Trafikutskottets betänkande
1999/2000:TU09

Ett informationssamhälle för alla


Innehåll

1999/2000
TU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1999/2000:86 Ett informa-
tionssamhälle för alla samt 43 motioner som väckts med anledning av reger-
ingens förslag och under den allmänna motionstiden hösten 1999.
Regeringen föreslår i propositionen att det IT-politiska målet skall vara att
Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för alla.
Vidare föreslås en inriktning för IT-politiken inom olika samhällsområden
och att statens insatser prioriterar tre områden. Dessa är tilliten till IT,
kom-
petensen att använda IT samt tillgängligheten till informationssamhällets
tjänster. Regeringen redovisar vidare ett program för att bygga ut IT-
infrastruktur med hög överföringskapacitet i hela landet inom de närmaste
åren. Utbyggnaden skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock
ett övergripande ansvar att se till att hela landet kan få tillgång till en god
IT-
infrastruktur. För att främja konkurrens, mångfald och en utbyggnad som
kommer hela landet till godo redovisas statliga åtgärder för sammanlagt 8,3
miljarder kronor. För att underlätta en utbyggnad av en IT-infrastruktur med
hög överföringskapacitet i befintliga ledningsnät föreslås dessutom att led-
ningsrättslagen (1973:1144) ändras.
Trafikutskottet anser att informationstekniken har stor betydelse för sam-
hällsutvecklingen. Den påverkar vår produktionsförmåga och våra levnads-
mönster liksom förutsättningarna för att utveckla vår demokrati. Det är där-
för viktigt att en kapacitetsstark och säker IT-infrastruktur skyndsamt byggs
ut så att hushåll och företag i hela landet ges goda möjligheter att utnyttja
den nya tekniken till konkurrenskraftiga priser. Utskottet tillstyrker regering-
ens förslag till mål för IT-politiken att Sverige som första land skall bli ett
informationssamhälle för alla. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag
till inriktning och prioritering av IT-politiken samt att ledningsrättslagen
ändras för att underlätta en utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överfö-
ringskapacitet. Utskottet ställer sig bakom regeringens program för att bygga
ut IT-infrastrukturen i hela landet.
Trafikutskottet anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att reger-
ingen snarast bör redovisa lagförslag som möjliggör att de lokala accessnäten
öppnas för konkurrens.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
om ett mer samlat ansvarstagande för Sveriges informationssäkerhet och
betonar betydelsen av att IT-politiken följs upp och utvärderas.
Utskottet avstyrker samtliga motioner men bedömer att syftet med flertalet
motionsförlag kommer att tillgodoses.
Till betänkandet har fogats 33 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Näringsdepartementet) föreslår i proposition1999/2000:86
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lednings-
rättslagen (1973:1144),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1982:80) om anställningsskydd,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om IT-politiskt mål,
4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om IT-politikens inrikt-
ning,
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förslår om prioriterade uppgif-
ter,
6. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ansvarsfördelning
vad gäller informationssäkerhetsarbetet.
Lagförslag 1 har fogats till betänkandet som bilaga 1. Lagförslag 2 har
överlämnats till arbetsmarknadsutskottet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1999/2000:86
1999/2000:T21 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kom-
petenskonsortium för forskning och utveckling inom bredbandsteknologi.
1999/2000:T22 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för offentlig-
het och sekretess ses över.
1999/2000:T23 av Jan Backman (m) och Cristina Husmark Pehrsson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan ändring i försla-
get till ändring i ledningsrättslagen att berörda markägares rättssäkerhet till-
godoses,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om expropriationslagens ersättningsregler.
1999/2000:T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entreprenörskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beskattning
av optionsprogram,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beskattning
för capital venture-företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av bokföringsregler,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av samarbete mellan ABM-institutionerna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT och demokrati,
7. att riksdagen beslutar att inrätta ett framtidsråd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdheten inom IT-sektorn,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information till allmänheten och företag om IT:s möjligheter i
utvecklingen för ett hållbart samhälle,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elektronisk handel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elektroniska signaturer och EID-kortet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och forskning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-kompetens i småföretag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för bredbandsutbyggnad,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om accessnätet,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om funktionshindrade och IT,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EG-kommissionens program,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd för barnen.
1999/2000:T25 av Bengt-Göran Hansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt IT-
institut för utveckling och säkerhet.
1999/2000:T26 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1999/2000:86 hos regeringen
begär förslag till en ny IT-politik i enlighet med vad som anförs i motionen,
2. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, avslår rege-
ringens förslag om IT-politiskt mål och som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs därom,
3. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, avslår rege-
ringens förslag om IT-politikens inriktning och som sin mening ger regering-
en till känna vad som i motionen anförts om att likvärdig IT-infrastruktur bör
vara vägledande för IT-politiken vad avser regional utveckling,
4. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör vara en
prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar för att bidra
till ökad yttrandefrihet och offentlighet,
5. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör vara en
prioriterad uppgift för staten att verka för såväl utveckling som implemente-
ring av användarvänliga gränssnitt,
6. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångpunkterna för
statens politik för IT-infrastruktur,
7. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkandena 1 och 6, som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta
beredningen av regelverket för IT-infrastruktur,
8. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, hos regeringen
begär förslag till sådan ändring av ledningsrättslagen att berättigade anspråk
från markägare vad avser kompensation för nya intrång och förlängd livs-
längd hos befintliga ledningar tillgodoses i enlighet med vad som i motionen
anförs.
1999/2000:T27 av Lena Sandlin-Hedman (s) och Ingemar Josefsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetensutveckling inom IT-området för den statliga förvalt-
ningen.
1999/2000:T28 av Bo Lundgren m.fl (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrens i stället för statliga bredband,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om transparenta samtrafikavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska teleavregleringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upphandling av viss garantitrafik i glesbygd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om markbunden digital-TV,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens roll på IT-området,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användning av digitala signaturer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga uppkopplingsmål,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för ett säkrare Internet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om generellt teknikoberoende och missbruksbaserad integritets-
skyddslagstiftning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett bättre klimat för individer, investeringar och företag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkurrenskraftiga svenska skatter,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetensförsörjningen till IT-branschen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de svenska arbetslagarna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostäder och fysisk infrastruktur i Stockholm,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en europeisk Nasdaqbörs för teknikaktier,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital distansutbildning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om virtuellt universitet i Sverige,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbilda 50 % fler civilingenjörer.
1999/2000:T29 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på oberoende revision av IT-säkerheten på myndigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör arbeta för att avveckla de generella exportrestrik-
tioner på krypteringsprodukter som finns i Wassenaar-arrangemanget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förslaget om införandet av ett nationellt infrastrukturprogram
bör avslås,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stomnät för bredbandsnät,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för regionala transportnät,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för lokala transport- och accessnät,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattelättnader för bredbandsanslutning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om korta IT-utbildningar i samarbete med näringslivet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förverkligande av prov med beslutsfattande medborgarpaneler
baserade på demokratiska samråd i Internetbaserade studiecirklar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om marksänd digital-TV.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1999
1999/2000:T205 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar vad gäller IT-infrastrukturen i glesbygden.
1999/2000:T209 av Kenth Skårvik och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om telekommunikationer.
1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avreglering inom telekommunikationsområdet,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att se över prissättningen på ISDN och liknande tjänster,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsteknik,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om programvara och dator,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för bredband.
1999/2000:T220 (delvis) av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om infrastruktur och bredband samt om sjö-, väg- och järnvägstransporter i
Värmland.
1999/2000:T222 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital allemansrätt.
1999/2000:T243 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser som
klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs av-
ståndsoberoende.
1999/2000:T701 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggnad av
bredbandsnät för den nya informationstekniken i Kalmar län.
1999/2000:T702 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på offentliggörande av strålningsvärdena för varje mobiltele-
fonmodell från tillverkarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas strålningsvärde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av snabb forskning kring nivåerna av gränsvärdena.
1999/2000:T703 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av den digitala infrastrukturen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta ett helägt statligt bolag
för digital infrastruktur i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att anvisa 10 000 000 000 kr för
detta bolags aktiekapital,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett kunskapslyft inom IT,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till Skolverket att initiera och utvärdera projekt för
utvecklad distansutbildning i grundskola och gymnasium,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till Skolverket att komplettera statistiken över skolans
datorer med en kvalitativ analys,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningen på Internetanslutning till skolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målet att all offentligt finansierad utbildning skall vara
tillgänglig
på Internet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av effekterna av elektronisk handel,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av betalningssystem på Internet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elektroniska signaturer,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar för att underlätta elektronisk handel,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentskydd och elektronisk handel,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett tilläggsdirektiv till Domännamnsutredningen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska ståndpunkter i förhandlingar om intellektuell egendom
m.m.,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning för att se över tillgängligheten i IT-samhället för
funktionshindrade och äldre.
1999/2000:T704 av Roy Hansson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att drift, nät och tjänster utsätts för konkurrens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att mindre företag skall ha lika möjligheter att ta del av samhällets
satsningar på IT-kommunikation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att landsbygdens behov skall beaktas vid utbyggnad av IT-
kommunikationsnätet.
1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ledningar, växlar, AXE-system etc. skall hålla en jämförbar
standard och taxa över hela Sverige,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-anpassning för funktionshindrade,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör frånhålla sig storskaliga planer på bredband för alla,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny servicemyndighet till konsumenter av IT,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla elever bör ges full tillgång till dator,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrerad IT i undervisningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om exportsatsningar från svenska IT-företag.
1999/2000:T706 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering för elektro-
magnetiska fält,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att SAR-värden för mobiltelefoner görs officiella,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningen om radiofrekventa fält bör ökas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt
på mindre än 7 W slopas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en varningstext som varnar för alltför flitigt användande bör
finnas på mobiltelefoner,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en rekommendation bör utfärdas angående användning av
mobiltelefon i bilar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet
påbörjas.
1999/2000:T710 av Rune Berglund (s) och Berit Andnor (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om IT-utveckling i glesbygden.
1999/2000:T711 av Willy Söderdahl m.fl. (v, m, kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etable-
ring av delar av ett svenskt EU-institut inom IT-området i Karlskro-
na/Ronneby.
1999/2000:T712 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälsorisker av strålning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt mobiltelefonnät,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny myndighet för det nationella mobiltelefonnätet.
1999/2000:T713 av Carina Moberg (s) och Cinnika Beiming (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om konsumentens makt vad gäller framtida kommunikationstjänster.
1999/2000:T714 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en digital allemansrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar för likvärdig kapacitet till likvärdiga priser i hela
landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslutningsavgiften till den i dag tillgängliga tekniken skall
vara densamma över hela landet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett kunskapslyft inom IT-området.
1999/2000:T715 av Maria Larsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av befintlig lagstiftning rörande elektronisk handel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp med uppgift att kontinuer-
ligt följa frågorna kring området elektronisk handel.
1999/2000:T716 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av
delar av ett svenskt EU-institut inom IT-området i Karlskrona/Ronneby.
1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrens på telemarknaden,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digitala signaturer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett gemensamt certifikat för s.k. smart cards.
1999/2000:T804 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen hos rege-
ringen begär förslag till lagstiftning som innebär att innehavare av alla typer
av telefoner skall registreras.
1999/2000:A228 av Ulla-Britt Hagström (kd) och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om "hackersförädling" bland ungdom med autodidakt kunskap.
1999/2000:Bo528 av Marianne Andersson (c) och Gunnel Wallin (c) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska uppgifter om strålning.
1999/2000:K345 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett försök med
digital demokrati.
1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till kommittén för utvärdering av digital-TV att utvär-
dera konsekvenserna av en utbyggnad av bredband till hemmen.
1999/2000:N213 av Runar Patriksson m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbyggnader för IT-satsningar och teleförbindelser i
gles/landsbygd, skärgården och fjällvärden.
1999/2000:N239 av Per Westerberg (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om infrastrukturen för bredband, telefoni och datatrafik.
1999/2000:N241 av Rosita Runegrund (kd) och Åke Carnerö (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-teknikens möjligheter att utveckla kompetens- och vidareut-
bildning.
1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Internetbaserat informationssystem,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationell IT-kampanj i småföretag.
1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av bredbandsteknik.
1999/2000:Ub278 av Eva Arvidsson (s) och Carina Moberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av IT redan i förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av omsorgspersonal och konsumenter.
1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever.
1999/2000:Ub802 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av informations- och utbildningsinsatser inom IT-området
riktade till småföretag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rättsliga lösningar vad gäller elektroniska signaturer
och kryptering.
1999/2000:Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av kommunernas skolplaner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibliotekens roll för IT i skolan.

Utskottet

1 Bakgrund
1.1 Inledning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1999/2000:86 Ett informa-
tionssamhälle för alla. Propositionens förslag till lag om ändring i lagen
(1982:80) om anställningsskydd har överlämnats till arbetsmarknadsutskot-
tet. Arbetsmarknadsutskottet avser att behandla detta lagförslag under hösten
2000.
Med anledning av regeringens proposition har nio motioner väckts med
sammanlagt 62 yrkanden. Fyra av dessa yrkanden har överlämnats till ut-
bildningsutskottet för beredning. Det gäller motionerna T28 (m) yrkandena
21, 22 och 23 samt T29 (fp) yrkande 8. I betänkandet behandlas vidare 34
motioner med sammanlagt 82 yrkanden om olika IT-frågor som väckts under
den allmänna motionstiden hösten 1999.
Trafikutskottet har berett vissa utskott tillfälle att avge yttrande över pro-
positionen jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts bered-
ningsområde. Yttranden har kommit in från
- Konstitutionsutskottet (1999/2000:KU8y).
-
- Skatteutskottet (1999/2000:SkU9y).
-
- Försvarsutskottet (1999/2000:FöU5y).
-
- Socialutskottet (1999/2000:SoU7y).
-
- Utbildningsutskottet (1999/2000:UbU5y).
-
- Näringsutskottet (1999/2000:NU5y).
-
- Bostadsutskottet (1999/2000:BoU8y).
-
Yttrandena återfinns i bilaga 2.
I samband med ärendets beredning har utskottet haft en utfrågning av repre-
sentanter från Närings- och Justitiedepartementen om accessnätet och yttran-
defrihetsgrundlagen. Vidare har en skrivelse kommit in från Mobiltelebran-
schen, MTB, om strålningsvärden för mobiltelefoner.
1.2 Informationsteknik
Informationsteknik eller IT har tidigare av utskottet definierats som ett sam-
lingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta,
överföra och presentera ljud, text och bild (bet. 1995/96:TU19). IT gör denna
hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska av-
stånd. Sammansmältningen av tele-, data- och medieområdena har inneburit
att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av information.
Begreppet informations- och kunskapssamhälle används vidare som en be-
nämning på en vidareutveckling av industrisamhället där information och
kunskap utgör en allt viktigare resurs för att skapa nationellt välstånd.
IT kan därmed sägas vara ett stort tekniskt system för informationshante-
ring och kommunikation i vid mening, som bygger på en sammansmältning
av olika tekniker och äldre infrastrukturer, främst datorn och telesystemet
samt TV- och annan medieteknik. IT och informationssamhället är inte bara
en integration av datorer, medieteknik och telesystem i snävt teknisk mening
utan också ett system, där ägandeform, organisation och regelverk i hög grad
avgör utvecklingen. Det betyder att sociala, kulturella, politiska och ekono-
miska faktorer spelar en avgörande roll för informationsteknikens utveckling.
För en närmare förklaring av olika ord och begrepp inom IT-området hän-
visas till proposition 1999/2000:86 bilagorna 11 och 12. I samma proposition
ges även en bild över tillgången och användningen av informationsteknik i
Sverige (bilaga 13).
1.3 1996 års IT-beslut
Första gången riksdagen behandlade IT-frågor som ett särskilt politikområde
var år 1996. Riksdagen godkände då regeringens förslag till mål och priorite-
rade uppgifter för en nationell IT-strategi (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:
TU19, rskr. 1995/96:282). Enligt 1996 års IT-beslut skulle användningen av
IT stimuleras genom att så många som möjligt skulle få kunskap om IT och
att detta skulle ske på ett sätt som befrämjade kreativitet, tillväxt och sysse
sättning. Vidare skulle IT-politiken främja Sveriges konkurrenskraft, öka
kunskap, demokrati och rättvisa, främja jämställdheten, utveckla välfärds-
samhället i olika avseenden, t.ex. under hänsynstagande till grupper med
särskilda behov, samt öka effektiviteten i offentlig förvaltning. Insatser på t
områden prioriterades - rättsordningen, utbildningen och samhällets infor-
mationsförsörjning.
Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande vikten av
att det redovisade handlingsprogrammet genomfördes snabbt och kraftfullt.
Vidare konstaterade utskottet att det rådde en betydande samsyn om infor-
mationsteknikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv
riktning. I utskottets betänkande underströks vidare betydelsen av att infor-
mationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas
och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sår-
barhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället
motverkas.
Riksdagen godkände regeringens förslag och gav också regeringen till
känna vad trafikutskottet anfört om att säkerhets- och sårbarhetsfrågorna
inom IT-användningen borde uppmärksammas tydligare och att regeringen
borde återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi för detta arbete.
Riksdagen gav även regeringen till känna att den parlamentariska förank-
ringen skulle stärkas genom en årlig rapportering till riksdagen av utveck-
lingen inom IT-området. Trafikutskottet förutsatte vidare att målen för IT-
användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas.
Med den beskrivning som lämnas som en bilaga till den nu aktuella propo-
sitionen (bilaga 1) har regeringen lämnat sammanlagt tre redovisningar av
utvecklingen på IT-området. Sedan år 1996 har riksdagen dessutom behand-
lat en rad förslag och skrivelser angående olika delar inom det nationella
handlingsprogrammet för informationsteknik och presenterat sina bedöm-
ningar av centrala frågor för att åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning
i informationssamhället.
2 Avslag på propositionen
2.1 Motionsförslag
Lennart Daléus m.fl. (c) kritiserar i motion T26 propositionen för att den
innehåller för få konkreta förslag och har för låg ambitionsnivå. Enligt Cen-
terpartiets uppfattning behövs en ny IT-proposition, med konkreta förslag
och tydliga åtaganden om att tillgången till snabba Internetförbindelser skall
komma alla till del. Dessförinnan saknas anledning för riksdagen att be-
handla en proposition som framför allt består av vaga ambitioner och allmänt
resonerande kring frågan. Riksdagen föreslås därför avslå propositionen och
uppdra åt regeringen att återkomma med ett nytt förslag med den inriktning
som Centerpartiet utvecklat i sina motioner.
2.2 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att regeringens proposition utgör ett beslutsunderlag
som kan ligga till grund för riksdagens ställningstagande om IT-politiken.
Utskottet avstyrker därför motion T26 (c) yrkande 1.
3 IT-politikens mål och inriktning
3.1 Regeringens förslag
IT-politiskt mål
Regeringen bedömer att i huvudsak bör 1996 års IT-politiska mål gälla även
i fortsättningen, inte minst målet att bredda och utveckla IT-användningen.
Regeringen anser dock att det finns skäl att göra några justeringar och
kompletteringar föranledda av den hårdnande internationella konkurrensen
samt den oerhört snabba utvecklingen på IT-området. Vidare anges att mål-
formuleringarna bör utvecklas så att de blir lättare att utvärdera, kvalitativt
och kvantitativt.
För att ett land skall kunna hävda sig internationellt krävs numera en fram-
skjuten position på IT-området. Sverige har redan i dag lyckats uppnå ställ-
ningen som en av världens ledande IT-nationer. I 1999 års regeringsförkla-
ring angavs målet att Sverige skall vara en ledande IT-nation. Målet föreslås
nu sättas ett steg högre och formuleras som att Sverige skall som första na-
tion bli ett informationssamhälle för alla. Målformuleringen bygger på
övertygelsen om att breddsatsning är den enda hållbara grunden för att Sve-
rige långsiktigt skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen.
Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för utvecklingen är goda oc
att de hinder som försvårar förverkligandet av detta mål avlägsnas. Statens
ansvar är också att bevaka att inte kriminella och andra nedbrytande krafter
får genomslag genom den nya tekniken.
IT-politikens inriktning
Regeringens strävan är att IT-politiken under de närmaste två åren i väsentlig
grad skall bidra till ökad uppfyllelse av de följande allmänna politiska målen:
- sunda finanser och stabila priser,
-
- tillväxt, fler arbetstillfällen och lägre arbetslöshet,
-
- att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation och en framstående
forskningsnation,
-
- att stärka trygghet, rättvisa och välfärd,
-
- att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora mil-
jöproblemen är lösta,
-
- att hela Sverige skall växa,
-
- att uppnå större delaktighet i den demokratiska processen samt trygghet
och rättssäkerhet.
-
Mot denna bakgrund föreslås att den vägledande inriktningen för IT-
politiken skall vara att främja
tillväxt genom att:
- öka den svenska IT-sektorns internationella konkurrenskraft,
-
- bidra till nya marknader, fler jobb och ökad produktivitet i hela samhället
genom användningen av IT,
-
- öka den elektroniska handeln;
-
sysselsättning genom att:
- öka anställbarheten genom att ge IT-utbildning med hög kvalitet på alla
nivåer;
-
regional utveckling genom att:
- bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra
IT-infrastruktur;
-
demokrati och rättvisa genom att:
- öka allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delaktig-
het i politiska beslutsprocesser, både i Sverige och i övrigt inom EU ge-
nom användningen av IT,
-
- bidra till ett aktivare medborgarskap genom att IT skapar nya möjligheter
att använda yttrandefriheten,
-
- att till varata IT:s möjligheter att bevara och utveckla kultur, kulturarv oc
språk i Sverige,
-
- inte otillbörligt kränka människors integritet när IT används;
-
livskvalitet genom att:
- öka individernas välfärd genom användningen av IT i vardags- och arbets-
livet,
-
- höja utsatta gruppers livskvalitet genom användningen av IT;
-
jämställdhet och mångfald genom att:
- öka alla människors förutsättningar för att utnyttja informationsteknikens
möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella funk-
tionshinder,
-
- bidra till att sammansättningen av IT-specialister motsvarar befolkningen
med avseende på kön och etnisk bakgrund;
-
en effektiv offentlig förvaltning genom att:
- låta den offentliga förvaltningen bli en föregångare i användningen av IT,
-
- bidra till att elektronisk kommunikation sker på ett säkert sätt mellan myn-
digheter, människor och företag;
-
ett hållbart samhälle genom att:
- använda IT för att främja en ekologiskt hållbar utveckling,
-
- bidra till att minska transporters miljö- och hälsopåverkan genom använd-
ning av IT,
-
- inordna IT-utrustningen i ett hållbart kretslopp.
-
Prioriterade uppgifter för staten
I syfte att skapa ett informationssamhälle för alla i enlighet med den före-
slagna inriktningen av IT-politiken föreslås att följande tre områden priorite-
ras inom IT-politiken:
- tilliten till IT,
-
- kompetensen att använda IT samt
-
- tillgängligheten till informationssamhällets tjänster.
-
Tillit till IT skall inte förutsätta hög teknisk kompetens eller dyr utrustning
utan förtroende att använda IT för kommunikation, handel och höjd livskva-
litet skall kunna skapas hos alla användare. Kompetensen skall ökas inte bara
hos ett fåtal specialister utan en grundkompetens att utnyttja och förstå tekni
ken skall finnas hos alla. Tillgänglighet skall inte bara finnas i de delar av
Sverige som attraherar marknadens aktörer utan i alla delar av landet.
3.2 Motionsförslag
Moderata samlingspartiet
Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att det behövs en politik med
en vision, om IT-branschen skall kunna växa i Sverige. För att behålla vår
tätposition krävs därför att vi genomför åtgärder som syftar till att göra Sve-
rige till ett mer attraktivt land att bo och verka i. Vårt skattesystem måste
exempelvis vara internationellt konkurrenskraftigt när det gäller beskattning-
en av arbetsinkomster, kapitalinkomster och företag. Vi måste ha regler som
gör det möjligt för den kunskapsintensiva och snabbväxande IT-sektorn att i
högre grad attrahera och behålla kvalificerad personal i Sverige. Vi måste ha
ett individklimat som gör det lockande att komma till Sverige och att stanna
här. I motionen framhålls också vikten av att trafiksituationen i Stockholm
löses för att möjliggöra att regionen blir den naturliga platsen för IT-
investeringar i norra eller östra Europa. Flygplatser och alla andra trans-
portinfrastrukturer måste även förbättras. Bostäder utgör också en flaskhals
för utvecklingen i t.ex. Stockholmsregionen. Situationen kan förbättras ge-
nom väsentligt snabbare pendling till större regioner för att därigenom skapa
en bredare och effektivare arbets- och bostadsmarknad. En ny bostadspolitik
är därmed en förutsättning för att bl.a. Storstockholm skall kunna dra full
nytta av sitt IT-försprång.
Kristdemokraterna
Johnny Gylling m.fl. (kd) framhåller i motion T24 att för Kristdemokraterna
är den viktigaste utgångspunkten för IT-politiken att människan står i cent-
rum. Informationstekniken är till för människan inte tvärtom. En annan ut-
gångspunkt bör vara att uppmuntra och stötta entreprenörskap. Mycket talar
för att framtidens företag är mindre och mer flexibla till sin uppbyggnad och
organisation. Konflikten mellan ägare och arbetstagare är mindre och alla
känner sig delaktiga i arbetet i större utsträckning än tidigare. Ur ett politi
perspektiv får dessa förändringar stora konsekvenser. Stora delar av vårt
regelverk och vår syn på arbetsmarknaden baseras på ett industriellt tänkan-
de, med stora arbetsgivare och relativt maktlösa medarbetare, där fackföre-
ningar har fungerat som en motpol. Därför måste flexibiliteten öka för mind-
re och medelstora företag.
Motionärerna framhåller vidare att med en avancerad IT-sektor i samhället
måste jämställdhetsarbetet nå längre. Kvinnor skall i lika hög grad som män ha
tillgång till Internet och ha ett inflytande när det gäller att utforma systeme
bättre uppföljning av jämställdhetsplaner i branschen måste stimuleras. Med
en avancerad IT-sektor i samhället måste jämställdhetsarbetet nå längre.
I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) framhålls att uppmärksamhet
måste riktas mot IT-medaljens baksida. Nya sjukdomssymptom börjar visa
sig, stressen ökar och Internet ger även kriminaliteten nya möjligheter. Enligt
motionen är den etiska dimensionen inom IT-världen viktig, och de negativa
företeelserna bör bekämpas genom påverkan av attityder och värderingar.
Centerpartiet
Lennart Daléus m.fl. (c) utvecklar i motion T26 Centerpartiets uppfattning
om en digital allemansrätt. Enligt motionärerna kommer IT att förändra
samhället på ett långtgående sätt. Det innebär att IT-politiken inte kan av-
gränsas till enbart IT, utan måste innebära en mycket stark fokusering på
goda grundkunskaper och allmänbildning, som gör att människor kan delta
som medborgare i ett sådant samhälle. Det IT-politiska målet bör därför
formuleras som att Sverige som första land skall bli ett kunskapssamhälle för
alla. Detta bör uppnås genom en IT-politik som berör samhällets alla sekto-
rer. I Centerpartiets uppfattning om kunskapssamhället ligger nämligen att IT
används för att ta till vara människors kunskaper och kreativitet för att för-
ändra strukturer och funktionssätt i samhälle och näringsliv.
När det gäller IT-politikens inriktning menar Centerpartiet att regeringen
har satt målet för lågt vad avser regional utveckling. Vägledande för IT-
politiken vad avser regional utveckling bör vara att bidra till att skapa förut
sättningar för tillväxt i hela landet genom en bra och likvärdig IT-
infrastruktur.
Sven Bergström m.fl. (c) anför i motion T714 att begreppet en digital al-
lemansrätt innebär att informationstekniken skall komma alla till del oavsett
kön, ålder, social och ekonomisk bakgrund eller var man bor i landet. Avgö-
rande för detta är att tekniken är spridd men också kunskapsfrågorna - män-
niskornas kunnande för att tillgodogöra sig tekniken.
3.3 Trafikutskottets ställningstagande
Utskottet anser att informationstekniken har stor betydelse för samhällsut-
vecklingen. Den påverkar vår produktionsförmåga och våra levnadsvillkor
liksom möjligheterna att utveckla vår demokrati. Det är därför viktigt att
människor och företag  i hela landet ges goda möjligheter att utnyttja den nya
tekniken. Den oerhört snabba tekniska utvecklingen under de senaste åren
har skapat helt nya förutsättningar för användningen av IT. Enligt utskottets
mening är det därför angeläget att den IT-politik som lades fast av riksdagen
år 1996 nu vidareutvecklas.
I 1996 års riksdagsbeslut framhölls att den nationella IT-strategin skulle ta
sikte på att övergången till informations- och kunskapssamhället skulle om-
fatta nationen i dess helhet och att alla medborgare skulle kunna dra nytta av
IT:s möjligheter. Denna inriktning bör nu som regeringen föreslår specifice-
ras och formuleras som ett tydligt mål för IT-politiken.
Centerpartiet har i sin partimotion T26 förordat att begreppet kunskaps-
samhälle används i målformuleringen i stället för ordet informationssamhäl-
le. Enligt utskottets mening har valet mellan dessa båda begrepp inte någon
avgörande betydelse för hur IT-politiken utformas. Vad som är viktigast är
tolkningen av begreppet. Av propositionen framgår att med informations-
samhälle avses ett samhälle där IT finns representerat överallt i samhället. Et
samhälle där IT förändrar villkoren för företagande, arbetsliv, kultur, utbild-
ning och politik. Det innebär också att IT skall användas för att ta till vara
människors kunskaper och kreativitet och för att utveckla strukturer och
funktionssätt i samhälle och näringsliv. I sammanhanget kan vidare nämnas
att det engelska begreppet "Information Society" alltmera används interna-
tionellt för att beteckna det nya samhälle som nu är under framväxt och som
bygger på en bred användning av IT. Utskottet bedömer mot denna bakgrund
att regeringens förslag till nytt IT-mål, Sverige skall som ett första land bli
ett informationssamhälle för alla, är väl formulerat och fångar in även de
aspekter som Centerpartiet betonar.
Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag till ny inriktning av IT-
politiken en angelägen precisering och utveckling av tidigare gällande rikt-
linjer. Beträffande Centerpartiets synpunkter på en delvis förändrad lydelse
av inriktningen för att främja regional utveckling vill utskottet understryka
att IT-politiken självfallet skall komma hela landet till godo. Informations-
tekniken har också särskilt positiva effekter i glesbygd genom sin möjlighet
att minska betydelsen av avståndsskillnader och underlätta informationsöver-
föring och kontakter. Människor i glesbefolkade delar av landet kan t.ex.
med hjälp av IT ta del av service, kultur och handel. Som utskottet återkom-
mer till senare är det därför av särskild betydelse att en väl fungerande IT-
infrastruktur finns tillgänglig i hela landet.
Utskottet delar vidare regeringens bedömning att när det bl.a. gäller regel-
system, utbildning och infrastruktur skall staten prioritera arbetet med att ök
tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgängligheten till informa
tionssamhällets tjänster.
I motion T24 (kd) behandlas en rad grundläggande och viktiga frågor i IT-
politiken. Utskottet delar uppfattningen att människan måste stå i centrum.
Motsvarande inriktning redovisas i propositionen där regeringen betonar att
informationstekniken måste nå ut till alla och att den kan behöva anpassas till
de särskilda krav som t.ex. utsatta grupper ställer. Utskottet instämmer även i
motionärernas uppfattning att informationstekniken bidrar till att villkor och
strukturer förändras i arbetslivet genom att möjliggöra nya arbetssätt och
arbetsorganisationer. Förändringar som enligt utskottets mening bör tas till
vara på ett sätt som tryggar den enskildes säkerhet och trygghet. Den före-
slagna inriktningen av IT-politiken innebär också - som efterlyses i motio-
nen - att jämställdhet och mångfald främjas genom att den ökar alla männi-
skors möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella
funktionshinder och motverkar olika negativa effekter.
Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i motion T28 (m) om
betydelsen av att det i landet finns ett samhällsklimat som möjliggör en fort-
satt utveckling av informationssamhället. Så är också fallet. Sverige är en av
världens mest framstående IT-nationer med bl.a. en stark industriell bas, hög
användning av IT samt en stark expansion av företag inom IT-sektorn. Sve-
rige är t.ex. världsledande inom trådlös kommunikation och Internetanvänd-
ning. Enligt utskottets mening är det angeläget att detta positiva klimat be-
fästs och vidareutvecklas. Utskottet vill samtidigt betona att ett lyckat infö-
rande av ny teknik förutsätter att den enskildes behov av skydd för såväl den
personliga integriteten som hälsa och säkerhet och socialt skydd tillgodoses.
Dessutom krävs en kontinuerlig kompetensutveckling. Arbetsmiljöproblem
som t.ex. stress och utbrändhet som kan följa i teknikens spår behöver också
uppmärksammas.
När det gäller motionärernas synpunkter på vissa skattefrågor instämmer
trafikutskottet i vad som anförs i skatteutskottets yttrande (SkU9y) om att det
inte i detta sammanhang finns något skäl att göra allmänna uttalanden om
framtida skattesänkningar. Sådana frågor bör tas upp i ett större ekonomisk-
politiskt sammanhang där en avvägning kan göras mot anspråken på resurser
för ändamål som t.ex. vård, skola och omsorg. Som bostadsutskottet redovi-
sat i sitt yttrande (BoU8y) finns det heller inte anledning för riksdagen att n
i sak behandla bostadspolitikens inriktning i enlighet med förslaget i Mode-
rata samlingspartiets partimotion.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker trafikutskottet regeringens för-
slag till IT-politiskt mål, IT-politikens inriktning och prioriterade uppgifter
Utskottet avstyrker samtliga motioner, dvs. T24 (kd) yrkandena 1 och 8, T26
(c) yrkandena 2 och 3, T28 (m) yrkandena 11 och 12 i denna del, 14 och 15,
T210 (kd) yrkande 49 och T714 (c) yrkande 1. Syftet med flertalet motions-
yrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.
4 Tillgänglighet
4.1 IT-infrastruktur
Regeringens bedömning
Regeringen anser att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de
närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapa-
citet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett
övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapa-
citet finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb
utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlig-
het att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten skall främ-
jas genom statliga insatser och regler. Den teknik som skulle kunna över-
brygga avstånden i landet får inte på grund av stora skillnader i tillgänglig-
het, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd
Nationellt infrastrukturprogram
Regeringen anser att det finns behov av ett nationellt infrastrukturprogram
för att skapa en helhetsbild av behovet av IT-infrastruktur samt för att ge
underlag till ställningstaganden om principer för ansvarsfördelningen mellan
staten och övriga aktörer. En viktig utgångspunkt är att programmet i första
hand skall vara vägledande och underlätta en utbyggnad i marknadens regi,
samtidigt som grundläggande krav att åstadkomma en tekniskt sammanhäng-
ande helhet uppfylls. Regeringen har därför beslutat uppdra  åt en särskild
utredare att överväga dessa frågor, liksom också de organisatoriska formerna
för en fortsatt statlig medverkan (Infrastrukturprogram för bredbandskom-
munikation, dir. 2000:04).
Nationellt stomnät
Regeringen anser att ett stomnät bör skapas med hög överföringskapacitet till
alla kommuner. Tillgängligheten i nätet skall vara hög så att låga priser och
en snabb utveckling främjas av att ett stort antal aktörer har möjlighet att
nyttja nätet. Konkurrens skall också skapa förutsättningar för så långt möjligt
avståndsoberoende priser i hela landet. Enligt regeringen bör det vara möjligt
för alla tjänsteleverantörer som så önskar att få tillgång till stomnätet.
Regeringens uppfattning är att det första steget i utvecklingen mot en till-
gänglig infrastruktur med hög överföringskapacitet bör tas genom att affärs-
verket Svenska kraftnät bygger ut ett stomnät för bredbandskommunikation
mellan landets alla kommuner på marknadsmässiga villkor där svart fiber
erbjuds. Ett sådant nät utgör början av utvecklingen mot en högre kapacitet i
nätet som helhet. Investeringskostnader för ett nationellt optofibernät som
når fram till varje kommunhuvudort beräknas till ca 2,5 miljarder kronor.
Det regionala nätet
Det regionala nätet förbinder de mindre orterna i en kommun med stomnätet
som i sin tur förbinder kommunernas huvudorter med varandra. Regeringen
bedömer att detta transportnät i stor utsträckning kommer att förverkligas av
marknaden och andra icke statliga aktörer. Det är därför viktigt att osäkerhet
om statens intentioner inte hämmar andra aktörers investeringsvilja. Utreda-
ren bör därför göra en bedömning av de transportnätsförbindelser som bör
prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms kom-
ma till stånd under de närmaste fem åren på helt kommersiella grunder. Av
propositionen framgår att för statligt stöd till dessa nät har för åren 2000-
2004 reserverats 2 625 miljoner kronor.
Lokala transport- och accessnät
Förbindelsen ända fram till slutanvändaren betecknas som lokala transport-
och accessnät. Enligt regeringen kan det på samma sätt som när det gäller det
regionala nätet finnas delar av accessnätet som inte kommer till stånd på
kommersiella grunder. För att underlätta en utbyggnad också i glesbygd bör
en kommun kunna få möjlighet att söka stöd för att ordna anslutning med
hög överföringskapacitet. Stödet bör avse fastigheter där anslutning skulle bli
avsevärt dyrare för abonnenterna än i normala fall.
Stödet bör förenas med villkor. Sådana villkor kan vara att nätet skall kun-
na hyras av alla operatörer och att priserna är rimliga och enhetliga inom
kommunen. Vidare skall det finnas ett lokalt försörjningsprogram. Ansök-
ningarna från kommunerna skall prövas utifrån ovannämnda villkor och
regional- och näringspolitiska grunder. Det bör framhållas att kommunala
initiativ vad gäller utbyggnad av accessnät är ett frivilligt åtagande för kom-
munerna. Det statliga stödet bör täcka endast en mindre del av utgiften. Slut-
ligen bör villkoren för stödet vara så utformade att kommunerna redan vid
sitt beslut om en eventuell utbyggnad har rimliga möjligheter att bedöma
möjligheterna att få del av stödet.
Skattelättnad för bredbandsanslutning
Regeringen anger att en skattelättnad bör övervägas för fysiska och juridiska
personer som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som
innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapacite-
ten i det normala telefonnätet. Skattelättnaden, som bör utformas som en
skattereduktion, bör avse anslutningsutgifter över ett visst belopp och mot-
svara en mindre del av utgiften. Frågan bör utredas med inriktning på att ny
lagstiftning skall kunna träda i kraft den 1 januari 2001. Regeringen bedömer
att värdet av skattelättnaden tillsammans med stödet till kommunerna uppgår
till 3,2 miljarder kronor.
Statens ansvar för säkerhet och regler
Regeringen framhåller att staten skall ha ett övergripande ansvar för säker-
heten i den tekniska infrastrukturen i allmänt tillgängliga telenät. En stor de
av de regler som skall tillämpas för att näten skall fungera har utvecklats
inom branschen. Staten måste dock, i takt med att IT-infrastrukturen blir en
alltmer betydelsefull del av samhället, ytterst garantera att den kan fungera
på ett tillförlitligt sätt.
Teknikneutralitet
Regeringen anger det viktigt med teknikneutralitet, eftersom det är omöjligt
att med säkerhet hävda att t.o.m. de tekniska lösningar som i dag anses sär-
skilt tillförlitliga, verkligen kommer att förbli de bästa på längre sikt. Vida
kan tekniken komma att variera beroende på lokala och speciella förutsätt-
ningar.
Informationsteknikens betydelse för regional utveckling och utjämning
Regeringen framhåller att tillgång till modern informationsteknik till konkur-
renskraftiga priser bör finnas för att näringslivet i hela landet skall kunna
utvecklas. För att hela Sverige skall leva och utvecklas bör även företag i
regionalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få tillgång till denna teknik så
att de kan konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag i övriga landet. I
detta syfte bör särskilda åtgärder vidtas, bl.a. för att stimulera utbyggnaden
av transportnätet i dessa områden.
Ekonomiska insatser för utbyggnad av IT-infrastruktur
Regeringen beräknar att 2 625 miljoner kronor under åren 2000-2004 bör stå
till förfogande för att inom ramen för det nationella IT-infrastruktur-
programmet ge stöd till den utbyggnad av regionala transportnät m.m. som
inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Regeringen överväger också
ett stöd till kommuner för att möjliggöra abonnentanslutning med hög över-
föringskapacitet i glest bebyggda områden genom lokala transport- och ac-
cessnät och en särskild skattelättnad för utgifter för anslutning till datakom-
munikation. Det sammanlagda beloppet för stödet till kommuner och skatte-
lättnaden motsvarar 3 200 miljoner kronor. Summan av dessa belopp för
utbyggnad av IT-infrastrukturen uppgår således till 5 825 miljoner kronor.
Investeringskostnaden för ett nationellt optofibernät som når fram till varje
kommunhuvudort har beräknats till ca 2 500 miljoner kronor. Denna kostnad
förutsätts finansieras av det statliga affärsverket Svenska kraftnät på mark-
nadsmässiga grunder.
Av propositionen framgår att de statliga stöd som planeras lämnas för att
bygga ut en digital infrastruktur skall ha som villkor att andra aktörer bidrar
med minst motsvarande belopp. Som framgår av nedanstående sammanställ-
ning beräknas att de totala insatserna för utbyggnaden av IT-infrastrukturen
med regeringens program uppgår till drygt 17 miljarder kronor.
Kostnader för utbyggnad av IT-infrastruktur (miljarder kronor)

Staten
Övriga
Totalt
Stomnät
Ca 2,5
0
2,5
Regionalt nät
2,6
2,6
5,2
Stöd för bredbandsanslutning
3,2
6,4
9,6
Summa
8,3
9,0
17,3
Motionsförslag
Moderata samlingspartiet
Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att statens uppgift inte bör
vara att bygga svartfibernät med skattepengar och bedriva osund konkurens
med privata bolag som bygger eller har byggt svartfibernät. En central statlig
uppgift är i stället att upphandla en viss garantitrafik i glesbygd eller på or
som annars kan få vänta orimligt lång tid på bättre överföringskapacitet.
Staten skall däremot inte med skattesubventioner gå in och konkurrera med
de bredbandsaktörer som redan har etablerat sig på marknaden.
Angelägna utbyggnader, som inte är kommersiellt möjliga, kan komma till
stånd genom att staten upphandlar bredbandstjänster. Motionärerna anser
emellertid att det är tveksamt med speciella skatteavdrag för inköp av bred-
bandsuppkoppling. Sett som arbetsredskap finns det redan i dag avdragsmöj-
ligheter för bredbandsanslutning. Dessutom finns det en risk för bristande
konkurrensneutralitet om staten låser fast sig till en viss speciell teknik.
Prisnivån hos leverantörerna riskerar vidare att hållas uppe, och beslut om
uppkoppling riskerar att dröja i avvaktan på ett framtida stöd.
I motionen framhålls att staten i stället skall stå neutral till teknikvalet oc
följa marknadens utveckling. Den regionala utvecklingen av bredbandskapa-
citeten bör följas noga och den snabba teknikutvecklingen för i synnerhet
olika behov och olika geografiska avstånd beaktas. När konkurrens mellan
olika företag och system med svartfiber uppträtt har priset för att nyttja näte
fallit dramatiskt. Motionärerna framhåller i sammanhanget att konkurrens i
flera fall har lett till prisnivåer som bara är bråkdelar av det gamla priset.
I motion N239 av Per Westerberg (m) framhålls att den fortsatta utbyggna-
den av infrastrukturen för bredband, telefoni och datatrafik måste präglas av
privata företag, konkurrens och statligt garanterad trafik där så är nödvän-
digt.
I motion T704 av Roy Hansson (m) framhålls att drift, nät och tjänster på
kommunikationsområdet bör utsättas för konkurrens. Motionären påpekar
vidare att vissa delar av Sveriges befolkning och en del företag i dag kan
använda digitala tele- och datatjänster, medan andra fortfarande inte har
tillgång till dessa till en rimlig och med storstadsområdena jämförbar kost-
nad. Landsbygdens behov bör därför beaktas vid utbyggnad av IT-
kommunikationsnätet, och mindre företag bör ha likvärdiga möjligheter att ta
del av samhällets satsningar på IT-kommunikation.
Kristdemokraterna
Johnny Gylling m.fl. (kd) delar i motion T24 regeringens bedömning att
hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren bör få
tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet och att detta i
första hand skall ske i marknadens regi. Kristdemokraterna anser att staten
bara bör gripa in där marknaden inte räcker till och att staten först och främs
bör stimulera en satsning på en kraftfull telekommunikation i Sverige. Det
kan handla om att ge en avsiktsförklaring samt att förbereda spelregler för
konkurrensneutralitet på marknaden.
Risken med statligt teknikval är att det inte blir långsiktigt hållbart. Motio-
närerna vill i stället se en nätmarknad som påminner om elmarknaden där
man skiljer på nätdelen och tjänstedelen. Det skall vara möjligt för nya
tjänsteföretag att köpa in sig på andras nät för att sälja tjänster till slutan
daren. Priserna måste vara så att monopol och oligopol undviks.
I motionen framhålls vidare att staten har ett alldeles särskilt ansvar för
glesbygden. Marknaden kommer med all säkerhet att se till att först storstä-
derna, sedan alla större tätorter får tillgång till bredband  i konkurrens och
med ett flertal tjänsteoperatörer att välja på. Men precis som med mobiltele-
fonins GSM-nät kommer det att ta lång tid innan hela Sverige är täckt. Det är
knappast ens troligt att samtliga kvadratkilometer av landet någonsin kom-
mer att täckas om marknadsmässiga villkor enbart skall gälla. Enligt motio-
närerna har staten här en tydlig uppgift och de anför att det finns många olika
möjligheter: ROT-avdrag för boende i glesbygd, investeringsbidrag, stöd via
regionala strukturmedel och EU-medel. Beträffande en skattelättnad för
accessnätet anför motionärerna att en sådan kan vara ett sätt att nå målet om
bredband till alla, men de framhåller att förslaget är otydligt och att remissi
stanserna haft olika åsikter om hur en stimulans bäst kan ges till hushåll i
glesbygd. De anser att det är beklagligt att regeringen inte kunnat samla sig
till ett konkret förslag på denna punkt.
I motion T210 utvecklar Johnny Gylling m.fl. (kd) likartade synpunkter på
IT-politiken. Dessutom framhålls att prissättningen på ISDN och liknande
tjänster bör ses över. Det är inte rimligt att man kan få betala 15 000-20 000
kr för en vanlig installation av ISDN. Detta borde regeringen via Post- och
telestyrelsen uppmärksamma. Motionärerna framhåller vidare behovet av
avreglering inom telekommunikationsområdet.
Ulf Björklund m.fl. (kd) framhåller i motion N279 att snabb datakommuni-
kation i hela landet är viktigt för Sveriges fortsatta tillväxt, för möjlighete
till distansarbete och för möjligheter att bo och verka även i glesbygden. Re-
geringen bör därför ge en tydlig avsiktsförklaring om att bredbandsteknik
skall bli tillgänglig i hela landet.
Centerpartiet
Lennart Daléus m.fl. utvecklar i motionerna T26 och T703 Centerpartiets
politik för en digital allemansrätt och hur IT-infrastrukturen bör utformas.
Motionärerna kritiserar regeringen för att ha för låg ambitionsnivå och ser en
uppenbar risk för lokala infrastrukturmonopol med den lösning som rege-
ringen förordar. Staten bör i stället enligt Centerpartiet ta ett ansvar i förs
hand för accessnätet. Det innebär ett finmaskigt fibernät till "nära hemmet".
Nätet bör sedan upplåtas på lika villkor till alla operatörer. Vidare framhålls
att i den fortsatta beredningen av regelverket för IT-infrastruktur bör en
lösning tas fram, som motverkar framväxten av monopolsituationer. En
sådan lösning bör vara att uppmuntra kunderna att själva äga förbindelserna
på samma sätt som elektrifieringen av landsbygden en gång åstadkoms.
Centerpartiet menar att staten bör stå som ägare till en heltäckande digital
infrastruktur, byggd på fiber till hushållen och företagen. Utbyggnaden be-
räknas kosta ca 60 miljarder kronor. För att utbyggnaden snabbt skall komma
i gång bör riksdagen bemyndiga regeringen att inrätta ett nytt helägt statligt
bolag för att upphandla den nödvändiga infrastrukturen och för att tillhanda-
hålla denna på likvärdiga villkor till alla operatörer. Riksdagen bör därför
bemyndiga regeringen att anvisa 10 miljarder kronor för detta bolags aktie-
kapital. Sammanfattningsvis menar Centerpartiet att den statliga politiken för
digital infrastruktur bör utgå från tre tydliga kriterier:
- Att trygga konkurrensen på tjänste- och operatörssidorna som är den
mer   dynamiska delen av IT-sektorn genom ett nät öppet på lika villkor
för alla operatörer.
-
- Att garantera likvärdiga förbindelser i hela landet.
-
- Att ge förutsättningar för en långsiktig planering som gör att nätet blir
skalbart i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.
-
Sven Bergström m.fl. (c) påtalar vidare i motion T714 att med en gemensam
utbyggnad av likvärdig kapacitet till likvärdiga priser tryggas konkurrens och
tillgång till informationsteknik i hela landet. Motionärerna uppmärksammar
att kostnaden för ett ISDN-abonnemang varierar från under 2 000 kr i Stock-
holms innerstad upp till 60 000 kr. Enligt motionen bör anslutningsavgiften
vara densamma över hela landet så att regional obalans motverkas.
Folkpartiet liberalerna
Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T29 att det är angeläget att en
bredbandsutbyggnad kommer till stånd. Folkpartiet liberalerna ifrågasätter
däremot en alltför detaljstyrd statlig planering. Det finns en risk att utveck-
lingen på infrastrukturområdet går både fortare och långsammare än vad man
tänker sig. Enligt motionärerna skall det inte vara en statlig uppgift att ga-
rantera bandbredd åt vartenda hushåll utan snarare att främja en god konkur-
rens, en god mångfald på nätet och tillse att Post- och telestyrelsen bevakar
denna konkurrens. Regeringens förslag om ett nationellt infrastrukturpro-
gram bör därför avslås. Folkpartiet menar att byggandet av stomnät bör ge-
nomföras i konkurrens och att regeringen bör stimulera till investeringar av
olika aktörer i olika slags nät samt ta hänsyn till regionala och sociala oba-
lanser. Bredbandsutbyggnad bör inte forceras fram alltför snabbt. Det finns
en risk att man bygger fast sig i gammal teknik om man snabbt investerar i
utbyggnad samtidigt som det hela tiden sker tekniska innovationer på områ-
det. Folkpartiet avstyrker mot denna bakgrund även förslaget om statligt stöd
för regionala transportnät och lokala transport- och accessnät.
Motionärerna anför vidare att en riktad skattelättnad riskerar att leda till at
prisnivån fortsätter att vara hög och anser också att det är tveksamt om det
över huvud taget är en klok fördelningspolitik att subventionera bred-
bandsuppkopplingar. Enligt motionärernas mening är det främst stadsbor
samt människor med god ekonomi och datorvana som efterfrågar höghastig-
hetsinternet. För många låginkomsttagare är det inte alls aktuellt att köpa en
dator till hemmet.
Enligt motionen är det angeläget att ett stomnät byggs ut till orter som inte
har det, liksom att de nät i tätbefolkade regioner som nu inte är tillräckligt
kraftfulla för att möta efterfrågan byggs ut. Folkpartiet ifrågasätter dock att
tekniken skall beslutas på politiskt centralt håll samt att regeringen i förväg
vill ge hela uppdraget till statliga Svenska kraftnät. Folkpartiet liberalerna
menar att byggandet av stomnätet bör genomföras i konkurrens och att rege-
ringen bör stimulera aktörer till investeringar i olika slags nät samt ta hänsy
till regionala och sociala obalanser.
Folkpartiet liberalerna delar regeringens uppfattning att utbyggnaden av
regionala nät bör utföras av marknadens aktörer. Frågan om utredning av
detta är emellertid för tidigt väckt. Folkpartiet anser det också angeläget att
så många som möjligt, även i glesbygd, på sikt kan få tillgång till bredbands-
nät, och motsätter sig inte heller att offentliga medel kan tas i bruk för dett
Men man ifrågasätter att staten i nuläget skall ta ett sådant ansvar.
Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller vidare i motion T705 att ledningar, väx-
lar, AXE-system etc., skall hålla en jämförbar standard och taxa över hela
Sverige.
Kenth Skårvik och Elver Jonsson (båda fp) framhåller i motion T209 att det
är av största vikt att hela Sverige får tillgång till ett utbyggt bredbandsnät.
Motionärerna anser dessutom att det i första hand är privata intressenter som
måste stå för utbyggnaden. Stat och kommun bör endast i undantagsfall
engagera sig i denna typ av utbyggnad. Det är också viktigt att en bra kon-
kurrens mellan olika aktörer kan upprätthållas.
Övriga motionsförslag
Marianne Andersson (c) framhåller  i motion T222 att om likvärdiga förut-
sättningar för data- och telekommunikation skall kunna uppnås i landet bör
infrastrukturen byggas ut och erbjuda en digital allemansrätt.
Agne Hansson (c) föreslår i motion T701 att Kalmar län utses som ett för-
söksområde för bredbandsutbyggnad. Ett statligt anslag bör anvisas för än-
damålet och regeringen bör i samverkan med Regionförbundet i Kalmar län
genomföra projektet.
Stig Eriksson m.fl. (v) framhåller i motion T205 att om IT-utvecklingen skall
ha regional balans som utgångspunkt bör staten ta ett regionalpolitiskt an-
svar. Enligt motionärerna kan medel som frigörs genom t.ex. en delförsälj-
ning av Telia vara en lösning på hur bredbandsutbyggnaden kan finansieras.
Carin Lundberg m.fl. (s) framhåller i motion T243 att hela landet snarast
måste få tillgång till teleförbindelser som klarar att överföra stora datamäng-
der med hög hastighet. De insatser som görs av det privata näringslivet på
rent marknadsmässiga grunder bör därför kompletteras med statliga insatser
så att utbyggnaden sker parallellt till orter där de kommersiella förutsättning
arna saknas (yrkande 9). I samma motion understryks vidare att en förutsätt-
ning för att modern informationsteknik skall kunna tas till vara är att hela
landet får tillgång till den nya tekniken på likvärdiga villkor. Staten bör
därför verka för att teletaxorna så långt görs avståndsoberoende (yrkande10).
Rune Berglund och Berit Andnor (båda s) framhåller i motion T710 att lik-
värdiga IT-förutsättningar bör råda i landet. För detta krävs inte bara fysiska
investeringar utan också rättvisare teletaxor som är oberoende av avstånd, en
ökad satsning på kompetensutveckling samt stöd till IT-rådgivare i kommu-
nerna.
Carina Moberg och Cinnika Beiming (båda s) betonar i motion T713 att
marknaden och infrastrukturen för framtidens kommunikationstjänster bör
byggas upp med utgångspunkt från konsumenternas behov. Det betyder att
den enskilde konsumenten fritt skall kunna välja den eller de operatörer och
leverantörer de vill, oavsett om det handlar om Internet, telefoni, TV etc.
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) konstaterar i motion T220 att samhället på
många områden har tagit ett nationellt ansvar. Det gäller exempelvis att
vägarna är framkomliga, att elström finns till hushåll och företag över hela
landet och att fast telefoni blivit utbyggd. Enligt motionärerna bör på mot-
svarande vis samhället även ansvara för att bredband på sikt finns i hela
landet.
Runar Patriksson m.fl. (fp) påtalar i motion N213 att väl utbyggda och
fungerande kommunikationer är av mycket stor betydelse i glesbygden.
Det är regeringens uppgift att kräva att operatörerna erbjuder en grund-
service.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har i sitt yttrande (SkU9y) begränsat sig till regeringens pla-
ner på en skattereduktion för bredbandsanslutning och bemött de invänd-
ningar som motionärerna fört fram på följande sätt:
Flera motionärer har ifrågasatt planerna på en skattereduktion främst därför
att ett riktat bidrag skulle vara kontraproduktivt och på längre sikt kunna led
till att kostnaden för anslutning blir högre än som skulle bli fallet utan ett
bidrag. Enligt utskottets mening kan ett stöd som av någon anledning be-
gränsar utbudet på en marknad motverka sitt syfte eftersom det minskade
utbudet kan ge upphov till prisökningar. När det gäller den av regeringen
planerade skattereduktionen är emellertid avsikten att denna skall lämnas
direkt till den som har utgiften för anslutningen. Härigenom undviks enligt
skatteutskottets mening att det uppkommer negativa effekter på utbudet.
Vidare invänds att planerna på ett stöd kan medföra att pågående arbete
avbryts och att nya arbeten inte startas i avvaktan på besked om stödets när-
mare utformning. I sammanhanget kan framhållas att skattereduktionen är
avsedd att öka spridningen av snabba uppkopplingar till områden som kom-
mersiella aktörer inte skulle täcka in inom en rimlig tid och att den skall
utgöra ett relativt sett lågt bidrag till totalkostnaden. Härigenom begränsas
enligt skatteutskottets mening risken för negativa effekter på marknaden
under den tid stödets utformning utreds.
Slutligen har det riktats fördelningspolitiska invändningar mot förslaget.
Enligt motionärerna är det i första hand stadsbor med god ekonomi som
använder Internet med höghastighetsanslutning, och för många låginkomst-
tagare är det inte alls aktuellt att skaffa en dator i hemmet. Enligt utskottet
mening är syftet med den föreslagna stimulansen inte i första hand fördel-
ningspolitiskt utan avsikten är att låta de delar av landet som inte har samma
kommersiella bärkraft som storstadsregionerna få del av de möjligheter som
IT-utvecklingen ger. De möjligheter till ekonomisk tillväxt och annan sam-
hällsutveckling som väl utvecklade kommunikationsnät på detta område ger
upphov till bör vara tillgängliga i hela Sverige med rimliga ekonomiska
insatser.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det från skattemyndigheternas
synvinkel är viktigt att skattereduktionen utformas så att den är enkel att
tillämpa och lätt att administrera.
Skatteutskottet har mot denna bakgrund inte någon erinran mot regeringens
planer på en skattereduktion och avstyrker aktuella motionsyrkanden.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att avgörande för Sveriges möjligheter att kunna behålla
och utveckla vår ledande ställning på IT-området är att en väl fungerande IT-
infrastruktur med hög överföringskapacitet skyndsamt byggs ut och ges en
stor spridning. Denna utbyggnad bör i första hand ske i marknadens regi. I
likhet med vad som gäller inom andra viktiga infrastrukturområden har sta-
ten dock en viktig roll att spela. För att möjliggöra exempelvis att de nya
tjänsterna skall kunna tillhandahållas på ett effektivt och säkert sätt samt ti
konkurrenskraftiga priser är det nödvändigt att vidta åtgärder så att hushåll
och företag i hela landet ges goda möjligheter att utnyttja den nya tekniken.
Konkurrensneutralitet och mångfald liksom säkerhet och teknisk samordning
av näten kan vidare främjas genom statliga insatser och regler.
Enligt utskottets mening är det därför angeläget att ett nationellt in-
frastrukturprogram tas fram för att vägleda och underlätta en marknadsledd
utbyggnad. Programmet bör innehålla förslag till regler och riktlinjer som
garanterar bl.a. säkerheten och framkomligheten. Staten bör däremot inte i
detalj peka ut tekniska lösningar.
När det gäller de invändningar som rests mot Svenska kraftnäts utbyggnad
av ett stomnät mellan landets kommuner med ett fiberoptiskt bredbandsnät
vill trafikutskottet klarlägga att denna utbyggnad skall ske på marknadsmäs-
siga villkor. Genom sitt befintliga ledningsnät har Svenska kraftnät en unik
möjlighet att snabbt kunna erbjuda ett kokurrenskraftigt öppet bredbandsnät.
Utskottet anser det angeläget att denna möjlighet tas till vara. Enligt utskot-
tets mening bör det vara till fördel både för hushåll och företag med en ökad
konkurrens mellan olika bredbandsaktörer. Genom  konkurrens, låga priser
och en snabb utveckling får fler operatörer och IT-företag möjlighet att nyttja
näten.
Utskottet konstaterar att det finns olika uppfattningar om behovet av statli-
ga insatser för fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen. Centerpartiet menar
att insatserna enligt regeringens förslag är alltför blygsamma och förordar en
statlig satsning på ca 60 miljarder kronor. Folkpartiet liberalerna framhåller
däremot att staten nu bör avstå från ekonomiska insatser. Därmed kan vi
senare se var behoven av statliga insatser finns. Moderata samlingspartiet
anger att det kan bli aktuellt för staten att upphandla viss garantitrafik i gl
bygd. Även Kristdemokraterna framhåller att särskilda insatser kan komma
att behövas i glesbygdsområden.
Trafikutskottet anser det angeläget att utbyggnaden av en väl fungerande
IT-infrastruktur i största möjliga utsträckning sker i marknadsmässig regi.
För närvarande pågår också omfattande investeringar av olika aktörer i ut-
byggnad, framför allt av bredbandsnät. Utskottet anser att denna utveckling
är positiv och tyder på tilltro till Sverige som en ledande IT-nation. Trafikut
skottet är därför inte berett att stödja Centerpartiets förslag att staten skal
vara en betydande ägare till en heltäckande digital infrastruktur.
Staten har dock ett ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överfö-
ringskapacitet snarast blir tillgänglig i hela landet vilket skapar förutsättni
ar för tillväxt. Enligt utskottets mening är en sådan satsning nödvändig om
Sverige skall kunna hävda sig långsiktigt i den internationella konkurrensen.
Utredningen om Infrastrukturprogram för bredbandskommunikation har i sitt
delbetänkande den 3 april 2000 preliminärt beräknat att 30 % av Sveriges
befolkning inte kommer att erbjudas bredbandsförbindelser av kommersiella
aktörer inom en femårsperiod.
Enligt trafikutskottets mening får inte den teknik som kan överbrygga av-
stånden i landet leda till att klyftan mellan storstad och glesbygd vidgas.
Utskottet delar därför inte den uppfattning som framförs i flera motioner om
att utvecklingen bör avvaktas för att se i vad mån statliga insatser kan kom-
ma att behövas någon gång i framtiden. Enligt utskottets mening är särskilda
statliga insatser påkallade för att trygga en utbyggnad av höghastighetsför-
bindelser även i landets glest befolkade områden. Utskottet har därför ingen
erinran mot regeringens planer på att avsätta drygt 5,8 miljarder kronor för
utbyggnad av IT-infrastruktur under åren 2000-2004.
Beträffande de motionsförslag som väckts om mer likriktad prissättning
för framför allt ISDN-anslutning vill utskottet hänvisa till att sedan telela-
gens tillkomst år 1993 har konkurrensen utvecklats mycket positivt på vissa
delar av telemarknaden såsom internationell telefoni och mobiltelefoni.
Andra delar av telemarknaden har inte blivit föremål för samma starka kon-
kurrens. Det gäller framför allt produkter och tjänster som i hög grad är
beroende av tillgången till accessnätet såsom t.ex. ISDN-anslutning. Som
utskottet återkommer till senare under nästa avsnitt Tillgång till lokala ac-
cessnät och lokal monopolisering förutsätts att en väl fungerande konkurrens
skall utvecklas även på detta område, vilket kommer att påverka priserna
positivt.
Slutligen - när det gäller de motionsförslag som berör IT-utbyggnaden i
olika landsdelar - vill utskottet hänvisa till den utredning som för närvarande
pågår om ett nationellt infrastrukturprogram (dir. 2000:04). I utredningens
uppdrag ingår att klarlägga vilken IT-infrastruktur som inte beräknas komma
till stånd på rent kommersiella grunder och som bör prioriteras av samhället.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna T24 (kd)
yrkande 14, T26 (c) yrkandena 6 och 7, T28 (m) yrkandena 1, 3 och 4, T29
(fp) yrkandena 3-7, T205 (v) yrkande 3, T209 (fp) yrkande 19, T210 (kd)
yrkandena 47, 48 och 53, T220 (s) i denna del, T222 (c) yrkande 2, T243 (s)
yrkandena 9 och 10, T701 (c), T703 (c) yrkandena 1-3, T704 (m), T705 (fp)
yrkandena 4 och 6, T710 (s), T713 (s), T714 (c) yrkandena 2 och 3, N213
(fp) yrkande 4, N239 (m) yrkande 7 och N279 (kd) yrkande 7.
Syftet med flertalet motionsyrkanden om att trygga en effektiv och välfun-
gerande IT-infrastruktur med hög kapacitet i hela landet förutsätts dock
komma att tillgodoses.
4.2 Tillgång till accessnät och lokal monopolisering
Regeringens bedömning
Regeringen anger att sedan telelagens tillkomst år 1993 har konkurrensen
utvecklats mycket positivt på vissa delar av telemarknaden såsom internatio-
nell telefoni och mobiltelefoni. Andra delar av telemarknaden,  såsom pro-
dukter och tjänster som i hög grad är beroende av tillgången till ett accessnät
har inte blivit föremål för samma starka konkurrens. Av propositionen fram-
går vidare att accessnätet står för merparten av de totala nätkostnaderna.
Tillgången till ett accessnät är därför av avgörande betydelse för att möjlig-
göra för en operatör att kunna tillhandahålla produkter och tjänster i access-
nätet och därmed öka konkurrensen på området. Detta kan ske antingen
genom nyutbyggnad av accessnät, uthyrning av Telias accessnät eller ut-
nyttjande av befintliga alternativa accessnät.
Enligt regeringen talar därför starka skäl för att tillgång till accessnät görs
möjlig för operatörerna och att detta skall ske genom lagstiftning. Den se-
naste tidens tekniska utveckling har emellertid inneburit att radio- och TV-
tjänster samt andra tjänster som kräver hög överföringskapacitet, t.ex. kom-
munikation via Internet, kan förmedlas även genom telenätet. Detta innebär
att vissa bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen aktualiseras även när det
gäller telenät. Bestämmelsen i 3 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen innebär
att varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att sända
radioprogram genom tråd. Enligt propositionen kan det inte uteslutas att en
skyldighet att ge tillgång till sitt accessnät innebär en begränsning av denna
grundlagsfästa rätt för nätinnehavaren. Frågans förhållande till yttrandefri-
hetsgrundlagen måste därför övervägas innan något förslag till lagstiftning
kan presenteras.
Motionsförslag
Enligt motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör ökad konkurrens skapas
genom ett system med förutsägbara, allmänt accepterade och transparenta
samtrafikavgifter så att operatörerna kan använda alla nät konkurrensneutralt.
Ett förslag om "local loop unbundling" (skyldighet att ge tillgång till sitt
accessnät på rimlig begäran) finns färdigt som till stora delar löser dessa
problem. Genom "national roaming" (skyldighet att låta abonnenter hos
andra operatörer sända och ta emot telemeddelande via sitt nät) kan konkur-
rensen samtidigt förbättras i de nationella och regionala näten där monopol
bildas och då det inte har varit lönsamt att dra fram kabel från flera operatö-
rer.
Även enligt motion T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör konkurrensen öka på
telemarknaden. Accessnätet bör öppnas för full konkurrens och full num-
merportabilitet gälla vid byte av telebolag. Regleringsmyndigheten måste
samtidigt förstärkas och ges större befogenheter att vidta konkurrensfräm-
jande åtgärder.
Kristdemokraterna genom Johnny Gylling m.fl. (kd) betonar i motion T24
behovet av ökad konkurrens och avreglering inom teleområdet. Motionärerna
påpekar att det statliga och dominerande teleföretaget Telia AB ensamt har
tillgång till de kablar som går från telestationerna ända fram till fastigheter
nas accessnät. För att möjliggöra konkurrens på bredbandsmarknaden krävs
tillgång till detta nät. Enligt motionärerna är det anmärkningsvärt att rege-
ringen inte har kommit längre när det gäller att öppna Telias accessnät för
marknaden. Motionärerna hänvisar till att i EG-kommissionens IT-program
eEurope anges som mål att medlemsländerna skall öppna accessnäten hos de
monopoloperatörer som finns senast i december 2000. Regeringen bör därför
snarast se till att accessnätet blir tillgängligt så att det klarläggs för alla
ratörer vilka regler som gäller för eventuella nya accessnät som dras fram till
hushållsfastigheter.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet har i sitt yttrande (NU5y) aktualiserat två konkurrensfrågor
av betydelse för konsumenterna men också för branschens fortsatta utveck-
ling. Den ena gäller tillgången till accessnätet. Som framhålls i propositionen
är tillgång till detta nät av avgörande betydelse för att möjliggöra för en
operatör att kunna tillhandahålla produkter och tjänster i accessnätet och
därmed öka konkurrensen på området. Enligt näringsutskottets mening är det
väsentligt att beredningen av denna fråga sker med skyndsamhet och att
regeringen därefter snarast återkommer till riksdagen i ärendet.
Den andra uppmärksammade konkurrensfrågan gäller risken för s.k. lokal
monopolisering. Under senare tid har utvecklingen av de nya fastighetsnäten
för bredbandskommunikation gått oerhört snabbt. Enligt näringsutskottets
mening är det positivt att Post- och telestyrelsen nyligen har kartlagt riskern
för monopol vid bredbandsutbyggnaden och framlagt olika förslag för att
begränsa dessa risker. Regeringen bör, menar näringsutskottet, utan fördröj-
ning bereda rapporten från PTS och undersöka om ytterligare åtgärder er-
fordras för att minska riskerna för monopol på bredbandsområdet.
Näringsutskottet anser att de två nämnda konkurrensfrågorna är av stor
betydelse för konsumenterna men också för utvecklingen på IT-området.
Trafikutskottet bör därför enligt näringsutskottets uppfattning i sin fortsatta
beredning av ärendet överväga behovet av ett särskilt tillkännagivande till
regeringen i de två nu nämnda frågorna.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet konstaterar att det föreligger en bred politisk samsyn om
vikten av en väl fungerande konkurrens när det gäller tillgången till access-
nätet, dvs. det nät som olika användare och organisationer utnyttjar för åt-
komst till annat nät. En ökad konkurrens ses således som önskvärd i samtliga
aktuella motioner. Näringsutskottet har också i ett enhälligt yttrande funnit
att frågan är av stor betydelse för konsumenterna och för IT-utvecklingen.
Som framgår av propositionen delas denna syn av regeringen som framhåller
att starka skäl talar för att tillgång till accessnätet möjliggörs för olika ak
och att detta skall ske genom lagstiftning.
Även inom EU finns en klar inriktning mot att främja en ökad konkurrens
och skapa mångfald på accessnätet. EG-kommissionen har i sitt meddelande
Mot ett nytt regelverk för infrastruktur för elektronisk kommunikation och
tillhörande tjänster, KOM (1999)539, beträffande konkurrensen i lokala nät
angett att brådskande åtgärder krävs för att öka konkurrensen inom de lokala
näten. Kommissionen välkomnar de initiativ som flera medlemsländer tagit
för att göra de lokala näten tillgängliga för konkurrerande tjänsteleverantörer
men framhåller att gemenskapen inte kan vänta på att nationell lagstiftning
skall antas på detta område. Kommissionen kommer i stället att använda sig
av rekommendationer och, i särskilda fall, sina befogenheter enligt konkur-
rensreglerna i fördraget för att uppmuntra en uppdelning av anslutningarna
för lokala nät i hela EU. I ett meddelande har kommissionen rekommenderat
medlemmarna att införa tillgång till accessnätet. Tillgång till rå kopparled-
ning bör finnas till den 31 december 2000 mot kostnadsorienterad ersättning.
Trafikutskottet anser det angeläget att en väl fungerande konkurrens sna-
rast utvecklas i accessnätet. Som framgår av bakgrundsredovisningen har
regeringen med hänvisning till yttrandefrihetsgrundlagen beslutat att frågan
måste övervägas ytterligare innan något förslag till lagstiftning kan presente-
ras. Enligt propositionen kan det nämligen inte uteslutas att skyldighet att ge
tillgång till accessnät innebär en begränsning av nätinnehavares grundlags-
fästa rätt att sända radioprogram genom tråd.
Trafikutskottet anser det angeläget att operatörerna på teleområdet ges
långsiktiga spelregler och klarlägganden om regelverkets framtida utform-
ning. Utskottet anser mot denna bakgrund att det bör tydliggöras att de lokala
accessnäten kommer att öppnas för konkurrens genom lagstiftning. Som
framgår av propositionen har också Telia förklarat att bolaget avser att öppna
sitt accessnät frivilligt. För att genomföra erforderlig lagändring kan det
dock, som regeringen anmäler, inte uteslutas att en grundlagsändring först
erfordras. Enligt utskottets mening är det angeläget att denna fråga får en
skyndsam lösning så att regeringen snarast kan föreslå riksdagen de lagänd-
ringar som krävs. Vad utskottet nu anfört om åtgärder för att öka konkurren-
sen på accessnäten bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Som regeringen redovisar finns det risker för lokal monopolisering i de nya
fastighetsnät som nu växer fram i landet. Det är därför angeläget, som nä-
ringsutskottet framhåller, att regeringen även bereder denna fråga skyndsamt.
Med hänvisning till det anförda finner trafikutskottet att syftet med motio-
nerna T24 (kd) yrkande 15, T28 (m) yrkande 2 och T717 (m) yrkande 3 blir
tillgodosett. Yrkandena kan sålunda lämnas utan åtgärd från riksdagens sida
och avstyrks därför.
4.3 Ledningsrättslagen m.m.
Regeringens förslag
Regeringen anser att avgörande för Sveriges möjligheter att kunna behålla en
ledande ställning på IT-området är att IT-infrastruktur med hög överförings-
kapacitet ges stor spridning. För att möjliggöra att de nya tjänsterna skall
kunna tillhandahållas i hela landet är det nödvändigt att vidta åtgärder som
stimulerar utbyggnaden av nät med hög överföringskapacitet. Detta skulle,
enligt regeringens uppfattning, kunna ske t.ex. genom en utbyggnad i det
befintliga elektriska stamnätet och i regionala elnät. Affärsverket Svenska
kraftnät och regionala nätbolag har nämligen ledningsgator med stark-
strömsledningar, för vilka det i allmänhet finns ledningsrätt, som når samtli-
ga huvudorter i landets kommuner och många andra tätorter. Dessa elnät
skulle kunna användas för att bygga ut IT-infrastrukturen genom att i dessa
befintliga nät dra fram fiberoptiska ledningar.
För att kunna dra fram och begagna ledning på annans mark krävs emel-
lertid i dag ett förrättningsförfarande enligt ledningsrättslagen, för det fall
civilrättsliga avtal inte används. Ett förrättningsförfarande kan dock vara
resurskrävande både i tid och pengar. Det finns därför enligt regeringen skäl
att ändra ledningsrättslagen för att åstadkomma ett enklare förfaringssätt utan
att för den skull inkräkta på enskilda intressen. Innebörden av regeringens
förslag är att den som innehar ledningsrätt för starkströmsledning med kon-
cession eller för starkströmsledning som försörjer telekommunikationssys-
tem för allmänt ändamål m.m. skall få rätt att, i befintligt ledningsrättsut-
rymme, även dra fram och använda teleledningar, t.ex. fiberoptiska ledning-
ar. Detta skall kunna ske utan nytt förrättningsförfarande för varje fastighet
där det redan finns ledningsrätt för starkströmsledning.
Regeringen anser att om en starkströmsledning har dragits fram över an-
nans mark med stöd av ledningsrätt och denna starkströmsledning i ett senare
skede kompletteras med en eller flera svagströmsledningar, som teleledning-
ar, medför detta som regel inte något ytterligare intrång i fastighetsägarens
rätt. Ett betydande intrång för fastighetsägaren har redan skett i och med
framdragandet av starkströmsledningen. Framdragandet av ytterligare tele-
ledningar och fiberoptiska ledningar har därför mycket liten betydelse. Enligt
regeringens uppfattning är en sådan komplettering av väsentlig betydelse
från allmän synpunkt.
Motionsförslag
Jan Backman och Cristina Husmark Pehrsson (båda m) framhåller i motion
T23 att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i ledningsrättsla-
gen med syftet att berörda markägares rättssäkerhet skall bli tillgodosedd. I
motionen framhålls att markägaren enligt propositionens förslag vid en lant-
mäteriförrättning inte kan få sina invändningar mot själva ledningsdragning-
en prövade. Det påpekas att antalet nya kablar inte är begränsat och att led-
ningsrätten också omfattar vissa tillbehör såsom transformatorstationer och
master. Motionärerna ifrågasätter också lagförslagets retroaktivitet utifrån
bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap. 18 § regeringsformen och Eu-
ropakonventionen. I samma motion föreslås att en översyn skall göras av
expropriationslagens ersättningsregler med utgångspunkt i den obalans som
råder mellan kabelägarens möjligheter att tjäna pengar på sitt kabelinnehav
och de låga ersättningsbelopp som expropriationslagen innebär.
I Centerpartiets partimotion T26 begär Lennart Daléus m.fl. att regeringen
lägger fram förslag med syfte att markägarens berättigade anspråk på kom-
pensation för nya intrång och förlängd livslängd hos befintliga ledningar
tillgodoses. Två skadefall framhålls i motionen. Det gäller dels om vid led-
ningsdragningen intrång sker med maskiner över t.ex. växande gröda, dels
om mark till följd av regeringsförslaget kommer att belastas av ledningsrätt
under en längre tid än som annars skulle ha blivit fallet.
Bostadsutskottets yttrande
När det gäller propositionens lagförslag delar bostadsutskottet i sitt yttrande
(BoU8y) regeringens uppfattning att en komplettering i befintligt lednings-
rättsutrymme bör kunna tillåtas utan ny förrättning. Detta med hänsyn till de
kostnader och den tidsutdräkt som är förenade med en förrättning i förhål-
lande till frågans ringa betydelse för berörda fastighetsägare. Bostadsutskot-
tet tillägger i sammanhanget att Lagrådet inte haft något att invända mot
förslaget och tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionens för-
slag till ändring i ledningsrättslagen. Motion T23 (m) yrkande 1 om avslag
på regeringens lagförslag avstyrks följaktligen.
När det gäller frågan om ersättningsvillkor för skada och intrång redovisar
bostadsutskottet att utskottet tidigare i år (bet. 1999/2000:BoU6) uttalat att
expropriationslagens ersättningsregler i grunden är väl utformade när det
gäller fastighetsägarens rätt till ersättning. Inom Justitiedepartementet finns
planer på att genomföra en analys av behovet av vissa förändringar i ersätt-
ningsreglerna. Avsikten är att analysera om det under senare år skett några
förskjutningar av lagens tillämpningsområde som bör föranleda att ersätt-
ningsreglerna revideras. Med hänvisning till det anförda ansåg bostadsut-
skottet att ersättningsreglerna i vart fall tills vidare bör kvarstå oförändrad
Bostadsutskottet avstyrkte i sammanhanget vissa m-förslag om ändrade
ersättningsregler. Bostadsutskottet finner inte skäl att ändra sina nu redovisa
de tidigare ställningstaganden och avstyrker i enlighet med detta förslaget
om en översyn av expropriationslagen med den i motion T23 (m) yrkande 2
föreslagna inriktningen.
Vad gäller den i motion T26 (c) väckta frågeställningen om markägarens
ersättningsrätt anför bostadsutskottet följande:
En ledningsrätt är inte begränsad i tiden. Ersättning för det intrång en led-
ningsrätt förorsakar fastighetsägaren bestäms enligt en grundprincip som ger
honom rätt till skillnaden mellan värdet på hans fastighet före och efter upp-
låtelsen av ledningsrätten, dock utan att vissa förväntningsvärden ersätts. Vid
upphörandet av en ledningsrätt som i enlighet med regeringsförslaget givit
rätt till framdragning och brukande också av en kompletterande ledning kan
en ny ledningsrätt för den senare ledningen prövas vid en förrättning enligt
ledningsrättslagen. Också annan ersättning än den som avser en minskning
av själva fastighetens värde kan utgå. Sådan ersättning kan även omfatta
skador som beräknas inträffa i framtiden. Det kan gälla att en fastighetsägare
åsamkas en utgift eller att han går miste om en inkomst som han kunnat
påräkna. Det kan också gälla att fastighetsägarens fasta kostnader för t.ex. et
befintligt jordbruk kvarstår men måste fördelas på en mindre brukningsareal.
Lika med kontanta utgifter anses värdet av förlorade naturaförmåner, värdet
av eget arbete och annat som kan skattas i pengar. Syftet med ersättningen är
att ge fastighetsägaren möjlighet att bibehålla det ekonomiska läge som
skulle ha förelegat om någon upplåtelse inte hade ägt rum. Det är i princip
fråga om samma syfte som ersättningen för intrånget skall tillgodose.
Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att det inte är någon risk för att
en fastighetsägare inte skulle få berättigade anspråk på kompensation tillgo-
dosedda. Motion T26 (c) yrkande 8 avstyrks följaktligen.
Trafikutskottets ställningstagande
Ledningsrättslagen
Trafikutskottet anser det angeläget att underlätta en utbyggnad av IT-
infrastruktur med hög överföringskapacitet i befintliga ledningsnät. Trafikut-
skottet delar bostadsutskottets uppfattning att en komplettering i befintligt
ledningsrättsutrymme bör kunna tillåtas utan ny förrättning med hänsyn till
de kostnader och den tidsutdräkt som är förenade med ett sådant förfarings-
sätt i förhållande till frågans ringa betydelse för berörda fastighetsägare.
Trafikutskottet tillstyrker propositionens förslag till ändring i ledningsrätts
gen medan motion T23 (m) yrkande 1 avstyrks.
Expropriationslagens ersättningsregler
Trafikutskottet delar bostadsutskottets uppfattning och avstyrker motion T23
(m)  yrkande 2 om en översyn av expropriationslagen.
Markägares ersättningsrätt
Trafikutskottet delar bostadsutskottets uppfattning att gällande regelverk
skapar garantier för att en fastighetsägare kan få berättigade anspråk på kom-
pensation tillgodosedda. Motion T26 (c) yrkande 8 avstyrks följaktligen.
4.4 Tillgänglighet för funktionshindrade
Regeringens bedömning
Regeringen anför att utvecklingen inom IT-området för många människor
med funktionshinder kan innebära ökade möjligheter att kommunicera med
andra. Att nära följa och ta del av hälso- och sjukvård, utbildning, kultur,
samhällsdebatt och underhållning kan höja livskvaliteten väsentligt för
många som annars skulle ha svårt att ta del av samhällets tjänster och aktivi-
teter. Många barn med funktionshinder kan t.ex. om de har tillgång till dato-
rer med bra program och styrhjälpmedel leka som andra barn. Vid datorn kan
elever i skolan också arbeta i sin egen takt och på sin egen nivå, vilket kan
stärka självkänslan.
Enligt propositionen skall personer med funktionshinder ha tillgång till och
kunna använda de IT-system som byggs upp. Särskilda lösningar för perso-
ner med funktionshinder skall så långt som möjligt undvikas. IT-systemen
skall vara så flexibelt utformade att de går att utnyttja av så många som möj-
ligt och med samma utrustning som andra. Den offentliga sektorn bör vara
ett föredöme och kunna ställa krav på tillgänglighet och användbarhet vid
upphandling av IT-system. En generell tillgänglighet är samhällsekonomiskt
lönsam och bör eftersträvas. En satsning från statens sida bör på olika sätt
innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveckling.
Enligt propositionen bör försöksverksamhet för personer med funktions-
hinder inledas när det gäller möjligheterna till förbättrade levnadsvillkor med
hjälp av produkter och tjänster som kräver hög överföringskapacitet inom
telekommunikationsområdet. Formerna för en sådan försöksverksamhet bör
utredas. Fortsatta insatser bör göras för utveckling och kompetensutveckling
då det gäller IT för funktionshindrade.
Motionsförslag
I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att informationstekniken
kan vara till stor hjälp för funktionshindrade människor i vardagen. Mobilte-
lefonens SMS-meddelanden kan göra att hörselskadade kan kommunicera
med sin familj eller sitt arbete. Ett talprogram kan ge blinda människor möj-
lighet att sköta ett arbete eller studera. Motionärerna anser som grundprincip
att alla IT-system skall utformas så att alla medborgare oavsett funktions-
hinder skall kunna kan ta del av dem. Särskilt bör uppmärksammas de syn-
skadades möjligheter att ta del av IT-infrastrukturen. Motionärerna anför
vidare att de ställer sig bakom regeringens förslag i propositionen att en
försöksverksamhet för personer med funktionshinder bör inledas när det
gäller möjligheterna till förbättrade levnadsvillkor med hjälp av produkter
och tjänster som kräver hög överföringskapacitet inom telekommunika-
tionsområdet.
Lennart Daléus m.fl. (c) redovisar i motion T703 att Handikappinstitutet har
framfört att lagstiftning framstår som den enda tillgängliga vägen för att
säkra en rimlig tillgänglighet för funktionshindrade och äldre.  Vid sidan av
en allmän antidiskrimeringslag för att göra det möjligt för funktionshindrade
och äldre att leva i IT-samhället bör speciella bestämmelser om krav på
tillgänglighet eller möjlighet att uppställa sådan krav föras in i lagar som
reglerar IT-området. Det är nu hög tid att tillsätta en utredning med uppdrag
att se över tillgängligheten i IT-samhället för funktionshindrade och äldre.
Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T705 att IT i många fall måste
anpassas så att människor med funktionshinder kan använda tekniken. Det
kan innebära att speciell mjukvara och speciella produkter måste utvecklas
och installeras.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet erinrar i sitt yttrande (SoU7y) om att regeringen nyligen i
proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell hand-
lingsplan för handikappolitiken tagit upp frågeställningar och farhågor på ett
sätt som i stor utsträckning anknyter till vad som anförs i motion T24 (kd). I
propositionen konstateras nämligen att regeringen just nu förbereder en
omfattande satsning på IT-området. Syftet är att skapa en god och bred an-
vändning av IT som gynnar både producenter och konsumenter och som ökar
välfärd och livskvalitet. För t.ex. personer med funktionshinder kan den nya
IT-tekniken, rätt använd, skapa nya och ökade möjligheter att ta del av sam-
hällets utbud av varor, tjänster, information m.m. och underlätta kommu-
nikationen människor emellan. Men samtidigt, anförs det, finns det en risk
för att nya kommunikationsmönster och ny teknik kan innebära att funk-
tionshindrade personer ställs utanför utvecklingen och således inte har möj-
ligheter att ta del av de positiva effekterna som t.ex. bredbandstekniken kan
medföra. Det konstateras vidare att frågor om synskadade och deras tillgång
till information på Internet är ett område som bör ses över närmare. Det
poängteras att nya tjänster och produkter inom IT-området måste göras till-
gängliga och användbara för alla. En generell tillgänglighet är sam-
hällsekonomiskt lönsam och bör eftersträvas. Staten har här en viktig roll när
det gäller att påverka tillverkarna av nya system och produkter och att styra
utvecklingen i mer tillgänglig riktning. En satsning från statens sida på t.ex.
bredbandsinfrastruktur bör på olika sätt innehålla åtgärder som säkerställer
en sådan utveckling. I propositionen görs bedömningen att det är viktigt att
funktionshindrade personers behov beaktas tidigt i en kommande satsning
inom bredbandsområdet.
Socialutskottet ställer sig bakom dessa bedömningar och anser att motions-
yrkandet i allt väsentligt  är tillgodosett.
Trafikutskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning om informationsteknikens bety-
delse för att öka funktionshindrades och äldres livskvalitet. En utgångspunkt
för IT-politiken är därför att IT skall användas på ett sådant sätt i vardags-
och arbetslivet att individers välfärd tryggas samt att IT skall vara ett redsk
för att höja utsatta gruppers livskvalitet. Det innebär att grupper med särskil
da behov, t.ex. funktionshindrade och äldre, behöver stöd. För personer med
funktionshinder förutsätter detta att IT-systemen är tillgängliga och använd-
bara.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen enligt propositionen kommer att
utreda förutsättningarna för en försöksverksamhet när det gäller funktions-
hindrades användning av bredband. Regeringen föreslår också fortsatta insat-
ser för utveckling och kompetensutveckling då det gäller IT för funktions-
hindrade samt att Sverige deltar i internationella initiativ som syftar till at
göra Internet tillgängligt för alla.
Nya tjänster och avancerade produkter inom IT-området måste därför gö-
ras tillgängliga och användbara för alla. En generell tillgänglighet är sam-
hällsekonomiskt lönsam och bör eftersträvas. En satsning från statens sida
bör därför på olika sätt innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveck-
ling.
Med hänvisning till det anförda anser trafikutskottet att något särskilt till-
kännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Motionerna T24 (kd)
yrkande 16, T703 (c) yrkande 24 och T705 (fp) yrkande 5 avstyrks följaktli-
gen.
4.5 Samhällets informationsförsörjning
Regeringens bedömning
Regeringen framhåller att väl fungerande system för information om grund-
läggande fakta från den offentliga sektorn är betydelsefullt i flera avseenden.
För det första är det, av demokratiska skäl, angeläget att enskilda får en god
insyn i samhället och de produkter som är resultatet av det arbete som bedri-
vits inom den offentliga förvaltningen. För det andra har en väl fungerande
informationsspridning stor betydelse för effektiviteten i den offentliga för-
valtningen själv. Att göra grundläggande information från den offentliga
sektorn tillgänglig är också betydelsefullt för tillväxt och välfärd.
När det gäller den grundläggande information som finns i samhället har
rättsinformationen i många avseenden en särställning. Lagar, förordningar
och andra föreskrifter utgör en av hörnstenarna för ett ordnat och organiserat
samhällsliv. Rättsordningen bygger på principen att medborgarna skall känna
till de föreskrifter som har beslutats och kungjorts. För att underlätta för
allmänheten att skaffa sig information om vilka regler som gäller har rege-
ringen beslutat att det skall byggas upp ett nytt offentligt rättsinformations-
system som skall vara tillgängligt via Internet.
Regeringen anger vidare att när det gäller övrig grundläggande information
behöver flera frågor övervägas. Det gäller t.ex. omfattningen av det offentli-
ga åtagandet för grundläggande offentlig information, omfattning av samver-
kan och samspel med olika intressenter, krav på kvalitet, standardisering
m.m. Oklarheter i dessa sammanhang hindrar utvecklingen på området. För
att de elektroniska informationsvägarna och tjänsterna i den offentliga verk-
samheten skall vara snabba, ha hög kvalitet och god tillförlitlighet, behövs
vissa grundläggande regler. Regeringen avser därför att påskynda den syste-
matiska och långsiktiga uppbyggnaden av regler och riktlinjer som kan vara
sammanhållande för det offentliga agerandet när det gäller att elektroniskt
förse samhället med grundläggande offentlig information.
Motionsförslag
Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) anför i motion N273 att staten bör vara
ytterst ansvarig för ett Internetbaserat informationssystem där en företagare
lätt och när som helst på dygnet kan få fram vilka regler som gäller för olika
typer av företag i olika situationer. Denna tjänst bör innehålla alla typer av
information som en företagare kan behöva för sina kontakter med stat och
kommun.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser det angeläget med målmedvetna satsningar på utveck-
ling och tillhandahållande av offentlig information. Utskottet har inga erin-
ringar mot regeringens bedömning att en strategi bör utformas för att effekti-
visera och underlätta tillgängligheten till den offentliga informationen och
för att stimulera utveckling av elektroniska informationstjänster.
Som framhålls i motion N273 (m, kd, fp) innebär IT-utvecklingen möjlig-
heter till snabbare och mer kundanpassad offentlig service. Därmed under-
lättas även övergången till elektronisk affärsverksamhet. I sammanhanget
kan nämnas att regeringen har gett NUTEK i uppdrag att underlätta för före-
tagare att söka information bl.a. genom att skapa en elektronisk sökväg till
relevant företagsinformation. NUTEK har startat projektet Direktsvar i syfte
att förbättra småföretagares beslutsunderlag genom att via Internet snabbt,
enkelt och billigt tillgodose småföretagens behov av myndighetsinformation.
Direktsvar skall på olika sätt förmedla information och vägleda företagen till
rätt information och myndighet. Direktsvar drivs av NUTEK men är ett
samarbetsprojekt mellan flera av Sveriges myndigheter. Enligt vad utskottet
erfarit kommer Direktsvar att kompletteras med en interaktiv funktion där
företagare på ett och samma ställe kan ställa frågor och få svar av myndig-
heterna. Företagaren skall på så sätt slippa bli slussad mellan myndigheter
och få ett svar kring en frågeställning från flera myndigheter.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med den nu be-
handlade motionen till väsentlig del är tillgodosett. Något initiativ från riks
dagen är inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför motion N273 (m, kd, fp)
yrkande 27.
5 Tillit till IT
5.1 Informationssäkerhetsarbetet
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att ansvaret för informationssäkerheten även fortsätt-
ningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag och organisationer som har
det normala verksamhetsansvaret. Bakgrunden till regeringens förslag är att
riksdagen med anledning av 1996 års IT-proposition gav regeringen till
känna sin syn på behovet av ett mer samlat ansvar för IT-säkerhetsfrågorna
än det som råder för närvarande. I det sammanhanget skulle behovet av att
koordinera Sveriges medverkan i det internationella IT-säkerhetsarbetet
beaktas. Riksdagen ansåg vidare att regeringen skulle återkomma till riksda-
gen med en utvecklad strategi på IT-säkerhetsområdet, där regeringen preci-
serar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet inordnas i det nationella
handlingsprogrammet för IT samt hur säkerhetsarbetet bör organiseras.
Av propositionen framgår att för den närmaste framtiden prioriterar rege-
ringen i det nationella handlingsprogrammet tre områden: skydd mot infor-
mationsoperationer, ett säkrare Internet samt elektroniska signaturer och
annan säkerhetsteknik.
Skydd mot informationsoperationer
Regeringen anser att det är nödvändigt med ett fortsatt och fördjupat arbete
kring frågor som rör skyddet mot informationsoperationer, informationssä-
kerhet och IT-säkerhet. Gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som
åtgärder för att motstå informationskrigföring (eller andra informations-
operationer) och åtgärder för att öka IT-säkerheten är enligt regeringen dif-
fus. Utvecklingen inom området informationskrigföring ställer ökade krav på
den grundläggande IT-säkerheten i samhället.
Det är viktigt för Sverige att aktivt stödja internationella avtal och regler
inom detta område som snabbt internationaliseras. Informationsoperationer
och informationskrigföring har bl.a. behandlats i Förenta nationerna, i en G8-
kommitté och i EU:s ministerråd.
Ett säkrare Internet
Regeringens arbete skall bidra till ett säkrare Internet. Regeringen anser att
ett säkrare Internet skulle innebära en snabb och effektiv höjning av säker-
heten för många aktörer i samhället.
Under senare år har användningen av Internet ökat mycket kraftigt. Stora
grupper av användare har blivit beroende av Internet som kommunikations-
och informationsväg. Informationsutbytet mellan myndigheter, företag och
medborgare ökar dramatiskt. Myndigheter och företag använder i allt större
utsträckning elektroniska tjänster och Internet för tjänster och förmedling av
information. Alltfler hushåll använder Internet för att kommunicera med
varandra, med myndigheter, med sina arbetsplatser och med företag. Rege-
ringen menar att en säker infrastruktur för Internet utgör en viktig del i arbe
tet med samhällets informationssäkerhet.
Elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik
Regeringen anger att med den ökande kommunikationen ökar exponeringen
av den information som hanteras. Hoten mot informationssystemen och
kraven på säkerheten i dessa ökar och ändrar karaktär.
Den ökade användningen av elektronisk kommunikation innebär krav på
system som medger säker identifiering, att ett meddelande inte har förändrats
under överföringen, samt att man skall kunna skydda information från insyn.
För att uppnå detta kan olika former av krypteringsteknik användas.
Staten kan skapa förutsättningar för en ökad användning av säkerhetstek-
nik genom att undanröja eventuella legala hinder. Det är viktigt att den of-
fentliga förvaltningen med gemensamma ansträngningar börjar använda
system för säker elektronisk kommunikation och driver på denna utveckling i
samhället. Regeringen anser att användning av krypteringsteknik för att
åstadkomma säkra elektroniska kommunikationer utgör en viktig del av
arbetet för att förbättra samhällets informationssäkerhet.
Motionsförslag
Bo Lundgren m.fl. (m) anför i motion T28 att säkerhetsmedvetandet är lågt i
såväl offentlig som privat sektor. Den enda metod som står till buds för att
skapa säkerhet i en öppen digital miljö som Internet är användning av krypte-
ring. Med stark kryptering når signaturer och nycklar den säkerhetsnivå som
det digitala samhället behöver. Sverige bör  under sitt ordförandeskap i EU ta
initiativ till en konferens om åtgärder och arbete i Europa för att skydda den
digitala infrastrukturen. Elektroniska signaturer är en viktig beståndsdel i de
elektroniska affärerna. Men förtroendet för och bruket av sådana affärer
uppstår inte via lagstiftning.
Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T29 att det är viktigt att känslig
information hanteras på ett sådant sätt att riskerna för intrång i personlig oc
affärsmässig integritet blir så små som möjligt. Regeringens förslag till an-
svar för informationssäkerheten är lika rimligt som okontroversiellt; infor-
mationssäkerheten kan inte betraktas som något annat än en normal del av
verksamheten. Folkpartiet föreslår att det skall ställas krav på revision av IT
säkerheten på alla myndigheter som hanterar information som är känslig för
enskilda, företag, organisationer eller för samhället i stort. IT-revisionen bö
utföras av experter som är fristående från de myndigheter som granskas.
I motion T25 av Bengt-Göran Hansson (s) betonas att behovet av ett sam-
manhållande organ för säkerhetsfrågor kommer att öka mycket kraftigt ju
fler som blir användare och ju snabbare den tekniska utvecklingen går. Skall
regering och riksdag kunna hålla jämna steg med den mycket snabba utveck-
lingen blir det nödvändigt att myndigheter, organisationer och företag i Sve-
rige snarast bildar ett IT-institut för utveckling och säkerhet, samt att någon
statlig myndighet får till ansvar att vara samordnare i säkerhetsfrågor.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet framhåller i sitt yttrande (FöU5y) att hotet mot informa-
tionssamhället har fått ökad betydelse i takt med att samhällsviktiga system
och funktioner blir beroende av informationsteknik. Den internationella
utvecklingen inom området har tydligt visat att hela samhället berörs - inte
bara den offentliga förvaltningen. Hela samhällets beroende och dess sårbar-
het har därför även en stor säkerhetspolitisk betydelse. Utgångspunkten för
beredskap och skyddsåtgärder är inte primärt knutet till skyddet av Sveriges
territorium utan i högre grad till behovet att skydda svenska intressen och
nationella tillgångar, t.ex. en funktionssäker samhällsviktig infrastruktur, i
såväl fred som i kris och krig. En nationell samordning och ett sektorsöver-
gripande ansvar för planering och exekutiva åtgärder blir därmed nödvändig.
Enligt försvarsutskottets mening behöver begreppen i den säkerhetspolitis-
ka dimensionen utvecklas. Sålunda bör man skilja på informationsoperatio-
ner å ena sidan och informationskrigföring i kris och krig å den andra sidan.
Informationsoperationer kan förekomma i hela spektrumet fred-kris-krig
medan informationskrigföring enligt försvarsutskottets mening är en militär
aktivitet riktad mot vårt militära försvar och därmed i huvudsak är Försvars-
maktens ansvar.
Försvarsutskottet delar regeringens uppfattning att ansvaret för informa-
tionssäkerheten även fortsättningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag
och organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. Ställningsta-
gandet är - som anförs i motion T29 (fp) - okontroversiellt. Informationssä-
kerheten kan inte betraktas som något annat än en normal del av verksamhe-
ten. Denna ordning är emellertid inte tillräcklig. Tvärsektoriella hot kräver
tvärsektoriella lösningar. Ansvarsfrågorna i ett mer nationellt perspektiv
måste nu äntligen klaras ut. Det är försvarsutskottets mening att den utredare
som nu arbetar måste lämna förslag till hur en tvärsektoriell samordning för
IT-säkerhet och skydd mot informationskrigföring i Sverige bör utformas.
Försvarsutskottet erinrar om riksdagens tidigare tillkännagivande i frågan
våren 1996 och utgår från att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med förslag som redovisar de konkreta åtgärder - och eventuella författ-
ningsförslag - som behövs för ett mer samlat ansvarstagande för Sveriges
informationssäkerhet än hittills.
Trafikutskottets ställningstagande
Informationssamhället präglas av snabbhet, växelverkan och gränslöshet.
Detta medför att samhället tenderar att bli betydligt mer sårbart än tidigare.
Datavirus som det "kärleksvirus" som grasserade tidigare i vår kan exempel-
vis på kort tid få global spridning och slå ut viktiga tjänster och funktioner
Internet. Med den planerade utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög kapa-
citet där många användare är ständigt uppkopplade på Internet kan dessa
risker öka. Grundläggande för IT-politiken måste därför vara att minimera
risker, trygga viktiga system och funktioner i samhället och skapa tillit till
informationstekniken.
Trafikutskottet utgår, i likhet med försvarsutskottet, från att regeringen
snarast återkommer till riksdagen med förslag som redovisar de konkreta
åtgärder - och eventuella författningsförslag - som behövs för ett mer samlat
ansvarstagande för Sveriges informationssäkerhet än hittills. Riksdagen har
tidigare i ett tillkännagivande till regeringen begärt en sådan redovisning.
Trafikutskottet har i avvaktan på denna redovisning ingen erinran mot vad
regeringen anför om ansvarsfördelning vad gäller informationssäkerhetsar-
betet. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna T25 (s),
T28 (m) yrkande 9 och T29 (fp) yrkande 1.
5.2 Internet och domännamn
Regeringens bedömning
Regeringen framhåller att Internet har stor betydelse för utvecklingen av
kommunikation och nya tjänster, för allmänheten och inom privat och of-
fentlig sektor. I det fortsatta arbetet med informationssäkerhet bör staten bl.
vidta åtgärder som leder till ett säkrare och stabilare Internet t.ex. genom at
- verka för att den svenska delen av Internet bör kunna drivas oberoende av
funktioner utomlands,
-
- tillhandahålla en säker och korrekt nationell tidsangivelse för Internet via
riksmätplatser för tid och frekvens,
-
- stärka Sveriges roll i det internationella Internetsamarbetet och förbättra
förutsättningarna för den svenska delen av Internet.
-
Motionsförslag
Lennart Daléus m.fl. (c) framhåller i motion T703 att det är orimligt att ide-
ella organisationer, stiftelser m.m. som har rikstäckning inte har möjlighet at
registrera sig under toppdomänen .se utan måste registrera sig under en läns-
bokstav. För att åtgärda problemet föreslås att regeringen ger den statliga
domännamnsutredningen tilläggsdirektiv om regelsystemet för organisatio-
ners hemvist.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har inga erinringar mot regeringens bedömningar om ett
säkrare Internet.
Vad gäller motion T703 (c) om domännamn vill utskottet klargöra att på
samma sätt som posten behöver en mottagaradress för att brev skall komma
fram krävs det adresser på Internet för att informationen skall hitta rätt.
Adresserna utgörs av nummerserier som varje dator tilldelas. För att göra
Internet användarvänligt finns domännamn kopplade till dessa adresser. Ett
domännamn består av olika delar, som t.ex. "www.riksdagen.se" till riksda-
gens webbplats, där det sista ledet indikerar att det tillhör den svenska topp-
domänen .se.
När det gäller motionärernas önskemål kan utskottet nämna att Domän-
namsutredningen den 31 mars i år har redovisat sitt betänkande .se? (SOU
2000:30). I utredningen konstateras att det stora flertalet användare vill kun-
na registrera sina domännamn direkt under toppdomänen .se och inte under
länsvisa huvuddomäner. När inte denna möjlighet ges i det svenska systemet
vänder sig alltfler användare till andra domännamnssystem i världen. En
majoritet av de svenska aktörerna på Internet finns därför i dag registrerade
under andra toppdomäner än den svenska. Domännamsutredningen har mot
denna bakgrund blivit övertygad om att det svenska regelverket måste ändras
från grunden. Utredningen föreslår därför att regelverket för domännamsre-
gistreringar ändras till ett system med klara och enkla regler utan förpröv-
ning. Genom denna ändring kommer det att bli möjligt för aktörer som har
anknytning till Sverige att registrera domännamn direkt under den svenska
toppdomänen .se
Trafikutskottet anser det angeläget att den svenska toppdomänen .se ut-
vecklas till en naturlig hemvist för användare med anknytning till Sverige.
Med hänvisning till pågående beredning av domännamsutredningens förslag
är utskottet inte berett att ta något initiativ i ärendet. Trafikutskottet avst
följaktligen motion T703 (c) yrkande 22. Syftet med motionsyrkandet förut-
sätts dock komma att tillgodoses.
5.3 Åtgärder för att främja elektronisk kommunikation
Regeringens bedömning
Regeringen framhåller att ökad elektronisk kommunikation över öppna nät
kan innebära stora rationaliseringsvinster för företag och myndigheter samt
underlätta medborgarnas kontakter med dessa. Det är därför angeläget att
betryggande säkerhetsfunktioner baserade på krypteringsteknik och elektro-
niska signaturer utvecklas och görs allmänt tillgängliga i samhället så att
förutsättningar skapas för ökad elektronisk kommunikation och elektronisk
handel.
Enligt regeringen bör vidare lagstiftningen ses över så att onödiga form-
krav som förhindrar användning av elektroniska signaturer tas bort. I propo-
sitionen framhålls att en bred samverkan mellan de viktigaste aktörerna på
leverantörs- och användarsidan inleds i syfte att få till stånd en samsyn om
hur man kan stimulera och utveckla en gemensam infrastruktur för elektro-
niska signaturer, t.ex. genom en lösning baserad på s.k. smartkort.
Av propositionen framgår att i december 1999 antogs Europaparlamentets
och rådets direktiv 99/93/EG om ett gemenskapsramverk för elektroniska
signaturer. Regeringen kommer mot bl.a. denna bakgrund att överlämna en
proposition till riksdagen under våren 2000 med förslag till ny lag om elek-
troniska signaturer.
Motionsförslag
Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T717 att det är angeläget att
regeringen arbetar för att de principer som varit vägledande för den svenska
lagstiftningen får genomslag i EG-direktiven om rättsverkan av digitala
signaturer och elektronisk handel. När direktivet införlivas i svensk rätt bör
det inte ske på ett sådant sätt att den infrastruktur för elektroniska avtalssl
som redan börjat byggas upp av privata intressen raseras. Krav bör heller inte
ställas på att certifieringsorgan för digitala signaturer skall vara myndighete
Motionärerna anför vidare att säkerheten i smartkortbaserade system måste
förbättras. Allmänheten och företag måste kunna lita på att denna nya teknik
är säker, eftersom Sveriges framtid inom den elektroniska handeln på Inter-
net i stor utsträckning kommer att vara baserad på smartkort. Smartkort kan
också användas till att signera elektroniska dokument, exempelvis skatte-
deklarationer, beställningar och kontrakt.
Johnny Gylling m.fl. (kd) delar i motion T24 regeringens uppfattning om vil-
ken roll staten skall spela när det gäller elektronisk handel. Staten skall ar-
beta för internationella standarder och regelverk, samordna offentliga aktivi-
teter samt verka för en bra och säker infrastruktur. Den rättsliga infrastruktu
som bör åtgärdas är avtalsrätten, konsumenträtten, upphovsrätten samt ett
säkrare system för betalning.
I samma motion framhålls vidare att ett av de viktigaste medlen för att öka
tilliten till elektronisk handel är att få till stånd en säker elektronisk iden
ring. Regeringen bör därför påskynda arbetet med elektroniska signaturer
och bana väg för EID-kortet som möjliggör säker IT-användning i alla miljö-
er.
Lennart Daléus m.fl. (c) konstaterar i motion T703 att Sverige har hårdare
restriktioner för betalning med kontokort över Internet än vad som gäller i
många andra länder. Det är möjligt att dessa restriktioner är motiverade men
det bör i så fall studeras om lagstiftningen är effektiv då även svenska företa
kan utnyttja betalningstjänster i andra länder. Motionärerna begär mot denna
bakgrund en översyn av betalningssystemen på Internet.
I samma motion anförs vidare att det bör slås fast att elektroniska signatu-
rer skall godkännas i alla fall då deras äkthet kan avgöras lika säkert eller
säkrare än med traditionella underskrifter.
Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) framhåller i motion Ub802 att sä-
kerhetsfrågor som elektroniska signaturer och kryptering är strategiska delar
i näringslivets användning av IT. Regeringen bör prioritera att i samband
med EU-handelsdirektivet finna rättsliga lösningar som uppfyller näringsli-
vets önskemål när det gäller elektroniska signaturer och kryptering.
Eva Flyborg m.fl. (fp) anför i motion T29 att kryptering är en nödvändig del
av de flesta datasäkerhetstillämpningar och bör därför finnas tillgänglig på
alla nivåer i samhället. Sverige bör därför arbeta för att avveckla de generell
exportrestriktioner på krypteringsprodukter som finns i Wassenaar-
arrangemanget. De enda länder som inte bör få tillgång till krypteringsteknik
är de länder som står på FN:s embargolista.
Trafikutskottets ställningstagande
Elektroniska signaturer m.m.
Trafikutskottet konstaterar att elektroniska signaturer ger ökad säkerhet och
bidrar till att tillit skapas till kommunikationssystemen. Sådan tillit leder t
en ökad utbredning av den elektroniska handeln. Utskottet anser det därför
angeläget att nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå ett sådant förtroende
för elektroniska signaturer att användningen kan få stor utbredning i sam-
hället som helhet.
Som framhålls i flera motionsyrkanden har Sverige en unik kompetens på
området elektroniska signaturer och krypteringsteknik. Det är viktigt att se
till att vi på bästa sätt tar hand om och förvaltar denna kompetens genom att
snarast omsätta den i praktiska lösningar. Av propositionen framgår också att
regeringen inser vikten av att det finns klara regler på området för att an-
vändningen av elektroniska signaturer skall kunna stödja den elektroniska
handeln på önskat sätt. Regeringen ser också det som ett viktigt steg att se ti
att användningen av ny säkerhetsteknik stimuleras för att få ökad utbredning
och därmed även öka tilliten till systemen. Regeringen kommer att ta initiativ
till en bredare samverkan mellan olika aktörer på marknaden i syfte att få till
stånd en samsyn om hur man kan stimulera och utveckla infrastrukturen för
elektroniska signaturer. Det är härvid viktigt att sträva mot en teknikneutral
utveckling som följer internationella standarder. En utgångspunkt skall vara
att medborgarnas och företagarnas behov av säkerhetslösningar tillgodoses
till lägsta möjliga kostnader.
Regeringen har i dag, den 23 maj 2000, överlämnat propositionen Lag om
kvalificerade elektroniska signaturer, m.m. till riksdagen (prop.
1999/2000:117). Lagförslaget skapar regler för elektroniska signaturer i syfte
att ge en ökad tillit och därmed förutsättningar för en ökad användning av
elektronisk kommunikation i samhället. Utskottet avser att behandla propo-
sitionen under hösten 2000. Utskottet bedömer att de av motionärerna påta-
lade frågorna berörs av regeringens förslag. I avvaktan på utskottets förestå-
ende beredning avstyrks motionerna T24 (kd) yrkandena 10 och 11, T703 (c)
yrkandena 15 och 19,  T717 (m) yrkandena 13 och 14 samt Ub802 (c, m, kd,
fp) yrkande 3.
Kryptering
Riksdagen har tidigare i vår behandlat en regeringsskrivelse om kryptografi
(skr. 1998/99:116). I skrivelsen beskriver regeringen bl.a. sin uppfattning när
det gäller vissa aspekter på användningen i Sverige av kryptografi vid över-
föring och lagring av information i elektronisk form samt när det gäller ex-
port av kryptoprodukter. Enligt skrivelsen välkomnar regeringen en bred
användning av kryptografi, vilket ökar tilliten till kommunikationssystemen
och stärker informationsfriheten. Det är därför också viktigt att användarna
får god tillgång till säkra kryptosystem, svenska eller importerade, så att de
själva kan välja teknik.
Utrikesutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande framhållit att
Sverige bör verka för en friare handel med kryptoprodukter som ett led i
utvecklingen av elektroniska tjänster (1999/2000:UU7). Enligt ett enigt
utrikesutskott kvarstår det dock ett säkerhetspolitiskt betingat intresse av at
försvåra åtkomsten av starka krypton för exempelvis sådana användare som
är länkade till utveckling eller produktion av massförstörelsevapen.
Trafikutskottet, som delar utrikesutskottets uppfattning, avstyrker motion
T29 (fp) yrkande 2.
5.4 Integritetsfrågor m.m.
Motionsförslag
I Centerpartiets partimotion T26 av Lennart Daléus m.fl. framhålls att det bör
vara en prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar för a
bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet (yrkande 4). I motionen kritise
ras regeringens prioritering vilken innebär en onödig inskränkning av statens
prioriterade uppgifter. Öppenhet och yttrandefrihet är nog så viktiga frågor
som de av regeringen prioriterade uppgifterna för att IT skall kunna bli ett
verktyg för fördjupad demokrati och bredare debatt. Vidare framhålls att
personuppgiftslagen blivit ett hinder för såväl öppenhet som yttrandefrihet.
Det finns enligt motionen anledning att ifrågasätta uppriktigheten i ambitio-
nen att IT skall bli ett verktyg för att stärka demokratin. Det borde vara en
prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar i syfte att
bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet i kunskapssamhället.
I motion T28  av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att den ökade informationen
och tillgängligheten ställer krav på åtgärder i syfte att värna den personliga
integriteten. Det finns enligt motionen behov av att uppdatera den person-
rättsliga lagstiftningen. Regeringens lagstiftningsarbete saknar enligt motio-
nen en övergripande strategi för hur offentlighet, öppenhet och integritetsin-
tressen skall vägas mot varandra. I motionen efterlyses en samlad integritets-
skyddslag. En sådan lag bör göras generell och oberoende av den tekniska
utvecklingen och syfta till att beivra missbruk av personuppgifter.
I motion T22 av Tom Heyman (m) framhålls att reglerna för offentlighet och
sekretess bör ses över. Flera olika sakfrågor och problemområden behandlas
i motionen. Lagen om personregister bör ändras. Genom oklarheter i lagstift-
ningen har enligt motionären många av de problem som skapades av den
tidigare datalagen levt kvar, bl.a. frågor om myndigheters möjligheter att
utnyttja Internet i sammanhang där personuppgifter förekommer, t.ex. proto-
koll. Det är enligt motionären svårt att förstå hur svenska myndigheter skall
kunna bli världsledande på Internet om inte dessa problem kan lösas. Propo-
sitionen behandlar inte frågan. I motionen anförs också att integritetsskyddet
är svagt inom såväl data- som telekommunikation. Det anförs också att det är
angeläget att den praxis som utvecklats för myndigheternas hantering av
pappersdokument anpassas till de nya rutiner som måste gälla för elektronis-
ka dokument utan att den traditionella öppenheten förloras. Inte heller dessa
problem behandlas i propositionen.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet konstaterar i sitt yttrande (KU8y) att de aktuella mo-
tionerna behandlar frågor om ändringar i integritetslagstiftningen (motion
T28, (m) ) och översyn av reglerna för offentlighet och sekretess (T22 (m)
och T26 (c) ). I samtliga fall berörs frågor som i olika sammanhang är före-
mål för utredning och översyn i olika kommittéer. Det gäller Offentlighets-
och sekretesskommittén och Mediegrundlagskommittén, vilkas arbete avses
avslutas senast vid årsskiftet 2000/2001. Det gäller också den nyligen avslu-
tade Demokratiutredningen, vars betänkande (SOU 2000:1) är föremål för en
bred remiss. Dessutom pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en kom-
mitté som avses behandla integritetsfrågor på bred front. Konstitutionsut-
skottet finner mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen att ta något
initiativ i de här aktuella frågorna, varför de nämnda motionerna bör avstyr-
kas.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med konstitutionsutskottet motionerna T22
(m), T26 (c) yrkande 4 och T28 (m) yrkande 10.
6 Kompetens
6.1 Regeringens  bedömning
Regeringen framhåller att skolan bör ge alla en grundläggande kompetens
för att använda IT i vardags- och yrkeslivet. IT-kompetensen bör vara
tillräcklig för att tillgodose arbetstagarnas behov av att hålla jämna steg
med strukturomvandlingen, för att stärka deras ställning på
arbetsmarknaden och för att arbetsgivarna skall få tillgång till en kompetent
arbetskraft. Vidare behövs specialiserad IT-kompetens för forskning och ut-
veckling.
Skolväsendet
Regeringens uppdrag till Skolverket att ansvara för och utveckla skoldatanä-
tet och ett nationellt resurscentrum för läromedier bör fortsätta som en del av
det ordinarie arbetet. Det bör också utvecklas för att svara mot den ökade
efterfrågan som följer av satsningen på IT i skolan. Myndigheter och intres-
senter bör samverka kring hur IT kan användas i skolan.
Regeringen avser att i en proposition till riksdagen före sommaren åter-
komma till frågan om den nya teknikens betydelse för lärarutbildningen.
IT och vuxenutbildning
Regeringen anger att det är viktigt att alla medborgare kan få insikt i och
kunskaper om tekniken och hur den på olika sätt kan påverka privat-, sam-
hälls- och arbetslivet. En av vuxenutbildningens viktiga uppgifter är att er-
bjuda medborgarna möjlighet till kompetensutveckling inom IT-området,
inte minst ur ett demokratiskt, jämställdhets- och arbetsmarknadsperspektiv.
Kompetensutveckling i arbetslivet
Regeringen anger att förmåga att ta till sig och omsätta ny kunskap blir avgö-
rande för individernas utveckling, anställbarhet och trygghet samt företagens
konkurrens- och utvecklingskraft. Det livslånga lärandet är därmed ett ge-
mensamt intresse för den enskilde individen, arbetsmarknadens parter och
staten.
Statens roll för att stödja det livslånga lärandet är framför allt att skapa
strukturer i utbildningsväsendet som tydliggör utbud och möjligheter. Ar-
betsmarknads- och utbildningspolitiken har en viktig uppgift att rusta den
enskilde utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden.
IT-kompetens i småföretag
Regeringen bedömer att en satsning för att öka IT-kompetensen i småföretag
bör genomföras under en tvåårsperiod med start 2001, där informationssats-
ningar riktade mot småföretag samt företagsbesök bör vara centrala delar.
IT vid universitet och högskolor
Regeringen bedömer att alla universitet och högskolor bör ha en strategi och
handlingsplan för det samlade IT-arbetet. Alla som studerar inom högre
utbildning bör ha möjlighet att ingående lära sig nyttja IT som ett medel för
inlärning och för t.ex. kritisk informationssökning, kommunikation och
simulering. Det är viktigt att de försök att utveckla pedagogiken med hjälp av
IT som pågår stimuleras och utvärderas.
Högskoleutbildning i nätbyggande och IP-teknik
Regeringen framhåller att behovet av kompetens inom området nätbyggnad
och IP-teknik har ökat kraftigt de senaste åren. Högskolorna bör beakta
detta vid dimensioneringen av utbildningen av IT-specialister av olika slag,
t.ex. inom området nätutbyggnad och IP-teknik.
Elektronik och IT-baserad industri
Det finns ett behov av en ny nationell strategi inom mikroelektronik, elektro-
nikområden och närliggande IT-områden. En sådan strategi bör genomföras
genom kraftsamlingar i ett antal nya kluster (grupper av institutioner och
företag). Regeringen har i ett första steg beslutat att stödja utbyggnad av ett
kluster med inriktning mot kiselteknik. Principerna för uppbyggnad och
samverkan inom nämnda kluster bör utgöra en modell för övriga föreslagna
satsningar.
Ett kompentenscentrum för Internetteknik
Ett kompetenscentrum för Internetteknik etableras inom högskolesektorn.
Centrumets uppgifter bör främst vara att bedriva forskning och utveckling
inom Internetområdet. Kompetenscentrumet bör etableras i anslutning till
den IT-satsning som Kungl. Tekniska högskolan (KTH) påbörjat i Kista.
IT-forskning inom EU
Regeringen anser att det svenska deltagandet i EU:s femte ramprogram inom
delprogrammet för IT bör öka.
6.2 Användningen av IT i skolan
6.2.1 Uppföljning av kommuners skolplaner
Motionsförslag
I motion Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) föreslås ett tillkänna-
givande av riksdagen om uppföljning av kommunernas skolplaner (yrkande
1). Enligt motionärerna är det viktigt att skolplanerna beskriver IT som pe-
dagogiskt redskap. Det bör också framgå hur IT används för elever med
svårigheter i sin skolsituation, för elever med funktionshinder och elever i
särskolan och hur jämställdheten skall utvecklas. Invandrarundervisningens
möjligheter bör beskrivas. Motionärerna påpekar att de ekonomiska förut-
sättningarna måste följa skolplanens mål. De hävdar också att det finns allt-
för många skolor där lärare utan utbildning får använda teknisk utrustning
bestående av avlagda datorer och med dessa skapa en rimlig datormiljö.
Skolverket har här ett uppföljningsansvar, heter det i motionen.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att kommunernas skyldig-
het att upprätta skolplan regleras i skollagen (1985:1100). Skolplanen skall
visa hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av planen
skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå
de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuer-
ligt följa upp samt utvärdera skolplanen (2 kap. 8 §). Utbildningsutskottet
anser inte att det finns behov av mer detaljerad central reglering av skolpla-
nerna och anser att trafikutskottet bör avstyrka yrkandet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion Ub808
(kd) yrkande 1.
6.2.2 Bibliotekens roll för IT i skolan
Motionsförslag
Enligt Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd), motion Ub808, bör riksdagen ge rege-
ringen till känna vad som anförs om bibliotekens roll för IT i skolan (yrkande
2). När elever får ett hundratal olika träffar på ett sökord, ger det rika möjl
heter till källkritisk övning och diskussion, heter det i motionen. Inom bibli-
oteken finns en god källkritisk kunskap, som är värdefull i detta samman-
hang.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet instämmer i sitt yttrande (UbU5y) i motionärernas be-
dömning av bibliotekens viktiga roll i skolans verksamhet. Denna uppfatt-
ning delas också av regeringen, som i den senaste budgetpropositionen med-
delade sin avsikt att särskilt uppmärksamma utvecklingen av skolbibliote-
kens pedagogiska roll i skolan (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 54). Utbild-
ningsutskottet anser att motionärernas yrkande därmed är tillgodosett och
avstyrker motionen i aktuell del.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion Ub808
(kd) yrkande 2.
6.2.3 Statistik över IT-användning
Motionsförslag
Centerpartiet vill enligt motion T703 att regeringen skall uppdra åt Skolver-
ket att komplettera statistiken över skolans datorer med en kvalitativ analys
(yrkande 7). Den kvalitativa beskrivningen är enligt motionärerna otillräcklig
för att bedöma vilka insatser som behöver göras t.ex. inom fortbildningen
eller lärarutbildningen.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande (UbU5y) att Skolverket ger ut
en statistisk publikation Skolans datorer. Den senaste utgåvan, som gavs ut i
samarbete med Delegationen för IT i skolan, avser våren 1999 (Skolverkets
rapport nr 176). Delegationen meddelar på sin hemsida på Internet att Hög-
skolan i Jönköping kommer att, tillsammans med Högskolan i Halmstad,
utvärdera satsningen på IT i skolan. I uppdraget till de båda högskolorna
ingår fortlöpande rapportering liksom en slutrapport hösten 2003. Mot denna
bakgrund avstyrker utbildningsutskottet motionsyrkandet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T703 (c)
yrkande 7.
6.2.4 Internetanslutning till skolor
Motionsförslag
Centerpartiet kritiserar i motion T703 regeringens satsning på Internetanslut-
ning till skolor (yrkande 9). Enligt motionärerna utgår regeringens satsning
från ett felaktigt perspektiv, nämligen att varje arbetsplats med Internet kos-
tar lika mycket. Därmed överkompenseras stora skolor i befolkningstäta
områden och små skolor i glesbygd missgynnas, hävdar motionärerna. Stöd
till anslutning bör enligt deras mening ges i form av ett grundbidrag för
anslutning och bör inte utgå per elev. Stödet bör öka efter behovet av anslut-
ningskapacitet.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att av de 1 490 miljoner
kronor som IT-satsningen omfattar har Delegationen för IT i skolan avsatt
cirka hälften för att stödja kommunerna i utbyggnaden av infrastrukturen.
Fördelningen sker inte med ett lika stort belopp per elev till alla kommuner,
utan med hjälp av vissa av delegationen beslutade nycklar, som tar hänsyn
bl.a. till tätortsgrad. Riksdagen bör enligt utbildningsutskottets mening inte
uttala sig om hur fördelningen i detalj skall gå till varför motionsyrkandet
avstyrks.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T703 (c)
yrkande 9.
6.2.5 Tillgång till datorer och e-postadress
Motionsförslag
Behovet av tillgång till dator och e-postadress för alla elever tas upp i Folk-
partiets motioner Ub294 (yrkande 24) och T705 (yrkande 11). Motionärerna
påtalar risken för att eleverna delas in i ett A- och B-lag, när några har till
gång till datorer och IT i hemmet medan andra inte har det. Även om ök-
ningen av antalet datorer i skolan är tydlig så råder det fortfarande brist på
dem, hävdas det i den ena motionen.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande (UbU5y) att som framgår av
propositionen (s. 55) ingår i den treåriga satsningen på IT i skolan statsbidra
för att ge alla elever och lärare tillgång till e-postadress och ökad tillgång
Internet. Av den senaste utgåvan av Skolans datorer, som gavs ut i november
1999, alltså efter den allmänna motionstidens slut,  framgår att det våren
1999 fanns betydligt fler datorer i skolorna än två år tidigare - det år som
motionärerna hänvisar till. Antalet elever per dator i offentliga grundskolor
hade minskat från 13 till 10, medan motsvarande antal i kommunala gymna-
sieskolor hade minskat från 7 till 5. Eftersom den statliga satsningen inleddes
år 1999 och pågår t.o.m. år 2001, kan man utgå från att tillgången på datorer
i skolorna kommer att öka ytterligare de närmaste åren. Delegationen för IT i
skolan har valt att låta de kommuner som får bidrag från delegationen själva
bestämma på vilket sätt som eleverna skall få tillgång till e-postadress. An-
talet elever som har tillgång till e-post i skolan var enligt Skolans datorer
våren 1999 drygt en tredjedel när det gäller grundskolorna och knappt 60 %
när det gäller gymnasieskolor. Utbildningsutskottet anser mot denna bak-
grund att det inte behövs något tillkännagivande i enlighet med motionsyr-
kandena.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T705
(fp) yrkande 11  och Ub294  (fp) yrkande 24.
6.2.6 Integration av IT i undervisningen
Motionsförslag
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion 1999/2000:T705 ett tillkännagivande
om att IT måste integreras i undervisningen. Det är en nödvändighet på ar-
betsmarknaden att ha bra kunskaper om IT och vana att använda tekniken
som arbetsredskap, skriver motionärerna (yrkande 12).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att motionen lades fram
under allmänna motionstiden 1999. Det motionärerna vill överensstämmer
väl med det som regeringen skriver i den nu aktuella propositionen. Utbild-
ningsutskottet vill särskilt peka på att regeringen år 1998 i läroplanen för de
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
förde in som ett av målen att uppnå i grundskolan att eleverna kan använda
informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. För
gymnasieprogrammen med yrkesämnen ingår det nu bland programmålen att
eleverna kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verk-
samhetsområdet. Motsvarande mål för samhällsvetenskaps-, naturveten-
skaps- och teknikprogrammen i gymnasieskolan är att eleverna kan använda
datorer och informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsut-
veckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens
möjligheter och problem (SKOLFS 1999:12).  Utbildningsutskottet anser
mot denna bakgrund att motionsyrkandet bör avstyrkas.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T705 (fp)
yrkande 12.
6.3 Kunskapslyft hos befolkningen
Motionsförslag
Centerpartiet för i motionerna T703 (yrkande 4) och T714 (yrkande 4) fram
tanken på ett kunskapslyft inom IT. Det skall innebära att alla människor får
möjlighet att lära sig utnyttja IT-verktygen och därmed de möjligheter som
en utbyggd infrastruktur ger. Här kan många aktörer vara behjälpliga, såväl
skolan som olika folkrörelser och andra organisationer, anser motionärerna.
Centerpartiet vill att regeringen skall formulera målet om ett sådant kun-
skapslyft och även vara beredd att stödja insatserna ekonomiskt.
I motion Ub278 (s) pläderar motionärerna för behovet av resurser till IT
redan i förskolan (yrkande 1).  De anser också att IT kan utveckla välfärden
och öka livskvaliteten för många människor i samhället. Omsorgspersonal
behöver behärska tekniken som ett redskap för att underlätta deras eget ar-
bete men också med tanke på IT:s möjligheter att underlätta för den enskilde
servicemottagaren. Det är också angeläget att redan nu, när den elektroniska
hemmamarknaden är i sin linda, börja utbilda inom konsumentområdet, heter
det i motionen (yrkande 2). Detta sker enligt motionärerna lämpligast genom
ett folkbildningsarbete med start inom de ideella konsumentorganisationerna.
I motion N241 (kd) föreslås ett tillkännagivande om att IT ger möjlighet
att utveckla lokal kompetens- och vidareutbildning för vuxna i samverkan
med befintliga företag i skärgården (yrkande 2).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet bedömer i sitt yttrande (UbU5y) att yrkandena är i hu-
vudsak tillgodosedda med vad regeringen anför i den nu aktuella propositio-
nen. Utbildningsutskottet vill särskilt peka på folkbildningens viktiga roll i
sammanhanget. Det framgår av bilaga 1 i propositionen att det inom folk-
bildningen redan i dag bedrivs en omfattande IT-utbildning anpassad till
olika deltagargrupper. Inte minst är det enligt utbildningsutskottets mening
viktigt att folkbildningen utnyttjas för att fördjupa den demokratiska diskus-
sionen om den svenska IT-utvecklingen. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98)
betonas att barns utveckling och lärande kan främjas genom att de får skapa
och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer och att multimedier och
IT kan användas i dessa sammanhang. Stiftelsen för kunskap och kompe-
tensutveckling (KK-stiftelsen) stöder fler än 30 projekt som gäller IT-
användning i förskolan. Utbildningsutskottet avstyrker följaktligen motions-
yrkandet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T703
(c) yrkande 4, T714 (c) yrkande 4, Ub278 (s) och N241 (kd) yrkande 2.
6.4 Fler högskoleutbildade inom IT
Motionsförslag
Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna påtalar i motionerna T28
(m) respektive T24 (kd) behovet av fler personer med högskoleutbildning
inom IT, framför allt civilingenjörer.
Moderaterna framhåller att bristen på kompetent IT-personal är ett allvar-
ligt problem i Sverige och i hela världen. För att vi skall klara den digitala
ekonomins globala konkurrens måste ett högre teknikkunnande och mer
kunskap om entreprenörskap och om PR och marknadsföring stimuleras
bland studenter, vilket kräver samverkan mellan stat, kommun, skola och
näringsliv, heter det i motionen (yrkande 13). Sverige bör också inom fem år
utbilda 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall vara möjligt krävs enlig
Moderaterna snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid och
insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder som
krävs enligt partiets mening (yrkande 20).
Kristdemokraterna anser att examinationen av civilingenjörer inom elek-
tro/IT-området bör öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att elever i
grundskolan och gymnasieskolan kan motiveras att välja naturvetenskapliga
och tekniska ämnen. Det nya teknikprogrammet i gymnasieskolan, som har
visast sig locka allt färre sökande och särskilt färre kvinnliga elever, måste
ses över, anser motionärerna (yrkande 12 i denna del).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att de senaste åren har
statsmakterna gjort kraftfulla satsningar på att öka högskoleutbildningen
inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Mål har satts upp dels
för antalet helårsstudenter inom dessa områden, dels för antalet civilingen-
jörsexamina. Examensmålen var för treårsperioden 1997-99 att minst 10 770
civilingenjörsexamina skulle avläggas, medan motsvarande mål för treårspe-
rioden 2000-2002 är satt till minst 11 670 och planeringsförutsättningen för
treårsperioden 2003-2005 är minst 12 900 civilingenjörsexamina. Av den
ekonomiska vårpropositionen framgår att målet för perioden 1997-1999
uppnåddes (prop. 1999/2000:100 bil. 2 s. 11). Antalet helårsstudenter i
grundläggande högskoleutbildning kommer att öka ytterligare åren 2001 och
2002, eller med drygt 10 500 vartdera året, av vilka drygt två tredjedelar
skall avse naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Regeringen markerade i
budgetpropositionen för år 2000 att man därvid särskilt bör uppmärksamma
behovet av utbildning inom IT-området och gränsöverskridande utbildningar
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 100).
Vad gäller gymnasieskolans teknikprogram vill utbildningutskottet fram-
hålla att regeringen planerar att inom kort tillsätta en utredning för att se ö
hela utbudet av nationella program i gymnasieskolan. Enligt vad utbild-
ningsutskottet har erfarit kommer det i uppdraget att ingå att utredningen
skall se över den framtida strukturens utformning för att motverka social och
könsmässig snedrekrytering (dir. 2000:35).
På uppdrag av regeringen bedriver Högskoleverket och Skolverket gemen-
samt NOT-projektet, som syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap
och teknik, inte minst bland flickor och kvinnor. NOT-projektet pågick åren
1993-1998 och fortsätter under åren 1999-2003.
Utbildningsutskottet avstyrker mot denna bakgrund samtliga motionsyr-
kanden.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T24
(kd) yrkande 12 i denna del och T28 (m) yrkandena 13 och 20.
6.5 Distansutbildning med IT-stöd
Motionsförslag
Moderata samlingspartiet föreslår i motion T28 tillkännagivanden om digital
distansutbildning (yrkande 18) och om ett virtuellt universitet i Sverige (yr-
kande 19). Partiet skriver att det sker en mycket snabb expansion av digital
distansutbildning som innebär att inom några få år kommer många miljoner
människor, som annars troligen inte hade haft vare sig tid, råd eller tillgång
till en konventionell utbildningsplats, att utbilda sig. Möjligheter bör enligt
motionärerna skapas för ett brett virtuellt universitet, i vilket alla lärosäte
som vill delta skall kunna bidra med kurser.
Centerpartiet  föreslår i motion T703 att Skolverket skall ges i uppdrag att
initiera och utvärdera projekt för utvecklad distansundervisning i grundsko-
lan och gymnasieskolan (yrkande 6). Målet bör enligt Centerpartiet vara att
all offentligt finansierad utbildning skall vara tillgänglig på Internet (yrkan
10).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet är i sitt yttrande (UbU5y) inte berett att ställa sig bako
Centerpartiets förslag till målsättning. Även om man skulle bortse från eko-
nomiska och praktiska begränsningar är det enligt utskottets mening inte
klarlagt att all offentligt finansierad utbildning skulle gå att förmedla via I
Enligt utbildningsutskottets mening framgår det tydligt av propositionen
(s. 59 f.) att regeringen är medveten om IT:s stora betydelse för möjligheter-
na att nå ut med distansutbildning till människor i hela vårt vidsträckta och
delvis glesbefolkade land. En försöksverksamhet med distansundervisning i
gymnasieskolan startar höstterminen 2000 och syftar till att möjliggöra för
elever att få undervisning i en kurs som inte erbjuds i hemkommunens gym-
nasieskola (SFS 2000:158). Skolverket skall utvärdera försöksverksamheten.
Distansutbildningsmyndigheten som inrättades förra året skall främja ut-
vecklingen och användningen av IT-stödd distansutbildning främst inom
högskolan och folkbildningen. I propositionen aviseras att regeringen tänker
återkomma till frågan om utveckling av distansutbildningen. Enligt vad
utbildningsutskottet har inhämtat är det meningen att detta skall ske i en
proposition om vuxenutbildning i slutet av innevarande kalenderår. Förslaget
om ett virtuellt universitet till vilket flera olika lärosäten bidrar tangerar
systemet för högskolans styrning. En särskild utredare arbetar nu med styr-
ningen (dir. 1999:70). Utredningen skall slutföras senast den 1 oktober 2000.
Riksdagen bör enligt utbildningsutskottets uppfattning inte föregripa pågåen-
de utredning och regeringens beredning av sina förslag. Motionsyrkandena
bör därför avstyrkas.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T28
(m) yrkandena 18 och 19 samt T703 (c) yrkandena 6 och 10.
6.6 Forskning
6.6.1 Kompetenscentrum för Internetteknik
Motionsförslag
Regeringen gör i propositionen (s. 67) bedömningen att ett kompetenscent-
rum för Internetteknik skall etableras inom högskolesektorn, främst med
syfte att bedriva forskning och utveckling inom Internetområdet. Centrumet
bör enligt regeringen etableras i anslutning till den IT-satsning som Kungl.
Tekniska högskolan (KTH) påbörjat i Kista. För ändamålet avsätts samman-
lagt 20 miljoner kronor under en treårsperiod.
I motion T21 (v) framförs kritik mot regeringen för att den i alltför hög
grad fokuserar intresset på KTH:s satsning i Kista. Det finns enligt motionä-
rerna starka skäl för en investering i utbildning och kompetensspridning även
utanför Stockholmsregionen. Det kan ske genom en satsning på ett kompe-
tenskonsortium som förutom KTH består av Högskolan i Karlskro-
na/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tekniska uni-
versitet - alla lärosäten vilka har en väl dokumenterat kvalificerad forskning
och avknoppning på IT-området. Genom en sådan satsning skulle man få en
jämnare geografisk kompetensspridning utan att tumma på kvalitetsbegrep-
pet, menar motionärerna. Satsningen bör omfatta både forskarutbildning
inom IT-området och en utökning av antalet grundutbildningsplatser inom
området byggande och drift av stora IP-nät (IP=Internet Protocol).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (UbU5y) att det här gäller ett
område som börjar spela en allt större roll. Etablerandet av ett kompetens-
centrum för Internetteknik är därför viktigt. Regeringen uttalar i propositio-
nen (s. 65) uppfattningen att utbildningen i nätbyggande och IP-teknik inom
högskolan ännu inte är av tillräcklig omfattning och att högskolorna även
fortsättningsvis bör beakta detta i dimensioneringen av denna utbildning.
Detta gäller således inte enbart KTH i Kista. När det gäller satsning på
forskning och forskarutbildning inom området har riksdagen enligt utbild-
ningsutskottets uppfattning inte underlag för att göra någon annan bedöm-
ning än regeringen har gjort. Utbildningsutskottet avstyrker därmed motions-
yrkandet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T21 (v).
6.6.2 Forskning inom vissa områden
Motionsförslag
Kristdemokraterna anser enligt motion T24 att regeringen bör överväga att
inrätta ett särskilt forskningsprogram med inriktning mot pedagogisk kom-
petens och användning av modern IT (yrkande 12 i denna del).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (UbU5y) att en proposition om
myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering är just nu under be-
handling i riksdagen (prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny
organisation för forskningsfinansiering). Enligt denna proposition skall det
inrättas bl.a. två områdesinriktade forskningsråd - ett för sociala frågor och
arbetsliv och ett för miljö, lantbruk och samhällsplanering - samt vidare en
FoU-myndighet som skall initiera och finansiera behovsstyrd forskning och
utveckling till stöd för innovationssystemet och en hållbar tillväxt.
I början av nästa riksmöte kommer regeringen att lägga fram en forsk-
ningspolitisk proposition. Som förberedelse inför denna har alla myndigheter
som på något sätt berörs av forskning fått lämna in s.k. forskningsstrategier
eller kunskapsstrategier. Med detta samlade underlag avser regeringen att
göra sina bedömningar och prioriteringar och redovisa dessa för riksdagen i
forskningspropositionen. Utbildningsutskottet anser att riksdagen bör avstå
från att göra uttalanden om enstaka forskningsområden fristående från be-
handlingen av regeringens forskningspropositioner. Motionsyrkandet av-
styrks följaktligen.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T24 (kd)
yrkande 12 i denna del.
6.7 Kompetensutveckling hos företag
6.7.1 Nationell IT-kampanj
Motionsförlag
Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) föreslår i motion N273 att en nationell kam-
panj bör gemomföras i småföretag med hjälp av datakunniga ungdomar för
att lyfta företagen över IT-tröskeln och öka deras IT-kunskaper. En första
etapp bör omfatta 10 000 småföretag och - om denna utfaller väl - hela
kampanjen ca 200 000 företag. Kampanjen bör bekostas av staten, IT-
företagen och de deltagande småföretagen.
Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) framhåller i motion Ub802 vikten av
att informations- och utbildningsinsatser inom IT-området riktas till småfö-
retag. För att Sverige skall bibehålla och successivt stärka sin position inom
IT-området räcker det inte med att storföretag och nya företag satsar och har
kompetens. Det är nödvändigt att den stora mängden småföretag blir datori-
serade och även prövar de möjligheter som elektroniska affärer och annan
användning av IT direkt i affärskommunikationen innebär.
Johnny Gylling m.fl. (kd) bedömer i motion T24 regeringens satsning för att
öka IT-kompetensen i småföretag som lovande. Motionärerna framhåller
dock vikten av att ta till vara de resurser som redan finns i dag hos t.ex.
Smelink, IUC m.fl.
Trafikutskottets ställningstagande
Som motionärerna uppmärksammar finns det i dag en brist på IT-kompetens
hos småföretag. De mindre företagen är inte lika benägna att ta till sig nya
informationstekniska lösningar och nya arbetsformer som de större företa-
gen. I många fall beror detta på brist på kunskap om hur IT praktiskt kan
användas i verksamheten. Den satsning som redovisas i propositionen för att
öka IT-kompetensen i småföretag är därför angelägen. Kampanjen kommer
att ske i samarbete med både regionala och lokala aktörer, däribland företrä-
dare för näringslivet. Samarbetet följs sedan upp med konkreta företagsbe-
sök, som hjälper företagen att identifiera sina IT-behov och utvecklingsmöj-
ligheter. Syftet är att visa på informationsteknikens möjligheter samt motive-
ra småföretag att höja sin IT-kompetens.
Enligt utskottets mening bör därmed syftet med motionerna Ub802 (c, m,
kd, fp) yrkande 2 och N273 (m, kd, fp) yrkande 32 tillgodoses. Utskottet
förutsätter att inom ramen för informationskampanjen kommer en prövning
att ske av möjligheterna att ta till vara tillgängliga utbildningsresurser för
främja en god effektivitet. Utskottet bedömer därmed att syftet med motion
T24 (kd) yrkande 13 tillgodoses. Samtliga motionsyrkanden bör därmed
lämnas utan åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
6.7.2 IT-företag och arbetsmarknadsutbildning
Motionsförslag
Eva Flyborg m.fl. (fp) erinrar i motion T705 om att grunden till den svenska
välfärden skapades av energiska entreprenörer som kring sekelskiftet byggde
upp svensk industri, tillsammans med kloka politiker som såg möjligheterna i
en satsning på utbyggd infrastruktur. IT-utvecklingen ger oss åter liknande
möjligheter. Enligt motionen skulle exportsatsningar av svenska mindre IT-
företag och anställning av människor med särskilda språkkunskaper kunna
vara lyckosam.
I motion T29 av Eva Flyborg m.fl. (fp) framhålls att det är viktigt att ta till
vara de människor som finns på arbetsmarknaden genom att erbjuda korta
IT-utbildningar i samarbete med näringslivet. Utbildningssatsningar som IT-
företagen tidigare gjort med statlig finansiering inom ramen för projektet
SwIt har visat sig  viktigt för att lösa flaskhalsar på arbetsmarknaden och för
att människor i vuxen ålder skall vara attraktiva på arbetsmarknaden.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet konstaterar att Sverige är en av världens mest framstående
IT-nationer med bl.a. ett stort antal företag verksamma inom IT-området.
Flera av världens största IT- och telekommunikationsföretag har nyligen valt
att förlägga forskningsintensiv verksamhet till Sverige. För att vi skall kunna
vidareutveckla vår goda position är det som framhålls i motion T705 (fp)
viktigt att ta till vara de möjligheter som entreprenörer och småföretag kan
erbjuda. Även många små svenska IT-företag har lyckats skaffa sig en le-
dande position på den internationella marknaden. De nackdelar som småfö-
retag kan ha på grund av begränsade resurser finns i många fall i mindre
utsträckning hos IT-företagen.
Trafikutskottet instämmer vidare i motionärernas uppfattning att anställ-
ning av människor med särskilda språkkunskaper kan vara betydelsefullt för
småföretagens utveckling. Sveriges position som en nation med bl.a. språk-
lig, kulturell och etnisk mångfald ger goda förutsättningar för en framgångs-
rik utveckling av företagstjänster och produkter på en global marknad.  Ut-
skottet förutsätter att dessa möjligheter tillvaratas och bedömer att syftet me
motion T705 (fp) därmed kan tillgodoses.
Beträffande motion T29 (fp) framgår av regeringens redovisning att en ar-
betsgrupp är tillsatt på Näringsdepartementet som bl.a. skall analysera hur
arbetsmarknadsutbildningen kan effektiviseras ytterligare för att möta de
krav som näringslivet ställer på yrkesutbildad arbetskraft såväl inom IT-
sektorn som inom arbetsmarknaden i övrigt. I avvaktan på resultatet av detta
beredningsarbete är trafikutskottet inte berett att ta ställning till det aktue
motionsyrkandet.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna T29 (fp) yrkande 9
och T705 (fp) yrkande 13.
6.8 Övrigt
6.8.1 Klimatet för forskning, utbildning och utveckling
Motionsförslag
Moderata samlingspartiet föreslår i motion T28 ett tillkännagivande om det
svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling (yrk. 17). Det är
enligt motionen ny kunskap som lägger grunden för ökat välstånd och kultu-
rell utveckling. Det finns tydliga brister framför allt i grundskolan, och dess
får dramatiska följdverkningar i alla andra utbildningsled. Därför krävs enligt
motionärerna en övergripande strategi i syfte att reformera ungdomsskolan,
den högre utbildningen och forskningen. Grundskolan måste sättas främst.
En kunskapsgaranti skall ge alla elever möjlighet att lämna grundskolan med
betyget godkänd i alla ämnen, det skall finnas utrymme för undervisning
anpassad till varje elevs behov och intresse, det naturvetenskapliga och tek-
niska intresset måste utvecklas tidigt och IT:s möjligheter i läs- och skrivun-
dervisningen måste tas till vara. För forskningssystemet måste kvalitet och
förmåga till förnyelse stå i centrum.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande (UbU5y) att trafikutskottet bör
avstyrka yrkandet. Det som motionärerna lyfter fram överensstämmer i allt
väsentligt med den inriktning som gäller för den svenska  utbildnings- och
forskningspolitiken.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T28 (m)
yrkande 17.
6.8.2 "Hackarförädling"
Motionsförslag
Motion A228 (c, kd) handlar om integration i det svenska samhället av män-
niskor med utländsk härkomst. Motionärerna anser att satsning på
"hackarförädling"  skulle vara en bra åtgärd för att ge elever som tröttnat på
skolan under sjunde eller åttonde skolåret, men som är duktiga på datorer, ett
stärkt självförtroende och möjlighet att tillägna sig en livsstil som passar in
arbetslivet (yrkande 3). Det handlar enligt motionärerna om att skapa en
karriärväg för ungdomar med autodidakt kunskap, men som riskerar att
hamna vid sidan av arbetslivet.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att i läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) sägs
bl.a. att skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lus
att lära och tillit till sin egen förmåga. Läraren skall utgå från varje enskil
individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I läroplanen för
det frivilliga skolväsendet (Lpf 94) sägs dessutom att skolan skall sträva efte
flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Med ut-
gångspunkt i bl.a. dessa formuleringar i läroplanerna har kommunerna ansvar
för att alla barn och ungdomar - oavsett deras bakgrund - fullföljer den
obligatoriska skolan och får möjlighet att också genomgå och slutföra en
gymnasieutbildning. Utbildningsutskottet avstyrker mot denna bakgrund
motionsyrkandet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion A228 (c,
kd) yrkande 3.
7 Användningen av IT
7.1 IT för demokrati
Regeringens bedömning
Enligt regeringens bedömning bör försök genomföras i olika typer av boen-
demiljöer för att med IT-stöd öka medborgarnas insyn och delaktighet i
demokratiska beslutsprocesser.
Enligt propositionen saknas det kunskaper inom området IT och demokra-
ti, om hur IT kan användas för att t.ex. skapa mötesplatser och diskussions-
forum som främjar den demokratiska dialogen. Regeringen vill fästa upp-
märksamheten på behovet av ytterligare kunskap om informationstekniken
som ett demokratiskt redskap. Därför är det angeläget att det snarast tas
initiativ som syftar till att testa  IT-stödd demokrati i praktiken. Sådana för
sök kan utformas i relativt stor skala under en längre tid med ett brett spekt-
rum av möjligheter samt med ett underifrånperspektiv. Regeringen avser att
inleda ett utvecklingsarbete med IT och demokrati syftande till att via ett
antal pilotkommuner få svenska och internationella erfarenheter av hur IT
kan användas för att skapa demokratiska mötesplatser och diskussionsforum
som främjar dialogen mellan medborgare och förtroendevalda.
I propositionen nämns i detta sammanhang också medborgarpaneler, som
innehåller grupper av medborgare som valts ut med avseende på kön, ålder,
inkomst, utbildning m.m. så att de motsvarar befolkningen som helhet.
Grupperna informeras utförligt om en sakfråga eller ett samhällsproblem och
får möjlighet till diskussion och eftertanke, varefter deras medlemmar genom
en röstningsprocedur redovisar sina slutsatser.
I propositionen framhålls också problemet med skillnader mellan olika be-
folkningsgrupper i fråga om tillgång till IT i olika former. Om inte alla med-
borgargrupper har tillgång till den nya tekniken eller inte kan använda den,
blir det enligt propositionen svårt att tala om en fullvärdig demokrati. Ham-
nar vissa grupper utanför samhällsutvecklingen, finns det en fara för ökad
segregation och för att en permanent informationsunderklass växer fram.
Motionsförslag
I Kristdemokraternas motion T24 av Johnny Gylling m.fl. anförs bl.a. att
offentlighetsprincipen borde kunna tillämpas så att handlingar som enligt
lagstiftningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs
tillgängliga på nätet. För att öka valdeltagandet bör försöksverksamhet be-
drivas i någon kommun och/eller skola med Internetbaserad röstning. Pro-
blem som måste lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig
påverkan i samband med själva valhandlingen. I samma motion föreslås att
riksdagen beslutar att inrätta ett framtidsråd (yrkande 7). Enligt motionen
borde riksdagen höja sin ambitionsnivå på IT-arbetet och låta IT-rådet eller
en ny arbetsgrupp utgöra ett framtidsinriktat "utskott" med huvudsaklig
uppgift att diskutera framtiden och IT:s möjligheter att förbättra demokratin.
Finlands parlament inrättade ett "framtidsutskott" redan år 1993 vilket sedan
den 1 mars 2000 har permanent status.
I Folkpartiets kommittémotion T29 av Eva Flyborg m.fl. förordas prov med
beslutsfattande medborgarpaneler baserade på demokratiska samråd i Inter-
netbaserade studiecirklar (yrkande 10). I medborgarpaneler kan beslutande
ställningstaganden prövas i vissa typer av frågor. Elektroniska studiecirklar
är en modell för medborgarsamråd som är en förutsättning för att välgrunda-
de beslut senare skall kunna fattas. Med denna komplettering kan dagens
representativa beslutsfattande förstärkas. Motionärerna vill komplettera den i
propositionen föreslagna försöksverksamheten med IT-stödd medborgarin-
formation m.m. med medborgarpaneler i samverkan med nätbaserade studie-
cirklar där beslut tas i väl avgränsade typer av frågor. I motionen redovisas
också Folkpartiets allmänna syn på nya metoder och redskap som kan vida-
reutveckla det representativa demokratiska systemet och medborgarnas del-
tagande i det demokratiska beslutsfattandet. Det framhålls bl.a. att informa-
tionssamhället ger möjlighet till mer direkt politiskt deltagande i vissa poli-
tiska sammanhang.
Enligt motion K345 av Inger Lundberg m.fl. (s) tillhör det vår tids demokra-
tiska utmaningar att utveckla informationstekniken som ett demokratiskt
redskap och att sådan kunskap kräver praktiska försök. Ett sådant försök
måste enligt motionärerna göras i begränsade geografiska områden under
förhållanden som tillåter att ny kunskap och nya erfarenheter kan vinnas. För
ett sådant försök bör utses ett relativt stort område, där medborgarna har
vissa angelägenheter gemensamma. Området bör väljas så att det också
inrymmer grupper som i dag är underrepresenterade i IT-debatter. Försöket
bör omfatta en tidrymd om 4-5 år. Det bör avse ett brett spektrum av möjlig-
heter, såväl information och diskussion som direkt demokratiskt handlande.
Det bör vidare ha ett underifrånperspektiv med medborgarna/invånarna i
centrum. I försöket bör slutligen lokala föreningar inom de politiska och
demokratiska områdena engageras, bl.a. inom folkrörelser och inom idrott
och kultur.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande (KU8y) att syftet med motion
K345 (s) om ett försök med digital demokrati täcks väl in av de försök som
aviseras i propositionen och som i huvudsak går ut på att öka medborgarnas
insyn och delaktighet i den politiska processen med hjälp av IT. Med detta
får motionärens önskemål anses tillgodosedda, varför motionen bör avstyr-
kas.
Beträffande motion T24 (kd) om försök med Internetbaserad röstning an-
för konstitutionsutskottet att Demokratiutredningen har föreslagit försök med
ungefärligen samma inriktning. Därmed får motionens önskemål anses till-
godosedda, varför den bör avstyrkas.
Konstitutionsutskottet konstaterar även att frågan i motion T29 (fp) om
prov med beslutande medborgarpaneler baserade på samråd i Internetbasera-
de studiecirklar berörs i IT-propositionen. Därmed är det enligt konstitu-
tionsutskottets mening rimligt att anta att frågan inklusive ansvarsförhållan-
dena kommer att uppmärksammas under försökets gång. Någon anledning
för riksdagen att ta något initiativ finns således inte. Motionen bör enligt
konstitutionsutskottets mening avstyrkas i denna del.
Slutligen vad gäller motion T24 (kd) om att inrätta ett framtidsråd, som
avses ersätta det nuvarande IT-rådet i riksdagen, konstaterar konstitutionsut-
skottet att detta är en inomorganisatorisk fråga för riksdagen som bör väckas
i ett annat sammanhang. Denna bedömning gäller också alternativet som
framförs i motionen att inrätta någon form av "framtidsutskott" i riksdagen.
Motionen bör i denna del avstyrkas.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med konstitutionsutskottet motionerna T24
(kd) yrkandena  6 och 7, T29 (fp) yrkande 10 och K345 (s).
När det gäller riksdagens arbete med IT-frågor vill utskottet tillägga att in-
formationsteknik numera utgör en viktig och integrerad del av alla politik-
områden. Det innebär att IT-frågor ingår i samtliga utskotts beredningsområ-
den. För sektorsövergripande frågor om bl.a.  IT-politikens mål och inrikt-
ning sker en samordnad beredning inom trafikutskottet. Vidare kan nämnas
att för riksdagens interna arbete finns särskilda forum inom riksdagen med
uppgift att vidareutveckla IT-användningen för att uppnå bl.a. ökad effekti-
vitet och ett förstärkt demokratiskt inflytande i beslutsprocessen.
7.2 Staten som föregångare inom IT-användning
Regeringens bedömning
Regeringen anser att den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som
aktiv användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i sam-
verkan med företag och medborgare. Arbetet med att utveckla myndigheter-
nas IT-användning fortsätter därför i enlighet med de riktlinjer som regering-
en angett i proposition 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst.
Utvecklingen av s.k. 24-timmarsmyndigheter som är elektroniskt tillgängliga
för informationshämtande och ärendehantering bör stimuleras. För att öka
tilliten hos dem som skall utnyttja den nya tekniken bör hög säkerhet garan-
teras i den elektroniska kommunikationen mellan myndigheter, företag och
medborgare. Det är angeläget att snabbt få till stånd för statsförvaltningen
gemensamma säkerhetslösningar som innefattar system för hantering av
elektroniska signaturer. Regeringen har därför uppdragit åt Riksskatteverket
att i samverkan med Riksförsäkringsverket, Patent- och registreringsverket
samt Statskontoret utveckla användningen av certifikat och elektroniska
signaturer.
Motionsförslag
Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att en av statens viktigaste
roller är att vara föregångare och användare av de nya teknikerna. Förebil-
derna ökar kompetensen och förstärker attraktionskraften (yrkande 6). Stat
och kommun bör vidare bli offensiva användare av elektroniska signaturer på
ett sådant sätt att inte marknaden för elektroniska signaturer hämmas (yrkan-
de 7).
I samma motion anges att statliga mål bör införas för olika myndigheters
service via Internet (yrkande 8). För år 2001 föreslås att samtliga företag
skall kunna deklarera uppgifter och kommunicera med staten helt elektro-
niskt, att offerter vid statlig upphandling skall kunna skickas in, att alla me
borgare skall kunna deklarera elektroniskt och att all kommunikation med
försäkringskassan och ansökan om bostadsbidrag skall kunna ske elektro-
niskt.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning att den
statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv användare av infor-
mationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan med företag och
medborgare. Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för en fortsatt ut-
veckling av myndigheternas IT-användning är väl ägnade att främja en ökad
effektivitet och tillgänglighet under former som inger förtroende. Utskottet
finner därmed att syftet med motion T28 (m) i nu behandlad del är tillgodo-
sett. Trafikutskottet avstyrker följaktligen berörda motionsyrkanden.
7.3 Användarinriktade kommunikationssystem m.m.
Motionsförlag
Lennart Daléus m.fl. (c) framhåller i motion T26 att den offentliga sektorn
bör vara föregångare i utvecklingen av användarinriktade IT-tjänster. Till-
gänglighet bör uppnås genom att forma teknik, inte människor. Staten bör
därför verka för såväl utveckling som införande av användarvänliga gräns-
snitt.
Lena Sandlin-Hedman och Ingemar Josefsson (båda s) påtalar i motion T27
att om förvaltningen skall vara ett föredöme krävs det att de statliga myndig-
heterna ges extra pengar till kompetensutveckling inom IT-området.
Trafikutskottets ställningstagande
Enligt trafikutskottets uppfattning redovisas i motion T26 (c) en viktig ut-
gångspunkt för den offentliga sektorns IT-användning, nämligen att forma
tekniken efter människors behov. För att elektronisk kommunikation skall
kunna ske på ett effektivt sätt mellan myndigheter, människor och företag
krävs smidiga och lättillgängliga kontaktformer som är anpassade till olika
grupper och som motverkar att klyftor i tillgänglighet uppstår i samhället.
Det är därför en viktig uppgift för den offentliga sektorn att vara en före-
gångare i utvecklingen av användarinriktade kommunikationssystem. Som
redovisas i propositionen anser också regeringen att myndigheter skall fästa
stor vikt vid att utveckla lättillgängliga IT-system och även tillgodose kraven
från medborgare med särskilda behov som t.ex. funktionshindrade. Trafikut-
skottet anser därmed att yrkande 5 i motionen ligger väl i linje med proposi-
tionens riktlinjer varför syftet med motionen kommer att tillgodoses utan
initiativ från riksdagens sida. Trafikutskottet avstyrker följaktligen det aktu
ella motionsyrkandet.
Trafikutskottet instämmer vidare i vad som sägs i motion T27 (s) om att en
aktiv statlig IT-roll förutsätter en parallell kompetensuppbyggnad inom IT-
området. Enligt utskottets mening bör medelsbehov för myndigheternas IT-
kompetens hanteras inom ramen för det normala budgetarbetet. Trafikut-
skottet avstyrker följaktligen motion T27 (s).
7.4 Samarbete inom kulturområdet
Motionsförslag
Johnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion T24 att en grundläggande uppgift
för de statliga museerna och arkiven är att öka tillgängligheten till vårt ge-
mensamma kulturarv (yrkande 5). Detta sker nu på många håll genom en
digitalisering av samlingarna. Erfarenheterna hittills pekar dock på olika
brister på IT-sidan. Enligt motionärerna borde de statliga museerna och
arkiven ha mycket att vinna på ett mer direkt samarbete på detta område.
Mot denna bakgrund förordas att ett mer direkt samarbete initieras mellan de
s.k. ABM-institutionerna (arkiv, bibliotek och museer).
Trafikutskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare i vår behandlat samordningen inom ABM-gruppen
(mot. 1999/2000:Kr5, bet. 1999/2000:KrU14). I sitt av riksdagen godkända
betänkande redovisade kulturutskottet att enligt Kulturrådet finns det anled-
ning att ta initiativ till ett mer direkt samarbete inom ABM-gruppen, t.ex.
genom att tillsätta en utredning av expertkaraktär med parlamentariskt inslag.
Kulturutskottet konstaterade att regeringen i sin budgetprövning har att ta
ställning till den propå som Kulturrådet lämnat i ärendet. Med hänvisning till
det anförda avstyrkte kulturutskottet ett motionsyrkande om förstärkt samar-
bete.
Trafikutskottet bedömer att en digitalisering av olika kulturkällor innebär
ökade möjligheter att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Ett samarbete
inom IT-området mellan olika institutioner kan därför vara värdefullt. Som
kulturutskottet framhållit bör dock detta vara en fråga som i första hand skall
prövas inom ramen för det normala budgetarbetet. Trafikutskottet avstyrker
följaktligen motion T24 (kd) yrkande 5.
7.5 Elektronisk handel
Regeringens bedömning
Regeringen anser att elektronisk handel är ett viktigt medel för att öka till-
växten. Den elektroniska handeln är global och utvecklingen på området sker
mycket snabbt. Statens roll bör vara att följa utvecklingen samt att vid behov
införa lagreglering på de områden där det visar sig behövas. I de fall regle-
ring är nödvändig bör den vara internationellt baserad och teknikoberoende.
Informationen kring och förtroendet för elektronisk handel vad gäller kon-
sumenter och små och medelstora företag bör öka. Regeringen kommer att
verka för detta.
Av propositionen framgår vidare att Europeiska kommissionen har pre-
senterat ett förslag till direktiv om vissa rättsliga aspekter på informations-
samhällets tjänster, särskilt om elektronisk handel, på den inre marknaden.
Förslaget är omfattande och komplext. Det berör en rad områden som civil-
rätt, marknadsrätt, processrätt och straffrätt. Direktivet föreslås reglera vad
som kallas informationssamhällets tjänster. Med det avses - förenklat ut-
tryckt - varje aktivitet på Internet med någon ekonomisk innebörd.
Motionsförslag
Maria Larsson (kd) framhåller i motion T715 att en översyn av befintlig
lagstiftning rörande elektronisk handel krävs. Med hänsyn till den snabba
utvecklingstakten lämpar sig en översyn av aktuell lagstiftning knappast för
en traditionell statlig utredning. Enligt motionären bör i stället en parlamen-
tariskt sammansatt arbetsgrupp finnas för att kontinuerligt följa utvecklingen
och komma med förslag till förändringar inom lagstiftningen
I motion T703 yrkande 20 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att regeringen
bör ta initiativ till att studera de förändringar av t.ex. avtalsrätten som kan
behöva göras för att underlätta elektronisk handel och minska behovet av
bilaterala avtal som i detalj reglerar affärsförhållanden.
I samma motion anförs att EG-kommissionen föreslagit att konsument-
rätten i köparens land skall tillämpas i samband med elektronisk handel
(yrkande 21). Ett företag i ett EU-land som säljer till andra EU-länder tvingas
därmed följa konsumenträtten i 15 olika länder. Detta är säkert möjligt för
större företag, men frågan måste ställas vad det innebär för mindre företag.
För att stärka konsumenternas ställning bör regeringen låta utreda effekterna
främst för små företag av den föreslagna förändringen och i samband med
detta också belysa alternativa handlingsvägar för ett förstärkt konsument-
skydd.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet konstaterar att genom Internets starka framväxt har elektro-
nisk handel och andra former av elektronisk affärskommunikation kommit
att bli ett av de viktigaste användningsområdena för informationsteknik.
Denna utveckling innebär stora möjligheter för svenska konsumenter och för
svenskt näringsliv. Sverige är väl förberett att utnyttja de positiva effekter
som utvecklingen möjliggör, bl.a. genom att vara ett av världens ledande och
mest utvecklade länder när det gäller såväl tillgången till som användningen
av avancerad informations- och kommunikationsteknik.
Utskottet delar regeringens uppfattning att elektronisk handel är viktig för
tillväxten. Sverige bör därför sträva efter att bli ledande även när det gäller
sådan handel. Kommunikationen över de elektroniska näten skapar nya af-
färsmöjligheter, vilket verkar som en drivkraft för att utveckla företagandet
både i nya och redan etablerade verksamheter och branscher. Konsumenter
kan genom elektronisk handel få ökade möjligheter att skaffa sig information
om varor och tjänster och välja från ett större utbud. Den offentliga sektorn
kan vidare öka sin interna och externa effektivitet genom ökad offentlig
upphandling på elektronisk väg och genom anpassning av myndigheternas
informationssystem till den moderna tekniken.
Trafikutskottet delar vidare regeringens uppfattning att statens roll bör vara
att följa utvecklingen samt att vid behov införa lagreglering på de områden
där det visar sig behövas. I de fall reglering är nödvändig bör den vara inter-
nationellt baserad och teknikoberoende. I sammanhanget kan nämnas att
tidigare i vår har Europaparlamentet och rådet antagit ett direktiv om elek-
tronisk handel. En grundläggande regel i direktivet är att ett företag som
ängar sig åt elektronisk handel skall följa de regler som gäller i det land där
företaget är etablerat. Det gäller oavsett var företaget har sina webbplatser
eller servrar placerade. Det skall även finnas en tydlig information om namn,
adress och andra uppgifter som gör att man kan identifiera företaget. För
medlemsländerna gäller att ha regler som gör det tillåtet att sluta avtal onlin
likvärdiga traditionella avtal.
Som framhålls i motion T715 (kd) ställer den snabba utvecklingen på om-
rådet särskilda krav på ett målmedvetet reformarbetet. Av propositionen
framgår att regeringen noggrant kommer att följa utvecklingen för att snabbt
kunna ingripa om så bedöms nödvändigt. Regeringen avser vidare att aktivt
arbeta bl.a. genom EU för internationella regler och överenskommelser som
stimulerar och främjar utvecklingen av den elektroniska handeln och samti-
digt bevaka att det inte uppstår hinder för den fortsatta utvecklingen. Av
propositionen framgår även att regeringen inför genomförandet av EU-
direktivet om elektronisk handel har tillsatt en särskild arbetsgrupp inom
Regeringskansliet för att se över vilken lagstiftning som kan komma att
behöva ändras med anledning av direktivets genomförande. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
I motion T703 (c) tas en viktig fråga upp, nämligen principen om vilket
lands lag som skall anses vara tillämplig vid gränsöverskridande elektronisk
handel. Enligt regeringens bedömning är det viktigt att göra en avvägning
mellan olika intressen när det gäller att bestämma detta. Det gäller också att
på det internationella planet finna och etablera klara och begripliga regler,
inbegripet enkla och billiga tvistlösningsförfaranden utanför domstol, som
kan göra frågan om tillämplig lag mindre relevant. I det internationella sam-
arbete där olika instrument utarbetas avseende dessa frågor, avser regeringen
att noga uppmärksamma de särskilda problem som uppkommer i samband
med elektronisk handel. Regeringen skall verka för balanserade tillämpning-
ar som är till fördel för såväl företag som konsumenter.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att syftet med motionerna
T703 (c) yrkandena 20 och 21 samt T715 (kd) till väsentlig del är tillgodo-
sett. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
7.6 Skatteeffekter av elektronisk handel
Motionsförslag
I motion T703 yrkande 14 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att det är ange-
läget att insikten om att informationsteknikens spridning innebär påfrest-
ningar på de nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder nationellt.
Enligt motionärerna är det nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens
påverkan på det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens in-
komster.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har i sitt yttrande (SkU9y) anfört att utskottet vid sin behand
ling av motsvarande motioner i betänkande 1999/2000:SkU15 avstyrkt dessa
med hänvisning till att regeringen redan har uppmärksammat frågorna kring
elektronisk handel. Skatteutskottet förutsatte då att deltagarna från Sverige i
arbetsgrupperna inom EU och OECD tar aktiv del i arbetet och med sina
insatser bidrar till att bringa frågorna till en tillfredsställande lösning eft
som de är viktiga för landet. Skatteutskottet förutsatte vidare att regeringen
noga följer arbetet och på lämpligt sätt och i lämpligt sammanhang avrap-
porterar utvecklingen och redovisar vunna rön och erfarenheter för riksda-
gen. I yttrandet nämnas vidare att skatteutskottet vid en intern utfrågning
med tjänstemän från Riksskatteverket och Finansdepartementet orienterat sig
om arbetet på detta område.
Enligt skatteutskottets mening pågår det redan ett arbete på många fronter
med de olika frågor som hänger samman med e-handelns beskattning, och
skatteutskottet ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande till
regeringen om behovet av en översyn av dessa frågor. Skatteutskottet avstyr-
ker motionsyrkandet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion T703 (c) yrkan-
de 14.
7.7 Servicemyndighet för IT-konsumenter
Motionsförslag
Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T705 behovet av en ny tidsbe-
gränsad servicemyndighet till konsumenter av IT (yrkande 47). Myndigheten
skall i första hand svara på frågor och ge service. En jämförelse kan vara
Regeringskansliets EU-information inför EU-inträdet. En sådan ny myndig-
het, Nätverket, bör inrättas och ges en sammanhållen och servicebetonad roll
gentemot konsumenter av IT, privata användare, organisationer, företag och
myndigheter.
Trafikutskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare behandlat ett liknande motionsförlag om att inrätta en
servicemyndighet för konsumenter i IT-frågor (mot. 1998/99:K231, bet.
1998/99:LU10, rskr. 1998/99:135). Lagutskottet erinrade om att utredningen
om konsumentpolitiken inför ett nytt sekel har i uppdrag att analysera den
övergripande frågan beträffande det offentliga åtagandet inom konsument-
politiken och att avväga vilka medel som bör utnyttjas för att bäst uppnå de
konsumentpolitiska målen. Myndigheters och andra aktörers framtida roller
inom konsumentpolitiken är därvid en aspekt som skall beaktas. En fråga
som särskilt skall analyseras av kommittén är målen och medlen för konsu-
mentaspekterna på området informationsteknik. Enligt direktiven skall
kommittén se över problem som användarvänlighet, information och service
till konsumenter av  IT och lämna förslag till hur dessa frågor kan lösas på et
tillfredsställande sätt. I sammanhanget nämndes även att utredningen om
konsumenträttigheter i IT-samhället har i uppgift att kartlägga vilka problem
av främst marknadsrättslig art  som konsumenten kan ställas inför i informa-
tionssamhället samt att analysera i vilken omfattning det  finns  ett   behov a
att stärka konsumentskyddet på området och på vilket sätt detta bör  ske.
Utredningens utgångspunkt  skall,  enligt direktiven, vara att stärka konsu-
menternas rättigheter i informationssamhället. Med hänvisning till det anför-
da avstyrkte ett enhälligt lagutskott det aktuella motionsyrkandet.
Trafikutskottet delar motionärernas syn på behovet av ökad information
och stöd till konsumenterna för att uppnå ett starkt konsumentskydd. Med
hänsyn till den beredning som för närvarande pågår av de olika utrednings-
förslag som nyligen presenterats inom området anser trafikutskottet att mo-
tionen inte nu påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Motion T705 (fp)
yrkande 7 avstyrks följaktligen.
7.8 Skydd för barn från skadligt innehåll
Regeringens bedömning
Av propositionen framgår att regeringen anser det viktigt att samhället kan
skydda barn från skadligt innehåll i nya informationsbärande medier, bl.a.
Internet. Regeringen skall, utöver nationella åtgärder, aktivt delta i det inte
nationella arbetet för att skapa ett gott skydd för barn i en globalise-
rad medievärld.
Motionsförslag
Kristdemokraterna anför i motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) att risken
för att barn exponeras för olagligt material växer i takt med att tillgången ti
Internet ökar. Rädda Barnen som arbetar med att avslöja barnpornografi på
nätet får i genomsnitt tio nya tips om dagen. IT-polisen saknar dock resurser
att hänga med i utvecklingen. Enligt motionen bör filterprogram bli mer
lättillgängliga för både föräldrar och skolor.
Trafikutskottets ställningstagande
Internet erbjuder barn och ungdomar nya möjligheter att skaffa kunskap, roa
och förströ sig, knyta kontakter och utbyta erfarenheter med jämnåriga i
andra delar av landet och i övriga världen. I takt med att tillgången till Inte
net växer ökar också risken för att barn exponeras för olagligt material och
material som utan att vara illegalt ändå kan vara olämpligt och skadligt för
yngre personer. Av avgörande betydelse för den framtida tilliten till Internet
är att föräldrar, all personal inom förskola, skola och fritidsverksamhet och
andra vuxna har möjlighet att skydda barn från olagligt och skadligt innehåll
som t.ex. kan ta sig uttryck i våldsspel, pornografi och rasistisk propaganda.
Trafikutskottet delar därför motionärernas oro och uppfattning att åtgärder
måste vidtas.
Trafikutskottet bedömer att såväl filterprogram som polisinsatser kan vara
verksamma insatser för att skydda barn. Den stora, snabbt föränderliga,
informationsmängden på Internet gör dock att även mer övergripande insat-
ser måste vidtas. Enligt trafikutskottets mening vilar ansvaret dels på staten
som genom lagstiftning sätter ramarna, dels på branschernas egna system för
självreglering. Av stor betydelse är också att information om hur Internet kan
användas på ett barnsäkert sätt når ut till föräldrar och pedagogisk personal
m.fl.
Av propositionen framgår att särskilda insatser görs både för att skapa en
bättre övervakning och för att sprida olika filtreringsverktyg. Enligt utskot-
tets mening är det viktigt att Sverige driver ett aktivt arbete såväl nationell
som internationellt för att skapa ett gott skydd för barn från skadligt innehål
på Internet. Trafikutskottet förutsätter därmed att syftet med motionen om att
vidta kraftfulla åtgärder för skydda barn från skadligt innehåll kommer att
tillgodoses. Med det anförda avstyrks motion T24 (kd) yrkande 18.
7.9 Marksänd digital-TV
Regeringens bedömning
I propositionen anges att frågan om fortsatt utbyggnad av marksänd digital-
TV skall avgöras av riksdagen (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:178). Regeringen framhåller att det är för tidigt att nu uttala sig om
den framtida utbyggnadstakten eller hur länge sändningar skall pågå paral-
lellt med både analog och digital teknik. Strävandena att förse alla delar av
Sverige med goda IT-förbindelser spelar också en viktig roll.
Motionsförslag
Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att delar av det marksända
digitala TV-nätet bör tas i anspråk för radiolänk och bredbandig mobiltelefo-
ni (yrkande 5). Därigenom påskyndas processen med bredband samtidigt
som en misslyckad storskalig TV-satsning avvecklas.
Åsa Torstensson m.fl. (c) anför i motion K355 att ett fullständigt utbyggt
bredbandsnät baserat på optisk fiber skulle innebära att distributionsformerna
för digital-TV måste omprövas (yrkande 11). Kommittén för utvärdering av
digital-TV bör därför få i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av en ut-
byggnad av bredband till hemmen.
Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T29 att ingen fortsatt utbyggnad
bör ske av det digitala marksända TV-nätet utan att det prövas om fre-
kvensutrymmet har större värde i något annat sammanhang (yrkande 1). Det
kan ske genom att tillgängliga frekvenser bjuds ut på auktion där olika an-
vändare ställs mot varandra. Folkpartiet liberalerna anser mot denna bak-
grund att det bör utredas hur de tillgängliga eterfrekvenserna kan utnyttjas på
optimalt sätt.
Trafikutskottets ställningstagande
Radiofrekvenser är en begränsad naturtillgång, en gemensam ändlig resurs.
Trafikutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att frekvensut-
rymmet används på ett effektivt sätt. Eftersom det kommer att råda frekvens-
brist inom överskådlig framtid är det viktigt att säkerställa att användningen
blir effektiv och att frekvenser används på ett sätt som kommer hela befolk-
ningen till godo.
Post- och telestyrelsen har nyligen presenterat en utredning om frekvens-
användningen för digital marksänd television och andra tjänster (Den framti-
da användningen av frekvensområdet 470-862 MHz, 2000-04-07). Av utred-
ningen framgår att en digital TV-kanal bara behöver en fjärdedel så stort
frekvensutrymme som en analog kanal. Det frekvensutrymme som med
övergång från analog till digital teknik frigörs skulle enligt PTS kunna an-
vändas för mobil bredbandskommunikation som förväntas växa kraftigt de
kommande åren. Enligt rapporten är därför en övergång till digital-TV viktig
för IT-utvecklingen. Den digitala tekniken innebär också att teletjänster kan
integreras i radio- och TV-sändningar. Detta är enligt PTS till fördel för
konsumenterna som därmed kan få tillgång till en rad avancerade tjänster.
Trafikutskottet har, mot den bakgrund som PTS tecknat, svårt att se hur
motionsförslagen om att avbryta utbyggnaden av ett digitalt TV-nät, vilket
innebär att analoga TV-sändningar bibehålls, skulle vara till gagn för vare sig
en effektiv frekvensanvändning eller utvecklingen inom mobil telekommuni-
kation. Enligt utskottets mening är det för tidigt att bedöma i vad mån en
utbyggd IT-infrastruktur genom fiberoptik i en framtid kan komma att ersätta
marksänd digital-TV. Utskottet förutsätter att denna fråga kommer att be-
handlas inom ramen för ett fortsatt utredningsarbete.
Trafikutskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda någon åtgärd
med anledning av motionerna T28 (m) yrkande 5, T29 (fp) yrkande 11 och
K355 (c) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
7.10 IT-användningen och en ekologiskt hållbar utveckling
Regeringens bedömning
Regeringen anser att ett mer samlat grepp bör tas kring frågorna om IT och
miljö. Regeringen kommer därför att tillsätta en särskild delegation för att
kartlägga hur IT-tillämpningar i högre grad kan utnyttjas för att minska mil-
jöpåverkan och främja en hållbar utveckling.
Motionsförslag
Johnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion T24 att en hållbar tillväxt måste
uppnås genom en avsevärt intelligentare användning av befintliga resurser
(yrkande 9). Kristdemokraterna har länge förordat att det till stor del saknats
en koppling mellan hållbarhetsfrågor och informationsteknikutvecklingen
och välkomnar därför regeringens ambition att föra samman IT-teknikens
möjligheter och miljöfrågor i en särskild delegation. Enligt motionärerna är
den bristande kunskap som finns i samhället om vad ny teknik kan erbjuda
ett stort hinder för utvecklingen. Möjligheten för  allmänhet och företag att f
ta del av information om teknikens möjligheter bör därför vara en självklar
fråga i det fortsatta arbetet.
Trafikutskottets ställningstagande
Den föreslagna inriktningen för IT-politiken innebär att informationstekniken
skall användas för att främja en ekologiskt hållbar utveckling, att datorer och
annan IT-utrustning skall inordnas i ett hållbart kretslopp och att IT skall
bidra till att minska transporters miljö- och hälsopåverkan. Som anges i
propositionen bör därför olika aktörer stimuleras att arbeta för att IT-
tillämpningar i högre grad utnyttjas i syfte att minska miljöpåverkan och
främja en hållbar utveckling.
Som uppmärksammas i motion T24 (kd) är det betydelsefullt  med infor-
mation till olika användare i samhället om IT-tillämpningar för att förbättra
miljön skall kunna få ett effektivt genomslag. Av propositionen framgår att
en rad olika insatser planeras för att förstärka informationsutbudet. Utskottet
förutsätter vidare att informationsfrågan kommer att vara en både naturlig
och viktig fråga för den planerade miljödelegationens arbete.
Syftet med motionsyrkandet kommer därmed att
tillgodoses. Med det anförda avstyrks motion T24
(kd) yrkande 9.
8 Övriga frågor
8.1 Uppföljning och utvärdering
Regeringens bedömning
Riksdagen gav i samband med 1996 års IT-beslut regeringen till känna att
den parlamentariska förankringen skulle stärkas genom att regeringen årligen
borde återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisade utveckling-
en på IT-området. I propositionen redovisas mot denna bakgrund en kortfat-
tad utvärdering av 1996 års IT-beslut.
Enligt riksdagens beslut år 1996 var det tre områden som skulle prioriteras
i syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället,
nämligen rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörj-
ning. För varje område angavs ett antal målsättningar.
Målen för statens insatser på rättsområdet var att genomföra författnings-
ändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år samt att finna effektiva
former för en kontinuerlig juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen
på IT-området.
Målet inom utbildningsområdet var att kunskaper om informationsteknik
och dess användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsvä-
sendet inom tre år.
Målet inom området för samhällets informationsförsörjning var att utforma
en väl fungerande infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinformation
och som verkar tillväxtbefrämjande.
Av propositionen framgår att såväl uppföljningar som utvärderingar är
svåra inom IT-området med hänsyn bl.a. till att IT-politiken utvecklas och
förverkligas i ett komplicerat samspel mellan stat och marknad. Enligt rege-
ringens sammanfattande redovisning bedöms dock att flera mål har nåtts i
stor utsträckning. Det gäller exempelvis målet att utnyttja IT:s möjligheter
för att bidra till att skapa tillväxt och sysselsättning och stärka Sveriges ko
kurrenskraft. IT bedöms också ha utnyttjats för att utveckla välfärdssamhället
och öka medborgarnas livskvalitet. IT har vidare förbättrat förutsättningarna
för en ökad effektivitet och kvalitet inom den offentliga verksamheten och
därmed förbättrat servicen till medborgare och företag. Däremot bedöms att
målet om att utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens i
IT-utvecklingen ännu inte är tillfredsställande uppfyllt. Regeringen anger
vidare att för flera mål är det svårt att bedöma måluppfyllelsen.
Av propositionen framgår att regeringen avser att även i fortsättningen
hålla riksdagen fortlöpande underrättad om utvecklingen på IT-området.
Erfarenheten har emellertid visat att en obligatorisk årlig skrivelse knappast
är den lämpligaste formen för detta. IT-politiken aktualiserar många nya och
ofta tekniskt komplicerade frågor. Den griper in över alla politikområden,
vilket får till följd att redovisningar i ett sammanhang över hela det IT-
politiska fältet blir mycket omfattande och resurskrävande samtidigt som det
blir svårt att ge tillräckligt konkret och uttömmande information på varje
område.
Enligt regeringens bedömning är det en bättre ordning att den parlamenta-
riska förankringen tillgodoses genom att regeringen i olika propositioner
eller i annan lämplig form utan krav på en särskild årlig IT-skrivelse håller
riksdagen fortlöpande orienterad om utvecklingen.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har under senare år lagt en allt större vikt vid att följa upp
utvärdera tidigare riksdagsbeslut. Bakgrunden är bl.a. att utvecklingen mot
mål- och resultatstyrning gör det nödvändigt för riksdagen att i ökad ut-
sträckning följa upp de beslut som fattas. Om så inte sker försvagas det de-
mokratiska inflytandet över viktiga beslut. Många beslut, inte minst inom IT-
området, har också långsiktiga konsekvenser där beslutsfattandet till stora
delar måste grundas på strategiska bedömningar och prognoser för framtiden.
Bedömningar och prognoser som kan behöva stämmas av mot de snabbt
förändrade förutsättningar som kännetecknar det framväxande informations-
samhället och den snabba teknikutvecklingen på IT-området.
Utskottets möjligheter att genomföra egna omfattande och kvalificerade
granskningsprojekt är begränsade. Det är därför nödvändigt att regeringen
lämnar information som möjliggör för utskottet att bedriva ett effektivt upp-
följningsarbete. Det väsentliga är, enligt utskottets mening, att besluts- och
planeringssystemet ger tillfredsställande information. I detta informations-
system måste uppföljning och granskning ingå som en naturlig del.
Som framgår av regeringens redovisning har det visat sig svårt att bedöma
måluppfyllelsen av 1996 års IT-beslut. Även om klara positiva effekter kan
redovisas på många områden är det inte lätt att tydligt klarlägga orsakssam-
band och resultat. Utskottet har förståelse för att det kan vara svårt att redo
visa uppnådda resultat med hänsyn till utformningen av de övergripande IT-
politiska målen. Möjligheten att bedöma effektivitet och måluppfyllelse är
därmed begränsad.
Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att den nuvarande redovis-
ningsformen med en årlig skrivelse till riksdagen över IT-utvecklingen kan
ifrågasättas. Sammanställningar över utvecklingen inom hela det IT-politiska
fältet blir mycket omfattande och resurskrävande samtidigt som det blir svårt
att ge tillräckligt konkret och uttömmande information på varje område.
Enligt utskottets mening bör det i stället vara att föredra om en fördjupad
uppföljnings- och utvärderingsinformation lämnas för särskilda områden.
Utskottet har därmed inga erinringar mot regeringens önskemål att kravet på
en samlad årlig redovisning slopas.
Utskottet vill samtidigt framhålla att för att underlätta uppföljningen och
utvärderingen av det IT-politiska målet och IT-politikens inriktning är det
viktigt att påskynda utvecklingen av relevanta indikatorer inom IT-området. I
sammanhanget kan erinras om att trafikutskottet i samband med 1996 års IT-
beslut förutsatte att de IT-politiska målen skulle vidareutvecklas och konkre-
tiseras. En kontinuerlig uppföljning av konkreta förhållanden kan enligt
utskottet visa om politiska åtgärder behöver ökas.
Som framgår av den stora mängd IT-motioner som behandlas i samband
med den nu aktuella propositionen finns det ett klart politiskt intresse för en
rad olika frågor inom IT-området. En utvecklad rapportering och en förbätt-
rad IT-statistik är därför av stor vikt för att utvärdering av måluppfyllelsen
skall kunna ske. Det är också enligt utskottets mening angeläget att en strate-
gi utformas för vilken resultatinformation som skall lämnas och till vem samt
när uppföljning och utvärdering skall ske och hur det skall gå till. Det finns
även ett behov av en samlad och sektorsövergripande uppföljning.
Trafikutskottet vill också särskilt peka på betydelsen av att den fortsatta
utbyggnaden av IT-infrastrukturen följs upp och redovisas för riksdagen. Det
gäller såväl hur snabbt utbyggnaden sker som kostnaderna för utbyggnaden.
En sådan redovisning kan lämpligen lämnas varje år i budgetpropositionen.
8.2 eEurope - Ett informationssamhälle för alla
Motionsförslag
Johnny Gylling m.fl. (kd) konstaterar i motion T24 att EG-kommissionens
program eEurope - Ett informationssamhälle för alla endast omnämns över-
siktligt i propositionen. Enligt motionärerna borde regeringen ha redovisat
programmets mål och vilka konsekvenser initiativet innebär för Sverige.
Trafikutskottets ställningstagande
Med anledning av motion T24 (kd) vill utskottet klarlägga att initiativet
eEurope lanserades den 8 december 1999 genom att EG-kommissionen antog
meddelandet "eEurope - Ett informationssamhälle för alla". Initiativet har
tillkommit för att EU fullt ut skall dra nytta av de fördelar som informations-
samhället medför. Övergången från ett industriellt samhälle till ett informa-
tionssamhälle kommer att påverka europeisk sysselsättning, tillväxt och
produktivitet. Avsikten med initiativet är att påskynda förändringen av den
europeiska ekonomin och på bästa sätt utnyttja den tekniska kompetens som
finns inom EU. Initiativet har följande tre huvudmål:
- Alla medborgare, hushåll, skolor, företag och förvaltningar skall föras in i
den digitala tidsåldern och bli uppkopplade till Internet.
-
- Ett "digitalt kompetent" Europa skall skapas. Detta måste understödjas av
en företagskultur med beredskap att finansiera och utveckla nya idéer.
-
Man måste säkerställa att hela processen inbegriper samtliga samhällsskikt,
bygger upp konsumenternas förtroende och stärker den sociala sammanhåll-
ningen.
För att uppnå målen måste enligt programmet befintliga svagheter åtgärdas
och hinder för en snabb spridning av digital teknik undanröjas. Följande
åtgärder med specifika mål för åren 2001-2003 föreslås:
1. Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern (tillgång till och
användning av Internet och multimedier i skolan).
2.
3. Billigare tillgång till Internet (mildrade tillståndsvillkor och ökad kon-
kurrens).
4.
5. Främjande av elektronisk handel (återstående direktiv skall antas och
offentlig upphandling skall kunna ske elektroniskt).
6.
7. Snabb Internettillgång för forskare och studenter (uppgradering av be-
fintlig infrastruktur och interaktiva föreläsningar på nätet).
8.
9. Smartkort för säker elektronisk tillgång (gemensamma specifikationer).
10.
11. Riskkapital för högteknologiska små och medelstora företag (innovativa
former för kapitalanskaffning, ökat deltagande från den privata sektorn).
12.
13. eDeltagande för personer med funktionshinder (tillgänglighet och nät-
verk för forskningscenter).
14.
15. Hälso- och sjukvård på nätet (kunskapscenter och tillgång till telematisk
vårdinfrastruktur).
16.
17. Intelligenta transporter (säkerhets- och informationssystem).
18.
Samhällsinformation på nätet (lättillgänglig information och elektronisk
tvåvägskommunikation).
Trafikutskottet konstaterar att initiativet på många områden ligger väl i linje
med svenska prioriteringar att utveckla informationssamhället. Enligt vad
utskottet erfarit är det dock i dag svårt att klart ange vilka effekter initiat
kan få. Initiativet är fortfarande under beredning och oklarhet råder om hur
det kan komma att genomföras.
I sammanhanget kan nämnas att Europaparlamentet den 13 mars 2000
lämnade ett betänkande med anledning av initiativet. Parlamentet välkomnar
kommissionens program men förväntar sig att kommissionen utarbetar de-
taljerade planer, gör tydliga prioriteringar och definierar EU:s respektive
medlemsstaternas uppgifter. Parlamentet framförde också en rad kommenta-
rer om vad man bör prioritera inom initiativet.
Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt återkommer och redo-
visar hur initiativet vidareutvecklas och dess konsekvenser för Sverige. Med
det anförda avstyrker utskottet motion T24 (kd) yrkande 17.
8.3 EU-institut inom IT-området
Motionsförslag
I två motioner föreslås att delar av ett svenskt EU-institut inom IT-området
lokaliseras till Karlskrona/Ronneby. Det gäller motionerna T711 av Willy
Söderdahl m.fl. (v, m, kd) och T716 av Jan Björkman m.fl. (s).
Enligt motionärernas bedömning är det viktigt att frågan om ett EU-institut
på IT-området drivs på ett kraftfullt sätt och att hela landets FoU-kapacitet
inom IT-området utnyttjas. Det är därför angeläget att vid en etablering ut-
nyttja alla de forskningsmiljöer som har byggts upp runt om i Sverige så att
man kan skapa ett forskningsnätverk som utnyttjar den samlade styrkan som
landet besitter inom området. Av motionerna framgår att Soft Center, Te-
lecom City och Högskolan i Karlskrona/Ronneby tillsammans har byggt upp
en av landets starkast tillämpade forskningsmiljöer inom programvaruut-
veckling, telekommunikation och signalbehandling i Blekinge. Högskolan
bör därför, tillsammans med näringslivet, kunna skapa ett centrum där man
bedriver tillämpad forskning och utveckling om kapacitet och säkerhet i nät,
särskilt Internet, samt om tjänsteutveckling i mobiltelefonnät. Naturliga
aktörer i en sådan centrumbildning är bl.a. de snabbväxande företagen inom
Soft Center och Telecom City.
Motionärerna påpekar vidare att genom EU:s pågående utvidgning som
Sverige stöder så ligger Blekinge rent geografiskt mycket väl till med dagliga
förbindelser över Östersjön. Blekinge ligger dessutom långt framme i byg-
gandet av "elektroniska motorvägar". Egna eller hyrda stadsnät finns i länets
alla kommuner. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att den forskning
som bedrivs inom IT-området vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall
ingå som en del i det förslag till EU-institut på IT-området som regeringen
bör verka för.
Trafikutskottets ställningstagande
Sverige är en av världens mest framstående IT-nationer med bl.a. en stark
industriell bas, hög användning av informationsteknik samt en stark expan-
sion av företag inom IT-sektorn. Trafikutskottet anser mot denna bakgrund
att det är både naturligt och angeläget att verka för att ett eventuellt europe
iskt IT-institut får sin placering i Sverige. Utskottet bedömer också att ett I
institut verksamt kan komma att stödja EG-kommissionens initiativ eEurope
- Ett informationssamhälle för alla. Trafikutskottet förutsätter därmed att
regeringen aktivt följer den fortsatta hanteringen av frågan om en gemensam
europeisk myndighet på IT-området och kraftfullt verkar för att en eventuell
sådan myndighet lokaliseras i Sverige.
Trafikutskottet delar motionärernas uppfattning om att en betydelsefull IT-
miljö har byggts upp i Blekinge. Enligt utskottets mening är dock frågan om
var och i vilka former en lokalisering i landet lämpligen bör ske alltför tidig
väckt. Trafikutskottet avstyrker därför motionerna T711 (v, m, kd) och T716
(s).
8.4 Personaloptioner
Bakgrundsuppgifter
En personaloption är en rättighet som ges ut enbart till anställda inom ett
företag eller en företagsgrupp. Den innebär att den anställde under vissa
förutsättningar i framtiden har rätt att förvärva aktier till ett i förväg best
pris. Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda som får del av för-
månen och är ofta bestämda i en optionsplan.
Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad med olika förfogan-
derättsinskränkningar - t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas - och
att den kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanli
att optionen är uppdelad i "etapper" med olika kvalifikationstider. Optionens
löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om anställ-
ningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.
Enligt tidigare praxis (RÅ 1986 ref. 36) fanns möjlighet att skjuta upp be-
skattningstidpunkten genom ett avtal om inskränkning i en anställds rätt att
förfoga över förvärvade värdepapper. Denna möjlighet upphörde genom en
lagändring den 1 januari 1990 som innebar att förmån av värdepapper skall
tas upp till beskattning vid avtalstidpunkten. I två avgöranden under år 1994
fann Regeringsrätten emellertid att reglerna inte var tillämpliga på de i målen
aktuella optionerna eftersom de inte hade karaktär av värdepapper. Skatte-
plikten ansågs inträda först när den skattskyldige hade möjlighet att utnyttja
optionen. Mot denna bakgrund infördes fr.o.m. 1999 års taxering nya be-
stämmelser som innebär att optioner som inte utgör värdepapper beskattas
när de utnyttjas eller avyttras (prop. 1997/98:133, 1997/98:SkU26). För
optioner som utgör värdepapper gäller alltjämt att de skall beskattas vid
förvärvet.
Numera finns reglerna i inkomstskattelagen. Av 10 kap. 11 § framgår dels
att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på för-
månliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då för-
värvet sker, dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en
rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller
övrigt på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskatt-
ningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Särskilda regler gäller vid in- och
utflyttning. Syftet med dessa regler är att beskattningen endast skall träffa
optionsrätt som är intjänad i Sverige.
Motionsförslag
I motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att beskattningen av per-
sonaloptioner ses över. De höga socialavgifterna skapar enligt dessa motio-
närer problem och en förändring av inbetalningstidpunkten bör därför över-
vägas. Vidare bör villkoren för personer med personaloptioner som arbetar
tillfälligt i Sverige ses över. Härvid måste konkurrensen från länder med
förmånligare beskattningsregler tas som utgångspunkt.
I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att svårigheten att utfärda
konkurrenskraftiga optionsprogram till medarbetare är ett konkret hinder för
den svenska utvecklingen och att länder med mer fördelaktig optionsbeskatt-
ning lockar till sig våra mest kunniga personer. Regeringen bör enligt motio-
närerna återkomma med förslag till nya regler för beskattningen av options-
program.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU9y) att optionsprogram innebär ett
visst mått av risktagande från såväl arbetstagarens som arbetsgivarens sida. I
och med att parterna - genom avtalets konstruktion - har valt att skjuta upp
beskattningen till en framtida tidpunkt är det svårt att förutse storleken på d
skatte- respektive avgiftsinbetalningar som krävs när beskattningen väl utlö-
ses. Om värdet är noll har den anställde gått miste om sin löneförmån. Är
värdet stort kan skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bli betungande
för arbetsgivaren.
Enligt skatteutskottets mening finns det inte något bärande skäl att beskatta
lön i form av optioner efter förmånligare regler än de som gäller för andra
löneförmåner. Det är bara inom vissa delar av arbetsmarknaden som den här
typen av löneförmåner kan erhållas, och det skulle enligt utskottets mening
skapa en i det närmaste ohållbar situation om vissa grupper på detta sätt fick
en förmånligare beskattning än andra grupper.
När det gäller beskattningen av personaloptioner som innehas av personer
som arbetar tillfälligt i Sverige har de nuvarande reglerna en utformning som
syftar till att beskattningen endast skall träffa optionsrätter som är intjänad
här. Motionärerna har inte anfört något som kan utgöra ett skäl att frångå
denna princip.
Med det anförda avstyrker skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna T24 (kd)
yrkande 2 och T28 (m) yrkande 12 i denna del.
8.5 Riskkapitalbolag
Bakgrundsuppgifter
Det nuvarande systemet för beskattning av bolagsinkomster bygger på att
skatt betalas i två led, en gång på företagsnivå när vinsten uppstår och en
gång av ägaren som beskattas för utdelning eller reavinst. För att förhindra
att en vinst beskattas flera gånger inom en koncern (kedjebeskattning) be-
skattas inte moderbolag för utdelning från bl.a. dotterbolag. I konsekvens
härmed borde även reavinster vid försäljning av dotterbolag, eller mer precist
reavinster på s.k. näringsbetingade aktier och andra andelar, undantas från
beskattning. Det har emellertid inte varit möjligt att införa en sådan ordning
eftersom den kan leda till att beskattningen undgås med hjälp av utlands-
transaktioner.
För att göra det möjligt att använda aktiebolag som mellanhänder vid in-
vestering i aktier och liknande har särskilda regler tillskapats för s.k. inves
mentföretag. För dessa företag gäller att mottagna utdelningar beskattas
samtidigt som avdrag medges för lämnade utdelningar. Vidare har den sed-
vanliga reavinstbeskattningen vid försäljning av aktier m.m. ersatts med en
årlig schablonbeskattning på 2 % av aktievärdet. Särskilda villkor skall vara
uppfyllda för att ett aktiebolag skall kunna tillämpa reglerna för invest-
mentföretag. Av 39 kap. 15 § inkomstskattelagen framgår att aktiebolaget
uteslutande eller så gott som uteslutande skall förvalta värdepapper eller
liknande tillgångar, att dess uppgift väsentligen skall vara att genom ett väl-
fördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning och att det
skall ägas av ett stort antal fysiska personer.
Småföretagsdelegationen har i betänkandet Kapitalförsörjning till små-
företag (SOU 1998:93) föreslagit att riskkapitalbolag skall klassas som in-
vestmentföretag i skattehänseende. Riskkapitalbolagen specialiserar sig på
att göra mycket riskfyllda placeringar lönsamma genom att inrikta sig på
vissa branscher och genom att välja placeringar som ger en mycket hög
avkastning i de fall då de lyckas. Genom sin specialisering har de svårt att
uppfylla de särskilda krav som gäller för investmentföretag.
Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor arbetar med ut-
formningen av ett system med slopad kapitalvinstbeskattning på närings-
betingade andelar inom företagssektorn. Samtidigt arbetar Utredningen (Fi
1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor med en lösning på
utlandsproblemet, dvs. risken för  skatteundandraganden med hjälp av ut-
landstransaktioner om kapitalvinster på näringsbetingade aktier skattebefrias.
Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 redovisat ett under-
handsbesked från Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor
som innebär att utredningens förslag kommer att lösa riskkapitalbolagens
problem (fråga 1999/2000:306).
Motionsförlag
I motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs bl.a. att det bör övervägas att
ge riskkapitalbolag samma regler som investmentföretag.
I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att riskkapitalbolag som
investerar i de nya IT-företagen måste få en rimligare beskattning. De har
enligt motionärerna en mycket ofördelaktig skattesituation gentemot andra
investmentbolag. I stället för att betala en 60-procentig skatt förekommer det
att sådana bolag skattar på exempelvis Cayman Island. Regeringen bör enligt
motionärerna återkomma med förslag till nya regler för beskattningen av
riskkapitalbolag.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet redovisar i sitt yttrande (SkU9y) att det pågår ett arbete som
syftar till att finna en lösning på de problem med riskkapitalbolagens be-
skattning som motionärerna tar upp. Två utredningar arbetar med en lösning
som kan innebära att kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade aktier
slopas. En sådan lösning skulle medföra att riskkapitalbolag får förmånligare
skatteregler för sina näringsbetingade aktier än vad som skulle gälla om de i
stället fick tillämpa reglerna för investmentföretag. Enligt skatteutskottets
mening bör resultatet av det nu aktuella utredningsarbetet avvaktas. Skatteut-
skottet avstyrker motionsyrkandena.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna T24 (kd)
yrkande 3 och T28 (m) yrkande 12 i denna del.
8.6 Skattesubventionering av programvara och dator
Motionsförslag
I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att regeringen inte redovi-
sar någon fortsättning på strategin med skattesubventionering för hemköp av
PC och att regeringen bör överväga den modell man valt i USA där man får
göra avdrag för programvara och dator oavsett vem man är eller var man
arbetar.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU9y) att motionärernas förslag innebär
en vittgående avdragsrätt som skulle resultera i en kraftig och oönskad sned-
vridning av konkurrensen på detta område och omedelbart ge upphov till en
mängd gränsdragningsproblem. Skatteutskottet avstyrker därför motionsyr-
kandet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion T210 (kd) yr-
kande 50.
8.7 Bokföringsregler
Motionsförslag
I motion T24 av Johnny Gylling m.fl (kd) anförs att det i dag är svårt att
värdera företagens intellektuella kapital. Motionärerna efterlyser därför en
översyn av bokföringsreglerna.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet bedömer att utvecklingen mot ett informationssamhälle inne-
bär att olika kunskaps- och tjänsteföretag kommer att få ökad betydelse. När
det gäller tillgångarna i dessa företag har det intellektuella kapitalet, dvs.
anställdas kompetens, databaser, kundregister, organisationsstrukturer etc.,
fått ökad betydelse. För en korrekt värdering av dessa värden krävs som
påtalas i motionen en tillfredsställande ekonomisk redovisning.
Lagutskottet har tidigare behandlat frågan om redovisning i kunskapsin-
tensiva företag och i samband därmed anordnat en offentlig utfrågning
(1997/98:LU11, rskr. 1997/98:69). Enligt lagutskottets uppfattning är den
pågående utvecklingen och arbetet i olika nationella och internationella fo-
rum positiva när det gäller redovisning av s.k. mjuka tillgångar. Lagutskottet
avstyrkte mot bl.a. denna bakgrund motionsyrkanden om översyn av redo-
visningslagen för att underlätta värdering av tjänsteföretag.
Med det anförda finner utskottet att syftet med motionen kommer att till-
godoses utan att riksdagen tar något initiativ i frågan. Trafikutskottet avstyr
ker därmed motion T24 (kd) yrkande 4.
8.8 Intellektuell egendom
Motionsförlag
Lennart Daléus m.fl. (c) förordar i motion T703 att regeringen bör få i upp-
drag att för riksdagen presentera förslag till svenska ståndpunkter vad avser
förhandlingar om intellektuell egendom m.m. Redogörelsen bör även inne-
hålla en samlad översyn av de bestämmelser som regeringen medverkat till
och de effekter dessa bestämmelser kan få för Sverige.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet konstaterar att med den ökade internationaliseringen behand-
las alltfler frågor i olika internationella forum. Det är därför av betydelse a
regeringen i ett tidigt skede redovisar och samråder med riksdagen i viktigare
frågor.
Inom ramen för riksdagens och regeringens hantering av EU-frågor har ett
samråds- och informationssystem byggts upp för att förstärka den demokra-
tiska insynen och riksdagens inflytande. Utskottet förutsätter att den av mo-
tionärerna påtalade frågan kommer att redovisas av regeringen inom ramen
för det etablerade samrådssystemet. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motion T703 (c) yrkande 23.
8.9 Europeisk "Nasdaqbörs"
Motionsförlag
Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att Sverige är en ledande
nation för IT-relaterade tjänster och teknik. Det är därför av yttersta vikt at
de företag som nu verkar och finns på den svenska marknaden inte försvin-
ner till andra marknader. En förutsättning för detta är att riskkapitalmarkna-
den för kunskapsföretag fungerar väl. Enligt motionärerna skulle analyska-
pacitet, managementkapacitet och likviditet på marknaden förbättras om en
"Nasdaqbörs" etableras i Europa.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet konstaterar att fri etableringsrätt och fri konkurrens är grund
läggande principer för regelverket i Sverige när det gäller ekonomiska mark-
nadsplatser. Förutsatt att marknadsunderlag finns kan marknadsplatser av
varierande storlek och inriktning bildas.
Utskottet vill vidare tillägga att börshandeln genom utvecklingen av Inter-
net blir alltmer konkurrensutsatt och gränsöverskridande. En utvecklingslinje
är att det skapas färre och mer likvida börser. I sammanhanget kan nämnas
att OM Gruppen tillsammans med den amerikanska investmentbanken Mor-
gan Stanley Dean Witter planerar att senare i år starta en elektronisk europe-
isk börs, Jiway. Den amerikanska tillväxt- och teknikbörsen Nasdaq planerar
dessutom att inleda ett samarbete med IX (International Exchanges) som
nyligen bildats av Deutsche Börse i Frankfurt och London Stock Exchange.
Trafikutskottet kan mot denna bakgrund för sin del inte se några motiv för
riksdagen att ta initiativ till skapande av nya börser eller andra marknadsplat
ser i Europa. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion T28
(m) yrkande 16.
8.10 Betalkortstelefoner
Motionsförslag
Bengt Silfverstrand (s) uppmärksammar i motion T804 att betalkortstelefo-
ner inte är knutna till någon viss person och därmed inte kan spåras för
brottsbekämpning. Motionären begär mot denna bakgrund förslag till lag-
stiftning som innebär att alla telefoninnehavare registreras.
Trafikutskottets ställningstagande
Vid halvårsskiftet 1999 uppgick antalet mobiltelefonabonnemang i Sverige
till drygt 4,6 miljoner. Detta motsvarar en mobiltelefontäthet på över 50 %
av befolkningen. Abonnemangen med kontantkort beräknas utgöra ca 34 %
av det totala antalet abonnemang. Fortfarande sker en snabb tillväxt av mo-
biltelemarknaden, bl.a. som en följd av att tekniken hela tiden vidareutveck-
las.
Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att en obligatorisk registrering
av alla innehavare av mobiltelefoner skulle ställa krav på en omfattande
administrativ hantering och därmed även betydande kostnader. Beroende på
registreringens utformning kan vidare tillkomma krav på tillsyn och kontroll.
Till bilden hör dessutom att även med en obligatorisk registrering är det inte
sannolikt att de åsyftade positiva effekterna för brottsbekämpning skulle
kunna uppnås.
Trafikutskottet är därmed inte berett att förorda lagstiftning om obligato-
risk registrering av mobiltelefoner. Motion T804 (s) avstyrks följaktligen.
8.11 Mobiltelefoners hälsorisker
Bakgrundsuppgifter
Världshälsoorganisationen (WHO) har ställt samman ett dokument om elekt-
romagnetiska fält, EMF (Briefing pamphlet series; 32, 1999). I sammanfatt-
ningen anges följande:
Det finns välgrundade, allmänt erkända riktlinjer för mänsklig exponering av
EMF. För de flesta av oss ligger vår exponering för EMF i vardagslivet klart
under dessa riktlinjers gränsvärden. Man har inte hittat några negativa hälso-
effekter för personer som utsätts för sådana vardagliga bakgrundsnivåer.
Men det pågår många studier, speciellt sådana som rör cancer och magnetfält
och mobiltelefoners långtidseffekter. Det finns vidare ett klart intresse och
viss oro hos allmänheten för vissa EMF-källor, speciellt högspänningsled-
ningar och mobiltelefonsystemens basstationsantenner. Sådan oro har en
direkt påverkan på folkhälsan i många länder. Därför är det viktigt att gå ut
till allmänheten med en balanserad och objektiv information i dessa frågor.
När det särskilt gäller mobiltelefoners hälsorisker anges i dokumentet bl.a.
följande:
Långtidseffekter av mobiltelefoner är ett annat område som ägnats mycket
forskning. EU-kommissionens expertgrupp i den frågan konstaterar att defi-
nitiva svar om hälsorisken knappast kommer inom kort. Den rekommenderar
ett omfattande program för biologisk forskning för att undersöka riskerna för
hjärncancer och andra cancerformer. Den internationella kommissionen för
skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP) har gjort ett uttalande om
hälsofrågor i samband med basstationer och användning av mobiltelefoner
med avseende på cancerrisk. Den drar slutsatsen att det inte finns några klara
bevis för en sådan risk, men att resultatet av vissa experimentella studier
motiverar ytterligare undersökningar.
Motionsförslag
Hälsorisker på grund av elektromagnetiska fält från mobiltelefoner uppmärk-
sammas i fyra motioner.
Eva Flyborg (fp) framhåller i motion T702 att strålningen skiljer sig stort
mellan olika telefonmodeller. Mätningarna kontrolleras dock inte av några
myndigheter eller oberoende forskningsinstitut och tillverkarna redovisar inte
heller mätvärdena. Enligt motionären borde det vara naturligt för mobiltele-
fontillverkarna att ge konsumenterna möjlighet att bedöma vilka faktorer
man vill väga in när man skaffar mobiltelefon. Vill inte tillverkarna offent-
liggöra uppgifterna får man allvarligt överväga att lagstifta i frågan (yrkande
1). Motionären efterlyser vidare lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas strål-
ningsvärde (yrkande 2) och ett klarläggande om gällande gränsvärden behö-
ver skärpas med hänsyn till nya forskningsrön och ett ökat mobiltelefonan-
vändande.
Marianne Andersson och Gunnel Wallin (båda c) framhåller i motion Bo528
att det borde vara obligatoriskt att ange mängden strålning en viss mobiltele-
fon avger i olika lägen, t.ex. om man ringer utomhus eller från bilen eller
från andra platser som skärmar av mikrovågorna.
Barbro Feltzing (mp) framhåller i motion T706 att så länge inget är fastställt
om riskerna och forskningen inte kan påvisa entydiga resultat bör försiktig-
hetsprincipen gälla vid användning av mobiltelefoner (yrkande 1). Strål-
ningsvärden för mobiltelefoner bör göras officiella (yrkande 2). Forskningen
om radiofrekventa fält bör ökas (yrkande 3). I motionen behandlas vidare
den undantagsklausul som finns bl.a. i Sverige som anger att apparater under
ett visst värde (7 watt) inte behöver kontrolleras. Enligt motionären bör den-
na undantagsklausul slopas eftersom ett stort antal mobiltelefoner nu kom-
mer ut på marknaden, vilket innebär att strålningen ökar i samhället (yrkande
5). En varningstext som varnar för alltför flitigt användande bör finnas på
mobiltelefoner (yrkande 6). Dessutom anges att en rekommendation bör ut-
färdas om användning av mobiltelefon i bilar med hänsyn till att strålnings-
värdena kan variera betydligt (yrkande 7). Motionären framhåller slutligen
att det finns en mängd olika elektriska fält som samverkar med varandra.
Mot denna bakgrund efterlyses forskning för att utröna hur alla tillkomman-
de elektriska fält samverkar i luften och hur detta eventuellt kommer att
påverka mänskligheten (yrkande 8).
Gudrun Lindvall (mp) framhåller i motion T712 att biologiska effekter av
elektromagnetisk strålning numera har påvisats. Det är därför viktigt att
klarare kunskap vinns om vilka hälsoeffekter strålningen kan få och hur ska-
dor skall kunna undvikas (yrkande 1). I motionen framhålls vidare att som
alternativ till utbyggnad av tre parallella mobiltelefonnät och för att förebyg
ga framtida hälsorisker bör regeringen skyndsamt utreda och därefter genom-
föra bildandet av ett bolag eller en myndighet med ansvar för ett samordnat
mobiltelefonnät (yrkandena 2 och 3).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande (UbU5y) behandlat motionerna T702
(fp) och T706 (mp) om forskning kring hälsoeffekter av elektromagnetiska
fält. Enligt utbildningsutskottet bör riksdagen avstå från att göra uttalanden
om enstaka forskningsområden fristående från behandlingen av regeringens
forskningspropositioner. Av utbildningsutskottets yttrande framgår att i
början av nästa riksmöte avser regeringen att lägga fram en forskningspoli-
tisk proposition.
Trafikutskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att mätningar och teoretiska beräkningar av radiovå-
gor från mobiltelefoner ger en i huvudsak samstämmig bild. Vid normalt
användande av mobiltelefoner understiger strålningen gällande gränsvärden
och rekommendationer. Gränsvärdet, det s.k. SAR-värdet (W/kg) anger att
högst 0,02 W får absorberas i en vävnadsvolym om 10 gram. Omräknat blir
detta 2 W/kg. Typiska SAR-värden för GSM-telefoner är 0,2-1,3 W/kg. Mot
bakgrund av dagens samlade kunskap bedöms därmed inte användandet av
mobiltelefoner innebära några hälsorisker.
Även om det råder en bred samstämmighet bland huvuddelen av forskar-
världen finns det dock en oro till följd av hälsorisker av elektromagnetisk
strålning från mobiltelefoner. Enligt exempelvis en engelsk rapport som
presenterats nyligen anges att även om det inte finns några bevis för att det ä
ohälsosamt att bruka mobiltelefoner bör barn och ungdomar inte använda
dem fritt. Utskottet kan vidare konstatera att mot bakgrund av den oro som
finns bland allmänheten i många länder för hälsorisker till följd av elektrisk
och kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar, mobiltelefoner
samt radio- och radarsändare pågår det i dag ett omfattande internationellt
och nationellt arbete för att klarlägga eventuella hälsorisker. Som exempel
kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan år 1996 bedriver ett
särskilt projekt rörande elektromagnetiska fält (EMF). Projektet är planerat
att slutföras år 2005 och målsättningen är att nå internationell samsyn när det
gäller värdering av hälsorisker förknippade med elektromagnetiska fält. I
projektet ingår bl.a. kunskapsvärdering, forskningsinsatser, utveckling av
gränsvärden för EMF samt råd om skyddsåtgärder.
I avvaktan på projektets resultat har WHO utfärdat ett antal rekommenda-
tioner. Det gäller bl.a. uppmaning om strikt efterföljande av gällande inter-
nationella och nationella säkerhetsstandarder, regler för lokalisering av bas-
stationer för mobiltelefoni och åtgärder för att motverka att mobiltelefoner
stör annan elektrisk utrustning. I sammanhanget kan vidare nämnas att till
projektet är knutet en rådgivande kommitté bestående av företrädare för de
länder som stöder projektet, bl.a. Sverige.
Strålskyddsinstitutet (SSI), som är ansvarig tillsynsmyndighet för elektro-
magnetiska fält, har vidare utrett strålningsförhållanden kring basstationer
där teleantennerna är uppsatta. SSI anser att basstationerna inte innebär nå-
gon risk ur strålskyddssynpunkt.
Trafikutskottet konstaterar att frågor om bl.a. mobiltelefoners eventuella
hälsoeffekter ägnas stor uppmärksamhet. Utskottet anser att detta är angelä-
get. Med tanke på den snabbt ökande användningen av mobiltelefoner i olika
befolkningsgrupper och den snabba IT-utvecklingen i övrigt är det otillfreds-
ställande att många människor känner osäkerhet och fruktan inför teknikens
eventuella hälsoeffekter. Med tanke särskilt på att minderåriga är mer sårbara
än vuxna är det viktigt att denna fråga ägnas särskild uppmärksamhet.
Mot bakgrund av nuvarande kunskaper, den omfattande internationella
kompetensuppbyggnad som pågår och den övervakning som görs av berörda
myndigheter anser inte utskottet att riksdagen nu bör ta något initiativ i frå-
gan. Trafikutskottet förutsätter att regeringen fortsättningsvis kommer att
lämna en redovisning av de insatser som görs på området och sin bedömning
av eventuella hälsorisker.
När det gäller motionsförslagen om särskilda forskningsinsatser delar ut-
skottet den uppfattning som utbildningsutskottet har redovisat, nämligen att
riksdagen inte i detta sammanhang bör göra uttalanden om enskilda forsk-
ningsområden. Beträffande de förslag som väckts i motion T712 (mp) i syfte
att skapa ett effektivt samutnyttjande av de mobila telesystemen (yrkandena
1 och 2)  vill utskottet hänvisa till nyligen beslutade och föreslagna föränd-
ringar i telelagen. Krav har sålunda införts på att överkapacitet inom befintli
ga mobiltelenät skall upplåtas till företag som saknar egna nät. Vidare har
regeringen i 2000 års ekonomiska vårproposition föreslagit nationell roa-
ming, dvs. skyldighet för vissa operatörer att låta abonnenter hos andra ope-
ratörer sända och ta emot meddelanden via sitt nät.
Trafikutskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna T702 (fp), T706
(mp) yrkandena 1-3 och 5-8, T712 (mp) och Bo528 (c) yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer
IT-politikens mål och inriktning
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion  1999/2000:T26 yrkande 1,
res. 1 (c)
2. beträffande IT-politikens mål och inriktning
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:T24 yrkandena
1 och 8, 1999/2000:T26 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:T28 yrkandena
11, 12 i denna del, 14 och 15, 1999/2000:T210 yrkande 49 och
1999/2000:T714 yrkande 1 godkänner vad regeringen föreslår om
dels IT-politiskt mål
dels IT-politikens inriktning
dels prioriterade uppgifter,
res. 2 (m, kd, fp)
res. 3 (c)
Tillgänglighet
3. beträffande IT-infrastruktur
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 14,
1999/2000:T26 yrkandena 6 och 7, 1999/2000:T28 yrkandena 1, 3 och
4, 1999/2000:T29 yrkandena 3-7, 1999/2000:T205 yrkande 3,
1999/2000:T209 yrkande 19, 1999/2000:T210 yrkandena 47, 48 och
53, 1999/2000:T220 i denna del, 1999/2000:T222 yrkande 2,
1999/2000:T243 yrkandena 9 och 10, 1999/2000:T701, 1999/2000:
T703 yrkandena 1-3, 1999/2000:T704, 1999/2000:T705 yrkandena 4
och 6, 1999/2000:T710, 1999/2000:T713, 1999/2000:T714 yrkandena
2 och  3, 1999/2000:N213 yrkande 4, 1999/2000:N239 yrkande 7 och
1999/2000:N279 yrkande 7,
res. 4 (m, kd, fp)
res. 5 (c)
4. beträffande tillgång till accessnät och lokal monopolise-
ring
att riksdagen
dels avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 15, 1999/2000:T28
yrkande 2 och 1999/2000:T717 yrkande 3,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
åtgärder för att öka konkurrensen på accessnäten,
5. beträffande ledningsrättslagen
att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:T23 yrkande 1 antar
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lednings-
rättslagen (1973:1144),
res. 6 (m, c)
6. beträffande expropriationslagens ersättningsbestämmel-
ser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T23 yrkande 2,
res. 7 (m)
7. beträffande markägares ersättningsrätt
att riksdagen avslår motion  1999/2000:T26 yrkande 8,
res. 8 (c)
8. beträffande tillgänglighet för funktionshindrade
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 16,
1999/2000:T703 yrkande 24 och 1999/2000:T705 yrkande 5,
9. beträffande samhällets informationsförsörjning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N273 yrkande 27,

Tillit till IT
10. beträffande informationssäkerhet
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:T25,
1999/2000:T28 yrkande 9 och 1999/2000:T29 yrkande 1 godkänner
vad regeringen föreslår om ansvarsfördelning vad gäller informations-
säkerhetsarbetet,
11. beträffande Internet och domännamn
att riksdagen avslår motion  1999/2000:T703 yrkande 22,
12. beträffande elektroniska signaturer m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 10 och
11, 1999/2000:T703 yrkandena 15 och 19, 1999/2000:T717 yrkande-
na 13 och 14 samt 1999/2000:Ub802 yrkande 3,
res. 9 (m, kd, fp)
13. beträffande kryptering
att riksdagen avslår motion  1999/2000:T29 yrkande 2,
14. beträffande integritetsfrågor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T22, 1999/2000:T26 yr-
kande 4 och 1999/2000:T28 yrkande 10,
res. 10 (m)
Kompetens
15. beträffande uppföljning av kommuners skolplaner
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub808 yrkande 1,
res. 11 (kd)
16. beträffande bibliotekens roll för IT i skolan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub808 yrkande 2,
res. 12 (kd)
17. beträffande statistik över IT-användning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 7,
res. 13 (c)
18. beträffande Internetanslutning till skolor
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 9,
res. 14 (c)
19. beträffande tillgång till datorer och e-postadresser
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T705 yrkande 11 och
1999/2000:Ub294 yrkande 24,
res. 15 (fp)
20. beträffande integration av IT i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T705 yrkande 12,
res. 16 (fp)
21. beträffande kunskapslyft hos befolkningen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkande 4,
1999/2000:T714 yrkande 4, 1999/2000:Ub278 och 1999/2000:N241
yrkande 2,
res. 17 (c)
22. beträffande fler högskoleutbildade inom IT
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna
del och 1999/2000:T28 yrkandena 13 och 20,
res. 18 (m)
res. 19 (kd)
23. beträffande distansutbildning med IT-stöd
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T28 yrkandena 18 och
19 samt 1999/2000:T703 yrkandena 6 och 10,
res. 20 (m)
res. 21 (c)
24. beträffande kompetenscentrum för Internetteknik
att riksdagen avslår motion  1999/2000:T21,
res. 22 (v)
25. beträffande forskning inom vissa områden
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna del,
res. 23 (kd)
26. beträffande nationell IT-kampanj
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 13,
1999/2000:N273 yrkande 32 och 1999/2000:Ub802 yrkande 2,
27. beträffande IT-företag och arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T29 yrkande 9 och
1999/2000:T705 yrkande 13,
28. beträffande klimatet för forskning, utbildning och utveck-
ling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T28 yrkande 17,
res. 24 (m)
29. beträffande hackarförädling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:A228 yrkande 3,
Användningen av IT
30. beträffande IT för demokrati
att riksdagen avslår motionerna  1999/2000:T24 yrkandena 6 och 7,
1999/2000:T29 yrkande 10 och 1999/2000:K345,
31. beträffande staten som föregångare inom IT-användning
att riksdagen avslår motion  1999/2000:T28 yrkandena 6-8,
res. 25 (m, kd, fp)
32. beträffande användarinriktade kommunikationssystem
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T26 yrkande 5 och
1999/2000:T27,
33. beträffande samarbete inom kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 5,
34. beträffande elektronisk handel
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkandena 20 och
21 och 1999/2000:T715,
35. beträffande skatteeffekter av elektronisk handel
att riksdagen avslår motion  1999/2000:T703 yrkande 14,
res. 26 (c)
36. beträffande servicemyndighet för IT-konsumenter
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T705 yrkande 7,
37. beträffande barnskydd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 18,
38. beträffande marksänd digital-TV
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T28 yrkande 5, 1999/20
00:T29 yrkande 11 och 1999/2000:K355 yrkande 1,
res. 27 (m, fp)
res. 28 (c)
39. beträffande IT-användningen och en ekologisk hållbar ut-
veckling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 9,
Övriga frågor
40. beträffande eEurope - Ett informationssamhälle för alla
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 17,
41. beträffande EU-institut på IT-området
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T711 och 1999/2000:
T716,
42. beträffande personaloptioner
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 2 och
1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del,
res. 29 (m, kd, fp)
43. beträffande riskkapitalbolag
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 3 och
1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del,
res. 30 (m, kd, c, fp)
44. beträffande skattesubventionering av programvara och
dator
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T210 yrkande 50,
res. 31 (kd)
45. beträffande bokföringsregler
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 4,
46. beträffande intellektuell egendom
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 23,
47. beträffande europeisk Nasdaqbörs
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T28 yrkande 16,
res. 32 (m)
48. beträffande betalkortstelefoner
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T804,
49. beträffande mobiltelefoners hälsorisker
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T702, 1999/2000:T706
yrkandena 1-3 och 5-8, 1999/2000:T712 och 1999/2000:Bo528 yr-
kande 4.
res. 33 (v, fp, mp)

Stockholm den 23 maj 2000
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven
Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Jarl Lander
(s), Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v),
Johnny Gylling (kd), Krister Örnfjäder (s), Lars
Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström
(s), Tuve Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m),
Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-
Evert Rådhström (m) och Sture Arnesson (v).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Sven Bergström (c) anför:
Regeringens proposition består framför allt av vaga ambitioner och allmänt
resonerande kring vissa IT-frågor. Som redovisats i Centerpartiets partimo-
tion om IT-politiken T26 (c) behövs det därför mycket snart en ny IT-
proposition med konkreta förslag och tydliga åtaganden om en digital alle-
mansrätt och att tillgången till snabba Internetförbindelser skall komma alla
till del. Dessförinnan saknas anledning för riksdagen att behandla propositio-
nen. Riksdagen bör därför avslå propositionen och ge regeringen i uppdrag
att återkomma till riksdagen med en ny proposition som bygger på Center-
partiets riktlinjer om en digital allemansrätt.
Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T26 yrkande 1 och med
avslag på proposition 1999/2000:86 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförs,
2. IT-politikens mål och inriktning (mom. 2)
Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve
Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert
Rådhström (m) anför:
Sverige har än så länge en unik tillväxtmöjlighet på IT-området. Men det är
viktigt att vår position befästs och förstärks så att nya möjligheter kan tas t
vara. Utvecklingen är snabb och det faktum att Sverige ligger långt framme i
dag jämfört med de flesta andra länder är ingalunda någon garanti för att vi
kommer att behålla vår ledande position i framtiden. I åtskilliga andra länder
sker nu en snabb utveckling, och vi kan räkna med allt hårdare konkurrens
redan de närmaste åren. Vårt försprång kan med andra ord snabbt förloras.
En fortsatt god utveckling kräver åtgärder inom flera områden. Företag och
individer måste ha ekonomiska incitament att investera. Åtgärder är vidare
nödvändiga inom arbetslagstiftningen, kompetensförsörjningen och - när det
gäller infrastrukturen - för den digitala ekonomin. Syftet måste vara att
övervaka marknadsaktörerna och stärka konkurrensen. Det är t.ex. inte sta-
tens uppgift att bygga svartfibernät med skattepengar eller att bedriva osund
konkurrens med privata bolag som bygger eller redan har byggt svartfibernät.
Vi anser därför att det behövs en politik som förstår de nya förutsättning-
arna och har en vision för att IT-branschen skall kunna växa i Sverige. För att
behålla vår tätposition krävs att vi genomför åtgärder som syftar till att göra
Sverige till ett mera attraktivt land att bo och verka i. Vårt skattesystem
måste vara internationellt konkurrenskraftigt när det gäller beskattningen av
arbetsinkomster, kapitalinkomster och företag. Vi måste ha regler som gör
det möjligt för den kunskapsintensiva och snabbväxande IT-sektorn att i
högre grad attrahera och behålla kvalificerad personal i Sverige. Vi måste ha
ett klimat som gör det lockande för individer att komma till Sverige och att
stanna här. Det finns annars en risk att kommersialiseringen av resultaten
från forskning och utveckling inte kommer till stånd, alternativt förläggs till
utlandet.
Trafiksituationen måste även lösas för att göra Sverige till den naturliga
platsen för IT-investeringar i norra eller östra Europa. Bristande tillgång på
bostäder utgör också en flaskhals och hindrar i t.ex. Stockholmsregionen nya
företag att etablera sig och äldre företag att växa. Sverige kan därför inte dr
full nytta av sitt IT-försprång. En ny bostadspolitik måste därför förverkligas
så att det skapas goda förutsättningar för att bygga bostäder i områden där
det finns en stark efterfrågan.
Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande IT-politikens mål och inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 1
och 8, 1999/2000:T28 yrkandena 11, 12 i denna del, 14 och 15 och
1999/2000:T210 yrkande 49 samt med avslag på regeringens förslag
om IT-politiskt mål, IT-politikens inriktning och prioriterade uppgifter
samt motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 2 och 3 samt
1999/2000:T714 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförs,
3. IT-politikens mål och inriktning (mom. 2)
Sven Bergström (c) anför:
Informationstekniken förändrar samhället på ett långtgående sätt. För att dra
de politiska konsekvenserna av denna tekniska omvälvning har Centerpartiet
formulerat en politisk vision om en digital allemansrätt. Med digital alle-
mansrätt menas att alla hushåll och företag skall ges lika förutsättningar att
kunna utnyttja den nya informationstekniken. Den digitala allemansrätten
byggs upp av tre byggstenar, nämligen ett optiskt fibernät i hela landet, ett
kunskapslyft som når alla grupper i samhället  och ett rättssystem som skapar
likvärdiga villkor, förhindrar monopol och som tryggar konsumenternas
makt.
Med denna utgångspunkt kan inte IT-politiken avgränsas till att enbart
handla om IT, utan politiken måste inriktas på att skapa goda grundkunska-
per så att alla människor kan delta i ett framtida kunskapssamhälle. Ett sam-
hälle där IT används för att ta till vara människors kunskaper och kreativitet
och därmed för att förändra strukturer och funktionssätt i samhälle och nä-
ringsliv. Centerpartiet anser därför att det IT-politiska målet bör formuleras
som att Sverige som första land skall bli ett kunskapssamhälle för alla. Detta
bör uppnås genom en IT-politik som berör samhällets alla sektorer.
När det gäller IT-politikens inriktning menar Centerpartiet att regeringen
har satt målet för lågt vad avser regional utveckling. Stora delar av landet
riskerar därmed att bli utan en tillfredsställande IT-infrastruktur. Vägledande
för IT-politiken bör vara att den skall bidra till att skapa förutsättningar fö
tillväxt i hela landet genom en bra och likvärdig IT-infrastruktur.
Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande IT-politikens mål och inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 2
och 3 samt 1999/2000:T714 yrkande 1 och med avslag på regeringens
förslag om IT-politiskt mål, IT-politikens inriktning och prioriterade
uppgifter samt motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 1 och 8,
1999/2000:T28 yrkandena 11, 12 i denna del, 14 och 15 samt
1999/2000: T210 yrkande 49 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförs,
4. IT-infrastruktur (mom. 3)
Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve
Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert
Rådhström (m) anför:
Medborgare och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få
tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Vi har en stark
tilltro till att marknadens aktörer - producenter, företag och privatpersoner -
kommer att lösa efterfrågan på hög överföringshastighet på Internet precis
som den tillgodoser efterfrågan på mobiltelefoner, datorer, telefaxar, telefo-
ner och mycket annat, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Vi anser
därför att staten först och främst bör stimulera en satsning på ett kraftfullt
system för telekommunikation i Sverige. Det bör ske genom att bl.a. främja
god konkurrens och mångfald på nätet.
Regeringen vill öronmärka 8 325 miljoner kronor till olika insatser för att
påskynda en utbyggnad av bredband - genom främst optisk fiber - i Sverige.
Enligt vår mening är det olämpligt att låsa fast sig vid någon speciell distri-
butionsform med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen. Vi anser
vidare att utbyggnaden av ett stomnät bör genomföras i konkurrens och att
staten bara bör gripa in där marknaden inte räcker till. Marknaden kan med
en aktiv konkurrensvårdande politik från samhället se till att tillgång till
bredband erbjuds i konkurrens så att individer och företag får ett flertal
tjänsteoperatörer att välja på.
Precis som med mobiltelefonins GSM-nät  kommer det dock att ta lång tid
innan hela Sverige är täckt. Här har staten en tydlig uppgift och det finns
flera idéer om hur detta kan gå till: genom upphandling utan låsning till viss
teknik, genom ROT-avdrag för boende i glesbygdskommuner, rena investe-
ringsbidrag till intresserade aktörer, investeringsstöd via länsstyrelsernas
regionala infrastrukturmedel och till viss del via EU-medel.
Det finns både fördelar och nackdelar med skattereduktion för bredbands-
anslutning. En stimulans kan utan tvivel påverka beteenden i positiv riktning,
men det innebär samtidigt risker för sneda konkurrenssituationer och onödiga
kostnader för skattebetalare och konsumenter. Prisnivån hos leverantörerna
av bredbandsuppkopplingar riskerar att hållas uppe och dessutom kan beslut
om uppkoppling komma att fördröjas i avvaktan på besked om hur det fram-
tida stödet kommer att vara utformat.
Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande IT-infrastruktur
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkande 14,
1999/2000:T28 yrkandena 1, 3 och 4, 1999/2000:T29 yrkandena 3-7,
1999/2000:T209 yrkande 19, 1999/2000:T210 yrkandena 47, 48 och
53, 1999/2000:T704, 1999/2000:T705 yrkandena 4 och 6, 1999/2000:
N239 yrkande 7 och 1999/2000:N279 yrkande 7 samt med avslag på
motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 6 och 7, 1999/2000:T205 yr-
kande 3, 1999/2000:T220 i denna del, 1999/2000:T222 yrkande 2,
1999/2000:T243 yrkandena 9 och 10, 1999/2000:T701, 1999/2000:
T703 yrkandena 1-3, 1999/2000:T710, 1999/2000:T713, 1999/2000:
T714 yrkandena 2 och 3 samt 1999/2000:N213 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
5. IT-infrastruktur (mom. 3)
Sven Bergström (c) anför:
Centerpartiet anser att staten bör stå som ägare till en heltäckande digital
infrastruktur, byggd på optisk fiber till hushållen och företagen och finansie-
rad antingen genom abonnemangsavgifter eller genom koncessionsavgifter
för operatörerna, som i sin tur får ta ut avgifterna av konsumenterna. För att
utbyggnaden snabbt skall komma i gång bör riksdagen bemyndiga regering-
en att inrätta ett nytt helägt statligt bolag för att upphandla den nödvändiga
infrastrukturen och för att tillhandahålla denna på likvärdiga villkor till all
operatörer. Kostnaden för bolagets investering beräknas till ca 60 miljarder
kronor. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att anvisa 10 miljarder kronor
för detta bolags aktiekapital. Regeringen bör snarast framlägga förslag om
dessa bemyndiganden.
Centerpartiets alternativ med en digital allemansrätt kan därmed på ett
bättre och snabbare sätt än regeringens förslag ge hela landet tillgång till en
heltäckande infrastruktur. Det betyder att någon skattereduktion för bred-
bandsanslutning inte behövs. I den fortsatta beredningen av regelverket för
IT-infrastrukturen bör vidare lösningar sökas som motverkar framväxten av
monopolsituationer. En sådan lösning bör vara att uppmuntra kunderna att
själva äga förbindelserna på samma sätt som elektrifieringen av landsbygden
en gång åstadkoms.
Centerpartiet anser vidare att anslutningsavgifterna för ISDN och motsva-
rande bör vara densamma över hela landet så att regional obalans motverkas.
Sammanfattningsvis menar Centerpartiet att den statliga politiken för di-
gital infrastruktur bör utgå från tre tydliga kriterier:
- Att trygga konkurrensen på tjänste- och operatörssidorna som är den mer
dynamiska delen av IT-sektorn genom ett nät öppet på lika villkor för alla
operatörer.
-
- Att garantera likvärdiga förbindelser i hela landet.
-
- Att ge förutsättningar för en långsiktig planering som gör att nätet blir
skalbart i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.
-
Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande IT-infrastruktur
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 6
och 7, 1999/2000:T703 yrkandena 1-3, 1999/2000:T714 yrkandena 2
och  3 samt 1999/2000:T222 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1999/2000:T24 yrkande 14, 1999/2000:T28 yrkandena 1, 3 och 4,
1999/2000:T29 yrkandena 3-7, 1999/2000:T205 yrkande 3,
1999/2000:T209 yrkande 19, 1999/2000:T210 yrkandena 47, 48 och
53, 1999/2000:T220 i denna del, 1999/2000:T243 yrkandena 9 och 10,
1999/2000:T701, 1999/2000:T704, 1999/2000:T705 yrkandena 4 och
6, 1999/2000:T710, 1999/2000:T713, 1999/2000:N213 yrkande 4,
1999/2000:N239 yrkande 7 och 1999/2000:N279 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
6. Ledningsrättslagen (mom. 5)
Sven Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta
Wistrand (m) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:
Det utredningsförslag som ligger till grund för regeringens förslag beträffan-
de ledningsrättslagen har ändrats till det bättre på en punkt. Förslaget har
nämligen försetts med en regel som gör det möjligt för fastighetsägaren att få
ersättning för det intrång i hans äganderätt som förslaget leder till. Rege-
ringsförslaget har dock fortfarande brister.
Från rättssäkerhetssynpunkt kan den retroaktiva tillämpningen av lagför-
slaget ifrågasättas utifrån det egendomsskydd som finns reglerat i regerings-
formen och Europakonventionen. Något mycket anmärkningsvärt är vidare
att de utökade rättigheterna att dra fram och begagna kompletterande led-
ningar, som genom lagförslaget tillkommer ledningsrättshavaren, inte ger
markägaren några möjligheter att få den utökade upplåtelsen prövad vid
förrättning och ytterst av domstol. Markägaren är alltså utan möjlighet att få
sina invändningar prövade. Detta skall ses mot bakgrund av att lagförslaget
inte innehåller några begränsningar vad gäller antalet kablar som får dras
fram och brukas.
Till detta kommer att även tillbehör till kabeln, t.ex. transformatorstationer
eller master, kan sätta upp med stöd av ledningsrätten utan prövning vid en
förrättning. Regeringen motiverar sitt förslag med att ett förrättnings-
förfarande skulle vara resurskrävande både i tid och pengar. Enligt vår me-
ning är det inte godtagbart att enskilda intressen skall få stå tillbaka av de
skäl regeringen anger.
Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ledningsrättslagen
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:T23 yrkande 1 och
med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till lag om änd-
ring i ledningsrättslagen (1973:1144) som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförs,
7. Expropriationslagens ersättningsbestämmelser (mom. 6)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-
Evert Rådhström (m) anför:
Expropriationslagen bör ändras så att ersättningsreglerna ger markägaren
kompensation för fastighetens fulla marknadsvärde samt för de kostnader
och det inkomstbortfall som inte kan återvinnas. De förändringar av expro-
priationslagens ersättningsregler som gjordes i början av 1970-talet innebar
att den tidigare rådande grundprincipen om full ersättning övergavs. I stället
för att på marknadsmässiga grunder kompensera drabbade fastighetsägare
antogs en lagstiftning som inte på ett rimligt sätt avspeglar en fastighets
egentliga värde, dvs. ett nuvärde som innefattar framtida förväntningsvärden.
Den enskilde fastighetsägarens underläge gentemot exproprianten förstärks
av den s.k. presumtionsregeln. Att som presumtionsregeln föreskriver ålägga
den drabbade fastighetsägaren bevisbördan avseende eventuella förvänt-
ningsvärden går på tvärs mot gängse rättssäkerhetsprinciper. Det enda rimli-
ga förhållandet är att exproprianten skall ha bevisbördan. Presumtionsregeln
bör således avskaffas.
De problem som nu angivits framträder särskilt tydligt när expropriations-
lagens regler används för att bestämma ersättningen för det intrång en led-
ningsrätt som utnyttjas inom IT-samhället medför. Förhållandet mellan de
förtjänstmöjligheter kabelägaren har på grund av sitt kabelinnehav och de
belopp markägaren har rätt till framstår som uppenbart orättvist.
Enligt vår mening bör regeringen anmodas att snarast återkomma med för-
slag om ändringar i expropriationslagen som innebär att exproprianten ges
bevisbördan i fråga om orsaken till markvärdesökningarna. Förslag med
denna inriktning bör kunna föreläggas riksdagen utan vidare dröjsmål. Där-
utöver bör utarbetas förslag om ändrade ersättningsregler i syfte att stärka
markägarens ställning i enlighet med vad som anförts.
Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande expropriationslagens ersättningsbestämmelser
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T23 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
8. Markägares ersättningsrätt (mom. 7)
Sven Bergström (c) anför:
De ändringar som regeringen föreslår i ledningsrättslagen för att möjliggöra
en snabb utbyggnad innebär egentligen inte någon väsentlig skillnad gente-
mot dagens situation. I sammanhanget vill vi dock framhålla vikten av att
markägaren hålls skadeslös och verkligen erhåller skälig ersättning för det
intrång han drabbas av. Särskilt gäller detta två typer av skadefall. Det ena
gäller om vid ledningsdragning intrång sker med maskiner över t.ex. växande
gröda. Det kan emellertid också hända att ledningsrätten till följd av den nya
användningen kommer att bestå under en längre tid än som annars blivit
fallet. Med andra ord kan tiden innan markägaren får tillbaka marken för-
längas. Även om den senare skadan är svårare att bedöma bör överväganden
ske om skälig kompensation för detta fall.
Enligt vår mening bör riksdagen  hos regeringen begära förslag till ändring
i ledningsrättslagen som tillgodoser berättigade anspråk från markägare både
vad avser kompensation för nya intrång och för förlängd livslängd hos be-
fintliga ledningar i enlighet med vad som ovan anförts.
Jag anser att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande markägares ersättningsrätt
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:T26 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
9. Elektroniska signaturer m.m. (mom. 12)
Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve
Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert
Rådhström (m) anför:
Det är angeläget att regeringen arbetar för att de principer som varit vägle-
dande för den svenska lagstiftningen får genomslag när det gäller regelver-
ken för digitala signaturer och elektronisk handel. När direktiven införlivas i
svensk rätt bör det inte ske på ett sådant sätt att den infrastruktur för elekt
niska avtalsslut som redan börjat byggas upp av privata intressen raseras.
Krav bör heller inte ställas på att certifieringsorgan för digitala signaturer
skall vara myndigheter.
Säkerheten i smart card-baserade system måste vidare förbättras. Allmän-
heten och företag måste kunna lita på att denna nya teknik är säker, eftersom
Sveriges framtid inom den elektroniska handeln på Internet i stor utsträck-
ning kommer att vara baserad på smarta kort. Smarta kort kan också använ-
das till att signera elektroniska dokument, exempelvis skattedeklarationer,
beställningar och kontrakt. Regeringen bör därför påskynda arbetet med
elektroniska signaturer och bana väg för EID-kortet som möjliggör säker IT-
användning i alla miljöer. Regeringen bör även prioritera arbetet med att
finna rättsliga lösningar som uppfyller näringslivets önskemål när det gäller
elektroniska signaturer och kryptering.
Vi anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande elektroniska signaturer m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 10
och 11, 1999/2000:T717 yrkandena 13 och 14 och 1999/2000:Ub802
yrkande 3 samt med avslag på motion 1999/2000:T703 yrkandena 15
och 19 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
10. Integritetsfrågor m.m. (mom. 14)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-
Evert Rådhström (m) anför:
Regeringens lagstiftningsarbete saknar en övergripande strategi för hur of-
fentlighet, öppenhet och integritetsintressen skall vägas mot varandra. Rege-
ringen bör därför ta initiativ till att utarbeta en samlad integritetsskyddslag
En sådan lag bör göras generell och oberoende av den tekniska  utvecklingen
och syfta till att beivra missbruk av personuppgifter. Lagen om personregis-
ter bör därvid ändras så att de nuvarande oklarheterna om bl.a. myndigheters
möjligheter att utnyttja Internet undanröjs. Det är också angeläget att den
praxis som utvecklats för myndigheternas hantering av pappersdokument
anpassas till de nya rutiner som måste gälla för elektroniska dokument utan
att den traditionella öppenheten förloras.
Vi anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande integritetsfrågor m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T22 och
1999/2000:T28 yrkande 10 och med avslag på motion 1999/2000:T26
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
11. Uppföljning av kommuners skolplaner (mom. 15)
Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:
Politiker nämner ofta IT som en räddningsplanka för skolans utveckling utan
att ge ekonomiska resurser för arbetet. Vi anser att det är viktigt att kommu-
nernas skolplaner beskriver IT som ett pedagogiskt redskap. Det bör också
framgå hur IT används för elever som har svårt med skolarbetet, för elever
med olika funktionshinder, för elever i särskolan och hur jämställdheten
utvecklas. Invandrarundervisningens möjligheter bör också beskrivas. De
ekonomiska förutsättningarna måste följa skolplanens mål. Skolverket har
här ett uppföljningsansvar.
Vi anser att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande uppföljning av kommuners skolplaner
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
12. Bibliotekens roll för IT i skolan (mom. 16)
Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:
För att nå bästa möjliga resultat bör biblioteken delta mera i arbetet med IT i
skolan. Personalen i skolan behöver skaffa sig kompetens så att den kan
känna sig säker på metoder för att söka, sortera, bearbeta, värdera, reflektera
sammanställa och utvärdera. Där kan den källkritiska kompetensen som finns
i biblioteksverksamheten tas i bruk. När elever får ett hundratal olika träffar
på ett sökord ges det rika möjligheter till källkritisk övning och diskussion.
Denna del har undervärderats i skolans datorisering, medan den tekniska
delen har övervärderats.
Vi anser att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande bibliotekens roll för IT i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
13. Statistik över IT-användning (mom. 17)
Sven Bergström (c) anför:
Den kvantitativa beskrivning som ges i publikationen Skolans datorer är
otillräcklig för att bedöma insatser som behöver göras t.ex. inom fortbild-
ningen eller inom lärarutbildningen. Skolverket bör därför få i uppdrag att til
denna statistik knyta kvalitativa analyser.
Jag anser att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande statistik över IT-användning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
14. Internetanslutning till skolor (mom. 18)
Sven Bergström (c) anför:
Den satsning regeringen nu genomför för att underlätta för skolor att skaffa
anslutning till Internet bidrar inte till likvärdiga villkor i hela landet. Cen
partiets förslag om en digital infrastruktur skulle lösa problemet. I avvaktan
på fiberanslutning till hemmen, skolorna och arbetsplatserna bör stöd till
anslutning ges i form av ett grundbidrag. Stödet bör öka i distinkta steg som
en följd av ökat behov av snabbare teknik.
Jag anser att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande Internetanslutning till skolor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
15. Tillgång till datorer och e-postadresser (mom. 19)
Kenth Skårvik (fp) anför:
Alla elever borde få tillgång till dator och en e-postadress i skolan. Risken ä
annars stor för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag där några har till
gång till datorer och IT i  hemmet medan andra inte har samma möjligheter.
Jag anser att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande tillgång till datorer och e-postadresser
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T705 yrkande 11
och 1999/2000:Ub294 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförs,
16. Integration av IT i undervisningen (mom. 20)
Kenth Skårvik (fp) anför:
På arbetsmarknaden är det nödvändigt att ha bra IT-kunskaper liksom en god
vana att använda IT som ett arbetsredskap. Informationstekniken bör därför
integreras i skolans undervisning. Med den ökade informationsmängden i
samhället genom IT-användningen skärps vidare kraven på tänkande i sam-
band med kunskapsinsamling. Eleverna bör därför även lära sig kritisk
granskning och att vara misstänksamma mot desinformation.
Jag anser att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande integration av IT i undervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T705 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
17. Kunskapslyft hos befolkningen (mom. 21)
Sven Bergström (c) anför:
Centerpartiet vill se ett nationellt kunskapslyft inom IT. Det skall innebära
att alla människor får möjlighet att lära sig utnyttja verktygen och därmed de
möjligheter som en utbyggd infrastruktur ger. Regeringen bör formulera
målet om ett kunskapslyft inom IT och i samband därmed bjuda in en mängd
aktörer som kan vara behjälpliga i detta arbete. Viktiga aktörer är skolans
huvudmän, liksom alla de folkrörelser som organiserar människor i alla
åldrar, över hela landet. Regeringen bör för ett sådant kunskapslyft också ha
beredskap för att stödja insatserna ekonomiskt.
Jag anser att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande kunskapslyft hos befolkningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T703 yrkande 4,
1999/2000:T714 yrkande 4 och med avslag på motionerna
1999/2000:Ub278 samt 1999/2000:N241 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförs,
18. Fler högskoleutbildade inom IT (mom. 22)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-
Evert Rådhström (m) anför:
Kompetent IT-personal är en bristvara i hela världen och denna brist är ett av
de mest allvarliga problemen i Sverige. Det finns brist både på tekniskt och
akademiskt  utbildad personal. Utbildningssystemet måste få en tydligare
inriktning på de behov som den digitala ekonomin har. Studenterna bör sti-
muleras att studera teknik i större utsträckning och skaffa sig mer kunskap
om entreprenörskap och om PR och marknadsföring. Vi anser att Sverige
inom fem år bör examinera 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall vara
möjligt krävs snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid och
insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder som
krävs.
Vi anser att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande fler högskoleutbildade inom IT
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 13 och
20 och med avslag på motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
19. Fler högskoleutbildade inom IT (mom. 22)
Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:
För att Sverige skall kunna behålla och stärka sin position som ledande IT-
nation krävs att vi har ett utbildningsväsende som kan försörja det privata
näringslivet med duktiga medarbetare. Framför allt gäller det civilingenjörer,
men även andra högutbildade kommer att behövas när tekniken tar sig in på
alltfler områden i samhället. För att tillfredsställa hela samhällets behov bör
fler platser för civilingenjörsutbildning inrättas och examinationen av civil-
ingenjörer öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att studerande
redan i grundskolan och gymnasieskolan motiveras att läsa naturvetenskapli-
ga ämnen och teknik. Det nya teknikprogrammet i gymnasieskolan måste ses
över för att förbättra rekryteringen dit, särskilt när det gäller kvinnor.
Vi anser att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande fler högskoleutbildade inom IT
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna
del och med avslag på motion 1999/2000:T28 yrkandena 13 och 20
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
20. Distansutbildning med IT-stöd (mom. 23)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-
Evert Rådhström (m) anför:
Det pågående teknikskiftet kommer att få långtgående konsekvenser för hela
vårt samhälle och då inte minst vårt utbildningsväsende. Den digitala tekni-
ken ger stora möjligheter att sprida utbildning. Det sker en mycket snabb
expansion av digital distansutbildning, som inom några år kommer att utbilda
många miljoner människor - människor som annars troligen varken hade
haft tid eller råd till utbildning eller tillgång till en konventionell utbildn
plats. Sverige bör skapa ett virtuellt universitet med tillgång till en bred
uppsättning kurser.  I detta universitet skall alla lärosäten som vill bidra me
kurser och kunnande ges möjligheter att delta.
Vi anser att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande distansutbildning med IT-stöd
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 18 och
19 och med avslag på motion 1999/2000:T703 yrkandena 6 och 10
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
21. Distansutbildning med IT-stöd (mom. 23)
Sven Bergström (c) anför:
Distansutbildningen bör utvecklas så att den i ännu större utsträckning än
hittills omfattar all utbildning. Exempelvis kan nya former för undervisning-
en i grund- och gymnasieskolan prövas och eleverna läsa på distans någon
dag i veckan. Skolverket bör ges i uppdrag att initiera och utvärdera sådana
projekt. Det produceras i Sverige enorma mängder kunskap genom föreläs-
ningar, lektioner och distansundervisning, som bara kommer få människor
till del. Alla medborgare bidrar genom skatten till att finansiera utbildningar
na och borde därigenom kunna ta del av dem. Ett mål om att all offentligt
finansierad utbildning skall göras tillgänglig på nätet bör därför fastställas.
Jag anser att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande distansutbildning med IT-stöd
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkandena 6 och
10 och med avslag på motion 1999/2000:T28 yrkandena 18 och 19
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
22. Kompetenscentrum för Internetteknik (mom. 24)
Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v) anför:
En särskild satsning på forskning och utbildning är nödvändig för att råda bot
på den stora bristen på kompetent personal som kan bygga och underhålla
stora IP-nät (IP=Internet Protocol) och för att inte äventyra den stora natio-
nella satsningen på utbyggnad av bredband. Vi anser det olyckligt att rege-
ringen i hög grad fokuserar intresset när det gäller forskning och utveckling
till KTH och den påbörjade satsningen i Kista. Det finns enligt vår mening
starka skäl för en resolut och effektiv investering i utbildning och kompe-
tensspridning även utanför Stockholmsregionen. Detta kan ske genom en
satsning på ett kompetenskonsortium för forskning och utveckling inom
bredbandsteknologi, som förutom KTH består av Högskolan i Karlskro-
na/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tekniska uni-
versitet. På så sätt skulle man få en jämnare geografisk kompetensspridning
utan att tumma på kvaliteten. Samtliga dessa lärosäten har en väl dokumente-
rad kvalificerad forskning och avknoppning på IT-området.
Vi anser att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande kompetenscentrum för Internetteknik
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T21 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförs,
23. Forskning inom vissa områden (mom. 25)
Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:
Lärarna måste ges bättre kunskap om hur tekniken kan användas för att ut-
veckla utbildningen. Vi anser att regeringen bör överväga att inrätta ett sär-
skilt tvärvetenskapligt forskningsprogram med inriktning mot pedagogisk
kompetens och användning av modern IT.
Vi anser att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande forskning inom vissa områden
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
24. Klimatet för forskning, utbildning och utveckling
(mom. 28)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-
Evert Rådhström (m) anför:
Internet- och kunskapssamhället kommer att i grunden förändra de institutio-
ner som bar upp industrisamhället. Detta ställer krav på ett tydligt ledarskap
vad gäller exempelvis den övergripande kunskapsmiljön. Det är ny kunskap
som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell utveckling. De tydliga
brister som finns framför allt i grundskolan får dramatiska följdverkningar i
alla andra utbildningsled. Därför krävs en övergripande strategi i syfte att
reformera ungdomsskolan, den högre utbildningen och forskningen.
Grundskolan måste sättas främst. En kunskapsgaranti skall ge alla elever
möjlighet att lämna grundskolan med betyget godkänd i alla ämnen. Det
måste finnas utrymme för undervisning anpassad efter varje elevs behov och
intresse. Det naturvetenskapliga och tekniska intresset måste utvecklas tidigt.
IT:s möjligheter i läs- och skrivundervisningen bör tas till vara. För forsk-
ningssystemet måste kvalitet och förmåga till förnyelse stå i centrum. Det
förutsätter i sin tur skärpta kvalitetskrav, men också ökad flexibilitet och
mångfald. Högre utbildning och forskning måste planeras utifrån långa per-
spektiv och får aldrig göras till en del av en kortsiktig arbetsmarknads- och
regionalpolitik.
Vi anser att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande klimatet för forskning, utbildning och utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
25. Staten som föregångare inom IT-användning (mom. 31)
Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve
Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert
Rådhström (m) anför:
En av statens viktigaste roller är att vara föregångare och användare av de
nya teknikerna. Förebilderna ökar kompetensen och förstärker attraktions-
kraften.  Stat och kommun bör vidare bli offensiva användare av elektroniska
signaturer på ett sådant sätt att inte marknaden för elektroniska signaturer
hämmas.
Statliga mål bör vidare införas för myndigheter som skall kunna erbjuda
service via Internet. För år 2001 bör samtliga företag kunna deklarera upp-
gifter och kommunicera med staten helt elektroniskt. Vidare bör det vid
samma tidpunkt vara möjligt att digitalt via Internet kunna lämna in offerter
och deklarationer, kommunicera med försäkringskassan och ansöka om
bostadsbidrag
Vi anser att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande staten som föregångare inom IT-användning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 6-8
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
26. Skatteeffekter av elektronisk handel (mom. 35)
Sven Bergström (c) anför:
Redan i dag går staten miste om skatteintäkter, främst moms, genom handel
på Internet då användare beställer varor och produkter från länder utanför EU
som inte deklareras. I takt med att användningen ökar kommer skatte-
bortfallet att accelerera. Även inom unionen, där moms erläggs i det land där
varan säljs, kommer skattekonkurrensen att tillta. Genom att söka på Internet
kan konsumenterna finna de varor de eftersöker i länder med lägre moms.
På grund av denna utveckling ökar kraven på samarbete inom skatteområ-
det, främst mellan de europeiska länderna. Det finns en risk att företag i
länder med höga skatter på försäljning av information missgynnas av detta,
då konsumenterna lika gärna kan vända sig till företag i andra länder och
köpa informationen.
Enligt det engelska analys- och forskningsinstitutet Institute of Directors,
IOD, riskerar myndigheterna i Storbritannien att redan detta år förlora 10
miljarder pund, eller upp mot en femtedel av den totala försäljningsskatten
till följd av att handel flyttar över på Internet. Risken för motsvarande situa
tion i Sverige är överhängande mot bakgrund av den datormognad som finns
här.
Enligt analysföretaget IDC kan man räkna med att 25 % av alla konsu-
menter handlar på Internet år 2002, och att den elektroniska handelns om-
sättning i Sverige då uppgår till 69 miljarder kronor, att jämföra med knappt
2 miljarder 1998. Om stora delar av Internethandeln flyttar utomlands inne-
bär detta inte bara påfrestningar för svenska företag, utan också för staten,
som går miste om såväl moms som beskattning av företagens vinster.
Det är angeläget att insikten om att informationsteknikens spridning inne-
bär påfrestningar på de nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder
nationellt. Det är nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens påverkan
på det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens inkomster. Rege-
ringen bör skyndsamt tillsätta en utredning för att bedöma dessa konsekven-
ser och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.
Jag anser att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande skatteeffekter av elektronisk handel
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
27. Marksänd digital-TV (mom. 38)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth
Skårvik (fp) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:
Utrymmet i etern är begränsat. Olika användningsområden, t.ex. mobiltele-
foni, markbunden digital-TV och trådlöst Internet,  konkurrerar om samma
radiofrekvenser. Det är viktigt från ett samhällsekonomiskt perspektiv att
resurserna används där de gör störst nytta. Utbyggnaden av marksänd digital-
TV har inte prövats mot marknadens efterfrågan eller vägts mot alternativ
frekvensanvändning. Den statligt drivna utbyggnaden av marksänd digital-
TV riskerar att hindra mer angelägna användningsområden för de tillgängliga
frekvenserna.
Enligt vår mening bör mot den bakgrunden ingen fortsatt utbyggnad av det
digitala markbundna TV-nätet ske utan att det prövas om frekvensutrymmet
har större värde i något annat användningsområde. Det kan ske genom att
tillgängliga frekvenser bjuds ut på auktion där olika användare ställs mot
varandra.
Vi anser att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande marksänd digital-TV
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T28 yrkande 5 och
1999/2000:T29 yrkande 11 samt med avslag på motion
1999/2000:K355 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförs,
28. Marksänd digital-TV (mom. 38)
Sven Bergström (c) anför:
Med ett fullständigt utbyggt bredbandsnät baserat på optisk fiber är det möj-
ligt att överföra praktiskt taget obegränsade informationsmängder till mycket
låga kostnader. Genom ett högkvalitativt fiberoptiskt nät som omfattar hela
det svenska samhället  kan därmed även digital-TV förmedlas. Den pågående
utbyggnaden av marksänd digital-TV bör med hänsyn till konvergensen
mellan Internet och TV därför omprövas. Kommittén för utvärdering av
digital-TV bör få i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av en utbyggnad av
bredband till hemmen för distribution av digital-TV. Principen bör även
fortsättningsvis vara att det skall finnas ett öppet nät, med lika tillgång för
olika producenter och distributörer.
Jag anser att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande marksänd digital-TV
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K355 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1999/2000:T28 yrkande 5 och
1999/2000:T29 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförs,
29. Personaloptioner (mom. 42)
Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve
Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert
Rådhström (m) anför:
Sverige måste vara attraktivt, inte minst när det gäller att locka till sig kom
petenta personer. Annars riskerar vår goda position på IT-området att bli en
kort historisk parentes. Det behövs därför en politik som har förståelse för
hur IT-branschen skall få växtkraft.
De ekonomiska villkoren för den snabbväxande IT-branschen är mer
gynnsamma i andra delar av världen. För IT-företag, som är globala i sin själ,
är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan plats än i
Sverige. För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om
den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och
personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas. Det betyder bl.a. att skatte-
och optionsregler måste vara konkurrenskraftiga.
Invest in Sweden Agency (ISA) har genomfört en intervjuundersökning
med personer i VD-befattning i 35 IT-företag. Vad avser svagheterna domi-
nerar helt de områden som rör möjligheten att rekrytera och belöna personal
både från Sverige och från utlandet. Här nämns förutom höga inkomstskatter
bl.a. reglerna för personaloptioner. Personaloptionerna beskattas oförmånligt
i Sverige beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomst-
skatter. Dessutom innebär lagstiftningen att företagens kostnader för perso-
naloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför särskilda problem för
de små personalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell styrka.
Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar negativt markna-
dens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintroduktion. Så länge
personaloptioner belastas med socialförsäkringsavgifter bör därför en föränd-
ring av betalningstidpunkten av dessa också övervägas. Villkoren för perso-
ner med personaloptioner som tillfälligt arbetar i Sverige måste också ses
över. Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler för
personaloptioner måste tas som utgångspunkt vid en översyn av dessa regler.
Vi anser att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande personaloptioner
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkande 2 och
1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförs,
30. Riskkapitalbolag (mom. 43)
Sven Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars
Björkman (m), Tuve Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik
(fp) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:
När det gäller finansiellt kapital finns det i Sverige i dag god tillgång på
riskvilligt kapital för vissa sektorer, bl.a. IT/telekom. Mycket av riskkapital
kommer från "venture capital" och från "företagsänglar", vilka karakteriseras
av ett aktivt engagemang i de företag i vilka investeringarna sker. Dessa
riskkapitalisters funktion är särskilt viktig inom nya, kunskapsintensiva
verksamheter där investeringarna ofta är immateriella och den framtida po-
tentialen svårbedömd.
Avgörande för den långsiktiga utvecklingen av riskkapitalmarknaden är
hur svenska skatter kan konkurrera med omvärlden. Genom allt öppnare
gränser, fria kapitalrörelser och snabb kommunikation har den internationella
konkurrensen ökat. Skillnaderna i beskattning får ett allt starkare och snabba-
re genomslag på investerarnas beteende. Flera inslag i det svenska skatte-
systemet har en klart negativ inverkan på riskkapitalmarknaden. Skatterna på
förmögenhet och kapitalinkomster tenderar att driva kapitalet ur landet. Detta
underminerar såväl skattebaser som verksamheter.
De mindre företagen, som i praktiken är starkt beroende av det inhemska
sparandet, får svårare att finansiera sin verksamhet på ett konkurrenskraftigt
sätt. När det gäller stora företag påverkas ägarstrukturen genom ett ökat
utländskt ägande. Detta är i sig inte negativt men kan bli det om det i stor
utsträckning är resultat av skilda skatteregler.
Många svenska riskkapitalbolag drabbas speciellt av skatteregler som
missgynnar aktiva ägare (fåmansbolagsreglerna). I vissa sammanhang påver-
kas företag negativt av s.k. trippelbeskattning, där vinster dels beskattas i d
företag som finansieras, dels i det finansierande företaget och dels i utdel-
ningen från detta företag. Även reglerna för reavinstbeskattning ger inlås-
ningseffekter inom riskkapitalbolagen. Dubbelbeskattning och förmögen-
hetsskatt saknas i många länder. På flera håll har speciella lättnader för in-
vesteringar i småföretag införts, främst i syfte att investeraren skall kompen-
seras för den högre risk som är förenad med investeringar i onoterade bolag.
Skillnaden i beskattning mellan Sverige och andra länder riskerar att leda
till att än fler svenska riskkapitalbolag föredrar att ha sitt säte utomlands.
Faktum är att en stor del av det så kallade svenska riskkapitalet redan är
placerat utanför Sverige. Danmark genomför t.ex. för närvarande betydande
förändringar för att öka attraktionskraften för att riskkapital skall placeras
landet.
Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 ställt i utsikt att de ut-
redningar som nu arbetar med vissa företagsskattefrågor kommer att lämna
förslag som löser riskkapitalbolagens problem genom att kapitalvinster på
näringsbetingade aktier skattebefrias.
Vi anser att den aviserade förändringen skulle få stor betydelse för risk-
kapitalbolagens möjligheter att verka i Sverige och förutsätter att arbetet med
förslaget bedrivs skyndsamt så att det kan antas under hösten 2000. Risk-
kapitalbolagens verksamhet är viktig för IT-sektorn, och det vore enligt vår
mening olyckligt om regeringen skulle dröja med att lägga fram förslaget.
Vi anser att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande riskkapitalbolag
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkande 3 och
1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförs,
31. Skattesubventionering av programvara och dator (mom. 44)
Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:
Regeringen beskriver att bakom den snabba utvecklingen på IT-området
ligger en medveten strategi för att göra datorer tillgängliga för alla. Här
nämns skattesubventioneringen av företagsdatorer för anställda samt LO:s
och TCO:s program för hemköp av PC. Detta har onekligen bidragit till att
Sverige i dag ligger i täten vad gäller tillgång till datorer och Internet. Men
en strategi skall vara långsiktig och innehålla flera steg. Regeringen redovi-
sar inte fortsättningen på strategin.
Det finns även brister i dagens system: Hem-PC-programmet enligt dagens
modell påverkar pensionen negativt för låginkomsttagare. Hem-PC-pro-
grammet når heller inte studenter, pensionärer och arbetslösa.
Regeringen bör mot denna bakgrund överväga den modell man valt i USA
där man får göra avdrag för programvara och dator oavsett vem man är eller
var man jobbar. Datorn får skrivas av på tre år.
Vi anser att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande skattesubventionering av programvara och dator
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T210 yrkande 50
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
32. Europeisk Nasdaqbörs (mom. 47)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-
Evert Rådhström (m) anför:
Vi anser att det är av yttersta vikt att de företag som nu verkar och finns på
den svenska marknaden inte försvinner till andra marknader. En förutsättning
för detta är att riskkapitalmarknaden för kunskapsföretag fungerar väl. Ana-
lyskapacitet, managementkapacitet och likviditet på marknaden skulle för-
bättras om en "Nasdaqbörs" etableras i Europa.
Vi anser att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande europeisk Nasdaqbörs
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,
33. Mobiltelefoners hälsorisker (mom. 49)
Karin Svensson Smith (v), Kenth Skårvik (fp) och Mikael Johansson (mp)
anför:
Mobiltelefoner har på kort tid blivit mycket vanliga i samhället och används
numera även allt oftare av barn. Trots den snabbt ökade användningen finns
det stor kunskapsbrist om mobiltelefonernas hälsoeffekter. Forsknings-
rapporter om att inga effekter har kunnat påvisas avlöses av larmrapporter
om nervskador, cellförändringar och cancer till följd av strålning. Undersök-
ningar finns också om att mobiltelefonanvändare oftare känner av huvud-
värk, koncentrationssvårigheter, sömnrubbningar och trötthet.
Vi anser mot denna bakgrund att tills dess vi vet något säkert om mobilte-
lefonernas säkerhet bör försiktighetsprincipen gälla. Strålningsvärden för
mobiltelefoner bör vidare redovisas. Det borde vara naturligt för mobiltele-
fontillverkarna att ge konsumenterna själva möjlighet att bedöma vilka fakto-
rer man vill väga in när man skaffar mobiltelefon. Vill inte tillverkarna of-
fentliggöra dessa uppgifter bör lagstiftning övervägas. Den undantagsklausul
som finns bl.a. i Sverige som anger att apparater under ett visst värde (7
watt) inte behöver kontrolleras bör vidare slopas, eftersom ett stort antal
mobiltelefoner nu kommer ut på marknaden vilket innebär att strålningen
ökar i samhället. En varningstext som varnar för alltför flitigt användande
bör finnas på mobiltelefoner, och en rekommendation bör utfärdas om an-
vändning av mobiltelefon i bilar m.m.
Enligt vår mening bör också forskningen om radiofrekventa fält förstärkas
för att bl.a. klarlägga om gällande gränsvärden behöver skärpas med hänsyn
till nya forskningsrön och ett ökat mobiltelefonanvändande. Med hänsyn till
att det finns en mängd olika elektriska fält, som samverkar med varandra, bör
även forskning ske för att utröna hur alla tillkommande elektriska fält sam-
verkar i luften och hur detta eventuellt kommer att påverka mänskligheten.
Vi anser att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande mobiltelefoners hälsorisker
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T702, 1999/2000:
T706 yrkandena 1-3 och 5-8,  1999/2000:T712 yrkande 1 och
1999/2000:Bo528 yrkande 4 samt med avslag på motion 1999/2000: T712
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförs.

SÄRSKILT YTTRANDE
Tillgång till accessnät och lokal monopolisering (mom. 4)
Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-
Evert Rådström (m) anför:
Vi anser att klarhet om regelverkets utformning måste skapas så att operatö-
rerna på teleområdet kan ges långsiktiga spelregler. En fri och öppen tillgång
till accessnätet har också stor betydelse för konsumenterna och för utveck-
lingen på IT-området. Alla monopol kring fast nät bör därför upphöra. Där-
med kan den framgångsrika liberaliseringen av telemarknaden i Sverige
vidareutvecklas.
Enligt vår mening kan regeringens hantering av denna fråga klandras.
Trots mångårigt utredningsarbete har ännu inget lagförslag presenterats.
Trots EG-kommissionens besked om att telemonopolen skall upphöra saknas
svenska regler. Trots att flera andra länder öppnat sina accessnät har inget
hänt i Sverige. Oklarhet råder dessutom om såväl när som hur nödvändig
lagreglering kommer att införas. Sveriges ledande position på telemarknaden
kan därmed äventyras. Inte minst mot bakgrund av att Telia inom kort skall
börsnoteras och få andra ägare vid sidan av staten hade det varit angeläget att
denna fråga hade kunnat lösas i god tid före försäljningen av Telia, då staten
varit ensam ägare.
Vi ställer oss bakom trafikutskottets tillkännagivande att regeringen sna-
rast skall föreslå riksdagen de lagändringar som krävs. Regeringen bör enligt
moderat uppfattning komma in med dessa förslag före Telias börsnotering
under första hälften av juni år 2000 och före det beslut som riksdagen avser
att fatta med utgångspunkt från trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU9
Ett informationssamhälle för alla
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen
(1973:1144)

















Konstitutionsutskottets yttrande 1999/2000:KU8y
Ett informationssamhälle för alla
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har vid sitt sammanträde den 6 april beslutat att bereda bl.a.
konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition
1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla jämte eventuella motioner i
de delar som berör respektive utskottets beredningsområde. Yttrandena skall
vara trafikutskottet till handa senast den 4 maj.
Konstitutionsutskottet koncentrerar sitt yttrande på avsnitten 5.1 (det IT-
politiska målet), 5.2 (IT-politikens inriktning med avseende på demokrati
och rättvisa) samt avsnitt som berör IT och demokrati (4.3.3 och 5.6.1) och
samhällets informationsförsörjning (5.5.7). Beträffande frågor som rör IT
och massmedierna hänvisar utskottet till sitt nyligen avgivna betänkande
1999/2000:KU15.
Konstitutionsutskottet överlämnar med eget yttrande motion
1999/2000:K345.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-
politiken. Vidare föreslås en ändring i ledningsrättslagen (1973:1144), en
ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd samt en ansvarsfördelning
vad gäller informationssäkerhetsarbetet.
Enligt propositionen präglas informationstekniken av snabbhet och gräns-
löshet. Utvecklingen påverkar och förändrar levnadsvillkoren för alla. Målen
för en nationell IT-strategi som framfördes i 1996 års IT-proposition har
följts upp och avrapporterats årligen sedan dess. Enligt regeringen kan tidiga-
re angivna mål ligga kvar men de behöver utvecklas och preciseras, liksom
de prioriterade åtgärdsområdena.
Sverige bör enligt propositionen som första land bli ett informationssam-
hälle för alla. Regeringens strävan är att IT-politiken skall bidra till ökad
måluppfyllelse av de allmänna politiska målen och föreslår en inriktning som
skall vara vägledande. Statens insatser skall främst gälla frågan om tilliten
till IT, kompetensen att använda IT och tillgänglighet till informationssam-
hällets tjänster.
Propositionen innehåller också förslag till inriktning för statens åtaganden
vad avser IT-infrastrukturen. Inriktningen avser omfattningen  av stöd till
utbyggnad i glesbygd och kommande utformning av stöd till kommuner för
att möjliggöra abonnentanslutning med hög överföringskapacitet i glest
bebyggda områden m.m.
Närmare om propositionens innehåll
IT-politikens innehåll
Det IT-politiska målet skall enligt propositionen vara att Sverige som första
land blir ett informationssamhälle för alla. Med detta avses en bred IT-
kompetens i samhället och ett starkt förtroende för användandet av denna
teknik med målet att lyckas med detta före andra länder. Målformuleringen
bygger på övertygelsen att bredbandssatsning är den enda hållbara grunden
för att Sverige långsiktigt skall kunna hävda sig i den internationella konkur-
rensen. Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för utvecklingen är
goda och att de hinder som försvårar förverkligandet av detta mål avlägsnas.
Statens ansvar är också att bevaka att inte kriminella och andra nedbrytande
krafter får genomslag genom den nya tekniken.
IT-politikens inriktning
Regeringen föreslår att vägledande inriktning för IT-politiken skall vara att
främja bl.a. demokrati och rättvisa genom att öka allas möjligheter till infor-
mation om offentlig verksamhet och delaktighet i politiska beslutsprocessen,
både i Sverige och i övrigt inom EU genom användningen av IT, vidare att
bidra till ett aktivare medborgarskap genom att IT skapar nya möjligheter att
använda yttrandefriheten. Genom de nya formuleringarna i förhållande till
1996 års IT-proposition framhävs särskilt värdet av IT i samband med stär-
kande av yttrandefriheten, av insyn även inom EU samt av att IT inte otill-
börligt får kränka integriteten.
Regeringens bedömningar och förslag
IT för demokrati
Enligt regeringens bedömning bör försök genomföras i olika typer av boen-
demiljöer för att med IT-stöd öka medborgarnas insyn och delaktighet i
demokratiska beslutsprocesser.
Enligt propositionen saknas det kunskaper inom området IT och demokra-
ti, av hur IT kan användas för att t.ex. skapa mötesplatser och diskussionsfo-
ra som främjar den demokratiska dialogen. Regeringen vill fästa uppmärk-
samheten på behovet av ytterligare kunskap om informationstekniken som ett
demokratiskt redskap. Därför är det angeläget att det snarast tas initiativ som
syftar till att testa  IT-stödd demokrati i praktiken. Sådana försök kan utfor-
mas i relativt stor skala under en längre tid med ett brett spektrum av möjlig-
heter samt med ett underifrånperspektiv. Regeringen avser att inleda ett
utvecklingsarbete med IT och demokrati syftande till att via ett antal pilot-
kommuner få svenska och internationella erfarenheter av hur IT kan använ-
das för att skapa demokratiska mötesplatser och diskussionsfora som främjar
dialogen mellan medborgare och förtroendevalda.
I propositionen nämns i detta sammanhang också medborgarpaneler, som
innehåller grupper av medborgare som valts ut med avseende på kön, ålder,
inkomst, utbildning m.m. så att den motsvarar befolkningen som helhet.
Grupperna informeras utförligt om en sakfråga eller ett samhällsproblem och
får möjlighet till diskussion och eftertanke, varefter dess medlemmar genom
en röstningsprocedur redovisar sina slutsatser.
I propositionen framhålls också problemet med skillnader mellan olika be-
folkningsgrupper i fråga om tillgång till IT i olika former. Om inte alla med-
borgargrupper har tillgång till den nya tekniken eller inte kan använda den,
blir det enligt propositionen svårt att tala om en fullvärdig demokrati. Ham-
nar vissa grupper utanför samhällsutvecklingen, finns det en fara för att ökad
segregation och för att en permanent informationsunderklass växer fram.
Samhällets informationsförsörjning
Enligt regeringens bedömning bör en strategi utformas för att effektivisera
och underlätta  tillgängligheten till den offentliga informationen och för att
stimulera utveckling av elektroniska informationstjänster.
För att underlätta för allmänheten att skaffa sig information om vilka regler
som gäller har regeringen beslutat att det skall byggas upp ett rättsinforma-
tionssystem som skall vara tillgängligt via Internet. Det nya systemet regleras
av rättsinformationsförordningen (1999:175), som trädde i kraft den 1 maj
1999. I en första etapp blir all information som skall ingå i systemet sökbar
via den gemensamma ingångssidan på Internet. I en andra etapp integreras
den samlade informationsmängden så att det går att söka i olika rättskällor
med en samlad sökning.
När det gäller övrig grundläggande information behöver enligt propositio-
nen flera frågor lösas, t.ex. omfattningen av det offentliga åtagandet för den
grundläggande offentliga informationen, omfattning av samverkan och sam-
spel med olika intressenter, krav på kvalitet, standardisering m.m. Arbetet
med dessa frågor kommer att redovisas i en kommande Ds-promemoria om
samhällets grundläggande information. En annan viktig förutsättning för att
materialet skall bli lätt tillgängligt är att det finns enkla ingångar eller po
ler till den offentliga informationen. Tjänsten SverigeDirekt är en sådan
gemensam icke-kommersiell ingångssida till den offentliga sektorn. Sveri-
geDirekts sökmöjligheter kommer enligt propositionen att utvecklas. Porta-
len bör enligt propositionen användas för kvalitetssäkring av den information
som är kopplad till SverigeDirekt.
Utredningar om demokrati, IT och lagstiftning om medier
Datalagskommittén (Ju 1995:08), som hade i uppgift att analysera på vilket
sätt EG:s s.k. dataskyddsdirektiv om skydd för personuppgifter skulle inför-
livas med svensk lagstiftning, lämnade i april 1997 sitt betänkande Integritet
Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39). I betänkandet föreslogs i
den del som rör reglerna om allmänna handlingars offentlighet en rad änd-
ringar i bl.a. tryckfrihetsförordningen (TF) och sekretesslagen (SekrL). Efter
remissbehandling och en genomförd kostnadsanalys överlämnade regeringen
i december 1997 till riksdagen en proposition (prop. 1997/98:44) som bygg-
de på Datalagskommitténs betänkande. Regeringen gick inte vidare med de
förslag som gällde allmänna handlingars offentlighet eftersom dessa krävde
ytterligare överväganden. Det främsta skälet vara att konsekvenserna inte var
tillräckligt utredda.
Våren 1998 tillkallades en kommitté - Offentlighets- och sekretesskom-
mittén - (Ju 1999:06, dir. 1998:32) med uppgift att göra en översyn av be-
stämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i syfte att vidga möjlig-
heterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället. Det framgår
av direktiven i denna del bl.a. att offentlighetsprincipen är en omistlig del i
det svenska rättssystemet och att det därför är viktigt att den utvecklas så at
den kan tillämpas i en modern IT-miljö. Allmänhetens förutsättningar att dra
nytta av det enorma uppgiftsmaterial som tack vare IT-samhällets möjlighe-
ter finns samlat hos myndigheterna bör vidgas. Enligt direktiven öppnas nya
möjligheter för allmänheten att få insyn i myndigheternas verksamhet, då allt
fler har tillgång till Internet. För myndigheterna innebär detta en möjlighet
att på ett effektivt och billigt sätt sprida information till allmänheten på el
tronisk väg. Det gäller både sådan informationsspridning som sker inom
ramen för myndigheternas allmänna service och sådan som innebär utläm-
nande av allmänna handlingar. Ett utlämnande av uppgifter på elektronisk
väg innebär emellertid risker för t.ex. den personliga integriteten. Det måste
enligt direktiven råda en god balans mellan myndigheternas användning av
ny informationsteknik för informationsspridning och skyddet för känsliga
uppgifter. Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 31 december 2000.
I detta sammanhang bör nämnas att enligt vad utskottets erfarit det inom
Justitiedepartementet pågår ett arbete med att ta fram direktiv till en utred-
ning med uppgift att göra en bred kartläggning  avseende skyddet för den
personliga integriteten i det moderna samhället, inkluderande en undersök-
ning av  hur integritetsaspekten har hanterats och reglerats i befintlig lagsti
ning både på det offentligrättsliga och privaträttsliga området, och med ut-
gångspunkt häri identifiera och analysera utvecklingstendenserna. Kommit-
tén avses mot denna bakgrund komma att överväga om det finns behov att
ändra och komplettera nuvarande lagstiftning på olika normgivningsnivåer
till skydd för den personliga integriteten. Beslut om direktiv m.m. kan antas
fattas efter sommaren.
Mediekommittén redovisade i sitt betänkande Grundlagsskydd för nya
medier (SOU 1997:49) slutsatser och förslag angående mediegrundlagarnas
tillämplighet på de nya medierna. Under den fortsatta beredningen av betän-
kandet pekades från olika håll på brister i främst YGL men även i viss mån
tryckfrihetsförordningen (TF). Flera önskemål om grundlagsändringar fram-
fördes. Regeringen hade emellertid ingen möjlighet att behandla dessa frågor
i den aktuella propositionen (prop. 1997/98:43).
Konstitutionsutskottet avstyrkte i sitt betänkande 1997/98:KU19 ett mo-
tionsyrkande som rörde en teknikoberoende, generell yttrandefrihetsgrund-
lag, men utskottet utgick från att regeringen skulle se till att denna och sam-
manhängande frågor skulle övervägas i lämpligt sammanhang.
Våren 1999 tillsattes en parlamentarisk kommitté - Mediegrundlagskom-
mittén -  (Ju 1999:01, dir. 1999:8) med uppgift att bl.a. analysera behovet av
och förutsättningarna för en mer teknikoberoende grundlagsreglering av
yttrandefriheten. Av direktiven framgår att utvecklingen av informationstek-
niken har gått snabbt sedan yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde i kraft
år 1992. De medier som omfattas av YGL har fortlöpande utvecklats. Nya
fysiska bärare av information har tillkommit och tillkommer alltjämt. De blir
tillgängliga och användbara för i stort sett alla. Samtidigt skapas nya medel
för kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor. Till bilden hör
också en fortgående internationalisering. Den snabba utvecklingen gör det
nödvändigt att kontinuerligt bevaka och anpassa regelverken på området.
I direktiven heter det att det är regeringens uppfattning inte minst när det
gäller grundlagsskyddet att yttranden i olika medier inte omfattas av olika
bestämmelser endast på den grunden att de formella avgränsningarna för
bestämmelsernas tillämplighet är förlegade och i otakt med den tekniska
utvecklingen. I direktiven heter det vidare att det finns anledning att närmare
analysera behovet av och förutsättningarna för en mer teknikoberoende
grundlagsreglering av yttrandefriheten än den som gäller för närvarande.
Utgångspunkten är dock - som en följd av det tryckta ordets särställning - att
den nuvarande uppdelningen på två grundlagar bör bestå och att TF även i
fortsättningen bör vara den grundlag som ger skydd åt yttranden i form av
det tryckta ordet. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 de-
cember 2000.
Demokratiutredningen har i sitt betänkande En uthållig demokrati (SOU
2000:1) behandlat frågor om informationsteknikens möjligheter att stärka
demokratin. Enligt utredningen kan IT användas för att såväl stärka den
"snabba" demokratin, dvs. användas på ett sådant sätt att väljarna ges tillfäll
att snabbt säga sin mening i politiska frågor, som ingå i den "starka", repre-
sentativa demokratin, där medborgarna får möjlighet att genom IT få tillgång
till information och synpunkter men även ingå i interaktiva dialoger med
andra på nätet.
En förutsättning för att medborgarna ska ha motiv att engagera sig i pro-
cesser som är avsedda att stöda demokratin på elektronisk väg är enligt ut-
redningen med all sannolikhet att dessa också har betydelse för det faktiska
beslutsfattandet. Som exempel nämns att informationstekniken bör kunna
användas för att öka medborgarnas förutsättningar att ha insyn i och möjlig-
heter att påverka beslutsunderlag, t.ex. i samband med miljökonsekvensana-
lyser. Det är också angeläget att söka former för att med hjälp av IT offent-
liggöra remissyttranden.
IT kan användas för att underlätta ansvarsutkrävandet bland förtroendeval-
da och för att stärka medborgarkontrollen över den offentliga makten. Här
framstår en utveckling av offentlighetsprincipen så att den ger vidast möjliga
insyn i offentlig förvaltning som en primär uppgift. IT kan också användas
för att hävda medborgarintresset i partidemokratin, för att stärka civilsam-
hället och för att främja deltagardemokratin.
I förslagsdelen framhåller utredningen att en statlig och kommunal politik
syftande till att stärka civilsamhället och deltagardemokratin i första hand
bör inrikta sig på att utveckla tekniker och metoder för en sådan deltagarde-
mokrati med IT-stöd. Vidare framhåller utredningen att den inte ser någon
bortre gräns för myndigheternas ansträngningar att ge medborgarna ökad
öppenhet och insyn. Att offentliggöra alla viktiga dokument via Internet är
ett om än litet steg i rätt riktning.
Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen aviserat att
ett långsiktigt utvecklingsarbete för folkstyret kommer att
initieras. Temat är Tid för demokrati. Syftet med
utvecklingsarbetet är att genomföra aktiviteter som på längre
sikt utvecklar demokratin och skapar förutsättningar för att öka
medborgarnas aktiva deltagande i de politiska
beslutsprocesserna. Aktiviteterna kommer enligt vad
Justitiedepartementet redovisat att försiggå inom tre
huvudområden: ett nationellt rådslag om demokrati och
delaktighet, stöd till demokratiutveckling och 80-årsjubiléet av
den allmänna rösträtten. För detta arbete avsätts 30 miljoner
kronor under åren 2000-02. Utvecklingsarbetet kommer att
ledas av en demokratidelegation.
Motionerna
I motion 1999/2000:K345 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagi-
vande till regeringen om ett försök med digital demokrati. Enligt motionärer-
na tillhör  det vår tids demokratiska utmaningar att utveckla informationstek-
niken som ett demokratiskt redskap, och sådan kunskap kräver praktiska
försök. Ett sådant försök måste enligt motionärerna göras i begränsade geo-
grafiska områden under förhållanden som tillåter att ny kunskap och nya
erfarenheter kan vinnas. För ett sådant försök bör utses ett relativt stort om-
råde, där medborgarna har vissa angelägenheter gemensamma. Området bör
väljas så att det också inrymmer grupper som i dag är underrepresenterade i
IT-debatter. Försöket bör omfatta en tidrymd om 4-5 år. Det bör avse ett
brett spektrum av möjligheter, såväl information och diskussion som direkt
demokratiskt handlande. Det bör vidare ha ett underifrånperspektiv med
medborgarna/invånarna i centrum. I försöket bör slutligen engageras lokala
föreningar inom de politiska och demokratiska områdena, inom folkrörelser
och inom idrott, kultur etc.
Av de motioner som väckts med anledning av propositionen innehåller
fem motioner yrkanden som har anknytning till konstitutionsutskottets be-
redningsområde.
I Moderata samlingspartiets partimotion 1999/2000:T28 föreslås att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
generell teknikoberoende och missbruksbaserad integritetsskyddslagstiftning
(yrkande 11). I motionen anförs att den ökade tillgängligheten och informa-
tionen ställer krav på åtgärder i syfte att värna den personliga integriteten.
Det finns enligt motionen behov av att uppdatera den personrättsliga lagstift-
ningen. Regeringens lagstiftningsarbete saknar enligt motionen en övergri-
pande strategi för hur offentlighet, öppenhet och integritetsintressen skall
vägas mot varandra. I motionen efterlyses en samlad integritetsskyddslag. En
sådan lag bör göras generell och oberoende av den tekniska  utvecklingen
och syfta till att beivra missbruk av personuppgifter.
I en enskild m-motion 1999/2000:T22 hemställer Tom Heyman att regler-
na för offentlighet och sekretess ses över. Flera olika sakfrågor och proble-
mområden behandlas i motionen. Lagen om personregister bör enligt motio-
nären ändras. Genom oklarheter i lagstiftningen har enligt motionären många
av de problem som skapades av den tidigare datalagen levt kvar, bl.a. frågor
om myndigheters möjligheter att utnyttja Internet i sammanhang där perso-
nuppgifter förekommer, t.ex. protokoll. Det är enligt motionären svårt att
förstå hur svenska myndigheter skall kunna bli världsledande på inter-
netverksamhet om inte dessa problem kan lösas, men propositionen behand-
lar inte frågan. I motionen anförs också att integritetsskyddet är svagt inom
såväl data- som telekommunikation. Det är enligt motionen också angeläget
att den praxis som utvecklats för myndigheternas hantering av pappersdoku-
ment anpassas till de nya rutiner som måste gälla för elektroniska dokument
utan att den traditionella öppenheten förloras. Inte heller dessa problem
behandlas i propositionen.
I Kristdemokraternas kommittémotion 1999/2000:T24 hemställs att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  motionen anförts om
IT och demokrati (yrkande 6). I denna del anförs i motionen bl.a. att offent-
lighetsprincipen borde kunna tillämpas så att handlingar som enligt lagstift-
ningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs till-
gängliga på nätet. För att öka valdeltagandet bör försöksverksamhet bedrivas
i någon kommun och/eller skola med internetbaserad röstning. Problem som
måste lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig påverkan i
samband med själva valhandlingen. I samma motion föreslås att riksdagen
beslutar inrätta ett framtidsråd (yrkande 7). Enligt motionen borde riksdagen
höja sin ambitionsnivå på IT-arbetet och låta IT-rådet eller en ny arbetsgrupp
utgöra ett framtidsinriktat "utskott" med huvudsaklig uppgift att diskutera
framtiden och IT:s möjligheter för en förbättrad demokrati. Finlands parla-
ment inrättade ett "framtidsutskott" redan 1993 vilket sedan den 1 mars 2000
har permanent status.
I Centerpartiets partimotion 1999/2000:T26 hemställs bl.a. att riksdagen,
under föutsättning av avslag på yrkande 1 enligt vilket avslag yrkas på den
här aktuella propositionen, som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det bör vara en prioriterad uppgift för staten att se
över lagar och förordningar för att bidra till ökad yttrandefrihet och offent-
lighet (yrkande 4). I motionen kritiseras regeringens prioritering av tillit ti
IT, vilket enligt motionärerna är en onödig inskränkning av statens priorite-
rade uppgifter. Öppenhet och yttrandefrihet är nog så viktiga för att IT ska
kunna bli ett verktyg för fördjupad demokrati och bredare debatt. Vidare
framhålls att personuppgiftslagen blivit ett hinder för såväl öppenhet som
yttrandefrihet. Det finns enligt motionen anledning att ifrågasätta uppriktig-
heten i ambitionen att IT ska bli ett verktyg för att stärka demokratin. Det
borde vara en prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar
i syfte att bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet i kunskapssamhället
I Folkpartiets kommittémotion 1999/2000:T29 hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förverkligande av prov med
beslutsfattande medborgarpaneler baserade på demokratiska
samråd i internetbaserade studiecirklar (yrkande 10). I
medborgarpaneler kan beslutande ställningstaganden prövas i
vissa typer av frågor. Elektroniska studiecirklar är en modell
för medborgarsamråd som är en förutsättning för att
välgrundade beslut senare skall kunna fattas. Med denna
komplettering kan dagens representativa beslutsfattande
förstärkas enligt motionärerna. Motionärerna vill komplettera
den i propositionen föreslagna försöksverksamheten med IT-
stödd medborgarinformation m.m. med medborgarpaneler i
samverkan med nätbaserade studiecirklar där beslut tas i väl
avgränsade typer av frågor. - I motionen redovisas också
Folkpartiets allmänna syn på nya metoder och redskap som kan
vidareutveckla det representativa demokratiska systemet och
medborgarnas deltagande i det demokratiska beslutsfattandet.
Det framhålls bl.a. att informationssamhället ger möjlighet till
mer direkt politiskt deltagande i vissa politiska sammanhang.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker dels propositionens IT-politiska mål, enligt vilket Sveri
ge som första land skall bli ett informationssamhälle för alla, dels den inrikt
ning av IT-politiken, i den del som svarar mot konstitutionsutskottets bered-
ningsområde, som innebär att demokrati och rättvisa skall främjas genom att
allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delaktighet i
politiska beslutsprocesser ökas både i Sverige och i övrigt inom EU genom
användningen av IT samt att ett aktivare medborgarskap skapas genom att IT
skapar nya möjligheter att använda yttrandefriheten.
I flera motioner behandlas frågor om ändringar i integritetslagstiftningen
(motion T28, m, yrkande 11) och översyn av reglerna för offentlighet och
sekretess (T22, m, T24, kd, yrkande 6 delvis, T26, c, yrkande 4). I samtliga
fall berörs frågor som i olika sammanhang är föremål för utredning och
översyn i olika kommittéer, vilkas arbetsinriktning i här aktuella delar redo-
visats i det föregående. Det gäller Offentlighets- och sekretesskommmittén
och Mediegrundlagskommittén, vilkas arbete avses avslutas senast vid års-
skiftet 2000/2001. Det gäller också den nyligen avslutade Demokratiutred-
ningen, vars betänkande (SOU 2000:1) är föremål för en bred remiss. Dess-
utom pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en kommitté som avses
behandla integritetsfrågor på bred front. Utskottet finner mot denna bakgrund
ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ i de här aktuella frågorna
varför de nämnda motionerna bör avstyrkas.
I flera motioner behandlas frågor om IT och demokrati.
I s-motionen K345 begärs ett tillkännagivande om ett försök med digital
demokrati. Motionärens intentioner täcks enligt utskottets mening väl in av
de försök som aviseras i propositionen och som i huvudsak går ut på att öka
medborgarnas insyn och delaktighet i politiska processen med hjälp av IT.
Med detta får motionärens önskemål anses tillgodosedda, varför motionen
bör avstyrkas.
I kd-motionen T24 yrkande 6 delvis föreslås försök med internetbaserad
röstning. Demokratiutredningen har föreslagit försök med ungefärligen
samma inriktning som föreslås i motionen. Därmed får motionens önskemål
anses tillgodosedda, varför den bör avstyrkas.
I fp-motionen T29 yrkande 10 förordas prov med beslutande medborgar-
paneler baserade på samråd i internetbaserade studiecirklar. Utskottet kon-
staterar att även denna fråga berörs i propositionen i samband med den
nämnda försöksverksamheten. Därmed är det rimligt att anta att frågan inklu-
sive ansvarsförhållandena kommer att uppmärksammas under försökets
gång. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns således inte.
Motionen bör enligt utskottets mening avstyrkas i denna del.
I motion T24 yrkande 7 (kd) föreslås att riksdagen inrättar ett framtidsråd,
som avses ersätta det nuvarande IT-rådet i riksdagen. Enligt utskottets me-
ning är detta en inomorganisatorisk fråga för riksdagen som bör väckas i ett
annat sammanhang. Denna bedömning gäller också alternativet som framförs
i motionen att inrätta någon form av "framtidsutskott" i riksdagen. Motionen
bör i denna del avstyrkas.
Stockholm den 4 maj 2000
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Pär-Axel Sahl-
berg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger
René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Mats Einarsson (v), Björn von
der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson
(c), Helena Bargholz (fp), Kenth Högström (s), Per-Samuel Nisser (m) och
Britt-Marie Lindkvist (s).
Skatteutskottets yttrande 1999/2000:SkU9y
Ett informationssamhälle för alla
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposi
1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla jämte motioner.
Sammanfattning
Utskottet har ingen invändning mot att de 3,2 miljarder kronor som avsätts
för utbyggnaden av accessnätet i glest bebyggda områden delvis kommer att
utgå i form av en skattereduktion eller mot att regeringen nu utreder den
närmare utformningen av denna skattereduktion med sikte på att skatte-
reduktionen skall kunna medges första gången vid inkomsttaxeringen år
2002. I anslutning härtill avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden som
helt eller delvis berör den planerade skattereduktionen och dess utformning.
Utskottet avstyrker vidare ett antal motionsyrkanden om behovet av ändra-
de skatteregler när det gäller personaloptioner, riskkapitalbolag, etc.
Slutligen avstyrker utskottet ett motionsyrkande från den allmänna mo-
tionstiden hösten 1999 om en översyn av e-handelns skattefrågor.
Vid yttrandet fogas nio avvikande meningar.
Utskottet
Skattelättnad för bredbandsanslutning
Propositionen
I propositionen förslår regeringen att det IT-politiska målet skall vara att
Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla (yrkande 3) och
att IT-politiken inriktas på en rad åtgärder som främjar tillväxt, sysselsätt-
ning, regional utveckling, jämställdhet, ett hållbart samhälle, m.m. (yrkande
4). Staten skall enligt regeringens förslag prioritera tre uppgifter, nämligen
att öka tilliten till IT, att öka kompetensen att använda IT och att öka till-
gängligheten till informationssamhällets tjänster (yrkande 5).
När det gäller den ökade tillgängligheten överväger regeringen att införa
ett stöd på sammanlagt 3,2 miljarder kronor för utbyggnaden av accessnätet i
glest bebyggda områden. Stödet planeras utgå dels som ett direkt stöd till
kommunerna för att ordna abonnentanslutning med hög överföringskapacitet
till fastigheter där en anslutning skulle bli avsevärt dyrare för abonnenterna
än i normala fall, dels i form av en skattelättnad för fysiska och juridiska
personer som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som
innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapacite-
ten i det normala telefonnätet. Utredningen om infrastrukturprogram för
bredbandskommunikation (dir. 2000:04) kommer att få i uppdrag bl.a. att
föreslå hur den angivna ramen på 3,2 miljarder kronor bör fördelas mellan de
båda stödformerna.
När det gäller skattelättnaden bör denna enligt vad regeringen anför lämp-
ligen ges formen av en skattereduktion som riktar sig mot de anslutningar
som är avsevärt mer kostnadskrävande än i normala fall. Ett sätt att göra
detta är att ge en skattereduktion för anslutningsutgifter som överstiger ett
visst belopp och att ge den endast för en relativt låg andel av den totala kost
naden. Genom att skattelättnaden får formen av en skattereduktion undviks
även negativa effekter på det kommunala skatteuttaget.
Vidare är det enligt vad som anförs i propositionen viktigt att skattereduk-
tionen utformas så att den är enkel att tillämpa för skatteförvaltningen och
lätt att administrera. Regeringen avser att utreda den närmare utformningen
av skattereduktionen och förelägga riksdagen ett lagförslag. Lagen bör enligt
vad som anförs träda i kraft den 1 januari 2001 och skattereduktionen med-
ges första gången vid inkomsttaxeringen år 2002.
Motionerna
I Moderaternas partimotion T28 yrkande 6 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att det är statens ansvar att ge goda förutsättningar och avlägsna hin-
der. De anser emellertid att det är tveksamt med speciella skatteavdrag för
inköp av bredbandsuppkoppling. Sett som arbetsredskap finns det redan i dag
avdragsmöjligheter för bredbandsanslutning. Dessutom finns det en risk för
bristande konkurrensneutralitet mellan olika typer av utveckling. Prisnivån
hos leverantörerna riskerar att hållas uppe och beslut om uppkoppling att
dröja i avvaktan på ett framtida stöd.
I Kristdemokraternas kommittémotion T24 yrkande 14 delvis av Johnny
Gylling m.fl. (kd) anförs att utbyggnaden av IT-infrastruktur i första hand
bör ske i marknadens regi men att staten har ett alldeles särskilt ansvar för
glesbygden eftersom det knappast är troligt att landet kommer att täckas om
enbart marknadsmässiga villkor skall gälla. Enligt motionärerna har staten
här en tydlig uppgift och de anför att det finns många olika möjligheter;
ROT-avdrag för boende i glesbygd, investeringsbidrag, stöd via regionala
strukturmedel, EU-medel, etc. Beträffande en skattelättnad för accessnätet
anför motionärerna att en sådan kan vara ett sätt att nå målet om bredband till
alla, men de framhåller att förslaget är otydligt och att remissinstanserna haf
olika åsikter om hur en stimulans bäst kan ges till hushåll i glesbygd. Enligt
motionärerna är det beklagligt att regeringen inte kunnat samla sig till ett
konkret förslag på denna punkt.
I Centerpartiets partimotion T26 av Lennart Daléus m.fl. (c) hemställs om
avslag på propositionen bl.a. med hänvisning till att IT-politikens inriktning
bör vara att "bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet g
nom en bra och likvärdig IT-infrastruktur" (yrkandena 1 och 3), och motio-
närerna anser att staten i första hand bör ta ett direkt ansvar för accessnätet
och upplåta detta på lika villkor till alla operatörer för att garantera en lik
dig IT-infrastruktur i hela landet. I andra hand - med den av regeringen valda
inriktningen - är det enligt dessa motionärer viktigt att undvika mono-
poluppbyggnad. Reglerna bör inriktas på att stärka det enskilda ägandet,
vilket t.ex. kan ske genom att samfälligheter gynnas framför vanlig upp-
handling av förbindelser (yrkandena 6 och 7).
I Folkpartiets kommittémotion T29 yrkande 7 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
motsätter sig motionärerna planerna på en skattelättnad för bredbands-
uppkoppling. Motionärerna anför att en riktad skattelättnad riskerar att leda
till att prisnivån fortsätter att vara hög och anser också att det är tveksamt
det över huvud taget är en klok fördelningspolitik att subventionera bred-
bandsuppkopplingar. Enligt motionärernas mening är det främst stadsbor
samt människor med god ekonomi och datorvana som efterfrågar höghastig-
hetsinternet. För många låginkomsttagare är det inte alls aktuellt att köpa en
dator till hemmet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet går inte närmare in på valet mellan subventioner och andra metoder
för att uppnå en gynnsam utveckling för glesbygden på IT-området utan
begränsar i denna del yttrandet till regeringens planer på en skattereduktion
för bredbandsanslutning och de synpunkter på dessa planer som framförts i
motionerna.
Flera motionärer har ifrågasatt planerna på en skattereduktion främst där-
för att ett riktat bidrag skulle vara kontraproduktivt och på längre sikt kunna
leda till att kostnaden för anslutning blir högre än som skulle bli fallet utan
ett bidrag. Enligt utskottets mening kan ett stöd som av någon anledning
begränsar utbudet på en marknad motverka sitt syfte eftersom det minskade
utbudet kan ge upphov till prisökningar. När det gäller den av regeringen
planerade skattereduktionen är emellertid avsikten att denna skall lämnas
direkt till den som har utgiften för anslutningen. Härigenom undviks enligt
utskottets mening att det uppkommer negativa effekter på utbudet.
Vidare invänds att planerna på ett stöd kan medföra att pågående arbete
avbryts och att nya arbeten inte startas i avvaktan på besked om stödets när-
mare utformning. I sammanhanget kan framhållas att skattereduktionen är
avsedd att öka spridningen av snabba uppkopplingar till områden som kom-
mersiella aktörer inte skulle täcka in inom en rimlig tid och att den skall
utgöra ett relativt sett lågt bidrag till totalkostnaden. Härigenom begränsas
enligt utskottets mening risken för negativa effekter på marknaden under den
tid stödets utformning utreds.
Slutligen har det riktats fördelningspolitiska invändningar mot förslaget.
Enligt motionärerna är det i första hand stadsbor med god ekonomi som
använder Internet med höghastighetsanslutning, och för många låginkomst-
tagare är det inte alls aktuellt att skaffa en dator i hemmet. Enligt utskottet
mening är syftet med den föreslagna stimulansen inte i första hand fördel-
ningspolitiskt utan avsikten är att låta de delar av landet som inte har samma
kommersiella bärkraft som storstadsregionerna få del av de möjligheter som
IT-utvecklingen ger. De möjligheter till ekonomisk tillväxt och annan sam-
hällsutveckling som väl utvecklade kommunikationsnät på detta område ger
upphov till bör vara tillgängliga i hela Sverige med rimliga ekonomiska
insatser.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det från skattemyndigheternas
synvinkel är viktigt att skattereduktionen utformas så att den är enkel att
tillämpa och lätt att administrera.
Av det anförda framgår att utskottet inte har någon erinran mot regeringens
planer på en skattereduktion. Utskottet avstyrker motionerna T24 yrkande 14
i denna del, T28 yrkande 6 i denna del och T29 yrkande 7.
E-handeln
Motionen
I motion T703 yrkande 14 av Lennart Daléus m.fl. (c) - som väckts under
den allmänna motionstiden hösten 1999 - anförs att det är angeläget att in-
sikten om att informationsteknikens spridning innebär påfrestningar på de
nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder nationellt. Enligt motio-
närerna är det nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens påverkan på
det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens inkomster.
Bakgrund
Utskottet har i sitt betänkande 1999/2000:SkU15 Allmänna motioner om
mervärdesskatt behandlat bl.a. frågan om beskattningen av e-handel och har
där lämnat en utförlig redovisning av de förhållandevis komplicerade regler
som gäller på mervärdesskatteområdet i detta hänseende.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anför i den nu aktuella propositionen bl.a. att den elektroniska
handeln kan få betydande konsekvenser för de svenska skattebaserna efter-
som handeln berör såväl skattebaserna för finansiellt kapital, som för varor
och tjänster (mervärdesskatt) och att detta i förlängningen kan innebära att
det svenska skatteuttaget minskas genom att skattebaser rör sig från Sverige
till länder med låga eller inga skatter alls. Konkurrensförhållandena mellan
olika företag påverkas också av att mervärdesskattesatsen varierar i olika
länder. Skatteuttaget kan enligt vad regeringen anför också minska om kon-
trollbehovet inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.
Regeringen anför vidare att skattebasernas rörlighet inte är något nytt fe-
nomen, men att de senaste decenniernas internationalisering av den svenska
ekonomin samt tillväxten av elektronisk handel har accelererat utvecklingen
och att det mot denna bakgrund är angeläget att vara uppmärksam på vilka
områden, i vilket tidsperspektiv och i vilken omfattning den elektroniska
handeln kan komma att öka. Regeringen följer därför löpande denna fråga.
När det gäller reglerna för beskattningen anför regeringen att utgångs-
punkten är att de nuvarande skattereglerna skall tillämpas även vid elektro-
nisk handel, men det är angeläget att de regler som tillämpas även fungerar
på ett internationellt plan. Det pågår därför ett arbete både inom EU och
OECD med att anpassa beskattningsprinciperna till den handel som den nya
tekniken medför. Arbetet inom båda organisationerna utgår ifrån de principer
som antogs dels av EU:s ministerråd i juli 1998, dels vid OECD:s minister-
konferens i Ottawa i oktober 1998. Principerna kan sammanfattas enligt
följande: Inga nya skatter skall införas nu utan de som finns skall anpassas,
beskattningen skall präglas av neutralitet och ske där konsumtionen sker,
förfarandet skall vara enkelt för skattskyldiga och myndigheter. Arbetet inom
EU förväntas leda till att kommissionen under första halvåret 2000 lämnar ett
förslag till vissa ändringar i det gemensamma mervärdesskattedirektivet.
Utskottet har vid sin behandling av motsvarande motioner i betänkandet
1999/2000:SkU15 avstyrkt dessa med hänvisning till att regeringen redan har
uppmärksammat frågorna kring elektronisk handel. Utskottet förutsatte då att
deltagarna från Sverige i arbetsgrupperna inom EU och OECD tar aktiv del i
arbetet och med sina insatser bidrar till att bringa frågorna till en till-
fredsställande lösning eftersom frågorna är viktiga för landet. Utskottet för-
utsatte vidare att regeringen noga följer arbetet och på lämpligt sätt och i
lämpligt sammanhang avrapporterar utvecklingen och redovisar vunna rön
och erfarenheter för riksdagen.
I sammanhanget kan också nämnas att utskottet vid en intern utfrågning
med tjänstemän från Riksskatteverket och Finansdepartementet orienterat sig
om arbetet på detta område.
Enligt utskottets mening pågår det redan ett arbete på många fronter med
de olika frågor som hänger samman med e-handelns beskattning, och ut-
skottet ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande till regering
om behovet av en översyn av dessa frågor. Utskottet avstyrker motionsyr-
kandet.
Personaloptioner
Motionerna
I motion T28 yrkande 12 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att be-
skattningen av personaloptioner ses över. De höga socialavgifterna skapar
enligt dessa motionärer problem och en förändring av inbetalningstidpunkten
bör därför övervägas. Vidare bör villkoren för personer med personaloptio-
ner som arbetar tillfälligt i Sverige ses över. Härvid måste konkurrensen från
länder med förmånligare beskattningsregler tas som utgångspunkt.
I motion T24 yrkande 2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att svårigheten
att utfärda konkurrenskraftiga optionsprogram till medarbetare är ett konkret
hinder för den svenska utvecklingen och att länder med mer fördelaktig
optionsbeskattning lockar till sig våra mest kunniga personer. Regeringen
bör enligt motionärerna återkomma med förslag till nya regler för beskatt-
ningen av optionsprogram.
Bakgrund
En personaloption är en rättighet som ges ut enbart till anställda inom ett
företag eller en företagsgrupp. Den innebär att den anställde under vissa
förutsättningar i framtiden har rätt att förvärva aktier till ett i förväg best
pris. Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda som får del av för-
månen och är ofta bestämda i en optionsplan.
Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad med olika förfogan-
derättsinskränkningar - t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas - och
att den kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanli
att optionen är uppdelad i "etapper" med olika kvalifikationstider. Optionens
löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om anställ-
ningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.
Enligt tidigare praxis (RÅ 1986 ref 36) fanns möjlighet att skjuta upp be-
skattningstidpunkten genom ett avtal om inskränkning i en anställds rätt att
förfoga över förvärvade värdepapper. Denna möjlighet upphörde genom en
lagändring den 1 januari 1990 som innebar att förmån av värdepapper skall
tas upp till beskattning vid avtalstidpunkten. I två avgöranden under år 1994
fann Regeringsrätten emellertid att reglerna inte var tillämpliga på de i målen
aktuella optionerna eftersom de inte hade karaktär av värdepapper. Skatte-
plikten ansågs inträda först när den skattskyldige hade möjlighet att utnyttja
optionen. Mot denna bakgrund infördes fr.o.m. 1999 års taxering nya be-
stämmelser som innebär att optioner som inte utgör värdepapper beskattas
när de utnyttjas eller avyttras (prop. 1997/98:133, SkU26). För optioner som
utgör värdepapper gäller alltjämt att de skall beskattas vid förvärvet.
Numera finns reglerna i inkomstskattelagen. Av 10 kap. 11 § framgår dels
att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på för-
månliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då för-
värvet sker, dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en
rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller
övrigt på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskatt-
ningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Särskilda regler gäller vid in- och
utflyttning. Syftet med dessa regler är att beskattningen endast skall träffa
optionsrätt som är intjänad i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening innebär optionsprogrammen ett visst mått av riskta-
gande från såväl arbetstagarens som arbetsgivarens sida. I och med att par-
terna - genom avtalets konstruktion - har valt att skjuta upp beskattningen
till en framtida tidpunkt är det svårt att förutse storleken på de skatte- re-
spektive avgiftsinbetalningar som krävs när beskattningen väl utlöses. Om
värdet är noll har den anställde gått miste om sin löneförmån. Är värdet stort
kan skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bli betungande för arbetsgi-
varen.
Enligt utskottets mening finns det inte något bärande skäl att beskatta lön i
form av optioner efter förmånligare regler än de som gäller för andra löne-
förmåner. Det är bara inom vissa delar av arbetsmarknaden som den här
typen av löneförmåner kan erhållas och det skulle enligt utskottets mening
skapa en i det närmaste ohållbar situation om vissa grupper på detta sätt fick
en förmånligare beskattning än andra grupper.
När det gäller beskattningen av personaloptioner som innehas av personer
som arbetar tillfälligt i Sverige har de nuvarande reglerna en utformning som
syftar till att beskattningen endast skall träffa optionsrätter som är intjänad
här. Motionären har inte anfört något som kan utgöra ett skäl att frångå den-
na princip.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Riskkapitalbolag
Motionerna
I motion T28 yrkande 12 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs bl.a. att det
bör övervägas att ge riskkapitalbolag samma regler som investmentföretag.
I motion T24 yrkande 3 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att riskkapi-
talbolag som investerar i de nya IT-företagen måste få en mera rimlig be-
skattning. De har enligt motionärerna en mycket ofördelaktig skattesituation
gentemot andra investmentbolag. I stället för att betala en 60-procentig skatt
förekommer det att sådana bolag skattar på exempelvis Cayman Island.
Regeringen bör enligt motionärerna återkomma med förslag till nya regler
för beskattningen av riskkapitalbolag.
Bakgrund
Det nuvarande systemet för beskattning av bolagsinkomster bygger på att
skatt betalas i två led, en gång på företagsnivå när vinsten uppstår och en
gång hos ägaren som beskattas för utdelning eller reavinst. För att förhindra
att en vinst beskattas flera gånger inom en koncern (kedjebeskattning) be-
skattas inte moderbolag för utdelning från bl.a. dotterbolag. I konsekvens
härmed borde även reavinster vid försäljning av dotterbolag, eller mer precist
reavinster på s.k. näringsbetingade aktier och andra andelar, undantas från
beskattning. Det har emellertid inte varit möjligt att införa en sådan ordning
eftersom den kan leda till att beskattningen undgås med hjälp av utlands-
transaktioner.
För att göra det möjligt att använda aktiebolag som mellanhänder vid in-
vestering i aktier och liknande har särskilda regler tillskapats för s.k. inves
mentföretag. För dessa företag gäller att mottagna utdelningar beskattas
samtidigt som avdrag medges för lämnade utdelningar. Vidare har den sed-
vanliga reavinstbeskattningen vid försäljning av aktier m.m. ersatts med en
årlig schablonbeskattning på 2 % av aktievärdet. Särskilda villkor skall vara
uppfyllda för att ett aktiebolag skall kunna tillämpa reglerna för invest-
mentföretag. Av 39 kap. 15 § inkomstskattelagen framgår att aktiebolaget
uteslutande eller så gott som uteslutande skall förvalta värdepapper eller
liknande tillgångar, att dess uppgift väsentligen skall vara att genom ett väl-
fördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning och att det
skall ägas av ett stort antal fysiska personer.
Småföretagsdelegationen har i betänkandet Kapitalförsörjning till små-
företag (SOU 1998:93) föreslagit att riskkapitalbolag skall klassas som in-
vestmentföretag i skattehänseende. Riskkapitalbolagen specialiserar sig på
att göra mycket riskfyllda placeringar lönsamma genom att inrikta sig på
vissa branscher och genom att välja placeringar som ger en mycket hög
avkastning i de fall då de lyckas. Genom sin specialisering har de svårt att
uppfylla de särskilda krav som gäller för investmentföretag.
Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor arbetar med ut-
formningen av ett system med slopad kapitalvinstbeskattning på närings-
betingade andelar inom företagssektorn. Samtidigt arbetar Utredningen (Fi
1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor med en lösning på
utlandsproblemet, dvs. risken för skatteundandraganden med hjälp av utland-
stransaktioner om kapitalvinster på näringsbetingade aktier skattebefrias.
Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 redovisat ett under-
handsbesked från Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor
som innebär att utredningens förslag kommer att lösa riskkapitalbolagens
problem (fråga 1999/2000:306).
Utskottets ställningstagande
Som framgår av bakgrundsbeskrivningen pågår det ett arbete som syftar till
att finna en lösning på de problem med riskkapitalbolagens beskattning som
motionärerna tar upp. Två utredningar arbetar med en lösning som kan inne-
bära att kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade aktier slopas. En
sådan lösning skulle medföra att riskkapitalbolag får förmånligare skattereg-
ler för sina näringsbetingade aktier än vad som skulle gälla om de i stället
fick tillämpa reglerna för investmentföretag. Enligt utskottets mening bör
resultatet av det nu aktuella utredningsarbetet avvaktas. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Övriga skattefrågor
Motionerna
I motion T28 yrkande 12 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m) tas ytterligare
skattefrågor upp. Enligt motionärerna krävs åtgärder som gör det attraktivt
att bo och verka i landet om Sverige skall kunna behålla tätpositionen som
IT-nation. För att ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem skall
kunna skapas bör personbeskattningen sänkas, kapitalskatterna sänkas och
förmögenhetsskatten slopas.
I motion T210 yrkande 50 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att rege-
ringen inte redovisar någon fortsättning på strategin med skattesubventione-
ring för hemköp av PC och att regeringen bör överväga den modell man valt
i USA där man får göra avdrag för programvara och dator oavsett vem man
är eller var man jobbar.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att i detta sammanhang
göra allmänna uttalanden om framtida skattesänkningar. Sådan frågor bör tas
upp i ett större ekonomisk-politiskt sammanhang där en avvägning kan göras
mot anspråken på resurser för ändamål som t.ex. vård, skola och omsorg.
Utskottet avstyrker T28 yrkande 12 även i denna del.
När det gäller förslaget i motion T210 om en generell möjlighet att göra
avdrag för utgifter för programvara och inköp av dator är utskottet inte berett
att tillstyrka en sådan. En så vittgående avdragsrätt skulle enligt utskottets
mening innebära en kraftig och oönskad snedvridning av konkurrensen på
detta område och omedelbart ge upphov till en mängd gränsdragnings-
problem. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Stockholm den 27 april 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Gran-
ström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Lena Sandlin-Hedman (s), Ma-
rie Engström (v), Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Margareta Cederfelt
(m) och Per-Olof Svensson (s).
Avvikande meningar
1. Skattelättnad för bredbandsanslutning - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:
Sverige har än så länge en unik tillväxtmöjlighet på IT-området. Men det är
viktigt att vår position befästs och förstärks så att nya möjligheter kan tas t
vara. Utvecklingen är snabb och det faktum att Sverige ligger långt framme i
dag jämfört med de flesta andra länder är ingalunda någon garanti för att vi
kommer att behålla vår ledande position i framtiden. I åtskilliga andra länder
sker nu en snabb utveckling, och vi kan räkna med allt hårdare konkurrens
redan de närmaste åren. Vårt försprång kan med andra ord snabbt förloras.
En fortsatt god utveckling kräver åtgärder inom områden som ekonomiska
incitament för företag och individer, arbetslagstiftningen, kompetensförsörj-
ningen och när det gäller en god infrastruktur för den digitala ekonomin.
Syftet måste vara att övervaka marknadsaktörerna och stärka konkurrensen.
Det är t.ex. inte statens uppgift att bygga svartfibernät med skattepengar elle
att bedriva osund konkurrens mot privata bolag som bygger eller redan har
byggt svartfibernät.
Ett viktigt regionalpolitiskt mål måste vara att det inte får bli väsentligt dy
rare för företag och konsumenter i glesbygd att tillgodogöra sig den nya
tekniken, och den regionala utvecklingen av bredbandskapaciteten bör följas
noga. Det är viktigt att beakta den snabba teknikutvecklingen för olika behov
och olika geografiska avstånd. Staten skall om så blir nödvändigt upphandla
bredbandskapacitet utan låsning till viss teknik.
När det gäller regeringens planer på en skattereduktion för bredbands-
anslutning är vi tveksamma. En stimulans kan utan tvivel påverka beteenden
i riktningar som må vara positiva, men det innebär samtidigt risker för sneda
konkurrenssituationer och onödiga kostnader för skattebetalare och konsu-
menter. Prisnivån hos leverantörerna av bredbandsuppkopplingar riskerar att
hållas uppe, och dessutom kan beslut om uppkoppling komma att fördröjas i
avvaktan på besked om hur det framtida stödet kommer att vara utformat.
Vad som anförts om skattelättnaden för bredbandsanslutning bör riksdagen
med bifall till motion T28 yrkande 6 i denna del som sin mening ge rege-
ringen till känna.
2. Skattelättnad för bredbandsanslutning - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:
Vi delar den bedömning regeringen gör om att hushåll och företag i alla delar
av Sverige inom de närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med
hög överföringskapacitet. Vi är också överens om att detta i första hand skall
ske i marknadens regi. De slutsatser vi sedan drar för att nå målet är helt
skilda ifrån regeringens. Regeringen vill öronmärka 8,325 miljarder kronor
för att Sverige skall få bredband. Vi anser i stället att staten bör gripa in d
marknaden inte räcker till.
Vi anser att staten först och främst bör stimulera en satsning på en kraftfull
telekommunikation i Sverige. Vi vill se en nätmarknad som påminner om
elmarknaden, där man skiljer på nätdelen och tjänstedelen. Det skall vara
möjligt för nya tjänsteföretag att köpa in sig på andras nät för att sälja tjän
ter till slutanvändaren.
Och vi anser att staten har ett alldeles särskilt ansvar för glesbygden.
Marknaden kommer med all säkerhet att se till att först storstäderna, sedan
alla större tätorter får tillgång till bredband i konkurrens och med ett flerta
tjänsteoperatörer att välja på. Men precis som med mobiltelefonins GSM-nät
kommer det att ta lång tid innan hela Sverige är täckt. Det är knappast ens
troligt att samtliga kvadratkilometer av landet någonsin kommer att täckas
om enbart marknadsmässiga villkor skall gälla. Här har staten en tydlig upp-
gift och det finns flera idéer om hur detta kan gå till: genom ROT-avdrag för
boende i glesbygdskommuner, rena investeringsbidrag till intresserade aktö-
rer, investeringsstöd via länsstyrelsernas regionala infrastrukturmedel, till
viss del via EU-medel.
När det gäller regeringens förslag om skattelättnad för bredbandsanslut-
ning kan detta vara ett sätt att nå målet om bredband till alla. Men förslaget
är otydligt, och remissinstanserna har olika åsikter om hur en stimulans bäst
kan ges till hushåll i glesbygd. Det är beklagligt att regeringen inte kunnat
samla sig till ett konkret förslag.
Vad som anförts om skattelättnad för bredbandsanslutning bör riksdagen
med bifall till motion T24 yrkande 14 i denna del som sin mening ge rege-
ringen till känna.
3. Skattelättnad för bredbandsanslutning - c
Rolf Kenneryd (c) anför:
Centerpartiet anser att staten bör stå som ägare till en heltäckande digital
infrastruktur, byggd på fiber till hushållen och företagen och finansierad
antingen genom abonnemangsavgifter eller genom koncessionsavgifter för
operatörerna, som i sin tur får ta ut avgifterna av konsumenterna. Förslag av
denna innebörd har lagts fram i två allmänna motioner under hösten 1999
som behandlas i detta ärende.
Med denna utgångspunkt framstår de överväganden m.m. som regeringen
redovisar i propositionen som en alltför låg ambitionsnivå. Vi har också
yrkat att propositionen avslås och att regeringen får i uppdrag att återkomma
med en ny proposition med konkreta förslag och tydliga åtaganden om att
snabba Internetförbindelser skall komma alla till del.
Av det anförda framgår att Centerpartiets alternativ med en
digital allemansrätt på ett bättre och snabbare sätt skulle ge hela
landet tillgång till en heltäckande infrastruktur och att någon
skattereduktion för bredbandsanslutning inte behövs med denna
lösning.
4. Skattelättnad för bredbandsanslutning - fp
Johan Pehrson (fp) anför:
Vi har en stark tilltro till att marknadens aktörer, producenter, företag och
privatpersoner kommer att lösa efterfrågan på hög överföringshastighet på
Internet precis som den löst efterfrågan på mobiltelefoner, datorer, telefaxar,
telefoner och mycket annat, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Som
liberaler har vi inga ideologiska blockeringar i att statligt ansvarstagande
eller stimulanser absolut inte får ske. Det är angeläget att exempelvis även
glesbygdsboende får tillgång till så god teknisk infrastruktur som möjligt.
Men vi har sett alldeles för många statliga engagemang både i Sverige och
utomlands som lett till helt andra effekter än stimulans för tillväxt och tek-
nisk utveckling.
Folkpartiet liberalerna vill påpeka att en riktad skattereduktion för kon-
sumtion innebär en mycket stor risk för att prisnivån på produkterna kan fort-
sätta att vara hög. Anslagen kan lika gärna komma bredbandsbolagen till
större del än konsumenterna. Man kan på politisk grund också ifrågasätta
varför just bredbandsanvändning skall skattereduceras. Teknikutvecklingen
kommer sannolikt också att göra att vi i framtiden får uppleva betydligt
billigare erbjudanden om bandbredd än vad vi ser i dag. Mobiltelefoner som
hade mycket höga priser under 1980-talet kunde exempelvis med bättre
utförande "kastas" efter konsumenterna några år senare.
Enligt en utredning av Demoskop, presenterad i Finanstidningen den 11
april, är 39 % av de boende utanför städerna "inte alls intresserade av snab-
bare" Internetuppkoppling. För många låginkomsttagare är det inte ens aktu-
ellt att köpa en dator till hemmet. Det faktum att det främst är stadsbor samt
människor med god ekonomi och datorvana som efterfrågar höghastig-
hetsinternet gör att vi ställer oss frågan om det över huvud taget är en klok
fördelningspolitik att subventionera dessas bredbandsuppkopplingar, eller
som vi tidigare nämnt att forcera fram en hastig utbyggnad av bredband till
vartenda hushåll, när det sannolikt kommer att komma en snabb utveckling
av bättre teknik till lägre priser.
Med det anförda tillstyrks motion T29 yrkande 7 om att planerna på en
skattereduktion för bredbandsanslutning inte skall genomföras.
5. E-handeln - c
Rolf Kenneryd (c) anför:
Redan i dag går staten miste om skatteintäkter, främst moms, genom handel
på Internet då användare beställer varor och produkter från länder utanför EU
som inte deklareras. I takt med att användningen ökar kommer även skatte-
bortfallet att accelerera. Även inom unionen, där moms erläggs i det land där
varan säljs, kommer skattekonkurrensen att tillta. Genom att söka på Internet
kan konsumenterna finna de varor de eftersöker i länder med lägre moms.
På grund av denna utveckling ökar kraven på samarbete inom skatteområ-
det, främst mellan de europeiska länderna. Det finns en risk att företag i
länder med höga skatter på försäljning av information missgynnas av detta,
då konsumenterna lika gärna kan vända sig till företag i andra länder och
köpa informationen.
Enligt det engelska analys- och forskningsinstitutet Institute of Directors,
IOD, riskerar myndigheterna i Storbritannien att redan detta år förlora 10
miljarder pund, eller upp mot en femtedel av den totala försäljningsskatten
till följd av att handel flyttar över på Internet. Risken för motsvarande situa
tion i Sverige är överhängande mot bakgrund av den datormognad som finns
här.
Enligt analysföretaget IDC kan man räkna med att 25 % av alla konsu-
menter handlar på Internet år 2002, och att den elektroniska handelns om-
sättning i Sverige då uppgår till 69 miljarder kronor, att jämföra med knappt
2 miljarder 1998. Om stora delar av Internethandeln flyttar utomlands inne-
bär detta inte bara påfrestningar för svenska företag, utan också för staten,
som går miste om såväl moms som beskattning av företagens vinster.
Det är angeläget att insikten om att informationsteknikens spridning inne-
bär påfrestningar på de nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder
nationellt. Det är nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens påverkan
på det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens inkomster. Rege-
ringen bör skyndsamt tillsätta en utredning för att bedöma dessa konsekven-
ser och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.
Detta bör ges regeringen till känna med bifall till motion T703 yrkande 14.
6. Personaloptioner - m, kd, fp
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson
(fp) och Margareta Cederfelt (m) anför:
Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst vad avser att locka till sig
kompetenta personer. Annars riskerar vår goda position att bli en kort histo-
risk parentes. Det behövs därför en politik som förstår de nya förutsättning-
arna och hur IT-branschen skall få växtkraft. Visionen måste tydligt adresse-
ra några viktiga punkter.
De ekonomiska villkoren för den snabbväxande IT-branschen är mer
gynnsamma i andra delar av världen. För IT-företag, som är globala i sin själ,
är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan plats än i
Sverige. För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om
den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och
personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas. Det betyder bl.a. att skatte-
och optionsregler måste vara konkurrenskraftiga, liksom att näringslivet
måste vara konkurrenskraftigt nog att behålla utvecklingen i landet.
Invest in Sweden Agency (ISA) har genomfört en intervjuundersökning
med personer i VD-befattning i 35 IT-företag. Vad avser svagheterna domi-
nerar helt de områden som rör möjligheten att rekrytera och belöna personal
både från Sverige och från utlandet. Här nämns förutom höga inkomstskatter
bl.a. reglerna för personaloptioner. Personaloptionerna beskattas oförmånligt
i Sverige beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomst-
skatter. Dessutom innebär lagstiftningen för personaloptioner att företagens
kostnader för personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför
särskilda problem för de små personalintensiva kunskapsföretag som saknar
finansiell styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar
negativt marknadens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintro-
duktion. Så länge personaloptioner belastas med socialförsäkringsavgifter
bör därför en förändring av betalningstidpunkten av dessa också övervägas.
Villkoren för personer med personaloptioner som tillfälligt arbetar i Sverige
måste också ses över. Konkurrensen från länder med förmånligare beskatt-
ningsregler för personaloptioner måste tas som utgångspunkt vid en översyn
av dessa regler.
Riksdagen bör med anledning av motionerna T28 yrkande 12 i denna del
och T24 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts
om beskattningen av personaloptioner.
7. Riskkapitalbolag - m, kd, c, fp
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd
(c), Johan Pehrson (fp) och Margareta Cederfelt (m) anför:
När det gäller finansiellt kapital råder det i Sverige i dag god tillgång på
riskvilligt kapital för vissa sektorer, bl.a. IT/telekom. Mycket av riskkapital
kommer från "venture capital" och från "företagsänglar", vilka karakteriseras
av ett aktivt engagemang i de företag i vilka investeringarna sker. Dessa
riskkapitalisters funktion är särskilt viktig inom nya, kunskapsintensiva
verksamheter där investeringarna ofta är immateriella och den framtida po-
tentialen svårbedömd.
Avgörande för den långsiktiga utvecklingen av riskkapitalmarknaden är
hur svenska skatter kan konkurrera med omvärlden. Genom allt öppnare
gränser, fria kapitalrörelser och snabb kommunikation har den internationella
konkurrensen ökat. Skillnaderna i beskattning får ett allt starkare och snabba-
re genomslag på investerarnas beteende. Flera inslag i det svenska skatte-
systemet har en klart negativ inverkan på riskkapitalmarknaden. Skatterna på
förmögenhet och kapitalinkomster tenderar att driva kapitalet ur landet. Detta
underminerar såväl skattebaser som verksamheter.
De mindre företagen, som i praktiken är starkt beroende av det inhemska
sparandet, får svårare att finansiera sig på ett konkurrenskraftigt sätt. När d
gäller stora företag påverkas ägarstrukturen genom ett ökat utländskt ägande.
Detta är i sig inte negativt men kan bli det om det i stor utsträckning är re-
sultat av skilda skatteregler.
Många svenska riskkapitalbolag drabbas speciellt av skatteregler som
missgynnar aktiva ägare (fåmansbolagsreglerna). I vissa sammanhang påver-
kas företag negativt av s.k. trippelbeskattning, där vinster dels beskattas i d
företag som finansieras, dels i det finansierande företaget och dels i utdel-
ningen från detta företag. Även reglerna för reavinstbeskattning ger inlås-
ningseffekter inom riskkapitalbolagen. Dubbelbeskattning och förmögen-
hetsskatt saknas i många länder. På flera håll har speciella lättnader för in-
vesteringar i småföretag införts, främst i syfte att investeraren skall kompen-
seras för den högre risk som är förenad med investeringar i onoterade bolag.
Skillnaden i beskattning mellan Sverige och andra länder riskerar att leda
till att än fler svenska riskkapitalbolag föredrar att ha sitt säte utomlands.
Faktum är att en stor del av det så kallade svenska riskkapitalet redan är
placerat utanför Sverige. Danmark genomför t.ex. för närvarande betydande
förändringar för att öka attraktionskraften för att riskkapital skall placeras
landet.
Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 ställt i utsikt att de ut-
redningar som nu arbetar med vissa företagsskattefrågor kommer att lämna
förslag som löser riskkapitalbolagens problem genom att kapitalvinster på
näringsbetingade aktier skattebefrias.
Vi anser att den aviserade förändringen skulle få stor betydelse för risk-
kapitalbolagens möjligheter att verka i Sverige och förutsätter att arbetet med
förslaget bedrivs skyndsamt så att det kan antas under hösten 2000. Risk-
kapitalbolagens verksamhet är viktig för IT-sektorn, och det vore enligt vår
mening olyckligt om regeringen skulle dröja med att lägga fram förslaget.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av motionerna T28 yrkande 12 i denna del och T24 yrkande 3.
8. Ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:
Vårt skattesystem måste vara internationellt konkurrenskraftigt när det gäller
beskattningen av arbetsinkomster, kapitalinkomster och företag.
När det gäller marknadsförutsättningarna för e-handel ligger Sverige långt
framme. Vi har av flera skäl goda  kommersiella förutsättningar för att få en
fungerande e-handel som utvecklas positivt. Men det är ett växande problem
att e-handelsföretagen flyttar och utvecklar sig i andra länder än i Sverige fö
att undvika den höga svenska momsen.
Vi måste också ha regler som gör det möjligt för den kunskapsintensiva
och snabbväxande IT-sektorn att i högre grad attrahera och behålla kvalifice-
rad personal i Sverige. Vi måste därför ha ett skattesystem för individer som
gör det lockande att komma till Sverige och att stanna här. Risken blir annars
att kommersialiseringen av resultaten från forskning och utveckling inte
kommer till stånd, alternativt förläggs till utlandet.
Utvecklingen mot kompetensdrivna och därmed individrelaterade investe-
ringar är speciellt tydlig inom IT-sektorn. Det immateriella kapitalet i form
av kunskap blir allt viktigare för konkurrenskraften, och det råder en global
konkurrens om utbildade personer. Regeringen skriver också i sin proposi-
tion att "det är viktigt att se Sverige som en global marknad även när det
gäller tillgången på kompetens". Slutsatsen av detta är att vi måste koppla
vår konkurrenskraft till omvärlden. Sänkt personbeskattning är ett villkor för
att skapa konkurrenskraftiga villkor för välutbildad arbetskraft. En avvecklad
statlig inkomstskatt skulle reducera problematiken kring personaloptioner
och fåmansbolag. Detta leder till att människor utbildar och specialiserar sig
samtidigt som det leder till en ökning av arbetskraftsutbudet. Därmed mins-
kar också riskerna för en skattedriven brain-drain.
En sänkning av kapitalinkomstskatterna skulle sänka tröskeln för omplace-
ringar i nya verksamheter och öka möjligheten för en optimal allokering av
finansiellt kapital. Detta minskar behovet av krångliga regler med risk-
kapitalavdrag, uppskjutande av reavinstskatt med mera. En sänkning av
kapitalinkomstskatterna skulle också minska incitamentet att placera kapita-
let utomlands.
Den nuvarande förmögenhetsbeskattningen leder till kapitalflykt och drar
därmed undan basen för finansiell verksamhet i Sverige. Kapitalförvaltning
läggs i ökande grad hos företag utanför Sverige. Om förmögenhetsbeskatt-
ningen slopades skulle det locka sparkapital till Sverige och därmed närmare
olika nationella investeringsobjekt. Framför allt skulle finansieringen av
småföretag då underlättas.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion T28 yrkande 12 i denna
del som sin mening ge regeringen till känna.
9. Avdragsrätt för programvara och dator - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:
Regeringen beskriver att bakom den snabba utvecklingen på IT-området
ligger en medveten strategi för att göra datorer tillgängliga för alla. Här
nämns skattesubventioneringen av företagsdatorer för anställda samt LO:s
och TCO:s program för hemköp av PC.
Detta har onekligen bidragit till att Sverige i dag ligger i täten vad gäller
tillgång till datorer och Internet. Men en strategi skall vara långsiktig och
innehålla flera steg. Regeringen redovisar inte fortsättningen på strategin.
Det finns även brister i dagens system: Hem-PC-programmet enligt dagens
modell påverkar pensionen negativt för låginkomsttagare. Hem-PC-pro-
grammet når inte studenter, pensionärer och arbetslösa.
Regeringen bör överväga den modell man valt i USA där man får göra av-
drag för programvara och dator oavsett vem man är eller var man jobbar.
Datorn får skrivas av på tre år.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion T210 yrkande 50 som sin
mening ge regeringen till känna.
Försvarsutskottets yttrande 1999/2000:FöU5y
Ett informationssamhälle för alla
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över propo
tion 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla, jämte motioner.
Försvarsutskottet
Regeringens överväganden och förslag
Regeringen anser att regler och system på IT-området bör vara sådana att de
skapar förtroende genom att vara
? säkra, förutsägbara och teknikneutrala,
?
? internationella,
?
? skydda individens integritet.
?
Det finns olika begrepp som beskriver säkerhet kring elektronisk informa-
tionshantering. Informationssäkerhet, som är det övergripande begreppet,
omfattar IT-säkerhet (traditionell datasäkerhet) och administrativ säkerhet
som är relaterad till hantering av information i olika verksamheter.
Begreppet IT-säkerhet används för att beskriva skydd av information i in-
formationsbehandlande tekniska system. IT-säkerhet kan delas upp i ADB-
säkerhet (bearbetning och lagring) och kommunikationssäkerhet.
Fortsättningsvis kommer huvudsakligen det vidare begreppet informa-
tionssäkerhet att användas. I följande avsnitt behandlas även ämnesområdet
informationsoperationer. Informationsoperationer är samlade och samordna-
de åtgärder i fred, kris och krig till stöd för politiska eller militära mål ge
att påverka eller utnyttja motståndares eller annan utländsk aktörs informa-
tion och informationssystem. Det kan ske genom att utnyttja egen informa-
tion och egna informationssystem samtidigt som dessa också måste skyddas.
Ett viktigt inslag är att påverka beslutsprocesser och beslutsfattande.
Det finns både offensiva och defensiva informationsoperationer. De ge-
nomförs i politiska, ekonomiska och militära sammanhang. Exempel på
informationsoperationer är t.ex. informationskrigföring, massmedie-
manipulation, psykologisk krigföring och underrättelseverksamhet.
Defensiva informationsoperationer är samordnade och samlade åtgärder i
fred, kris och krig avseende policy, operationer, personal och teknik för att
skydda och försvara information, informationssystem och förmåga till ratio-
nellt beslutsfattande.
Regeringens förslag
Regeringens förslag är att ansvaret för informationssäkerheten även fortsätt-
ningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag och organisationer som har
det normala verksamhetsansvaret.
Enligt regeringens bedömning bör för den närmaste framtiden tre områden
prioriteras: skydd mot informationsoperationer, ett säkrare Internet samt
elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik. En tvärsektoriell samord-
ning för IT-säkerhet och skydd mot informationskrigföring bör utformas.
Bakgrunden till regeringens förslag är att riksdagen med anledning av
1996 års IT-proposition gav regeringen till känna sin syn på behovet av ett
mer samlande och samordnande ansvar för IT-säkerhetsfrågorna än för när-
varande (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). I det sammanhanget skulle
behovet av att koordinera Sveriges medverkan i det internationella IT-
säkerhetsarbetet beaktas. Riksdagen ansåg vidare att regeringen skulle åter-
komma till riksdagen med en utvecklad strategi på IT-säkerhetsområdet, där
regeringen preciserar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet inordnas i
det nationella handlingsprogrammet för IT samt hur säkerhetsarbetet bör
organiseras.
Regeringens syn på arbetet har breddats från IT-säkerhet till informations-
säkerhet och informationsoperationer. Under år 1999 har regeringen be-
handlat informationsoperationer och informationssäkerhet i propositionerna
Förändrad omvärld - omdanat försvar (prop. 1998/99:74) och Det nya för-
svaret (prop. 1999/2000:30).
Arbetet med att organisera ett mer samlande och samordnande ansvar
för informationssäkerhetsfrågor
Regeringen har i propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) kon-
staterat att informationssäkerhetsarbetet måste ske hos de myndigheter, fö-
retag och organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. Att re-
spektive myndighet vidtar åtgärder för att säkerställa detta faller därmed
inom ramen för det departements ansvarsområde under vilket myndigheten
etc. lyder.
Sedan riksdagen begärde att regeringen ytterligare skulle samla och sam-
ordna arbetet inom IT-säkerhetsområdet (prop. 1995/96:125, bet.
1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) har frågan breddats och flera utredningar
har belyst området. Såväl arbetsgruppen om informationskrigföring och
Statskontoret har i rapporter understrukit vikten av en bättre samordning av
IT-säkerhetsarbetet och skyddet mot informationskrigföring.
Regeringen delar utredningarnas bedömningar att samordningen behöver
förbättras. Frågan om vad samordningsansvaret bör omfatta, och hur det
skall organiseras, behandlas inom ramen för en utredning om det civila för-
svaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Rege-
ringen har beslutat om direktiv (dir. 1999:63) för en särskild utredare med
uppgift att lämna förslag till principer för att åstadkomma en förbättrad hel-
hetssyn när det gäller planeringen för civilt försvar och beredskapen mot
svåra påfrestningar på samhället i fred.
Utredaren skall bl.a., efter analys av nuvarande ansvars- och roll-
fördelning, föreslå hur utformningen av en tvärsektoriell samordning för IT-
säkerhet och skydd mot informationskrigföring bör utformas. Det är naturligt
att i detta samarbete beakta frågan om Sveriges medverkan i det internatio-
nella arbetet inom området.
Ansvarsfördelning
I dag ingår IT-system eller ett beroende av IT-system i nästan all verksamhet
i samhället. Arbetet med IT-omställningen inför år 2000 har tydligt visat
detta. I dagens samhälle är det i princip omöjligt att urskilja informations-
system och därmed informationssäkerheten ur den dagliga verksamheten.
Vad gäller verksamhetsansvar, att varje myndighet ansvarar för den egna
verksamhetens informationssäkerhet, finner regeringen att Statskontorets
förslag är vad som gäller för närvarande och ser ingen anledning att ändra
detta. Varje myndighet har ett självständigt förvaltningsansvar.
Utöver detta uppmärksammas informationssäkerhetsfrågorna alltmer både
i totalförsvarsplanering och när det gäller beredskapen för svåra påfrestning-
ar på samhället i fred.
Staten ställer krav på myndigheter som skall kunna bedriva verksamhet
under höjd beredskap genom beredskapsförordningen. Detta innebär att
myndigheterna måste ha fungerande system även i fred.
Informationssäkerhetsarbetet i det nationella handlingsprogrammet
För den närmaste framtiden har regeringen valt att i det nationella handlings-
programmet prioritera tre områden:
? skydd mot informationsoperationer,
?
? ett säkrare Internet samt
?
? elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik.
?
Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen inom områ-
det och vid behov prioritera nya eller andra områden i informationssäkerhets-
arbetet.
Skydd mot informationsoperationer
Regeringens arbete med informationssäkerhet bör bl.a. syfta till att öka skyd-
det mot informationsoperationer.
Det är nödvändigt med ett fortsatt och fördjupat arbete kring frågor som
rör skyddet mot informationsoperationer, informationssäkerhet och IT-
säkerhet. Gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som åtgärder för
att motstå informationskrigföring (eller andra informationsoperationer) och
åtgärder för att öka IT-säkerheten är enligt regeringen diffus. Utvecklingen
inom området informationskrigföring ställer ökade krav på den grundläggan-
de IT-säkerheten i samhället.
Det är viktigt för Sverige att aktivt stödja internationella avtal och regler
inom detta område som snabbt internationaliseras. Informationsoperationer
och informationskrigföring har bl.a. behandlats i Förenta nationerna, en G8-
kommitté och i EU:s ministerråd.
Ett säkrare Internet
Regeringens arbete skall bidra till ett säkrare Internet. Regeringen anser att
ett säkrare Internet skulle innebära en snabb och effektiv höjning av säker-
heten för många aktörer i samhället.
Under de senaste åren har användningen av Internet ökat mycket kraftigt.
Stora grupper av användare har blivit beroende av Internet som kommunika-
tions- och informationsväg. Informationsutbytet mellan myndigheter, företag
och medborgare ökar dramatiskt. Myndigheter och företag använder i allt
större utsträckning elektroniska tjänster och Internet för tjänster och förmed-
ling av information. Alltfler hushåll använder Internet för att kommunicera
med varandra, med myndigheter, med sina arbetsplatser och med företag.
Regeringen menar att en säker infrastruktur för Internet utgör en viktig del i
arbetet med samhällets informationssäkerhet.
Elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik
Med den ökande kommunikationen ökar exponeringen av den information
som hanteras. Hoten mot informationssystemen och kraven på säkerheten i
dessa ökar och ändrar karaktär.
Den ökade användningen av elektronisk kommunikation innebär krav på
system som medger säker identifiering, att ett meddelande inte har förändrats
under överföringen, samt att man skall kunna skydda information från insyn.
För att uppnå detta kan olika former av krypteringsteknik användas.
Staten kan skapa förutsättningar för en ökad användning av säkerhetstek-
nik genom att undanröja eventuella legala hinder. Det är viktigt att den of-
fentliga förvaltningen med gemensamma ansträngningar börjar använda
system för säker elektronisk kommunikation och driver på denna utveckling i
samhället. Regeringen anser att användning av krypteringsteknik för att
åstadkomma säkra elektroniska kommunikationer utgör en viktig del av
arbetet för att förbättra samhällets informationssäkerhet.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion T28 (m parti) att säkerhetsmedve-
tandet är lågt i såväl offentlig som privat sektor. Den enda metod som står til
buds för att skapa säkerhet i en öppen digital miljö som Internet är använd-
ning av kryptering. Med stark kryptering når signaturer och nycklar den
säkerhetsnivå som det digitala samhället behöver.
Sverige bör  under sitt ordförandeskap i EU ta initiativ till en konferens om
åtgärder och arbete i Europa för att skydda den kritiska digitala infrastruktu-
ren. Elektroniska signaturer är en viktig beståndsdel i de elektroniska affä-
rerna, men förtroendet för och bruket av dessa uppstår inte via lagstiftning.
Kristdemokraterna delar i motion T24 (kd kommitté) regeringens uppfattning
att den myndighet eller organisation som har verksamhetsansvar också an-
svarar för informationssäkerheten. Det innebär inte att regeringen saknar ett
sammanhållande ansvar för att koordinera det internationella IT-
säkerhetsarbetet. Regeringen bör snarast ta initiativ med anledning av Do-
männamnsutredningens förslag samt påskynda arbetet med elektroniska
signaturer.
Folkpartiet liberalerna anser i motion T29 (fp kommitté) att det är viktigt att
känslig information hanteras på ett sådant sätt att riskerna för intrång i per-
sonlig och affärsmässig integritet blir så små som möjligt. Regeringens för-
slag till ansvar för informationssäkerheten är lika rimligt som okontroversi-
ellt; informationssäkerheten kan inte betraktas som något annat än en normal
del av verksamheten. Folkpartiet föreslår (yrkande 1) att det skall ställas kra
på revision av IT-säkerheten på alla myndigheter som hanterar information
som är känslig för enskilda, företag, organisationer eller för samhället i stor
IT-revisionen bör utföras av experter som är fristående från de myndigheter
som granskas.
I motion T25 av Bengt-Göran Hansson (s) betonas att behovet av ett sam-
manhållande organ för säkerhetsfrågor kommer att öka mycket kraftigt ju
fler som blir användare och ju snabbare den tekniska utvecklingen blir. Skall
regering och riksdag kunna hålla jämna steg med den mycket snabba utveck-
lingen blir det nödvändigt att myndigheter, organisationer och företag i Sve-
rige snarast bildar ett IT-institut för utveckling och säkerhet, samt att någon
statlig myndighet får till ansvar att vara samordnare i säkerhetsfrågor.
Försvarsutskottets överväganden
Hotet mot informationssamhället har fått ökad betydelse i takt med att sam-
hällsviktiga system och funktioner blir beroende av informationsteknik. Den
internationella utvecklingen inom området har tydligt visat att hela samhället
berörs - inte bara den offentliga förvaltningen. Hela samhällets beroende och
dess sårbarhet har därför även en stor säkerhetspolitisk betydelse. Utgångs-
punkten för beredskap och skyddsåtgärder är inte primärt knutet till skyddet
av Sveriges territorium utan i högre grad till behovet att skydda svenska
intressen och nationella tillgångar, t.ex. en funktionssäker samhällsviktig
infrastruktur, såväl i fred som i kris och krig. En nationell samordning och et
sektorsövergripande ansvar för planering och exekutiva åtgärder blir därmed
nödvändigt.
Regeringen pekar i propositionen på att det finns både offensiva och defensi-
va informationsoperationer. De genomförs i politiska, ekonomiska och mili-
tära sammanhang. Exempel på informationsoperationer är t.ex. informa-
tionskrigföring, massmediemanipulation, psykologisk krigföring och under-
rättelseverksamhet.
Enligt försvarsutskottets mening behöver begreppen i den säkerhetspolitis-
ka dimensionen utvecklas. Sålunda bör man skilja på informationsoperatio-
ner å ena sidan och informationskrigföring i kris och krig å den andra sidan.
Informationsoperationer kan förekomma i hela spektrumet fred-kris-krig
medan informationskrigföring enligt utskottets mening är en militär aktivitet
riktad mot vårt militära försvar och därmed i huvudsak är Försvarsmaktens
ansvar.
I sitt yttrande (1995/96:FöU4y) över 1996 års IT-proposition till trafikut-
skottet framhöll försvarsutskottet att det saknades ett uttalat samlat ansvar f
sårbarhets- och säkerhetsaspekterna på departements- eller myndighetsnivå
för informationstekniken. Ett betydande antal myndigheter inom staten har
viktiga uppgifter och stor kompetens inom IT-säkerhetsområdet - var och en
dock inom sitt speciella ansvarsområde. Ingen myndighet har emellertid av
regeringen getts ett sammanhållet ansvar för helheten och för att ha en sam-
lad överblick inom området. Försvarsutskottet anförde mot denna bakgrund
följande:
- Utskottet anser för sin del att den av regeringen aviserade arbetsgruppen
för att följa hot- och sårbarhetsaspekterna är otillräcklig med hänsyn till de
krav som numera bör ställas, dels mot bakgrund av vad riksdagen uttalat
under 1987/88 års riksmöte, dels mot bakgrund av den vidgade hotbilden
och den betydelse som samhällets infrastruktur har både i fred, kriser och i
krig - särskilt lednings- och informationssystemen. Regeringen har anled-
ning att inför propositionen om 1996 års försvarsbeslut på nytt överväga
frågorna om informationsteknikens särskilda betydelse för totalförsvaret
och hur en hög säkerhet för denna skall ordnas redan i fred. Utskottet har
vidare inhämtat att regeringen under hösten 1996 avser att genom en pro-
position lämna riksdagen förslag i anledning av Hot- och  riskutredningens
förslag. Med hänsyn till ämnets särskilda betydelse förordar utskottet
emellertid att riksdagen ger regeringen i uppdrag att organisera ett mer
samlande och samordnande ansvar för IT-säkerhetsfrågorna än för närva-
rande. I det sammanhanget bör behovet av att koordinera Sveriges med-
verkan i det internationella IT-säkerhetsarbetet beaktas. Utskottet anser vi-
dare att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi
på IT-säkerhetsområdet, där regeringen preciserar statens ansvar och anger
hur säkerhetsarbetet inordnas i det nationella handlingsprogrammet för IT
samt hur säkerhetsarbetet bör organiseras. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
-
Trafikutskottet delade försvarsutskottets uppfattning att informationstekniken
har genomgripande effekter på samhällets säkerhet och sårbarhet. Enligt
trafikutskottets uppfattning borde därför riksdagen som sin mening ge rege-
ringen till känna vad försvarsutskottet i sitt yttrande anfört dels om organisa
tionen av ett mer samlande och samordnande ansvar för IT-
säkerhetsfrågorna, dels om att regeringen bör återkomma till riksdagen med
en utvecklad strategi på området.
Försvarsutskottet anslöt sig i samband med den säkerhetspolitiska kontroll-
stationen våren 1999 till regeringens bedömning om behovet av en samman-
hållen strategi för informationskrigföring och samhällets IT-säkerhet. Ut-
skottet ansåg att det krävdes ett samlat grepp om detta nya område och att
ansvaret på myndighetsnivå måste definieras och läggas fast. Utskottet påta-
lade behovet av att komma i gång snabbt med det fortsatta arbetet.
Försvarsberedningen har vid flera tillfällen behandlat frågan om hoten mot
informationssäkerheten, senast i rapporten Ds 1999:55 Europas säkerhet -
Sveriges försvar.
I rapporten framhåller försvarsberedningen bl.a. följande:
- Försvarsberedningen vill avslutningsvis betona att det är nödvändigt med
ett fortsatt och fördjupat arbete kring frågor som rör skyddet mot informa-
tionsoperationer och IT-säkerhet. Det krävs ett samlat grepp om detta nya
område och ansvaret på myndighetsnivå måste snarast definieras och läg-
gas fast. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av att olika myndigheter
i brist på styrning agerar självständigt till förfång för möjligheten att få ti
stånd en samlad lösning. Frågan om samhällets sårbarhet i detta hänseende
är säkerhetspolitiskt av stor betydelse. Försvarsberedningen avser därför
noga följa utvecklingen inom detta område och hur regeringens arbete
fortskrider.
-
Regeringen anmäler i propositionen att frågan om vad samordningsansvaret
bör omfatta, och hur det skall organiseras, behandlas inom ramen för en
utredning om det civila försvaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred. Regeringen har beslutat om direktiv (dir. 1999:63) för en
särskild utredare med uppgift att lämna förslag till principer för att åstad-
komma en förbättrad helhetssyn när det gäller planeringen för civilt försvar
och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.
Utredaren skall bl.a., efter analys av nuvarande ansvars- och roll-
fördelning, föreslå hur utformningen av en tvärsektoriell samordning för IT-
säkerhet och skydd mot informationskrigföring bör utformas. Det är naturligt
att i detta samarbete beakta frågan om Sveriges medverkan i det internatio-
nella arbetet inom området.
Regeringen har i de ursprungliga direktiven förutsatt att utredaren skulle
lämna en delrapport senast den 1 april år 2000 om informationskrigföring
och IT-säkerhet. Enligt vad utskottet erfarit kommer delrapporten att lämnas
under början av år 2001. Tidsutdräkten är beklaglig. Därmed ökar risken för
att den föreliggande bristen på nationell styrning som nu råder kommer att
leda till en försvårad samordning över sektorsgränserna.
Försvarsutskottet delar regeringens uppfattning att ansvaret för informations-
säkerheten även fortsättningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag och
organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. Ställningstagandet
är - som anförs i motion T29 - okontroversiellt. Informationssäkerheten kan
inte betraktas som något annat än en normal del av verksamheten.  Denna
ordning är emellertid inte tillräcklig. Tvärsektoriella hot kräver tvärsektori-
ella lösningar. Ansvarsfrågorna i ett mer nationellt perspektiv måste nu äntli-
gen klaras ut. Det är utskottets mening att den utredare som nu arbetar måste
lämna förslag till hur en tvärsektoriell samordning för IT-säkerhet och skydd
mot informationskrigföring i Sverige bör utformas.
Utskottet erinrar om riksdagens tidigare tillkännagivande i frågan (bet.
1995/96:TU19). Försvarsutskottet utgår således från att regeringen snarast
därefter återkommer till riksdagen med förslag som redovisar de konkreta
åtgärder - och eventuella författningsförslag - som behövs för ett mer samlat
ansvarstagande för Sveriges informationssäkerhet än hittills.
Stockholm den 27 april 2000
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Karin
Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),
Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),
Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur Egervärn (c), Runar
Patriksson (fp), Laila Bäck (s), Berndt Sköldestig (s) och Amanda Agestav
(kd).
Socialutskottets yttrande 1999/2000:SoU7y
Ett informationssamhälle för alla
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 6 april 2000 beslutat bereda bl.a. socialutskottet till
fälle att yttra sig över regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informa-
tionssamhälle för alla jämte motioner i de delar som berör utskottets bered-
ningsområde.
Socialutskottet begränsar yttrandet till motionerna 1999/2000:T24 (kd) yr-
kande 16 och 1999/2000:T28 (m) yrkande 21 vilka berör främst avsnitten 5.5
och 5.6 i propositionen.
Socialutskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag på mål, inriktning och prioritering av områden
för IT-politiken.
Regeringen anför att informationstekniken präglas av snabbhet och gräns-
löshet och att utvecklingen påverkar oss alla och förändrar våra levnadsvill-
kor. Regeringen anser att tidigare angivna grundläggande mål kan ligga kvar
men att de behöver utvecklas och preciseras. Det gäller också de prioriterade
åtgärdsområdena.
Mot bakgrund av att Sverige redan är en ledande IT-nation bör ambitionen
vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för
alla. För att uppnå detta krävs målmedvetna insatser inom varje politikom-
råde. Regeringens strävan är att IT-politiken skall bidra till ökad måluppfyl-
lelse av de allmänna politiska målen och man föreslår en inriktning som skall
vara vägledande. Regeringen föreslår vidare att statens insatser främst ska
prioritera tre uppgifter. Dessa är tilliten till IT, kompetensen att använda IT
samt tillgänglighet till informationssamhällets tjänster.
IT inom vissa områden
Propositionen
Regeringen anför att utvecklingen inom IT-området för många människor
med funktionshinder kan innebära ökade möjligheter att kommunicera med
andra. Att nära följa och ta del av hälso- och sjukvård, utbildning, kultur,
samhällsdebatt och underhållning kan höja livskvaliteten väsentligt för
många som annars skulle ha svårt att ta del av samhällets tjänster och aktivi-
teter. Många barn med funktionshinder kan t.ex. om de har tillgång till dato-
rer med bra program och styrhjälpmedel leka som andra barn. Vid datorn kan
elever i skolan också arbeta i sin egen takt och på sin egen nivå vilket kan
stärka självkänslan.
Enligt propositionen skall personer med funktionshinder ha tillgång till och
kunna använda de IT-system som byggs upp. Särskilda lösningar för perso-
ner med funktionshinder skall så långt som möjligt undvikas. IT-systemen
skall vara så flexibelt utformade att de går att utnyttja av så många som möj-
ligt och med samma utrustning som andra. Den offentliga sektorn bör vara
ett föredöme och kunna ställa krav på tillgänglighet och användbarhet vid
upphandling av IT-system. En generell tillgänglighet är samhällsekonomiskt
lönsam och bör eftersträvas. En satsning från statens sida bör på olika sätt
innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveckling.
Enligt propositionen pågår vidare en långsiktig satsning för att stärka pati-
entens ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Därvid betonas behovet av
att förbättra vårdens tillgänglighet och att öka patientens inflytande och
delaktighet. Tillgången till information är en avgörande förutsättning för
patientens möjligheter att utöva självbestämmande i vården. Ett aktivt ut-
vecklingsarbete för att finna nya vägar för patientinformation har påbörjats.
På nationell, regional och lokal nivå utvecklas alltfler informationssystem för
patientinformation. Där finns bl.a. information om hälsa, sjukdomar, funk-
tionshinder, behandlingsmetoder, läkemedel, hjälpmedel, egenvård och pa-
tienträtt. Den ökade tillgången till information och den ökade komplexiteten
medför också ett ökat behov av hjälp att hitta den önskade informationen.
För att informationen skall nå ut till patienter, anhöriga, vårdpersonal etc.
behövs organisatoriska enheter på lokal nivå med kompetens att utnyttja
systemen. I detta syfte har patientinformationscentraler byggts upp på många
håll i landet.
Regeringen anför att det inom ramen för den s.k. Dagmaröverenskommel-
sen har anvisats medel som stöd för IT-utvecklingen i hälso- och sjukvården.
Syftet är att stärka samspelet mellan olika vårdnivåer och vårdgivare, vilket
bedöms kräva en ökad och bättre samverkande användning av IT. Gemen-
samma synsätt och standarder bör etableras och tillämpas. En gemensam
infrastruktur eller plattform för IT i hälso- och sjukvården bör införas för at
möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. Fortsatta överväganden kommer
att ske beträffande hur det ovan angivna samspelet kan stärkas. Med ett
utvecklat IT-stöd kan vården arbeta på ett nytt och mer effektivt sätt. Det kan
t.ex. gälla förbättrade kommunikationshjälpmedel men även bättre hjälpme-
del för att kvalitetssäkra vårdinsatser och effektivt kunna analysera mät-
ningar och prov. Nära kopplat till detta är behovet av vidareutveckling av de
administrativa stödsystemen. Bl.a. bör bedömning av vårdbehov och re-
sursinsatser underlättas.
Motioner
I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförs om funktionshindrade och IT
(yrkande 16). Motionärerna anför att informationstekniken kan vara till stor
hjälp för funktionshindrade människor i vardagen. Mobiltelefonens SMS-
meddelanden kan göra att hörselskadade kan kommunicera med sin familj
eller sitt arbete. Ett talprogram kan ge blinda människor möjlighet att sköta
ett arbete eller studera. Motionärerna anser som grundprincip att alla IT-
system skall utformas så att alla medborgare oavsett funktionshinder skall
kunna kan ta del av dem. Särskilt bör uppmärksammas de synskadades möj-
ligheter att ta del av IT-infrastrukturen. Motionärerna anför vidare att de
ställer sig bakom regeringens förslag i propositionen att en försöksverksam-
het för personer med funktionshinder bör inledas när det gäller möjligheterna
till förbättrade levnadsvillkor med hjälp av produkter och tjänster som kräver
hög överföringskapacitet inom telekommunikationsområdet.
I motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om ett svenskt " National Institute of Health"
(yrkande 21). Motionärerna anför att den biomedicinska forskningen i
Sverige håller hög internationell klass. För att kunna kraftsamla och
optimalt tillvarata den potential som finns inom medicin, bioteknik,
hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg och arbetsmiljö
bör en svensk motsvarighet till det amerikanska "National Institute of
Health" inrättas. Motionärerna betonar att Sveriges goda IT-position
kommer att få avgörande betydelse för denna verksamhets framgång.
Tidigare behandling
Socialutskottet bereddes med anledning av proposition 1995/96:125 Åtgärder
för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik tillfälle att
yttra sig till trafikutskottet. I yttrandet 1995/96:SoU4y Åtgärder för att bred
da och utveckla användningen av informationsteknik anförde utskottet i sin
bedömning (s. 4) bl.a. följande:
Enligt utskottet är den s.k. telemedicinen ett utmärkt exempel på den nytta
hälso- och sjukvården kan förväntas ha av IT-utvecklingen. Med hjälp av
telemedicin kan tillgången på hälso- och sjukvård och expertkunskap spridas
geografiskt. Telemedicinen bör kunna medföra både kvalitetsförbättringar
och effektiviseringar inom hälso- och sjukvården. För att fullt ut kunna ut-
nyttja telemedicinens möjligheter kan dock organisatoriska och strukturella
förändringar krävas. Tillämpning och utvecklingsarbete sker inom ett stort
antal medicinska specialiteter och på flera håll i Norden, bl.a. i Tromsö i
Norge. En delegation inom utskottet besökte förra året regionsjukhuset i
Tromsö och informerades om arbetet med dessa frågor. Ett forskningspro-
gram finns också inom EU. Endast ett fåtal applikationer av telemedicinen
används dock i daglig rutinsjukvård. Ett fortsatt utrednings- och utvärde-
ringsarbete krävs därför. Utskottet vill betona vikten av att integritetsfrå-
gorna noga  uppmärksammas för att förtroendet för hälso- och sjukvården
skall kunna upprätthållas. Spri bör därför som anges i propositionen aktivt
arbeta med dessa frågor, och den av Spri påbörjade satsningen avseende IT-
säkerhet och integritet inom hälso- och sjukvården fullföljas. De kontinuer-
ligt förda och individbaserade register  över personer som  insjuknar i olika
sjukdomar, t.ex. Socialstyrelsens cancerregister, måste få en utformning som
garanterar den enskildes rätt till integritet. Ur integritetssynpunkt och även
med tanke på forskningen bör möjligheten prövas att upprätta regionala
register, som vid behov kan användas nationellt. T.ex. kan så kallade pekar-
register användas för olika sjukdomar. För att kunna  påverka synen inom
Europa på frågor om personlig integritet inom hälso- och sjukvården är det
betydelsefullt att Sverige medverkar i det  europeiska arbetet inom detta
område. Utskottet har ingen erinran mot det IT-program som anges i propo-
sitionen för att bredda och utveckla användningen av IT inom hälso- och
sjukvården.
I regeringens skrivelse 1999/2000:21 angående den s.k. Dagmaröverens-
kommelsen för år 2000 anförs bl.a. följande (s. 8):
Det finns behov av ett nationellt organ för strategiska frågor på IT-området
och som arbetar på uppdrag och med finansiellt stöd av alla sjukvårdshu-
vudmän och vårdgivare, såväl offentliga som privata. Landstingsförbundet
utreder för närvarande de närmare formerna för ett sådant nationellt organ.
Inriktningen är att organisationen skall vara i funktion fr.o.m. årsskiftet
1999/2000. För detta ändamål har parterna enats om att avsätta 10 miljoner
kronor år 2000.
Utskottet har vidare behandlat ett antal motionsyrkanden rörande IT-frågor i
betänkande 1999/2000:SoU9 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. I sin bedöm-
ning  (s. 38-39) anförde utskottet följande:
Utskottet delar inställningen i motion - - - att det är angeläget att olika en-
heter i vården på ett enkelt sätt kan kommunicera med varandra och därvid
utnyttja de möjligheter som informationstekniken ger. Inom Landstingsför-
bundet har ett projekt för IT-samverkan nyligen startats. Vidare pågår en
utredning inom förbundet med sikte på att ett fristående och självständigt IT-
samverkansorgan skall kunna inrättas vid årsskiftet 2000/2001. - - -
Socialutskottets bedömning
Utskottet erinrar om att regeringen nyligen i proposition 1999/2000:79 Från
patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
tagit upp frågeställningar och farhågor på ett sätt som i stor utsträckning
anknyter till vad som anförs i motion T24 (kd) yrkande 16. I propositionen
konstateras nämligen att regeringen just nu förbereder en omfattande sats-
ning på IT-området. Syftet är att skapa en god och bred användning av IT
som gynnar både producenter och konsumenter och som ökar välfärd och
livskvalitet. För t.ex. personer med funktionshinder kan den nya IT-tekniken,
rätt använd, skapa nya och ökade möjligheter att ta del av samhällets utbud
av varor, tjänster, information m.m. och underlätta kommunikationen män-
niskor emellan. Men samtidigt, anförs det, finns det en risk för att nya kom-
munikationsmönster och ny teknik kan innebära att funktionshindrade perso-
ner ställs utanför utvecklingen och således inte har möjligheter att ta del av
de positiva effekterna som t.ex. bredbandstekniken kan medföra. Det kon-
stateras vidare att frågor om synskadade och deras tillgång till information på
Internet är ett område som bör ses över närmare. Det poängteras att nya
tjänster och produkter inom IT-området måste göras tillgängliga och använd-
bara för alla. En generell tillgänglighet är samhällsekonomiskt lönsam och
bör eftersträvas. Staten har här en viktig roll när det gäller att påverka till
karna av nya system och produkter och att styra utvecklingen i mer tillgäng-
lig riktning. En satsning från statens sida på t.ex. bredbandsinfrastruktur bör
på olika sätt innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveckling. I propo-
sitionen görs bedömningen att det är viktigt att funktionshindrade personers
behov beaktas tidigt i en kommande satsning inom bredbandsområdet.
Socialutskottet ställer sig bakom dessa bedömningar. Motionsyrkandet är i
allt väsentligt  tillgodosett.
Utskottet anser att en fortsatt gynnsam utveckling av IT-området är av största
betydelse för att forskningen i Sverige skall kunna bibehållas på en hög
vetenskaplig nivå. Utskottet anser emellertid inte, vilket också har redovisats
i ett till utbildningsutskottet avgivet yttrande, 1999/2000:SoU6y, med anled-
ning av proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisa-
tion för forskningsfinansiering, att det i Sverige bör inrättas en svensk mot-
svarighet till det amerikanska "National Institute of Health". Något tillkän-
nagivande till regeringen bör därför inte göras.
Med hänvisning till det anförda anser socialutskottet att trafikutskottet bör
avstyrka bifall till motion T28 (m) yrkande 21.

Stockholm den 4 maj 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister (m), Susanne
Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Leif Carlson
(m), Hans Karlsson (s), Elisebeht Markström (s), Cristina Husmark Pehrsson
(m), Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp),
Lars Elinderson (m), Tullia von Sydow (s), Lena Olsson (v), Rosita Rune-
grund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Avvikande mening
IT inom vissa områden
Chris Heister, Leif Carlson, Cristina Husmark Pehrsson och Lars Elinderson
(alla m) anser att utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att regeringen nyligen i proposition 1999/2000:79 Från
patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
tagit upp frågeställningar och farhågor på ett sätt som i stor utsträckning
anknyter till vad som anförs i motion T24 (kd) yrkande 16. Syftet är att skapa
en god och bred användning av IT som gynnar både producenter och konsu-
menter och som ökar välfärd och livskvalitet. För t.ex. personer med funk-
tionshinder kan den nya IT-tekniken, rätt använd, skapa nya och ökade möj-
ligheter att ta del av samhällets utbud av varor, tjänster, information m.m.
och underlätta kommunikationen människor emellan. Men samtidigt, anförs
det, finns det en risk för att nya kommunikationsmönster och ny teknik kan
innebära att funktionshindrade personer ställs utanför utvecklingen och såle-
des inte har möjligheter att ta del av de positiva effekterna som t.ex. bred-
bandstekniken kan medföra. Det konstateras vidare att frågor om synskadade
och deras tillgång till information på Internet är ett område som bör ses över
närmare. Det poängteras att nya tjänster och produkter inom IT-området
måste göras tillgängliga och användbara för alla. En generell tillgänglighet
bör eftersträvas.  I propositionen görs bedömningen att det är viktigt att funk
tionshindrade personers behov beaktas tidigt i en kommande satsning inom
bredbandsområdet. Utskottet delar  emellertid inte regeringens förslag om ett
nytt statligt stomnät. Som framhålls i motion T28 (m) skall staten  inte med
skattesubventioner gå in och konkurrera med de bredbandsaktörer som redan
etablerat sig på marknaden. Verksamheten skall vara förenlig med marknads-
ekonomi och konkurrens på lika villkor. Angelägna utbyggnader, som inte är
kommersiellt möjliga, kan komma till stånd genom att staten upphandlar
bredbandstjänster. Utskottet anser inte att skattemedel skall låsas vid en
speciell teknik eftersom teknikutvecklingen går så fort. Staten ska inte syssla
med sådant som andra gör lika bra eller bättre.
Motionsyrkandet  T24 (kd) yrkande 16 är i allt väsentligt  tillgodosett med
vad utskottet nu anfört.
Utskottet anser att det behövs en politik som förstår de nya förutsättningarna,
med en vision för att IT-branschen skall kunna växa i Sverige.
Den biomedicinska forskningen i Sverige håller hög internationell klass.
För att kunna kraftsamla och optimalt tillvarata den potential som finns inom
medicin, bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg
och arbetsmiljö anser utskottet att ett institut för hälsa och medicin, dvs. en
svensk motsvarighet till det amerikanska "National Institute of Health", bör
inrättas. Ett sådant institut blir en stark forskningsfinansiär med ansvar för
hela det samlade hälsovetenskapliga spektret. Institutet skall ha möjlighet att
etablera särskilda institutioner för avancerad forskning. Utskottet är positivt
till att substantiella resurser anslås till den nya organisationen. Sveriges go
IT-position bl.a. inom bioinformatiken, som är en snabbt växande del av
biotekniken, kommer enligt utskottet att kunna få en avgörande betydelse för
verksamhetens framgång.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion T28 (m) yrkande 21
bör ge regeringen detta till känna.

Utbildningsutskottets yttrande 1999/2000:UbU5y
Ett informationssamhälle för alla
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 6 april 2000 beslutat att bereda bl.a. utbildningsut-
skottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 1999/2000:86 Ett
informationssamhälle för alla jämte eventuella motioner i de delar som berör
respektive utskotts beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i det följande dels vissa motioner som
väckts med anledning av propositionen, dels ett fåtal yrkanden från allmänna
motionstiden 1999 som trafikutskottet har meddelat kommer att behandlas i
dess betänkande med anledning av propositionen och som berör utbildnings-
utskottets beredningsområde, dels ett antal yrkanden från allmänna motions-
tiden 1999 som remitterats till utbildningsutskottet och som har sådan berö-
ring med propositionen att utbildningsutskottet har beslutat att överlämna
dem till trafikutskottet.
Inom utbildningsutskottets beredningsområde lägger regeringen i proposi-
tionen inte fram några förslag för riksdagens ställningstagande. Vissa mo-
tionsyrkanden anknyter till regeringens bedömningar som redovisas i propo-
sitionen.
De yrkanden som sålunda behandlas i detta yttrande är följande:
Motioner väckta med anledning av propositionen
1999/2000:T21 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om ett kompetenskonsortium för forskning och utveckling inom bred-
bandsteknologi.
1999/2000:T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och forskning.
1999/2000:T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetensförsörjningen till IT-branschen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital distansutbildning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om virtuellt universitet i Sverige,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbilda 50 % fler civilingenjörer.
Motioner från allmänna motionstiden 1999, remitterade till
trafikutskottet
1999/2000:T702 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av snabb forskning kring nivåerna av gränsvärdena.
1999/2000:T706 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningen om radiofrekventa fält bör öka,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning om interaktionen mellan elektriska fält i luftrummet
påbörjas.
1999/2000:T714 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett kunskapslyft inom IT-området.
Motioner från allmänna motionstiden 1999, remitterade till
utbildningsutskottet
1999/2000:Ub278 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av IT redan i förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av omsorgspersonal och konsumenter.
1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever.
1999/2000:Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av kommunernas skolplaner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibliotekens roll för IT i skolan.
1999/2000:T703 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett kunskapslyft inom IT,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till Skolverket att initiera och utvärdera projekt för
utvecklad distansutbildning i grundskola och gymnasieskola,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till Skolverket att komplettera statistiken över skolans
datorer med en kvalitativ analys,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningen på Internetanslutning till skolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målet att all offentligt finansierad utbildning skall vara tillgängl
på Internet.
1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla elever bör ges full tillgång till dator,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrerad IT i undervisningen.
1999/2000:N241 av Rosita Runegrund och Åke Carnerö (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-teknikens möjligheter att utveckla kompetens- och vidareut-
bildning,
1999/2000:A228 av Ulla-Britt Hagström och Birgitta Carlsson (kd, c) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om "Hackersförädling" bland ungdom med autodidakt kunskap.
Utbildningsutskottet
Som framgår av propositionen pågår för närvarande en särskild treårig sats-
ning på IT i skolan. Den leds av en delegation tillsatt av regeringen (U
1998:04), och för verksamheten finns en särskild förordning (1999:751).
Användningen av IT i skolan
I motion 1999/2000:Ub808 (kd) föreslås ett tillkännagivande av riksdagen
om uppföljning av kommunernas skolplaner (yrk. 1). Enligt motionärerna är
det viktigt att skolplanerna beskriver IT som pedagogiskt redskap. Det bör
också framgå hur IT används för elever med svårigheter i sin skolsituation,
för elever med funktionshinder och elever i särskolan, hur jämställdheten
skall utvecklas osv. Invandrarundervisningens möjligheter bör beskrivas.
Motionärerna påpekar att de ekonomiska förutsättningarna måste följa
skolplanens mål. De hävdar också att det finns alltför många skolor där lärare
utan utbildning får tillskapa en teknisk utrustning bestående av avlagda dato-
rer och med dessa skapa en rimlig datormiljö. Skolverket har här ett uppfölj-
ningsansvar, heter det i motionen.
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  anser att trafikutskottet bör avstyrka
kandet.
Kommunernas skyldighet att upprätta skolplan regleras i skollagen
(1985:1100). Skolplanen skall visa hur kommunens skolväsende skall ge-
staltas och utvecklas. Av planen skall särskilt framgå de åtgärder som kom-
munen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för
skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen
(2 kap. 8 §). Utbildningsutskottet anser inte att det finns behov av mer detal-
jerad central reglering av skolplanerna.
Samma motionärer (kd) föreslår också ett tillkännagivande om bibliotekens
roll för IT i skolan (yrk. 2). När elever får ett hundratal olika träffar på et
sökord, ges det rika möjligheter till källkritisk övning och diskussion, heter
det i motionen. Inom biblioteken finns en god källkritisk kunskap, som är
värdefull i detta sammanhang.
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  föreslår att trafikutskottet skall avs
yrkandet om tillkännagivande.
I fråga om bibliotekens viktiga roll i skolans verksamhet har utbildningsut-
skottet samma uppfattning som motionärerna. Den delas också av regering-
en, som i den senaste budgetpropositionen meddelade sin avsikt att särskilt
uppmärksamma utvecklingen av skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 54). Utskottet anser att motionärernas
yrkande därmed är tillgodosett.
Centerpartiet vill enligt motion 1999/2000:T703 att regeringen skall uppdra
åt Skolverket att komplettera statistiken över skolans datorer med en kvali-
tativ analys (yrk. 7). Den kvalitativa beskrivningen är enligt motionärerna
otillräcklig för att bedöma vilka insatser som behöver göras t.ex. inom fort-
bildningen eller lärarutbildningen.
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  föreslår att trafikutskottet skall avs
yrkandet om tillkännagivande.
Skolverket ger ut en statistisk publikation Skolans datorer. Den senaste
utgåvan, som gavs ut i samarbete med Delegationen för IT i skolan, avser
våren 1999 (Skolverkets rapport nr 176). Delegationen meddelar på sin hem-
sida på Internet att Högskolan i Jönköping kommer att tillsammans med
Högskolan i Halmstad utvärdera satsningen på IT i skolan. I uppdraget till de
båda högskolorna ingår fortlöpande rapportering liksom en slutrapport hös-
ten 2003.
I samma motion 1999/2000:T703 kritiserar Centerpartiet regeringens sats-
ning på Internetanslutning till skolor (yrk. 9). Enligt motionärerna utgår
regeringens satsning från ett felaktigt perspektiv, nämligen att varje arbets-
plats med Internet kostar lika mycket. Därmed överkompenseras stora skolor
i befolkningstäta områden och små skolor i glesbygd missgynnas, hävdar
motionärerna. Stöd till anslutning bör enligt deras mening ges i form av ett
grundbidrag för anslutning och bör inte utgå per elev utan öka efter behovet
av anslutningskapacitet.
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  anser att trafikutskottet bör avstyrka
kandet.
Av de 1 490 miljoner kronor som IT-satsningen omfattar har Delegationen
för IT i skolan avsatt cirka hälften för att stödja kommunerna i utbyggnaden
av infrastrukturen. Fördelningen sker inte med ett lika stort belopp per elev
till alla kommuner, utan med hjälp av vissa av delegationen beslutade nyck-
lar, som tar hänsyn bl.a. till tätortsgrad. Riksdagen bör enligt utskottets me-
ning inte uttala sig om hur fördelningen i detalj skall gå till.
Behovet av tillgång till dator och e-postadress för alla elever tas upp i Folk-
partiets motioner 1999/2000:Ub294 (yrk. 24) och 1999/2000:T705 (yrk. 11).
Motionärerna påtalar risken för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag, n
några har tillgång till datorer och IT i hemmet medan andra inte har det.
Även om ökningen av antalet datorer i skolan är tydlig råder det fortfarande
brist på dem, hävdas det i den ena motionen.
U t s k o t t e t  föreslår att trafikutskottet avstyrker yrkandena om tillkän-
nagivande.
Som framgår av propositionen (s. 55) ingår i den treåriga satsningen på IT
i skolan statsbidrag för att ge alla elever och lärare tillgång till e-postadre
och ökad tillgång till Internet. Av den senaste utgåvan av Skolans datorer,
som gavs ut i november 1999, alltså efter allmänna motionstidens slut,
framgår att det våren 1999 fanns betydligt fler datorer i skolorna än två år
tidigare - det år som motionärerna hänvisar till. Antalet elever per dator i
offentliga grundskolor hade minskat från 13 till 10, medan motsvarande antal
i kommunala gymnasieskolor hade minskat från 7 till 5. Eftersom den statli-
ga satsningen inleddes år 1999 och pågår t.o.m. år 2001, kan man utgå från
att tillgången på datorer i skolorna kommer att öka ytterligare de närmaste
åren. Delegationen för IT i skolan har valt att låta de kommuner som får
bidrag från delegationen själva bestämma på vilket sätt som eleverna skall få
tillgång till e-postadress. Antalet elever som har tillgång till e-post i skola
var enligt Skolans datorer våren 1999 drygt en tredjedel när det gäller grund-
skolorna och knappt 60 % när det gäller gymnasieskolor. Utskottet anser mot
denna bakgrund att det inte behövs något tillkännagivande i enlighet med
motionsyrkandena.
Folkpartiet föreslår också i motion 1999/2000:T705 ett tillkännagivande om
att IT måste integreras i undervisningen. Det är en nödvändighet på arbets-
marknaden att ha bra kunskaper om IT och vana att använda tekniken som
arbetsredskap, skriver motionärerna (yrk. 12).
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  föreslår att trafikutskottet avstyrker
kandet om tillkännagivande. Motionen lades fram under allmänna motionsti-
den 1999. Det motionärerna vill överensstämmer väl med det som regeringen
skriver i den nu aktuella propositionen. Utskottet vill särskilt peka på att
regeringen år 1998 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, försko-
leklassen och fritidshemmet (Lpo 94) förde in som ett av målen att uppnå i
grundskolan att eleverna kan använda informationsteknik som ett verktyg för
kunskapssökande och lärande. För gymnasieprogrammen med yrkesämnen
ingår det nu bland programmålen att eleverna kan använda informations- och
kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet. Motsvarande mål för
samhällsvetenskaps-, naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasie-
skolan är att eleverna kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt
som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har
kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem (SKOLFS
1999:12).
Kompetenslyft i befolkningen
Centerpartiet för i motionerna 1999/2000:T703 (yrk. 4) och 1999/2000:T714
(yrk. 4) fram tanken på ett kunskapslyft inom IT. Det skall innebära att alla
människor får möjlighet att lära sig utnyttja IT-verktygen och därmed de
möjligheter som en utbyggd infrastruktur ger. Här kan många aktörer vara
behjälpliga, såväl skolan som olika folkrörelser och andra organisationer,
anser motionärerna. Centerpartiet vill att regeringen skall formulera målet
om ett sådant kunskapslyft och även vara beredd att stödja insatserna eko-
nomiskt.
I motion 1999/2000:Ub278 (s) pläderar motionärerna för behovet av resur-
ser till IT redan i förskolan (yrk. 1).  De anser också att IT kan utveckla
välfärden och öka livskvaliteten för många människor i samhället. Om-
sorgspersonal behöver behärska tekniken som ett redskap för att underlätta
sitt eget arbete men också med tanke på IT:s möjligheter för att underlätta för
den enskilde servicemottagaren. Det är också angeläget att redan nu, när den
elektroniska hemmamarknaden är i sin linda, börja utbilda inom konsumen-
tområdet, heter det i motionen (yrk. 2). Detta sker enligt motionärerna lämp-
ligast genom ett folkbildningsarbete med start inom de ideella konsumentor-
ganisationerna.
I motion 1999/2000:N241 (kd) föreslås ett tillkännagivande om att IT ger
möjlighet att utveckla lokal kompetens- och vidareutbildning för vuxna i
samverkan med befintliga företag i skärgården (yrk. 2).
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  anser att trafikutskottet bör avstyrka
kandena om tillkännagivande. Yrkandena - som väcktes under allmänna
motionstiden - är enligt utbildningsutskottets mening i huvudsak tillgodo-
sedda med vad regeringen anför i den nu aktuella propositionen. Utskottet
vill särskilt peka på folkbildningens viktiga roll i sammanhanget. Det fram-
går av bilaga 1 i propositionen att det inom folkbildningen redan i dag be-
drivs en omfattande IT-utbildning anpassad till olika deltagargrupper. Inte
minst är det enligt utskottets mening viktigt att folkbildningen utnyttjas för
att fördjupa den demokratiska diskussionen om den svenska IT-utvecklingen.
I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonas att barns utveckling och lärande
kan främjas genom att de får skapa och kommunicera med hjälp av olika
uttrycksformer och att multimedia och IT kan användas i dessa sammanhang.
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) stödjer fler
än 30 projekt som gäller IT-användning i förskolan.
Fler högskoleutbildade inom IT
Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna påtalar i motionerna
1999/2000:T28 (m) respektive 1999/2000:T24 (kd) behovet av fler personer
med högskoleutbildning inom IT, framför allt civilingenjörer.
Moderaterna framhåller att det råder brist på kompetent IT-personal i hela
världen och att detta är ett allvarligt problem i Sverige. För att vi skall kla
den digitala ekonomins globala konkurrens måste ett högre teknikkunnande
och mer kunskap om entreprenörskap och om PR och marknadsföring sti-
muleras bland studenter, vilket kräver samverkan mellan stat, kommun, skola
och näringsliv, heter det i motionen (yrk. 13). Sverige bör också inom fem år
utbilda 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall vara möjligt krävs enlig
Moderaterna snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid och
insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder som
krävs enligt deras mening (yrk. 20).
Kristdemokraterna anser att examinationen av civilingenjörer inom elek-
tro/IT-området bör öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att elever i
grundskolan och gymnasieskolan kan motiveras att välja naturvetenskapliga
och tekniska ämnen. Det nya teknikprogrammet i gymnasieskolan, som har
visast sig locka allt färre sökande och särskilt färre kvinnliga elever, måste
ses över, anser motionärerna (yrk. 12 i denna del).
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t   anser att trafikutskottet bör avstyrk
kandena om tillkännagivande.
De senaste åren har statsmakterna gjort kraftfulla satsningar på att öka
högskoleutbildningen inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Mål har satts upp dels för antalet helårsstudenter inom dessa områden till-
sammantagna, dels för antalet civilingenjörsexamina. Examensmålen var för
treårsperioden 1997-99 att minst 10 770 civilingenjörsexamina skulle avläg-
gas, medan motsvarande mål för treårsperioden 2000-02 är satt till minst
11 670 och planeringsförutsättningen för treårsperioden 2003-05 är minst
12 900 civilingenjörsexamina. Av den ekonomiska vårpropositionen framgår
att målet för perioden 1997-99 uppnåddes (prop. 1999/2000:100 bil. 2 s. 11).
Antalet helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning kommer att
ytterligare öka åren 2001 och 2002 med drygt 10 500 vartdera året; därav
skall drygt två tredjedelar avse naturvetenskaplig och teknisk utbildning.
Regeringen markerade i budgetpropositionen för år 2000 att man därvid
särskilt bör uppmärksamma behovet av utbildning inom IT-området och
gränsöverskridande utbildningar (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 100).
Vad gäller gymnasieskolans teknikprogram vill utskottet framhålla att re-
geringen nyligen har beslutat tillkalla en parlamentarisk kommitté för att se
över hela utbudet av nationella program i gymnasieskolan. Kommittén skall
beakta hur utformningen av gymnasieskolans olika program och kärnämnen
kan bidra till att öka andelen studerande inom NT-området. Enligt direktiven
till kommittén bör den framtida programstrukturen utformas för att motverka
social och könsmässig snedrekrytering (dir. 2000:35).
På uppdrag av regeringen bedriver Högskoleverket och Skolverket gemen-
samt NOT-projektet, som syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap
och teknik, inte minst bland flickor och kvinnor. NOT-projektet pågick åren
1993-1998 och fortsätter under 1999-2003.
Distansutbildning med IT-stöd
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1999/2000:T28 tillkännagivanden
om digital distansutbildning (yrk. 18) och om ett virtuellt universitet i Sveri
ge (yrk. 19). Partiet skriver att det sker en mycket snabb expansion av digital
distansutbildning, som inom några få år kommer att utbilda många miljoner
människor som annars troligen inte hade haft vare sig tid, råd eller tillgång
till en konventionell utbildningsplats. Möjligheter bör enligt motionärerna
skapas för ett brett virtuellt universitet, i vilket alla lärosäten som vill de
skall kunna bidra med kurser.
Centerpartiet  föreslår i motion 1999/2000:T703 att Skolverket skall ges i
uppdrag att initiera och utvärdera projekt för utvecklad distansundervisning i
grundskola och gymnasieskola (yrk. 6). Målet bör enligt Centerpartiet vara
att all offentligt finansierad utbildning skall vara tillgänglig på Internet (y
10).
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t   anser att trafikutskottet bör avstyrk
kandena om tillkännagivande.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom Centerpartiets förslag till mål-
sättning. Även om man skulle bortse från ekonomiska och praktiska be-
gränsningar är det enligt utskottets mening inte klarlagt att all offentligt
finansierad utbildning skulle gå att förmedla via IT.
Enligt utskottets mening framgår det tydligt av propositionen (s. 59 f.) att
regeringen är medveten om IT:s stora betydelse för möjligheterna att nå ut
med distansutbildning till människor i hela vårt vidsträckta och delvis gles-
befolkade land. En försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasie-
skolan startar höstterminen 2000 och syftar till att möjliggöra för elever att
undervisning i en kurs som inte erbjuds i hemkommunens gymnasieskola
(SFS 2000:158). Skolverket skall utvärdera försöksverksamheten. Distansut-
bildningsmyndigheten som inrättades förra året skall främja utvecklingen
och användningen av IT-stödd distansutbildning främst inom högskolan och
folkbildningen. I propositionen aviseras att regeringen tänker återkomma till
frågan om utveckling av distansutbildningen. Enligt vad utskottet har in-
hämtat är det meningen att detta skall ske i en proposition om vuxenutbild-
ning i slutet av innevarande kalenderår. Förslaget om ett virtuellt universitet
till vilket flera olika lärosäten bidrar tangerar systemet för högskolans styr-
ning. En särskild utredare arbetar nu med styrningen (dir. 1999:70). Utred-
ningen skall slutföras senast den 1 oktober 2000. Riksdagen bör enligt ut-
skottets uppfattning inte föregripa pågående utredning och regeringens be-
redning av sina förslag.
Forskning
Regeringen gör i propositionen (s. 67) bedömningen att ett kompetenscent-
rum för Internetteknik skall etableras inom högskolesektorn med syftet
främst att bedriva forskning och utveckling inom Internetområdet. Centrumet
bör enligt regeringen etableras i anslutning till den IT-satsning som Kungl.
Tekniska högskolan (KTH) påbörjat i Kista. För ändamålet avsätts samman-
lagt 20 miljoner kronor under en treårsperiod.
I motion 1999/2000:T21 (v) framförs kritik mot regeringen för att den i
alltför hög grad fokuserar intresset på KTH:s satsning i Kista. Det finns
enligt motionärerna starka skäl för en investering i utbildning och kompe-
tensspridning även utanför Stockholmsregionen. Det kan ske genom en sats-
ning på ett kompetenskonsortium som förutom KTH består av Högskolan i
Karlskrona/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tek-
niska universitet - alla lärosäten vilka har en väl dokumenterad kvalificerad
forskning och avknoppning på IT-området. Genom en sådan satsning skulle
man få en jämnare geografisk kompetensspridning utan att tumma på kvali-
tetsbegreppet, menar motionärerna. Satsningen bör omfatta både forskarut-
bildning inom IT-området och en utökning av antalet grundutbildningsplatser
inom området byggande och drift av stora IP-nät (IP=Internet Protocol).
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  anser att trafikutskottet bör avstyrka
kandet om tillkännagivande.
Utskottet konstaterar att det här gäller ett område som börjar spela en allt
större roll. Etablerandet av ett kompetenscentrum för Internetteknik är därför
viktigt. Regeringen uttalar i propositionen (s. 65) uppfattningen att utbild-
ningen i nätbyggande och IP-teknik inom högskolan ännu inte är av tillräck-
lig omfattning och att högskolorna även fortsättningsvis bör beakta detta i
dimensioneringen av denna utbildning. Detta gäller således inte enbart KTH i
Kista. När det gäller satsning på forskning och forskarutbildning inom områ-
det har riksdagen enligt utskottets uppfattning inte underlag för att göra
någon annan bedömning än regeringen har gjort.
I tre andra motioner föreslås tillkännagivanden om behovet av mer forskning
inom vissa områden med anknytning till IT.
Kristdemokraterna anser enligt motion 1999/2000:T24 att regeringen bör
överväga att inrätta ett särskilt forskningsprogram med inriktning mot peda-
gogisk kompetens och användning av modern IT (yrk. 12 i denna del).
Motion 1999/2000:T702 (fp) tar upp radiostrålningen från mobiltelefoner.
Motionären menar att vi har för lite kunskap om dessa telefoners hälsorisker.
Den ökade användningen av mobiltelefoner gör det angeläget att snabbt få
fram underlag för att bedöma om gränsvärdena behöver skärpas (yrk. 3).
Även i motion 1999/2000:T706 (mp) tas strålningen från mobiltelefoner
upp och motionären vill ha mer forskning om radiofrekventa fält (yrk. 3).
Hon påtalar också att det runt omkring oss i luften nu finns en mängd olika
elektriska fält som interagerar med varandra. Forskning om hur dessa elek-
triska fält interagerar i luften och hur detta eventuellt påverkar människor
djur behöver påbörjas, anser motionären (yrk. 8).
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  anser att trafikutskottet bör avstyrka
tionsyrkandena.
En proposition om myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering är
just nu under behandling i riksdagen (prop. 1999/2000:81 Forskning för
framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering). Enligt regering-
ens förslag där skall det inrättas bl.a. två områdesinriktade forskningsråd -
ett för sociala frågor och arbetsliv och ett för miljö, lantbruk och samhälls-
planering - samt vidare en FoU-myndighet som skall initiera och finansiera
behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för innovationssystemet och
en hållbar tillväxt.
I början av nästa riksmöte kommer regeringen att lägga fram en forsk-
ningspolitisk proposition. Som förberedelse inför denna har alla myndigheter
som på något sätt berörs av forskning fått lämna in s.k. forskningsstrategier
eller kunskapsstrategier. Med detta samlade underlag avser regeringen att
göra sina bedömningar och prioriteringar och redovisa dessa för riksdagen i
forskningspropositionen. Utskottet anser att riksdagen bör avstå från att göra
uttalanden om enstaka forskningsområden fristående från behandlingen av
regeringens forskningspropositioner.
Övrigt
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1999/2000:T28 ett tillkännagi-
vande om det svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling (yrk.
17). Det är ny kunskap som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell
utveckling, heter i det motionen. Det finns tydliga brister framför allt i
grundskolan, och dessa får dramatiska följdverkningar i alla andra utbild-
ningsled. Därför krävs enligt motionärerna en övergripande strategi i syfte att
reformera ungdomsskolan, den högre utbildningen och forskningen. Grund-
skolan måste sättas främst. En kunskapsgaranti skall ge alla elever möjlighet
att lämna grundskolan med betyget godkänd i alla ämnen, det skall finnas
utrymme för undervisning anpassad till varje elevs behov och intresse, det
naturvetenskapliga och tekniska intresset måste utvecklas tidigt och IT:s
möjligheter i läs- och skrivundervisningen måste tas till vara. För forsknings-
systemet måste kvalitet och förmåga till förnyelse stå i centrum.
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t  anser att trafikutskottet bör avstyrka
kandet om tillkännagivande. Det som motionärerna lyfter fram överens-
stämmer i allt väsentligt med den inriktning som gäller för den svenska
utbildnings- och forskningspolitiken.
Motion 1999/2000:A228 (c, kd) handlar om integration i det svenska sam-
hället av människor med utländsk härkomst. Motionärerna anser att satsning
på "hackersförädling"  skulle vara en bra åtgärd för att ge elever som trött-
nat på skolan under sjunde eller åttonde skolåret, men som är duktiga på
datorer, ett stärkt självförtroende och möjlighet att tillägna sig en livsstil
passar in i arbetslivet (yrk. 3). Det handlar enligt motionärerna om att skapa
en karriärväg för ungdomar med autodidakt kunskap, men som riskerar att
hamna vid sidan av arbetslivet.
U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t   anser att trafikutskottet bör avstyrk
kandet om tillkännagivande.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids-
hemmet (Lpo 94) sägs bl.a. att skolan skall sträva efter att varje elev utveck-
lar nyfikenhet och lust att lära och utvecklar tillit till sin egen förmåga. Lä
ren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter
och tänkande. I läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94) sägs dess-
utom att skolan skall sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursut-
bud och arbetsformer. Med utgångspunkt i bl.a. dessa formuleringar i läro-
planerna har kommunerna ansvar för att alla barn och ungdomar - oavsett
deras bakgrund - fullföljer den obligatoriska skolan och får möjlighet att
också genomgå och slutföra en gymnasieutbildning.
Stockholm den 9 maj 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Eva
Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén
(m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),
Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik
Söderqvist (s), Kalle Larsson (v) och Birgitta Sellén
(c).
Avvikande meningar
1. Uppföljning av kommunernas skolplaner
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Politiker nämner ofta IT som en räddningsplanka för skolans utveckling utan
att ge ekonomiska resurser för arbetet. Vi anser att det är viktigt att kommu-
nernas skolplaner beskriver IT som ett pedagogiskt redskap. Det bör också
framgå hur IT används för elever med svårigheter i sin skolsituation, för
elever med olika funktionshinder, elever i särskolan, hur jämställdheten
utvecklas osv. Invandrarundervisningens möjligheter bör beskrivas. De eko-
nomiska förutsättningarna måste följa skolplanens mål. Skolverket har här ett
uppföljningsansvar.
Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
2. Bibliotekens roll för IT i skolan
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
För att nå bästa möjliga resultat bör biblioteken komma med mera i arbetet
med IT i skolan. Personalen i skolan behöver skaffa sig kompetens att känna
säkerhet inför metoder att söka, sortera, bearbeta, värdera, reflektera, sam-
manställa och utvärdera. Där kan den källkritiska kompetensen som finns i
biblioteksverksamheten tas i bruk. När elever får ett hundratal olika träffar p
ett sökord ges det rika möjligheter till källkritisk övning och diskussion.
Denna del har undervärderats i skolans datorisering, medan den tekniska
delen har övervärderats.
Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
3. Komplettering av statistiken över skolans datorer med en
kvalitativ analys
Birgitta Sellén (c) anför:
Den kvantitativa beskrivning som ges i publikationen Skolans datorer är
otillräcklig för att bedöma insatser som behöver göras t.ex. inom fortbild-
ningen eller inom lärarutbildningen. Skolverket bör därför få ett uppdrag att
till denna statistik knyta kvalitativa analyser.
Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
4. Satsningen på Internetanslutning till skolor
Birgitta Sellén (c) anför:
Den satsning regeringen nu genomför för att underlätta för skolor att skaffa
anslutning till Internet bidrar inte till likvärdiga villkor i hela landet. Cen
partiets förslag om en digital infrastruktur skulle lösa problemet. I avvaktan
på fiberanslutning till hemmen, skolorna och arbetsplatserna bör stöd till
anslutning ges i form av ett grundbidrag för anslutning. Stödet bör öka i
distinkta steg efter behovet av snabbare teknik.
Enligt min mening bör riksdagen  med anledning av motion 1999/2000:
T703 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har
anfört.
5. Tillgång till dator och e-postadress för alla elever
Ulf Nilsson (fp) anför:
Alla elever borde få tillgång till dator och en e-postadress i skolan. Risken ä
annars stor för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag där några har till
gång till datorer och IT i  hemmet medan andra inte har samma möjligheter.
Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:
Ub294 yrkande 24 och 1999/2000:T705 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
6. Integration av IT i undervisningen
Ulf Nilsson (fp) anför:
Informationstekniken måste integreras i undervisningen. Det är en nödvän-
dighet på arbetsmarknaden att ha bra kunskaper om informationstekniken
och vana att använda den som arbetsredskap. Information är inte kunskap.
Därigenom skärper IT kraven på kritiskt tänkande hos eleverna. Det är nöd-
vändigt att eleverna lär sig granska kritiskt, vara misstänksamma mot bluff
och desinformation.
Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T705
yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
7. Ett kunskapslyft inom IT
Birgitta Sellén (c) anför:
Vi i Centerpartiet vill se ett nationellt kunskapslyft inom IT. Det skall inne-
bära att alla människor får möjlighet att lära sig utnyttja verktygen och där-
med de möjligheter som en utbyggd infrastruktur ger. Regeringen bör for-
mulera målet om ett kunskapslyft inom IT och i samband därmed bjuda in en
mängd aktörer som kan vara behjälpliga i detta arbete. Viktiga aktörer är
skolans huvudmän, liksom alla de folkrörelser som organiserar människor i
alla åldrar, över hela landet. Regeringen bör för ett sådant kunskapslyft också
ha beredskap för att stödja insatserna ekonomiskt.
Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:
T703 yrkande 4 och 1999/2000:T714 yrkande 4 som sin mening ge regering-
en till känna vad jag här har anfört.
8. Fler högskoleutbildade inom IT
Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund
(m) anför:
Kompetent IT-personal är en bristvara i hela världen och denna brist är ett av
de mest allvarliga problemen i Sverige. Kompetensbehoven ligger både på
yrkesutbildade (tekniker) och på akademisk nivå. Utbildningssystemet måste
få en tydligare inriktning på de möjligheter som den digitala ekonomin er-
bjuder. Ett högre teknikkunnande, mer kunskap om entreprenörskap och om
PR och marknadsföring måste stimuleras bland studenter. Vi anser att Sveri-
ge inom fem år skall examinera 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall
vara möjligt krävs snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid
och insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder
som krävs.
Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 13
och 20 som sin mening bör ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
9. Fler högskoleutbildade inom IT
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
För att Sverige skall kunna behålla och stärka sin position som ledande IT-
nation krävs att vi har ett utbildningsväsende som kan försörja det privata
näringslivet med duktiga medarbetare. Framför allt gäller det civilingenjörer,
men även andra högutbildade kommer att behövas när tekniken tar sig in på
allt fler områden i samhället. För att tillfredsställa hela samhällets behov bö
fler utbildningsplatser för civilingenjörsutbildning inrättas och examinatio-
nen av civilingenjörer öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att
studerande redan i grundskolan och gymnasieskolan motiveras att läsa natur-
vetenskapliga ämnen och teknik. Det nya teknikprogrammet i gymnasiesko-
lan måste ses över för att förbättra rekryteringen dit, särskilt när det gäller
kvinnor.
Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yr-
kande 12 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har
anfört.
10. Distansutbildning med IT-stöd
Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund
(m) anför:
Det pågående teknikskiftet kommer att få långtgående konsekvenser för hela
vårt samhälle och då inte minst vårt utbildningsväsende. Den digitala tekni-
ken ger stora möjligheter att sprida utbildning. Det sker en mycket snabb
expansion av digital distansutbildning, som inom några år kommer att utbilda
många miljoner människor - människor som annars troligen varken hade
haft tid eller råd till utbildning eller tillgång till en konventionell utbildn
plats. Sverige bör skapa ett virtuellt universitet med tillgång till en bred
uppsättning kurser.  I detta universitet skall alla lärosäten som vill bidra me
kurser och kunnande ges möjligheter att delta.
Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 18
och 19 som sin mening bör ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
11. Distansutbildning med IT-stöd
Birgitta Sellén (c) anför:
Distansutbildningen bör utvecklas så att den i ännu större utsträckning än
hittills omfattar all utbildning. Exempelvis kan nya former för undervisning-
en i grund- och gymnasieskolan prövas och eleverna läsa på distans någon
dag i veckan. Skolverket bör ges i uppdrag att initiera och utvärdera sådana
projekt. Det produceras i Sverige enorma mängder kunskap genom föreläs-
ningar, lektioner och distansundervisning, som dock bara kommer få männi-
skor till del genom deltagande i utbildningar. Alla medborgare bidrar genom
skatten till att finansiera utbildningarna och borde därigenom kunna ta del av
dem. Ett mål om att all offentligt finansierad utbildning skall göras tillgäng-
lig på nätet bör därför fastställas.
Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703
yrkandena 6 och 10 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har
anfört.
12. Ett kompetenscentrum för Internetteknik
Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:
En särskild satsning på forskning och utbildning är nödvändig för att råda bot
på den stora bristen på kompetent personal som kan bygga och underhålla
stora IP-nät (IP=Internet Protocol) och för att inte äventyra den stora natio-
nella satsningen på utbyggnad av bredband. Vi anser det olyckligt att rege-
ringen i hög grad fokuserar intresset när det gäller forskning och utveckling
till KTH och den påbörjade satsningen i Kista. Det finns enligt vår mening
starka skäl för en resolut och effektiv investering i utbildning och kompe-
tensspridning även utanför Stockholmsregionen. Detta kan ske genom en
satsning på ett kompetenskonsortium för forskning och utveckling inom
bredbandsteknologi, som förutom KTH består av Högskolan i Karlskro-
na/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tekniska uni-
versitet. På så sätt skulle man få en jämnare geografisk kompetensspridning
utan att tumma på kvaliteten. Samtliga dessa lärosäten har en väl dokumente-
rad kvalificerad forskning och avknoppning på IT-området.
Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T21 som
sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
13. Forskning inom vissa områden
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Lärarna måste ges bättre kunskap i hur tekniken kan användas för att ut-
veckla utbildningen. Vi anser att regeringen bör överväga att inrätta ett sär-
skilt tvärvetenskapligt forskningsprogram med inriktning mot pedagogisk
kompetens och användning av modern IT.
Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yr-
kande 12 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har
anfört.
14. Forskning inom vissa områden
Ulf Nilsson (fp) anför:
Jag anser att den ökade användningen av mobiltelefoner gör det angeläget att
snabbt få fram underlag för att bedöma om de nuvarande gränsvärdena behö-
ver skärpas.
Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T702
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
15. Klimatet för forskning, utbildning och utveckling
Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund
(m) anför:
Internet- och kunskapssamhället kommer att i grunden förändra de institutio-
ner som bar upp industrisamhället. Detta ställer krav på ett tydligt ledarskap
vad gäller exempelvis den övergripande kunskapsmiljön. Det är ny kunskap
som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell utveckling. De tydliga
brister som finns framför allt i grundskolan får dramatiska följdverkningar i
alla andra utbildningsled. Därför krävs en övergripande strategi i syfte att
reformera ungdomsskolan, den högre utbildningen och forskningen.
Grundskolan måste sättas främst. En kunskapsgaranti skall ge alla elever
möjlighet att lämna grundskolan med betyget godkänd i alla ämnen. Det
måste finnas utrymme för undervisning anpassad efter varje elevs behov och
intresse. Det naturvetenskapliga och tekniska intresset måste utvecklas tidigt.
IT:s möjligheter i läs- och skrivundervisningen bör tas till vara. För forsk-
ningssystemet måste kvalitet och förmåga till förnyelse stå i centrum. Det
förutsätter i sin tur skärpta kvalitetskrav, men också ökad flexibilitet och
mångfald. Högre utbildning och forskning måste planeras utifrån långa per-
spektiv och får aldrig göras till en del av en kortsiktig arbetsmarknads- och
regionalpolitik.
Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yr-
kande 17 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
Näringsutskottets yttrande 1999/2000:NU5y
Ett informationssamhälle för alla
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett bl.a. näringsutskottet tillfälle att avge yttrande ö
proposition 1999/2000:86 om ett informationssamhälle för alla jämte motio-
ner.
Näringsutskottet behandlar i första hand förslag i propositionen om inrikt-
ning av IT-politiken för att främja bl.a. tillväxt och regional utveckling samt
förslag om tillgängligheten till informationssamhällets tjänster jämte motsva-
rande yrkanden i parti- och kommittémotionerna 1999/2000:T24 (kd),
1999/2000:T26 (c), 1999/2000:T28 (m) och 1999/2000:T29 (fp).
Regeringens förslag om börsintroduktion av Telia AB (prop. 1999/2000:
84) jämte motioner behandlar näringsutskottet i betänkande 1999/2000:
NU18.
Näringsutskottet
Propositionen
Allmänt om förslagen
Regeringen framlägger i propositionen förslag om mål, inriktning och prio-
ritering av områden för IT-politiken. Vidare föreslås två lagändringar samt
en ansvarsfördelning vad gäller informationssäkerhetsarbetet.
Mot bakgrund av att Sverige redan är en ledande IT-nation bör ambitionen
enligt regeringen vara att Sverige som första land blir ett informationssam-
hälle tillgängligt för alla, varmed avses en bred IT-kompetens i samhället och
ett starkt förtroende för användandet av denna teknik, med ambitionen att
lyckas med detta före andra länder.
Regeringens strävan är att IT-politiken skall bidra till ökad måluppfyllelse
av de allmänna politiska målen. Vägledande inriktning för IT-politiken skall
bl.a. vara att främja tillväxt genom att öka den svenska IT-sektorns interna-
tionella konkurrenskraft, bidra till nya marknader, fler jobb och ökad pro-
duktivitet i hela samhället genom användningen av IT samt att öka den elek-
troniska handeln. Ett annat syfte med IT-politiken skall vara att främja regio-
nal utveckling genom att den skall bidra till att skapa förutsättningar för
tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur.
Regeringen föreslår vidare att statens insatser skall koncentreras till upp-
gifter när det gäller tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgän
ligheten till informationssamhällets tjänster. Insatserna för att öka tilliten
IT syftar till att skapa bättre generella förutsättningar för informationssäker
hetsarbetet. Bland insatserna för att öka IT-kompetensen aviseras en satsning
på att öka IT-kunskapen i småföretagen med start år 2001. Vidare menar
regeringen att det finns behov av en ny nationell strategi inom mikroelektro-
nik samt elektronik- och närliggande IT-områden. En sådan strategi skall
genomföras genom kraftsamlingar i ett antal kluster (grupper av institutioner
och företag). Regeringen har i ett första steg beslutat att stödja utbyggnad av
ett kluster med inriktning mot kiselteknik med bl.a. ett nytt institut i Norrkö
ping.
När det gäller insatser för att öka tillgängligheten, som beskrivs mer utför-
ligt i följande avsnitt, föreslås ändringar i ledningsrättslagen (1973:1144) fö
att underlätta en utbyggnad av IT-infrastrukturen med hög överföringskapa-
citet i befintliga ledningsnät och kanalisationer. Vidare redovisas regeringens
bedömning att ett nationellt infrastrukturprogram bör inrättas för att skapa en
helhetsbild av behovet av IT-infrastrukturen samt ge underlag till principer
för ansvarsfördelningen mellan staten och övriga aktörer. Regeringens för-
slag i denna del bygger bl.a. på den s.k. IT-infrastrukturutredningens förslag
betänkandet Bredband för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85).
Insatser för att öka tillgängligheten
Enligt regeringens bedömning bör alltså ett nationellt infrastrukturprogram,
som omfattar hela infrastrukturen på IT-området, skapas. Programmet bör i
första hand vara vägledande och underlätta en utbyggnad i marknadens regi.
Programmet bör innehålla förslag till regler och riktlinjer som garanterar
säkerheten och framkomligheten. Staten bör ha ett övergripande ansvar för
säkerheten i den tekniska infrastrukturen men bör inte i detalj peka ut teknis-
ka lösningar.
I propositionen betonas att staten har ett ansvar för att skapa förutsättning-
ar för att behoven av IT-infrastruktur - både när det gäller teknik och andra
delar - kan tillgodoses i hela landet. En väl utbyggd IT-infrastruktur främjar
en konkurrenskraftig IT-industri och användningen av IT i företag, offentlig
förvaltning, skola och hushåll. Informationsteknikens betydelse för regional
utveckling och utjämning understryks också. Tillgång till modern informa-
tionsteknik till konkurrenskraftiga priser bör enligt regeringen finnas för att
näringslivet i hela landet skall kunna utvecklas så att det bidrar till den eko
nomiska tillväxten. För att hela Sverige skall leva och utvecklas bör även
företag i regionalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få tillgång till denna
teknik så att de kan konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag i övriga
landet. I detta syfte bör, menar regeringen, särskilda åtgärder vidtas, bl.a. f
att stimulera utbyggnaden av transportnätet i dessa områden.
Regeringen förordar i propositionen att ett stomnät till alla landets kom-
muner skall skapas. Tillgängligheten i nätet skall vara hög så att konkurrens,
låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal aktörer har
möjlighet att nyttja nätet. Konkurrens skall skapa förutsättningar för låga och
så långt möjligt avståndsoberoende priser i hela landet. Enligt regeringen
skall det vara möjligt för alla tjänsteleverantörer som så önskar att få tillgå
till ledningen, och huvudorterna i alla kommuner bör nås.
För att få klarhet i de kommersiella förutsättningarna gav regeringen i ok-
tober 1999 i uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät att utreda de kommer-
siella förutsättningarna för uthyrning av öppen ledning samt ökad data-
transmissionskapacitet på marknaden genom en accelererad utbyggnad av
optokabel på i första hand stamnätet för starkströmsledningar. Genom att en
eller flera optofiberkablar placeras på redan existerande stolpar skulle dessa
kunna utnyttjas på ett sätt som kan sänka investeringskostnaden i jämförelse
med att gräva ner kablar. Svenska kraftnät har bildat ett bolag för ändamålet,
och investeringen finansieras på marknadsmässiga grunder.
Regeringens uppfattning är att det första steget i utvecklingen mot en till-
gänglig infrastruktur med hög överföringskapacitet bör tas genom utbyggnad
av ett stomnät för bredbandskommunikation mellan landets alla kommuner.
Svenska kraftnäts uppdrag är att erbjuda svart fiber på marknadsmässiga
villkor. Ett sådant nät utgör början av utvecklingen mot en högre kapacitet i
nätet som helhet. Det ankommer på regeringen att fatta nödvändiga beslut.
Investeringskostnader för ett nationellt optofibernät som når fram till varje
kommunhuvudort har beräknats till ca 2,5 miljarder kronor.
Regeringen förväntar att det regionala transportnätet, som förbinder de
olika orterna i kommunen med stomnätet, i stor utsträckning kan förverkligas
av marknaden och andra icke-statliga aktörer. Emellertid finns det transport-
nätförbindelser som inte bedöms komma till stånd under de närmaste fem
åren på helt kommersiella grunder och som därför enligt regeringen bör
prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl. För statligt stöd till dess
nät under åren 2000-2004 har regeringen beräknat ca 2,6 miljarder kronor.
På samma sätt kan det enligt regeringen finnas delar av accessnätet som
inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder. En kommun kan av
näringspolitiska eller andra skäl välja att prioritera utbyggnad av accessnätet
i vissa delar av kommunen. För att underlätta en utbyggnad också i glesbygd
bör en kommun kunna få möjlighet att ansöka om stöd för att ordna anslut-
ning med hög överföringskapacitet. Stödet bör avse fastigheter där anslut-
ning skulle bli avsevärt dyrare för abonnenterna än i normala fall. Det statli-
ga stödet bör täcka endast en mindre del av utgiften, och stödet bör förenas
med villkor. Sådana villkor kan vara att nätet skall kunna hyras av alla ope-
ratörer och att priserna är rimliga och enhetliga inom kommunen. Vidare
skall det finnas ett lokalt försörjningsprogram. Ansökningarna från kommu-
nerna skall också prövas utifrån regional- och näringspolitiska grunder. Re-
geringen understryker att kommunala initiativ vad gäller utbyggnad av ac-
cessnät är ett frivilligt åtagande för kommunerna.
Enligt regeringens bedömning bör även en viss stimulans lämnas för bred-
bandsanslutning av de hushåll som finns utanför tätorterna. I propositionen
aviseras därför förslag om skattelättnad för fysiska och juridiska personer
som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som innebär en
väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapaciteten i det
normala telefonnätet. Skattelättnaden, som bör kunna utformas som en skat-
tereduktion, bör avse anslutningsutgifter över ett visst belopp och motsvara
en mindre del av utgiften. Skattelättnaden skall tillsammans med det kom-
munala stödet till accessnät uppgå till totalt 3,2 miljarder kronor.
Regeringen har tidigare beslutat uppdra (dir. 2000:04) åt en särskild utre-
dare (kommunalrådet Peter Roslund) att utarbeta förslag till ett nationellt
infrastrukturprogram och till hur staten skall medverka i nätutbyggnaden,
m.m. I propositionen meddelar regeringen att utredaren skall ges tilläggsdi-
rektiv att lämna förslag till fördelningen av de två sistnämnda stödformerna
och hur stödet kan begränsas till totalt 3,2 miljarder kronor. Det är viktigt a
skattereduktionen kan utformas så att den är enkel att tillämpa av skatteför-
valtningen och lätt att administrera, påpekas det. Regeringen avser att utreda
den närmare utformningen av skattereduktionen och förelägga riksdagen ett
lagförslag. Lagen bör träda i kraft den 1 januari 2001, och skattereduktionen
bör medges första gången vid taxeringen år 2002. Regeringen har i den eko-
nomiska vårpropositionen (prop. 1999/2000:100 s. 125) lagt fram förslag om
ett nytt anslag om 400 miljoner kronor på tilläggsbudget för innevarande
budgetår för stödet till regionala transportnät. Näringsutskottet kommenterar
detta förslag i ett yttrande (1999/2000:NU7y) till finansutskottet.
Tillgång till accessnät
Post- och telestyrelsen överlämnade i september 1999 till regeringen ett
förslag till ändringar i telelagen (1993:597) för att möjliggöra åtkomst till
vissa accessnät. Förslaget innebär att tillståndshavare enligt lagen som är
anmälda till EG-kommissionen på grund av att de har ett betydande inflytan-
de på den svenska marknaden genom tillståndsvillkor skall kunna ges skyl-
dighet att ge tillgång till sitt accessnät på rimlig begäran. Skyldigheten skal
gälla på likvärdiga villkor och ersättningen för upplåtelsen skall grunda sig
på kostnaderna. Rätten att få tillgång till accessnätet avses gälla för teleope
ratörer som tillhandahåller teletjänster inom ett allmänt tillgängligt telenät.
dagsläget är det endast Telia AB som uppfyller kraven för att åläggas denna
skyldighet.
Avsikten med förslaget är att främja konkurrensen på tjänster och produk-
ter inom accessnätet. Tillgången till ett accessnät är av avgörande betydelse
för att möjliggöra för en operatör att kunna tillhandahålla produkter och
tjänster i accessnätet och därmed öka konkurrensen på området. För utveck-
lingen av konkurrensen beträffande produkter och tjänster såsom lokal tele-
foni, abonnemang, ISDN-anslutning och ADSL-anslutning är således till-
gång till accessnät av avgörande betydelse. Beträffande bredbandsaccess kan
det dessutom antas att utvecklingen av tjänsten ur teknisk synvinkel, t.ex.
avseende ADSL-teknik, främjas om konkurrens skapas i operatörsledet lik-
som utbudet av tjänsten snabbt kan förväntas öka.
Inför fusionen med Telenor AS gjorde Telia ett åtagande i förhållande till
EG-kommissionen att öppna sitt accessnät. I och med att fusionen inte ge-
nomfördes gäller dock inte längre åtagandet. Telia har emellertid förklarat att
bolaget ändå avser att leva upp till åtagandet genom att öppna sitt accessnät.
En lagreglering om tillgång till accessnät ger, betonas det i propositionen,
aktörerna på marknaden klara spelregler som bildar förutsättning för lång-
siktiga investeringar på ett sätt som inte torde kunna säkerställas om aktörer-
na hänvisas till att endast förlita sig på avtal som med all sannolikhet kom-
mer att innehålla tidsbegränsningar. Starka skäl talar därför enligt regeringen
för att tillgång till accessnät görs möjlig och att detta skall ske genom lag-
stiftning.
Den senaste tidens tekniska utveckling har emellertid inneburit att radio-
och TV-tjänster samt andra tjänster som kräver hög överföringskapacitet,
t.ex. kommunikation via Internet, kan förmedlas även genom telenätet. Detta
innebär att vissa bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen aktualiseras även
när det gäller telenät. Bestämmelsen i 3 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen
innebär att varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att
sända radioprogram genom tråd. Enligt regeringen kan det inte uteslutas att
en skyldighet att ge tillgång till accessnätet innebär en begränsning av denna
grundlagsfästa rätt för nätinnehavaren. I propositionen meddelas därför att
frågans förhållande till yttrandefrihetsgrundlagen måste övervägas innan
något förslag till lagstiftning kan presenteras.
Motionerna
Sverige har en stark ställning på IT-området, påpekas det i motion
1999/2000:T28 (m). Enligt motionärerna är det uppenbart att den tidiga
avregleringen av telemarknaden i Sverige tillsammans med utvecklandet av
mobiltelefoni - såsom NMT, GSM och WAP - har haft stor betydelse för
Sveriges starka ställning på området. Vidare har de globalt inriktade svenska
företagen inneburit att det funnits en kundbas för IT med lång erfarenhet av
försäljning och handel, vilket även gett effekter till en ny typ av globala
entreprenörer.
För att inte den starka positionen skall gå förlorad måste Sverige vara at-
traktivt, inte minst i fråga om kompetensen, sägs det vidare i motionen. Det
behövs därför enligt motionärerna en politik som förstår de nya förutsätt-
ningarna, med en vision för att IT-branschen skall kunna växa i Sverige. För
att behålla tätpositionen krävs att det genomförs åtgärder som syftar till att
göra Sverige till ett mera attraktivt land att bo och verka i.
Enligt motionärerna skall statens roll på IT-området inte vara att bygga
svartfibernät med statlig subvention och därmed bedriva osund konkurrens
mot privata företag. Staten skall alltså inte konkurrera med de bredbandsak-
törer som redan etablerat sig på marknaden. Angelägna utbyggnader som inte
är kommersiellt möjliga i glesbygd eller på andra orter kan komma till stånd
genom att staten upphandlar bredbandstjänster, anser motionärerna. De på-
pekar också att staten inte heller med skattemedel skall låsa sig vid en speci-
ell teknik eftersom teknikutvecklingen går så fort.
På det nu aktuella området skall statens roll i stället vara att bl.a. främja
konkurrenstrycket på marknaden. Sålunda menar motionärerna att det måste
skapas konkurrenstryck i de lokala monopolen genom införande av ett sy-
stem med förutsägbara, allmänt accepterade och transparanta samtrafikav-
gifter, så att alla operatörer kan använda alla nät konkurrensneutralt. Motio-
närerna erinrar härvid om att ett förslag med detta syfte (s.k. local loop un-
bundling, LLUB) finns utarbetat och att detta system har införts i Tyskland
och Förenta staterna. Vidare framhålls att konkurrenstrycket i de nationella
och regionala näten kan öka genom s.k. national roaming, dvs. möjlighet för
en abonnent att utnyttja andra operatörers nät när det egna nätet inte är till-
gängligt. Det är konkurrens och marknadsekonomi som måste bli vägledande
- inte storskaliga statliga fiberverk, heter det i motionen.
Modern informationsteknik är inte längre bara ett sätt att effektivisera fö-
retagens verksamhet, den håller på att ändra näringslivet i grunden, sägs det i
motion 1999/2000:T24 (kd). Tillsammans med globaliseringen och avregle-
ringen har informationstekniken gjort det möjligt att göra affärer på helt nya
sätt. På sikt kommer ett helt nytt näringsliv att växa fram, där information
och kunskap blir viktigare än maskiner och inventarier. Samtidigt talar
mycket för, menar motionärerna, att framtidens företag är mindre och mer
flexibla till sin uppbyggnad och organisation. I motionen förordas att regel-
verket för företagen måste bli mer flexibelt och att det måste bli lättare att
starta och driva företag.
I fråga om riktlinjer för bredbandsutbyggnad sägs det i motionen att staten
först och främst bör stimulera en satsning på en kraftfull telekommunikation
i Sverige, bl.a. genom att förbereda spelregler för konkurrensneutralitet på
marknaden. Risken med statligt teknikval är att valet inte blir långsiktigt
hållbart, påpekas det. Motionärerna vill se en nätmarknad som påminner om
elmarknaden, där man skiljer på nätdelen och tjänstedelen. Enligt motionä-
rernas förslag skall det vara möjligt att köpa in sig på andras nät för att säl
tjänster till slutanvändarna. Priserna för nätutnyttjandet måste vara så att
monopol och oligopol undviks, anför motionärerna och menar att Post- och
telestyrelsen bör ges i uppgift att föreslå och övervaka dessa regler.
I motionen framhålls att staten har ett särskilt ansvar för att glesbygden får
tillgång till bredband. Som exempel på statliga stöd för att främja denna
utbyggnad, som inte torde komma till stånd om enbart marknadsmässiga
villkor skall gälla, nämns i motionen s.k. ROT-avdrag, investeringsstöd och
regionalpolitiskt stöd, till viss del bekostade av EU-medel.
Vidare förordar motionärerna att regeringen snarast skall se till att access-
nätet blir tillgängligt så att konkurrensen kan öka. Det måste klargöras för
alla operatörer vilka regler som gäller för eventuellt nya accessnät som dras
fram till hushållsfastigheter, sägs det i motionen.
Hemställan i motion 1999/2000:T26 (c) inleds med ett yrkande om att pro-
positionen skall avslås. Enligt motionärerna bör regeringen mycket snart
lägga fram en ny IT-proposition med konkreta förslag och tydliga åtaganden
om att tillgången till snabba Internetförbindelser skall komma alla till del.
Dessförinnan, hävdas det, saknas det anledning för riksdagen att behandla en
proposition som framför allt består av "vaga ambitioner och allmänt resone-
rande kring frågan".
I stället hänvisar motionärerna bl.a. till förslag som framlagts under all-
männa motionstiden i motion 1999/2000:T703 (c) med rubriken En digital
allemansrätt. Där förordas att staten skall stå som ägare till en heltäckande
digital infrastruktur, byggd på fiber, till hushållen och företagen. Denna skal
finansieras antingen genom abonnemangsavgifter eller genom konces-
sionsavgifter för operatörerna, som i sin tur får ta ut avgifter av konsumen-
terna. Vidare bör enligt motionärerna inrättas ett statligt bolag för digital
infrastruktur med uppgift att upphandla den nödvändiga infrastrukturen och
tillhandahålla denna på likvärdiga villkor till alla operatörer. Till detta bol
skulle riksdagen anvisa 10 miljarder kronor som aktiekapital. I motion
1999/2000:N21 (c), som väcktes i december 1999 med anledning av den
avbrutna fusionen mellan Telia och Telenor, förordas att Telia skall privati-
seras och att 60 miljarder kronor av försäljningssumman skall utnyttjas för
utbyggnaden av den digitala infrastrukturen i enlighet med motionärernas
förslag. Den sistnämnda motionen, som är hänvisad till näringsutskottet, tar
utskottet upp i samband med behandlingen av förslaget om börsintroduktion
av Telia i betänkande 1999/2000:NU18.
I den tidigare nämnda motionen 1999/2000:T26 (c) framställs också två
andra yrkanden av intresse för näringsutskottet. Dels finns ett yrkande om att
likvärdig IT-infrastruktur bör vara vägledande för IT-politiken vad avser
regional politik; motionärerna anser att regeringens inriktning av IT-politiken
med avseende på regional utveckling är för lågt ställd. Dels aktualiseras i
motionen den fortsatta beredningen av regelverket för IT-infrastrukturen med
hänvisning till risken för lokala infrastrukturmonopol. Oaktat att motionärer-
nas förslag till infrastruktursatsningar skiljer sig från regeringens förslag
pläderas i motionen för en lösning som hindrar framväxten av monopolsitua-
tioner. En sådan lösning kan enligt motionärerna vara att uppmuntra kunder-
na att själva äga förbindelserna, på samma sätt som elektrifieringen av lands-
bygden åstadkoms.
I motion 1999/2000:T29 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag dels om
införande av ett nationellt infrastrukturprogram, dels om att staten skall
bygga upp ett stomnät för bredbandsnät, dels om att statligt stöd skall lämnas
för regionala transportnät och dels om att statligt stöd skall utgå till lokala
transport- och accessnät. Vidare ifrågasätts förslaget om skattelättnader för
bredbandsanslutning.
Motionärerna argumenterar för att statens roll inte skall vara att garantera
bredband till varje hushåll utan snarare att främja en god konkurrens, en god
mångfald på nätet och att tillse att Post- och telestyrelsen bevakar denna
konkurrens. Härav följer att byggandet av stomnät bör genomföras i konkur-
rens och att regeringen bör stimulera till investeringar av olika aktörer i oli
slags nät samt ta hänsyn till regionala och sociala obalanser. Dessutom påta-
las i motionen risken för att utbyggnaden av bredband forceras fram alltför
snabbt med följden att man bygger fast sig i gammal teknik.
Förslaget om skattelättnader för bredbandsanslutning ifrågasätts av motio-
närerna med hänvisning till risken att prisnivån fortsätter att vara hög. För-
slaget möter invändningar även från fördelningssynpunkt (gynnar stadsbor
med god ekonomi och datorvana) och från tekniksynpunkt (sannolikt kom-
mer det att ske en snabb utveckling av bättre teknik till lägre priser).
Slutligen beskrivs här yrkanden i vissa motioner om kompetensutvecklingen
på IT-området bland främst småföretag. I motion 1999/2000:N273 (m, kd,
fp), från allmänna motionstiden, finns ett yrkande med krav på en nationell
IT-kampanj i småföretag. Enligt motionärerna bör ett nationellt projekt ge-
nomföras för att främja IT-kunskapen i småföretagen. Med hjälp av datakun-
niga ungdomar bör i en första etapp 10 000 - och senare totalt 200 000 -
småföretag stimuleras att öka IT-kunskapen. Enligt motionärerna bör kam-
panjen bekostas av staten, IT-företagen och de deltagande småföretagen.
Också i motion 1999/2000:Ub802 (c, m, kd, fp), från allmänna motionsti-
den, framhålls vikten av informations- och utbildningsinsatser inom IT-
området till småföretag. Enligt motionärerna är det nödvändigt att den stora
mängden småföretag blir datoriserade och även prövar de möjligheter som
elektroniska affärer och annan användning av IT direkt i affärskommunika-
tionen innebär.
Regeringens satsning för att öka kompetensen bland småföretag verkar lo-
vande, sägs det i motion 1999/2000:T24 (kd). Motionärerna vill dock erinra
om de resurser på området som finns hos t.ex. Smelink och IUC.
I motion 1999/2000:T205 (fp), från allmänna motionstiden, finns ett yr-
kande om exportsatsningar från svenska IT-företag. Motionärerna erinrar om
att grunden till den svenska välfärden skapades av energiska entreprenörer
som i början av 1900-talet byggde upp svensk industri, tillsammans med
politiker som såg möjligheten i en satsning på utbyggd infrastruktur. IT-
utvecklingen ger nu enligt motionärerna möjligheter för svenska mindre IT-
företag att genom exportsatsningar nå liknande framgångar.
Näringsutskottets ställningstagande
Användningen av IT genomsyrar alla samhällssektorer och samhällsnivåer.
Informationstekniken är den viktigaste motorn i den nya ekonomin och dess
potential börjar nu realiseras i form av förbättrad produktivitet och högre
tillväxttakt. En ökad användning av IT ger förutsättningar för nya marknader,
fler jobb och stigande produktivitet i hela samhället. Samtidigt gäller att
framgången i den nya ekonomin kommer att vara beroende av medborgarnas
förmåga att utnyttja alla de möjligheter som informationstekniken erbjuder.
IT-sektorn är en sektor med hög tillväxtpotential. IT-branschens betydelse
för att skapa tillväxt och fortsatt välstånd ökar hela tiden. En resursomvand-
ling i ekonomin från mindre produktiva sektorer med svag efterfrågetillväxt
till IT-sektorn kommer att ge ökad tillväxt. En bred IT-kunskap leder också
till att andra sektorer kan öka sin IT-användning, vilket förbättrar möjlighe-
terna till tillväxt. De nya IT-företagen räcker alltså inte ensamma till för at
skapa ökat välstånd, utan det är genom kombinationen av framväxten av de
"nya" företagen och omvandlingen av de "gamla" företagen som grunden
läggs för högre tillväxt och ökat välstånd.
Informationstekniken har vidare en potential att skapa förutsättningar för
tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur. Genom att tekniken
underlättar informationsöverföring och kontakter minskar betydelsen av
avståndsskillnader. Om människor och företag i hela landet får goda förut-
sättningar att utnyttja den nya teknikens möjligheter, kan detta bidra till att
den regionala utvecklingen och utjämningen främjas.
Sverige har en stark och snabbt växande IT-sektor och en jämförelsevis
intensiv användning av IT i mer traditionella näringar. Enligt en undersök-
ning som presenterades av en internationell dataorganisation i februari i år
(International Data Corporation s World Times Survey 2000) placerades
Sverige som främsta IT-nation, följd av Förenta staterna och Finland. I un-
dersökningen har organisationen jämfört 55 länder med avseende på 23
variabler på IT-området, t.ex. tillgång till pc och Internet samt användning av
mobiltelefoni. Sveriges position som ledande IT-nation leder i sin tur till
betydande inflöde av utländska investeringar till Sverige avseende forskning
och utveckling på IT-området. Flera av världens största IT- och telekommu-
nikationsföretag har valt att förlägga forskningsintensiv verksamhet till Sve-
rige.
Med denna inledning vill näringsutskottet peka på den svenska IT-sektorns
starka ställning men också på de möjligheter till tillväxt och regional utjäm-
ning som informationstekniken för med sig. Samtidigt gäller att det råder en
mycket stark internationell konkurrens på IT-området. För att Sverige skall
kunna behålla sin tätposition krävs uppmärksamhet på de faktorer som de
svenska IT-företagen är beroende av för att de skall kunna utvecklas ytterli-
gare.
Kunskap och mångfald är två sådana nyckelfaktorer för fortsatta fram-
gångar för den svenska IT-branschen. Sverige är numera en del av en global
marknad även när det gäller tillgången till kompetens. Det är därför väsent-
ligt att Sveriges internationellt konkurrenskraftiga förmåga att producera
avancerade system och produkter främjas, t.ex. genom satsningar - i form av
kluster - på strategiskt viktiga områden. Vidare är det viktigt att utländska
studenter, forskare och specialister upplever Sverige som attraktivt att stude-
ra och arbeta i.
Beträffande mångfald vill näringsutskottet här aktualisera två konkurrens-
frågor av betydelse för konsumenterna men också för branschens fortsatta
utveckling. Den ena gäller tillgången till accessnätet. Som tidigare nämnts
har regeringen - efter förslag från Post- och telestyrelsen (PTS) - tagit upp
frågan om lagstiftning för att säkerställa aktörernas tillgång till accessnätet
(s.k. local loop unbundling, LLUB). Som också framhålls i propositionen är
tillgång till detta nät av avgörande betydelse för en operatörs möjlighet att
kunna tillhandahålla produkter och tjänster i accessnätet och därmed för att
öka konkurrensen på området. Med hänvisning till yttrandefrihetsgrundlagen
har regeringen beslutat att frågan måste övervägas ytterligare innan något
förslag till lagstiftning kan presenteras. Enligt näringsutskottets mening är
det väsentligt att beredningen av denna fråga sker med skyndsamhet och att
regeringen därefter snarast återkommer till riksdagen i ärendet.
Den andra här uppmärksammade konkurrensfrågan gäller risken för s.k.
lokal monopolisering. Under senare tid har utvecklingen av de nya fastig-
hetsnäten för bredbandskommunikation gått oerhört snabbt. Enligt en under-
sökning (från december 1999) av Hyresgästernas Riksförbund, som refereras
i propositionen, har 138 bostadsföretag fattat beslut eller kommer att fatta
beslut inom sex månader om utbyggnad av fastighetsnät. I 81 av dessa före-
tag kommer hyresgästerna inte att få välja operatör. Det är sålunda uppenbart
att det föreligger risk för lokal monopolisering. Regeringen har mot den
bakgrunden uppdragit åt Post- och telestyrelsen att utreda frågan och därvid
också belysa fastighetsägarens ansvar för anläggning av fastighetsnät.
Post- och telestyrelsen har i dagarna redovisat sin utredning. I rapporten
till regeringen konstaterar PTS att det finns risker för att konkurrensen häm-
mas när fastighetsnät för bredbandskommunikation utvecklas. Många fastig-
hetsbolag och bostadsrättsföreningar tecknar i dag avtal med en operatör
som, i utbyte mot finansiering av nätet till fastigheten, får ensamrätt till le
rans av tjänsten. Ofta har dessa avtal lång bindningstid. Ett annat problem är
att många fastighetsägare på mindre orter ofta är hänvisade till en enda ka-
bel-TV-operatör eller till Telia.
Post- och telestyrelsen föreslår i rapporten fyra åtgärder som kan minska
riskerna för monopol på bredbandsområdet. För det första kommer PTS att
noga bevaka utvecklingen på området, bl.a. med hjälp av en referensgrupp
som PTS har regeringens uppdrag att tillsätta. För det andra föreslås att PTS
skall sprida information till beställare och användare av bredbandstjänster så
att de får bättre möjligheter att ställa krav på operatörerna. För det tredje
anser PTS att det är lämpligt att villkora de subventioner för bredbandsan-
slutningar som föreslås i IT-propositionen; enligt PTS bör konkurrensfräm-
jande lösningar gynnas så att t.ex. flera operatörer får möjlighet att sälja
tjänster till konsumenterna i ett och samma nät. För det fjärde kommer PTS
under år 2000 att utreda om vissa bestämmelser i telelagen bör ändras så att
de även omfattar samtrafik för datakommunikation; en lagändring i detta
avseende skulle innebära att operatörer blir skyldiga att förmedla tjänster
från konkurrerande operatörer i det egna nätet.
Enligt näringsutskottets mening är det positivt att PTS har kartlagt riskerna
för monopol vid bredbandsutbyggnaden och framlagt olika förslag för att
begränsa dessa risker. Regeringen bör, menar näringsutskottet, utan fördröj-
ning bereda rapporten från PTS och undersöka om ytterligare åtgärder er-
fordras för att minska riskerna för monopol på bredbandsområdet.
De två konkurrensfrågor som näringsutskottet här har uppmärksammat,
nämligen frågan om tillgång till accessnätet och risken för lokal monopolise-
ring, är som tidigare framhållits av stor betydelse för konsumenterna men
också för utvecklingen på IT-området. Trafikutskottet bör enligt näringsut-
skottets uppfattning i sin fortsatta beredning av ärendet överväga behovet av
ett särskilt tillkännagivande till regeringen i de två nu nämnda frågorna.
Vad sedan gäller övriga berörda förslag i propositionen och här aktuella
motioner rörande bl.a. statligt stöd till utbyggnaden av bredband har närings-
utskottet vid sin beredning av ärendet funnit att företrädarna i utskottet för
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställer sig bakom försla-
gen i propositionen, medan företrädarna för övriga partier ansluter sig till
uppfattningarna i respektive parti- och kommittémotioner. Det senare innebär
- att företrädarna för Moderata samlingspartiet tillstyrker berörda förslag i
motion 1999/2000:T28 (m),
- att företrädarna för Kristdemokraterna tillstyrker berörda förslag i motion
1999/2000:T24 (kd),
- att företrädaren för Folkpartiet tillstyrker berörda förslag i motion
1999/2000:T29 (fp),
- att företrädaren för Centerpartiet tillstyrker berörda förslag i motionerna
1999/2000:T26 (c) och 1999/2000:T703 (c).
Näringsutskottet finner inte anledning att här ytterligare utveckla dels majo-
ritetens inställning, dels övriga partiers inställning i avvikande meningar. I
stället hänvisar företrädarna för respektive parti till propositionen respektiv
berörda motioner, vilka utförligt beskrivits i det föregående.
Stockholm den 9 maj 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),
Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist
(s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd
Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)
och Lennart Värmby (v).
Bostadsutskottets yttrande 1999/2000:BoU8y
Ett informationssamhälle för alla
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över
proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla jämte motioner i
de delar de berör utskottets beredningsområde.
Utskottet behandlar propositionens förslag i allt väsentligt endast i de delar
de mött invändningar i motioner. Det gäller regeringens förslag till lag om
ändring i ledningsrättslagen (1973:1144). Därutöver finner utskottet anled-
ning att ta upp ett motionsförslag om vissa bostadspolitiska frågor. Följande
motionförslag behandlas därför i yttrandet: motion 1999/2000:T23 (m) yr-
kande 1 i motsvarande del och yrkande 2, Centerpartiets partimotion
1999/2000:T26 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 8 samt Moderata
samlingspartiets partimotion 1999/2000:T28 yrkande 15 i motsvarande del.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i ledningsrättslagen och
avstyrker de i anledning därav väckta motionsförslagen. Också ett motions-
förslag som gäller bostadspolitiken avstyrks.
Till yttrandet har fem avvikande meningar fogats.
Utskottet
Ledningsrättslagen
Enligt propositionens förslag skall den som har ledningsrätt som avser ut-
rymme antingen för elektrisk starkströmsledning för vilken koncession ford-
ras eller för elektrisk starkströmsledning som ingår i telekommunika-
tionssystem för allmänt ändamål eller i allmän svagströmsledning, ha rätt att
dra fram och begagna både teleledningar för allmänt ändamål och allmänna
svagströmsledningar för signalering m.m. inom det utrymmet. För detta
behövs ingen ny förrättning. Den kompletterande ledningen skall få dras
fram tidigast två veckor efter det att ledningens innehavare underrättat fas-
tighetsägaren om när arbetet skall påbörjas. Underrättelse skall anses ha skett
när ledningens innehavare sänt meddelandet med brev till fastighetsägaren.
Frågan om eventuell ersättning för skada och intrång skall enligt regerings-
förslaget prövas i fastighetsdomstol med tillämpning av expropriationslagens
ersättningsregler. Vid beräkning av fastighetens värde skall den ökning som
ägt rum de senaste tio åren från det att fastighetsägaren underrättades om att
den kompletterande ledningen skulle dras fram tillgodoräknas endast i den
utsträckning det blir utrett att ökningen beror på annat än förväntningar om
ändring i markens tillåtna användningssätt. Vid fördelning av rättegångs-
kostnader skall bestämmelserna om rättegångskostnader i mål om inlösener-
sättning i fastighetsbildningslagen gälla.
I Centerpartiets partimotion 1999/2000:T26 yrkande 1 föreslås att propo-
sitionen avslås jämte ett riksdagens tillkännagivande om att regeringen för
riksdagen skall lägga fram ett förslag till en ny IT-politik i enlighet med vad
som närmare anges i motionen. I samma motion, yrkande 8, föreslås (under
förutsättning av att motionens yrkande 1 avslås) att riksdagen genom ett
tillkännagivande skall begära att regeringen lägger fram förslag med syfte att
markägarens berättigade anspråk på kompensation för nya intrång och för-
längd livslängd hos befintliga ledningar tillgodoses. Två skadefall framhålls i
motionen. Det gäller dels om vid ledningsdragningen intrång sker med ma-
skiner över t.ex. växande gröda, dels om mark till följd av regeringsförslaget
kommer att belastas av ledningsrätt under en längre tid än som annars skulle
ha blivit fallet.
I motion 1999/2000:T23 yrkande 1 (m) lämnas förslag om att riksdagen
skall ge till känna att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i
ledningsrättslagen med syftet att berörda markägares rättssäkerhet skall bli
tillgodosedd. I motionen görs invändningar mot att markägaren enligt propo-
sitionens förslag inte vid en lantmäteriförrättning kan få sina invändningar
mot själva ledningsdragningen prövade. Det påpekas att antalet nya kablar
inte är begränsat och att ledningsrätten också omfattar vissa tillbehör såsom
transformatorstationer och master. Motionärerna ifrågasätter också lagförsla-
gets retroaktivitet utifrån bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap. 18 §
regeringsformen och Europakonventionen. I samma motion, yrkande 2,
föreslås att en översyn skall göras av expropriationslagens ersättningsregler
med utgångspunkt i den obalans som råder mellan kabelägarens möjligheter
att tjäna pengar på sitt kabelinnehav och de låga ersättningsbelopp som ex-
propriationslagen innebär.
I Centerpartiets partimotion yrkas i första hand avslag på hela propositio-
nen. Utskottet tar endast ställning till detta förslag i vad det avser de före-
slagna ändringarna i ledningsrättslagen. Det finns enligt utskottets mening
inte anledning för riksdagen att i enlighet med vad som i motionen anförts
avslå regeringens förslag. Motionens yrkande 1 i motsvarande del bör såle-
des inte bifallas.
Regeringen anser att om en starkströmsledning har dragits fram över an-
nans mark med stöd av ledningsrätt och denna starkströmsledning i ett senare
skede kompletteras med en eller flera svagströmsledningar, som teleledning-
ar, medför detta som regel inte något ytterligare intrång i fastighetsägarens
rätt. Ett betydande intrång för fastighetsägaren har redan skett i och med
framdragandet av starkströmsledningen. Framdragandet av ytterligare tele-
ledningar och fiberoptiska ledningar har därför mycket liten betydelse. Enligt
regeringens uppfattning är däremot en sådan komplettering av väsentlig
betydelse från allmän synpunkt då utbyggnaden av ett allmänt tillgängligt
telenät med kapacitet för tjänster som kräver hög bandbredd är ett angeläget
intresse. Enligt regeringen bör därför en sådan komplettering i befintligt
ledningsrättsutrymme kunna tillåtas utan ny förrättning med hänsyn till de
kostnader och den tidsutdräkt som är förenade med ett sådant i förhållande
till frågans ringa betydelse för berörda fastighetsägare. Utskottet delar rege-
ringens uppfattning. Det kan därutöver tilläggas att Lagrådet inte haft något
att invända mot förslaget. Motion 1999/2000:T23 (m) yrkande 1 i motsva-
rande del avstyrks. Bostadsutskottet tar inte till behandling upp övriga av
motionärerna till grund för detta yrkande åberopade invändningar - gällande
grundlagsenlighet m.m. - eftersom konstitutionsutskottet också beretts till-
fälle till att yttra sig och således, om så anses erforderligt, kan behandla de
gjorda invändningarna i ett yttrande.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionens förslag
till ändring i ledningsrättslagen.
Som framgått ovan skall enligt regeringsförslaget frågan om ersättning för
skada och intrång bestämmas enligt expropriationslagens ersättningsregler.
Bostadsutskottet har tidigare i år (bet. 1999/2000:BoU6) uttalat att expro-
priationslagens ersättningsregler i grunden är väl avfattade när det gäller
fastighetsägarens rätt till ersättning. Inom Justitiedepartementet finns planer
på att genomföra en analys av behovet av vissa förändringar i ersättnings-
reglerna. Avsikten är att analysera om det under senare år skett några för-
skjutningar av lagens tillämpningsområde som bör föranleda att ersättnings-
reglerna revideras. Med hänvisning till det anförda ansåg utskottet att ersätt-
ningsreglerna i vart fall tills vidare bör kvarstå oförändrade. Utskottet av-
styrkte i sammanhanget vissa m-förslag om ändrade ersättningsregler. Ut-
skottet finner inte skäl att ändra sina nu redovisade tidigare ställningstagan-
den och avstyrker i enlighet med detta förslaget om en översyn av expropria-
tionslagen med den i motion 1999/2000:T23 (m) yrkande 2 föreslagna in-
riktningen.
Vad gäller de i c-motionen väckta frågeställningarna om markägarens rätt
till ersättning kan följande anföras. En ledningsrätt är inte begränsad i tiden
Ersättning för det intrång en ledningsrätt förorsakar fastighetsägaren bestäms
enligt en grundprincip som ger honom rätt till skillnaden mellan värdet på
hans fastighet före och efter upplåtelsen av ledningsrätten, dock utan att viss
förväntningsvärden ersätts. Vid upphörandet av en ledningsrätt som i enlig-
het med regeringsförslaget givit rätt till framdragning och brukande också av
en kompletterande ledning kan en ny ledningsrätt för den senare ledningen
prövas vid en förrättning enligt ledningsrättslagen. Också annan ersättning än
den som avser en minskning av själva fastighetens värde kan utgå. Sådan
ersättning kan även omfatta skador som beräknas inträffa i framtiden. Det
kan gälla att en fastighetsägare åsamkas en utgift eller att han går miste om
en inkomst som han kunnat påräkna. Det kan också gälla att fastighetsäga-
rens fasta kostnader för t.ex. ett befintligt jordbruk kvarstår men måste för-
delas på en mindre brukningsareal. Lika med kontanta utgifter anses värdet
av förlorade naturaförmåner, värdet av eget arbete och annat som kan skattas
i pengar. Syftet med ersättningen är att ge fastighetsägaren möjlighet att
bibehålla det ekonomiska läge som skulle ha förelegat om någon upplåtelse
inte hade ägt rum. Det är i princip fråga om samma syfte som ersättningen
för intrånget skall tillgodose.
Av det nämnda framgår enligt utskottets mening att det inte finns anled-
ning till farhågor för att en fastighetsägare inte skulle få berättigade ansprå
på kompensation tillgodosedda i enlighet med vad som kommit till uttryck i
Centerpartiets partimotion. Motionens förslag - yrkande 8 - avstyrks därför.
Bostadspolitiken och IT
Det är onekligen så att bostadspolitiken har stor betydelse för många sam-
hällssektorer och att denna politik på olika sätt påverkar landets ekonomiska
utveckling. Det gäller, som konstaterats i Moderata samlingspartiets parti-
motion 1999/2000:T28, också i förhållande till IT-sektorn. I motionens yr-
kande 15 i motsvarande del föreslås ett riksdagens tillkännagivande omfat-
tande bl.a. att en ny bostadspolitik är en förutsättning för att bl.a. Storstoc
holm skall kunna dra full nytta av sitt internationella försprång inom IT-
området och att det nuvarande bruksvärdessystemet utgör ett problem för att
öka byggandet i synnerhet i storstadsregionerna.
Utskottet anser att det finns anledning att särskilt ge uttryck för att en soci
alt ansvarsfull bostadspolitik är nödvändig som en av grundstenarna för den
välfärd vi önskar skall säkerställas och utvecklas. Riksdagen behandlar årli-
gen ett stort antal förslag med en mer eller mindre allmän bostadspolitisk
inriktning men också ett flertal detaljförslag. Flera nyligen avslutade och
tillsatta utredningar kommer att ligga till grund för beslut om politikens
framtida utformning. Här är tillräckligt att nämna den nu sittande utredning-
en om allmännyttiga bostadsföretag och boendesocial utveckling (ALLBO-
utredningen; dir. 1999:110) och det nyligen avlämnade utredningsbetänkan-
det Bruksvärde, förhandling och hyra (SOU 2000:33) samt att särskilda
utredningsinsatser görs med avseende på bostadssituationen i Stockholm
(regeringsbeslut den 30 september 1999; dnr Fi 1999/3519). Enligt utskottets
mening finns det mot den angivna bakgrunden inte anledning för riksdagen
att nu i sak behandla bostadspolitikens inriktning i enlighet med förslaget i
Moderata samlingspartiets partimotion. Motionens yrkande 15 i motsvarande
del avstyrks därför.
Stockholm den 4 maj 2000
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola
Ryttar (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders
Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt Hagström
(kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Sten-
mark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina Adolfsson (s), Ewa Thalén Finné
(m) och Annelie Enochson (kd).
Avvikande meningar
1. Rättssäkerhetsgarantier vid en utökad ledningsrättsupplåtelse
Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa
Thalén Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken Ledningsrättslagen börjar med "I Centerpartiets" och slutar med "i
ledningsrättslagen" bort ha följande lydelse:
Det utredningsförslag som ligger till grund för regeringens förslag beträf-
fande ledningsrättslagen har ändrats till det bättre på en punkt. Förslaget har
nämligen försetts med en regel som gör det möjligt för fastighetsägaren att få
ersättning för det intrång i hans äganderätt som förslaget leder till.
Regeringsförslaget innehåller dock ur rättssäkerhetssynpunkt fortfarande
brister.
Förslagets retroaktivitet kan starkt ifrågasättas utifrån det egendomsskydd
som finns reglerat i regeringsformen och Europakonventionen. Eftersom
denna frågeställning faller inom konstitutionsutskottets beredningsområde,
vilket utskott också beretts tillfälle att yttra sig, nöjer sig utskottet med d
kortfattade konstaterande.
Något mycket anmärkningsvärt är att de utökade rättigheterna, att dra fram
och begagna kompletterande ledningar, som genom lagförslaget tilläggs
ledningsrättshavaren uppkommer direkt på grund av lag utan möjligheter för
markägaren att få den utökade upplåtelsen prövad vid förrättning och ytterst
av domstol. Markägaren är alltså utan möjlighet att få sina invändningar
prövade. Detta skall ses mot bakgrund av att lagförslaget inte innehåller
några begränsningar vad gäller antalet kablar som får dras fram och brukas.
Till detta kommer att även tillbehör till kabeln, t.ex. transformatorstationer
eller master, kan sätta upp med stöd av ledningsrätten utan prövning vid en
förrättning. Regeringen motiverar sitt förslag med att ett förrättningsförfa-
rande skulle vara resurskrävande både i tid och pengar. Enligt utskottets
mening är det inte godtagbart att enskilda intressen skall få vika av de skäl
regeringen anger. Enligt utskottets mening bör därför riksdagen med anled-
ning av motion 1999/2000:T23 (m) yrkande 1 i motsvarande del avslå rege-
ringens förslag till ändring i ledningsrättslagen. Härigenom blir förslaget i
Centerpartiets partimotion yrkande 1 i motsvarande del tillgodosett.
2. Avslag på propositionen
Rigmor Stenmark (c)  anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Ledningsrättslagen börjar med "I Centerpartiets" och slutar
med "i ledningsrättslagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som redovisats i Centerpartiets partimotion
om att det mycket snart behövs en ny IT-proposition med konkreta förslag
och tydliga åtaganden om att tillgången till snabba Internetförbindelser skall
komma alla till del. Dessförinnan saknas egentlig anledning för riksdagen att
behandla en proposition som framför allt består av vaga ambitioner och
allmänt resonerande kring vissa IT-frågor. Regeringen bör få i uppdrag att
återkomma med en ny proposition med den inriktning som anges i motionen.
Det finns inte anledning för utskottet att i detta sammanhang närmare gå in
på vare sig de närmare skälen för ställningstagandet eller vilken utformning
den nya IT-propositionen skall ha. Med bifall till Centerpartiets partimotion
yrkande 1 motsvarande del avstyrker utskottet regeringens förslag till änd-
ring i ledningsrättslagen. Härigenom kommer även förslaget i motion
1999/2000:T23 (m) yrkande 1 i motsvarande del att bli tillgodosett.
3. Expropriationslagens ersättningsregler
Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa
Thalén Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken Ledningsrättslagen börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar
med "föreslagna inriktningen" bort ha följande lydelse:
Expropriationslagen bör ändras så att ersättningsreglerna ger markägaren
kompensation för fastighetens fulla marknadsvärde samt för de kostnader
och det inkomstbortfall som inte kan återvinnas. De förändringar av expro-
priationslagens ersättningsregler som gjordes i början av 1970-talet innebar
att den tidigare rådande grundprincipen om full ersättning övergavs. I stället
för att på marknadsmässiga grunder kompensera drabbade fastighetsägare
antogs en lagstiftning som inte på ett rimligt sätt avspeglar en fastighets
egentliga värde, dvs. ett nuvärde som innefattar framtida förväntningsvärden.
Den enskilde fastighetsägarens underläge gentemot exproprianten förstärks
av den s.k. presumtionsregeln. Att som presumtionsregeln föreskriver ålägga
den drabbade fastighetsägaren bevisbördan avseende eventuella förvänt-
ningsvärden går på tvärs mot gängse rättssäkerhetsprinciper. Det enda rimli-
ga förhållandet är att exproprianten skall ha bevisbördan. Presumtionsregeln
bör således avskaffas.
Vad utskottet nu sagt framträder särskilt tydligt när expropriationslagens
regler används för att bestämma ersättningen för det intrång en ledningsrätt
som utnyttjas inom IT-samhället medför. Förhållandet mellan de förtjänst-
möjligheter kabelägaren har på grund av sitt kabelinnehav och de belopp
markägaren har rätt till framstår som uppenbart orättvist.
Enligt utkottets mening bör regeringen anmodas att snarast återkomma
med förslag om ändringar i expropriationslagen som innebär att presumtions-
regeln avskaffas och att exproprianten ges bevisbördan i fråga om orsaken
till markvärdesökningarna. Förslag med denna inriktning bör kunna föreläg-
gas riksdagen utan vidare dröjsmål. Därutöver bör i övrigt utarbetas förslag
om ändrade ersättningsregler i syfte att stärka markägarens ställning i enlig-
het med vad utskottet förordat.
Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av motion
1999/2000:T23 (m) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad
vi anfört.
4. Ersättning för den utökade ledningsrättsupplåtelsen m.m.
Rigmor Stenmark (c) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Ledningsrättslagen börjar med "Av det" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
De ändringar som regeringen föreslår i ledningsrättslagen för att göra möj-
ligt en snabb utbyggnad innebär egentligen inte någon väsentlig skillnad
gentemot dagens situation. I sammanhanget vill utskottet dock framhålla
vikten av att markägaren hålls skadeslös och verkligen erhåller skälig ersätt-
ning för det intrång han drabbas av. Särskilt gäller detta två typer av skade-
fall. Framför allt om vid ledningsdragning intrång sker med maskiner över
t.ex. växande gröda. Det kan emellertid också hända att ledningsrätten till
följd av den nya användningen kommer att bestå under en längre tid än som
annars blivit fallet. Med andra ord kan tiden innan markägaren får tillbaka
marken förlängas. Även om den senare skadan är svårare att bedöma bör
överväganden ske om skälig kompensation för detta fall.
Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till Centerpartiets parti-
motion yrkande 8 hos regeringen begära förslag till ändring i ledningsrättsla-
gen som tillgodoser berättigade anspråk från markägare både vad avser kom-
pensation för nya intrång och för förlängd livslängd hos befintliga ledningar i
enlighet med vad utskottet nu anfört.
5. Bostadspolitiken och IT
Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa
Thalén Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken Bostadspolitiken och IT börjar med "Utskottet anser" och slutar
med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Den bostadspolitik som i dag förs hämmar Sveriges ekonomiska tillväxt.
Bristande tillgång på bostäder utgör en flaskhals och hindrar i t.ex. Stock-
holmsregionen nya företag att etablera sig och äldre företag att växa. Sverige
kan därför inte dra full nytta av sitt IT-försprång. En ny bostadspolitik måste
förverkligas så att det skapas goda förutsättningar för att bygga bostäder i
områden där det finns en stark efterfrågan. Bruksvärdessystemet är i sin
nuvarande utformning ett av de allvarligaste hindren mot ett ökat byggande
av hyresrätter. Fler hyresrätter måste byggas på många håll i landet. För
Stockholms del har bruksvärdessystemet - i vilket de allmännyttiga bostads-
företagen har en hyresledande roll - genom politiskt satta hyror i det allmän-
nyttiga beståndet fått nyproduktionen av hyresrätter att praktiskt taget helt
upphöra. En sådan ordning skall inte kunna råda.
Bruksvärdessystemet måste därför reformeras. De
s.k. allmännyttiga företagens hyresledande roll
måste avskaffas. Lägesfaktorn måste ges ökad tyngd
och möjligheter öppnas för hyresavtal med längre
löptid. Moderata samlingspartiet har tidigare
redovisat de förändringar som är nödvändiga för att
bostadsbyggandet skall kunna öka i
tillväxtområdena i vårt land och därmed bidra till att
gynna företagsutvecklingen särskilt inom IT-
branschen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av Moderata samlingspartiets
partimotion yrkande 15 i motsvarande del som sin
mening ge regeringen till känna.