I betänkandet behandlas 55 yrkanden om olika
folkhälsofrågor m.m. från den allmänna motionstiden
1999.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 18 reservationer.
Motionerna
1999/2000:So202 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
förebygga hörselskador.
1999/2000:So203 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ändring
av lagen om fastställelse av könstillhörighet i
vissa fall,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anfört om bidrag till
transsexuella organisationer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning av
transsexuellas situation i samhället.
1999/2000:So221 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om TBC och
biståndsarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning m.m. om
TBC.
1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s,
v, c, mp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att gifta
transsexuella personer inte skall tvingas till
skilsmässa för att få ändrad könstillhörighet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avskaffande av
den s.k. bastulagen.
1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om folkhälsoarbetets
plats i hälso- och sjukvården,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunernas och
frivilligorganisationernas roll i folkhälsoarbetet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om socialtjänstens
roll i folkhälsoarbetet,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om apotekens roll
i folkhälsoarbetet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning om
folkhälsa och hälsoupplysning.
1999/2000:So227 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i miljöbalken gällande hälsoskyddet
att högsta ljudnivåer införs genom tillägg i
förordningen för miljökvalitetsnormer samt att ordet
tillfällig stryks ur texten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om översyn av
viteslagen gällande bevisvärderingen.
1999/2000:So228 av Margareta Andersson och Sofia
Jonsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändringar i plan-
och bygglagen för att förhindra tinnitus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade
forskningsresurser för att förebygga tinnitus.
1999/2000:So260 av Erik Arthur Egervärn (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om översyn av
normerna för ljudvolymer vid publika
musikarrangemang.
1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om barn och självmord.
1999/2000:So287 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om långsiktiga program
för allergisanering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om långsiktiga program
för luftvård,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förbättrad
innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning av mödra-
och barnavårdens personal i allergiprevention,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utökade satsningar
på allergiprevention på Folkhälsoinstitutet och hos
fristående organisationer.
1999/2000:So293 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett folkhälsoprogram för sjukdomar i rörelseorganen.
1999/2000:So297 av Elisabeth Fleetwood (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om effektiva och
skyndsamma åtgärder för att förbättra informationen
om buller, bullerskador och tinnitus.
1999/2000:So305 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
instruktioner och målsättning för
Folkhälsoinstitutets verksamhet i enlighet med vad i
motionen anförts om att bryta de köns- och
klassbundna skillnaderna i folkhälsan.
1999/2000:So308 av Marie Engström (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för
begränsning av skadliga ljudnivåer.
1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett hälsojusterat
BNP-mått,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att ta
fram lokala folkhälsorapporter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utveckla metoder
för hälsokonsekvensanalyser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
folkhälsoforskningens inriktning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett vidgat
perspektiv i folkhälsoforskningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statistiskt
underlagsmaterial,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
ett eventuellt hälsoobservatorium till Sverige.
1999/2000:So334 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en samlad folkhälsopolitik.
1999/2000:So346 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kvinnorna och
välfärden.
1999/2000:So347 av Carina Hägg och Agneta Brendt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att utöka vaccinationen mot tuberkulos
samt att hålla en skärpt vaksamhet.
1999/2000:So377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar upphäva lagen (1987:735) om
förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande
verksamheter.
1999/2000:So383 av Yvonne Ruwaida och Mikael
Johansson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principiella
ståndpunkter vid tvångsåtgärder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om smittskyddsläkarens
roller,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att lagstadgad
informationsplikt bör strykas ur smittskyddslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bastuklubbslagen
skall upphävas, detta utan någon ny reglering.
1999/2000:So484 av Desirée Pethrus Engström (kd)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att migrän bör tas
med i det nationella folkhälsoarbetet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att migrän bör tas
upp i EG-kommissionens arbete om kvinnors hälsa.
1999/2000:So492 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att undersökning och
behandling av kvinnor i riskzonen för benskörhet
skall genomföras.
1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om långsiktighet i det
förebyggande arbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att stress bör
uppmärksammas i folkbildningsarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utsatta grupper,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att migrän tas upp
som en viktig folkhälsosjukdom i det aktuella
folkhälsoarbetet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om insatser för att
förebygga självmord,
7. att riksdagen hos regeringen begär att en
utredning tillsätts om hur allergier bland
skolelever kan förebyggas.
1999/2000:Bo514 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om acceptabel ljudnivå
för en sund miljö.
1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fritidsodlingens
betydelse för folkhälsan bör uppmärksammas och
tillvaratas i folkhälsoarbetet.
1999/2000:Ub314 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bastuklubbslagen
avskaffas och inte ersätts med någon typ av
särreglering för att starta och driva bastuklubb.
Utskottet
Allmänt om folkhälsoarbetet
Motionerna
I motion 1999/2000:So305 av Rolf Olsson m.fl. (v)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn
av instruktioner och målsättning för
Folkhälsoinstitutets verksamhet i enlighet med vad i
motionen anförts om att bryta de köns- och
klassbundna skillnaderna i folkhälsan. Enligt
motionärerna bör Folkhälsoinstitutet få den centrala
uppgiften att leda och samordna arbetet att verka
för att bryta den klassmässiga och könsmässiga
ohälsan i befolkningen.
I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.
(kd) yrkas tillkännagivande om långsiktighet i det
förebyggande arbetet (yrkande 1). Enligt
motionärerna kräver folkhälsoarbetet långsiktighet.
Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och
levnadsvanor har betydelse för hälsoutvecklingen.
Det tar ofta lång tid innan detta kan utläsas i
statistik över folkhälsan. Ett långsiktigt,
målmedvetet arbete med återkommande kontroller är
enligt motionärerna viktiga för kvaliteten. Vidare
begärs tillkännagivande om utsatta grupper (yrkande
3). Motionärerna anför att hälsan förbättrats för
flertalet svenskar. Enligt gjorda undersökningar har
medellivslängden ökat och levnadsvanor förbättrats.
Detta gäller dock inte alla grupper. Motionärerna
anser att hälsopolitiska hänsyn skall vara en
naturlig del i samhällsplaneringen.
I motion 1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c)
begärs tillkännagivande om ett hälsojusterat BNP-
mått (yrkande 1). Enligt motionärerna bör
folkhälsoarbetet genomsyra allt samhällsarbete och
de politiska besluten grundas på principen om en
hållbar hälsoutveckling och att människor ges
möjlighet att leva ett hälsosamt liv. Ekonomisk
tillväxt innebär inte med automatik förbättrad
social utveckling, om stora grupper av befolkningen
inte får del av de växande resurserna.
Nationalräkenskaperna bör därför, enligt
motionärerna, inkludera positiva respektive negativa
effekter på folkhälsan, dvs. ett hälsojusterat BNP-
mått. Vidare yrkas tillkännagivande om behovet av
att ta fram lokala folkhälsorapporter (yrkande 2).
Motionärerna anser att kommuner och landsting med
jämna mellanrum bör ta fram folkhälsorapporter som
belyser hälsosituationen bland kommuninvånarna. Det
skulle underlätta bedömningarna i politiska beslut
rörande folkhälsofrågor. Regeringen bör inleda
samtal med Kommunförbundet om sådana insatser på
kommunal nivå. Därutöver begärs tillkännagivande om
att utveckla metoder för hälsokonsekvensanalyser
(yrkande 3).
I motion 1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) yrkas tillkännagivande om folkhälsoarbetets
plats i hälso- och sjukvården (yrkande 1).
Motionärerna anser att folkhälsoarbetet skall ha en
tydlig plats i hälso- och sjukvården och att
adekvata resurser avdelas för dess utförande. Läkare
och sköterskor skall ha tid att vara rådgivande i de
enskilda fallen. De har, enligt motionärerna, också
ett ansvar att förmedla vidare till ansvariga för
det övergripande folkhälsoarbetet i landstinget om
de ser att nya hälsoproblem dyker upp eller blir
vanligare. Motionärerna yrkar vidare
tillkännagivande om kommunernas och
frivilligorganisationernas roll i folkhälsoarbetet
(yrkande 4). Enligt motionärerna har hälso- och
sjukvården och landstingen en viktig roll i
folkhälsoarbetet som resurs och samarbetspartner.
Naturliga sådana är kommunerna eftersom de har ett
stort ansvar genom sitt breda åtagande för skolan,
äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra viktiga
samarbetspartner är de ideella organisationerna.
Inte minst finns många mindre organisationer som i
dag lever under en mycket knapp ekonomi men som
betyder mycket i folkhälsoarbetet. Det är, enligt
motionärerna, viktigt att såväl staten som kommuner
och landsting tar vara på dessa organisationers
engagemang och bidrar till att möjliggöra deras
arbete. Vidare begärs tillkännagivande om
socialtjänstens roll i folkhälsoarbetet (yrkande
15). Enligt motionärerna kan socialtjänsten bryta
den onda cirkel som så ofta går från sociala problem
till ohälsa. Kunskapen att fånga upp, förstå och se
tidiga varningssignaler behöver emellertid utvecklas
inom socialtjänsten. Det är ett viktigt område att
ta upp både i grundutbildningen och
vidareutbildningen av socialtjänstens personal.
Slutligen yrkas tillkännagivande om apotekens roll i
folkhälsoarbetet (yrkande 16). Apotekens kundkrets
är enligt motionärerna mycket vid. Genom apoteken
kan man nå grupper som inte behöver söka hälso- och
sjukvården med information om hur man kan förebygga
och själv hantera hälsoproblem. Oavsett vilken
ställning apoteken kommer att få i framtiden är det
viktigt att de också i fortsättningen får spela en
aktiv roll i folkhälsoarbetet.
I motion 1999/2000:So334 av Ann-Kristine Johansson
och Helena Frisk (båda s) begärs tillkännagivande om
en samlad folkhälsopolitik. Enligt motionärerna
finns det allvarliga tecken på ökade hälsoproblem
och att det är stora skillnader mellan
samhällsgrupper. Det händer mycket inom olika
organisationer och myndigheter, men motionärerna
saknar en samsyn och konkreta förslag till hur man
kommer till rätta med dessa ökande folkhälsoproblem.
I motion 1999/2000:So346 av Margareta Sandgren (s)
begärs tillkännagivande om kvinnorna och välfärden.
I februari 1999 beslutade regeringen att tillsätta
en kommitté med uppdrag att göra välfärdsbokslut
över 1990-talet. En grupp som enligt motionärerna, i
de här sammanhangen, sällan blir föremål för någon
större uppmärksamhet och som också är en tystlåten
grupp är ensamstående kvinnor över 50 år och främst
den grupp som kanske har ett arbete med låg inkomst
eller låg inkomst på grund av deltidsarbete. I
kommittéuppdraget för välfärdsbokslut över 1990-
talet bör enligt motionärerna dessa kvinnors
situation särskilt uppmärksammas.
Bakgrund m.m.
Utskottet behandlade senast motioner rörande olika
folkhälsofrågor våren 1999 i betänkande 1998/99:SoU8
Folkhälsofrågor m.m. Utskottet anförde vad gäller
folkhälsoarbetets inriktning m.m. (s. 12 f.) bl.a.
att insatser för att främja folkhälsan och förebygga
ohälsa hade fortsatt hög prioritet på alla
samhällsnivåer och inom samtliga sektorer från
skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och
frivilligorganisationer till myndigheter på lokal,
regional och nationell nivå. Utskottet ville i
sammanhanget betona vikten av samverkan mellan de
olika aktörerna och över sektorsgränserna. Av
betydelse är också de agerandes kompetens på
respektive område. Utskottet såg med
tillfredsställelse på det engagerade folkhälsoarbete
som bedrivs på både nationell, regional och lokal
nivå. Genom Folkhälsoinstitutets verksamhet stöds
och stimuleras utvecklingen av regionala och
kommunala insatser på området.
Enligt utskottet har Nationella folkhälsokommittén
en mycket viktig uppgift när det gäller det framtida
folkhälsoarbetet. Utskottet gjorde bedömningen att
arbetet med nationella hälsomål kommer att stödja
och inspirera folkhälsoarbetet på alla
samhällsnivåer. Enligt utskottet hade
Folkhälsokommittén lyft fram vissa områden som
bedömdes ha betydelse i det fortsatta arbetet, och
kommittén skulle under sommaren 1999 presentera
ytterligare ett delbetänkande med preliminära
bedömningar och förslag om nationella hälsomål och
strategier som, enligt utskottets mening, kommer att
vara vägledande för samhällets insatser för att
förbättra folkhälsan. Flera av motionsyrkandena ryms
inom kommitténs direktiv, ansåg utskottet. Utskottet
utgick från att folkhälsokommittén i sitt kommande
arbete kommer att behandla dessa eller liknande
frågeställningar.
Utskottet pekade vidare på att frågor som rör
hälsokonsekvensanalyser eller bedömningar hade,
förutom av Folkhälsokommittén, även berörts av HSU
2000 och av Miljöhälsoutredningen.
Miljöhälsoutredningen hade även tagit upp frågan om
vikten av den s.k. försiktighetsprincipen i det
nationella miljöhälsoarbetet. Enligt utskottet
bedrevs vid bl.a. Folkhälsoinstitutet också ett
arbete med att sprida och utveckla metoder för
hälsokonsekvensanalyser på regional och lokal nivå.
Utskottet ansåg mot bakgrund av det sagda att de
aktuella motionerna i huvudsak var tillgodosedda och
därför borde avslås.
Utskottet delade motionärernas oro över att det
fortfarande finns påtagliga hälsoskillnader mellan
och inom olika grupper i samhället. Utskottet
vidhöll att folkhälsoarbetet med inriktning på de
mest utsatta grupperna borde intensifieras. Enligt
utskottet är detta en förutsättning för att
folkhälsan successivt skall förbättras. Fortsatt
kraftfulla åtgärder borde vidtas för att förbättra
hälsan inte minst hos barn och ungdomar samt hos de
grupper som är mest exponerade för de största
hälsoskillnaderna. Problemet med sociala skillnader
i hälsa hade, enligt utskottet, uppmärksammats av
WHO och redovisats som ett hälsomål i HFA-21 för
Europa. Ett intensifierat arbete i frågan pågick
bl.a. inom Folkhälsoinstitutet och saken utreddes i
statliga kommittéer. Utskottet utgick ifrån att
regeringen följde utvecklingen noga och tog
initiativ till de insatser som krävdes för att söka
överbrygga hälsoklyftorna i samhället. Något
initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionerna behövdes enligt utskottets mening inte,
varför dessa avstyrktes.
Till betänkandet i denna del fogades reservationer
från v, kd och mp.
Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).
I budgetpropositionen (1999/2000:1) utgiftsområde
(u.o.) 9 anför regeringen (s. 29 f.) bl.a. att
svenska folkets hälsa, vare sig man mäter dödlighet,
sjuklighet eller självrapporterad hälsa, har
förbättrats i stort. Enligt regeringen finns det
emellertid också tecken på ökade hälsoproblem t.ex.
vad gäller allergier. Det framgår bl.a. av 1997 års
folkhälsorapport (SoS-rapport 1997:18) och av
Nationella folkhälsokommitténs underlagsrapporter
från maj 1999 om svenska folkets hälsa.
I sina slutsatser anför regeringen (s. 33 f.) att
trots att befolkningen blir friskare och lever
längre, finns det fortfarande stora skillnader i
ohälsa mellan olika samhällsgrupper. Enligt
regeringens bedömning är insatser för att främja
folkhälsan och förebygga ohälsa fortfarande ett högt
prioriterat område. Det gäller inte minst åtgärder
för att förbättra hälsan hos de grupper som är mest
exponerade för de största hälsoriskerna.
Under år 2000 kommer Nationella folkhälsokommittén
(S 1995:14) att överlämna sitt slutbetänkande till
regeringen. I betänkandet avser kommittén att
presentera förslag till mål och strategier för
hälsoutvecklingen. Dessa förslag kommer att utgöra
ett viktigt underlag för utformningen av den
framtida folkhälsopolitiken.
Folkhälsoinstitutet har på regeringens uppdrag
tagit fram metoder och visat på hur
hälsokonsekvensbeskrivningar kan användas inom ett
antal områden. Regeringen avser att samla kunskap om
olika metoder för att tillämpa
hälsokonsekvensbeskrivningar i större utsträckning i
politiskt beslutsfattande.
Regeringen anger vidare (58 f.) bl.a. att
Folkhälsoinstitutet (FHI) skall bidra till att
uppfylla målet för verksamhetsområdet genom att med
förebyggande insatser främja likvärdiga
förutsättningar för en god hälsa för hela
befolkningen. FHI har under år 1998 förstärkt sin
profil på analys- och utredningsområdet och ökat
intensiteten i sitt arbete med de internationella
frågorna. Arbetet med att utveckla nationella
hälsopolitiska handlingsprogram med betoning på att
minska social ojämlikhet i hälsa har inletts på
flera av institutets verksamhetsområden. Under året
har FHI bl.a. tagit fram handlingsplaner när det
gäller tobaks- och skadeprevention.
FHI har utvecklat arbetssättet att bedriva
hälsofrämjande insatser utifrån ett arenaperspektiv.
Det hälsofrämjande arbetssättet innebär att
förutsättningar ges för att förstärka de faktorer
som ökar människors möjligheter att bibehålla och
utveckla en god hälsa. FHI har bl.a. arbetat vidare
med satsningen på hälsofrämjande skolor.
Myndighetens projekt om kvinnors hälsa utgår bl.a.
från hälso- och sjukvården som arbetsplats för många
kortutbildade kvinnor. Satsningar har även inletts
för att utveckla folkhälsoarbetet bland äldre och
invandrare.
För att få bättre genomslag för olika insatser har
arbetet i allt större utsträckning inriktats mot
specifika målgrupper. En stor och viktig insats inom
allergiområdet genomfördes under år 1999.
"Innemiljöåret 1999" är en omfattande
informationskampanj som rör frågor om hälsoeffekter
till följd av exponering inomhus i icke-industriella
miljöer.
Vad gäller stödet till att utveckla folkhälsoarbete
på lokal och regional nivå har detta bl.a. bestått i
att bidra till att öka folkhälsokompetensen hos
strategiska aktörer och att stötta utvecklingen av
lokala folkhälsoprogram. Strategiskt stöd har bl.a.
getts till bildandet av allergikommittéer och
allergianpassade kommuner. Allergikommittéer finns
nu i 105 av landets kommuner, varav 30 är
allergianpassade kommuner.
Regeringen anser i budgetpropositionen att
institutet ytterligare bör sträva efter att
förstärka sin roll som kunskapscentrum och
metodutvecklare. I linje med detta ligger att
institutet skall stimulera och stötta andra aktörer
att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. I detta
arbete bör inte minst de frivilliga
organisationernas kompetens och engagemang tas till
vara. Ekonomiskt stöd till de frivilliga
organisationernas arbete bör ges fortsatt hög
prioritet. Vidare bör FHI i högre grad utnyttja
möjligheten att låta fler av institutets aktiviteter
utvärderas av extern kompetens. Det är regeringens
uppfattning att FHI ytterligare bör sträva efter att
fokusera insatserna på att minska skillnaderna i
ohälsa mellan olika grupper i samhället.
Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14) med
uppgift att utarbeta förslag till nationella mål för
hälsoutvecklingen överlämnade i mars 1998
delbetänkandet Hur skall Sverige må bättre? (SOU
1998:43). Betänkandet utgör det första steget i en
process som skall resultera i förslag till
nationella folkhälsomål och strategier. En viktig
målgrupp för folkhälsoarbetet är barn och ungdomar.
Kommittén har i december 1999 överlämnat sitt andra
delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra steget
mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) till
regeringen. I betänkandet redovisar kommittén
preliminära folkhälsomål och strategier. Kommittén
har arbetat vidare med att utforma en nationell
strategi för en bättre och jämlik hälsa. Betänkandet
kommer att genom kommitténs försorg remitteras till
olika organ inom folkhälsoområdet. Ett
slutbetänkande med förslag till nationella
folkhälsomål och strategier för hur målen skall
kunna uppnås avses att överlämnas till regeringen
hösten år 2000. Kommitténs arbete under den
avslutande etappen kommer bl.a. att omfatta
fördjupningar av ämnesområdet med fokus på olika
aktörers roller och ansvar samt ekonomiska
bedömningar av förslagen. I fördjupningarna om
aktörer ingår att belysa myndigheternas,
landstingens och kommunernas roller och ansvar samt
att bedöma på vilket sätt organisationer, medier,
näringsliv m.fl. kan medverka i folkhälsoarbetet.
Vidare ingår när det gäller den offentliga sektorn
att belysa bl.a. utbildningsfrågorna. På
organisationssidan är det särskilt folkbildningens
och folkrörelsernas arbete som skall beaktas. Vidare
skall uppdrag till kommittén från regeringen om
hälso- och sjukvårdens roll behandlas.
Regeringen har 1999 tillsatt en kommitté,
Välfärdsbokslut över 1990-talet (dir. 1999:7),
bestående av en grupp forskare med uppdrag att
sammanställa den kunskap som finns och identifiera
de områden där behovet av ökad kunskap kring
välfärdsutvecklingen är angeläget. Regeringen ser
det som särskilt angeläget att beskriva
välfärdsutvecklingen för kvinnor och män, för olika
socioekonomiska grupper och ur ett
livscykelperspektiv. Barns situation skall belysas.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta grupper.
Frågor om folkhälsan och folkhälsans fördelning i
befolkningen skall vara centrala för kommitténs
bedömning av välfärdens utveckling under 1990-talet.
Kommittén skall redovisa den allmänna
hälsoutvecklingen i landet och de skillnader i
ohälsa som finns mellan olika sociala grupper och
hur detta förändrats under 1990-talet.
Kommittén har i januari 2000 lämnat ett
delbetänkande, Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3). I
betänkandet anför kommittén vad gäller ohälsans
utveckling under 1990-talet bl.a. att ohälsan inte
är jämt fördelad mellan olika befolkningsgrupper men
att skillnaderna mellan dessa grupper inte
förändrats under decenniet. Fördelningen av nervösa
besvär mellan grupperna ser i allt väsentligt ut på
samma sätt. Utvecklingen under 1990-talet har dock
medfört en utjämning mellan åldersgrupperna,
såtillvida att det psykiska välbefinnandet
försämrats betydligt mer bland de yngre än bland de
äldre. Kommittén pekar också på att kvinnor i
okvalificerade arbetaryrken är en av få grupper för
vilka dödligheten inte gått ned under 1990-talet.
Enligt kommittén har tre grupper fått sina
levnadsvillkor försämrade under decenniet, nämligen
utrikes födda personer, ensamstående mödrar och
yngre personer.
Kommittén skall slutredovisa sitt arbete med ett
fullständigt välfärdsbokslut över 1990-talet i
januari år 2001.
Regeringen har tillsatt en organisationskommitté som
skall se över FHI:s verksamhet (dir. 1999:56).
Utgångspunkten är att FHI skall ombildas till en
myndighet med mer stabsliknande uppgifter samt att
myndigheten kan komma att få utvidgade uppgifter
inom alkohol- och narkotikaområdet. Kommitténs
uppdrag, som skall redovisas senast den 1 juni år
2000, är att mer i detalj tydliggöra mål och
uppgifter samt lämna förslag till organisation av
den nya myndighetens verksamhet. Den ombildade
myndigheten beräknas kunna vara i funktion den 1
juli år 2001.
Enligt regleringsbrev för Socialstyrelsen avseende
budgetåret 2000 (punkt 8) skall Socialstyrelsen
senast den 31 mars år 2001 till regeringen överlämna
en social rapport och en folkhälsorapport.
Socialstyrelsen skall i samband med
folkhälsorapporteringen redovisa det nationella
läget beträffande miljörelaterad ohälsa.
Enligt regleringsbrev för FHI avseende budgetåret
2000 skall FHI i samråd med berörda myndigheter och
organisationer utveckla och pröva metoder för
hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) av politiska
beslut. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars
2001.
Det internationella samarbetet i folkhälsofrågor har
successivt utvecklats inom såväl EU som Europarådet
och WHO. WHO:s regionalkommitté för Europa antog i
september 1998 ett reviderat ramverk med riktlinjer
och mål till ledning för medlemsländernas
folkhälsoarbete, "Hälsa-för-alla" HÄLSA 21. Antalet
mål för Europaregionen har därmed minskat från 38
till 21. Plattformen för de förnyade "Hälsa för
alla"-målen är en jämlikare hälsa. Det gäller såväl
inom som mellan länder, genom att skapa
förutsättningar för en positiv utveckling för dem
som lever under de sämsta hälsovillkoren.
År 1994 blev folkhälsa formellt ett samarbetsområde
inom EU genom Maastrichtfördraget. Ett ramprogram
har antagits. Ramprogrammet innehåller
folkhälsoprogram inom följande områden; cancer, aids
och andra smittsamma sjukdomar, narkotika,
hälsofrämjande insatser samt hälsoövervakning. Under
våren 1999 beslutade rådet om ytterligare tre
åtgärdsprogram rörande förebyggande av personskador,
miljörelaterade sjukdomar samt sällsynta sjukdomar.
Det nuvarande ramprogrammet löper ut år 2000 och
diskussioner pågår kring ett nytt ramprogram för
perioden år 2000 till år 2005. Det nya ramprogrammet
kommer att präglas av den vidgade
gemenskapskompetens som införts genom
Amsterdamfördraget. Av fördraget framgår att en hög
hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid
utformning och genomförande av all gemenskapspolitik
och alla gemenskapsåtgärder. Gemenskapens insatser,
som skall komplettera den nationella politiken,
skall inriktas på att förbättra folkhälsan,
förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och
undanröja faror för människors hälsa. Exempel på
andra politikområden där åtgärder får konsekvenser
för människors hälsa är inremarknadsfrågor, närings-
och jordbrukspolitik och forskningsfrågor.
Vid hälsoministerrådsmötet i juni 1999 antog rådet
en resolution där kommissionen uppmanas att lägga
fram ett förslag till handlingsprogram på
folkhälsoområdet. Rådet har beslutat att insatserna
inom folkhälsoområdet bör koncentreras bl.a. till
att minska bristande jämlikhet och jämställdhet
avseende hälsa. Tre breda handlingslinjer har lyfts
fram. En linje rör förbättrad hälsoinformation,
genom att tillskapa ett system på gemenskapsnivå för
insamling, analys och spridning av hälsodata.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller att insatser för att främja
folkhälsan och förebygga ohälsa även
fortsättningsvis skall prioriteras högt. Utskottet
delar motionärernas oro över att det fortfarande
finns påtagliga hälsoskillnader mellan och inom
olika grupper i samhället. Framtidens
folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella
folkhälsokommitténs förslag till nationella hälsomål
och strategier som skall presenteras senare detta
år. Utskottet utgår ifrån att dessa förslag kommer
att vara ett viktigt underlag för samhällets
insatser för att förbättra folkhälsan. Även de
resultat som kommittén Välfärdsbokslut över 1990-
talet kommer att presentera i början av nästa år kan
bli vägledande för det framtida folkhälsoarbetet.
Enligt utskottet ryms flera av motionsyrkandena inom
ramen för kommittéernas pågående arbete. Utskottet
utgår från att dessa och liknande frågeställningar
kommer att behandlas av kommittéerna i deras
avslutande arbete. Vidare arbetar
Folkhälsoinstitutet med projekt rörande kvinnor och
ohälsa. Institutet har också på regeringens uppdrag
tagit fram metoder för hur
hälsokonsekvensbeskrivningar kan användas inom ett
antal områden. Utskottet anser, mot bakgrund av det
sagda, att motionerna So226 (fp) yrkandena 1, 4, 15
och 16, So305 (v), So330 (c) yrkandena 1-3, So334
(s), So346 (s) och So493 (kd) yrkandena 1 och 3 i
huvudsak är tillgodosedda med det arbete som pågår
på området. Motionerna avstyrks.
Folkhälsoforskning m.m.
Motionerna
I motion 1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c)
begärs tillkännagivande om folkhälsoforskningens
inriktning (yrkande 4). Motionärerna anser att ett
omfattande forskningsprogram bör initieras om den
sociala gemenskapens betydelse för folkhälsan. Det
behövs ny kunskap om social integration och om vilka
mekanismer som påverkar människors livsvillkor och
levnadssätt. Vidare begärs tillkännagivande om ett
vidgat perspektiv i folkhälsoforskningen (yrkande
5). Enligt motionärerna glöms kvinnoperspektivet i
folkhälsoarbetet ofta bort. Analyser av och
forskning kring hälsoutvecklingen har ofta
begränsats till specifika kvinnosjukdomar och
psykiska problem. Folkhälsoarbetet måste vidgas för
att belysa kvinnors situation ur andra perspektiv.
Vidare begärs tillkännagivande om statistiskt
underlagsmaterial (yrkande 6). Det statistiska
underlag som folk- och bostadsräkningarna utgjort
har, enligt motionärerna, varit ett ovärderligt
material för folkhälsoarbetet. Om inte motsvarande
uppgifter tas fram inom en snar framtid kommer det
att få betydande konsekvenser för forskningen om
människors hälsa och dess bestämningsfaktorer.
Slutligen yrkas tillkännagivande om lokalisering av
ett eventuellt hälsoobservatorium till Sverige
(yrkande 13). Inom EU diskuteras behovet av och
eventuellt bildandet av ett hälsoobservatorium. Det
borde enligt motionärerna, av flera skäl, vara av
intresse att Sverige blir värdland för en EU-
myndighet för folkhälsa.
I motion 1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) yrkas tillkännagivande om forskning om
folkhälsa och hälsoupplysning (yrkande 17). Enligt
motionärerna behövs kunskap för ett målinriktat och
effektivt folkhälsoarbete. Motionärerna ser det
därför som viktigt att forskningen över vilka
förebyggande insatser som är mest effektiva utifrån
en mänsklig och hälsoekonomisk utgångspunkt
stimuleras och prioriteras. Ett forskningsfält som
måste stimuleras är forskning kring hur kunskap om
livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan
förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det
individuella planet.
Bakgrund
I sitt betänkande 1998/99:SoU8 Folkhälsofrågor
behandlade utskottet senast motionsyrkanden rörande
folkhälsoforskningen. Under rubriken Bakgrund m.m.,
vartill hänvisas, redovisade utskottet bl.a. viss
forskning kring allergier samt redogjorde kort för
verksamheten vid Institutet för psykosocial medicin
(IPM) och Centrum för suicidforskning och
prevention. I sin bedömning (s. 17) anförde
utskottet att behovet av kunskap genom forskning på
folkhälsoområdet fortsättningsvis kommer att vara
mycket stort. Enligt utskottets mening var det
därför av vikt att folkhälsoforskning uppmuntrades
och stimulerades. Stora resurser satsades också på
forskningsområdet, och forskningen ökar ständigt
kunskapen rörande hälsa och social välfärd.
Utskottet pekade på att regeringen i den senaste
forskningspropositionen för åren 1997-1999
framhållit vikten av folkhälsoforskning på vissa
områden och att Socialvetenskapliga forskningsrådet
nyligen utrett och lämnat förslag rörande satsningar
på forskning kring det högt prioriterade området
ojämlikhet i hälsa. Utskottet menade att de framtida
forskningsprioriteringarna inom folkhälsoområdet
kommer att påverkas av nästa forskningsproposition.
Därutöver kunde bl.a. förslag av Nationella
folkhälsokommittén och Kommittén för välfärdsbokslut
över 1990-talet få betydelse för
folkhälsoforskningens framtida inriktning. Utskottet
delade bedömningen att ojämlikhet i hälsa kommer att
vara en viktig fråga för den framtida forskningen.
Enligt utskottet skedde forskning redan på flera av
de områden som togs upp i motionerna. Regeringen
hade också genom Miljöhälsoutredningens betänkande
uppmärksammats på forskningsbehovet inom området
miljörelaterade hälsorisker. Enligt utskottets
mening borde riksdagen inte ta något initiativ med
anledning av aktuella motioner, varför dessa
avslogs.
Till betänkandet fogades i denna del reservationer
från kd, c, fp och mp.
Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).
I budgetpropositionen (1999/2000:1 s. 125 f.) anger
regeringen bl.a. att kunskapsbehovet är stort och
kontinuerligt inom hela det socialvetenskapliga,
socialpolitiska och folkhälsopolitiska området och
till stor del endast kan tillgodoses genom satsning
på forskning och utvecklingsarbete. Inom
Socialdepartementets ansvarsområde har därvid
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) en mycket
viktig roll, såväl som finansiär gentemot
forskningsvärlden som sådan som idégivare,
inspiratör och samarbetspartner för övriga
myndigheter under Socialdepartementet. Omkring
hälften av de drygt ca 200 miljoner kronor som inom
Socialdepartementets område årligen avsätts till
forskning slussas genom SFR. Andra myndigheter som
ger stöd till eller utför forsknings- och
utvecklingsarbete inom ramen för sina ramanslag är
bl.a. Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens
institutionsstyrelse, Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik, Institutet för
psykosocial medicin och Smittskyddsinstitutet.
Ett högt prioriterat område är enligt regeringen
forskningen kring folkhälsa, som också hittills
resursmässigt varit det största av SFR:s
forskningsområden. De problem som finns inom detta
område kräver vanligtvis insatser av både
medicinskt, samhällsvetenskapligt och
beteendevetenskapligt utbildade forskare. SFR lade
efter samarbete med andra myndigheter och
intressenter, bl.a. Folkhälsoinstitutet och
Medicinska forskningsrådet, 1998 fram ett nationellt
forskningsprogram om ojämlikhet i hälsa. Flera
universitet och högskolor medverkar till att
genomföra programmet. Även resultat från IPM har
inneburit väsentlig kunskapsökning på området,
främst när det gäller psykosociala faktorers
betydelse. Många landsting satsar också resurser på
området för att få en grund för främst det
förebyggande arbetet. Den kraftsamling som
eftersträvades inom alkoholforskningsområdet har
genom insatser från SFR och FHI lett till att
Centrum för alkohol- och drogforskning inrättats vid
Stockholms universitet. En samrådsgrupp som leds av
SFR arbetar vidare för att ytterligare förstärka
forskningen inom området. Genom Vårdalstiftelsens
försorg sker väsentliga satsningar på vård-
respektive allergiforskning. Stiftelsen samarbetar
med bl.a. FHI och SFR.
Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14) har som
ovan nämnts i december 1999 överlämnat sitt andra
delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra steget
mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) till
regeringen. I betänkandet redovisar kommittén
preliminära folkhälsomål och strategier. Ett
slutbetänkande med förslag till nationella
folkhälsomål och strategier för hur målen skall
kunna uppnås avses att överlämnas till regeringen
hösten år 2000. Kommitténs arbete under den
avslutande etappen kommer bl.a. att omfatta
forskningens roll.
Kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet (dir.
1999:7) har, som ovan nämnts, i januari 2000 lämnat
ett delbetänkande, Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3).
I betänkandet har kommittén (s. 273 f.) identifierat
de områden där behovet av ökad kunskap kring
välfärdsutvecklingen i Sverige under 1990-talet är
angeläget.
Regeringen har aviserat en proposition rörande
forskningspolitiken till september år 2000.
Vid EU:s ministerrådssammanträde den 8 juni 1999
underströk socialminis-ter Lars Engqvist bl.a.
behovet av en permanent infrastruktur på
folkhälsoområdet. Han anförde vidare att det för att
kunna bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete på
europanivå krävs en myndighet med uppgift att samla
in data om hälsoläget, förekomsten av hälsorisker
och smittsamma sjukdomar samt med uppgift att se
till att informationen om detta sprids till
medlemsländerna.
Utskottets bedömning
Utskottet står fast vid sin senast redovisade
inställning att behovet av kunskap genom forskning
på folkhälsoområdet även framdeles kommer att vara
mycket stort varför det är av betydelse att denna
forskning ges stöd och uppmuntran. Stora resurser
satsas också på forskningsområdet. Forskning kring
folkhälsofrågor finansieras bl.a. genom
Socialvetenskapliga forskningsrådet och
Vårdalstiftelsen. Det kan nämnas att
folkhälsoforskningen resursmässigt är det största av
Socialvetenskapliga forskningsrådets
forskningsområden. De framtida
forskningsprioriteringarna inom folkhälsoområdet
kommer enligt utskottet att påverkas av nästa
forskningsproposition. Därutöver kan bl.a. förslagen
av Nationella folkhälsokommittén och Kommittén för
välfärdsbokslut över 1990-talet få betydelse för
folkhälsoforskningens framtida inriktning. Utskottet
vidhåller sin bedömning att ojämlikhet i hälsa
kommer att vara en viktig fråga för den framtida
forskningen.
Riksdagen bör, enligt utskottets mening, inte ta
något initiativ med anledning av motionerna So226
(fp) yrkande 17 och So330 (c) yrkandena 4-6. Inte
heller motion So330 (c) yrkande 13 bör initiera
någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna
avstyrks.
Olika folkhälsoproblem
Motionerna
Sju motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.
I motion 1999/2000:So297 av Elisabeth Fleetwood (m)
begärs tillkännagivande om effektiva och skyndsamma
åtgärder för att förbättra informationen om buller,
bullerskador och tinnitus. Enligt motionärens
uppfattning har riskerna att i vår moderna
"ljudmiljö" drabbas av bullerskador respektive
tinnitus ej tillräckligt observerats. Inte minst
gäller detta unga människor. Information om vår
"ljudmiljö" måste skyndsammast utformas och adekvata
informationsåtgärder erbjudas allmänheten.
I motion 1999/2000:So308 av Marie Engström (v)
begärs tillkännagivande om behovet av åtgärder för
begränsning av skadliga ljudnivåer. Enligt
motionären är det nödvändigt att åtgärder vidtas för
att förhindra att antalet hörselskador ökar. Det är
viktigt att man arbetar förebyggande med tanke på
att bl.a. många ungdomar utsätts för stora risker.
Regler och rekommendationer som fastställer maximala
ljudnivåer på musikkonserter måste också kombineras
med riktlinjer för hur dessa skall efterlevas.
Ansvaret måste tydliggöras. Regeringen bör, enligt
motionärens uppfattning, därför återkomma med
förslag till åtgärder för begränsning av skadliga
ljudvolymer.
I motion 1999/2000:Bo514 av Ulla-Britt Hagström
m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om acceptabel
ljudnivå för en sund miljö (yrkande 3). Motionärerna
anför att ett högt bakgrundsbuller i daghem och
skolor kan leda till att prestationsförmågan och
därmed inlärningen försämras. Till en sund miljö hör
också en rimlig ljudnivå. Enligt motionärerna
drabbas ungdomar av tinnitus på grund av för höga
ljudnivåer. Vuxenvärlden har ett ansvar för att
skydda barnens hörsel. Motionärerna menar att en
översyn av Socialstyrelsens rekommendationer måste
ske.
I motion 1999/2000:So228 av Margareta Andersson och
Sofia Jonsson (c) begärs tillkännagivande om
ändringar i plan- och bygglagen för att förhindra
tinnitus och om ökade forskningsresurser för att
förebygga tinnitus (yrkandena 1 och 2). För att
människor inte skall behöva drabbas av handikappet
tinnitus i framtiden bör regeringen, enligt
motionärerna, vidta åtgärder både i form av
förändringar (i t.ex. plan- och bygglagen) för att
begränsa ljudnivåerna vid olika arrangemang och
genom ökade forskningsresurser på området.
I motion 1999/2000:So260 av Erik Arthur Egervärn (c)
begärs tillkännagivande om översyn av normerna för
ljudvolymer vid publika musikarrangemang. Enligt
motionären är det uppenbart att Socialstyrelsens
normer medger en för hög nivå, en nivå som i många
fall kan orsaka hörselproblem och hörselskador. En
översyn av dessa normer är därför påkallad.
I motion 1999/2000:So202 av Barbro Westerholm (fp)
yrkas ett tillkännagivande om åtgärder för att
förebygga hörselskador (yrkande 1). Motionären anför
att det är väsentligt att minska bullerstörningar i
samhället så att ljudnivåerna sänks och färre
människor utsätts för buller. Folkhälsoinstitutet
bör därför få i uppdrag att utveckla ett
åtgärdsprogram mot bullerstörningar i samarbete med
berörda samhällssektorer som skolan,
Trafiksäkerhetsverket m.fl.
I motion 1999/2000:So227 av Kia Andreasson m.fl.
(mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring i miljöbalken gällande
hälsoskyddet att högsta ljudnivåer införs genom
tillägg i förordningen för miljökvalitetsnormer samt
att ordet tillfällig stryks ur texten (yrkande 1).
Motionärerna pekar på att lagstiftningen som i dag
reglerar ljudnivån på bl.a. diskotek och konserter
är den gamla hälsoskyddslagen som införlivats i
miljöbalken. Denna lag är enligt motionärerna en
ramlag som inte preciserar vilka regler som gäller.
Det är enligt motionärerna av största vikt att
nuvarande lagbestämmelser ses över och ändras.
Vidare yrkas ett tillkännagivande om översyn av
viteslagen gällande bevisvärderingen (yrkande 2).
Två motioner rör självmordsprevention.
I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.
(kd) yrkas tillkännagivande om insatser för att
förebygga självmord (yrkande 6). Motionärerna anför
att självmord är den vanligaste dödsorsaken i
åldersgruppen 15-44 år. Det förebyggande arbetet
måste inriktas på att motverka att personer hamnar i
denna krissituation. Motionärerna anser att
Nationella rådets program för självmordsprevention
ska få nationell status och därför bör antas av
riksdagen.
I motion 1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om barn och självmord
(yrkande 9). Enligt motionärerna visar en
elevundersökning bl.a. att ungdomarna önskar att
vuxenvärlden skall bry sig, prata med dem, ha tid
för dem. Vidare anförs att bristande kontinuitet i
den psykiatriska vården kan vara en självmordsrisk
för unga.
Två motioner rör allergiprevention.
I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.
(kd) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en
utredning tillsätts om hur allergier bland
skolelever kan förebyggas (yrkande 7). Motionärerna
ser allvarligt på att så många barn i skolan har
svåra allergiproblem. Förutom den rent medicinska
och psykiska belastningen medför det också
svårigheter att kunna tillgodogöra sig
undervisningen.
I motion 1999/2000:So287 av Thomas Julin m.fl. (mp)
begärs tillkännagivande om långsiktiga program för
allergisanering och luftvård (yrkandena 1 och 2).
Det finns enligt motionärerna redan i dag
tillräckligt med kunskap som måste omsättas i
politiska beslut när det gäller allergisanering av
inomhusmiljön, behovet av frisk luft och rena
livsmedel. Framför allt för våra barns skull måste
saneringsåtgärderna för att förhindra allergi
slutföras i skolor, daghem och våra bostäder. Vidare
yrkas tillkännagivande om förbättrad
innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier
(yrkande 3). Motionärerna yrkar också
tillkännagivande om utbildning av mödra- och
barnavårdens personal i allergiprevention (yrkande
4). Slutligen begär samma motionärer ett
tillkännagivande om utökade satsningar på
allergiprevention på Folkhälsoinstitutet och hos
fristående organisationer (yrkande 5).
Två motioner rör osteoporos och sjukdomar i
rörelseorganen.
I motion 1999/2000:So492 av Viviann Gerdin och
Gunnel Wallin (båda c) begärs tillkännagivande om
att undersökning och behandling av kvinnor i
riskzonen för benskörhet skall genomföras (yrkande
1). För att förbättra kvinnornas ogynnsamma
hälsoutveckling handlar det enligt motionärerna både
om förebyggande insatser och att bromsa sjukdomen,
t.ex. tillgång till bentäthetsmätare.
I motion 1999/2000:So293 av Bengt Silfverstrand och
Anders Karlsson (båda s) begärs tillkännagivande om
ett folkhälsoprogram för sjukdomar i rörelseorganen.
Enligt motionärerna är sjukdomar i rörelseorganen
ett stort problem både för de drabbade och för
samhällsekonomin i stort. Mot denna bakgrund torde
det vara mycket angeläget att vi även i Sverige
utarbetar ett nationellt folkhälsoprogram för
sjukdomar i rörelseorganen. Den danska modellen
härvidlag kan tjäna som föredöme.
Två motioner rör TBC.
I motion 1999/2000:So221 av Barbro Westerholm (fp)
begärs tillkännagivande om TBC och biståndsarbete
och om utbildning m.m. om TBC (yrkandena 1 och 2).
Enligt motionären har WHO rekommenderat en
behandlingsstrategi för upptäckt och behandling av
TBC. Det är en strategi som Sverige bör följa i sitt
biståndsarbete. Samtidigt bör TBC uppmärksammas
härhemma när det gäller utbildning och fortbildning
av personal inom hälso- och sjukvården. Det är
enligt motionären viktigt att man inte på grund av
okunskap missar diagnosen. Vikten av att patienterna
följer behandlingsschemat kan inte nog understrykas,
inte minst med tanke på risken för
resistensutveckling hos antibiotika.
I motion 1999/2000:So347 av Carina Hägg och Agneta
Brendt (båda s) yrkas tillkännagivande om vikten av
att utöka vaccinationen mot tuberkulos samt att
hålla skärpt vaksamhet. Enligt motionärerna är det
angeläget att vidmakthålla de kunskaper om
tuberkulos som finns inom hälso- och sjukvården samt
att påkalla en skärpt vaksamhet. Den i
Socialstyrelsens allmänna råd rekommenderade
selektiva vaccinationen av barn och ungdomar som
löper ökad risk att utsättas för smitta bör utvidgas
till att omfatta fler.
Två motioner om migrän.
I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.
(kd) begärs tillkännagivande om att migrän tas upp
som en viktig folkhälsosjukdom i det aktuella
folkhälsoarbetet (yrkande 4). Motionärerna anför att
cirka en miljon människor i Sverige lider av migrän
eller annan svår huvudvärk. Trots att en så stor del
av befolkningen lider av denna sjukdom förekommer,
enligt motionärerna, inga satsningar från stat och
landsting på denna stora folksjukdom. Migrän bör tas
upp i det nationella folkhälsoprogrammet. Ett
liknande yrkande framförs i motion 1999/2000:So484
av Desirée Pethrus Engström (kd) (yrkande 4).
I motion 1999/2000:So484 av Desirée Pethrus Engström
(kd) yrkas även ett tillkännagivande om att migrän
bör tas upp i EG-kommissionens arbete om kvinnors
hälsa (yrkande 6).
Övriga folkhälsofrågor.
I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.
(kd) begärs tillkännagivande om att stress bör
uppmärksammas i folkbildningsarbetet (yrkande 2).
Enligt motionärerna visar alltfler undersökningar på
att stress håller på att bli ett stort
folkhälsoproblem.
I motion 1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl.
(s) begärs tillkännagivande om att fritidsodlingens
betydelse för folkhälsan bör uppmärksammas och
tillvaratas i folkhälsoarbetet (yrkande 1).
Motionärerna anför att trädgårdsodlingen har flera
av de egenskaper som brukar beskrivas som viktiga
för att en fritidsaktivitet skall ha positiv
inverkan på folkhälsan.
Bakgrund m.m.
Utskottet anförde våren 1999 i sitt betänkande
1998/99:SoU8 Folkhälsofrågor m.m. i bedömningen vad
gäller olika folkhälsoproblem (s. 27 f.) bl.a. att
Folkhälsoinstitutet när det gällde osteoporos
arbetade för att främja folkhälsan t.ex. inom
områdena fysisk aktivitet och kost och att det
särskilt har prioriterat förebyggande verksamhet mot
osteoporos. Nationella folkhälsokommittén har enligt
utskottet också prioriterat bl.a. dessa områden.
Utskottet anförde vidare att det under senare år
regelmässigt hade uttalat att det inte ställde sig
bakom motionskrav på insatser mot olika sjukdomar
eller att vården av dessa borde organiseras på visst
sätt. Det ankom i första hand på
sjukvårdshuvudmännen att bedöma dessa frågor. De
riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och
sjukvården som riksdagen ställt sig bakom lät sig
heller inte förena med att prioritera vissa
sjukdomar före andra. Utskottet vidhöll denna
inställning. Enligt utskottets mening var det dock
viktigt att hälso- och sjukvårdens arbete följdes
upp och analyserades. Mot bakgrund av det sagda
ansåg utskottet att riksdagen inte borde göra något
tillkännagivande med anledning av motionerna, varför
dessa avstyrktes.
Utskottets ovan redovisade inställning till
yrkanden avseende åtgärder mot särskilda sjukdomar
innebar att utskottet inte heller kunde ställa sig
bakom motionskravet om att öka omfattningen av TBC-
vaccinationerna. Utskottet anförde att varken
Socialstyrelsen eller Smittskyddsinstitutet för
övrigt ansåg att en sådan ökning var motiverad.
Motionsyrkandena som, utan samband med osteoporos,
rörde folkhälsoprogram för sjukdomar i
rörelseorganen samt kost och fysisk aktivitet fick,
enligt utskottet, anses i huvudsak tillgodosedda
genom det arbete som bedrevs av FHI och de statliga
kommittéer som arbetade med dessa frågor. Motionerna
avslogs.
Utskottet ville åter framhålla självklarheten och
den stora vikten av att det självmordspreventiva
arbetet bedrivs på bred front. Ett förebyggande
arbete utförs också av bl.a. Folkhälsoinstitutet och
Centrum för suicidforskning och prevention.
Utskottet förutsatte att detta arbete fortsatte och
att det nationella programmet för
självmordsprevention spreds till alla berörda.
Utskottet pekade på att Nationella
folkhälsokommittén hade lyft fram bl.a. området
psykisk ohälsa som ett av de områden som bedömdes få
en central roll vid formuleringen av nationella
folkhälsomål och strategier.
Barnpsykiatriutredningens slutbetänkande bereddes
inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening
borde riksdagen inte göra något tillkännagivande
till regeringen. Motionerna i fråga avstyrktes.
Enligt utskottets mening var ökningen av andelen
personer med allergier och annan överkänslighet ett
allvarligt folkhälsoproblem. När utskottet senast
våren 1998 behandlade motionsyrkanden rörande
allergier uttalades att det förebyggande
folkhälsoarbetet liksom forskning och
kompetensutveckling på detta område borde få ökad
uppmärksamhet. Utskottet gjorde nu ingen annan
bedömning. Ett brett nationellt folkhälsoarbete
pågick också för att förebygga allergier. Vidare
bedrevs forskning på området. Utskottet anförde
vidare att Nationella folkhälsokommittén också hade
lyft fram området allergier som ett av flera områden
som bedömdes få betydelse vid kommitténs formulering
av nationella mål och strategier för folkhälsan.
Något initiativ av riksdagen med anledning av de
aktuella motionerna behövdes enligt utskottet inte,
varför dessa avstyrktes.
När det gäller skadliga ljudnivåer ur
folkhälsoperspektiv framgick enligt utskottet att
frågan behandlades av den parlamentariska beredning
som regeringen nyligen tillsatt. Utskottet ansåg
inte att riksdagen borde föregripa beredningens
förslag. Socialstyrelsen har i allmänna råd, Buller
inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7), givit
riktvärden och rekommendationer om gränser för
buller att tillämpas då ljudkällan är t.ex. diskotek
eller konserter och gäller för aktiviteter både
inomhus och utomhus. Utskottet anförde att åtgärder
mot olägenheter för människors hälsa i form av hög
ljudnivå kan vidtas med stöd av miljöbalken.
Kommunerna har enligt balken huvudansvaret för
miljöskyddet ute i kommunerna. Mot denna bakgrund
ansåg utskottet att de ifrågavarande motionerna
skulle avstyrkas.
Till betänkandet i denna del fogades reservationer
från, v, kd, fp och mp.
Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).
I budgetpropositionen (1999/2000:1) utgiftsområde 9
(s. 30 f.) anför regeringen under rubriken
Tillståndet och utvecklingen bl.a. att förändringar
i levnadsvanor och sociala strukturer kan innebära
nya hot mot folkhälsan. Stress är ett sådant hot och
mycket talar för att den upplevda psykiska hälsan
har försämrats under 1990-talet. Socialstyrelsen
uppskattar i sin folkhälsorapport att mellan 20 och
40 % av befolkningen lider av någon form av psykiska
besvär. Detta medför att psykisk ohälsa är ett av
våra största folkhälsoproblem. Arbetslivets
omvandling har inneburit förändringar som medför
otrygghet. En hög arbetslöshet påverkar alla. Brist
på inflytande över sin egen arbetssituation är en
annan faktor som ökar stressen i arbetslivet. Den
ekonomiska stressen har ökat mot bakgrund av att
många människors ekonomiska trygghet har försämrats.
Stress påverkar livsstilen, och vissa ohälsosamma
vanor, t.ex. rökning, kan vara ett sätt att hantera
stressen.
Oberoende av hur man mäter hälsan kvarstår, enligt
regeringen, stora skillnader mellan olika
samhällsgrupper. Skillnaderna avspeglas både mellan
män och kvinnor, mellan olika socioekonomiska
grupper, mellan olika åldersgrupper och mellan olika
sjukdomsgrupper samt mellan regioner. Senare års
forskning visar att ekonomiska och sociala klyftor i
sig utgör ett hot mot folkhälsan.
Under de senaste tjugo åren har det skett en rad
förändringar som påverkat smittskyddssituationen.
Nya allvarliga infektionssjukdomar har uppträtt
eller kunnat identifieras, som t.ex. hivinfektion,
legionella och den hemorragiska febern ebola. Vidare
har "gamla" sjukdomar återuppstått, uppträtt i nya
regioner eller uppträtt på ett förändrat sätt.
Uppkomsten av bakterier som är resistenta mot
antibiotika och andra läkemedel är ett exempel på
förändringar som medfört betydande folkhälsoproblem
i hela världen.
Regeringen anför vidare bl.a. att syftet med de
statliga insatserna på folkhälsoområdet är att
främja likvärdiga förutsättningarna för en god hälsa
för hela befolkningen. Insatserna skall särskilt
inriktas på de faktorer som påverkar
hälsoutvecklingen hos de grupper som är mest utsatta
för hälsorisker.
I budgetpropositionen anger regeringen också att
den under år 2000 avser att prioritera bl.a.
åtgärder för att för bättra den psykiska hälsan hos
befolkningen och särskilt hos barn och ungdomar,
insatser för att förbättra folkhälsan för de mest
utsatta grupperna i samhället samt lagstiftningen på
smittskyddsområdet för att förbättra möjligheterna
att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar (s.
22).
Regeringen anför i samma proposition under rubriken
De viktigaste statliga insatserna och dess effekter
bl.a. (s. 31 f.) att ett av de hälsoproblem som ökar
bland befolkningen är allergier och det drabbar
främst barn och unga. Varannan ung person under 20
år har någon gång under sin uppväxt haft problem med
allergier eller annan överkänslighet.
Folkhälsoinstitutet har genom att initiera
Innemiljöåret 1999 uppmärksammat allergifrågorna.
Innemiljöåret är en gemensam satsning mellan ett
tjugotal myndigheter och byggsektorn när det gäller
att uppmärksamma inomhusmiljöns påverkan på
förekomst av allergier.
Uppgifter från flera olika källor pekar på att
barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats.
Under våren 1998 överlämnade Barnpsykiatrikommittén
sitt slutbetänkande Det gäller livet (SOU 1998:31).
Med anledning av kommitténs förslag har framför allt
kommuner och landsting vidtagit en rad åtgärder i
syfte att förbättra stödet till barn och ungdomar
med psykiska problem. Som ett led i regeringens
strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention om
barns rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182), har
Socialstyrelsen fått i uppdrag att utveckla metoder
i syfte att ta till vara och förstärka
barnkompetensen inom hälso- och sjukvården. Detta är
viktigt bl.a. för att barn så tidigt som möjligt
skall få en korrekt diagnos och adekvat behandling.
I uppdraget ingår även att ungdomsmottagningarnas
förebyggande verksamhet skall ses över och då
särskilt stödet till unga män.
Institutet för psykosocial medicin, Socialstyrelsen
och Folkhälsoinstitutet har i samverkan med berörda
huvudmän utarbetat en handlingsplan mot självmord.
Mycket arbete har med utgångspunkt i handlingsplanen
lagts ner i landsting och kommuner. Antalet
självmord har under en följd av år minskat i alla
åldersgrupper och uppgår i dag till cirka hälften av
1970-talets nivå.
Under våren 1999 överlämnade regeringen vidare en
ungdomspolitisk proposition, På ungdomars villkor -
ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro (prop. 1998/99:115). I propositionen
anges att den centrala utgångspunkten för de
statliga insatserna är ambitionen att ge alla
ungdomar jämlika förutsättningar inför framtiden. En
strävan är att ständigt försöka skapa jämlika
villkor oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, etisk
och kulturell bakgrund eller någon form av
funktionshinder. Med tanke på att ökade
klasskillnader bidrar till skillnader i ohälsa är en
ungdomspolitik som tar sin utgångspunkt i jämlikhet,
rättvisa och demokrati en viktig förutsättning.
Under våren 1999 överlämnade regeringen en
idrottspolitisk proposition, En idrottspolitik för
2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och
underhållning (prop. 1998/99:107). I propositionen
lämnades ett antal förslag som syftar till att bl.a.
öka intresset bland medborgarna för fysisk aktivitet
i syfte att uppnå en god folkhälsa.
Folkhälsoinstitutet har även uppmärksammat att
svenskarna blir alltmer fysiskt inaktiva och har på
regeringens uppdrag kartlagt förutsättningarna för
att öka den fysiska aktiviteten främst hos den del
av befolkningen som är minst fysiskt aktiv. Detta
beskrivs i rapporten Fysisk aktivitet - till nytta
och nöje, som Folkhälsoinstitutet överlämnade till
Socialdepartementet under hösten 1998.
Folkhälsoinstitutet har i regleringsbrevet för år
1999 fått i uppdrag att planera och genomföra ett
"Fysiskt-aktivitets-år 2001".
Äldre människor utgör en annan viktig målgrupp för
folkhälsoarbetet. Folkhälsoinstitutet har i
rapporten Liv till åren visat på möjligheterna att
arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bland
äldre. Folkhälsoinstitutet har fått ett ytterligare
uppdrag att vara pådrivande i hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete för äldre på nationell,
regional och lokal nivå.
I sina slutsatser anför regeringen (s. 33 f.) bl.a.
att det under 1980- och 1990-talen har skett
förändringar som påverkat smittskyddssituationen i
Sverige. Människors alltmer omfattande resande, den
ökade invandringen och handeln med livsmedel är
några faktorer som har betydelse i sammanhanget. Nya
problem har uppmärksammats, bl.a. förekomsten av
antibiotikaresistenta bakterier. Regeringen anser
mot denna bakgrund att åtgärder som syftar till att
minska spridningen av smittsamma sjukdomar även
fortsättningsvis bör ges hög prioritet.
Nationella folkhälsokommittén har som ovan sagts i
sitt delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra
steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137)
bl.a. presenterat mål och åtgärder inom vissa
sakområden (del 3). Kommittén har därvid föreslagit
som mål bl.a. att exponeringen för buller, t.ex.
hörselskadliga ljudnivåer vid konserter och
diskotek, bör minska, att särskilda insatser vad
gäller fysisk aktivitet skall riktas mot äldre, att
den fysiska hälsan hos barn och ungdomar skall
förbättras, att den psykiska hälsan hos barn,
ungdomar och vuxna skall förbättras, att självmord
och självmordsförsök skall minska, att
allergifrågorna skall ha hög prioritet i
folkhälsoarbetet och att förekomsten av
allergiframkallande ämnen i miljön skall minska. Ett
slutbetänkande med förslag till nationella
folkhälsomål och strategier för hur målen skall
kunna uppnås avses att överlämnas till regeringen
hösten år 2000.
Enligt regleringsbrev för FHI avseende budgetåret
2000 skall FHI i årsredovisningen för år 2000 ge en
lägesbeskrivning avseende vilka insatser som
genomförts i syfte att förbättra den psykiska hälsan
i befolkningen och då särskilt bland barn och
ungdomar. FHI skall också redovisa hur arbetet med
det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
för äldre på nationell, regional och lokal nivå har
fortlöpt. Avrapportering skall ges dels den 31 juli
2000, dels den 31 december 2001. FHI skall vidare, i
samråd med berörda myndigheter och organisationer,
fullfölja planeringsarbetet och förberedelserna
inför genomförandet av ett fysiskt aktivitetsår
2001. En redovisning av planeringen skall ske senast
den 1 september 2000.
Skolläkarföreningen har i samverkan med Astma- och
Allergiförbundet, Astma och
Allergisköterskeföreningen, Barnläkarföreningen,
FHI, Riksförbundet för skolsköterskor och
Skolledarförbundet tagit fram (november 1999)
övergripande råd och rekommendationer rörande
hantering av astma och allergi i skolan. FHI leder
arbetet med att framställa en nationell
handlingsplan vad gäller allergi. Målet är att
presentera en sådan handlingsplan för regering och
riksdag år 2002. Arbetet sker i samverkan med
Vårdalstiftelsen, Folkhälsa Sundsvall, Astma- och
Allergiförbundet samt Nationella folkhälsokommittén.
Från Socialstyrelsen har inhämtats att en studie
(state of the art) rörande den kliniska verksamheten
avseende osteoporos kommer att publiceras under
vårvintern 2000. Ett arbete har även påbörjats för
att ta fram nationella riktlinjer för hälso- och
sjukvården vad gäller höftfrakturer. Vidare har
inhämtats att Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU) i november 1999 påbörjat ett
projekt rörande osteoporos, innefattande frågor som
diagnostik, behandling och prevention. Projektet
kommer att pågå under flera år.
Vidare har från Socialstyrelsen inhämtats (januari
år 2000) att nationella riktlinjer planeras vad
gäller bl.a. självmordsnära sjukdomar och att dessa
riktlinjer skall vara klara inom ett år.
Från FHI har inhämtats att institutet 1997 har
initierat ett omfattande projekt rörande
arbetsrelaterad stress hos 1 000 kvinnor anställda
av kommun och landsting. Projektet (med
underprojekt) genomförs i fem län under åren
1998-2000 och utvärderas och dokumenteras slutligt
under år 2001.
Riksdagen har 1994 antagit (prop. 1993/1994:215 om
en handlingsplan mot buller, bet. 1993/94:JoU31
Handlingsplan mot buller och rskr. 1993/94:402) en
samlad handlingsplan mot buller. Planen syftar till
att kraftigt begränsa bullerstörningarna i samhället
så att ljudnivåerna sänks och färre människor
utsätts för buller.
Miljö- och jordbruksutskottet har senast i betänkande
1998/99:MJU6 Miljöpolitiken (s. 65) i samband med
behandlingen av proposition 1997/98:145 Svenska
miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige,
dels skrivelse 1998/99:5 Hållbara Sverige -
uppföljning och fortsatta åtgärder för en ekologiskt
hållbar utveckling när det gäller buller i miljön
uttalat sig när det gäller buller. Utskottet anförde
bl.a. att utskottet vid flera tillfällen och senast
våren 1998 utpekat bullerstörningar som ett stort
lokalt miljöproblem (1997/98:JoU26). Enligt
utskottets mening var det emellertid förenat med
stora svårigheter att öka andelen tysta områden.
Åtgärderna bör i stället inriktas mot värnandet av
befintliga tysta områden i den regionala och
kommunala planeringen. Frågan om delmål för tysta
områden behandlas av den parlamentariska
beredningen. Riksdagen kommer därmed att få
möjlighet att ta ställning till förslag från
regeringen om delmål med denna inriktning. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 1998/99:183).
Den parlamentariska beredningen om mål i
miljöpolitiken (Miljömålskommittén) (dir. 1998:45)
kommer att presentera ett betänkande den 1 juni
2000. Kommittén kommer i sin översyn av miljödelmål
därvid att beröra bl.a. bullerstörningar i samhället
och i sammanhanget även överväga förändringar i
gällande lagstiftning.
Från Socialstyrelsen har inhämtats att styrelsen för
närvarande inte avser att förändra de allmänna
råden, Buller inomhus och höga ljudnivåer (SOFS
1996:7). Som en hjälp för kommunerna i deras tillsyn
vad gäller ljudnivåer har Socialstyrelsen under 1998
utgett en cd-skiva innehållande bl.a. mätmetoder. En
uppföljning av kommunernas hantering av miljöbalken
kommer att genomföras av Socialstyrelsen under år
2000.
Från FHI har inhämtas att FHI inom skadeprogrammet
vid årsskiftet 1998/99 publicerat en broschyr
rörande tinnitus som riktar sig till ungdomar.
Frågan om tinnitus tas även upp inom nätverken för
en säker och trygg kommun. Vidare har inhämtats att
även Apoteksbolaget under 2000 kommer att publicera
en broschyr rörande tinnitus.
Från Socialstyrelsen har inhämtats att en revidering
av de allmänna råden 1990:6 Tuberkulos pågår. Enligt
uppgift från Socialstyrelsen föreligger dock inte
något behov av att förändra gällande
rekommendationer rörande selektiva vaccinationer.
En arbetsgrupp inom Kulturdepartementet har i
december 1999 överlämnat rapporten Statens stöd till
friluftsliv och främjandeorganisationer (Ds 1999:78)
till statsrådet Ulrica Messing. I rapporten, som
även tar upp frågor om friluftsliv och folkhälsa,
anger gruppen bl.a. att aktuella uppgifter från SCB
om befolkningens friluftsvanor (t.ex.
trädgårdsodling) utgör ett viktigt underlag för
beslut om friluftspolitikens inriktning.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas oro när det gäller
skadliga ljudnivåer. Den moderna ljudmiljön är i
flera avseenden inte sund och innebär risker inte
minst för unga människor att drabbas av olika former
av hörselskador. Utskottet anser att det krävs
åtgärder på samhällets alla nivåer för att
tillförsäkra människor skydd mot olika
bullerstörningar. Detta ligger också i linje med den
handlingsplan mot buller som antogs av riksdagen
1994. Både Nationella folkhälsokommittén och
Miljömålskommittén behandlar för närvarande
bullerfrågan ur ett folkhälsoperspektiv. Enligt
utskottet bör riksdagen inte föregripa kommittéernas
kommande förslag på området. Utskottet erinrar om
vad som tidigare sagts om skadliga ljudnivåer
inomhus och kommunernas möjlighet att agera enligt
miljöbalken. För att bemästra problemen med alltför
höga ljudnivåer är det av stor vikt att bullerfrågan
ges prioritet i det lokala miljöskyddsarbetet.
Socialstyrelsens råd m.m. på området är avsedda att
användas som hjälp av bl.a. kommuner i arbetet med
att minska effekten av olika typer av buller
inomhus. Socialstyrelsen har som tillsynsmyndighet
enligt miljöbalken också att följa upp kommunernas
miljöskyddsarbete bl.a. när det gäller störande
ljud. Motionerna So202 (fp) yrkande 1, So227 (mp),
So228 (c), So260 (c), So297 (m), So308 (v) samt
Bo514 (kd) yrkande 3 är i stor utsträckning
tillgodosedda med det sagda och avstyrks.
Utskottet vidhåller sin bedömning om det
självmordspreventiva arbetet och det arbete som
bedrivs på området av bl.a. Folkhälsoinstitutet och
Centrum för suicidforskning och prevention.
Nationella folkhälsokommittén har lyft fram bl.a.
området psykisk ohälsa som ett av de områden som
bedöms få en central roll vid formuleringen av
nationella folkhälsomål och strategier. Något
tillkännagivande till regeringen med anledning av
motionerna So263 (fp) yrkande 9 och So493 (kd)
yrkande 6 bör enligt utskottets mening riksdagen
inte göra. Motionerna i fråga avstyrks.
När det gäller allergier och annan överkänslighet
gör utskottet heller ingen annan bedömning än när
frågan senast behandlades förra året. Den kommande
nationella handlingsplanen mot allergi kommer enligt
utskottets bedömning att positivt påverka
folkhälsoarbetet på området. Något initiativ av
riksdagen med anledning av motionerna So287 (mp) och
So493 (kd) yrkande 7 behövs inte. Motionerna
avstyrks.
Utskottet har vidare samma inställning som tidigare
vad gäller yrkanden om insatser mot olika sjukdomar.
Mot bakgrund av de riktlinjer för prioriteringar
inom hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig
bakom vidhåller utskottet att riksdagen inte kan
tillmötesgå motionskrav på insatser mot olika
sjukdomar eller att vården av dessa bör organiseras
på visst sätt. Mot bakgrund av det sagda anser
utskottet att riksdagen inte bör göra något
tillkännagivande med anledning av motionerna So221
(fp), So347 (s), So484 (kd) yrkandena 4 och 6, So492
(c) yrkande 1 samt So493 (kd) yrkande 4. Motionerna
avstyrks.
Motionsyrkandet So293 (s) som rör folkhälsoprogram
för sjukdomar i rörelseorganen får, enligt
utskottet, anses i huvudsak tillgodosett genom det
arbete som bedrivs av Folkhälsoinstitutet och
Nationella folkhälsokommittén. Motionen avstyrks.
Mot bakgrund av Folkhälsokommitténs pågående arbete
avstyrks även motion So493 (kd) yrkande 2.
Genom Kulturdepartementets underlagsrapport om
friluftspolitikens inriktning har regeringen gjorts
medveten om trädgårdsodlingens betydelse ur ett
folkhälsoperspektiv. Motion MJ256 (s) yrkande 1 får
därigenom anses i huvudsak tillgodosedd och
avstyrks.
Lagen om fastställelse av könstillhörighet
i vissa fall m.m.
I motion 1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl.
(fp, s, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om att
gifta transsexuella personer inte skall tvingas till
skilsmässa för att kunna få ändrad könstillhörighet
(yrkande 12). Den nuvarande lagstiftningen tillåter
inte att en gift person ansöker om könsbyte, och det
finns exempel på mycket väl fungerande familjer, där
föräldrarna efter 20-25 års äktenskap tvingas ta ut
skilsmässa för att en av makarna skall få den
medicinska hjälp han eller hon har laglig rätt till.
Ett liknande yrkande framställs i motion
1999/2000:So203 av Barbro Westerholm (fp) yrkande 1.
I motion 1999/2000:So203 av Barbro Westerholm (fp)
begärs vidare ett tillkännagivande om bidrag till
transsexuellas organisationer (yrkande 5).
Transsexuella organiserar sig sedan några år i
Riksförbundet för transsexuella (RFTS). Många
transsexuella söker sig också till föreningarna FPE-
S och FPE-NE, vilka även organiserar transvestiter.
Motionären anför att det bör undersökas på vilket
sätt staten kan ge ekonomiskt stöd åt transsexuellas
organisationer. Motionären begär också att en
utredning tillsätts som ur ett helhetsperspektiv
belyser transsexuellas situation i det svenska
samhället (yrkande 6). Utredningen bör avse både
lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor och sociala
frågor. Utredningen bör ha tät kontakt med såväl
transsexuellas organisationer som med övrig expertis
på området och bör ha ett allmänt hållet mandat att
lämna de förslag som anses behövliga för att
förbättra transsexuellas situation.
Gällande rätt m.m.
Frågor om bl.a. fastställelse av könstillhörighet
behandlas i lagen (1972:119) om fastställelse av
könstillhörighet i vissa fall. Av 1 § följer att den
som sedan ungdomen upplever att han tillhör ett
annat kön än det som framgår av folkbokföringen och
sedan avsevärd tid uppträder i enlighet härmed samt
måste antas även framdeles leva i en sådan könsroll
kan efter egen ansökan få fastställt att han tillhör
det andra könet. En sådan fastställelse kan meddelas
endast om sökanden fyllt arton år och undergått
sterilisering eller av annan orsak saknar
fortplantningsförmåga. Enligt lagens 3 § får sådan
fastställelse meddelas endast för ogift svensk
medborgare. I 4 § finns regler om ingrepp i
könsorganen efter särskilt tillstånd.
Socialstyrelsen prövar, enligt lagens 5 §, frågor om
fastställelse enligt 1 och 2 §§ och tillstånd enligt
4 §.
Enligt uppgift från Socialstyrelsens rättsliga råd
handläggs normalt 15-20 ärenden rörande
fastställelse av könstillhörighet per år.
Utskottets bedömning
Utskottet anser inte att riksdagen nu bör initiera
någon ändring av gällande lagstiftning om
fastställelse av könstillhörighet i vissa fall.
Motionerna So203 (fp) yrkande 1 och So225 (fp, s, v,
c, mp) yrkande 12 avstyrks därför. Inte heller de
krav som framställs i motion So203 (fp) yrkandena 5
och 6 bör föranleda något initiativ från riksdagens
sida, varför även dessa avstyrks.
Smittskydd m.m.
I motion 1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl.
(fp, s, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
avskaffande av den s.k. bastulagen (yrkande 17).
Enligt motionärerna infördes bastulagen vid
hivepidemins början som ett led i det hivpreventiva
arbetet. Den är nu föråldrad och når inte sitt syfte
att förhindra spridning av hiv.
I motion 1999/2000:Ub314 av Tasso Stafilidis och
Charlotta L Bjälkebring (båda v) begärs
tillkännagivande om att bastuklubbslagen avskaffas
och inte ersätts med någon typ av särreglering för
att starta och driva bastuklubb (yrkande 6).
I motion 1999/2000:So377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)
yrkas ett tillkännagivande av att riksdagen beslutar
upphäva lagen (1987:735) om förbud mot s.k.
bastuklubbar och andra liknande verksamheter.
Motionärerna menar att eftersom bastuklubbslagens
hivpreventiva effekt i bästa fall är obefintlig och
i värsta fall negativ, och lagen dessutom är ett
ingrepp i människors integritet och privatliv, finns
det mycket goda skäl att nu avskaffa lagen. Någon ny
lagstiftning på området är inte heller motiverad.
I motion 1999/2000:So383 av Yvonne Ruwaida och
Mikael Johansson (båda mp) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om
principiella ståndpunkter vid tvångsåtgärder
(yrkande 1). Motionärerna anför att många av de mål
som tvångsåtgärderna avses uppnå lika gärna, och
ofta effektivare, kan uppnås med metoder som bygger
på frivillighet. Smittspårning i enlighet med
smittskyddslagen bör dock även i fortsättningen vara
möjlig när det gäller mer svårspridda sjukdomar
eller andra icke dödliga epidemier som t.ex. hiv och
klamydia. Motionärerna begär vidare ett
tillkännagivande om smittskyddsläkarens olika roller
(yrkande 2). Smittskyddsläkaren är dels läkare inom
ramen för sjukvårdsorganisationen, dels har han en
myndighetsfunktion med uppgift att leda
smittskyddsarbetet inom landstinget. I de fall då
smittskyddsärenden går vidare till
förvaltningsdomstol är han dessutom den tilltalades
motpart. Dessa olika funktioner gör att det blir
mycket svårt för länsrätt och kammarrätt att frångå
smittskyddsläkarens uppfattning. Därutöver yrkas ett
tillkännagivande om att lagstadgad informationsplikt
bör strykas ur smittskyddslagen (yrkande 3). Genom
informationsplikten finns en uppenbar risk att
invagga den stora gruppen hivnegativa i en falsk
trygghet om att alltid bli upplyst av en
sexualpartner om denne är hivsmittad eller inte.
Motionärerna begär även tillkännagivande om att
bastuklubbslagen skall upphävas, detta utan någon ny
reglering (yrkande 4).
Regeringen utsåg i september 1996 en parlamentarisk
kommitté, den s.k. Smittskyddskommittén (S
1996:07), med uppdrag att utvärdera det svenska
smittskyddet med tonvikt på smittskyddslagen
(1988:1472) och övriga författningar som hör till
smittskyddet. Smittskyddskommittén överlämnade i
mars 1999 sitt slutbetänkande Smittskydd, samhälle
och individ (SOU 1999:51). Kommittén föreslår i
betänkandet bl.a. att lagen (1987:375) om förbud mot
s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter
upphävs. Enligt kommitténs uppfattning är det svårt
att hävda att ett totalförbud mot bastuklubbarna i
dag är motiverat av smittskyddsskäl. I stället
föreslås vissa kompletterande bestämmelser i
ordningslagen (1993:1617) så att ingripande kan äga
rum i det enskilda fallet om risk för smittspridning
föreligger.
Betänkandet har remissbehandlats och är för
närvarande föremål för beredning inom
Regeringskansliet.
Utskottets bedömning
Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag på
området. Motionerna So225 (fp, s, v, c mp) yrkande
17, So377 (fp), So383 (mp) yrkandena 1-4 samt Ub314
(v) yrkande 6 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande folkhälsoarbetets
inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So226 yrkandena 1,
4,
15 och 16, 1999/2000:So305, 1999/2000:So330
yrkandena 1-3, 1999/2000:So334, 1999/2000:So346
och 1999/2000:So493 yrkandena 1 och 3,
res. 1 (v, mp)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So226 yrkande 17
och 1999/2000:So330 yrkandena 4-6 och 13,
res. 5 (m, kd, fp)
res. 6 (c)
3. beträffande skadliga ljudnivåer
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So202 yrkande 1,
1999/2000:So227, 1999/2000:So228,
1999/2000:So260, 1999/2000: So297,
1999/2000:So308 och 1999/2000:Bo514 yrkande 3,
res. 7 (v)
res. 8 (kd)
res. 9 (fp)
4. beträffande självmordsprevention
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So263 yrkande 9
och 1999/2000:So493 yrkande 6,
res. 10 (v, fp)
res. 11 (kd)
5. beträffande allergiprevention
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So287 och
1999/2000: So493 yrkande 7,
res. 12 (kd)
res. 13 (mp)
6. beträffande insatser mot olika
sjukdomar
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So221,
1999/2000:So347, 1999/2000:So484 yrkandena 4 och
6, 1999/2000:So492 yrkande 1 och 1999/2000:So493
yrkande 4,
res. 14 (kd)
7. beträffande sjukdomar i
rörelseorganen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So293,
8. beträffande stress
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So493 yrkande 2,
res. 15 (kd)
9. beträffande trädgårdsodling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ256 yrkande 1,
10. beträffande fastställelse av
könstillhörighet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So203 yrkandena 1,
5 och 6 och 1999/2000:So225 yrkande 12,
res. 16 (v)
res. 17 (fp)
res. 18 (mp)
11. beträffande smittskydd m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So225 yrkande 17,
1999/2000:So377, 1999/2000:So383 yrkandena 1-4
samt 1999/2000: Ub314 yrkande 6.
Stockholm den 22 februari 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m),
Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson
(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Conny Öhman (s), Rolf
Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrsson (m),
Thomas Julin (mp), Kenneth
Johansson (c), Kerstin Heinemann
(fp), Catherine Persson (s) och
Kent Härstedt (s).
Reservationer
1. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin
(mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet går det inte att nöja sig med att
vi genomsnittligt uppvisar låga ohälsotal, hälsan är
mycket ojämnt fördelad mellan olika grupper. Det
finns, enligt utskottet, anledning att vara mycket
vaksam inför senare års tendenser att dessa
skillnader i hälsan i själva verket håller på att
växa sig starkare. Detta ser utskottet
utomordentligt allvarligt på. Det görs visserligen
en del på nationell nivå för att följa utvecklingen
och stimulera till insatser ute i landet. Nationella
folkhälsokommittén skall år 2000 presentera mål och
strategier för hälsoutvecklingen. Staten skall
teckna avtal med sju kommuner om åtgärder för att
bryta segregationen och öka jämlikheten. Det är bra
men det räcker inte, de ekonomiska och sociala
krafter som verkar i motsatt riktning är starkare.
Det är enligt utskottets mening nödvändigt att
regeringen tar ett samlat grepp på området.
Utskottet anser att Folkhälsoinstitutet skall få den
centrala uppgiften att leda och samordna arbetet att
verka för att bryta den klassmässiga ohälsan i
befolkningen. På samma sätt är det enligt utskottet
hög tid att sätta in kraftfulla åtgärder för att
bryta de könsbundna skillnaderna i hälsoläget. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion So305 (v) ge regeringen till känna.
Motionerna So226 (fp) yrkandena 1, 4, 15 och 16,
So330 (c) yrkandena 1-3, So334 (s), So346 (s) och
So493 (kd) yrkandena 1 och 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So305 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So226 yrkandena 1, 4,
15 och 16, 1999/2000:So330 yrkandena 1-3,
1999/2000:So334, 1999/2000: So346 och
1999/2000:So493 yrkandena 1 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)
Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet kräver folkhälsoarbetet
långsiktighet. Vid minskat ekonomiskt utrymme ökar
risken för nedprioritering av framåtsyftande
insatser till gagn för andra behov som för
tillfället bedöms som mer angelägna. Detta gynnar
vare sig folkhälsan eller samhällsekonomin på längre
sikt. Akuta insatser kan, enligt utskottet, inte
ersätta långsiktiga. Sociala och ekonomiska villkor,
arbetsmiljö och levnadsvanor har betydelse för
hälsoutvecklingen. I folkhälsoarbetet måste hänsyn
tas även till dessa förhållanden för att främja
mindre gynnade gruppers hälsa. Den höga
arbetslösheten drabbar svaga grupper hårdast, vilket
innebär ökad risk för självmord, psykiska problem,
högre vårdkonsumtion och förtidspensionering. Enligt
utskottets mening tenderar arbetslöshet också att
öka alkohol- och drogkonsumtionen hos de drabbade
med åtföljande risk för utslagning. Det tar ofta
lång tid innan detta kan utläsas i statistik över
folkhälsan. Ett långsiktigt, målmedvetet arbete med
återkommande kontroller är enligt utskottet viktigt
för kvaliteten. Utskottet vill också peka på att för
flertalet svenskar har hälsan förbättrats. Enligt
gjorda undersökningar har medellivslängden ökat och
levnadsvanor förbättrats. Detta gäller dock inte
alla grupper. För barn och ungdomar är trenden den
motsatta. Ojämlikhet i hälsotillstånd förekommer
också mellan män och kvinnor, olika sociala grupper
och regioner. Ett försämrat hälsotillstånd har även
konstaterats i vissa samhällsgrupper bl.a. på grund
av arbetslöshet, utslagning och sämre ekonomi. Redan
från födseln kan skillnader konstateras i form av
ökad andel spädbarnsdödlighet, barn med
tillväxthämning eller låg födelsevikt. Skillnad i
dödsrisk och i alkoholrelaterad dödlighet mellan
yrkesgrupper är enligt utskottet väl belagd. Till
och med skillnader mellan olika bostadsområden i
större tätorter har kunnat noteras. Utskottet anser
att hälsopolitiska hänsyn skall vara en naturlig del
i samhällsplaneringen. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion So493 (kd)
yrkandena 1 och 3 ge regeringen till känna.
Motionerna So226 (fp) yrkandena 1, 4, 15 och 16,
So305 (v), So330 (c) yrkandena 1-3, So334 (s) och
So346 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So493
yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna
1999/2000:So226 yrkandena 1, 4, 15 och 16,
1999/2000:So305, 1999/2000:So330 yrkandena 1-3,
1999/2000:So334 och 1999/2000:So346 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
3. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör folkhälsoarbetet
genomsyra allt samhällsarbete och de politiska
besluten grundas på principen om en hållbar
hälsoutveckling och att människor ges möjlighet att
leva ett hälsosamt liv. Ekonomisk tillväxt innebär
inte med automatik förbättrad social utveckling, om
stora grupper av befolkningen inte får del av de
växande resurserna. Nationalräkenskaperna bör därför
enligt utskottet inkludera positiva respektive
negativa effekter på folkhälsan, dvs. ett
hälsojusterat BNP-mått. Utskottet anser vidare att
kommuner och landsting med jämna mellanrum bör ta
fram folkhälsorapporter som belyser hälsosituationen
bland kommuninvånarna. Det skulle underlätta
bedömningarna i politiska beslut rörande
folkhälsofrågor. Regeringen bör inleda samtal med
Kommunförbundet om sådana insatser på kommunal nivå.
Utskottet vill också betona vikten av att det före
viktiga beslut görs en omfattande analys av vad
beslutet kan få för betydelse för hälsoutvecklingen,
motsvarande vad som redan i dag görs på
miljöområdet. Metoder för hälsokonsekvensanalyser
bör utvecklas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motion So330 (c) yrkandena 1-3 ge
regeringen till känna. Motionerna So226 (fp)
yrkandena 1, 4, 15 och 16, So305 (v), So334 (s),
So346 (s) och So493 (kd) yrkandena 1 och 3
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So330
yrkandena 1-3 och med avslag på motionerna
1999/2000:So226 yrkandena 1, 4, 15 och 16,
1999/2000:So305, 1999/2000:So334,
1999/2000:So346 och 1999/2000:So493 yrkandena 1
och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
4. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkhälsoarbetet skall ha en
tydlig plats i hälso- och sjukvården och att
adekvata resurser avdelas för dess utförande. Läkare
och sköterskor skall ha tid att vara rådgivande i de
enskilda fallen. De har, enligt motionärerna, också
ett ansvar att förmedla vidare till ansvariga för
det övergripande folkhälsoarbetet i landstinget om
de ser att nya hälsoproblem dyker upp eller blir
vanligare.Utskottet anser vidare att hälso- och
sjukvården och landstingen har en viktig roll i
folkhälsoarbetet som resurs och samarbetspartner.
Naturliga samarbetspartner är kommunerna eftersom de
har ett stort ansvar genom sitt breda åtagande för
skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra
viktiga samarbetspartner är de ideella
organisationerna. Inte minst finns många mindre
organisationer som i dag lever under en mycket knapp
ekonomi men som betyder mycket i folkhälsoarbetet.
Det är, enligt motionärerna, viktigt att såväl
staten som kommuner och landsting tar vara på dessa
organisationers engagemang och bidrar till att
möjliggöra deras arbete. Enligt utskottets
uppfattning kan socialtjänsten bryta den onda cirkel
som så ofta går från sociala problem till ohälsa.
Kunskapen att fånga upp, förstå och se tidiga
varningssignaler behöver emellertid utvecklas inom
socialtjänsten. Utskottet vill också peka på att
apotekens kundkrets är mycket vid. Genom apoteken
kan man nå grupper som inte behöver söka hälso- och
sjukvården med information om hur man kan förebygga
och själv hantera hälsoproblem. Oavsett vilken
ställning apoteken kommer att få i framtiden är det
enligt utskottet viktigt att de också i
fortsättningen får spela en aktiv roll i
folkhälsoarbetet. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion So226 (fp) )
yrkandena 1, 4, 15 och 16 ge regeringen till känna.
Motionerna So305 (v), So330 (c) yrkandena 1-3, So334
(s), So346 (s) och So493 (kd) yrkandena 1 och 3
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So226
yrkandena 1, 4, 15 och 16 och med avslag på
motionerna, 1999/2000:So305, 1999/2000:So330
yrkandena 1-3, 1999/2000:So334, 1999/2000: So346
och 1999/2000:So493 yrkandena 1 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
5. Folkhälsoforskning (mom. 2)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars
Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m) och
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Utskottet står" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Att förebygga ohälsa är enligt utskottet mer humant
och billigare än att reparera i efterhand. Enligt
utskottet behövs således kunskap för ett målinriktat
och effektivt folkhälsoarbete. Det finns områden där
forskningen visat att förebyggande arbete lönar sig.
Det gäller t.ex. skadeprevention, åtgärder mot
tobaksbruk, suicidprofylax, screening mot cancer i
livmoderhalsen och mammografi. För andra områden som
primärprevention av hjärt-kärlsjukdom och andra
former av cancer behövs mer forskning för att utröna
vilka metoder som är de mest kostnadseffektiva.
Utskottet anser det därför viktigt att forskningen
rörande vilka förebyggande insatser som är mest
effektiva utifrån en mänsklig och hälsoekonomisk
utgångspunkt stimuleras och prioriteras. Ett annat
forskningsfält som måste stimuleras är enligt
utskottets mening forskning kring hur kunskap om
livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan
förmedlas. Praktiskt taget alla människor i Sverige
vet t.ex. att tobaksbruk är farligt för hälsan, ändå
väljer så många som 23 % av de vuxna kvinnorna och
21 % av männen att använda tobak. Utskottet anser
att Folkhälsoinstitutets roll är att till stöd för
folkhälsoarbetet göra systematiska
kunskapsöversikter på basen av den vetenskapliga
forskningen. Folkhälsoinstitutet bör också initiera
och stödja forskning av strategisk betydelse för det
hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vidare bör
enligt utskottets uppfattning institutet
systematiskt utvärdera olika arbetssätt för att
förebygga olika hälsoproblem. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motion So226
(fp) yrkande 17 ge regeringen till känna. Motion
So330 (c) yrkandena 4-6 och 13 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So226 yrkande 17 och med avslag
på motion 1999/2000:So330 yrkandena 4-6 och
13 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
6. Folkhälsoforskning (mom. 2)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Utskottet står" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett omfattande
forskningsprogram bör initieras om den sociala
gemenskapens betydelse för folkhälsan. Det behövs ny
kunskap om social integration och om vilka
mekanismer som påverkar människors livsvillkor och
levnadssätt. Forskningsprogrammet bör enligt
utskottet utgå från mikroperspektivet och ha till
syfte att belysa familjens, de sociala nätverkens
och den yttre närmiljöns betydelse för människors
hälsa. Programmet bör vara tvärsektoriellt och
omfattas av idéhistoriker, sociologer, medicinare,
antropologer m.fl. Enligt utskottet glöms
kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet. Analyser av
och forskning kring hälsoutvecklingen har ofta
begränsats till specifika kvinnosjukdomar och
psykiska problem. Folkhälsoarbetet måste vidgas för
att belysa kvinnors situation ur andra perspektiv.
Det statistiska underlag som folk- och
bostadsräkningarna utgjort har enligt utskottet
varit ett ovärderligt material för folkhälsoarbetet.
Om inte motsvarande uppgifter tas fram på annat sätt
inom en snar framtid kommer det att få betydande
konsekvenser för forskningen om människors hälsa och
dess bestämningsfaktorer. Utskottet anser det mycket
angeläget att det förberedelsearbete som pågår för
att kunna genomföra de nya registerbaserade folk-
och bostadsräkningarna påskyndas. Statistiken bör
vara könsuppdelad. Inom EU diskuteras behovet av och
eventuellt bildandet av ett hälsoobservatorium.
Uppgiften är att arbeta med hälsodata,
epidemiologiska frågor, sprida information snabbt,
förebygga sjukdomar etc. Mot bakgrund av Sveriges
väldokumenterade breda kompetens och mångåriga
erfarenhet inom hälsoskyddsområdet och i övrigt goda
infrastrukturella förutsättningar utgår utskottet
ifrån att regeringen agerar kraftfullt såväl vad
gäller tillkomsten av ett hälsoobservatorium som en
lokalisering till Sverige. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av motion So330 (c)
yrkandena 4-6 och 13 ge regeringen till känna.
Motion So226 (fp) yrkande 17 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av 1999/2000:So330
yrkandena 4-6 och 13 och med avslag på
motion 1999/2000:So226 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
7. Skadliga ljudnivåer (mom. 3)
Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
23 börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar
med "sagda och avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att
åtgärder vidtas för att förhindra att antalet
hörselskador ökar. Det är viktigt att man arbetar
förebyggande med tanke på att bl.a. många ungdomar
utsätts för stora risker. Regler och
rekommendationer som fastställer maximala ljudnivåer
på musikkonserter måste enligt utskottet också
kombineras med riktlinjer för hur dessa skall
efterlevas. Ansvaret måste tydliggöras. Regeringen
bör därför återkomma med förslag till åtgärder för
begränsning av skadliga ljudvolymer. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
So308 (v) ge regeringen till känna. Motionerna So202
(fp) yrkande 1, So227 (mp), So228 (c), So260 (c),
So297 (m), och Bo514 (kd) yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande skadliga ljudnivåer
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So308 och med
avslag på motionerna 1999/2000:So202
yrkande 1, 1999/2000:
So227, 1999/2000:So228, 1999/2000:So260,
1999/2000:So297 och 1999/2000: Bo514
yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
8. Skadliga ljudnivåer (mom. 3)
Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
23 börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar
med "sagda och avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ett högt bakgrundsbuller i daghem och skolor kan
leda till att prestationsförmågan och därmed
inlärningen försämras. Personer med
hörselnedsättning, barn och personer med annat
modersmål är extra känsliga för störande ljud vid
inlärning. Till en sund miljö hör enligt utskottet
också en rimlig ljudnivå. Ungdomar drabbas av
tinnitus på grund av för höga ljudnivåer. Den
rekommenderade 90-decibelgränsen för knattedisco
överskrids ofta upp till över 120 decibel, långt
över vuxengränsen. Undersökningar visar att
tolvåringar själva tycker att ljudet är för högt.
Vuxenvärlden har ett ansvar för att skydda barnens
hörsel. Enligt utskottets mening måste en översyn av
Socialstyrelsens rekommendationer ske. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion Bo514 (kd) yrkande 3 ge regeringen till
känna. Motionerna So202 (fp) yrkande 1, So227 (mp),
So228 (c), So260 (c), So297 (m) och So308 (v)
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande skadliga ljudnivåer
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:Bo514 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So202 yrkande 1,
1999/2000:So227, 1999/2000:So228,
1999/2000: So260, 1999/2000: So297 och
1999/2000:So308 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Skadliga ljudnivåer (mom. 3)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
23 börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar
med "sagda och avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ungefär var tionde person i Sverige lider i dag av
en hörselskada. Ännu är orsakerna till hörselskador
inte helt klarlagda. Att höra illa och att behöva
hörapparat innebär inte sällan en social
stigmatisering både i den drabbades och omvärldens
ögon. Det är enligt utskottet väsentligt att minska
bullerstörningarna i samhället så att ljudnivåerna
sänks och färre människor utsätts för buller.
Folkhälsoinstitutet bör därför, enligt utskottets
mening, få i uppdrag att utveckla ett åtgärdsprogram
mot bullerstörningar i samarbete med berörda
samhällssektorer som skolan, trafiksäkerhetsverket
m.fl. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion So202 (fp) yrkande 1 ge
regeringen till känna. Motionerna So227 (mp), So228
(c), So260 (c), So297 (m), So308 (v) och Bo514 (kd)
yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande skadliga ljudnivåer
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So202 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So227, 1999/2000:
So228, 1999/2000:So260, 1999/2000:So297,
1999/2000:So308 och 1999/2000:Bo514 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
10. Självmordsprevention (mom. 4)
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Kerstin
Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"i fråga avstyrks" bort ha följande lydelse:
I en undersökning omfattande nära 400 elever,
hälften pojkar och hälften flickor, visade det sig
att drygt en tredjedel hade haft självmordstankar. 6
% hade gjort självmordsförsök. Intervjuerna visade
att eleverna sällan talat med sina föräldrar om
problemen. I första hand var det kamrater eller
andra vuxna man vänt sig till. Som en röd tråd genom
svaren gick att ungdomarna önskar att vuxenvärlden
skall bry sig, prata med dem, ha tid för dem.
Bristande kontinuitet i den psykiatriska vården kan
enligt utskottet vara en självmordsrisk för unga. En
undersökning av den psykiatriska slutenvården för 34
unga människor som senare tagit sitt liv visar att
medan kontinuiteten inom den barn- och
ungdomspsykiatriska vården är god så brister den
inom vuxenpsykiatrin och att detta haft betydelse
för att ungdomarna tagit sina liv. Hälften av dem
tog sina liv i anslutning till vård inom
vuxenpsykiatrin, antingen på vårdavdelningen, vid
förflyttning mellan vårdavdelningar eller inom ett
dygn efter utskrivningen. Dessa brister måste enligt
utskottet uppmärksammas och åtgärdas. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
So263 (fp) yrkande 9 ge regeringen till känna.
Motion So493 (kd) yrkande 6 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande självmordsprevention
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So263 yrkande
9 och med avslag på motion 1999/2000:493 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
11. Självmordsprevention (mom. 4)
Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"i fråga avstyrks" bort ha följande lydelse:
Personer som gjort ett första självmordsförsök
löper en mångfaldigt högre risk än andra att senare
avlida på grund av självmord. Det faller sig helt
naturligt att problemet särskilt uppmärksammas inom
folkhälsoarbetet. Utskottet anser att resurser till
att följa upp patienter, som nyligen gjort ett
självmordsförsök och de som går med självmordstankar
eller av andra skäl bedöms vara i riskzonen, är
mycket angelägna. Orsaker till självmordshandlingar
är flera, ofta är de en utväg ur en situation som
upplevs som helt hopplös. Förluster av olika slag är
den vanligaste utlösande faktorn. En ordentlig
uppföljning med återkommande kontakter är avgörande
för att förebygga att självmordsförsök upprepas. Det
förebyggande arbetet måste inriktas på att motverka
att personer hamnar i denna krissituation. Utskottet
vill betona människors behov av sammanhang, närhet
och identifikation. Behovet av små nära gemenskaper
där människor kan växa upp i trygghet, värme och
tillit verkar förebyggande och motverkar risken,
särskilt i tonåren, att fastna i känslor av
utanförskap och meningslöshet, som kan utgöra
grogrund för självmordstankar. För många av Sveriges
kommuner har bristen på ekonomiska resurser medfört
ekonomiska omprioriteringar. Antalet kuratorer och
skolpsykologer har reducerats samtidigt som behoven
av någon att samtala med ökat. Nationella rådet för
självmordsprevention har tagit fram ett program för
självmordsprevention. Utskottet anser att programmet
skall få nationell status och därför bör antas av
riksdagen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion So493 (kd) yrkande 6 ge
regeringen till känna. Motion So263 (fp) yrkande 9
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande självmordsprevention
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So493 yrkande 6 och med avslag på
motion 1999/2000:263 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
12. Allergiprevention (mom. 5)
Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "När det gäller" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Allergi och annan överkänslighet har ökat markant
de senaste decennierna i den industrialiserade
världen. Undersökningar utförda under 1998 visar att
antalet personer som drabbas av allergier fortsätter
att öka både i Sverige och i övriga världen. Minst
en tredjedel av alla barn, ungdomar och vuxna
drabbas av allergiska reaktioner i någon form.
Samhällets kostnader för allergier och annan
överkänslighet kan uppskattas till minst 5,6
miljarder kronor/år. Utskottet anser att rejäla
insatser fordras inom forskning, utbildning och
information för att vända trenden och stoppa
ökningen av allergier. Utskottet ser allvarligt på
att så många barn i skolan har svåra allergiproblem.
Förutom den rent medicinska och psykiska
belastningen medför det också svårigheter att kunna
tillgodogöra sig undervisningen. Attitydförändringar
på området är nödvändiga. De som drabbats av allergi
måste visas respekt. De ideella föreningarna har en
viktig uppgift när det gäller kunskapsspridning inom
detta område. Utskottet kräver att en utredning
tillsätts om vad som gjorts och kan göras för att
förebygga allergier bland skoleleverna. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion So493 (kd) yrkande 7 ge regeringen till
känna. Motion So287 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande allergiprevention
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So493 yrkande 7 och med avslag på
motion 1999/2000:So287 (mp) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
13. Allergiprevention (mom. 5)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "När det gäller" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Allergier är enligt utskottet en varningssignal,
ett växande folkhälsoproblem i hela den
industrialiserade delen av världen. De senaste
decenniernas ökningstakt av allergier är mer än
oroväckande. Allergisjukdomarna innebär stora
lidanden och sänkt livskvalitet. De
samhällsekonomiska kostnaderna är därför betydande.
Dessa har år 1993 beräknats till ca 6 miljarder
varav mediciner och sjukvård tillsammans står för ca
2 miljarder. Det är faktorer i vår omgivande miljö
som orsakar ökningen. En viktig faktor i
sammanhanget är sannolikt det fenomen som brukar
kallas samhällets kemikalisering. Till detta kan
även räknas den dåliga luftkvaliteten, både inomhus
och utomhus, till följd av biltrafiken, industriella
punktutsläpp, olämpliga byggnadsmaterial, felaktig
ventilation och dålig städning. I mötet med allt-
fler allergiframkallande ämnen är det människor med
ärftlig benägenhet för allergi eller annan s.k.
överkänslighet som drabbas först. Våra vanligaste
allergiframkallare pollen och pälsdjursepitel tycks
ha blivit farligare genom att allergin förstärks av
luftföroreningar. Flera vetenskapliga undersökningar
visar att det är fler allergier mot djur och växter
i stadsmiljö, jämfört med på landet, trots att
pollen och djurallergen är vanligare på landsbygden.
Det finns redan i dag tillräckligt med kunskap som
måste omsättas i politiska beslut när det gäller
allergisanering av inomhusmiljön, behovet av frisk
luft och rena livsmedel. Framför allt för våra barns
skull måste saneringsåtgärderna för att förhindra
allergi slutföras i skolor, daghem och bostäder. Det
är enligt utskottet viktigt att riksdagen agerar
kraftfullt och ser till att det upprättas
långsiktiga program för allergisanering och
luftvård. Innehållsdeklarationer på livsmedel och
kemikalier måste förbättras, där måste vi vara
föregångare i stället för att anpassa oss. Det är
enligt utskottet naturligtvis också angeläget att
förebygga så att de små barnen inte utvecklar
allergi. Mödra- och barnhälsovårdens personal bör få
en utökad roll. Utbildning är viktig när det gäller
möjligheter till allergiprevention och metoder för
att få föräldrar att sluta röka, skapa bra
boendemiljö och handla livsmedel och andra produkter
som är så bra som möjligt i allergihänseende. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion So287 (mp) yrkandena 1-4 ge regeringen till
känna. Motionerna So287 (mp) yrkande 5 och So493
(kd) yrkande 7 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande allergiprevention
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So287 yrkandena 1-4 och med
avslag på motionerna 1999/2000:So287
yrkande 5 och 1999/2000:So493 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
14. Insatser mot olika sjukdomar (mom. 6)
Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Utskottet har" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är migrän och annan svår huvudvärk
ett dolt funktionshinder som riskerar att slå ut
människor från arbete och social gemenskap. Ca
1 miljon människor i Sverige lider av migrän eller
annan svår huvudvärk, t.ex. Hortons huvudvärk. Med
tanke på hur många som lider av denna åkomma borde
denna sjukdom enligt utskottets uppfattning få
status av folksjukdom. Trots att en så stor del av
befolkningen lider av denna sjukdom förekommer inga
satsningar från stat och landsting. Migrän bör
enligt utskottet tas upp i det nationella
folkhälsoprogrammet. Inom EU finns utredningar som
visar att de socioekonomiska kostnaderna för migrän
kostar EU-länderna ca 240 miljarder kronor.
Kunskapen och informationen om migrän är bristfällig
på många plan. Att förebygga långa sjukskrivningar
är ofta möjligt om individuellt anpassad
rehabilitering sätts in i god tid. Landstingen har i
många fall ingen upparbetad verksamhet för att
sprida information om denna sjukdom. Bäst vore
enligt utskottet om migräniker liksom diabetiker
snabbt efter diagnos fick en utbildning på sin
sjukdom, en s.k. migränskola. Där kan man ta upp
vilka förebyggande behandlingar man kan pröva,
moderna mediciner som finns på området och hur man
kan lägga om livsstil och lära sig leva med sin
sjukdom på bästa möjliga sätt. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motion So493
(kd) yrkande 4 ge regeringen till känna. Motionerna
So221 (fp), So347 (s), So484 (kd) yrkandena 4 och 6
och So492 (c) yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande insatser mot olika sjukdomar
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So493 yrkande
4 och med avslag på motionerna 1999/2000:So221,
1999/2000:So347, 1999/2000:So484 yrkandena 4 och
6 samt 1999/2000:So492 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Stress (mom. 8)
Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande
2" bort ha följande lydelse:
Alltfler undersökningar visar på att stress håller
på att bli ett stort folkhälsoproblem. Stress kan
vara både negativ och positiv. Det viktigaste
instrumentet för att undersöka om en person lider av
negativ stress är att se vilka möjligheter personen
har att påverka sin situation, dvs. makt och
inflytande till förändring. En familjepolitik, som
har sin utgångspunkt i att barnen får en trygg och
harmonisk uppväxt där föräldrar och barn får mer tid
med varandra, kommer att bättre motverka de
stressymtom som nu ökar. En annan benämning är
utbrändhet. Genom ett liv i ständig press upphör
empatin och kreativiteten hos människan. Depression
och utbrändhet är ofta orsaker till sjukskrivningar
bland personal som arbetar inom vård, skola och
omsorg. Samhällets strukturer är viktiga för
människors hälsa. De beslut som fattas påverkar den
enskildes vardag. Utgångspunkten i besluten måste
vara omtanken om den enskilda människan och hans
eller hennes bästa. Ett varmt samhällsklimat skapas
där människor känner sammanhang och delaktighet. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion So493 (kd) yrkande 2 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande stress
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So493 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
16. Fastställelse av könstillhörighet m.m.
(mom. 10)
Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
25 börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet tillåter nuvarande lagstiftning
inte att en gift person genomgår könsbyte, och det
finns exempel på mycket väl fungerande familjer, där
föräldrarna efter 20-25 års äktenskap tvingas ta ut
skilsmässa för att en av makarna skall få den
medicinska hjälp han eller hon har laglig rätt till.
Enligt utskottet behövs det en utredning som ur ett
helhetsperspektiv belyser transsexuellas situation i
det svenska samhället. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna So203 (fp)
yrkandena 1 och 6 samt So225 (fp, s, c, mp) yrkande
12 ge regeringen till känna. Motion So203 (fp)
yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande fastställelse av
könstillhörighet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So203 yrkandena 1 och 6 samt
1999/2000:So225 yrkande 12 och med avslag
på motion 1999/2000:So203 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
17. Fastställelse av könstillhörighet m.m.
(mom. 10)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
25 börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:
Transsexuella organiserar sig sedan några år i
Riksförbundet för transsexuella (RFTS), en
fristående sammanslutning utan koppling till t.ex.
RFSL eller RFSU. Många transsexuella söker sig också
till föreningarna FPE-S och FPE-NE, vilka även
organiserar transvestiter. Hittills har RFTS inte
erhållit någon form av offentligt stöd för sin
verksamhet, trots att denna är av mycket stor
betydelse för de transsexuella som genom föreningen
kan få stöd, information och kontakt med andra i
samma situation. Det bör enligt utskottet undersökas
på vilket sätt staten kan ge ekonomiskt stöd åt
transsexuellas organisationer. Enligt utskottets
mening behövs det också en utredning som ur ett
helhetsperspektiv belyser transsexuellas situation i
det svenska samhället. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion So203 (fp)
yrkandena 5 och 6 ge regeringen till känna.
Motionerna So203 (fp) yrkande 1 samt So225 (fp, s,
v, c, mp) yrkande 12 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande fastställelse av
könstillhörighet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So203
yrkandena 5 och 6 och med avslag på motionerna
1999/2000:So203 yrkande 1 samt 1999/2000:So225
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
18. Fastställelse av könstillhörighet m.m.
(mom. 10)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
25 börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:
Nuvarande lagstiftning tillåter inte att en gift
person genomgår könsbyte, och det finns exempel på
mycket väl fungerande familjer, där föräldrarna
efter 20-25 års äktenskap tvingas ta ut skilsmässa
för att en av makarna skall få den medicinska hjälp
han eller hon har laglig rätt till. Transsexuella
organiserar sig sedan några år i Riksförbundet för
transsexuella (RFTS), en fristående sammanslutning
utan koppling till t.ex. RFSL eller RFSU. Många
transsexuella söker sig också till föreningarna FPE-
S och FPE-NE, vilka även organiserar transvestiter.
Hittills har RFTS inte erhållit någon form av
offentligt stöd för sin verksamhet, trots att denna
är av mycket stor betydelse för de transsexuella som
genom föreningen kan få stöd, information och
kontakt med andra i samma situation. Det bör enligt
utskottet undersökas på vilket sätt staten kan ge
ekonomiskt stöd åt transsexuellas organisationer.
Enligt utskottets mening behövs det också en
utredning som ur ett helhets-perspektiv belyser
transsexuellas situation i det svenska samhället.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna So203 (fp) yrkandena 1, 5 och 6 samt
So225 (fp, s, v, c, mp) yrkande 12 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande fastställelse av
könstillhörighet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So203
yrkandena 1, 5 och 6 samt 1999/2000:So225 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.