligt att platserna skall
styras mot en viss inriktning oavsett vilken sökbild
som finns.
Liknande synpunkter förs fram i motion
1999/2000:Ub814 från Folkpartiet. Enligt denna bör
riksdagen hos regeringen begära att ett system
utformas som gör att antalet studieplatser på olika
utbildningar geografiskt relateras till antalet
sökande till olika orter (yrk. 9). I motionen
framhålls att utvidgningen av den högre utbildningen
inte skall ha funktion av regionalpolitik. För att
inte splittra resurser i form av pengar och personal
bör resurserna koncentreras till de platser studenter
söker sig till. (Folkpartiet anslår i sitt
budgetalternativ ytterligare 110 miljoner kronor till
universitet och högskolor för kvalitetsförbättringar
av grundutbildningen.)
I motion 1999/2000:Ub494 (c) pläderas för ökade
forskningsresurser till de regionala högskolorna och
att detta finansieras genom en minskad ökning av
antalet platser i grundutbildningen. Motionären anser
att det finns skäl att slå av på ökningstakten för att
låta kvaliteten hinna i kapp utbyggnaden.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att motionsyrkandena om principerna för
fördelning av studieplatser till universitet och
högskolor, takten i expansionen, m.m. bör avslås av
riksdagen. Med anledning av det som sägs i motionerna
vill utskottet framhålla följande.
Omfattningen av utbyggnaden av antalet
högskoleplatser anser utskottet vara riktig. Skall
Sverige kunna hålla jämna steg med jämförbara länder i
ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende är det
nödvändigt att höja andelen högskoleutbildade i
befolkningen. Som framgår av resultatredovisningen är
sökandetrycket till högre utbildning fortsatt starkt.
Alltför många ungdomar har inte kunnat erbjudas en
högskoleplats. Riksdagen bör alltså inte frångå sina
tidigare beslut om utbyggnad av den högre utbildningen
för en lugnare utbyggnadstakt, vilket förespråkas
främst från Kristdemokraterna.
Liksom regeringen anser utskottet att fördelningen av
utbildningskapacitet till olika lärosäten måste
bestämmas genom en avvägning mellan flera faktorer, av
vilka studenternas efterfrågan är en, näringslivets
behov i olika delar av landet en annan och olika
lärosätens möjligheter att anordna utbildning
ytterligare en.
Utskottet konstaterar att utbildningar i
naturvetenskap och teknik är prioriterade i den
utbyggnad som genomförs under perioden 1997-2000 och i
ännu högre grad i den fortsatta utbyggnad som avses
ske åren 2001-2002.
När det gäller humanioras roll i utbildningen har
utskottet tidigare, och senast vid behandlingen av ett
liknande yrkande våren 1999, erinrat om den ordning
som gäller för fastställandet av innehållet i
högskoleutbildningen (bet. 1998/99:UbU7 s. 47). Den
innebär att riksdagen och regeringen har överlämnat åt
de lokala högskolemyndigheterna att göra detta, inom
de mycket vida ramar som satts genom högskolelagen och
examensordningen.
Utskottet vill understryka det som regeringen anger i
propositionen om att kvaliteten inom den högre
utbildningen måste komma i fokus.
En av Högskoleverkets centrala uppgifter är att
bedöma kvaliteten inom högre utbildning och forskning.
Bland annat har verket under den gångna treårsperioden
granskat kvalitetsarbetet vid alla statliga
universitet och högskolor, dvs. de processer som på
lokal nivå leder fram till kvalitet. Högskoleverket
har nu inlett en andra omgång av dessa
kvalitetsbedömningar, men kommer då att i högre grad
fokusera på den faktiska kvaliteten, dvs. de synliga
resultaten efter tre års kvalitetsarbete. Vidare har
verket det senaste året startat studier i syfte att
belysa de faktiska konsekvenserna av senare års
reformer. Under arbetsnamnet "Är grundutbildningens
kvalitet i farozonen?" undersöks de kvalitativa
följderna av det senaste decenniets snabba expansion
av grundutbildningen. I projektet kombineras insamling
av kvantitativa data med fallstudier.
Ett annat sätt att utveckla kvaliteten i högskolan är
att stärka både student-organisationernas och de
enskilda studenternas möjligheter till inflytande.
Regeringen har aviserat att en särskild proposition om
studentinflytande och utbildningskvalitet skall läggas
fram för riksdagen under hösten 1999.
De nuvarande reglerna för resursfördelning innefattar
att lärosätena i efterskott får avräkna
helårsstudenter och helårsprestationer enligt de s.k.
prislapparna. Om antalet helårsstudenter och
helårsprestationer vid ett lärosäte under ett budgetår
är mindre än vad det anvisade takbeloppet medger
ersättning för, får ounyttjat takbelopp tas med till
följande år i form av anslagssparande. Dock får högst
10 % av takbeloppet sparas till nästa budgetår. Även
helårsprestationer som man inte kan få ersättning för
inom takbeloppet ett visst år får föras över till
följande budgetår. Dessa möjligheter att överföra både
över- och underprestationer byggdes in i
resursfördelningssystemet redan när detta infördes
(prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Genom
denna ordning får lärosätena rimligt utrymme att göra
egna prioriteringar och rimlig överblick över vilka
resurser de disponerar. En ordning som skulle innebära
att anslag dras in under ett redan påbörjat budgetår
(t.ex. på grund av svag studenttillströmning till en
viss utbjuden utbildning) är enligt utskottets
uppfattning inte förenlig med det självständiga ansvar
som universitet och högskolor numera har för sin
verksamhet. Den situationen att ett lärosäte över en
period av flera år inte har haft så många studenter
och redovisat så många prestationer att takbeloppen
utnyttjats, har hittills inte inträffat.
Regeringen har den 30 september 1999 beslutat
tillkalla en särskild utredare för att se över vissa
frågor om högskolans styrning (dir. 1999:70). Enligt
direktiven skall utgångspunkten för uppdraget vara att
det nuvarande mål- och resultatstyrda
resurstilldelnings- och styrsystemet för
grundutbildningen skall ligga fast i sina grunddrag.
Utredaren skall analysera möjligheterna att
vidareutveckla nuvarande system och föreslå
förbättringar av systemet. Utredaren skall också
redovisa erfarenheterna av hur målstyrningen inom
grundutbildningen har fungerat sett ur såväl
riksdagens och regeringens som högskolans perspektiv.
Vidare ingår i uppdraget att överväga om någon form av
mål- och resultatstyrd resursfördelning kan införas
för anslag till forskning och forskarutbildning.
Enligt den närmare beskrivningen av uppdraget i
direktiven skall utredaren bl.a. överväga hur
resurstilldelningssystemet kan utformas, så att
fördelningen av medel skall kunna göras utifrån hur
väl lärosätet har uppfyllt sina mål. Utredaren skall
även redovisa och lämna förslag till övriga åtgärder
för de fall de mål, som regeringen har ställt upp för
högskolan, uppnås respektive inte uppnås. -
Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 31 maj
2000.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat om utbyggnaden av den högre
utbildningen år 2000.
Nya platser i högskolan åren 2001 och 2002
Regeringens förslag
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen godkänner
vad regeringen förordar om utbyggnaden av den högre
utbildningen åren 2001 och 2002. Inom ramen för de
medel som beräknats för den av riksdagen beslutade
utbyggnaden med 10 000 platser vart och ett av åren
byggs den grundläggande högskoleutbildningen ut med
ett större antal platser och en spridning på
utbildningsområden med olika ersättningsbelopp.
Enligt regeringens bedömning bör tyngdpunkten i
utbyggnaden ligga inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena. Närmare 70 % av
platserna föreslås därför fördelade till dessa
områden. Utbyggnaden bör även avse medicinsk
utbildning och vårdutbildning, humanistisk och
samhällsvetenskaplig utbildning samt konstnärlig
utbildning.
Vid fördelningen av platser på utbildningsområden och
högskolor har följande kriterier tillämpats:
tyngdpunkten i utbyggnaden sker inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena
behovet av IT-utbildningar och gränsöverskridande
utbildningar beaktas
hänsyn tas till behov av platser för uppbyggnad av
de nya högskolorna Malmö högskola, Södertörns
högskola och Högskolan på Gotland samt Linköpings
universitet vad avser utbyggnaden i Norrköping
visst utrymme används för nya platser inom
humaniora och samhällsvetenskap på högskolor där en
satsning på enbart naturvetenskap och teknik är
svår att genomföra
för att förhindra en stor minskning av antalet
nybörjare inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga utbildningsområdena har
platser fördelats till Uppsala, Lunds, Göteborgs,
Stockholms, Umeå och Linköpings universitet
läkarutbildningen byggs ut enligt förslag av
Vårdkommissionen (Ds 1999:44) med 550 platser
vartdera året
30 platser per år avsätts för de konstnärliga
högskolorna i Stockholm, varav 20 platser avser ett
tillskott av platser om dessa högskolor samlas i en
gemensam Konsternas högskola och 10 platser avser
musikutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm
1 010 platser för vartdera året reserveras för
senare fördelning.
Totalt innebär regeringens förslag en ytterligare
utbyggnad med ca 10 550 platser hösten 2001 och 10 550
platser hösten 2002 med den fördelning på lärosäten
som framgår av den redovisade tabellen ovan.
Motionerna
Folkpartiet begär i motion 1999/2000:Ub814 att riksdagen gör ett
uttalande till regeringen om att överföra en del av de
medel som avsatts för utbyggnaden av grundutbildningen
i högskolan åren 2001-2002 till forskning och fler
doktorandtjänster (yrk. 13). Enligt motionen bör 70
miljoner kronor överföras år 2001 och 200 miljoner
kronor år 2002.
Fler platser till läkarutbildningen i Göteborg
föreslås i tre motioner. I motionerna framhålls att
antalet läkarutbildningsplatser per invånare är
betydligt lägre i Västsverige än i övriga regioner,
samtidigt som det i Göteborg finns ett patientunderlag
som ger goda förutsättningar att bygga ut
läkarutbildningen. Enligt motion 1999/2000:Ub444 (fp,
m, v, kd, c, mp) bör läkarutbildningen i Göteborg
tillföras ytterligare 25 utbildningsplatser från år
2001. I motion 1999/2000:Ub429 (m) anförs om
läkarutbildningen i Göteborg att denna bör återfå
samma volym som den hade före neddragningarna i mitten
av 1980-talet, dvs. 170 utbildningsplatser per år.
Likaså begärs i motion 1999/2000:Ub491 (s) att
riksdagen uttalar sig för att läkarutbildningen vid
Göteborgs universitet framöver skall tilldelas
ytterligare platser.
Kristdemokraterna anser i motionerna 1999/2000:So482
yrkande 5 och 1999/2000:Ub421 yrkande 15 att fler
utbildningsplatser måste skapas för vårdyrken. De
delar därmed Vårdkommissionens syn på behovet av fler
platser i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.
Skall vi klara framtidens medicinska vård och omsorg
är det nödvändigt att vården och omsorgen också
tillförsäkras dess viktigaste resurs, nämligen
kompetent personal, betonar Kristdemokraterna.
Behovet av en ökad intagning till
tandläkarutbildningen vid Umeå universitet lyfts fram
i motionerna 1999/2000:Ub473 (s) och 1999/2000:Ub482
(s). I båda motionerna hänvisas till riksdagens beslut
att minska tandläkarutbildningen från budgetåret
1994/95, bl.a. i Umeå. Effekterna av denna neddragning
börjar nu bli märkbara. Samtidigt ökar medvetenheten
om framtida stora pensionsavgångar i tandläkarkåren
och tilltagande tandläkarbrist i främst
Norrlandslänen. I en första etapp bör intaget till
Umeåutbildningen öka från nuvarande 40 till 60
tandläkarstuderande per år.
Enligt motion 1999/2000:Ub452 (m) är logopeder den
enda yrkesgrupp som på ett bra sätt kan diagnosticera
barnstamning. Det är viktigt, understryker
motionärerna, att tillräckligt många logopeder
utbildas i landet för att kunna ge stammande barn
hjälp i tid. Också i motion 1999/2000:So263 (fp)
yrkande 5 betonas behovet av fler logopeder vid
barnavårdscentraler m.m. och vikten av att behandla
stamning hos barn tidigt i förskolan/skolan.
Behovet av satsningar på vissa högskolor eller
regioner tas upp i ett flertal motioner.
I motion 1999/2000:Ub492 (c, m, v, kd) begärs att
Högskolan i Jönköping perioden 2001-2002 skall
tilldelas minst 300 platser utöver de 250 nya platser
för vart och ett av åren 2001-2002 som föreslås i
budgetpropositionen (yrk. 1). Högskolan i Jönköping
har redovisat ett mycket gott söktryck samt tillhör de
högskolor som har nått de mål regeringen ställt upp
för grundutbildningen.
Riksdagen bör enligt motion 1999/2000:Ub425 (s)
uttala sitt stöd för Lunds universitets satsning på
högskoleutbildning i Helsingborg. Det viktiga med
denna satsning är att den ger möjlighet till
högskoleutbildning i en region där utbildningsnivån är
låg i dag. Universitetet har satt upp målet att år
2003 ha 3 500 studenter knutna till Helsingborg. Det
finns dock en oro för att detta inte kan fullföljas
eftersom Lunds universitet endast fick ca 1 000 nya
platser för åren 2000 och 2001.
Enligt motion 1999/2000:N240 (m) yrkande 5 måste
Stockholmsregionens andel av universitets- och
högskoleplatser öka. Utbyggnaden av den högre
utbildningen har inte styrts av studenternas uttalade
önskemål om var de önskar läsa. I regeringens budget
föreslås nu totalt strax under 7 000 nya platser fram
till år 2002. Det utgör endast 17 % av tillskottet och
förvärrar alltså Stockholmsregionens underförsörjning
av högskoleplatser. Även i motionerna 1999/2000:Ub402
(m), 1999/2000:Ub442 (m), 1999/2000:
Ub418 (kd) yrkande 1 och 1999/2000:N271 (fp) yrkande 5
påtalas att Stockholmsregionen är underförsörjd med
utbildningsplatser i förhållande till folkmängden och
arbetsmarknadens behov. Trots expansionen vid Söder-
törns högskola halkar regionen alltmer efter övriga
landet. Fler högskoleplatser behövs.
Riksdagen bör enligt motion 1999/2000:Ub435 (kd)
yrkande 2 uttala sig för en ökad tilldelning av
utbildningsplatser inom humaniora vid Linköpings
universitet. I dagsläget är det kö till utbildningar
inom filosofisk fakultet vid universitetet, samtidigt
som universitetet får ett stort utbildningsuppdrag med
huvudinriktning mot naturvetenskap och medicin. En
bättre balans mellan naturvetenskap/teknik och
humaniora bör eftersträvas.
Fler utbildningsplatser inom högre utbildning i
Västra Götaland efterfrågas i motion 1999/2000:Ub460
(kd, m, c). Beräkningar inom regionen visar att det
krävs 6 000 nya platser för att fördelningen gentemot
landet i övrigt skall vara rättvis, hävdas det i
motionen. Enligt motion 1999/2000:Ub426 (m) yrkande 1
har den hittillsvarande ökningen av utbildningsutbudet
i Västsverige inte på långa vägar räckt till för att
möta den ökade benägenheten att söka till högskolan.
Också i motion 1999/2000:Ub490 (s) påpekas att
Västsverige är underförsörjt med utbildningsplatser.
Motionärerna anger att söktrycket är störst i landet,
samtidigt som antalet utbildningsplatser relaterat
till folkmängd är lägst.
I motion 1999/2000:Ub467 (s) pläderas för resurser
och utbildningsplatser till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla för etablering av ett
utvecklingscentrum för COOP (Cooperative Education).
Därmed avses teoretiska studier varvade med
anställningsperioder.
Ett nationellt kompetenscentrum inom ITS
(intelligenta transportsystem) bör enligt motion
1999/2000:Ub499 (c) yrkande 22 inrättas vid Högskolan
Dalarna. ITS beskrivs i motionen som ett kunskapstema
som fokuserar på informationsteknik som ett verktyg
för att bl.a. förbättra trafiksäkerhet och miljö.
Enligt motion 1999/2000:Ub415 (m) finns ca 50 % av
alla utbildningsplatser inom högre utbildning i
Stockholm-Uppsala-området. Motionären skriver att så
kan det inte få fortsätta.
Fyra motioner syftar till en utbyggnad av antalet
utbildningsplatser vid de fristående teologiska
högskolorna. I motionerna 1999/2000:Ub447 (fp, m, kd,
c, mp) yrkande 2 och 1999/2000:Ub421 (kd) yrkande 16
begärs att riksdagen uttalar sig för att de tre fria
teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro
tilldelas nya årsstudieplatser. Ytterligare 60
årsstudieplatser borde enligt motion 1999/2000:Ub455
(kd) kunna tilldelas Teologiska Högskolan, Stockholm.
I motion 1999/2000:Ub468 (s) begärs ett
riksdagsuttalande om att Teologiska Högskolan,
Stockholm och den teologiska utbildningen vid Ersta
Sköndal högskola bör få ett väsentligt utökat antal
platser vid kommande års fördelning.
Vid den fortsatta expansionen av högskoleutbildningen
är det enligt motion 1999/2000:N239 (m) yrkande 6
viktigt att ta till vara de forskningsmiljöer som ännu
inte kompletterats med högskoleutbildning av hög
kvalitet. Motionären för fram att högre utbildning bör
knytas till Studsvik och Askölaboratoriet.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen
förordat om utbyggnaden av den högre utbildningen åren
2001 och 2002. Förslaget innebär att den högre
utbildningen sammantaget byggs ut med 89 000 platser
under åren 1997-2002. Därmed bör riksdagen avslå
yrkandet från Folkpartiet om att överföra medel åren
2001 och 2002 från grundutbildningen till forskning
och anställningar av fler doktorander (mot.
1999/2000:Ub814 yrk. 13).
Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks av
utskottet av skäl som följer.
Principerna för fördelning av nya platser åren 2001
och 2002 finns angivna i budgetpropositionen. Där
poängterar regeringen att utbyggnaden av den
grundläggande högskoleutbildningen huvudsakligen bör
ske inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena, men att den även avser medicinsk
utbildning, vårdutbildning, humanistisk och
samhällsvetenskaplig utbildning vid ett antal
namngivna universitet, konstnärlig utbildning och
uppbyggnad av de nya statliga högskolorna. Dessutom
har 1 010 platser vartdera året reserverats för senare
fördelning. Fördelningen av dessa platser kommer,
enligt vad regeringen anger, att ingå i budgetarbetet
inför de två kommande budgetpropositionerna.
Utskottet vill återigen erinra om att fördelningen av
platser bestäms genom en avvägning av flera faktorer,
såsom studenternas efterfrågan, näringslivets behov i
olika delar av landet samt de olika lärosätenas
möjligheter att anordna utbildning och ta emot
studerande. Riksdagen bör kunna utgå från att
regeringen i det reguljära budgetarbetet prövar
förslag liknande de av motionärerna framförda.
Det planeringssystem som gäller för den grundläggande
högskoleutbildningen innebär att universiteten och
högskolorna själva bestämmer om sitt utbildningsutbud
och dimensioneringen av olika utbildningar. Inom ramen
för tillgängliga resurser förutsätts respektive
lärosäte skapa den profil man önskar ha. Systemet
bygger på förtroende för lärosätenas vilja och förmåga
att anpassa sin verksamhet så att behoven i det
omgivande samhället kan tillgodoses.
I enlighet med Vårdkommissionens förslag i rapporten
Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44) föreslår
regeringen att läkarutbildningen utökas. I regeringens
förslag till utbyggnad av den högre utbildningen har
550 platser år 2001 och 550 platser år 2002 fördelats
till läkarutbildningen. Det motsvarar att antalet
examinerade läkare på sikt kan ökas med ca 200
personer per år. År 1998 examinerades knappt 800
läkare. I Göteborg beräknas antalet examinerade läkare
efter utbyggnaden öka med 40 per år, jämfört med att
antalet som examinerades år 1998 var 93. Utskottet
finner inte skäl att ifrågasätta det underlag som
kommissionen tagit fram eller regeringens bedömning
när det gäller fördelningen på utbildningsanordnare.
Förslag om utökning av läkarutbildningen i Göteborg
har behandlats även vid tidigare riksmöten. Utskottet
har då påpekat att fördelningen av utbildningsplatser
inte kan göras med utgångspunkt enbart i
befolkningsunderlaget i olika regioner.
Vårdkommissionen föreslog också att antalet
nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildning skall ökas
med 1 000 senast höstterminen år 2002. Regeringen
anger i budgetpropositionen att man delar denna
bedömning. Enligt regeringen kommer kommissionens
förslag att beaktas vid den senare fördelningen av
vissa platser inom den beslutade utbyggnaden (prop. s.
100).
Mot bakgrund av situationen med en framväxande
tandläkarbrist har inom Socialstyrelsen under 1999
startats ett projekt som rör framtida
kompetensfördelning mellan olika yrkeskategorier inom
tandvården samt utbildningskapaciteten vad gäller
tandläkare, specialistkompetenta tandläkare,
tandhygienister och tandsköterskor. Till projektet är
knuten en referensgrupp med företrädare för bl.a.
Landstingsförbundet, de fyra odontologiska
fakulteterna och Sveriges Tandläkarförbund. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer projektet att avrapporteras
till Utbildnings- och Socialdepartementen vid
årsskiftet 1999/2000.
Med anledning av det nu aktuella yrkandet om behovet
av fler logopeder för barn med stamningsproblem vill
utskottet erinra om att utskottet våren 1999 avstyrkte
motsvarande motionsyrkanden (bet. 1998/99:UbU7 s. 25).
Liksom då hänvisar utskottet till att en särskild
utredare tillsattes i juli 1998 för att kartlägga
elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och
funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att
höja verksamhetens kvalitet och effektivitet (dir.
1998:59). Uppdraget skall vara slutfört senast den 31
mars 2000.
När det gäller årsstudieplatser vid de fristående
teologiska högskolorna innebär regeringens förslag en
utökning med 25 platser inom utbildningsområdet
teologi fr.o.m. den 1 juli 2000, fördelade på
Teologiska Högskolan, Stockholm (10), Örebro
Missionsskola (8) och Johannelunds teologiska högskola
(7). Enligt utbildningsministerns svar den 20 oktober
på frågor i riksdagen (fråga 1999/2000:71 resp.
1999/2000:72) vägdes - vid fördelningen av platser -
ansökningarna från dessa fristående högskolor mot att
den statliga högskolan är statens primära ansvar men
också mot ansökningar från andra enskilda
utbildningsanordnare med utbildningar inom ett antal
områden. Bedömningen gjordes utifrån
utbildningsbehoven i samhället som helhet. Utskottet
finner inte skäl att göra någon annan bedömning. -
Utöver ökningen med 10 platser för Teologiska
Högskolan, Stockholm skall, enligt förslaget i
budgetpropositionen, skolan fr.o.m. den 1 juli 2000
tilldelas medel för utbildning i mänskliga rättigheter
och demokratifrågor motsvarande 50 helårsstudenter och
helårsprestationer.
Ett motionsyrkande om högre utbildning vid Studsvik
och Askölaboratoriet avslogs av riksdagen våren 1999
(bet. 1998/99:UbU7 s. 32). Utskottet hänvisade till
att Askölaboratoriet ingår i Stockholms marina
forskningscentrum som tillhör matematisk-
naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms
universitet. Den s.k. R 2-reaktorn i Studsvik upplåts
även till universitet och tekniska högskolor för
utbildning och forskning. I vilken omfattning detta
skall ske måste högskolan själv avgöra.
Konstnärliga utbildningar
Regeringen begär att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om konstnärliga utbildningar
(avsnitt 5.3.6).
Enligt regeringens förslag skall Linköpings
universitet erhålla resurser för anordnande av de
utbildningar som i dag finns vid Carl Malmstens Skola.
Av de 700 nya utbildningsplatser som tilldelas
universitetet fr.o.m. andra halvåret 2000 skall 40
avse utbildningsområdet design.
På motsvarande sätt föreslår regeringen att vissa
utbildningar vid Stenebyskolan skall föras över till
Göteborgs universitet. Av universitetets nya
utbildningsplatser (1 210) fr.o.m. andra halvåret 2000
skall 70 avse utbildningsområdet design.
U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens förslag. Riksdagen bör alltså godkänna
desamma.
I avsnittet anmäls att regeringen avser att under
hösten 1999 tillsätta en särskild utredare med uppgift
att i nära samråd med berörda konstnärliga högskolor
förbereda organiserandet av en ny högskola, Konsternas
högskola i Stockholm, där de nuvarande högskolorna
inom en gemensam organisation ingår som institutioner.
Utredaren skall lämna en delrapport till regeringen
senast den 30 juni 2000. Ett slutligt förslag skall
lämnas till regeringen senast den 30 juni 2001.
Målsättningen är att ett eventuellt samgående mellan
de konstnärliga högskolorna i Stockholm är fullbordat
den 1 januari 2002.
Utbyggnad av forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor
Regeringens förslag
Riksdagen har med anledning av de förslag som
regeringen lade fram i 1999 års ekonomiska
vårproposition beslutat att anslagen för
grundforskning och forskarutbildning skall höjas med
totalt 779 miljoner kronor för perioden 2000-2002
(prop. 1998/99:100, yttr. UbU3y, bet. FiU20, rskr.
256). För år 2000 har beräknats 70 miljoner kronor,
avsedda främst för att utveckla verksamheten vid de
tre nya universitet, Karlstads universitet, Växjö
universitet och Örebro universitet, vilka inrättades
den 1 januari 1999. För den totala förstärkningen av
grundforskning och forskarutbildning har 400 miljoner
kronor beräknats för år 2001 och ytterligare 309
miljoner kronor för år 2002.
I den nu aktuella propositionen lägger regeringen
fram förslag om utökade resurser till de tre nya
universiteten, Mitthögskolan samt Högskolan i
Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Kalmar. Förslag
till fördelning av övriga medel lämnas i nästa
forskningspolitiska proposition och i
budgetpropositionen för år 2001. Regeringen anmäler
att beredning av förslag till fördelning av dessa
medel kommer att ske mot bakgrund av de
forskningsstrategier som bl.a. universitet och
högskolor skall lämna till regeringen i december 1999.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om utbyggnad av forskning och
forskarutbildning vid universitet och högskolor
(avsnitt 5.4.1), nämligen att
Stockholms universitet skall erhålla resurser för
inordnandet av Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek i Stockholms universitetsbibliotek,
Linköpings universitet skall erhålla resurser för
utbyggnad av forskning och forskarutbildning inom
det tekniska vetenskapsområdet vid Campus
Norrköping,
Karolinska institutet skall erhålla resurser för
övertagandet av Hälso- och sjukvårdens
utvecklingsinstituts (Spri) bibliotek,
Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro
universitet skall erhålla 22 miljoner kronor
vardera för forskning och forskarutbildning,
Mitthögskolan skall erhålla 22 miljoner kronor för
forskning,
Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall erhålla 2
miljoner kronor för forskning och forskarutbildning
inom det tekniska vetenskapsområdet,
Högskolan i Kalmar skall erhålla 2 miljoner kronor
för forskning och forskarutbildning inom det
naturvetenskapliga vetenskapsområdet,
Högskolan i Gävle skall erhålla resurser för
övertagandet av Institutionen för byggd miljö.
Som planeringsförutsättning för åren 2001 och 2002 bör
enligt regeringen gälla att Karlstads, Växjö och
Örebro universitet skall erhålla ytterligare 20
miljoner kronor vardera per år för forskning och
forskarutbildning, att Mitthögskolan skall erhålla
ytterligare 10 miljoner kronor per år för forskning,
att Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall erhålla
ytterligare 10 miljoner kronor per år för forskning
och forskarutbildning inom det tekniska
vetenskapsområdet samt att Högskolan i Kalmar skall
erhålla ytterligare 10 miljoner kronor per år för
forskning och forskarutbildning inom det
naturvetenskapliga vetenskapsområdet.
I sammanhanget redovisar regeringen att Stiftelsen för
kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har
beslutat avsätta totalt 212 miljoner kronor för att
stimulera forskning vid 17 universitet och högskolor
runt om i landet. Pengarna kommer att betalas ut under
åren 2000 och 2001. Syftet med satsningen är att
högskolorna och de nya universiteten skall få ökade
möjligheter att bygga upp starka forskningsmiljöer.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion
1999/2000:Ub812 att en extra satsning bör göras på
Högskolan i Karlskrona/Ronneby i syfte att denna skall
kunna utvecklas till en komplett specialhögskola inom
IT och så småningom ett IT-universitet (yrk. 10).
Moderaterna anslår i sitt budgetalternativ 8 miljoner
kronor mer än regeringen till högskolan.
Folkpartiet är i motion 1999/2000:Ub814 yrkande 23
kritiskt till regeringens förslag om utbyggnad av
forskning och forskarutbildning vid universitet och
högskolor. Partiet vill för år 2000 anslå betydligt
utökade resurser, ytterligare 100 miljoner kronor, att
fördelas till lärosäten för anställning av
doktorander.
Riksdagsuttalanden om förstärkta forskningsresurser
till skilda universitet och högskolor begärs i
motioner.
Enligt motion 1999/2000:Ub454 (m) bör Linköpings
universitet tillföras forskningsresurser i sådan
omfattning att Campus Norrköping kan utvecklas utan
att det sker på bekostnad av andra delar av
verksamheten. Regeringen bör återkomma med förslag om
ökade fakultetsanslag.
Karlstads universitets framtida utveckling behandlas
i motion 1999/2000:
Ub450 (m). Motionären understryker att det framgent
kommer att krävas satsningar vad gäller
grundutbildning, forskning och forskarutbildning för
att Karlstads universitet skall bli ett fullvärdigt
och attraktivt lärosäte.
När det gäller forskningsanslaget till Mitthögskolan
betonas i motion 1999/2000:Ub436 (s) att det är
angeläget att högskolan ges möjlighet till fortsatt
utveckling bl.a. inom profilområdena Skogen som
resurs, Entreprenörskap och ledarskap, Elektronik och
telematik, Nätverksutveckling samt Turism.
Frågan om den framtida utvecklingen av Mälardalens
högskola tas upp i motion 1999/2000:Ub469 (s).
Motionärerna pläderar för en fortsatt stark utveckling
av högskolan med tilldelning av vetenskapsområden. De
menar att det finns en risk för att ett avbrott i den
kraftfulla satsning som hittills skett vid högskolan
kan vara till stor skada.
Högskolan i Jönköping bör enligt motion
1999/2000:Ub492 (c, m, v, kd) yrkande 2 tillföras
forskningsmedel inom ramen för befintliga anslag i
samma omfattning som högskolorna i Kalmar och
Karlskrona/Ronneby, dvs. med 10 miljoner kronor per år
för åren 2001 och 2002.
I motion 1999/2000:Ub813 (c) yrkande 4 om utökade
forskningsresurser till Högskolan i Kalmar anför
motionären att det är viktigt att högskolan får
fortsätta att utvecklas.
Högskolan i Borås bör enligt motion 1999/2000:Ub464
(s) prioriteras inför kommande års fördelning av fasta
forskningsresurser. Forskningsanslaget per
helårsstudent är klart lägst i landet bland jämförbara
högskolor, hävdar motionärerna.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad
regeringen förordat om utbyggnad av forskning och
forskarutbildning vid universitet och högskolor.
Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå samtliga
nu redovisade motionsyrkanden om ytterligare resurser
till forskning och forskarutbildning generellt eller
till visst lärosäte. Utskottet vill framhålla att
regeringens budgetförslag föregås av en dialog med
berörda lärosäten. Eftersom den ekonomiska ramen är
begränsad måste prioriteringar göras. Som regeringen
anger i propositionen (s. 112 f.) kommer fördelningen
av de nya forskningsmedlen för 2001 och 2002 att
bedömas utifrån de forskningsstrategier som
universitet och högskolor skall lämna till regeringen
i december 1999. Riksdagen bör avvakta regeringens
beredning inför nästa budgetproposition och
forskningspolitiska proposition. Utskottet är alltså
inte berett att med anledning av föreliggande yrkanden
föreslå riksdagen att uttala sig för en särskild
satsning på något av de nu aktuella lärosätena.
Utskottet vill dock betona vikten av att de nya
universiteten, och de högskolor som tilldelats
vetenskapsområde, får möjlighet att utveckla sin
forskning och forskarutbildning inom ett antal
profilområden, som lärosätena själva bedömer som
strategiska. Kvalitetsutvecklingen vid dessa lärosäten
bör även i fortsättningen uppmärksammas.
I sammanhanget bör nämnas att Mälardalens högskola
har ansökt om att få tekniskt respektive humanistisk-
samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Högskoleverket
har behandlat ansökan och tillstyrker att högskolan
erhåller tekniskt vetenskapsområde. Regeringen avser
att närmare pröva ansökan och att återkomma i frågan i
nästa forskningspolitiska proposition.
Som utskottet redovisat i det föregående har
regeringen tillkallat en särskild utredare för att
utreda vissa frågor om högskolans styrning (dir.
1999:70). Enligt direktiven ingår i uppdraget att
överväga möjligheterna att införa mål- och
resultatstyrd resursfördelning också för anslag till
forskning och forskarutbildning. Utredaren skall
analysera och överväga hur fördelningen av anslag till
forskning och forskarutbildning kan utformas.
Bedömningen skall baseras på kvalitetsomdömen med
anknytning till bl.a. lärosätets profilering.
Utredaren skall lämna förslag om ett sådant system och
därvid ange systemets för- och nackdelar. Som nämnts
skall utredningsuppdraget redovisas senast den 31 maj
2000.
Det bör påpekas att Högskolan i Borås - som framgår
av propositionen (s. 114) - tillhör de lärosäten som
kan räkna med ett betydande tillskott av medel från
KK-stiftelsen.
Avräkning av särskilda åtaganden under anslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om avräkning av särskilda
åtaganden under anslag (avsnitt 5.6.2).
Anslagen för grundutbildning till respektive
universitet och högskola består av takbelopp, dvs.
högsta möjliga ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer som kan erhållas, och i vissa fall
dessutom ersättning för särskilda åtaganden. Medel för
s.k. NT-utbildning har beräknats inom ersättningen för
särskilda åtaganden för berörda högskolor.
Beträffande grundutbildningsanslagen gäller att
slutlig avräkning mot utförda prestationer görs vid
budgetårets slut. De särskilda åtagandena skall, med
undantag för medel för NT-utbildning, inte avräknas
mot prestationer.
Enligt regeringens förslag skall avräkning av
särskilda åtaganden under grundutbildningsanslagen få
göras i samband med att medlen tillförs respektive
lärosätes räntekonto.
U t s k o t t e t tillstyrker vad regeringen
förordat i ärendet.
Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer
Regeringen begär riksdagens godkännande av de i
propositionen (avsnitt 5.6.3) föreslagna beloppen för
ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer
inom de olika utbildningsområdena för budgetåret 2000.
De belopp som gäller för budgetåret 1999 har räknats
upp med 0,93 % avseende pris- och löneomräkning.
Ersättningsbeloppens storlek, de s.k. prislapparna,
varierar kraftigt mellan olika utbildningsområden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
de föreslagna ersättningsbeloppen.
Personskadeskydd för studenter
Regeringen lägger i proposition 1999/2000:5
Personskadeskydd för studenter fram förslag om att
statliga universitet och högskolor skall få använda
medel som anvisats under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning till personskadeförsäkring
för studenter.
Studenter inom högskolan omfattas bara i begränsad
utsträckning av arbetsskadeförsäkringen. Denna gäller
nämligen bara under sådana moment i utbildningen då
studenten utför arbete som stämmer överens med eller
till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid
förvärvsarbete. Arbetsskadeförsäkringen täcker inte
skador som inträffar under teoretiska
utbildningsmoment eller vid färd till och från
utbildningen. Det är enligt regeringens uppfattning
viktigt att studenterna kollektivt omfattas av och
åtnjuter ett grundläggande försäkringsskydd oberoende
av studieort och studiernas omfattning eller
utbildningens karaktär. Regeringens bedömning är att
skyddet för studenterna inte bör tillgodoses genom en
utvidgning av arbetsskadeförsäkringen, utan i stället
genom att det införs en särskild försäkring som täcker
personskador som kan drabba studenter under
utbildningen.
Regeringen avser att införa en bestämmelse i
högskoleförordningen (1993:100) om att statliga
universitet och högskolor skall ansvara för att
studenterna i samband med utbildningen i Sverige är
försäkrade för personskada. Centrala
studiestödsnämnden (CSN) avses få i uppdrag att för
högskolornas räkning teckna en kollektiv sådan
försäkring hos Kammarkollegiet. Försäkringen skall ge
ett enhetligt skydd åt alla studenter. Den är tänkt
att omfatta olycksfall i samband med utbildningen och
vid färd till och från utbildningen samt - med tanke
på riskerna i t.ex. vårdutbildningar - även sjukdom
orsakad av bakterier, virus eller annat smittämne.
Försäkringsvillkoren skall underställas regeringen för
godkännande. Kostnaderna för försäkringen skall
belasta högskolornas anslag i proportion till antalet
helårsstudenter vid respektive lärosäte. Enligt
preliminära bedömningar som redovisas i propositionen
beräknas kostnaden uppgå till ca 24 kr per
helårsstudent. Några särskilda medel skjuts inte till,
utan lärosätena förväntas klara av denna kostnad inom
ramen för sina reguljära anslag. Den aviserade
ändringen i högskoleförordningen avses träda i kraft
den 1 juli 2000.
Den nya försäkringen är enbart avsedd för studerande
(inklusive forskarstuderande som inte är anställda)
vid statliga universitet och högskolor. För
landstingskommunala högskolor och för högskolor med
enskild huvudman finns redan i dag inget hinder att
teckna försäkringar för sina studenter hos privata
försäkringsgivare. Statliga lärosäten kan inte göra
det.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
att de statliga lärosätena använder medel från sina
anslag under utgiftsområde 16 till
personskadeförsäkring för studenter.
Motion 1999/2000:Ub3 (m) tar upp behovet av
personskadeskydd för studenter vid icke-statliga
universitet och högskolor. Motionären vill att skyddet
skall omfatta samtliga studenter vid universitet och
högskolor, oberoende av huvudman (yrk. 1). Kostnaden
för att inkludera studenter vid lärosäten med annan
huvudman än staten bör inrymmas i den kostnadsram av 6
miljoner kronor som nämns i propositionen (yrk. 2). De
icke-statliga universiteten och högskolorna bör också
erbjudas möjlighet till samma administrativa hantering
som de statliga lärosätena (yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Som nämnts i det föregående har icke-statliga
utbildningsanordnare möjlighet att själva teckna
försäkringar för sina studenter och välja
försäkringsgivare. Om staten vill införa en skyldighet
för dem att försäkra sina studenter, krävs det att
bestämmelser om detta införs i lag eller i de avtal
som varje anordnare har med staten. Den konstruktion
av personskadeskyddet för studenter vid statliga
lärosäten som föreslås i propositionen bygger på att
statliga myndigheter normalt inte kan teckna
försäkringar hos enskilda försäkringsgivare för skador
som staten skall ersätta. Kammarkollegiet är en
myndighet vars grundläggande roll är att företräda
staten. Det är därför inte möjligt att inkludera även
icke-statliga utbildningsanordnare i en försäkring som
CSN tecknar hos Kammarkollegiet. Vad gäller
kostnaderna så befinner sig statliga och icke-statliga
universitet och högskolor i samma läge: respektive
lärosäte kommer att få lov att inrymma kostnaderna för
en personskadeförsäkring inom de anslag som anvisas
under utgiftsområde 16. För de enskilda och kommunala
utbildningsanordnarna innebär detta budgetåret 2000
anslaget B 52 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. Uppgiften i propositionen
att totalkostnaden för den föreslagna försäkringen
blir ca
6 miljoner kronor är en preliminär uppskattning.
Anslag till universitet och högskolor för budgetåret
2000
Regeringens förslag
De anslagsbelopp som regeringen föreslår inom
verksamhetsområdet Universitet och högskolor m.m. har
av regeringen beräknats med hänsyn till beslutad
utbyggnad av den högre utbildningen och dess
fördelning mellan lärosäten samt i enlighet med vad
regeringen har förordat om konstnärliga utbildningar
och satsningar på forskning och forskarutbildning.
Beloppen har pris- och löneomräknats med 0,93 %.
Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av
bilaga 3 till detta betänkande.
Motionerna
Fyra oppositionspartier för i motioner fram andra
budgetförslag än regeringen för verksamhetsområdet
Universitet och högskolor m.m. Deras avvikelser från
regeringens förslag framgår av bilaga 3 till detta
betänkande.
Moderata samlingspartiets budgetalternativ återfinns
i motion 1999/2000:
Ub812 (yrk. 9, 23-29). Moderaterna föreslår att
Högskolan i Karlskrona/Ronneby, som de anser skall
utvecklas till en komplett specialhögskola inom IT,
får 8 miljoner kronor utöver regeringens förslag i
anslag för forskning och forskarutbildning. Däremot
vill de minska forskningsanslaget till Mitthögskolan
med 20 miljoner kronor. Regeringens höjning av detta
forskningsanslag till samma nivå som de nya
universitetens är enligt deras mening orimlig. Till
följd av att Moderaterna motsätter sig regeringens
besparing vad avser tidigare utlovat bidrag för
mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska
högskola tillför de 60 miljoner kronor under anslaget
B 52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar.
Vidare föreslås att anslaget B 53 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. avskaffas.
Moderaterna vill även minska anslaget B 54 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag. Ett nytt anslag B 59 Medel att fördela för
grundutbildning och internationell utveckling m.m.
föreslås bli uppfört med drygt 242 miljoner kronor år
2000. Detta skall kunna användas för att ge de
lärosäten utökade resurser som har fler sökande än
studieplatser. På motsvarande sätt föreslås ett nytt
anslag B 58 Medel att fördela för forskning och
forskarutbildning bli uppfört med uppemot 245 miljoner
kronor år 2000. Det avses bli använt för att ge ökade
resurser till forskning och forskarutbildning vid de
universitet och högskolor som i regeringens förslag
tilldelats obetydliga ökningar och som håller hög
kvalitet, uppnår goda resultat och drar till sig många
sökande.
Kristdemokraterna välkomnar i motion 1999/2000:Ub807
högskolesatsningen, men de anser att utbyggnaden bör
ske i en långsammare takt för att inte riskera att
kvaliteten på utbildningen urholkas. Av en annan
motion (!999/2000:Ub421), som utskottet behandlat i
det föregående, framgår att Kristdemokraterna vill att
utbyggnaden år 2000 skall omfatta 7 500 nya platser.
Därutöver bör 5 000 platser år 2000 fördelas mellan
universiteten i storstäderna. För att ytterligare
värna kvaliteten avsätter Kristdemokraterna 50
miljoner kronor av de besparingar som den lägre
utbyggnadstakten innebär till forskarutbildningen,
vilket bidrar till att öka antalet disputerade lärare.
Dessutom avsätts 50 miljoner kronor till
kompetensutveckling i pedagogik för högskolelärare.
Det kristdemokratiska budgetalternativet innebär att
anslagen till universitet och högskolor, när det
gäller grundutbildningen, minskas med sammanlagt 525
miljoner kronor år 2000 jämfört med regeringens
förslag. Besparingen redovisas under ett nytt anslag B
61 Minskad volym inom grundutbildningen. Ett likaledes
nytt anslag B 60 Kvalitetssatsning inom
spetsutbildningen föreslås bli uppfört med 200
miljoner kronor. Enligt motion 1999/2000:Ub421 måste
nämligen större satsningar göras på spetsutbildningar
om Sverige i framtiden skall fortsätta att vara
konkurrenskraftigt (yrk. 11).
Centerpartiets budgetalternativ enligt motion
1999/2000:Ub811 yrkande 5 tillför 3 miljoner kronor
mer än regeringen föreslagit i forskningsresurser till
vartdera Karlstads, Växjö och Örebro universitet och
till Mitthögskolan. Högskolorna i Karlskrona/Ronneby
och Kalmar föreslås få ytterligare
8 miljoner kronor vardera för forskning och
forskarutbildning utöver regeringens förslag. Anslaget
B 54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor förstärks med 93 miljoner kronor.
Särskilt nämns i motionen att partiet vill anslå
ytterligare 5 miljoner kronor till Högskolan i Borås
för forskning. En minskning görs av anslaget B 52
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. med 8
miljoner kronor avseende anslagsposten För regeringens
fördelning. Under anslaget B 53 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. tar Centerpartiet
bort anslagsposten För regeringens fördelning (-100
miljoner kronor) och tillför 25 miljoner kronor för
distansutbildning, vilket gör att anslaget sammantaget
minskas med 75 miljoner kronor.
Folkpartiets budgetförslag i motionerna
1999/2000:Fi212 yrkande 16 delvis och 1999/2000:Ub814
yrkande 24 delvis innebär utöver regeringens förslag
110 miljoner kronor till kvalitetsförbättringar av
grundutbildningen, 100 miljoner kronor till
anställningar av fler doktorander och 95 miljoner
kronor till sommaruniversitet. Av praktiska skäl för
Folkpartiet upp summan av dessa ökningar, 305 miljoner
kronor, under anslaget B 53 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. Folkpartiet påpekar i
motion 1999/2000:Ub814 att universitetskurser på
sommaren är ett steg mot ökad valfrihet för
studenterna (yrk. 7).
Frågan om statsbidrag för kostnader för
mikroelektroniskt centrum vid Chal-mers tekniska
högskola har - förutom i Moderaternas budgetmotion -
också tagits upp i fyra andra motioner. I motionerna
hänvisas bl.a. till att det i tidigare års
budgetpropositioner angivits som
planeringsförutsättning att högskolan skulle erhålla
ersättning för ökade lokalkostnader för
mikroelektroniskt centrum. Några medel för detta finns
dock inte upptagna i årets budgetproposition. Enligt
motion 1999/2000:Ub413 (m) skall ingångna avtal
hållas, särskilt som avtalet mellan staten och
Chalmers tekniska högskola anger att högskolan skall
ha lika gynnsamma förutsättningar som de statliga
lärosätena. Det är högst uppseendeväckande, anförs det
i motion 1999/2000:Ub459 (kd, m, c, fp), att
finansieringsförutsättningarna ändras ett halvår innan
centrumet skall invigas. Också i motion
1999/2000:Ub401 (fp) betonas att avtal skall hållas.
Riksdagen bör därför anvisa 43 miljoner kronor till
Chalmers tekniska högskola för mikroelektroniskt
centrum under anslaget B 53 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. I motion
1999/2000:Ub486 (s) anför motionärerna att det
alltsedan principbeslutet om ett mikroelektroniskt
centrum vid Chalmers stått klart att staten skall ge
bidrag till hyreskostnader för det nya centrumet. De
betonar att det är viktigt med likvärdighet mellan
stiftelsehögskolor och andra högskolor.
Tom Tits Experiment i Södertälje bör enligt motion
1999/2000:Ub443 (m) tilldelas platser för
lärarutbildning, för årskurserna 1-7 i
matematik/natur-orientering 140 poäng, fr.o.m.
höstterminen 2000 genom omfördelning inom befintligt
anslag för lärarutbildning. Motionären hänvisar till
de goda erfarenheter som har gjorts av det
hittillsvarande samarbetet, varigenom Lärarhögskolan i
Stockholm (LHS) placerar studerande vid Tom Tit.
I motion 1999/2000:Ub453 (fp, c) föreslås ett
bemyndigande för regeringen att använda medel från
anslaget B 53 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. till de lärosäten som har extra
kostnader för decentraliserad utbildning.
Decentralisering av utbildning från Umeå universitet
till Skellefteå, Lycksele, Örnsköldsvik m.fl. orter
medför exempelvis en kostnadsökning som för kommande
verksamhetsår beräknas till ca 4 miljoner kronor,
anger motionärerna.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsbelopp inom verksamhetsområdet Universitet och
högskolor m.m. och avstyrker samtliga nu redovisade
motionsyrkanden.
Kristdemokraternas budgetförslag innebär att de vill
frångå riksdagens redan tidigare fattade beslut om
utbyggnad av den högre utbildningen med 20 000 platser
från hösten 2000. Motionsyrkanden om en lugnare
utbyggnadstakt har i det föregående avstyrkts av
utskottet. Såväl Moderaternas som Centerpartiets
förslag förutsätter en högre utgiftsram för
utgiftsområde 16 än den som regeringen föreslagit och
som finansutskottet nyligen har tillstyrkt och
kammaren beslutat. Folkpartiets förslag är inte
möjligt att förverkliga inom den av regeringen
föreslagna utgiftsramen annat än genom en minskning av
Kunskapslyftet, något som utskottet i föregående
avsnitt avstyrkt. När det gäller sommaruniversitet
vill utskottet påminna om att lärosätena numera är
oförhindrade att erbjuda reguljära kurser under
sommaren, men de har att planera hela sin verksamhet
inom ramen för de medel som anvisats.
Mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska
högskola AB (CTH) beräknas kunna invigas sommaren
2000. Regeringen har tidigare angivit att CTH skall
erhålla medel för mikroelektroniskt centrum. Senast i
budgetpropositionen för år 1999 anmälde regeringen att
som planeringsförutsättning för 2000 bör gälla att CTH
erhåller ersättning med 38 miljoner kronor för ökade
lokalkostnader för mikroelektroniskt centrum.
Regeringen föreslår nu att denna
planeringsförutsättning inte längre skall gälla och
att ersättning för ökade hyreskostnader inte skall
utgå till högskolan. Enligt vad utskottet inhämtat har
regeringen gjort en annan bedömning av
stiftelsehögskolans behov av resurstillskott mot
bakgrund av att stiftelsens kapital uppgår till
närmare 3 miljarder kronor och att stiftelsen gav stöd
till bolaget med ca 70 miljoner kronor det senaste
året.
Beträffande Tom Tits Experiment i Södertälje har
riksdagen under våren 1999 avslagit ett motsvarande
motionsyrkande (bet. 1998/99:UbU4 s. 15). Utskottet
ansåg att samarbetet mellan Lärarhögskolan i Stockholm
(LHS) och Tom Tits Experiment var ett utomordentligt
initiativ. Emellertid ankommer det på
högskolemyndigheterna själva - i det här fallet LHS -
att besluta om hur de skall lägga upp sin
utbildningsverksamhet och besluta i frågor om
lokalisering.
När det gäller extra kostnader för decentraliserad
utbildning påminner utskottet om att utskottet, då det
nuvarande resurstilldelningssystemet beslutades år
1993, utgick från att högskolestyrelserna i det nya
systemet skulla vara beredda att ta minst lika stort
ansvar som dittills för kompetensförsörjningen i
landet och i sin respektive region. Som utskottet
nämnt i det föregående har en särskild utredare
tillkallats med uppdrag bl.a. att analysera
möjligheterna att vidareutveckla
resurstilldelningssystemet och föreslå förbättringar
av detta system. I sammanhanget skall utredaren även
uppmärksamma problem med att anordna utbildning på
deltid och distansutbildning samt redovisa förslag
till åtgärder. Resultatet av uppdraget, som skall
redovisas senast den 31 maj 2000, bör enligt
utskottets mening inväntas.
Övrigt
I motion 1999/2000:Ub422 (s) vill motionären att
riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om
att varje universitet och högskola årligen bör få som
verksamhetsmål att vidta åtgärder för att förbättra
den fysiska tillgängligheten vid lärosätet för
studenter med funktionshinder (yrk. 2). Lärosätena bör
också varje år åläggas krav på att återrapportera hur
arbetet bedrivits och att redovisa en uppdaterad
handlingsplan för att åstadkomma grundläggande fysisk
tillgänglighet före år 2005 (yrk. 3).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS)
har gjort en kartläggning av den fysiska
tillgängligheten för funktionshindrade studenter vid
universitet och högskolor. Den visade stora brister i
grundtillgängligheten, bl.a. för rörelsehindrade.
Regeringen gav i november 1998, bl.a. mot bakgrund av
SISUS kartläggning, ett utredningsuppdrag till
Högskoleverket rörande studenter med funktionshinder.
Verket skall bl.a. kartlägga vilka åtgärder
universitet och högskolor vidtar för att undanröja de
hinder som finns för studenter med funktionshinder att
delta i utbildningen, och vilka åtgärder lärosätena
vidtar för att stimulera funktionshindrade att söka
sig till högre utbildning. Uppdraget skall redovisas
senast den 14 januari 2000. I avvaktan på detta bör
riksdagen inte göra något uttalande med anledning av
motionen.
3 Högskolemyndigheter m.fl.
Högskoleverket
Regeringen informerar om att det gjorts en extern
utvärdering av Högskoleverket. Resultatet av
utvärderingen visar att verket väl har fullgjort och
fullgör sin uppgift som nationell högskolemyndighet.
Uppgifterna finns angivna i förordningen (1995:945)
med instruktion för Högskoleverket.
Vidare framgår av regeringens resultatinformation att
en första omgång bedömningar av kvalitetsarbetet vid
samtliga universitet och högskolor avslutades under år
1998. Ett av de viktigaste resultaten är att synen på
kvalitetsarbete har förändrats och att medvetenheten
om dess betydelse har ökat. Regeringen redovisar under
anslaget även det arbete som utförts av Högskoleverket
inom olika verksamhetsgrenar såsom sammanställning av
statistik, rättssäkerheten inom högskolan, stöd- och
utvecklingsinsatser för universitet och högskolor,
rekrytering till högre utbildning samt internationell
rörlighet för studenter och akademiskt utbildade.
För budgetåret 2000 föreslår regeringen att till
Högskoleverket anvisas 131 775 000 kr.
Som ett led i besparingar på myndigheter föreslår
Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub807 (i denna
del) att Högskoleverkets anslag skall minskas med 6
miljoner kronor. Motionärerna hänvisar till att
myndigheten har ett stort anslagssparande.
U t s k o t t e t, som inte har något att erinra mot
regeringens anslagsberäkning, föreslår att riksdagen
med avslag på motionen i nu berörd del skall anvisa
det begärda anslaget.
Verket för högskoleservice
Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den
samordnade antagningen till grundläggande
högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS
universitet och högskolor och andra myndigheter vid
upphandling.
Regeringen redovisar att antalet sökande under år
1998 var drygt 172 000 personer, vilket är jämförbart
med föregående år, då knappt 174 000 personer sökte.
Antalet antagna ökade däremot med närmare 4 000 från
år 1997 till totalt 58 000 år 1998.
VHS beräknas erhålla 52 450 000 kr i avgiftsintäkter
budgetåret 2000, vilka beräknas balansera kostnader på
samma belopp. För budgetåret 2000 begär regeringen ett
anslag till VHS på 12 171 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till medel under anslaget.
Centrala studiestödsnämnden
Regeringen föreslår på tilläggsbudget i propositionen
att förvaltningsanslaget till Centrala
studiestödsnämnden (CSN) höjs engångsvis för
budgetåret 1999 med drygt 61 miljoner kronor.
Riksdagen har nyligen bifallit förslaget (prop.
1999/2000:1 volym 1 s. 120, yttr. UbU2y, bet. FiU11,
rskr 35). Höjningen beror på kostnadsökningar avseende
datadrift och utveckling samt ökade ärendevolymer.
Volymökningen har uppkommit till följd av regeringens
fortsatta satsning på vuxen- och högskoleutbildning.
Anslagsmedlen för budgetåret 1999 kommer därmed
sammantaget att uppgå till 375 miljoner kronor.
Av regeringens resultatinformation framgår att CSN
med hjälp av ökade resurser har kunnat förbättra sin
service till de studerande och låntagarna. Trots detta
har man inte nått 1996 års servicenivå.
Antalet personer som får studiestöd under år 1999
beräknas uppgå till nästan en miljon och antalet
låntagare till drygt 1,3 miljoner.
Beträffande återbetalningsverksamhetens
administrationskostnader anför regeringen att dessa
skall täckas av intäkter från avgifter. För att uppnå
de ekonomiska målen för verksamheten höjdes
expeditionsavgiften inom återbetalningsverksamheten
från den 1 januari 1999. Detta ger en
resursförstärkning på ca 20 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen till CSN för
budgetåret 2000 anvisar 343 250 000 kr.
Folkpartiet motsätter sig i motionerna
1999/2000:Ub814 yrkandena 24 och 17 samt
1999/2000:Fi212 yrkande 16 höjningen av den nu
aktuella expeditionsavgiften och föreslår med
hänvisning härtill en ökning av anslaget till CSN med
20 miljoner kronor.
U t s k o t t e t vill liksom för ett år sedan
erinra om att riksdagen ställde sig bakom de
beräkningar av medel som gjordes i 1998 års ekonomiska
vårproposition, då höjningen av expeditionsavgiften
för år 1999 aviserades (prop. 1997/98:150, yttr.
UbU10y, bet. FiU20, rskr. 318). Utskottet har inget
att erinra mot den av regeringen vidtagna åtgärden,
varför Folkpartiets yrkanden avstyrks. Då utskottet ej
heller i övrigt har något att erinra mot
medelsberäkningen under anslaget, anser utskottet att
riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda
anslagsbeloppet.
Distansutbildningsmyndigheten
Distansutbildningsmyndigheten är en ny myndighet. Den
började sin verksamhet den 1 juli 1999. Myndigheten
skall stödja utveckling av distansutbildning baserad
på modern informationsteknik inom högskolan och
folkbildningen. Genom beslut av riksdagen har 50
miljoner kronor anvisats för myndighetens inledande
verksamhetsperiod (prop. 1997/98:62, bet. AU11, rskr.
204). Från Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling har myndigheten erhållit 50
miljoner kronor för att stödja distansutbildning för i
första hand folkbildningens behov. Regeringen
informerar om att myndigheten enligt regeringsbeslut
den 20 maj 1999 under år 2000 efter rekvisition får
använda 35 miljoner kronor för utvecklingsarbete inom
högskolan. Vidare föreslås myndigheten under år 2000
disponera 14,1 miljoner kronor motsvarande 700
högskoleplatser fr.o.m. höstterminen. Medlen har
beräknats under anslaget B 53 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
Regeringen framför inga förslag till riksdagsbeslut i
det nu aktuella avsnittet av propositionen (utg.omr.
16 s. 204 ff.). Regeringen avser att återkomma till
frågan om myndighetens resurser i budgetarbetet för år
2001.
4 Nationella och internationella
forskningsresurser
Inledning
Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationell och
internationell forskning, till nationella
forskningsbibliotek och till nationell
kontaktverksamhet i förhållande till EU:s
forskningssamarbete. Regeringen anför att verksamheten
utvecklas enligt de målsättningar och riktlinjer som
angavs i forskningspropositionen hösten 1996 (prop.
1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). I avvaktan på den
forskningspolitiska proposition som regeringen avser
att lägga fram under år 2000 har inga större
förändringar genomförts som rör den nationella
forskningsverksamheten inom verksamhetsområdet. Inom
det europeiska forskningssamarbetet har det femte
ramprogrammet för forskning och utveckling inletts.
Regeringen prioriterar arbetet med att förbättra
myndigheternas resultat vad gäller tvärvetenskap,
jämställdhet, samhällsrelevans och förnyelse inom
forskningen samt forskningsinformation. Myndigheternas
kompetens skall utnyttjas fullt ut för att ta fram ett
allsidigt och bra underlag för forskningspropositionen
år 2000.
Resultatbedömning
Regeringen redovisar en utförlig resultatbedömning för
verksamhetsområdet. Bedömningen relateras i huvudsak
till riksdagens senaste forskningspolitiska beslut. I
korthet framgår följande.
Beträffande forskningsråden, Forskningsrådsnämnden
(FRN) och Rymd- styrelsen gör regeringen den
bedömningen att den forskning som finansieras av
myndigheterna generellt sett har hög kvalitet och inom
flera områden ligger i den internationella
forskningsfronten. Av särskild vikt i det fortsatta
kvalitetsarbetet är åtgärder som ytterligare
förbättrar den svenska forskningens internationella
anknytning. Myndigheterna bör t.ex. öka användningen
av utländska forskare i prioriteringsarbetet.
Regeringen understryker att arbetet för förnyelse är
angeläget. Tendensen att etablerade
forskningsinriktningar dominerar
forskningsfinansieringen kan tillsammans med den
relativt låga geografiska rörligheten hos de
akademiska forskarna på sikt urholka den svenska
forskningens generellt sett goda kvalitet. Ett av de
viktigaste argumenten för att fördela forskningsmedel
via forskningsråd är att råden skall bidra till att
stärka den nyskapande forskningen och underlätta
etablering av nya forskningsinriktningar.
När det gäller jämställdhet och genusforskning gör
regeringen bedömningen att myndigheterna arbetat
medvetet och långsiktigt med jämställdhets- och
genusfrågor. Frågorna har diskuterats kontinuerligt
och nya former för forskningsstöd har prövats. Andelen
ansökningar från kvinnliga forskare har ökat
successivt inom alla rådens ansvarsområden och
beviljandegraden följer i de flesta fall denna trend.
I regel ges underrepresenterat kön företräde i de fall
ansökningarna är av likvärdig kvalitet. Trots detta
råder ännu en mycket skev könsfördelning inom många
forskningsområden. Regeringen anser att det i dessa
fall är särskilt viktigt att myndigheternas
verksamhet bidrar till att det tillkommer fler
kvinnliga forskare som kan vara goda förebilder för
kvinnliga forskarstuderande.
Riksdagen ställde sig hösten 1996 bakom de allmänna
riktlinjer för forskningspolitiken som regeringen då
redovisade och som skall gälla bl.a. forskningens
samhällsrelevans och nytta. Regeringen bedömer att
myndigheterna har ägnat stor uppmärksamhet åt
forskningens samhällsrelevans under verksamhetsåret
1998. De åtgärder som har vidtagits bör ge resultat på
såväl kort som lång sikt. Regeringen framhåller att
det finns stora variationer mellan olika
forskningsområden vad gäller tidsperspektiv som är
rimliga vid en bedömning av samhällsrelevansen. Oftast
måste grundforskningens samhällsrelevans och nytta ses
i ett längre perspektiv, även om t.ex. den kliniska
delen av medicinsk forskning ligger mycket nära ett
direkt nyttiggörande av forskningsresultat.
Informationsverksamheten har enligt regeringen
utvecklats mycket positivt. Det är dock angeläget,
menar regeringen, att myndigheterna under kommande
budgetår i större utsträckning utnyttjar möjligheterna
att dels lära av varandra, dels samordna sina
informationsinsatser. Befintliga kanaler för
forskningsinformation, t.ex. det nationella systemet
för forskningsinformation på Internet (SAFARI), bör
utnyttjas effektivare.
Beträffande de statliga forskningsstiftelserna,
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen
för miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för
kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen),
Stiftelsen för internationalisering av högre
utbildning och forskning (STINT) och Stiftelsen för
vård- och allergiforskning (Vårdal), konstaterar
regeringen att SSF är en av de största externa
finansiärerna av svensk forskning och
forskarutbildning inom naturvetenskap, teknik och
medicin. Stiftelsens finansiella åtaganden för
perioden 2000-2002 uppgår till ca en miljard kronor
per år. Stiftelsen har beslutat att den årliga
budgetvolymen skall minskas till 650 miljoner kronor
per år fr.o.m. år 2005. Därmed kan stiftelsens medel
förväntas räcka in på 2020-talet. Regeringen ser
positivt på de insatser som stiftelserna och
Riksbankens Jubileumsfond gör för svensk forskning. I
flera avseenden innebär deras verksamhet värdefulla
förstärkningar och kompletteringar av andra
forskningsfinansiärers insatser. Stiftelserna och
andra forskningsfinansiärer har nått långt i sin
gemensamma strävan att finna konstruktiva former för
samarbete. Regeringen ger exempel på samverkan i
forskningsfrågor. SSF finansierar sedan år 1998
forskningsinsatser inom sex delområden som ligger inom
ansvarsområdet för Medicinska forskningsrådet (MFR),
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och
Rymdstyrelsen. Bedömning och prioritering av
ansökningar till detta forskningsprogram görs av råden
och Rymdstyrelsen. SSF har under år 1998 finansierat
stora driftbidrag till ett antal yngre forskare som
valts ut av MFR, NFR och TFR.
Sverige är för närvarande medlem i bl.a. följande
internationella forskningsorganisationer:
Europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) som
bedriver grund- forskning inom högenergifysik.
Europeiska sydobservatoriet (ESO) som driver
astronomiska observatorier i Chile.
Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) som ger
fysiker, kemister och biologer möjlighet till
grundläggande materialforskning.
Europeiska molekylärbiologiska
forskningslaboratoriet (EMBL) som ger möjlighet
till deltagande i främst molekylärbiologisk
forskning.
Det europeiska rymdorganet (ESA) som bl.a. driver
vetenskapliga program inom rymdområdet.
Internationella institutet för tillämpad
systemanalys (IIASA), där FRN är svensk
medlemsorganisation.
Medlemskapen i dessa och andra internationella
forskningsorganisationer tar i anspråk betydande delar
av framför allt anslagen till NFR och Rymdstyrelsen.
Från och med år 1998 har dessa och övriga råd själva
ansvaret för att väga det vetenskapliga värdet av
medlemskapet i internationella organisationer mot
alternativet att satsa mer resurser på nationellt
forskningsstöd. Myndigheterna lämnar förslag till
regeringen beträffande medlemskapen och mot bakgrund
av bl.a. dessa bedömningar har regeringen beslutat att
Sverige tills vidare skall fortsätta sitt medlemskap i
samtliga internationella forskningsorganisationer som
landet var medlem i år 1998.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motion
1999/2000:Ub812 (m) yrkande 12. Beträffande nationella
och internationella forskningsresurser anser
motionärerna att mer av statens resurser bör riktas
till regioner som målinriktat arbetar med att bygga
internationellt konkurrenskraftiga kluster av kunskap,
kunnande och kapital.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
I det föregående har utskottet behandlat anslagen
till lärosätena, såväl universitet som högskolor, och
därvid tagit ställning till vad regeringen förordat om
satsningar på de nyblivna universiteten och på vissa
högskolor som erhållit vetenskapsområden och därmed
egna anslag för forskning och forskarutbildning.
Enligt utskottets uppfattning ligger dessa åtgärder,
som utskottet har ställt sig bakom, åtminstone delvis
i linje med vad motionärerna framhåller om regionala
satsningar. Åtgärderna kan, vid en omsorgsfull och
genomtänkt utbyggnad av forskningsverksamheten vid de
berörda lärosätena, medverka till att internationellt
ansedda institutioner och/eller nätverk skapas på
skilda ställen i landet. Sådana institutioner eller
motsvarande kan förväntas vara attraktiva för andra
externa finansiärer än för dem som beviljar anslag med
hjälp av allmänna medel; det kan t.ex. röra sig om
utländsk eller svensk industri. När det gäller medel
som hanteras av forskningsråden och motsvarande
myndigheter, vill utskottet understryka vikten av att
anslag ur dessa beviljas efter noggrann prövning.
Utskottet förutsätter att kravet på vetenskaplig
kvalitet därvid inte eftersätts.
U t s k o t t e t vill avslutningsvis under detta
avsnitt om resultatbedömning framhålla värdet av att
regeringen på det sätt som görs i propositionen
redovisar för riksdagen en rad faktiska förhållanden
på det nu aktuella verksamhetsområdet jämte sin egen
bedömning i vissa frågor av vad som sker i
verksamheten.
Anslag till nationella och internationella
forskningsresurser
Propositionen
Som framgått av det föregående berör regeringen i
avsnittet med resultatbedömning frågan om Sveriges
deltagande i visst internationellt forskningssamarbete
och informerar om sitt beslut att Sverige tills vidare
fortsätter sitt medlemskap i de
forskningsorganisationer som landet var med i år 1998.
Emellertid anser regeringen nu liksom tidigare att
kostnaderna för Sveriges medverkan i internationella
forskningsorganisationer bör minska. Den nuvarande
ordningen innebär att varje forskningsråd inom ramen
för sina anslag får avväga hur resurserna skall
fördelas mellan nationellt forskningsstöd och
internationellt samarbete. Anslagssituationen för NFR
och Rymdstyrelsen är sådan att det är osäkert om
Sverige förmår att finansiera framtida medverkan i
CERN och ESA. Regeringen föreslår därför att anslagen
till NFR och Rymdstyrelsen fr.o.m. budgetåret 2000
vartdera ökas med ca 19 miljoner kronor. Den
sammanlagda ökningen om 38 miljoner kronor finansieras
till större delen dels genom att det årliga bidraget
på 25 miljoner kronor till Svenska institutet för
internationella forskarstipendier m.m. föreslås
upphöra, dels genom en minskning med 10 miljoner
kronor av FRN:s anslag för forskning och
forskningsinformation. Den senare åtgärden görs mot
bakgrund av att Sveriges årliga bidrag om 8 miljoner
kronor till finansieringen av Miljö- och
rymdforskningsinstitutet i Kiruna (MRI), som t.o.m.
1999 beräknats under FRN:s anslag, upphör enligt
avtal.
Regeringen föreslår att verksamheten vid Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) skall
inordnas i Stockholms universitetsbibliotek. Anslaget
till Stockholms universitet (B 8) ökas med anledning
därav med 6,9 miljoner kronor, vilket innebär en
besparing på det nuvarande anslaget till SPPB om 1,5
miljoner kronor. Anslaget till SPPB upphör med
utgången av år 1999. Besparingen motiveras med
förväntade samordningsvinster. I avvaktan på att dessa
nått full effekt tillförs universitetet engångsvis 1,5
miljoner kronor.
En sammanställning av regeringens förslag till
anslagsbelopp för budgetåret 2000 under de olika
anslagen finns i bilaga 3 anslagen D 1-D 17.
Forskningsråden och FRN bör även i fortsättningen ges
möjlighet att åta sig mer långsiktiga projektstöd.
Regeringen föreslår därför att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att under år 2000 fatta beslut om
stöd till forskning som finansieras under
verksamhetsområdet Nationella och internationella
forskningsresurser som innebär åtaganden enligt en i
propositionen återgiven tabell (avsnitt 7.7).
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i sitt
budgetalternativ enligt motion 1999/2000:Ub812
yrkandena 30-35 att anslagen till nationella och
internationella forskningsresurser ökas med sammanlagt
195 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I
motionen anförs att de fyra vetenskapliga
forskningsråden skall förmedla resurser till
forskningsprojekt av hög kvalitet, och det framgår av
yrkandena att ökningen bör göras så att HSFR tillförs
10 miljoner kronor, MFR 25 miljoner kronor, NFR och
TFR vardera 50 miljoner kronor samt anslaget D 17
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 10 miljoner
kronor. Dessutom föreslår Moderaterna att det på
statsbudgeten förs upp ett nytt anslag, Europeisk
forskningssamverkan, och att det under detta anvisas
50 miljoner kronor. Fler svenska forskare bör kunna
delta i internationella forskningsprojekt av högsta
kvalitet som inget land ensamt klarar av att driva.
Det framgår av yrkandet i fråga att Moderaterna för
ändamålet vill anvisa 50 miljoner kronor under
vartdera av de närmast följande tre åren, sammanlagt
alltså 150 miljoner kronor. Vidare framgår det av
motionen att de, såvitt avser medlen för dyrbar
vetenskaplig utrustning, vill tillskjuta sammanlagt 30
miljoner kronor under de tre närmast följande åren
(yrk. 13). Medlen bör avse bl.a. högpresterande
datorsystem, heter det i motionen.
Folkpartiet anmärker i sin motion 1999/2000:Ub814
yrkande 12 att den neddragning som skett på
forskningsråden inte är acceptabel och pekar på rådens
betydelse när det gäller mångfald och frihet inom
forskningen. Det är när okonventionella idéer möts som
det blir icke förutsägbara forskningsresultat. Med
hänvisning härtill och till att sektors- och
uppdragsforskningen har ökat kraftigt och att
resurserna måste räcka till fri grundforskning
föreslås i motionen (yrk. 24 i motsvarande del) och i
motion 1999/2000:Fi212 (fp) att till
Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation anvisas 150 miljoner kronor
utöver vad regeringen har föreslagit. Förstärkningen
bör delas ut till forskningsråden för att sålunda
stärka den obundna forskningen.
En sammanställning av de båda partiernas
budgetalternativ återfinns i bilaga 3.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsbelopp inom verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser och avstyrker
samtliga i sammanhanget aktuella motionsyrkanden.
Det finns enligt utskottets uppfattning inte
ekonomiskt utrymme för att tillskjuta medel under de
nu behandlade anslagen i den omfattning som
motionärerna föreslår. Utskottet konstaterar att inget
av anslagen genom förslaget i propositionen dras ned i
jämförelse med vad som anvisades av riksdagen för ett
år sedan, bortsett från anslaget till FRN. Skälen till
den reduceringen och användningen av de därigenom
frigjorda medlen har utskottet redogjort för ovan.
Det är med tillfredsställelse som utskottet
konstaterar den samverkan som har vuxit fram mellan å
ena sidan forskningsstiftelserna, å andra sidan råden
och Rymdstyrelsen (jfr s. 66 ovan). Det är angeläget
att möjligheterna till samverkan mellan råd,
stiftelser och även fakulteter utnyttjas på ett sådant
sätt att grundforskningen kan tillföras resurser.
Med anledning av Moderaternas yrkande beträffande
anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning vill
utskottet peka på vad regeringen anför om den
temporära kostnadsminskning på anslaget som gjorts.
Den upphör stegvis med början år 2001. Regeringen
konstaterar att nya resurser behöver tillföras
anslaget för att bibehålla en oförändrad nivå på
stödet till dyrbar vetenskaplig utrustning. Regeringen
avser att utnyttja delar av den förstärkning av
anslagen för forskning och forskarutbildning som
riksdagen beslutade om i samband med 1999 års
vårproposition för att finansiera återföringen till
anslaget.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det
begärda bemyndigandet som gör det möjligt för
forskningsråden och FRN att även fortsättningsvis åta
sig mer långsiktigt projektstöd.
5 Gemensamma ändamål
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Anslaget (E 1) avser till största delen
medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser
medlemsavgifter till fonden för konventionen om
världens natur- och kulturarv och det internationella
centrum för konservering i Rom (ICCROM). Dessutom
ingår medel för kostnader för Svenska Unescorådet.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget för
budgetåret 2000 anvisar 37 629 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m.
De utgifter som belastar rubricerade anslag (E 2)
avser utvecklingen av sy-
stem som skall leda till effektivisering och
kostnadsminskning i myndigheternas verksamhet eller av
system som ger ökad tillgång till information
nationellt och internationellt samt viss övergripande
statistik. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa
andra myndighetsövergripande verksamheter av
tillfällig art. Under anslaget finns även särskilda
medel avsatta för barnomsorgsundersökningar.
För budgetåret 2000 föreslår regeringen att till
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. anvisas 22 805 000 kr.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1998 visar
ett anslagssparande om 31,9 miljoner kronor. Prognosen
för anslagsbelastningen innevarande budgetår har
beräknats till 39 miljoner kronor vilket innebär ett
utgående anslagssparande om 11,9 miljoner kronor vid
årets slut. Huvuddelen av anslaget är anvisat till
verksamheter av tillfällig art eller projekt där
behoven uppstår löpande under året. Det innebär att
anslagsbelastningen varierar kraftigt från ett
budgetår till ett annat. På tilläggsbudget föreslår
regeringen på annat ställe i propositionen att
anslaget för budgetåret 1999 minskas med 12,8 miljoner
kronor (volym 1 s. 120, jfr yttr. 1999/2000:UbU2y).
Moderata samlingspartiet föreslår i sin budgetmotion
1999/2000:Ub812 att anslaget skall dras ned med 5
miljoner kronor årligen (yrk. 36). Motionärerna
hänvisar till ett omfattande anslagssparande och ett
beräknat överskott för år 1999.
U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot
regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen bör
avslå motionsyrkandet och följa regeringens förslag.
6 Anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
En sammanställning av regeringens och
oppositionspartiernas budgetförslag för utgiftsområde
16 återfinns i bilaga 3 till detta betänkande.
U t s k o t t e t har i de föregående avsnitten
redovisat sin bedömning av regeringens och
motionärernas förslag till anslag för år 2000 inom de
olika verksamhetsområdena inom utgiftsområdet och
därvid tagit ställning till samtliga berörda yrkanden.
Med hänvisning till vad som där anförts föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till regeringens
förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
enligt uppställningen i bilaga 2.
7 Övrigt
Av motion 1999/2000:Ub812 framgår att Moderaterna
anser att anslaget till medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning under de närmast följande åren bör ökas med
sammanlagt 30 miljoner kronor, innebärande en ökning
av det berörda anslaget med 10 miljoner kronor årligen
under åren 2001 och 2002 (yrk. 13). Syftet med
tillskottet är att rädda användningen av de s.k.
superdatorerna, anför motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall
avslå yrkandet.
Regeringen redovisar i propositionen en beräkning av
anslagen under utgiftsområdet för åren 2001 och 2002,
men den lägger av naturliga skäl inte fram något
förslag till anslagsbelopp för riksdagens prövning.
Riksdagen bör avvakta regeringens kommande förslag och
således inte göra något tillkännagivande i enlighet
med motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rätten att delta i
förskoleverksamhet, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub263,
1999/2000:Ub294 yrkande 3, 1999/2000:Sf302
yrkandena 14 och 15 och 1999/2000:
A230 yrkande 21,
res. 1 (kd) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
2. beträffande maxtaxa inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub245 yrkande 1,
1999/2000:Sf302 yrkande 12, 1999/2000:Sf305
yrkandena 8 och 9 och 1999/2000:So325 yrkande 6,
res. 3 (m, kd, c) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
3. beträffande valfrihet och mångfald inom
barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf302 yrkande 11,
res. 3 (m, kd, c) - delvis
4. beträffande öppen förskola
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf302 yrkande 13,
1999/2000:Sf637 yrkande 19 och 1999/2000:So325
yrkande 8,
res. 4 (kd, c)
5. beträffande folkomröstning om
utformningen av barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub208,
6. beträffande interkommunal ersättning
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
11 kap. 24 § skollagen (1985:1100),
7. beträffande nationellt
kvalitetsinstitut
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkandena 2 och
3, 1999/2000:Ub227 yrkande 10, 1999/2000:Ub259
yrkandena 4 och 8, 1999/2000:Ub294 yrkande 29 och
1999/2000:Ub311 yrkande 3,
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (c) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
8. beträffande utformningen m.m. av den
kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub310 yrkandena 1-4 och
6,
res. 5 (m) - delvis
9. beträffande uppföljning av kvaliteten i
Kunskapslyftet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub219 yrkandena 1 och 2,
15. beträffande personskadeförsäkring för
studenter vid icke-statliga universitet och
högskolor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub3,
res. 5 (m) - delvis
16. beträffande den fysiska tillgängligheten
vid universitet och högskolor som verksamhetsmål
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub422 yrkandena 2 och 3,
17. beträffande internationellt
konkurrenskraftiga koncentrationer av kunskap
m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub812 yrkande 12,
res. 5 (m) - delvis
18. beträffande medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning de närmaste åren
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub812 yrkande 13,
res. 5 (m) - delvis
19. beträffande anslagen under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2000, m.m.
att riksdagen
a) godkänner vad regeringen förordat om
utbyggnaden av den högre utbildningen år 2000
(yrk. 2),
b) godkänner vad regeringen förordat om
konstnärliga utbildningar (yrk. 4),
c) godkänner vad regeringen förordat om utbyggnad
av forskning och forskarutbildning vid universitet
och högskolor (yrk. 5) samt avslår motionerna
1999/2000:Ub436, 1999/2000:Ub450, 1999/2000:Ub454,
1999/2000:Ub464, 1999/2000:Ub469, 1999/2000:Ub492
yrkande 2, 1999/2000:Ub812 yrkande 10,
1999/2000:Ub813 yrkande 4, 1999/2000:Ub814 yrkande
23,
d) godkänner vad regeringen förordat om avräkning
av särskilda åtaganden under anslag (yrk. 6),
e) godkänner de belopp som regeringen förordat för
ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer inom de olika
utbildningsområdena för budgetåret 2000 (yrk. 7),
f) med bifall till proposition 1999/2000:5
godkänner att universitet och högskolor använder
medel som anvisas under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning till
personskadeförsäkring för studenter,
g) bemyndigar regeringen att under år 2000 högst göra de
ekonomiska åtaganden i fråga om stöd till
forskning som finansieras under verksamhetsområdet
Nationella och internationella forskningsresurser
som regeringen förordat (yrk. 8),
h) med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub240 yrkande 1,
1999/2000:Ub294 yrkande 34, 1999/2000:Ub310
yrkande 5, 1999/2000:Ub401, 1999/2000:Ub413,
1999/2000:Ub421 yrkande 11, 1999/2000:Ub443,
1999/2000:Ub453, 1999/2000:Ub459, 1999/2000:Ub486,
1999/2000:Ub807, 1999/2000:
Ub810 yrkande 10, 1999/2000:Ub811 yrkandena 1-5,
1999/2000:
Ub812 yrkandena 1, 2, 4-6, 9, 14-36,
1999/2000:Ub814 yrkandena 7, 12, 17 och 24 delvis,
1999/2000:Fi212 yrkande 16 delvis, 1999/2000:
Sk692 yrkande 35 samt 1999/2000:T717 yrkandena 1
och 6 för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt uppställningen i
bilaga 2 (yrk. 9).
Stockholm den 23 november 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie
Danestig (v), Beatrice Ask (m) 1), Eva Johansson (s),
Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd) 1), Lars
Hjertén (m) 1), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m) 1), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd) 1),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c) 1), Ulf Nilsson
(fp) 1) och Anders Sjölund1) (m).
1)Har ej deltagit i beslutet under moment 19.
Reservationer
1. Rätten att delta i förskoleverksamhet,
m.m. (mom. 1, 12, 13 och 14) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
När det gäller rätten att delta i förskoleverksamhet
m.m. vill vi kristdemokrater betona vikten av att
föräldrarna skall ha rätt att välja i vilken form en
avgiftsfri verksamhet för fyra- och femåringar skall
ske. Vi vill se en breddad barnomsorgspolitik med
förskola som drivs av olika huvudmän, familjedaghem,
kooperativ samt en garanterad tillgång till öppen
förskola där pedagogisk personal finns att tillgå. Vi
stöder i och för sig införandet av en avgiftsfri
verksamhet för fyra- och femåringar men vill ge
föräldrarna möjlighet att utifrån sina behov kunna
välja verksamhetsform. Barn till arbetssökande
föräldrar måste ges rätt till barnomsorg. Enligt vår
uppfattning bör barn till aktivt arbetssökande
föräldrar få en garanterad vistelsetid om minst tre
timmar om dagen. Föräldrar som är tillfälligt
arbetslösa och som ser det som en möjlighet att få mer
tid tillsammans med barnet skall garanteras möjlighet
att återfå en plats som de frivilligt avstår från
under en tid.
Vi vill ha ett resurstilldelningssystem i grundskolan
som innebär att behoven får styra tilldelningen.
Enligt vår uppfattning bör ett system införas som ger
alla skolor en tillräcklig basresurs per elev, lika
stor för alla elever, och en tilläggsresurs som
varierar med de enskilda elevernas särskilda behov av
hjälp och stöd. Bidrag till lokalkostnader och andra
kringkostnader bör anpassas efter den enskilda skolans
faktiska kostnader och behov.
När det gäller fördelningen av studieplatser till
universitet och högskolor vill vi betona att den höga
takten i expansionen inte enbart för med sig positiva
effekter, vilket visat sig i att ett ökat antal
högskolor inte klarar av de examensmål som uppställts.
Enligt vår uppfattning har högskolan tillåtits
expandera alltför hastigt på bekostnad av kvalitet;
bl.a. har det inte kunnat rekryteras disputerade
lärare i den omfattning som krävs. Arbetet med att
säkerställa utbildningens kvalitet i expansionens
kölvatten måste intensifieras. Vi vill därför utöka
antalet högskoleplatser i en något lugnare takt än
regeringen, nämligen med 7 500 platser per år de
närmaste tre åren. Därtill bör 5 000 platser år 2000
fördelas mellan universiteten i storstäderna. Vidare
anser vi det angeläget att större satsningar görs på
dyrare spetsutbildningar, bl.a.
civilingenjörsutbildningar, för att Sverige skall
fortsätta att vara konkurrenskraftigt. Vi vill också
betona humanioras roll i utbildningen och dess
betydelse för att ge studenterna det man i vid mening
kallar bildning. En alltför ensidig satsning på
naturvetenskap och teknik bör undvikas. Sökbilden till
respektive lärosäte bör i högre grad än i dag styra
fördelningen av utbildningsplatser och hur platserna
skall fördelas mellan olika discipliner. Vad vi här
har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Ub421 yrkandena 10 och 13 och
1999/2000:Ub435 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.
Vid utbyggnaden av den högre utbildningen åren 2001
och 2002 bör enligt vår mening särskilt beaktas att
antalet utbildningsplatser ökar i läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna. Det är nödvändigt, om vi
skall klara den medicinska vården och omsorgen i
framtiden, att kompetent personal finns att tillgå. Vi
vill också framhålla angelägenheten av att humaniora
uppvärderas vid landets universitet, bl.a. vid
Linköpings universitet, genom ökad tilldelning av
utbildningsplatser. I dagsläget är det kö till
utbildningar inom den filosofiska fakulteten samtidigt
som universitetet får omfattande utbildningsuppdrag
med inriktning mot naturvetenskap och medicin. Vidare
bör fler utbildningsplatser fördelas till Västsverige,
där beräkningar gjorts som visar att det krävs 6 000
nya platser för att fördelningen gentemot landet i
övrigt skall vara rättvis. Vi anser det också
angeläget att de tre fristående teologiska högskolorna
i Stockholm, Uppsala och Örebro tilldelas ytterligare
årsstudieplatser utöver regeringens förslag. Riksdagen
bör med bifall till motionerna 1999/2000:Ub421
yrkandena 15 och 16, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,
1999/2000:Ub447 yrkande 2, 1999/2000:Ub460 och
1999/2000:So482 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna vad vi nu har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 12, 13 och 14 bort hemställa
1. beträffande rätten att delta i
förskoleverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf302 yrkandena
14 och 15 och med avslag på motionerna
1999/2000:Ub263, 1999/2000:
Ub294 yrkande 3 och 1999/2000:A230 yrkande 21 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
12. beträffande resurstilldelningssystemet i
grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub275 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. beträffande principerna för fördelning
av studieplatser till universitet och högskolor,
takten i expansionen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub421
yrkandena 10 och 13 och 1999/2000:Ub435 yrkande 1,
med anledning av motion 1999/2000:Ub494 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub812 yrkandena 7
och 8, 1999/2000:Ub814 yrkande 9 och 1999/2000:
Sk692 yrkande 31 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande utbyggnaden av den högre
utbildningen åren 2001 och 2002
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat samt med bifall
till motionerna 1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och
16, 1999/2000:
Ub435 yrkande 2, 1999/2000:Ub447 yrkande 2,
1999/2000:Ub460 och 1999/2000:So482 yrkande 5 och
med avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,
1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,
1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,
1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444,
1999/2000:Ub452, 1999/2000:
Ub455, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:Ub468,
1999/2000:Ub473, 1999/2000:Ub482, 1999/2000:Ub490,
1999/2000:Ub491, 1999/2000:
Ub492 yrkande 1, 1999/2000:Ub499 yrkande 22,
1999/2000:Ub814 yrkande 13, 1999/2000:So263
yrkande 5, 1999/2000:N239 yrkande 6,
1999/2000:N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
2. Rätten att delta i förskoleverksamhet,
m.m. (mom. 1, 2, 7, 9, 13 och 14) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
När det gäller rätten att delta i förskoleverksamhet
m.m. anser Folkpartiet att samtliga barn från tre års
ålder skall erbjudas plats inom en barnomsorg med
tydlig pedagogisk inriktning. Att delta i en
pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger alla
barn stora möjligheter till individuell utveckling.
Barn med läs- och skrivsvårigheter får större
möjligheter att lära sig läsa och skriva om deras
problem uppmärksammas tidigt i livet. Barn med svenska
som andraspråk ges också större möjlighet att lära sig
svenska före skolstarten om de deltar i en pedagogisk
förskola.
Enhetliga omsorgstaxor ger låga marginaleffekter
såvitt avser berörda familjers ekonomi, vilket är
önskvärt. Det skulle vara positivt att i kommunerna
införa en enhetlig taxa inom förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen. Folkpartiet säger däremot nej till
en statligt reglerad maxtaxa inom förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg. Vi anser att lokala frågor skall
hanteras lokalt. Vi vill införa ett kommunalt
finansierat system - en barnomsorgspeng - för
likvärdiga möjligheter till barnomsorg oavsett om man
önskar kommunalt eller privat dagis eller någon annan
omsorgsform. Denna "barnomsorgspeng" skall beslutas
lokalt, men det vore av stort värde om staten genom
t.ex. Skolverket tog fram metoder för kommunerna att
utforma en sådan "peng".
Folkpartiet anser att ett nationellt
kvalitetsinstitut - en nationell skolinspektion - bör
inrättas för att kraftigt stärka statens uppföljning
och utvärdering av skolans resultat. Skolverket skall
behålla sin rådgivande och stödjande roll och sina
utvecklingsuppgifter. Den nationella skolinspektionen
skall granska kvaliteten i såväl kommunala som
fristående skolor, säkerställa likvärdighet i
bedömningen av nationella prov och det nationella
betygssy-
stemet.
Enligt Folkpartiets uppfattning bör ett särskilt
uppdrag lämnas till Skolverket att genomföra en
uppföljning av kvaliteten i Kunskapslyftet.
Kunskapslyftskommittén skall följa och utvärdera
utbildningssatningen, men hittills har få uppgifter
som handlar om kvaliteten redovisats. Utbildningen
skall pågå till år 2002. Eventuella brister i
utbildningen bör rättas till snarast. Uppdraget till
Skolverket bör avse undervisningens kvalitet, lärarnas
kompetens samt betygens relation till resultat på
nationella prov.
När det gäller principerna för fördelning av
studieplatser till universitet och högskolor anser jag
att ett nytt system bör utformas som gör att antalet
studieplatser på olika utbildningar geografiskt
relateras till antalet sökande till olika orter. För
att inte splittra resurser i form av pengar och
personal bör resurserna koncentreras till de platser
studenter söker sig till. Omfattningen och
fördelningen av studieplatser skall alltså inte göras
utifrån regionalpolitiska överväganden. Det är vidare
angeläget att värna och stärka kvaliteten i
grundutbildningen. Vad jag nu anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 9 som sin
mening ge regeringen till känna.
Jag anser att en del av de medel som regeringen
avsätter för utbyggnaden av den högre utbildningen
åren 2001-2002 bör överföras till forskning och och
anställning av fler doktorander. Detta kan på sikt
medföra en förbättrad kvalitet i grundutbildningen
genom ökad tillgång på disputerade lärare. Som
föreslås i motion 1999/2000:Ub814 yrkande 13 bör 70
miljoner kronor överföras år 2001 och 200 miljoner
kronor år 2002. Jag vill också, i likhet med
motionärerna i motion 1999/2000:So263 yrkande 5,
särskilt peka på behovet av att fler logopeder
utbildas för hjälp åt barn med stamningsproblem. De
båda motionsyrkandena bör enligt min mening bifallas
av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 2, 7, 9, 13 och 14 bort hemställa
1. beträffande rätten att delta i
förskoleverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub294
yrkande 3 och 1999/2000:A230 yrkande 21 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub263 och
1999/2000:Sf302 yrkandena 14 och 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. beträffande maxtaxa inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf305 yrkandena
8 och 9 och med avslag på motionerna
1999/2000:Ub245 yrkande 1, 1999/2000:Sf302 yrkande
12 och 1999/2000:So325 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande nationellt kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 29
och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub212
yrkandena 2 och 3, 1999/2000:Ub227 yrkande 10,
1999/2000:Ub259 yrkandena 4 och 8 och
1999/2000:Ub311 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande uppföljning av kvaliteten i
Kunskapslyftet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub219 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
13. beträffande principerna för fördelning
av studieplatser till universitet och högskolor,
takten i expansionen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 9,
med anledning av motion 1999/2000:Ub435 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub421
yrkandena 10 och 13, 1999/2000:
Ub494, 1999/2000:Ub812 yrkandena 7 och 8 samt
1999/2000:Sk692 yrkande 31 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande utbyggnaden av den högre
utbildningen åren 2001 och 2002
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub814
yrkande 13 och 1999/2000:So263 yrkande 5, med
anledning av vad regeringen förordat, samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,
1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,
1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och 16,
1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,
1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,
1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444, 1999/2000:Ub447
yrkande 2, 1999/2000:Ub452, 1999/2000:Ub455,
1999/2000:Ub460, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:
Ub468, 1999/2000:Ub473, 1999/2000:Ub482,
1999/2000:Ub490, 1999/2000:Ub491, 1999/2000:Ub492
yrkande 1, 1999/2000:Ub499 yrkande 22,
1999/2000:So482 yrkande 5, 1999/2000:N239 yrkande
6, 1999/2000:N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
3. Maxtaxa inom förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg, m.m. (mom. 2 och 3) - m, kd,
c
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén
(m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Sofia
Jonsson (c) och Anders Sjölund (m) anför:
Vi avvisar införandet av en maxtaxa inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. En sådan
reform innebär att staten skulle peka ut vad som är
det bästa för den enskilda familjen och det enskilda
barnet, eftersom ekonomin styr de flesta människors
val. Enligt vår uppfattning kommer alternativa
barnomsorgslösningar få svårt att hävda sig i
förhållande till den offentliga barnomsorgen.
Valfriheten inskränks och mångfalden inom barnomsorgen
hämmas. Vi vill peka på att införandet av en maxtaxa
allra mest skulle gynna de familjer som har en
relativt hög inkomst, vilket är uppseendeväckande i
sig. Maxtaxa är vidare en dyr reform. Vi anser att
det är bättre att använda resurserna så att de kommer
alla barnfamiljer till del. Vi är också allvarligt
bekymrade för den kommunala ekonomin. Genomförandet av
en maxtaxa skulle kunna tränga undan andra viktiga
behov i kommunerna. Vi anser således att införandet av
en maxtaxa är förkastligt från åtminstone tre
perspektiv - ideologiskt, ekonomiskt och
fördelningspolitiskt.
Vi vill betona föräldrars och barns rätt till
valfrihet och mångfald inom barnomsorgen. Föräldrarna
måste ges en reell möjlighet att välja
barnomsorgsform. Alla former av barnomsorg måste ses
som ett komplement till föräldrarnas omsorg och utgå
från vad föräldrarna anser vara bäst för sitt barn. Vi
vill att det skall finnas förskolor som drivs av olika
huvudmän, familjedaghem, kooperativ samt en garanterad
tillgång till öppen förskola.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 2 och 3 bort hemställa
2. beträffande maxtaxa inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub245
yrkande 1, 1999/2000:Sf302 yrkande 12 och
1999/2000:So325 yrkande 6 och med avslag på motion
1999/2000:Sf305 yrkandena 8 och 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande valfrihet och mångfald inom
barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf302 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. Öppen förskola (mom. 4) - kd, c
Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Sofia
Jonsson (c) anför:
Under de senaste åren har var fjärde öppna förskola
försvunnit och takten i avvecklingen har ökat. Vi
anser att det är viktigt att bryta denna negativa
trend. Den öppna förskolan måste ges möjlighet att
utvecklas. Den fyller en viktig funktion i synnerhet
för familjer och barn i utsatta områden. Vi vill
betona att det inom den öppna förskolan finns en bred
erfarenhet, kunskap och en tradition som bl.a. bygger
på att man arbetar med många olika grupper som t.ex.
arbetssökande, dagbarnvårdare, invandrare och
ensamstående föräldrar.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 4 bort hemställa
4. beträffande öppen förskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sf302
yrkande 13, 1999/2000:Sf637 yrkande 19 och
1999/2000:So325 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Nationellt kvalitetsinstitut, m.m. (mom.
7, 8, 11, 13, 14, 15, 17 och 18) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)
och Anders Sjölund (m) anför:
Moderata samlingspartiet anser att ett fristående
nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas med uppgift
att kvalitetsgranska alla skolor. Den nationella
uppföljningen och utvärderingen är otillräcklig i sin
nuvarande form. Kvalitetsfrågorna måste få en mer
framskjuten plats i den svenska skolan. Det kräver en
ny organisation och att arbetet kan bedrivas mer
fristående från den politiska sfären. Vi anser att en
arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift att dra upp
riktlinjer för arbetet vid ett nationellt
kvalitetsinstitut. I utredningen bör ingå att lämna
förslag till organisation och arbetsformer för
institutet.
När det gäller utformningen m.m. av den kvalificerade
yrkesutbildningen vill vi framhålla att behovet av
kvalificerat yrkeskunnande är omfattande. De positiva
erfarenheterna av försöksverksamheten med KY måste tas
till vara och utvecklas. Erfarenheterna från
försöksverksamheten visar att det krävs utrymme för
variation och korta beslutsvägar för att utbildningen
skall kunna svara mot arbetslivets krav och därmed de
studerandes förväntningar. Det är viktigt att
specialdesignad utbildning mycket snabbt kan anordnas
och genomföras. Fristående och flexibla yrkesskolor
skall vara ett alternativ till den traditionella
högskolan. Beslut om att godkänna utbildningar kan tas
nationellt, men det är en fördel om man beslutar
lokalt med stöd av nationella kriterier. Det är
viktigt att utbildningarna följer arbetslivets rytm.
Nuvarande modell är enligt vår uppfattning stelbent
vad gäller tidsanvändningen inom utbildningarna. För
vissa branscher och yrken krävs mer av
arbetsplatsförlagd utbildning och för andra mindre.
Utbildningens längd bör kunna variera mellan ett och
tre år. Det skall finnas minst tre olika examina som
bygger på utbildningens längd och innehåll. Lön bör
kunna utgå till eleven under tiden på arbetsplatsen
och vi förutsätter att avtal kan träffas om lön som
motsvarar minst studiemedelsbeloppet.
Moderata samlingspartiet anser att en nationell
skolpeng skall införas. Staten bör ta över ansvaret
för grundskolans finansiering fr.o.m. år 2001. Staten
skall ange de nationella målen och garantera samtliga
elever de resurser som krävs för en likvärdig
utbildning. Kommunerna skall även kunna genomföra
lokala satsningar på skolan utöver den skolpeng som
förs direkt till den skola eleven väljer. Alla elever
och föräldrar skall ha möjlighet att fritt välja
skola. En övergång till att fördela resurser efter
vilken skola eleverna och föräldrarna väljer innebär
att skolornas självständighet och frihet att förfoga
över de ekonomiska medlen och hur de skall användas
ökar. Vi har i vårt budgetalternativ beräknat 50,9
miljarder kronor för detta ändamål fr.o.m. budgetåret
2001.
När det gäller principerna för fördelning av
studieplatser till universitet och högskolor anser vi
att den viktigaste och grundläggande drivkraften för
utbyggnaden av den högre utbildningen skall vara
lärosätenas konkurrens om studenterna. Utbyggnaden av
högskolan skall alltså inte göras utifrån
regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska skäl. De
kvantitativa mål som regering och riksdag ställer upp
måste vara förenliga med de rimliga och nödvändiga
krav som studenterna och omvärlden ställer rörande
utbildningens kvalitet. Vi menar att det bör införas
en ny princip i fråga om resursfördelning till
universitet och högskolor. Lärosäten som inte får
tillräckligt många sökande i relation till antalet
platser skall vara skyldiga att överföra ej utnyttjade
medel till ett nytt anslag, som skall användas för att
lärosäten som har fler sökande än studieplatser skall
kunna få utökade resurser. Vidare anser vi att det
finns anledning att från statens sida vidta särskilda
utbildningssatsningar. En sådan särskild satsning på
civilingenjörsutbildning bör ha som mål att det inom
fem år skall utexamineras 50 % fler civilingenjörer än
i dag. Riksdagen bör med bifall till motionerna
1999/2000:Ub812 yrkandena 7 och 8 samt 1999/2000:Sk692
yrkande 31 som sin mening ge regeringen till känna vad
vi här har anfört.
Vid den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen
är det enligt vår mening viktigt att ta till vara de
forskningsmiljöer som ännu inte kompletterats med
högskoleutbildning av hög kvalitet. Vi vill särskilt
lyfta fram förslaget i motion 1999/2000:N239 yrkande 6
om att använda Studsvik och Askölaboratoriet för
utbildning i anslutning till den kvalificerade
forskning som finns där. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandet.
Personskadeskyddet bör vara enhetligt och lika för
alla studenter oavsett om lärosätet är statligt eller
har icke-statlig huvudman. Det är viktigt att
studenter vid högskolor och universitet med annan
huvudman än staten inte särbehandlas negativt.
Regeringen bör låta utreda hur alla lärosäten skall
kunna erbjuda sina studenter samma försäkring och
administrativa hantering av denna som de statliga
högskolorna gör. Vad vi här har anfört bör riksdagen
med anledning av motion 1999/2000:Ub3 som sin mening
ge regeringen till känna.
Vi anser beträffande nationella och internationella
forskningsresurser att riksdagen med bifall till
motion 1999/2000:Ub812 yrkande 12 bör uttala sig för
att det bör göras större satsningar på regioner, där
man målmedvetet arbetar med att bygga upp
internationellt konkurrenskraftiga koncentrationer av
kunskap, kunnande och kapital. Mer av de samlade
ubildnings- och forskningsresurserna bör inriktas på
sådana kunskapskluster.
I likhet med vad som förordas i samma motion, yrkande
13, anser vi att riksdagen genom ett tillkännagivande
begär att regeringen de närmast följande åren
(2001-2002) beräknar en ökning med 10 miljoner kronor
vartdera året av medlen för dyrbar vetenskaplig
utrustning, sammantaget 20 miljoner kronor. Härigenom
kan användningen av de högpresterande datorsystemen,
de s.k. superdatorerna, räddas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 7, 8, 11, 13, 14, 15, 17 och 18 bort
hemställa
7. beträffande nationellt kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub227
yrkande 10, 1999/2000:Ub311 yrkande 3 och
1999/2000:Ub259 yrkandena 4 och 8 och med avslag
på motionerna 1999/2000:Ub212 yrkandena 2 och 3
samt motion 1999/2000:Ub294 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
8. beträffande utformningen m.m. av den
kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub310 yrkandena
1-4 och 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
11. beträffande nationell skolpeng
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub227
yrkande 4, 1999/2000:Ub812 yrkande 3 och
1999/2000:A805 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande principerna för fördelning
av studieplatser till universitet och högskolor,
takten i expansionen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub812
yrkandena 7 och 8 och 1999/2000:Sk692 yrkande 31,
med anledning av motion 1999/2000:Ub814 yrkande 9
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub421
yrkandena 10 och 13, 1999/2000:Ub435 yrkande 1 och
1999/2000:Ub494 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
14. beträffande utbyggnaden av den högre
utbildningen åren 2001 och 2002
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat samt med bifall
till motion 1999/2000:N239 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,
1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,
1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och 16,
1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,
1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,
1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444, 1999/2000:Ub447
yrkande 2, 1999/2000:Ub452, 1999/2000:Ub455,
1999/2000:Ub460, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:Ub468,
1999/2000:Ub473, 1999/2000:
Ub482, 1999/2000:Ub490, 1999/2000:Ub491,
1999/2000:Ub492 yrkande 1, 1999/2000:Ub499 yrkande
22, 1999/2000:Ub814 yrkande 13, 1999/2000:So263
yrkande 5, 1999/2000:So482 yrkande 5,
1999/2000:N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
15. beträffande personskadeförsäkring för
studenter vid icke-statliga universitet och
högskolor
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
17. beträffande internationellt
konkurrenskraftiga koncentrationer av kunskap m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub812 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
18. beträffande medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning de närmaste åren
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub812 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. Nationellt kvalitetsinstitut, m.m. (mom.
7, 13 och 14) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Centerpartiet anser att ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut bör inrättas. Vi anser att beslutet
att inrätta en kvalitetsgranskningsnämnd vid
Skolverket var ett steg i fel riktning som bör
återkallas. Som huvudmän för ett särskilt institut
skulle t.ex. kommunerna och lärarnas organisationer
kunna fungera. Institutet bör ha till uppgift att
jämföra data kommun för kommun och skola för skola.
Det bör också ha i uppgift att utveckla och förfina
metoder för utvärdering och att stödja kommunerna i
deras eget arbete med utvärdering, t.ex. genom att
erbjuda expertis på området.
När det gäller fördelningen av studieplatser till
universitet och högskolor och takten i expansionen
anser jag, som anförs i motion 1999/2000:Ub494, att
det nu finns skäl att slå av på ökningstakten för att
låta kvaliteten hinna i kapp utbyggnaden.
Nyrekryteringen av lärare har t.ex. inte ökat i samma
takt som utbyggnaden av antalet studieplatser.
Högskolorna behöver därför ett andrum för att besätta
lärartjänster och höja forskningsandelen. Riksdagen
bör bifalla den nämnda motionen.
En fortsatt utbyggnad av högskoleverksamheten i
Dalarna är mycket angelägen. Jag anser att ett
nationellt kompetenscentrum inom ITS bör inrättas vid
Högskolan Dalarna. ITS står för Intelligenta
Transportsystem och är ett kunskapstema som använder
informationsteknik för att bl.a. förbättra
trafiksäkerhet och miljö. Riksdagen bör med bifall
till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 22 som sin mening
ge regeringen till känna vad jag har anfört om
utbyggnaden av den högre utbildningen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 7, 13 och 14 bort hemställa
7. beträffande nationellt kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkandena
2 och 3 och med avslag på motionerna
1999/2000:Ub227 yrkande 10, 1999/2000:Ub259
yrkandena 4 och 8, 1999/2000:Ub294 yrkande 29 och
1999/2000:Ub311 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande principerna för fördelning
av studieplatser till universitet och högskolor,
takten i expansionen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub494, med
anledning av motion 1999/2000:Ub421 yrkande 10
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub421
yrkande 13, 1999/2000:Ub435 yrkande 1,
1999/2000:Ub812 yrkandena 7 och 8, 1999/2000:Ub814
yrkande 9 och 1999/2000:Sk692 yrkande 31 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
14. beträffande utbyggnaden av den högre
utbildningen åren 2001 och 2002
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat samt med bifall
till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 22 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,
1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,
1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och 16,
1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,
1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,
1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444, 1999/2000:Ub447
yrkande 2, 1999/2000:Ub452, 1999/2000:Ub455,
1999/2000:Ub460, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:Ub468,
1999/2000:Ub473, 1999/2000:
Ub482, 1999/2000:Ub490, 1999/2000:Ub491,
1999/2000:Ub492 yrkande 1, 1999/2000:Ub814 yrkande
13, 1999/2000:So263 yrkande 5, 1999/2000:So482
yrkande 5, 1999/2000:N239 yrkande 6, 1999/2000:
N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
7. Lärlingsutbildning (mom. 10) - m, kd, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén
(m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m) anför:
Vi vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning där
skolan och arbetslivet delar på ansvaret för
utbildningen. Utbildningen bör utformas tillsammans
med branscher och företag. Den praktiska utbildningen
på arbetsplatsen skall kombineras med studier i ämnen
som efterfrågas inom yrkesområdet. Förslagsvis kan den
vara fyraårig, men den totala tiden kan variera.
Ibland, men inte alltid, kan de två första åren
tillbringas i skolan och de två sista åren i
arbetslivet. Lärlingsutbildningen skall inte
obligatoriskt leda till högskolebehörighet. Företagen
bör få ersättning motsvarande kommunens kostnad för
yrkesutbildning under ett år, samtidigt som lärlingen
ges ersättning under tredje och fjärde året i relation
till den insats som görs i produktionen. Utbildningen
bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett
yrkesdiplom eller en yrkesexamen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 10 bort hemställa
10. beträffande lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 22
och med anledning av motionerna 1999/2000:Ub223
yrkande 1, 1999/2000:Ub236 yrkande 15,
1999/2000:Ub270, 1999/2000:Ub271 och
1999/2000:A282 yrkande 3 samt med avslag på motion
1999/2000:Ub813 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret 2000
(mom. 19) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)
och Anders Sjölund (m) anför:
Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit en
alternativ budget för år 2000. Den framgår av
reservation 21 i finansutskottets betänkande
1999/2000:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där
en utgiftsram på 32 925 000 000 kr. Eftersom denna
avviker från det som riksdagen har beslutat (rskr.
28), har vi valt att inte reservera oss här men vill
redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget
för år 2000.
När det gäller verksamhetsområdet Förskola, skola och
vuxenutbildning vill vi framhålla följande.
Kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats i
den svenska skolan. Vi föreslår inrättandet av ett
fristående kvalitetsinstitut för uppföljning och
utvärdering samt en sammanslagning av Skolverket och
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
Uppgifterna att svara för uppföljning och utvärdering
lyfts i huvudsak från Skolverket till det nya
kvalitetsinstitutet som i vårt budgetförslag tilldelas
200 miljoner kronor. Anslaget till SIH utgår. I
reservation 5 har vi närmare utvecklat vår syn på ett
fristående kvalitetsinstitut.
Vi föreslår att anslaget A 3 Forskning inom
skolväsendet ökas med 8 miljoner kronor för
forskningsprojekt om långsiktig kunskapsbildning.
Moderata samlingspartiet har konsekvent drivit frågor
om informationsteknikens betydelse för utveckling,
modernisering och förnyelse av skolans arbetssätt och
pedagogik. Informationstekniken måste införas och
användas som ett viktigt arbetsredskap och hjälpmedel
i alla skolor och på alla nivåer. Det är också viktigt
att informationstekniken som ett pedagogiskt
instrument tydliggörs i lärarutbildningen. I vårt
budgetalternativ föreslår vi sammanlagt 1 171 miljoner
kronor mer än regeringen under den kommande
treårsperioden för att stärka lärarnas IT-kunnande,
driva projekt som rör digital distansutbildning och
för bredbandsuppkopplingar till samtliga skolor. För
budgetåret 2000 föreslår vi en ökning med 460 miljoner
kronor av anslaget A 4 Program för IT i skolan.
Vi föreslår att anslaget A 5 Förstärkning av
utbildning i storstadsregionerna utgår. Enligt vår
uppfattning löses inte problem med utanförskap med mer
statsbidrag till vissa kommuner. Det som behövs är i
stället att alla elever ges bra möjligheter att välja
skola och att staten tar över finansieringen av
skolan. Vi anser att utveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp är ett prioriterat
område och föreslår en ökning av anslaget A 7 med 1
miljon kronor.
Enligt vår uppfattning är det fullkomligt orimligt
att lägga ned Ekeskolan och Hällsboskolan. Vi föreslår
att anslaget A 8 Specialskolor och resurscenter
sammanlagt tillförs ytterligare 30 miljoner kronor
under den kommande treårsperioden (10 miljoner kronor
år 2000) för ett bibehålla och utveckla den kompetens
som finns vid skolorna. Vi föreslår vidare att
anslaget A 12 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet ökas med 14 miljoner kronor. De svenska
skolorna underlättar svenska medborgares möjligheter
att arbeta utomlands och de fungerar också som
betydelsefulla marknadsförare av Sverige.
När det gäller anslaget till Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna anser vi att en
successiv neddragning av antalet platser inom
Kunskapslyftet bör ske, samtidigt som den
kvalificerade yrkesutbildningen (KY) bör byggas ut
till att omfatta 27 200 platser år 2002. I vårt
budgetalternativ tillför vi anslaget 850 miljoner
kronor från utgiftsområde 17 anslaget L 1 Bidrag till
folkbildningen. Sammantaget föreslår vi att anslaget
till Särskilda utbildningsinsatser för vuxna minskas
med 176 miljoner kronor år 2000. Vi utvecklar närmare
vår syn på utformningen m.m. av KY i reservation 5.
Som också framgår av reservation 5 anser vi att
utbyggnaden av universitet och högskolor skall ske i
en omfattning som motsvarar intresset bland de sökande
till högskolan och inte som i dag utifrån bl.a.
regionalpolitiska skäl. Ett nytt anslag, B 59 Medel
att fördela för grundutbildning och internationell
utveckling m.m., bör föras upp från vilket lärosäten
som har fler sökande än studieplatser i
grundutbildningen skall kunna få utökade resurser.
Till det nya anslaget vill vi anvisa drygt 242
miljoner kronor för år 2000. Även för forskning och
forskarutbildning vill vi föra upp ett nytt anslag, B
58, som skall kunna användas för att ge ökade
forskningsresurser till de lärosäten som i regeringens
förslag tilldelats obetydliga ökningar och som håller
hög kvalitet, uppnår goda resultat och får många
sökande. Till det nya anslaget B 58 Medel att fördela
för forskning och forskarutbildning anslår vi för år
2000 närmare 245 miljoner kronor. Medel till de nya
anslagen tar vi från anslaget B 53 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. som därmed
avskaffas. Vidare kan anslaget B 54 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
minskas med 50 miljoner kronor.
Vi anser att Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör ges
möjlighet att bli en komplett specialhögskola inom
informationsteknik och så småningom ett IT-
universitet. Högskolan bör därför tilldelas 8 miljoner
kronor utöver regeringens förslag till forskning och
forskarutbildning. Däremot vill vi minska
forskningsanslaget till Mitthögskolan med 20 miljoner
kronor. Det är orimligt, menar vi, att Mitthögskolan
tilldelas forskningsresurser i nivå med de nya
universitetens. Till bidrag för mikroelektroniskt
centrum vid Chalmers tekniska högskola AB - ett bidrag
som tidigare utlovats av regeringen men nu dragits in
- föreslår vi 60 miljoner kronor under anslaget B 52
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Inom verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser föreslår vi i vår
alternativa budget sammanlagt 195 miljoner kronor mer
än regeringen. Vår föreslagna ökning avser
förstärkning av forskningsråden, europeisk
forskningssamverkan samt ökade medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning. Jämfört med regeringens
förslag ökas anslagen till Naturvetenskapliga
forskningsrådet och Teknikvetenskapliga
forskningsrådet med vart-dera 50 miljoner kronor,
Medicinska forskningsrådet med 25 miljoner kronor samt
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet med
10 miljoner kronor. Det ankommer på de fyra
vetenskapliga forskningsråden att förmedla resurser
till forskningsprojekt av hög kvalitet. Rådens
möjligheter till detta är beroende av tillgången på
medel. Också i enlighet med vårt budgetalternativ bör
anslaget Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
tillföras 10 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Detta bör kunna medverka till att rädda
användningen av de s.k. superdatorerna. Slutligen
menar vi att det förutvarande anslaget för europeisk
forskningssamverkan bör återinföras och att 50
miljoner kronor anvisas för nästa år under anslaget.
Vi är beredda att även de närmast följande åren
(2001-2002) föra upp 50 miljoner kronor varje år på
anslaget. Det är mycket angeläget att fler svenska
forskare ges möjlighet att delta i internationella
forskningsprojekt av högsta kvalitet, projekt som
Sverige ensamt inte klarar av att genomföra.
Beträffande området Gemensamma ändamål anser vi att
det är möjligt att ta ut en besparing om 5 miljoner
kronor inom anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. Den i
propositionen redovisade anslagsutvecklingen tyder på
ett beräknat överskott för år 1999.
2. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret 2000
(mom. 19) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en
alternativ budget för år 2000. Den framgår av
reservation 22 i finansutskottets betänkande
1999/2000:
FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där en
utgiftsram på 32 242 000 000 kr. Eftersom denna
avviker från det som riksdagen har beslutat (rskr.
28), har vi valt att inte reservera oss här men vill
redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget
för 2000.
När det gäller verksamhetsområdet Förskola, skola och
vuxenutbildning föreslår vi att anslaget A 1
Skolverket minskas med 15 miljoner kronor. Vi bedömer
att detta kan göras utan inskränkningar i verksamheten
med hänsyn till ett stort anslagssparande. Vi anser
att satsningen på IT i skolan bör ske i en mer
realistisk takt och föreslår därför en minskning av
anslaget A 4 med 70 miljoner kronor. Redan i vår
budgetmotion för budgetåret 1999 uppmärksammade vi att
regeringens utbyggnadstakt för den femåriga
utbildningssatsningen - Kunskapslyftet - var
orealistisk. Detta kom också regeringen fram till i
vårbudgeten. Den aviserade utbyggnaden drogs tillbaka
och i stället föreslogs en förlängning av satsningen.
Vi håller fast vid vår jämna utbyggnadstakt och
avsätter därför 100 miljoner kronor utöver regeringens
förslag till Kunskapslyftet såväl år 2000 som år 2001.
Vi anser att bidraget till fackliga organisationer, 40
miljoner kronor, för uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor kan finansieras inom ramen
för befintliga medel. Sammantaget föreslår vi således
att anslaget A 15 ökas med 60 miljoner kronor år 2000.
Vi avsätter också 25 miljoner kronor under ett nytt
anslag till marknadsföring av en ny
lärlingsutbildning.
Inom verksamhetsområdet Universitet och högskolor
m.m. välkomnar vi den satsning på högre utbildning som
regeringen gör, men vi menar att en alltför hög takt i
utbyggnaden innebär risk för att kvaliteten i
utbildningen urholkas. Därför vill vi utöka antalet
platser inom den högre utbildningen i en något lugnare
takt än den regeringen föreslår, nämligen med 7 500
nya platser år 2000 och med ett lika stort antal nya
platser vartdera av åren 2001 och 2002. Därtill bör en
särskild satsning göras med 5 000 platser år 2000 att
fördelas mellan universiteten i storstäderna. Samtliga
dessa platser skall vara permanenta. Den lugnare
utbyggnadstakten ger också utrymme för att förstärka
forskarutbildningen med 50 miljoner kronor, vilket
bidrar till att öka antalet disputerade lärare.
Dessutom avsätter vi 50 miljoner kronor till
kompetensutveckling i pedagogik för högskolans lärare.
Konsekvensen av våra förslag är att anslagen till
universitet och högskolor minskas med sammanlagt 525
miljoner kronor (B 61 Minskad volym inom
grundutbildningen). Enligt vår uppfattning måste
större satsningar göras på spetsutbildningar om
Sverige skall fortsätta att vara konkurrenskraftigt.
Vi föreslår därför att ett nytt anslag för
kvalitetssatsning inom spetsutbildningen förs upp med
200 miljoner kronor (B 60).
Inom området Högskolemyndigheter vill vi som ett led
i en besparing på myndigheter reducera anslaget C 1
Högskoleverket med 6 miljoner kronor. Det motsvarar
ungefär 5 % av det totala anslaget. Den i
propositionen redovisade anslagsutvecklingen tyder på
ett stort anslagssparande.
3. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret 2000
(mom. 19) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Centerpartiet har i motioner föreslagit en alternativ
budget för år 2000. Den framgår av reservation 23 i
finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1. För
utgiftsområde 16 föreslår vi där en utgiftsram på
32 773 000 000 kr. Eftersom denna avviker från det som
riksdagen har beslutat (rskr. 28), har vi valt att
inte reservera oss här men vill redovisa vår
inställning till utgiftsområdets budget för år 2000.
När det gäller verksamhetsområdet Förskola, skola och
vuxenutbildning har vi i vårt budgetalternativ
föreslagit en minskning av anslaget A 1 Statens
skolverk med 25 miljoner kronor. Vi anser att beslutet
att inrätta skolinspektörstjänsterna vid Skolverket
var ett steg i fel riktning och bör återkallas. Vi
föreslår i stället under ett särskilt anslag att 100
miljoner kronor anvisas för inrättande av ett
kvalitetsinstitut. I reservation 6 utvecklar vi
närmare vår syn på ett sådant kvalitetsinstitut.
Under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg har vi beräknat 10 miljoner kronor för
utveckling av läromedel för elever med läs- och
skrivsvårigheter. Vi föreslår därjämte en minskning av
anslaget på 3 miljoner kronor. Vi vill betona vikten
av ökad kompetensutveckling för lärare m.fl. inom
skolan. Vi föreslår att 80 miljoner kronor avsätts
under ett nytt anslag för en särskild skolsatsning som
bör innefatta kompetensutveckling för skolledare och
kommunpolitiker för att stärka kunskaperna om
målstyrning och kvalitetssäkring, program för läs- och
skrivutveckling och matematik samt resurser för
didaktisk forskning. Vi föreslår också en ökning av
anslaget A 3 Forskning inom skolområdet med 10
miljoner kronor för forskning om läs- och
skrivsvårigheter.
Vårt budgetförslag innebär för verksamhetsområdet
Universitet och högskolor m.m. att vartdera Karlstads
universitet, Växjö universitet och Örebro universitet
samt Mitthögskolan tillförs 3 miljoner kronor utöver
regeringens förslag i forskningsresurser för år 2000.
Också Högskolan i Kalmar och Högskolan i
Karlskrona/Ronneby får genom vårt förslag ytterligare
8 miljoner kronor vardera för forskning och
forskarutbildning. Vi vill förstärka anslaget B 54
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor med 93 miljoner kronor. Särskilt vill vi
framhålla att Högskolan i Borås bör tilldelas 5
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för
forskning. Enligt vår mening kan anslagsposterna För
regeringens fördelning tas bort under anslagen B 52
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (-8
miljoner kronor) och B 53 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. (-100 miljoner kronor).
Dock bör 25 miljoner kronor föras till det senare
anslaget för att ge ökat utrymme för
distansutbildning.
4. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret 2000
(mom. 19) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en
alternativ budget för år 2000. Den framgår av
reservation 24 i finansutskottets betänkande
1999/2000:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där
en utgiftsram på 32 068 000 000 kr. Eftersom denna
avviker från det som riksdagen har beslutat (rskr.
28), har vi valt att inte reservera oss här men vill
redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget
för 2000.
När det gäller anslagen under verksamhetsområdet
Förskola, skola och vuxenutbildning vill vi framhålla
följande. Det är viktigt att det finns tillgång till
svenska skolor utomlands. Svenska barn som bor
utomlands bör ses som en framtida resurs för Sverige.
I vårt budgetalternativ tillför vi därför anslaget A
12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 20
miljoner kronor. Verksamheten inom Kunskapslyftet kan
enligt vår mening reduceras mot bakgrund av en mera
begränsad efterfrågan av utbildningen och det
förbättrade arbetsmarknadsläget. Vi föreslår att
anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
minskas med 1 000 miljoner kronor år 2000.
Vi anser det vara av avgörande betydelse att
undervisningen och forskningen vid universitet och
högskolor håller god kvalitet. Utan disputerade lärare
kan inte våra lärosäten erbjuda den vetenskapliga
kvalitet på undervisningen som studenterna har rätt
att kräva. Anslagen till universitet och högskolor bör
enligt vår mening ökas med 110 miljoner kronor för
kvalitetsförbättringar av grundutbildningen. Vidare
bör det tillföras 100 miljoner kronor att fördelas
till universitet och högskolor för anställning av
doktorander. Vi vill dessutom anslå 95 miljoner kronor
för att lärosätena skall kunna bedriva sommarkurser,
något som vi ser som ett steg mot ökad valfrihet för
studenterna. Av praktiska skäl föreslår vi att dessa
ökningar, sammanlagt 305 miljoner kronor, görs på
anslaget B 53 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.
Inom området Högskolemyndigheter anslår vi 20
miljoner kronor utöver förslaget i
budgetpropositionen. Vi motsätter oss den höjning av
expeditionsavgiften för återbetalning av studielån som
regeringen har vidtagit och kompenserar myndigheten
för intäktsminskningen genom denna ökning av anslaget.
När det slutligen gäller verksamhetsområdet
Nationella och internationella forskningsresurser
anser vi att den tidigare neddragningen på
forskningsråden inte är acceptabel. Rådens resurser
måste räcka till fri grundforskning. Vi kan se hur
sektors- och uppdragsforskning har ökat kraftigt. Mot
den bakgrunden är det viktigt att förutsättningarna
för att kunna pröva okonventionella idéer inom
forskningen förbättras. Det är när sådana idéer möts
som det kan bli forskningsresultat som ingen kunnat
förutse. Mångfalden och friheten att kunna omsätta
idéer i praktisk forskningsverksamhet har i sig ett
egenvärde. Mot bakgrund härav har vi velat föreslå att
Forskningsrådsnämnden tillförs 150 miljoner kronor.
Denna förstärkning bör föras vidare till
forskningsråden för att säkra den obundna forskningen.
5. Rätten att delta i förskoleverksamhet m.m.
(mom. 1) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)
och Anders Sjölund (m) anför:
Vad gäller frågan om tre timmars allmän förskola för
4-5-åringar vill vi avvakta regeringens förslag.
Pedagogiskt planerad förskoleverksamhet har många
fördelar, men vi anser det nödvändigt att en sådan
reform ges en sådan inriktning att mångfald och
valfrihet vad gäller val av barnomsorg främjas. Vi
anser också att verksamhetens kvalitet har betydelse.
Vi är kritiska till att all barnomsorg numera kallas
förskola och att en statlig läroplan skall gälla barn
från 1 års ålder. Det är skillnad på den pedagogiska
verksamhet som kan bedrivas med barn i så vitt skilda
åldrar. För de mindre barnen torde frågan om bra
barnomsorg vara viktigast.
6. Folkomröstning om utformningen av
barnomsorgen
(mom. 5) - m
Lars Hjertén (m) anför:
Utformningen av barnomsorgen är en fråga som har
större betydelse för en barnfamilj än nästan alla
andra frågor. Hur skall allmänhetens förtroende för
det demokratiska styrelsesättet öka och hur skall
politiker och den politiska beslutsprocessen återfå
förtroende hos allmänheten? Min grundläggande
uppfattning är att man borde överväga en
folkomröstning när det gäller utformningen av
barnomsorgen. Det vore på tiden att ge den svenska
allmänheten en rejäl chans att direkt få säga sin
mening i en fråga som är angelägen för alla, innan
långtgående beslut fattas av riksdagen.
7. Familjedaghemmen - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)
och Anders Sjölund (m) anför:
Vi är mycket tveksamma till de långsiktiga
konsekvenserna av att regeringen nu låter utarbeta
riktlinjer för familjedaghemmen där dagbarnvårdarnas
"samhälleliga uppdrag" m.m. skall preciseras.
Familjedaghemmen utgör ett viktigt alternativ inom
barnomsorgen. En av poängerna är att föräldrar och
dagmammor tillsammans kan samarbeta och att barnen får
vara i ett hem där dagen inte som på institution
planeras i detalj. Den allmänna utvecklingen tyder på
att kommunerna i rask takt avvecklar detta alternativ
inom barnomsorgen eller att familjedaghemmen alltmer
institutionaliseras. Skälet för oss att avvisa
läroplanen för förskolan (inklusive barnomsorgen)
byggde på oro för en likriktning inom barnomsorgen. De
nu aviserade riktlinjerna visar att oron var befogad.
Med den politik som nu bedrivs ligger statliga
anvisningar för föräldrar i farans riktning.
8. Utbyggnaden av den högre utbildningen åren
2001 och 2002 (mom. 14) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Jag vill hänvisa till Centerpartiets ställningstagande
i partimotion 1999/2000:
Fi211 med förslag till utgiftsramar - som behandlats
av finansutskottet - att utbyggnaden av den högre
utbildningen åren 2001 och 2002 skall omfatta
sammantaget 10 000 utbildningsplatser, jämfört med
regeringens förslag om ca 21 000 platser. Centern vill
därutöver satsa på att stärka kvaliteten inom den
högre utbildningen.
9. Utbyggnaden av högre utbildning och
forskning - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)
och Anders Sjölund (m) anför:
Med anledning av enskilda motioner från moderata
riksdagsledamöter om fler utbildningsplatser eller
ökade forskningsresurser till visst lärosäte eller
viss region vill vi hänvisa till vår principiella
uppfattning när det gäller frågor om utbyggnad. Den
uttrycks i vår reservation 5 när det gäller utbyggnad
av grundutbildningen, nämligen att fördelningen av
studieplatser i första hand skall ske i en omfattning
som motsvarar studenternas intresse för respektive
ämne och institution. Enligt samma principer skall
ökade resurser till forskning och forskarutbildning
tilldelas de lärosäten, där många studenter i första
hand anger att de vill studera och som dessutom håller
hög kvalitet och uppnår goda resultat.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
---------------------------------------
A Förskola, skola och vuxenutbildning
-----------------------------------------------------------
1 Statens skolverk (ram) 301 568
-----------------------------------------------------------
2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 313 799
(ram)
-----------------------------------------------------------
3 Forskning inom skolväsendet (ram) 8 115
-----------------------------------------------------------
4 Program för IT i skolan (ram) 501 254
-----------------------------------------------------------
5 Förstärkning av utbildning i 265 000
storstadsregionerna (ram)
-----------------------------------------------------------
6 Statens institut för handikappfrågor i skolan 123 098
(ram)
-----------------------------------------------------------
7 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med handikapp (ram)
21 470
-----------------------------------------------------------
8 Specialskolor och resurscenter (ram) 453 129
-----------------------------------------------------------
9 Särskilda insatser på skolområdet (ram) 276 353
-----------------------------------------------------------
10 Sameskolstyrelsen (ram) 34 990
-----------------------------------------------------------
11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola (ram)
123 793
-----------------------------------------------------------
12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 73 091
(ram)
-----------------------------------------------------------
13 Statens skolor för vuxna (ram) 41 834
-----------------------------------------------------------
14 Bidrag till viss verksamhet inom 140 701
vuxenutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (ram) 4 307 844
-----------------------------------------------------------
16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling (ram)
17 163
-----------------------------------------------------------
---------------------------------------
B Universitet och högskolor m.m.
-----------------------------------------------------------
1 Uppsala universitet: Grundutbildning (ram) 802 766
-----------------------------------------------------------
2 Uppsala universitet: Forskning och 976 369
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
3 Lunds universitet: Grundutbildning (ram) 1 029 776
-----------------------------------------------------------
4 Lunds universitet: Forskning och 983 709
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
5 Göteborgs universitet: Grundutbildning (ram) 984 972
-----------------------------------------------------------
6 Göteborgs universitet: Forskning och 799 136
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
7 Stockholms universitet: Grundutbildning (ram) 685 183
-----------------------------------------------------------
8 Stockholms universitet: Forskning och 798 090
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
9 Umeå universitet: Grundutbildning (ram) 742 064
-----------------------------------------------------------
10 Umeå universitet: Forskning och 553 758
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
11 Linköpings universitet: Grundutbildning (ram) 729 320
-----------------------------------------------------------
12 Linköpings universitet: Forskning och 360 441
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
13 Karolinska institutet: Grundutbildning (ram) 259 942
-----------------------------------------------------------
14 Karolinska institutet: Forskning och 624 371
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 735 243
(ram)
-----------------------------------------------------------
16 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och 527 383
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 398 973
(ram)
-----------------------------------------------------------
18 Luleå tekniska universitet: Forskning och 184 019
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
19 Karlstads universitet: Grundutbildning (ram) 314 527
-----------------------------------------------------------
20 Karlstads universitet: Forskning och 75 405
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
21 Växjö universitet: Grundutbildning (ram) 270 279
-----------------------------------------------------------
22 Växjö universitet: Forskning och 75 518
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
23 Örebro universitet: Grundutbildning (ram) 323 509
-----------------------------------------------------------
24 Örebro universitet: Forskning och 75 630
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
25 Mitthögskolan: Grundutbildning (ram) 453 409
-----------------------------------------------------------
26 Mitthögskolan: Forskning (ram) 75 118
-----------------------------------------------------------
27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 161 113
Grundutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning (ram)
23 580
-----------------------------------------------------------
29 Malmö högskola: Grundutbildning (ram) 429 665
-----------------------------------------------------------
30 Malmö högskola: Forskning och 51 388
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
31 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning (ram) 246 915
-----------------------------------------------------------
32 Högskolan i Kalmar: Forskning och 23 509
forskarutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
33 Danshögskolan: Grundutbildning (ram) 22 942
-----------------------------------------------------------
34 Dramatiska institutet: Grundutbildning (ram) 56 200
-----------------------------------------------------------
35 Högskolan i Borås: Grundutbildning (ram) 192 351
-----------------------------------------------------------
36 Högskolan Dalarna: Grundutbildning (ram) 229 635
-----------------------------------------------------------
37 Högskolan på Gotland: Grundutbildning (ram) 69 957
-----------------------------------------------------------
38 Högskolan i Gävle: Grundutbildning (ram) 220 567
-----------------------------------------------------------
39 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning (ram) 156 075
-----------------------------------------------------------
40 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning (ram) 171 620
-----------------------------------------------------------
41 Högskolan i Skövde: Grundutbildning (ram) 158 076
-----------------------------------------------------------
42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: 139 532
Grundutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
43 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 35 208
(ram)
-----------------------------------------------------------
44 Konstfack: Grundutbildning (ram) 99 516
-----------------------------------------------------------
45 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning (ram) 46 893
-----------------------------------------------------------
46 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: 88 319
Grundutbildning (ram)
-----------------------------------------------------------
47 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 305 055
(ram)
-----------------------------------------------------------
48 Mälardalens högskola: Grundutbildning (ram) 314 951
-----------------------------------------------------------
49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 13 856
(ram)
-----------------------------------------------------------
50 Södertörns högskola: Grundutbildning (ram) 172 114
-----------------------------------------------------------
51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 22 540
(ram)
-----------------------------------------------------------
52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar 1 543 659
m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
53 Särskilda utgifter inom universitet och 451 293
högskolor m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete 192 178
vid vissa högskolor (ram)
-----------------------------------------------------------
55 Sunet (ram) 75 692
-----------------------------------------------------------
56 Ersättningar för klinisk utbildning och 1 600 913
forskning (ram)
-----------------------------------------------------------
57 Universitets och högskolors premier för de
statliga avtalsförsäkringarna (ram)
1 557 530
-----------------------------------------------------------
---------------------------------------
C Högskolemyndigheter m.fl.
-----------------------------------------------------------
1 Högskoleverket (ram) 131
775
-----------------------------------------------------------
2 Verket för högskoleservice (ram) 12 171
-----------------------------------------------------------
3 Centrala studiestödsnämnden (ram) 343
250
-----------------------------------------------------------
---------------------------------------
E Gemensamma ändamål
-----------------------------------------------------------
1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 37 629
(ram)
-----------------------------------------------------------
2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets 22 805
område m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 32 572
588
-----------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A Förskola, skola och vuxenutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Statens skolverk (ram) 301 568
-------------------------------------------------------------------------------
A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg (ram) 313 799
-------------------------------------------------------------------------------
A 3 Forskning inom skolväsendet (ram) 8 115 +8 0
-------------------------------------------------------------------------------
A 4 Program för IT i skolan (ram) 501 254 +4
000
-------------------------------------------------------------------------------
A 5 Förstärkning av utbildning i (ram) 265 000 -2
storstadsregionerna 0
-------------------------------------------------------------------------------
A 6 Statens institut för handikappfrågor i skolan (ram) 123 098 -1
098
-------------------------------------------------------------------------------
A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel för (ram) 21 470 +1 0
elever med handikapp
-------------------------------------------------------------------------------
A 8 Specialskolor och resurscenter (ram) 453 129 +10 0
-------------------------------------------------------------------------------
A 9 Särskilda insatser på skolområdet (ram) 276 353
-------------------------------------------------------------------------------
A 10 Sameskolstyrelsen (ram) 34 990
-------------------------------------------------------------------------------
A 11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande (ram) 123 793
grundskola och gymnasieskola
-------------------------------------------------------------------------------
A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet (ram) 73 091 +14 0
000
-------------------------------------------------------------------------------
A 13 Statens skolor för vuxna (ram) 41 834
-------------------------------------------------------------------------------
A 14 Bidrag till viss verksamhet inom (ram) 140 701
vuxenutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (ram) 4 307 844 -1
000 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och (ram) 17 163
kompetensutveckling
-------------------------------------------------------------------------------
A 17 Nationellt kvalitetsinstitut (nytt anslag) (ram) +2
000 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 18 Marknadsföring av lärlingsutbildning (nytt (ram)
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
A 19 Särskild skolsatsning (nytt anslag) (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B Universitet och högskolor m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Uppsala universitet: Grundutbildning (ram) 802 766
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Uppsala universitet: Forskning och (ram) 976 369
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Lunds universitet: Grundutbildning (ram) 1 029 776
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Lunds universitet: Forskning och (ram) 983 709
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning (ram) 984 972
-------------------------------------------------------------------------------
B 6 Göteborgs universitet: Forskning och (ram) 799 136
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 7 Stockholms universitet: Grundutbildning (ram) 685 183
-------------------------------------------------------------------------------
B 8 Stockholms universitet: Forskning och (ram) 798 090
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 9 Umeå universitet: Grundutbildning (ram) 742 064
-------------------------------------------------------------------------------
B 10 Umeå universitet: Forskning och (ram) 553 758
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 11 Linköpings universitet: Grundutbildning (ram) 729 320
-------------------------------------------------------------------------------
B 12 Linköpings universitet: Forskning och (ram) 360 441
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 13 Karolinska institutet: Grundutbildning (ram) 259 942
-------------------------------------------------------------------------------
B 14 Karolinska institutet: Forskning och (ram) 624 371
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning (ram) 735 243
-------------------------------------------------------------------------------
B 16 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och (ram) 527 383
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning (ram) 398 973
-------------------------------------------------------------------------------
B 18 Luleå tekniska universitet: Forskning och (ram) 184 019
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 19 Karlstads universitet: Grundutbildning (ram) 314 527
-------------------------------------------------------------------------------
B 20 Karlstads universitet: Forskning och (ram) 75 405
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 21 Växjö universitet: Grundutbildning (ram) 270 279
-------------------------------------------------------------------------------
B 22 Växjö universitet: Forskning och (ram) 75 518
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 23 Örebro universitet: Grundutbildning (ram) 323 509
-------------------------------------------------------------------------------
B 24 Örebro universitet: Forskning och (ram) 75 630
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 25 Mitthögskolan: Grundutbildning (ram) 453 409
-------------------------------------------------------------------------------
B 26 Mitthögskolan: Forskning (ram) 75 118 -20 0
-------------------------------------------------------------------------------
B 27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: (ram) 161 113
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och (ram) 23 580 +8 0
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 29 Malmö högskola: Grundutbildning (ram) 429 665
-------------------------------------------------------------------------------
B 30 Malmö högskola: Forskning och (ram) 51 388
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 31 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning (ram) 246 915
-------------------------------------------------------------------------------
B 32 Högskolan i Kalmar: Forskning och (ram) 23 509
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 33 Danshögskolan: Grundutbildning (ram) 22 942
-------------------------------------------------------------------------------
B 34 Dramatiska institutet: Grundutbildning (ram) 56 200
-------------------------------------------------------------------------------
B 35 Högskolan i Borås: Grundutbildning (ram) 192 351
-------------------------------------------------------------------------------
B 36 Högskolan Dalarna: Grundutbildning (ram) 229 635
-------------------------------------------------------------------------------
B 37 Högskolan på Gotland: Grundutbildning (ram) 69 957
-------------------------------------------------------------------------------
B 38 Högskolan i Gävle: Grundutbildning (ram) 220 567
-------------------------------------------------------------------------------
B 39 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning (ram) 156 075
-------------------------------------------------------------------------------
B 40 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning (ram) 171 620
-------------------------------------------------------------------------------
B 41 Högskolan i Skövde: Grundutbildning (ram) 158 076
-------------------------------------------------------------------------------
B 42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: (ram) 139 532
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 43 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 35 208
-------------------------------------------------------------------------------
B 44 Konstfack: Grundutbildning (ram) 99 516
-------------------------------------------------------------------------------
B 45 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning (ram) 46 893
-------------------------------------------------------------------------------
B 46 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: (ram) 88 319
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 47 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 305 055
-------------------------------------------------------------------------------
B 48 Mälardalens högskola: Grundutbildning (ram) 314 951
-------------------------------------------------------------------------------
B 49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 13 856
-------------------------------------------------------------------------------
B 50 Södertörns högskola: Grundutbildning (ram) 172 114
-------------------------------------------------------------------------------
B 51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 22 540
-------------------------------------------------------------------------------
B 52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar (ram) 1 543 659 +60 0
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
B 53 Särskilda utgifter inom universitet och (ram) 451 293 -4
högskolor m.m. 2
-------------------------------------------------------------------------------
B 54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete (ram) 192 178 -50 0
vid vissa högskolor
-------------------------------------------------------------------------------
B 55 Sunet (ram) 75 692
-------------------------------------------------------------------------------
B 56 Ersättningar för klinisk utbildning och (ram) 1 600 913
forskning
-------------------------------------------------------------------------------
B 57 Universitets och högskolors premier för de (ram) 1 557 530
statliga avtalsförsäkringarna
-------------------------------------------------------------------------------
B 58 Medel att fördela för forskning och (ram) +2
forskarutbildning (nytt anslag) 8
-------------------------------------------------------------------------------
B 59 Medel att fördela för grundutbildning och (ram) +2
internationell utveckling m.m. (nytt anslag) 1
-------------------------------------------------------------------------------
B 60 Kvalitetssatsning inom spetsutbildningen (nytt (ram)
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
B 61 Minskad volym inom grundutbildningen (nytt (ram)
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
C Högskolemyndigheter m.fl.
-------------------------------------------------------------------------------
C 1 Högskoleverket (ram) 131 775
-------------------------------------------------------------------------------
C 2 Verket för högskoleservice (ram) 12 171
-------------------------------------------------------------------------------
C 3 Centrala studiestödsnämnden (ram) 343 250
000
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
D Nationella och internationella
forskningsresurser
-------------------------------------------------------------------------------
D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och (ram) 81 353
forskningsinformation
-------------------------------------------------------------------------------
D 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (ram) 25 008
-------------------------------------------------------------------------------
D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga (ram) 208 467 +10 0
forskningsrådet: Forskning
-------------------------------------------------------------------------------
D 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga (ram) 14 655
forskningsrådet: Förvaltning
-------------------------------------------------------------------------------
D 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning (ram) 339 342 +25 0
-------------------------------------------------------------------------------
D 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning (ram) 11 822
-------------------------------------------------------------------------------
D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (ram) 747 544 +50 0
-------------------------------------------------------------------------------
D 8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning (ram) 21 891
-------------------------------------------------------------------------------
D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (ram) 243 647 +50 0
-------------------------------------------------------------------------------
D 10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: (ram) 8 784
Förvaltning
-------------------------------------------------------------------------------
D 11 Rymdforskning (ram) 142 075
-------------------------------------------------------------------------------
D 12 Kungl. biblioteket (ram) 200 811
-------------------------------------------------------------------------------
D 13 Institutet för rymdfysik (ram) 41 145
-------------------------------------------------------------------------------
D 14 Polarforskningssekretariatet (ram) 22 836
-------------------------------------------------------------------------------
D 15 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete (ram)
mellan Sverige och EU 11 994
-------------------------------------------------------------------------------
D 16 Särskilda utgifter för forskningsändamål (ram) 123 904
-------------------------------------------------------------------------------
D 17 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (ram) 64 726 +10 0
-------------------------------------------------------------------------------
D 18 Europeisk forskningssamverkan (nytt anslag) (ram) +50 0
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
E Gemensamma ändamål
-------------------------------------------------------------------------------
E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. (ram) 37 629
-------------------------------------------------------------------------------
E 2 Utvecklingsarbete inom (ram) 22 805 -5 0
Utbildningsdepartementets område m.m.
-------------------------------------------------------------------------------