I betänkandet behandlas 58
motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1999 om olika
socialtjänstfrågor. Utskottet
avstyrker samtliga motions-yrkanden
främst med hänvisning till pågående
arbete. I betänkandet finns 24
reservationer.
Motionerna
1999/2000:So213 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen beslutar ändra 4 § i lagen om
vård av missbrukare i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:So229 av Maud Ekendahl och Elizabeth
Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att göra en översyn av socialbidragsnormerna.
1999/2000:So232 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
statens ansvar för personer som ankommer till
Stockholm-Arlanda flygplats och som blir föremål för
åtgärd enligt socialtjänstlagen.
1999/2000:So251 av Thomas Julin och Kerstin-Maria
Stalin (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att alla beslut om
bistånd med stöd av socialtjänstlagen skall kunna
överklagas.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inrätta sociala
förtroendenämnder.
1999/2000:So273 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildningen av
socialtjänst- och sjukvårdspersonal när det gäller
kvinnors och mäns alkoholberoende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda
informationsinsatser för dem som arbetar med
ungdomar och för personal inom socialtjänst- och
sjukvårdsområdena.
1999/2000:So281 av Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
möjligheterna för kommunerna att ge ungdomar som
studerar i gymnasieskolan socialbidrag i sådana
speciella fall som beskrivs i motionen.
1999/2000:So282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om välfärdspolitikens
grundläggande värdering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
välfärdspolitikens ambition bör vara att möjliggöra
för och stimulera människor till att växa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om människors rätt att
välja leverantör av välfärdstjänster,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av de ideella
organisationernas välfärdsarbete.
1999/2000:So296 av Elisabeth Fleetwood (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om frivilliga
organisationers medverkan i vården av missbrukare.
1999/2000:So304 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning
om försöksverksamhet med "sociallån" i enlighet med
vad i motionen anförts.
1999/2000:So333 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av socialtjänstlagens tillämpning vad gäller
överflyttning av ärenden.
1999/2000:So345 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utgångspunkter för
socialtjänstens arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatternas betydelse
för socialbidragsberoendet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den s.k. riksnormen
för socialbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbyggnad av
statliga transfereringssystem,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändringar i socialtjänstlagen vad beträffar
tolkningen av begreppet skälig levnadsnivå,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
villkorat bistånd,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
möjlighet för kommunerna att ersätta korttida
socialbidrag med lån,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i övrigt i motionen anförts om en
lånemöjlighet som ersättning för socialbidrag.
1999/2000:So352 av Carina Hägg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppdrag att ta fram underlag för debatten om
pornografin i det svenska samhället.
1999/2000:So361 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om hur ett förstärkt förebyggande arbete kan
initieras i landets kommuner,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
och kartläggning av behoven av mer varierade och
verkningsfulla vård- och behandlingsinsatser för
missbrukare,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
åtgärder som är ägnade att förbättra situationen för
de psykiskt störda missbrukarna i enlighet med
Socialstyrelsens utvärdering.
1999/2000:So375 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge missbrukare
rätt att överklaga vissa beslut enligt
socialtjänstlagen, SoL (1980:620).
1999/2000:So406 av Helena Frisk (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av kunskap om
elöverkänslighet.
1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) vari
yrkas
11. att riksdagen beslutar komplettera 6 §
socialtjänstlagen med en skrivning om avlösning.
1999/2000:So414 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att barnbi-
draget inte skall medräknas vid beräkningen av
socialbidraget.
1999/2000:So424 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen ger
Socialstyrelsen i uppdrag att utvidga
utvecklingsarbetet rörande dold prostitution så att
det även omfattar prostitution som går att härleda
till studior, massagekliniker, eskortverksamhet,
porrklubbar, annonser i tidningar, TV eller via
Internet,
2. att riksdagen begär att regeringen ger
Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa en
beskrivning av hur arbetet mot prostitution bedrivs
runt om i Sverige och av den befintliga kunskapen om
prostitution,
3. att riksdagen begär att regeringen ger
Socialstyrelsen i uppdrag att få till stånd ett
utbyte av existerande kunskap om och arbetsmetoder
mot prostitution runt om i landet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av
fortbildning av personal inom socialtjänst,
rättsväsen och sjukvård, samt behov av bra
samarbetsformer och tydlig ansvarsfördelning mellan
myndigheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av ytterligare
kunskap om vad som hindrar och vad som gagnar en
enskild persons kamp för att ta sig ur prostitution
och könshandel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av ökat
upplysningsarbete gentemot allmänheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av att skolan
i sin undervisning berör prostitution,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fortbildning av
personal och upplysningsarbete skall ske utifrån en
förståelse av prostitution som uttryck för ojämlika
maktrelationer mellan könen i en patriarkal
maktstruktur.
1999/2000:So444 av Ulla Wester (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kvalitetssäkra det
sociala arbetet genom införande av statlig
legitimation.
1999/2000:So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en ny
utredning av hela socialtjänstlagstiftningen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar genom en
second opinion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att nivån i
socialbidraget skall fastställas av kommun-
respektive stadsfullmäktige,
5. att riksdagen beslutar att 6 a §
socialtjänstlagen skall ges följande lydelse: Den
enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en
social grundtrygghet. Biståndet skall utformas så
att det stärker hans eller hennes resurser att ta
ansvar och leva ett självständigt liv.
1999/2000:So476 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en utredning bör
göras om unga flickors utsatthet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett
informationsprogram riktat till ungdomar tas fram
enligt intentionerna i motionen.
1999/2000:So479 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av regler
för skadestånd i samband med behovsprövade bidrag.
1999/2000:So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
över modeller och kostnader så att generella
bidragshöjningar även får genomslag för barnfamiljer
som uppbär socialt ekonomiskt bistånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att myndiga personer
skall ha ett eget försörjningsstöd och att denna
skyldighet inte skall åvila föräldrarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att arbetsplikten
för ungdomar bör tas bort ur socialtjänstlagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av möjlighet
till individuell missbruksvård med val av
behandlingsinsatser.
1999/2000:A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utreda
pornografins skador och konsekvenser för till
exempel unga människor och hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet.
1999/2000:Ju722 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utreda
pornografins skador och konsekvenser för till
exempel unga människor och hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet.
1999/2000:Ju748 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till
misshandlade kvinnor.
1999/2000:Ju910 av Siw Persson och Johan Pehrson
(fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering,
utifrån frekvensen av återfall i brott, av social-
tjänstens insatser för de ungdomar som dömts till
vård inom socialtjänsten.
1999/2000:Sf615 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om socialbidrag och
övergångsregler från socialbidrag till aktivt
inkomstbringande liv.
1999/2000:Sk770 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ideella
skadestånd och skadestånd som enligt punkt 1 ovan
likställs med ideella skadestånd inte skall tas med
i underlagsberäkningen när det gäller beslut om
ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag.
1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
yrkas
24. att riksdagen beslutar om sådan
ändring av 6 c § socialtjänstlagen
(1998:620) att studerande inte
omfattas av kravet på att delta i
anvisad praktik.
Utskottet
Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten
m.m.
Motionerna
I motion So345 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs
tillkännagivanden till regeringen om vad i motionen
anförts om utgångspunkterna för socialtjänstens
arbete (yrkande 1) och om skatternas betydelse för
socialbidragsberoendet (yrkande 2). Motionärerna
yrkar vidare att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbyggnad av det statliga transfereringssystemet
(yrkande 4). Motionärerna anser att utgångspunkten
för socialtjänsten skall vara att kommunerna har det
övergripande ansvaret för de personer som är bosatta
i kommunen. Socialpolitiken skall vara subsidiär och
de skyddsnät bör stärkas som utgörs av de naturliga
gemenskaperna som varje människa lever i, familj,
släkt och vänner, grannar, medarbetare
arbetskamrater och föreningsliv m.m. Enligt motio-
närerna skapar ett varierat utbud av olika vård- och
behandlingsformer och olika huvudmän en flexibilitet
som ökar förutsättningarna för att finna adekvata
insatser för personer med sociala problem. Därför
bör incitament skapas för det civila samhället att
öka insatserna inom den sociala sektorn.
Motionärerna anför vidare att de kraftiga
skattehöjningarna för främst låg- och
medelinkomsttagare under de senaste åren har lett
till att en nyfattigdom vuxit fram. Hushållens
marginaler har blivit mindre och för många räcker
inte lönen efter skatt till. En naturlig princip
borde enligt motionärerna vara att den som betalar
skatt inte samtidigt skall behöva bidrag och att den
som får bidrag inte skall behöva betala skatt.
Transfereringssystemen bör utformas så att
utbildning och arbete lönar sig bättre. Social-
tjänstutredningen har konstaterat att en utbyggnad
av olika statliga transfereringar generellt sett
medför att socialbidragen inte minskar i motsvarande
mån som de statliga bidragen ökar. Utbyggda
transfereringssystem medför alltså högre bi-
dragsutbetalningar för den offentliga sektorn som
helhet. Anledningen härtill är bl.a. att
transfereringssystemen styrs av generella regler
till skillnad från socialbidraget som prövas
individuellt. Mot den bakgrunden är det
motionärernas bestämda uppfattning att nya
transfereringssystem på statlig nivå måste kunna
motiveras på sina egna meriter, inte som en
avlastning av socialbidragskontot.
I motion So282 av Sten Tolgfors m.fl. (m) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts dels om välfärdspolitikens
grundläggande värdering (yrkande 1), dels om att
välfärdspolitikens ambition bör vara att möjliggöra
för och stimulera människor till att växa (yrkande
2), dels om människors rätt att välja leverantör av
välfärdstjänster (yrkande 3), dels ock om vikten av
de ideella organisationernas välfärdsarbete (yrkande
4). Motionärerna anför att svensk välfärdsdebatt
präglas alltför mycket av politikens fixering vid de
egenkonstruerade systemen och det politiska spelet
kring dessa. Välfärdspolitikens medel i stället för
välfärdspolitikens mål står i centrum för den
politiska konflikten. Människors situation glöms
alltför ofta bort. Eftersom så mycket av väl-
färdsdebatten förs i ett uppifrån och ned-perspektiv
handlar den enligt motionärerna ganska sällan om de
problem människor upplever i sin vardag.
Fokuseringen ligger inte på att människor skall få
det bättre, utan på att systemen och dess vårdare
skall leva vidare. Välfärdspolitikens grundläggande
värdering borde vara varje människas rätt till
respekt för sin person, sitt sätt att vara och sina
val. Målen för välfärdspolitiken bör sättas mer i
fokus, inte bara medlen och systemen i sig.
I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en ny utredning
av hela socialtjänstlagstiftningen (yrkande 1). En
sådan utredning bör få i uppdrag att göra en samlad
översyn av den enskildes rätt i hela lagstiftningen,
socialtjänstens samarbete med det omgivande
samhället samt klarlägga om det finns uppgifter inom
socialtjänsten som bör flyttas bort därifrån.
I motion So232 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens ansvar för
personer som ankommer till Stockholm-Arlanda
flygplats och som blir föremål för åtgärder enligt
socialtjänstlagen. Enligt motionären är Stockholm-
Arlanda en nationell angelägenhet och det vore
därför naturligt att staten tar ett finansiellt
ansvar genom ett avtal med Sigtuna kommun för
personer som blir föremål för insatser enligt
socialtjänstlagen och som inte är mantalsskrivna i
kommunen.
I motion So333 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av socialtjänstlagens (SoL) tillämpning vad
gäller överflyttning av ärenden. Motionärerna pekar
på att lagstiftningen är oklar när det gäller
hantering av socialtjänstinsatser, där
"ursprungskommun" och "ny kommun" som en familj
flyttar till är inblandade. Enligt motionärerna
brister det i samarbetet mellan kommunerna när det
gäller möjligheten enligt 72 § SoL att begära ett
ärende överflyttat till en annan kommun. Kommuner
som initierat en utredning riskerar att få behålla
ärenden på grund av att den nya kommunen, som
familjen flyttat till, vägrar att ta befattning med
ärendet. Den nya kommunen vägrar dessutom att svara
för de ytterligare insatser som familjen efter hand
kan behöva. Enligt motionärerna är det en brist när
lagstiftningen är så otydlig att den skapar problem
för kommunerna. Det finns även en risk för att
enskilda individer inte får det bistånd de behöver.
Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn
av gällande lagstiftning och dess tillämpning.
I motion Sf615 av Ana Maria Narti (fp) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om socialbidrag och över-
gångsregler från socialbidrag till aktivt
inkomstbringande liv (yrkande 3). Motionären frågar
sig hur en betald verksamhet på ett givande sätt
skall ersätta socialbidragen. Verksamheten får
enligt motionären aldrig ta skepnaden av en allmän
modell som utifrån och uppifrån identiskt tillämpas
på helt olika människor i helt olika livssitua-
tioner.
Gällande rätt och tidigare behandling
I betänkande 1998/99:SoU9 Socialtjänstfrågor
behandlade utskottet ett antal motioner från den
allmänna motionstiden 1998, flera liknande de nu
aktuella, bl.a. en motion från Moderata
samlingspartiet med i huvudsak samma innehåll som
den nu aktuella motion So345 yrkandena 1, 2 och 4. I
betänkandet gavs en bred bakgrundsbeskrivning över
allmänna utgångspunkter för socialtjänsten vartill
hänvisas (s. 6-10). I betänkandet redogjordes bl.a.
för utskottets ställningstaganden i betänkande
1996/97:SoU18 i anledning av proposition 1996/97:124
Ändring i socialtjänstlagen. Samtliga
motionsyrkanden avstyrktes.
Socialtjänstutredningen har därefter i sitt
slutbetänkande Socialtjänst i utveckling (SOU
1999:97) i augusti 1999 givit exempel på
förändringar i vissa transfereringar som skulle
bidra till att minska beroendet av socialbidrag (s.
22-23). Utredningen har därvid anfört att
studiemedlen till studerande med barn och de lägsta
ersättningarna vid deltagande i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör höjas. Även
barndelen i bostadsbidraget bör höjas. Vidare anförs
i betänkandet att avgifter för barnomsorg inte bör
bekostas med socialbidrag utan genom att hushållet
får en nedsatt barnomsorgsavgift. Utredningen
bedömer dessutom att en vidgad användning av
lönesubventioner skulle kunna minska det långvariga
socialbidragsberoendet. Utredningsförslaget som har
remissbehandlats bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Av 1 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:100)
framgår att socialtjänsten under hänsynstagande till
människans ansvar för sin och andras sociala
situation skall inriktas på att frigöra och utveckla
enskildas och gruppers egna resurser. Enligt
lagrummets tredje stycke skall vidare verksamheten
bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet.
Enligt 3 § första stycket socialtjänstlagen (SoL)
har kommunen det yttersta ansvaret för att de som
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de
behöver. Denna regel är dock inte utan undantag och
i vissa fall som t.ex. då en person genom beslut av
socialnämnden i en kommun placerats i ett familjehem
i en annan kommun har sedan länge ansetts att
ansvaret, åtmin-
stone vad beträffar de åtgärder som hör samman med
placeringen, legat kvar på placeringskommunen.
Den 1 juli 1997 har i socialtjänstlagen, (prop.
1996/97:124, bet. 1996/97: SoU18, rskr. 1996/97:264)
införts en ny bestämmelse som innebär att undantagen
från vistelsekommunens ansvar för stöd och hjälp
enligt socialtjänstlagen har preciserats och
förtydligats. I lagrummet (72 a § SoL) anges bl.a.
att vistelsekommunens ansvar för stöd och hjälp inte
gäller beslut om placeringar som verkställts utanför
hemkommunen. I dessa fall har placerings-kommunen,
dvs. den kommun som fattat beslut om vistelse i
familjehem, hem för vård eller boende eller särskild
boendeform i annan kommun, ansvaret för det bistånd
som den enskilde behöver. I situationer som dessa
lika väl som andra där t.ex. en familj som har behov
av hjälp och stöd flyttar från en kommun till en
annan kan frågan om att överflytta ett pågående
ärende uppkomma. Frågan har, när det gäller pågående
utredningar enligt socialtjänstlagens 50 §,
hanterats i det ovan angivna lagstiftningsärendet
och resulterat i att 50 § SoL kompletterats med en
bestämmelse av innebörd att den kommun som inlett en
utredning har en skyldighet att slutföra denna även
om den underårige byter vistelseort (50 b §). Enligt
72 § SoL gäller, såväl före som efter ovan beskrivna
lagändringar, att överflyttning av ett pågående
ärende kräver den andra kommunens samtycke.
Problem förenade med tillämpningen av 72 § SoL har
berörts av socialministern efter interpellation
(1998/1999:341). I svaret har socialministern
bekräftat att det inte är ovanligt att oenighet
förekommer mellan kommuner om vilken kommun som
skall ha ansvaret för ett enskilt barnavårdsärende.
Socialstyrelsen har i sin rapport Resultatet av den
sociala tillsynen 1998, som är en sammanställning av
länsstyrelsernas årsrapporter beträffande den
nationella tillsynen, redovisat (s. 20) att fem
länsstyrelser inte anser att någon minskning skett
vad gäller ärenden som rör tvister mellan kommuner
om vem som har ansvar för en barnfamilj som flyttar
under pågående barnavårdsutredning eller insats.
Vidare anförs att de nya bestämmelserna i SoL har
tydliggjort konflikten mellan kommunerna och att
kommunerna kontaktar länsstyrelserna för att få
hjälp att lösa de uppkomna tvisterna. Innehållet i
rapporten kommer enligt uppgift att beaktas vid
regeringens beredning av Socialtjänstutredningens
slutbetänkande.
I budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag B 10)
anför regeringen att frivilliga organisationer på
olika sätt gör viktiga insatser på det sociala
området som ett komplement till samhällets insatser.
Från Socialdepartementet har inhämtats att Sigtuna
kommun till departementet har inkommit med en
skrivelse som avser de synpunkter som framförts i
motion So232.
Utskottets bedömning
När det gäller målen och de grundläggande
principerna för socialtjänsten vidhåller utskottet
sin inställning som den redovisats i betänkande
1996/97:SoU18. Utskottet konstaterar att
Socialtjänstutredningen i sitt slutbetänkande lämnat
förslag på hur socialtjänsten kan anpassas till de
nya förutsättningarna på arbetsmarknaden och hur
socialbidragsberoendet kan brytas. I betänkandet har
bl.a. introduktionsersättning i stället för
socialbidrag, förändringar i vissa transfereringar
och ökad samverkan mellan den offentliga sektorns
olika delar anförts som tänkbara sätt att minska
beroendet av socialbidrag. Riksdagen bör inte
föregripa kommande förslag på området. Utskottet
avstyrker med det sagda motionerna So345 (m)
yrkandena 1, 2 och 4 samt Sf615 (fp) yrkande 3.
Enligt portalparagrafen i socialtjänstlagen skall
socialtjänsten under hänsynstagande till människans
ansvar för sin och andras sociala situation inriktas
på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers
egna resurser. Utskottet delar inte den uppfattning
som kommer till uttryck i motion So282 (m) yrkandena
1 och 2 om att välfärdspolitiken inte visar respekt
för människans rätt till respekt för sin person och
rätt att stimuleras att växa. Motions-yrkandena
avstyrks därför.
Ideella organisationer gör redan i dag ett betydande
arbete inom den sociala sektorn och något hinder mot
att dessa organisationers arbete utvecklas yt-
terligare föreligger inte så länge fråga inte är om
att överta uppgifter som innefattar
myndighetsutövning. Motion So282 (m) yrkandena 3 och
4 är delvis tillgodosedd och avstyrks.
Utskottet anser inte att det nu finns skäl
att överväga behovet av en översyn av hela
socialtjänstlagstiftningen. Motion So450
(c) yrkande 1 avstyrks därför.
De synpunkter som framförts i motion So232
(m) beträffande statens ansvar för de
personer som kommer till Stockholm-Arlanda
flygplats är redan föremål för beredning i
Regeringskansliet. Utskottet anser inte att
riksdagen bör ta något initiativ. Motionen
avstyrks.
Utskottet utgår ifrån att regeringen vid
beredningen av Socialtjänstutredningens
slutbetänkande kommer att överväga de
tillämpningsproblem som 72 §
socialtjänstlagen kan ge upphov till.
Motion So333 (s) är i huvudsak tillgodosedd
och avstyrks.
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
Motionerna
I motion So345 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om
riksnormen för socialbidrag (yrkande 3). Enligt
motionärerna bör nivån på det ekonomiska biståndet
bestämmas av varje kommun och inte genom en
riksnorm. Socialtjänstens stödinsatser skall utgå
från en helhetssyn, där det ekonomiska biståndet
endast utgör en del. Andra stöd- och hjälpåtgärder
kan vara nog så viktiga. Med en riksnorm finns det
enligt motionärerna en uppenbar risk att det går
slentrian i bedömningen av det ekonomiska biståndet
och att detta inte prövas mot andra åtgärder i den
omfattning som är lämpligt. Vidare begärs ett
tillkännagivande av vad i motionen anförts om
förslag till ändringar i socialtjänstlagen vad be-
träffar tolkningen av begreppet skälig levnadsnivå
(yrkande 5). Motionärerna anför att en expansion av
socialbidragsutbetalningarna som medför att en allt
större andel av hushållen omfattas av bidrag i sig
motiverar en förutsättningslös utvärdering av
socialbidragsreglernas konstruktion och överens-
stämmelse med det allmänna rättsmedvetandet.
Tolkningen av termen skälig levnadsnivå i
socialtjänstlagen har enligt motionärerna skett med
stort inflytande av beräkningar från centrala
statliga myndigheter. Tolkningen bör i ökad ut-
sträckning ske lokalt med hänsyn till lokala
förhållanden och till individens behovsnivå, anförs
det. Motionärerna pekar vidare på att bidrags-
nivåerna ibland kan bli helt orimliga t.ex. för
mycket stora familjer. Motionärerna yrkar även att
riksdagen hos regeringen begär förslag som gör det
möjligt för kommunerna att ersätta korttida
socialbidrag med lån (yrkande 7). Motionärerna anser
att socialbidrag borde kunna lämnas som lån i
betydligt större utsträckning än vad som sker i
dagsläget. Lånemöjligheten borde i första hand kunna
användas då en person mer tillfälligt hamnat i
ekonomisk knipa men däremellan har normala in-
komstmöjligheter. Motionärerna yrkar vidare att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt i motionen anförts om en lånemöjlighet
som ersättning för socialbidrag (yrkande 8).
Motionärerna pekar på att möjligheterna att i ökad
utsträckning ersätta socialbidrag med lån bör prövas
även i andra situationer. Detta kan t.ex. vara en
möjlighet för egenföretagare.
I motion So304 av Kenneth Kvist m.fl. (v) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning om
försöksverksamhet med "sociallån" i enlighet med vad
i motionen anförts. Motionärerna anför att ökade
sociala klyftor, arbetslöshet och sociala
nedskärningar har medfört att många människor får
svårt att klara sin försörjning och blir skuldsatta.
I Finland genomför man på prov något man kallar
sociallån. Dessa går ut på att människor, som kommit
på obestånd eller saknar marginaler i sin
hushållsekonomi och behöver pengar för att uppsöka
tandläkare, eller till köp av någon nödvändig
kapitalvara, kan få hjälp med att få kommunala
borgenslån. Dessa lån ges med mycket låg ränta och
med en amorteringstakt som är avpassad till den
utsattes betalningsförmåga.
I motion So229 av Maud Ekdahl och Elizabeth Nyström (m) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om att göra en
översyn av socialbidragsnormerna. Motionärerna pekar
på att man i den nuvarande riksnormen för ett
hushåll har räknat med att en familj har 1,6 barn.
Många invandrarfamiljer som är i behov av social-
bidrag består ofta av sex eller ännu fler barn,
vilket gör att socialbidragen uppräknas efter
antalet barn. Det medför att socialbidraget kan
uppgå till ganska höga summor och därtill tillkommer
bostadsbidrag samt barnbidrag. Detta sammantaget gör
att arbetsmarknaden inte är intressant för de vuxna
familjemedlemmarna.
I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att regeringen tillkännages vad i motionen anförts
om att nivån i socialbidraget skall fastställas av
kommun- respektive stadsfullmäktige (yrkande 4).
Motionärerna pekar på att riksnormen som den nu är
konstruerad inte ger den rättvisa som bör efter-
strävas för landets invånare. Att den i princip är
utformad i kronor och ören, gör att biståndet i
vissa delar av landet är otillräckligt medan det i
andra delar kan upplevas som alltför generöst. Mo-
tionärerna anser det därför vara bättre att i lag-
texten ange socialbidragens konstruktion och
innehåll och att kommunerna fastställer beloppets
storlek med utgångspunkt från kostnadsnivån i
kommunen. Motionärerna begär också att riksdagen
beslutar att 6 a § socialtjänstlagen skall ges föl-
jande lydelse: Den enskilde skall genom biståndet
tillförsäkras en social grundtrygghet. Biståndet
skall utformas så att det stärker hans eller hennes
resurser att ta ansvar och leva ett självständigt
liv (yrkande 5). Motionärerna pekar på att 6 a §
socialtjänstlagen, som stadgar att biståndet skall
utformas så att det stärker biståndstagarens
resurser att leva ett självständigt liv, saknar en
viktig aspekt. För att kunna leva ett självständigt
liv krävs också att man har möjlighet att ta eget
ansvar.
I motion So281 av Kerstin Heinemann (fp) begärs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av möjligheterna för
kommunerna att ge ungdomar som studerar i
gymnasieskolan socialbidrag i sådana speciella fall
som beskrivs i motionen. Motionären pekar på att
konflikter ibland uppstår mellan föräldrar och barn
och att dessa kan bli så djupa och så långvariga att
barnet/ungdomen tvingas att flytta hemifrån. I
sådana lägen kan det uppstå problem med
försörjningen. Motionären anser det befogat att i
vissa fall göra avsteg från den regel som säger att
ungdomar som går på gymnasiet inte är berättigade
till socialbidrag.
Tre motioner handlar om kraven för bistånd i 6 c-e §§ i
socialtjänstlagen.
I motion So345 (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om villkorat bistånd
(yrkande 6). Motionärerna anser att kommunerna bör
kunna villkora bistånd även i andra fall än de som
omfattas av lagändringen våren 1997. Villkoret bör
kunna avse fler sorters aktiviteter och dessutom
kunna tillämpas på alla som söker socialbidrag, inte
bara ungdomar.
I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att arbetsplikten
för ungdomar bör tas bort ur socialtjänstlagen
(yrkande 3). Motionärerna anför att det den 1 ja-
nuari 1998 infördes nya bestämmelser i
socialtjänstlagen som ger kommunerna rätt att begära
att den som är under 25 år och som får
försörjningsstöd skall delta i arbete, praktik,
utbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet.
Motionärerna anser att ett villkorande av rätten
till försörjningsstöd på det sätt som nu skett
strider mot socialtjänstlagens portalparagraf om
respekt för individens självbestämmande och
integritet. Det är viktigt att socialbidragen
behåller sitt ursprungliga syfte att vara ett
tillfälligt ekonomiskt stöd.
I motion Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring av 6 c §
socialtjänstlagen (1998:620) att studerande inte om-
fattas av kravet på att delta i anvisad praktik
(yrkande 24). Vad gäller studenter som i många fall
har sina studier att återvända till torde behovet av
aktiveringsåtgärder emellertid vara begränsat.
Socialtjänstlagen bör därför ändras så att studenter
inte innefattas i möjligheten att begära motpres-
tationer av socialbidragstagaren.
Två motioner berör barnfamiljernas ekonomiska situation.
I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredning över
modeller och kostnader så att generella bi-
dragshöjningar även får genomslag för barnfamiljer
som uppbär socialt ekonomiskt bistånd (yrkande 1).
Motionärerna anför att det är viktigt att höjningar
av generella bidrag även innebär en höjning för de
familjer som lever på socialbidrag. Det bör enligt
motionärerna ske genom att riksnormen för
barnfamiljer höjs med samma belopp som barnbidraget.
En annan långsiktig lösning kan vara att barnbi-
draget lyfts ur normen så att framtida förändringar
ej påverkar socialbidragen. Motionärerna begär
vidare ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om att myndiga personer skall ha ett eget
försörjningsstöd och att denna skyldighet inte skall
åvila föräldrarna (yrkande 2). Enligt motionärerna
lämnar samhället dubbla signaler. Ibland har myndiga
unga personer nekats socialbidrag till eget boende
och "egen försörjning" med hänvisning till att
föräldrarna skall ta försörjningsansvaret. Samtidigt
är bostadsbidragen konstruerade så att dessa sänks
när barnen blir myndiga med hänvisning till att
barnen då skall ta eget ekonomiskt ansvar för sitt
boende och inte räknas in i hushållet.
I motion So414 av Thomas Julin m.fl. (mp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att barnbidraget
inte skall medräknas vid beräkningen av
socialbidraget. Motionärerna anför att de ställer
sig positiva till de aviserade höjningarna av
barnbidraget. För dem som mest av alla behöver den
här höjningen, de familjer som uppbär socialbidrag,
innebär dock höjningen att socialbidraget minskar
med lika mycket som barnbidraget höjs. Det är enligt
motionärerna inte acceptabelt att barnen i de
ekonomiskt mest utsatta familjerna riskerar att helt
gå miste om barnbidragshöjningarna.
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkande 1998/99:SoU9 behandlade utskottet
senast ett antal motioner från den allmänna
motionstiden 1998, flera liknande de nu aktuella. I
betänkandet ges en bred bakgrundsbeskrivning över
ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen,
Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd
(SOSFS 1998:11), pågående arbete, uppföljning m.m.
vartill hänvisas (s. 14-19).
Motionsyrkanden från Moderata samlingspartiet, med
i huvudsak samma innehåll som den nu aktuella motion
So345 yrkandena 3, 6 och 7, om riksnormen, om s.k.
villkorat bistånd och om att ersätta korttida
socialbidrag med lån behandlades i det av riksdagen
godkända betänkandet 1998/99:SoU9. Utskottet vidhöll
sin inställning i dessa frågor och avstyrkte
yrkandena.
Motionsyrkanden om barnfamiljernas ekonomiska
situation och om att en höjning av barnbidraget även
bör komma de familjer till del som är i behov av so-
cialbidrag till sin försörjning har behandlats av
utskottet i det av riksdagen godkända betänkandet
1998/99:SoU9 (s. 16 f.).
I betänkandet behandlades också motionsyrkanden om
avskaffande av skyldigheten enligt 6 c §
socialtjänstlagen att delta i anvisad praktik m.m. I
betänkandet ges en bakgrundsbeskrivning vartill
hänvisas.
I betänkande 1996/97:SoU18, där regeringens
proposition 1996/97:124 med förslag om bl.a.
införandet av begreppet försörjningsstöd i
socialtjänstlagen behandlades, förekom ett
motionsyrkande från Vänsterpartiet med i huvudsak
samma innehåll som det nu aktuella yrkandet, So489
yrkande 2, om att myndiga personer skall ha ett eget
försörjningsstöd och att denna skyldighet inte skall
åvila föräldrarna (s. 43). Utskottet avstyrkte
motionsyrkandet med hänvisning till att det inte bör
finnas något hinder mot att, enligt gällande praxis,
beakta den samlade ekonomiska förmågan hos dem som
lever i en hushållsgemenskap. Utskottet uttalade
därvid att med hushållsgemenskap, förutom makar och
andra som lever samman under äktenskapsliknande
förhållanden, även bör avses den situationen att två
eller flera personer stadigvarande bor i samma
bostad på ett sådant sätt att flerpersonshushållets
ekonomiska fördelar kan utnyttjas. Frågan har även
berörts av Socialtjänstutredningen i dess slutbe-
tänkande (s. 238-239).
Utskottet har i det av riksdagen godkända
betänkande 1997/98:SoU10 behandlat ett
motionsyrkande om att ungdomar under 21 år som
fortfarande studerar skall ha en ovillkorlig rätt
till socialbidrag för att fortsätta sina studier i
de fall då föräldrar vägrar att ta ansvar för den
unges försörjning (s. 16). Utskottet ansåg motionen
i allt väsentligt tillgodosedd genom föräldrabalkens
regler om föräldrars underhållsskyldighet samt
socialtjänstlagens bestämmelser om bl.a. kommunens
yttersta ansvar för att den enskilde får det stöd
och den hjälp han eller hon behöver när inga andra
möjligheter står till buds och allmänna skyldigheter
som åligger socialnämnden när det gäller barn och
ungdomar. Motionen avstyrktes.
Utskottet har i det av riksdagen godkända
betänkande 1996/97:SoU18 behandlat de ändringar av
socialtjänstlagen som innebar bl.a. förtydliganden
av 6 § socialtjänstlagen och införandet av den s.k.
riksnormen. Utskottet har därvid avstyrkt en motion
från Centerpartiet med i huvudsak samma lydelse som
den nu aktuella motion So450 yrkandena 4 och 5 med
hänvisning till att de föreslagna ändringarna i
propositionen (prop. 1996/97:124) utgjorde en bra
avvägning mellan kommunens självbestämmande och den
enskildes behov av att få sina behov tillgodosedda
när andra möjligheter inte står till buds. För en
bakgrundsbeskrivning hänvisas till betänkandet (s.
40 f.).
I budgetpropositionen för år 2000 (volym 6 utg.omr.
9) anger regeringen att riksnormen enligt en av
Socialstyrelsen utförd utvärdering synes ha blivit
en enhetsnorm snarare än en miniminivå. Vidare
framgår av utvärderingen att många kommuner har
sänkt den godtagbara nivån för bidrag till
bostadskostnader och att barnfamiljer har fått
mindre genomsnittligt bidrag.
Kommittén Välfärdsbokslut har i sitt delbetänkande
Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3) pekat på att
socialbidragen under 1990-talet ökat i de flesta
tänkbara avseenden. Parallellt med expansionen har
regelverk och kommunal policy förändrats under
decenniet. Sammanfattningsvis kan enligt kommittén
utvecklingen sägas ha gått i riktning mot minskad
generositet och ökade krav. Vidare anförs att
kommunernas möjlighet att ställa krav i form av
medverkan i kommunala arbetmarknadsinsatser har
utökats, i synnerhet för ungdomar, och att
kommunernas tolkning av vad det innebär att stå till
arbetsmarknadens förfogande har skärpts.
Utskottets bedömning
Sedan bestämmelsen om den s.k. riksnormen i 6 b §
socialtjänstlagen antogs av riksdagen har utskottet
ansett det angeläget att nivån på det ekonomiska
stödet till försörjning inte varierar alltför mycket
mellan kommunerna. Denna inställning står fast.
Vidare bör staten ha ansvaret för att den enskilde
garanteras en miniminivå för de mest grundläggande
behoven. Utskottet har inte heller ändrat inställ-
ning när det gäller frågan att ersätta korttida
socialbidrag med lån. Motionerna So345 (m) yrkandena
3, 7 och 8 samt So450 (c) yrkande 4 avstyrks därför.
Det är heller inte aktuellt att utreda en
försöksverksamhet med sociallån i enlighet med
förslaget i motion So304 (v). Motionen avstyrks.
Socialtjänstutredningen har i sitt slutbetänkande
analyserat begreppet skälig levnadsnivå från såväl
rättslig som ekonomisk utgångspunkt. Betänkandet är
för närvarande föremål för beredning i
Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
riksdagen inte ta något initiativ. Motionerna So229
(m), So345 (m) yrkande 5 och So450 (c) yrkande 5 av-
styrks.
Utskottet anser att motion So281 (fp) i allt
väsentligt är tillgodosedd genom föräldrabalkens
regler om föräldrars underhållsskyldighet samt
socialtjänstlagens bestämmelser om bl.a. kommunens
yttersta ansvar för att den enskilde får det stöd
och den hjälp han behöver när inga andra möjligheter
står till buds. Motionen avstyrks.
I motionerna So489 (v) yrkande 3 och Ub499 (c)
yrkande 24 framförs kritik mot att försörjningsstöd
i vissa fall skall kunna villkoras av deltagande i
praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. I
motion So345 (m) yrkande 6 begärs å andra sidan en
utvidgning av socialnämndens befogenheter i detta
hänseende. Utskottet anser inte att riksdagen skall
frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan om
huruvida och i vilka fall försörjningsstöd skall
kunna villkoras enligt 6 c-e §§ socialtjänstlagen.
Utskottet avstyrker därför de nämnda motionerna.
Utskottet vidhåller också sin inställning när det
gäller frågan om åtgärder för att en höjning av
barnbidraget även skall komma de familjer till del
som är i behov av socialbidrag för sin försörjning.
Med det nu sagda avstyrker utskottet motionerna
So414 (mp) och So489 (v) yrkande 1.
Utskottet, som noterar att frågan om
försörjningsstöd behandlats av Social-
tjänstutredningen, vidhåller sin inställning i
frågan om försörjningsstöd, varför motion So489 (v)
yrkande 2 avstyrks.
Ideella skadestånds inverkan på rätten till
ekonomiskt bistånd
Motionerna
I motion So479 av Håkan Juholt m.fl. (s) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av regler för
skadestånd i samband med behovsprövade bidrag.
Motionärerna anser det orimligt att ersättningar som
är avsedda att i någon mån kompensera för lidande
eller kränkning eller båda betraktas som en resurs
vid beviljandet av behovsprövade bidrag. Därför är
det rimligt att riksdagen uttalar stöd för behovet
av en översyn av rådande lagstiftning och regelverk,
i syfte att skapa lika rättigheter för drabbade att
tillgodogöra sig skadestånd som syftar till att
kompensera för lidande eller kränkning.
I motion Sk770 av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs att
regeringen ges till känna vad i motionen anförts om
att ideella skadestånd och skadestånd som enligt
punkt 1 ovan (avser yrkande 1 i motionen) likställs
med ideella skadestånd inte skall tas med i
underlagsberäkningen när det gäller beslut om
ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag (yrkande 2).
Motionärerna anser inte att det är rimligt att
ideella skadestånd läggs till grund för
underlagsberäkningen av bostadsbidrag eller
ekonomiskt bistånd från det sociala. Motionärerna
pekar på att ideellt skadestånd för våldtäkt, miss-
handel eller sexuella trakasserier betalas ut för
psykiskt lidande, för extra vårdkostnader, exem-
pelvis psykoterapi, och för att ge den drabbade
möjligheter att läka den skada hon eller han utsatts
för och gå vidare.
Bakgrund och tidigare behandling
Även denna typ av yrkanden har behandlats i det av
riksdagen godkända betänkandet 1998/99:SoU9.
Utskottet ansåg inte att riksdagen borde ta något
initiativ i frågan då Socialstyrelsen nyligen
uppmärksammat regeringen på saken.
Socialtjänstutredningen har, med anledning av att
Socialstyrelsen påpekat att brottsoffer som får
ideellt skadestånd kan nekas rätt till
försörjningsstöd, i sitt slutbetänkande
uppmärksammat de problem som är förknippade med hur
ideella skadestånd skall bedömas i samband med
ansökningar om socialbidrag. Utredningen
ifrågasätter om det ideella skadeståndet skall
användas för att tillgodose behov av en
grundläggande försörjning och anför att frågan
eventuellt bör utredas i särskild ordning (s. 246
f.).
Från Justitiedepartementet har inhämtats att frågan
kan komma att behandlas i anslutning till utarbe-
tandet av den proposition angående brottsoffer som
aviseras till maj 2000.
Riksdagen har nyligen med anledning av proposition
1998/99:139 Ändring i lagen om ersättning till
steriliserade i vissa fall m.m. beslutat att anta
ett förslag till ändring i lagen av innebörd att vid
beräkningen av inkomstprövade
socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade
kommunala bidrag och avgifter skall inte sådan
ersättning som utgått till den er-
sättningsberättigade enligt lagen (1999:332) om
ersättning till steriliserade i vissa fall beaktas
(rskr. 1999/2000:25).
Utskottets bedömning
Frågan om ideella skadestånds inverkan på
rätten till ekonomiskt bistånd kan enligt
uppgift komma att övervägas under våren
2000 vid arbete med en proposition angående
brottsoffer. Något initiativ från
riksdagens sida är därför inte nu påkallat.
Motionerna So479 (s) och Sk770 (v) yrkande
2 avstyrks.
Annat bistånd m.m.
Motionerna
I motion So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar komplettera 6 § socialtjänstlagen
med en bestämmelse om avlösning (yrkande 11). Motio-
närerna anför att avlösning innebär en stor hjälp
särskilt för föräldrar till funktionshindrade barn
som inte omfattas av LSS. Motionärerna anser att
personer med funktionshindrade anhöriga skall ha
rätt till avlösning.
I motion So375 av Mikael Oscarsson (kd) begärs att
regeringen skall ges till känna vad i motionen
anförts om att ge missbrukare rätt att överklaga
vissa beslut enligt socialtjänstlagen, SoL,
(1980:620). Motionären pekar på att beslut om
missbrukarvård hänförs till socialtjänstlagens 6 g §
varför de inte kan överklagas vad gäller beslutens
lämplighet. I praktiken har lagändringen medfört att
den enskilde missbrukaren är helt beroende av
socialsekreterarens och ytterst socialnämndens goda
vilja vad gäller val av vård. Motionären anser det
inte värdigt en rättsstat att - av besparingsskäl på
kort sikt - det förekommer att missbrukare nekas den
vård de behöver och själva är motiverade för.
Missbrukarna måste åtminstone få tillbaka sin rätt
att överklaga beslut som kan påverka hela deras
framtid, kanske även deras överlevnad.
I motion So251 av Thomas Julin och Kerstin-Maria Stalin (mp)
begärs ett tillkännagivande av vad i motionen
anförts om att alla beslut om bistånd med stöd av
socialtjänstlagen skall kunna överklagas (yrkande
1). Motionärerna anför att de försämrade
möjligheterna att överklaga beslut har lett till att
de svagaste i samhället fått det sämre med den nya
socialtjänstlagen, bl.a. har missbrukarvården blivit
nedprioriterad. Motionärerna anser att det är
viktigt att åter ge de medborgare som behöver
samhällets stöd rätt att överklaga kommunernas
beslut om bistånd. Rätten att få överklaga ett of-
fentligt fattat beslut är en central fråga i en
demokrati.
Bakgrund och tidigare behandling
Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har
behandlats i det av riksdagen godkända betänkandet
1998/99:SoU9, vartill hänvisas (s. 21 f.). Utskottet
ansåg att det pågående arbetet hos Socialstyrelsen
att se över effekterna av de ändrade bestämmelserna
rörande bl.a. missbrukarvården samt socialtjänstut-
redningens uppdrag att tydligare lagreglera
anhörigstödet borde avvaktas. Motionerna avstyrktes.
Socialtjänstutredningen föreslår i sitt
slutbetänkande Socialtjänst i utveckling (SOU
1999:97) att bestämmelserna om ekonomiskt bistånd i
form av socialbidrag skall lyftas ut ur
socialtjänstlagen och regleras i en särskild lag om
socialbidrag. Utredningen förespråkar att
bestämmelserna om socialbidrag skall utformas som
rättighetsbestämmelser. Beslut om socialbidrag skall
därigenom kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.
Vidare föreslås den nuvarande begränsningen av soci-
albidrag till akut tandvård upphöra. Det skall
följaktligen vara möjligt att få socialbidrag också
för annan tandvård. I Socialtjänstutredningens
betänkande föreslås dessutom att den nuvarande
regleringen i 73 § socialtjänstlagen av vilka beslut
som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
skall ersättas av ett stadgande med innebörd att
alla beslut om bistånd som meddelats med stöd av 14
§, vilken är en motsvarighet till nuvarande 6 och 6
a §§ i socialtjänstlagen, får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
I betänkandet föreslås även att den nuvarande
bestämmelsen i 5 § socialtjänstlagen som säger att
socialnämnden bör genom stöd och avlösning un-
derlätta för dem som vårdar närstående utgår och att
lagen i stället tillförs en ny 11 § med följande
lydelse: Socialnämnden skall genom stöd och
avlösning underlätta för dem som vårdar närstående.
Socialstyrelsen har ett uppdrag att under en
treårsperiod följa upp och utvärdera de nya
bestämmelser som införts i socialtjänstlagen den 1
januari 1998. Enligt uppdraget skall
återrapporteringen särskilt belysa de ändringar som
avser socialbidrag/försörjningsstöd, konsekvenserna
av ändringarna i rätten att överklaga,
missbrukarvårdens utveckling, kvalitets- och kompe-
tensutveckling samt kraven på hänsyn till barnets
bästa. I rapporten 1999:3 Ändringar i
socialtjänstlagen görs en första avrapportering.
Ytterligare rapporter kommer att redovisas 2000 och
2001.
Utskottets bedömning
Socialtjänstutredningen har i sitt slutbetänkande
föreslagit vissa ändringar i socialtjänstlagen av
innebörd att skyldigheten för socialnämnden att
genom stöd och avlösning underlätta för dem som
vårdar närstående förtydligas. Riksdagen bör inte
föregripa kommande förslag på området. Motion So413
(m) yrkande 11 avstyrks därför.
Socialtjänstutredningen har vidare i sitt
slutbetänkande föreslagit en utökad rätt att
överklaga beslut meddelade med stöd av
socialtjänstlagen. Utskottet anser att kommande
förslag även på detta område bör avvaktas och
avstyrker därmed motionerna So375 (kd) och So251
(mp) yrkande 1.
Våld mot kvinnor
Motionen
I motion Ju748 av Inger Lundberg m.fl. (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till miss-
handlade kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anför att
riksdagens, i samband med kvinnovåldspropositionen,
skärpta krav på socialtjänsten att stödja de
misshandlade kvinnorna måste följas upp av
metodutveckling. Detta för att förbättra bemötandet
av kvinnorna både hos socialtjänsten och sjukvården.
Många kvinnor behöver också tekniskt stöd i form av
s.k. skyddspaket.
Bakgrund och tidigare behandling
I den av riksdagen godkända propositionen 1997/98:55
Kvinnofrid (bet. 1997/98:JuU13, rskr. 1997/98:250)
föreslogs ett antal åtgärder för att motverka våld
mot kvinnor, bl.a. skärpt lagstiftning och ökade
satsningar på förebyggande åtgärder och åtgärder som
syftar till att utsatta kvinnor skall få ett bättre
bemötande och omhändertagande. Vidare behandlades
ett antal motioner liknande den nu aktuella i det av
riksdagen godkända betänkandet 1998/99:SoU18,
vartill hänvisas. Motionerna avstyrktes.
I budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg) anger
regeringen att socialtjänstlagen den 1 juli 1998 har
kompletterats med en ny bestämmelse som innebär att
socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller
har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i
hemmet får stöd och hjälp att förändra sin situation
(s. 95). Vidare har kvinnojourerna fått ett utökat
årligt stöd med 6 miljoner kronor. I propositionen
anförs bl.a. följande:
För att stödja kompetens- och metodutveckling inom
socialtjänsten och hälso- och sjukvården har
Socialstyrelsen fått i uppdrag att leda ett utveck-
lingsarbete i frågor om våld mot kvinnor.
Socialstyrelsen skall också fortlöpande följa och
samla kunskap om prostitutionens omfattning och
utveckling, sammanställa kunskap om de sociala in-
satser som bedrivs på lokal nivå samt ge stöd till
utveckling och förbättring av insatserna.
I regleringsbrevet för budgetåret 2000 för
Socialstyrelsen anges att styrelsen inom ramen för
sitt utvecklingsarbete i frågor om våld mot kvinnor
skall utvärdera och analysera de erfarenheter som
Rikskvinnocentrum erhållit i sitt arbete med
våldsutsatta kvinnor och i vilken mån dessa
erfarenheter fungerar som modell för hälso- och
sjukvården. Uppdraget skall redovisas senast den 15
augusti 2000.
Den 1 januari 1999 trädde lagen (1998:408) om
förbud mot köp av sexuella tjänster i kraft. Den nya
lagen skall ses som ett komplement till de sociala
insatserna som syftar till att motivera de
prostituerade att söka hjälp och ge dem det stöd de
behöver för att komma bort från prostitutionen.
Regeringen har enligt budgetpropositionen för år
2000 givit Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur
en central kristelefon för våldsutsatta kvinnor
skall komma till stånd, hur den skall organiseras,
finansieras och vilken kompetens som bör finnas.
Socialstyrelsen har överlämnat ett förslag till
regeringen. Frågan bereds inom Regeringskansliet och
diskussioner förs med kvinnojourernas centrala
organisationer.
Enligt uppgift kommer Socialstyrelsen att i samband
med årsrapporten den 1 mars 2000 att redovisa
konsekvenserna av ändringarna i socialtjänstlagen
vad avser stöd till våldsutsatta kvinnor.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas bedömning att
bemötandet av kvinnor som varit utsatta för våld
måste förbättras. Metodutveckling för arbetet såväl
inom socialtjänsten som inom hälso- och sjukvården
är därvid en viktig komponent. Socialstyrelsen har
ett uppdrag att leda ett utvecklingsarbete i frågor
om våld mot kvinnor som bl.a. berör denna fråga.
Uppdraget skall redovisas under innevarande år.
Motion Ju748 (s) yrkande 2 är i huvudsak till-
godosedd.
Prostitution och utsatta unga kvinnor
Motionerna
I motion So424 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkas att
riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i
uppdrag att utvidga utvecklingsarbetet rörande dold
prostitution så att det även omfattar prostitution
som går att härleda till studior, massagekliniker,
eskortverksamhet, porrklubbar, annonser i tidningar,
TV eller via Internet (yrkande 1). Motionärerna är
kritiska till att Socialstyrelsen, när den utvecklar
arbetsmetoder mot dold prostitution, endast
behandlar prostitution som går att härleda till
barer och restauranger. Speciellt oroväckande är det
faktum att minderåriga säljer sexuella tjänster på
Internet. Samhället har i dag inte någon som helst
kunskap om eller kontroll över detta problem.
Motionärerna yrkar vidare dels att regeringen ger
Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa en
beskrivning av hur arbetet mot prostitution bedrivs
runt om i Sverige och av den befintliga kunskapen om
prostitution (yrkande 2), dels att regeringen ger
Socialstyrelsen i uppdrag att få till stånd ett
utbyte av existerande kunskap om och arbetsmetoder
mot prostitution runt om i landet (yrkande 3).
Motionärerna anser att Socialstyrelsen bör utföra en
generell kartläggning av prostitutionens spridning.
Dessutom bör ett material om den befintliga
kunskapen rörande prostitution sammanställas. Motio-
närerna anser att ett utbyte av existerande kunskap
och arbetsmetoder därefter bör komma till stånd. Ett
sådant utbyte gagnar hela landet. Motionärerna begär
vidare ett tillkännagivande av vad i motionen
anförts om behov av fortbildning av personal inom
socialtjänst, rättsväsende och sjukvård samt behov
av bra samarbetsformer och tydlig ansvarsfördelning
mellan myndigheter (yrkande 4). Motionärerna betonar
vikten av att polisens, sjukvårdens och
socialtjänstens personal erhåller fortbildning som
särskilt tar upp prostitutionsfrågan. Vidare bör
myndigheterna precisera sina ansvarsområden och
utveckla samarbetsformer för arbetet mot pro-
stitution. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av ytterligare kunskap om vad som hindrar och
vad som gagnar en enskild persons kamp för att ta
sig ur prostitution och könshandel (yrkande 5).
Motionärerna begär även ett tillkännagivande av dels
vad i motionen anförts om behov av ökat
upplysningsarbete gentemot allmänheten (yrkande 6),
dels vad i motionen anförts om behov av att skolan i
sin undervisning berör prostitution (yrkande 7),
dels ock vad i motionen anförts om att fortbildning
av personal och upplysningsarbete skall ske utifrån
en förståelse av prostitution som uttryck för
ojämlika maktrelationer mellan könen i en patriarkal
maktstruktur (yrkande 8). Enligt motionärerna står
det redan i dag klart att män och kvinnor som vill
ta sig ur prostitution måste möta förståelse,
engagemang och tålamod inom den offentliga likaväl
som den privata sfären om deras kamp skall få ett
lyckat resultat. Det kräver förändring av
allmänhetens likaväl som myndigheternas förståelse
för prostitutionen och dess offer, något som förutom
fortbildning för tidigare omnämnda yrkesgrupper
kräver mer upplysande arbete gentemot allmänheten.
I motion So352 av Carina Hägg m.fl. (s) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppdrag att ta fram underlag för debatten om porno-
grafin i det svenska samhället. Motionärerna anför
att vuxenvärlden har ansvar för att, genom goda
förebilder, forma ungas attityder till det motsatta
könet. Närhet, sexualitet och kärlek är viktiga
ingredienser i ett bra vuxenliv. De ungas attityder
till sexualitet speglar det samhälle de lever i.
Vuxenvärlden måste vara tydlig med var gränsen går
mellan ömsesidighet och utnyttjande, likaväl som
mellan sex på lika villkor och tvång, anförs det.
Det är nu dags att riksdagen tar initiativ till en
bred utredning med uppdrag att ta fram bra underlag
för den fortsatta debatten om pornografin i det
svenska samhället. Det behövs forskning, likaväl som
information till ungdomar och vuxna i samhället.
I motion So476 av Barbro Feltzing (mp) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts dels om
att en utredning bör göras om unga flickors utsatt-
het (yrkande 1), dels om att ett informationsprogram
riktat till ungdomar bör tas fram enligt
intentionerna i motionen (yrkande 2). Motionären
anför att unga flickor utsätts för krav på påtvingad
"avancerad" sex, som kan innebära att de är skadade
efter sexdebuten. Porrfilmerna på kabel-TV och på
Internet kommer rakt in i tonårsrummen och blir ett
krav på flickorna att medverka i alltmer avancerade
sexlekar. Motionären anser att en utredning och
kartläggning behöver göras över unga flickors
upplevelser i samband med påtvingad sex och
bestående psykiska men. Ett program för information
till skolor bör tas fram, och inte minst den
faktiska makten över den egna kroppen behöver
belysas.
I motion A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om att
utreda pornografins skador och konsekvenser för
t.ex. unga människor och hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet (yrkande 26). Motionärerna
anför att pornografin förmedlar en snedvriden bild
av både mäns och kvinnors sexualitet. Motionärerna
vill att utbudet av pornografin i samhället skall
minska genom att exponering av pornografi förbjuds
på samma sätt som reklam för tobak och alkohol är
förbjuden. De vill även att reklam i rörelse skall
falla under samma lag som annan reklam. Motionärerna
anser att en tvärpolitisk utredning skall tillsättas
för att utreda pornografins eventuella skador och
konsekvenser, inte minst när det gäller ungdomar.
Ett likalydande yrkande har framförts i motion Ju722
av Birger Schlaug m.fl. (mp) (yrkande 6).
Motionärerna anför att de vill verka för ett
samhälle fritt från sexuellt förtryck såsom
pornografi och anser därför att regeringen bör
utreda pornografins skador och konsekvenser för
t.ex. unga människor och hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet.
Bakgrund
Regeringen har i proposition 1997/98:55 lagt fram
förslag till åtgärder mot våld mot kvinnor,
prostitution och sexuella trakasserier. Förslagen i
propositionen grundar sig huvudsakligen på
Kvinnovåldskommissionens slutbetänkande Kvinnofrid
(SOU 1995:60) samt på 1993 års
Prostitutionsutrednings betänkande Könshandel (SOU
1995:15). Riksdagen har behandlat propositionen i
sitt av riksdagen godkända betänkande 1997/98JuU13
(rskr. 1997/98:250). Socialutskottet avgav yttrande
till justitieutskottet (1997/98: SoU4y) över vissa
delar av propositionen. Socialutskottet ansåg det
angeläget att det utvecklas metoder och tillskapas
resurser i kommunerna för att nå och erbjuda hjälp
till de grupper av kvinnor som är svårast att nå
nämligen de i inomhusprostitutionen, prostituerade
med utländsk härkomst samt prostituerade som lider
av psykisk sjukdom. Utskottet anförde vidare att
ytterligare kunskap om de prostituerade kvinnornas
bakgrund och motiv behövdes för att utforma
behandlingsåtgärder men även när det gällde det
förebyggande arbetet mot prostitution.
Justitieutskottet delade socialutskottets bedömning
att de då aktuella motionsyrkandena borde avstyrkas.
Detta blev också riksdagens beslut.
Av propositionen framgår att regeringen den 16
december 1997 har formulerat myndighetsgemensamma
uppdrag om våld mot kvinnor. Syftet med uppdraget är
att konkretisera myndigheternas ansvar och
skyldigheter att vidta åtgärder i frågor som rör
våld mot kvinnor. En av de myndigheter som omfattas
av uppdraget är Socialstyrelsen. Av Socialstyrelsens
uppdrag framgår att den förutom att leda ett
utvecklingsarbete i frågor om våld mot kvinnor även
skall följa och samla kunskap om prostitutionens
omfattning och utveckling samt de sociala insatser
som bedrivs på lokal nivå.
Av budgetpropositionen för år 2000 framgår att
Socialstyrelsen förutom det ovan anförda även skall
sammanställa kunskapen om de sociala insatserna som
bedrivs på lokal nivå samt ge stöd till utveckling
och förbättring av insatserna. Från Socialstyrelsen
har inhämtats att den kartläggning av
prostitutionens omfattning som för närvarande
genomförs avser alla tänkbara sätt på vilka kontakt
etableras mellan säljare och köpare av sexuella
tjänster. En årsrapport beträffande arbetet kommer
att avlämnas den 1 mars 2000.
Från Folkhälsoinstitutet har inhämtats att inom
länsstyrelsernas projekt Operation Kvinnofrid arbete
bedrivs som har anknytning till pornografi. Vidare
har inhämtats dels att Riksorganisationen för
kvinnojourer i Sverige (ROKS) driver visst lokalt
arbete mot pornografi, dels att RFSU:s verksamhet
innefattar frågor om pornografi, dels ock att över
80 % av landets högstadieskolor uppger att de
behandlar pornografi inom sex- och samlevnads-
undervisningen (Folkhälsoinstitutets rapport
1997:18).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att de olika synpunkter som
tas upp i motionerna So424 (v), So352 (s),
So476 (mp), A819 (mp) yrkande 26 och Ju722
(mp) yrkande 6 är mycket viktiga. Utskottet
anser att samhället på olika sätt och i
olika sammanhang bör motverka
prostitutionens och pornografins
skadeverkningar och konsekvenser, särskilt
vad beträffar unga människor. Det är
viktigt att betona normbildningens och
opinionsbildningens betydelse i
sammanhanget. På många olika fronter, som
också nämns i motionerna, gäller det att på
sikt skapa värdefulla attitydförändringar.
Flera av de frågor som tas upp i motion
So424 (v) omfattas vidare av olika uppdrag
som Socialstyrelsen har och som skall
redovisas under innevarande år. Utskottet
förutsätter att regeringen och ansvariga
myndigheter följer utvecklingen och vidtar
de åtgärder som kan behövas. Motionerna är
åtminstone delvis tillgodosedda.
Vård av missbrukare
Motionerna
I motion So361 av Rolf Olsson m.fl. (v) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
hur ett förstärkt förebyggande arbete kan initieras
i landets kommuner (yrkande 1). Motionärerna anser
att det behövs en förstärkning på alla områden av
det förebyggande arbetet mot drogmissbruk.
Motionärerna hemställer vidare att riksdagen begär
att regeringen utreder och kartlägger behoven av mer
varierade och verkningsfulla vård- och
behandlingsinsatser för missbrukare (yrkande 2).
Motionärerna anför att frivillighet och
missbrukarnas aktiva medverkan i och inflytande över
vårdens utformning är förutsättningar för goda
resultat. Undantagsvis kan vård av vuxna missbrukare
behöva ske med tvång, men arbetet för att fortsätta
vården i frivilliga former måste därefter omedelbart
inledas och bedrivas mycket aktivt. En tydlig
utveckling under senare år är att behandlingsin-
satserna alltmer sker i öppna former i missbrukarens
närmiljö. Motionärerna begär vidare att riksdagen
hos regeringen begär förslag och åtgärder som är
ägnade att förbättra situationen för de psykiskt
störda missbrukarna i enlighet med Socialstyrelsens
utvärdering (yrkande 3.) Motionärerna pekar på att
de psykiskt störda missbrukarna, ibland benämnda
missbrukare med dubbel diagnos, särskilt måste bli
föremål för stärkta insatser framöver. Enligt den
utvärdering som Socialstyrelsen gjort av
psykiatrireformen Välfärd och valfrihet?, är
insatserna som gjorts för denna grupp klart
otillfredsställande. Det är enligt motionärernas
mening av central betydelse att regeringen i det
fortsatta arbetet med att följa upp
psykiatrireformen särskilt beaktar och initierar
åtgärder som förbättrar situationen för de psykiskt
störda missbrukarna.
I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av möjlighet till
individuell missbruksvård med val av
behandlingsinsatser (yrkande 8). Motionärerna pekar
på behovet av ett ökat individuellt inflytande över
vård och behandlingsform. Inom sjukvården talas det
i dag mycket om patientens rätt. När det gäller
missbruksvården och socialtjänsten är utveck-
lingstrenden en annan. I dag hänvisas alltfler
människor med missbruksproblem till s.k. öppenvård
trots att de aktivt söker och efterfrågar en plats
på ett behandlingshem. Motionärerna anför att det
när det gäller att upphöra med ett missbruk är
viktigt att missbrukaren själv kommit till insikt.
Den enskildes val av behandlingsform måste
respekteras i större utsträckning. Detta innebär
enligt motionärerna att det krävs en mer varierad
vård för missbrukare med fler platser i
behandlingshem.
I motion So296 av Elisabeth Fleetwood (m) begärs ett
tillkännagivande av vad som anförts om frivilliga
organisationers medverkan i vården av missbrukare.
Motionären framhåller att många ideella
organisationer och enskilda människor utför ett
mycket värdefullt arbete i kampen mot drogmissbruk
och i vården av missbrukare. Enligt motionären är
verksamheten av särskilt stor betydelse för
människor som av olika skäl inte vill ha kontakt med
myndigheterna. Organisationernas arbete och
engagemang får aldrig underskattas utan bör tvärtom
stimuleras och uppvärderas i högre grad än som för
närvarande är fallet. En bred samverkan med
frivilliga organisationer och enskilda bör komma
till stånd. Detta bör enligt motionären komma till
uttryck i socialtjänstlagen.
I motion So213 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att
riksdagen beslutar ändra 4 § i lagen om vård av
missbrukare i enlighet med vad som anförts i motio-
nen. Motionärerna anför att det under den senaste
tiden i samtal med socialarbetare och polis
framkommit att lagen (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM) i dag används mycket
sparsamt. Kommunerna föredrar frivillig öppenvård
och länsrätterna avslår i dag i större utsträckning
än tidigare ansökningar om LVM. Många anser att
ribban har satts så högt att LVM kommer i fråga
först när missbrukarens liv är i överhängande fara.
Enligt motionärerna har det förekommit att en
ansökan om LVM, som begärts för en höggravid
missbrukande kvinna för att skydda fostret,
avslagits med motivet att den missbrukande kvinnans
liv inte är i fara och att lagen inte tar hänsyn
till fostret. Motionärerna anser att det är en
allvarlig brist att lagstiftningen inte skyddar
fostret, en brist som förmodligen medför att det
föds barn som får bestående men till följd av
moderns missbruk och samhällets passivitet. Lagen
måste ändras så att även det väntade barnet får ett
skydd. En mindre förändring som bör genomföras i
lagstiftningen är vidare att ta bort beskrivningen
av missbrukaren som en man.
Bakgrund och tidigare behandling
Utskottet behandlade motionsyrkanden om
missbrukarvård senast i betänkande 1998/99:SoU9
Socialtjänstfrågor. Till detta betänkande och däri
gjorda hänvisningar hänvisas för en bred
bakgrundsredovisning (s. 25 f.). I betänkandet
uttalade utskottet, med hänvisning till innehållet i
utskottets betänkande 1997/98:SoU17 Vård av
missbrukare m.m. att de frivilliga organisationerna
gör omfattande insatser för missbrukare. Utskottet
ansåg att de ideella organisationerna utför ett
värdefullt arbete inom det sociala området och att
de har en viktig kompletterande roll, inte minst när
det gäller insatser för missbrukare. Utskottet
påpekade vidare att regeringen i propositionen
Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124) anfört att
samarbetet mellan frivilliga organisationer och
samhället ytterligare bör utvecklas.
I budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg) anförs att
det under socialministerns ledning finns en
nationell ledningsgrupp med uppgift att samordna och
stödja ett förstärkt långsiktigt alkohol- och
drogförebyggande arbete. I syfte att pröva nya meto-
der för att stärka unga människors vilja och förmåga
att avstå från narkotika och skjuta upp alkohol-
debuten har ledningsgruppen tagit initiativ till ett
antal projekt av nationellt intresse. En gemensam
utgångspunkt är enligt propositionen att aktivt söka
engagera ungdomarna själva och utgå ifrån deras egna
erfarenheter och uppfattningar. Regeringen dis-
ponerar årligen 30 miljoner kronor för alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder att användas bl.a. i
detta arbete.
I propositionen anförs vidare:
Regeringen kan konstatera att det har skett en
fortsatt förskjutning mot öppenvård, korta vårdtider
och skyddat boende med stöd. Efterfrågan på
tvångsvård verkar ha stabiliserat sig. Det är dock
svårt att veta vad denna utveckling betyder för den
enskilde missbrukaren. Socialstyrelsen har i sina
uppföljningar av utvecklingen inom missbrukarvården
inte kunnat konstatera en generell neddragning av
resurser och insatser för vuxna missbrukare. Det
finns dock vissa tecken som kan tyda på att
missbrukare inte erbjuds relevanta insatser i en
tidig fas av missbruket, vilket i sin tur kan
innebära att missbruket utvecklas och förvärras. Det
är därför angeläget att fortlöpande noga följa och
uppmärksamma förändringar i vården.
I budgetpropositionen anförs dessutom att det är
angeläget att utveckla kunskapen om
missbrukarvårdens effekter. Ett långsiktigt
utvärderingsarbete pågår såväl inom Centrum för
utvärdering av metoder i socialt arbete, vid
Socialstyrelsen som vid Statens
institutionsstyrelse.
Enligt propositionen har Narkotikakommissionen (dir.
1998:18) som ett av sina uppdrag att analysera
utvecklingen av missbrukarvårdens och kriminalvår-
dens behandlingsprogram, värdera dess resultat och
effekter i förhållande till insatta resurser samt
föreslå åtgärder för att stärka rehabiliteringen av
missbrukare, bl.a. genom förbättrad samverkan mellan
olika huvudmän och aktörer. Kommissionens övervägan-
den kommer att ligga till grund för framtida
ställningstaganden i fråga om missbrukarvårdens
utveckling, anförs det.
Regeringen har i ett beslut den 27 maj 1999
tillkallat en särskild utredare med uppgift att
beskriva och analysera de problem som finns i dag
vid samverkan mellan landstingens hälso- och
sjukvård och kommunernas vård och omsorg på områden
där det finns behov och intresse av att samverka.
Utredaren skall vidare lämna förslag till lösningar
som förbättrar möjligheterna till samverkan mellan
kommuner och landsting på dessa områden. Av
direktiven för utredningen (1999:42) framgår att
behov av samverkan har uppmärksammats bl.a. när det
gäller missbrukare med psykiska problem, där
insatser från såväl socialtjänsten som den
psykiatriska vården behövs. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 30 september
2000.
Utskottets bedömning
De frågor som tas upp i motionerna So361(v) och
So489 (v) yrkande 8 ligger inom ramen för det arbete
som bedrivs i den nationella ledningsgruppen som
samordnar och stöder ett förstärkt förebyggande
långsiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete,
det långsiktiga utvärderingsarbete som bedrivs inom
Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete,
Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse
samt den utredning som regeringen tillsatt för att
beskriva och analysera de problem som finns i dag
vid samverkan mellan landstingens hälso- och
sjukvård och kommunernas vård och omsorg. Frågorna
ryms också inom Narkotikakommissionens uppdrag.
Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag på
området. Motionerna avstyrks.
Vad beträffar förslaget i motion So296 (m) vidhåller
utskottet att frivilligorganisationerna har en stor
betydelse när det gäller att komplettera samhällets
insatser på det sociala området. Enligt 5 §
socialtjänstlagen har redan socialnämnden i uppgift
att samarbeta med bl.a. andra samhällsorgan,
organisationer och föreningar. Motionen är i någon
mån tillgodosedd och avstyrks.
När det gäller lagen om vård av missbrukare i vissa
fall (LVM) är det angeläget att länsstyrelserna i
sin tillsynsverksamhet ser till att lagen efterföljs
och verkligen tillämpas när så är erforderligt.
Utskottet, som i och för sig delar motionärernas
omsorg om det ofödda barnets hälsa, finner dock inte
skäl att genom ändring av 4 § i lagen ändra de
grundläggande förutsättningarna för när vård skall
beredas med stöd av lagen. Den språkliga ändring som
efterlyses av motionärerna synes inte heller
erforderlig. Motion So213 (mp) avstyrks.
Kompetens och kvalitet
Motionerna
I motion So273 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildningen av
socialtjänst- och sjukvårdspersonal när det gäller
kvinnors och mäns alkoholberoende (yrkande 1) och om
behovet av särskilda informationsinsatser för dem
som arbetar med ungdomar och för personal inom
socialtjänst- och sjukvårdsområdena (yrkande 2).
Motionärerna anför att undervisning i och om hur man
tidigt upptäcker missbruk bör ingå som ett
obligatoriskt ämne i de utbildningar som berör
socialtjänst- och sjukvårdsområdena. Motionärerna
pekar också på ett stort behov av forskningsinsatser
när det gäller flickors och kvinnors alkoholvanor.
Det behövs vidare också enligt motionärerna ett
stort mått av informationsinsatser till dem som
arbetar med ungdomar samt till socialtjänst- och
sjukvårdspersonal.
I motion So251 av Thomas Julin och Kerstin-Maria
Stalin (mp) begärs att regeringen skall ges till
känna vad i motionen anförts om att inrätta sociala
förtroendenämnder (yrkande 2). Motionärerna anför
att det inom vården länge har funnits
förtroendenämnder, numera patientnämnder, och att
det behövs liknande nämnder även när det gäller
socialtjänstfrågor. Motionärerna anser att re-
geringen skall ges i uppdrag att återkomma till
riksdagen med ett förslag om att inrätta sociala
förtroendenämnder.
I motion So406 av Helena Frisk (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kunskap om elöverkänslighet.
Motionären anför att det finns en växande grupp i
det svenska samhället som lider av elöverkänslighet.
En betydande grupp av dessa människor känner sig
dessutom illa bemötta av socialtjänsten, sjukvården
och det omgivande samhället. Enligt motionären är
det viktigt att kunskap om elöverkänslighet finns
hos dem som handlägger ärenden inom socialtjänsten
och hos dem som arbetar i sjukvården.
I motion So444 av Ulla Wester (s) begärs ett
tillkännagivande om att kvalitetssäkra det sociala
arbetet genom införande av statlig legitimation. En-
ligt motionären är klientsäkerheten det viktigaste
argumentet för införande av legitimation. Ett annat
argument är att psykosocialt arbete, som många
gånger handlar om människors hela existens, behöver
få en stärkt ställning. Yrkesstolthet och därmed
ökad arbetsglädje gynnar den enskilda
socialarbetaren och därmed också klienterna.
I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utredning av kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar
genom en second opinion (yrkande 3). Motionärerna
pekar på att en vårdnadsutredning i många fall är
avgörande för vem som skall få vårdnaden om barnen
vid en tvist. En vårdnadsutredning som bygger på
felaktigheter eller som på annat sätt ger en
missvisande bild ligger trots detta till grund för
den kommande processen. Enligt motionärerna finns
det därför anledning att kvalitetssäkra de
vårdnadsutredningar som socialtjänsten ansvarar för
vid skilsmässa eller separation. En väg kan vara att
införa en s.k. second opinion, dvs. möjlighet till
ytterligare en social prövning om endera parten
anser sig missbedömd.
I motion Ju910 av Siw Persson och Johan Pehrson (fp)
begärs ett tillkännagivande till regeringen vad i
motionen anförts om en utvärdering, utifrån
frekvensen av återfall i brott, av socialtjänstens
insatser för de ungdomar som dömts till vård inom
socialtjänsten (yrkande 4). Motionärerna pekar på
att nästan tre av fyra ungdomar som av domstol dömts
till vård inom socialtjänsten döms för nya brott
inom tre år. Denna siffra ligger långt över det
totala genomsnittet för alla ungdomar som lagförts
för brott (ca 40 %). Socialtjänstens misslyckande är
enligt motionärerna uppenbart och dess arbete måste
noggrant utvärderas och omformas. Regeringen bör se
till att detta arbete påbörjas.
Bakgrund och tidigare behandling
Motionsyrkanden om kompetens och kvalitet
behandlades av utskottet senast i betänkande
1998/99:SoU9 (s. 34-36). I betänkandet underströk
utskottet betydelsen av hög kvalitet i
socialtjänstens insatser och av att personalen har
lämplig utbildning och erfarenhet. Utskottet anförde
vidare att klienten måste känna trygghet i mötet med
personalen och få respekt för sin integritet.
I Socialtjänstutredningens slutbetänkande
Socialtjänst i utveckling anförs (s. 271 f.) att ett
arbete med att utveckla olika former av
klagomålshantering i dag pågår i många kommuner. Det
påpekas vidare att det med hänsyn till
rättssäkerhetsaspekten är viktigt att kommunerna i
sitt utvecklingsarbete överväger även oberoende
kommunala forum som den enskilde kan vända sig till
för att få vägledning om kommunala tjänster samt för
att få framföra sina erfarenheter av kontakter med
socialtjänsten.
Frågan om att kvalitetssäkra det sociala arbetet
genom att införa en statlig legitimation har
behandlats av 1994 års behörighetskommitté i dess
betänkande Ny behörighetsreglering på hälso- och
sjukvårdens område m.m. (SOU 1996:138). Betänkandet
lades till grund för den av riksdagen antagna
propositionen 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens om-råde (bet. 1997/98:SoU22, rskr.
1997/98:290). Enligt kommitténs uppfattning fanns
det goda skäl att ställa höga krav beträffande
utbildning och lämplighet hos de personer som deltar
i beslutsprocesser och handläggning av ärenden inom
socialtjänsten. Personal inom socialtjänsten är dock
på ett annat sätt än inom hälso- och sjukvården
beroende av vad som beslutats av politiskt tillsatta
nämndledamöter. Vidare föreligger inte inom
socialtjänsten någon motsvarighet till hälso- och
sjukvårdspersonalens särskilda ansvar för medicinska
åtgärder. Kommittén pekade också på variationerna i
utbildningsbakgrund och erfarenheter hos personer
verksamma inom socialtjänsten. Kommitténs
uppfattning var att ett legitimationsförfarande för
yrken inom socialtjänsten enligt modell från hälso-
och sjukvården inte borde skapas för
socialtjänstområdet. Däremot ansåg kommittén att det
kunde finnas skäl att överväga en behörighetsregle-
ring eller kompetensreglering knuten till vissa
tjänster. I propositionen föreslogs inte att
legitimation skulle införas för socionomer.
I utskottets ovan redovisade betänkande
1998/99:SoU9 har frågan om behovet av en
utvärdering, utifrån frekvensen av återfall i brott,
av socialtjänstens insatser för de ungdomar som
dömts till vård inom socialtjänsten, behandlats (s.
35). I betänkandet redovisas att nya bestämmelser
sedan den 1 januari 1999 gäller i bl.a. brottsbalken
och socialtjänstlagen om den straffrättsliga
påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten
(prop. 1997/98:96 Vissa reformer av
påföljdssystemet, bet. 1997/98:JuU21, rskr.
1997/98:275). Ändringarna har, anförs det, införts
mot bakgrund av den kritik som lämnats mot
påföljden, bl.a. att den skulle vara ineffektiv, och
har till syfte att förstärka överlämnandepåföljden
så att den skall kunna utgöra ett trovärdigt
alternativ till övriga påföljder även i framtiden.
De nya bestämmelserna innebär bl.a. att rätten får
överlämna en ung lagöverträdare till vård inom
socialtjänsten enbart under förutsättning att det
finns en av socialnämnden upprättad vårdplan. Det
krävs vidare att rätten anser att socialtjänstens
planerade åtgärder är tillräckligt ingripande.
Domstolen skall meddela en särskild föreskrift om
att den unge skall genomgå vård eller annan åtgärd
enligt socialtjänstlagen. Därigenom får den unge ett
klart besked om vad som förväntas av honom. Om den
unge bryter mot föreskriften kan det ytterst leda
till att rätten undanröjer överlämnandepåföljden och
ersätter den med annan påföljd. Ett undanröjande kan
ske även då socialtjänsten ändrar uppfattning om
vilka insatser som bör göras för den dömde.
Regeringen har i ett beslut den 23 september 1999
givit Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med
berörda intressenter utforma ett förslag till natio-
nellt stöd för kunskapsutveckling inom
socialtjänsten m.m. Beslutet har sin bakgrund i
behovet av att i ökad utsträckning värdera effekter
och resultat av socialtjänstens insatser för den
enskilde. Uppdraget skall avrapporteras senast den
30 september 2000. Av beslutet framgår bl.a.
följande. Det är angeläget att i större utsträckning
tillvarata erfarenheterna från kommunernas lokala
utvecklingsarbete. Syftet med det nationella stödet
är att skapa en struktur för systematisk
kunskapsuppbyggnad och effektiv kunskapsspridning så
att socialtjänstens insatser i större utsträckning
kan baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Behovet av att utveckla individbaserad statistik
inom socialtjänstområdet liksom frågan hur
socialtjänstens personal i större utsträckning skall
engageras i kunskapsbildningen betonas också.
Från Brottsförebyggande rådet har inhämtats att man
inom kort avser att sammanträffa och överenskomma
med Socialstyrelsen om hur en gemensam utvärdering
av effekterna av ändringarna beträffande påföljden
överlämnande till vård enligt socialtjänstlagen
skall genomföras.
Utskottets bedömning
Utskottet anser det mycket angeläget att kommunerna
utvecklar former för hanteringen av klagomål
beträffande socialtjänsten. Socialtjänstutredningen
har i sitt slutbetänkande givit förslag på hur detta
kan gå till och betonat vikten från
rättssäkerhetssynpunkt av ett fungerande system för
en sådan hantering. Riksdagen bör inte föregripa
kommande förslag. Utskottet avstyrker därför motion
So251 (mp) yrkande 2.
Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög
kvalitet i socialtjänstens insatser och av att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse som skall garantera kvalitet i
socialtjänstens verksamhet och insatser samt
framhålla vikten av hög kompetens hos de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari 1998. Utfallet av bestämmelsen har
utvärderats av Socialstyrelsen i rapporten 1999:3
Ändringar i socialtjänstlagen. Frågan om
kvalitetssäkring av vård och omsorg har även
behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande
inom ramen för frågan om hur tillsynen över
socialtjänsten kan effektiviseras. Utskottet anser
inte att riksdagen bör ta något initiativ med
anledning av motionerna So273 (v), So406 (s), So444
(s) och So450 (c) yrkande 3.
Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten
försågs den 1 januari 1999 med nya bestämmelser för
att stärkas. Enligt uppgift från Brottsförebyggande
rådet avses inom kort en överenskommelse träffas med
Socialstyrelsen om hur en gemensam utvärdering av
effekterna av ändringarna beträffande påföljden
skall genomföras. Motion Ju910 (fp) yrkande 4 är
därför tillgodosedd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna utgångspunkter för
socialtjänsten m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So282,
1999/2000:So345 yrkandena 1, 2 och 4 samt
1999/2000:Sf615 yrkande 3,
res. 1 (m)
2. beträffande ny utredning av hela
socialtjänstlagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So450 yrkande 1,
res. 2 (c)
3. beträffande statens ansvar för
Stockholm-Arlanda flygplats
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So232,
4. beträffande överflyttning av ärenden
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So333,
5. beträffande riksnormen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So345 yrkandena 3,
7 och 8 samt 1999/2000:So450 yrkande 4,
res. 3 (m)
res. 4 (kd, c)
6. beträffande försöksverksamhet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So304,
res. 5 (v)
7. beträffande skälig levnadsnivå
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So229,
1999/2000:So345 yrkande 5 och 1999/2000:So450
yrkande 5,
res. 6 (m)
res. 7 (c)
8. beträffande socialbidrag till
ungdomar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So281,
9. beträffande villkor för
försörjningsstöd
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So345 yrkande 6,
1999/2000:So489 yrkande 3 och 1999/2000:Ub499
yrkande 24,
res. 8 (m)
res. 9 (v, kd, mp)
res. 10 (c)
10. beträffande barnfamiljernas ekonomiska
situation
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So414 och
1999/2000: So489 yrkande 1,
res. 11 (v, kd, mp)
11. beträffande rätten till eget
försörjningsstöd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So489 yrkande 2,
res. 12 (v, kd, mp)
12. beträffande ideella skadestånd
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So479 och
1999/2000: Sk770 yrkande 2,
res. 13 (kd, c, mp)
res. 14 (v)
13. beträffande stöd och avlösning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So413 yrkande 11,
res. 15 (m, mp)
14. beträffande överklagningsrätt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So251 yrkande 1
och 1999/2000: So375,
res. 16 (mp)
15. beträffande metodutveckling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju748 yrkande 2,
16. beträffande prostitution och
pornografi m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So352,
1999/2000:So424, 1999/2000:So476, 1999/2000:A819
yrkande 26 och 1999/2000:Ju722 yrkande 6,
res. 17 (v)
res. 18 (mp)
17. beträffande vård av missbrukare
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So361 och
1999/2000: So489 yrkande 8,
res. 19 (v, kd, mp)
18. beträffande frivilligorganisationer
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So296,
19. beträffande ändring av lagen om vård
av missbrukare i vissa fall
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So213,
res. 20 (kd, mp)
20. beträffande sociala
förtroendenämnder
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So251 yrkande 2,
res. 21 (kd, mp)
21. beträffande kompetens och kvalitet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So273,
1999/2000:So406, 1999/2000:So444 och
1999/2000:So450 yrkande 3,
res. 22 (kd, c)
res. 23 (v)
res. 24 (mp)
22. beträffande överlämnande till vård
inom socialtjänsten
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju910 yrkande 4.
Stockholm den 3 februari 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström
(s), Rolf Olsson (v), Thomas Julin (mp), Kenneth
Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp), Lars
Elinderson (m), Kent Härstedt (s) och Rosita
Runegrund (kd).
Reservationer
1. Allmänna utgångspunkter för
socialtjänsten m.m. (mom. 1)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
9 börjar med "När det gäller" och slutar med
"tillgodosedd och avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Svensk välfärdsdebatt präglas alltför mycket av
politikens fixering vid de egenkonstruerade systemen
och det politiska spelet kring dessa.
Välfärdspolitikens medel i stället för
välfärdspolitikens mål står enligt utskottet i
centrum för den politiska konflikten.
Utskottet anser att socialpolitik skall utgå från
en syn på människan som medborgare, individ och
social varelse. Den bygger på att alla människor har
ett specifikt människovärde och måste mötas med
integritet, respekt och värdighet. Utskottet anser
vidare att socialpolitiken skall vara subsidiär. Det
skyddsnät som utgörs av de naturliga gemenskaper som
varje människa lever i, "den lilla världen"
familjen, släkt och vänner, grannar, medarbetare,
arbetskamrater och föreningsliv m.m. - bör stärkas.
Att vara bidragsberoende innebär att inte ha
kontroll över den egna ekonomiska situationen.
Utskottet ser det som ett egenvärde att en familj
kan leva på den egna lönen, och att den har
möjlighet att själv kunna göra viktiga
prioriteringar. När politiska beslut om skattesatser
och bidragsnivåer har större betydelse för en
familjs ekonomiska situation än den egna
ansträngningen och arbetsinsatsen växer misstroende,
frustration och alienation. Skattepolitik och
socialpolitik måste enligt utskottet gå hand i hand.
Utskottet vill uppmuntra och stödja människors egen
framtidsplanering och göra det möjligt att påverka
sin situation och ta ansvar för sitt liv. Ibland
behövs dock stöd för att kunna, eller orka, räcka en
hjälpande hand. Ibland räcker inte detta, utan det
krävs större insatser professionella vårdinsatser,
omfattande vård och omsorg eller långvarigt
försörjningsstöd.
Incitament för det civila samhället att öka
insatserna inom den sociala sektorn bör enligt
utskottets mening skapas. "Konkurrens" mellan
offentliga, ideella och privata insatser ökar
förutsättningarna för olika former av t.ex.
professionella intressen, ideella och religiösa
organisationer eller inriktningar med olika etnisk
eller kulturell bakgrund att engagera sig i socialt
arbete. Ett varierat utbud av olika vård- och
behandlingsformer och olika huvudmän skapar en
flexibilitet som ökar förutsättningarna för att
finna adekvata insatser för människor med olika
sociala problem. Socialstyrelsen har visat att en
genomsnittlig socialbidragstagare betalar mer i
skatt än vad hon eller han får i socialbidrag. Det
är en rundgång mellan skatter och bidrag. Hushållen
betalar skatter med ena handen och tar emot bidrag
med den andra vilket får till följd att
skattehöjningarna skapar behov av ytterligare
bidrag. En naturlig princip borde enligt utskottet
vara att den som betalar skatt inte samtidigt skall
behöva bidrag och att den som får bidrag inte skall
behöva betala skatt.
De höga marginaleffekter som finns i skatte- och
transfereringssystemen är enligt utskottet ett stort
hot mot integration och social rättvisa. Att ta
kortvariga arbeten, att börja arbeta efter
arbetslöshet och att gå från deltid till heltid
lönar sig ibland inte alls. De höga trösklar till
arbetsmarknaden som bl.a. skapas av
marginaleffekterna i skatte- och
transfereringssystemen är en direkt orsak till att
många människor utestängs från den sociala
gemenskap, det inflytande och den känsla av att vara
behövd som ett arbete medför.
Om marginaliseringen på arbetsmarknaden fortsätter
att öka får detta allvarliga långsiktiga sociala
följder. Arbete har enligt utskottet ett egenvärde
och ger självkänsla. Systemen bör utformas så att
utbildning och arbete lönar sig bättre.
Socialbidraget tenderar alltmera att utvecklas till
en socialförsäkring. Systemet var tänkt att vara ett
yttersta skyddsnät vid tillfälliga ekonomiska
problem, men det har för många omvandlats till en
permanent försörjningskälla i stället för arbete och
andra rimligare lösningar. Undersökningar visar
t.ex. regelmässigt att över 50 % av
socialbidragskostnaderna beror på arbetslöshet som
alltså är den främsta anledningen till långvarigt
socialbidragsberoende. Denna utmaning kan mötas
t.ex. genom utbyggnad av de statliga
transfereringssystemen för att avlasta
socialbidragskontot. Alternativt kan man försöka
möta utvecklingen inom ramen för
socialbidragssystemet.
Generellt sett tror utskottet inte att det är
önskvärt med en sådan utbyggnad av statliga
transfereringssystem som uteslutande syftar till att
avlasta socialbidragskontot. Utbyggda
transfereringssystem medför högre
bidragsutbetalningar för den offentliga sektorn som
helhet. Anledningen är bl.a. att
transfereringssystemen styrs av generella regler
till skillnad från socialbidraget som prövas
individuellt. Nya transfereringssystem på statlig
nivå måste kunna motiveras på sina egna meriter,
inte som en avlastning av socialbidragskontot.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna So282 (m) och So345 (m) yrkandena 1, 2
och 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Motion Sf615 (fp) yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande allmänna utgångspunkter för
socialtjänsten m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So282 och
1999/2000:So345 yrkandena 1, 2 och 4 och med
avslag på motion 1999/2000:Sf615 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Ny utredning av hela
socialtjänstlagstiftningen (mom. 2)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del utskottets betänkande som börjar
med "Utskottet anser" på
s. 9 och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det behöver göras en total
översyn av hela socialtjänstlagstiftningen.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare som
nyligen avlämnat sitt betänkande Socialtjänst i
utveckling (SOU 1999:97). Utredningens uppdrag var
begränsat till några delar i lagstiftningen, främst
att se över biståndets konstruktion och funktion.
Den nuvarande socialtjänstlagstiftningen är från
1980 och därefter har det gjorts justeringar, i
större och mindre omfattning. Samhällsutvecklingen
har gjort att socialtjänsten får ta ett allt större
ansvar för människors grundläggande trygghet, och
många människor har så låga inkomster att de inte
klarar av sin försörjning på egen hand. Enligt
utskottet bör det göras en total översyn av hela
socialtjänstlagstiftningen. Utredningen bör få i
uppdrag att göra en samlad översyn av den enskildes
rätt i hela lagstiftningen, socialtjänstens
samarbete med det omgivande samhället och klarlägga
om det finns uppgifter inom socialtjänsten som bör
flyttas bort därifrån.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450 (c) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande ny utredning av hela
socialtjänstlagstiftningen
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So450 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
3. Riksnormen m.m. (mom. 5)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Sedan bestämmelsen" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet är kritiskt mot att en del av det
ekonomiska biståndet till försörjning beräknas
enligt en för hela landet gällande riksnorm som
fastställs av regeringen. Detta förfarande strider
mot principen om det kommunala självstyret. Det är
kommunerna som enligt socialtjänstlagen har det
yttersta ansvaret när det gäller att hjälpa
människor i svåra situationer. Enligt utskottets
mening är det rimligt att den som finansierar en
utgift också får bestämma nivån på densamma.
Utskottet anser vidare att det är viktigt att det
lokala löneläget och kostnadsbilden på orten kan
beaktas när bidragsnivåerna skall bestämmas.
Socialtjänstens stödinsatser skall utgå från en
helhetssyn där det ekonomiska biståndet endast utgör
en del. Riksnormen medför enligt utskottets mening
en uppenbar risk att kommunerna gör slentrianmässiga
bedömningar av vilket hjälpbehov som föreligger och
inte väger det ekonomiska biståndet mot andra stöd-
och hjälpåtgärder som kan vara lämpliga.
Många söker socialbidrag endast under kortare
perioder, t.ex. mellan två anställningar, och har
annars normala inkomstmöjligheter. Utskottet anser
att kommunerna i situationer där en person mer
tillfälligt hamnar i ekonomiska svårigheter bör ges
möjlighet att ersätta socialbidraget med ett lån.
Den enskilde skall inledningsvis kunna få hjälp i
form av lån upp till ett bestämt maximibelopp, och
om behov av bistånd därefter fortfarande föreligger
skall socialbidrag kunna utgå. Enligt utskottet
måste kommunerna också ha möjlighet att kräva
återbetalning av lånet. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag i enlighet med vad som
anförts.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So345 (m) yrkandena 3, 7 och 8 som sin
mening ge regeringen till känna. Motion So450 (c)
yrkande 4 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande riksnormen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So345
yrkandena 3,7 och 8 och med avslag på motion
1999/2000:So450 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Riksnormen m.m. (mom. 5)
Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och
Rosita Runegrund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Sedan bestämmelsen" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
I Socialstyrelsens utvärdering av försörjningsstöd
konstateras att riksnormen har blivit en enhetsnorm
i stället för en riksnorm. Enligt utskottet är det
socialtjänsten, och ytterst de förtroendevalda, som
skall ha ansvaret för bedömningar utifrån de
förutsättningar som finns och de åtgärder som krävs,
baserade på de lokala förutsättningarna. Utskottet
vill också understryka att socialtjänsten skall ha
ett samlat perspektiv och att den enskildes behov
skall bedömas utifrån en helhetssyn. Frågan om det
ekonomiska biståndet skulle därvid utgöra en viktig
del. Riksnormen som den nu är konstruerad ger inte
den rättvisa som bör eftersträvas för landets
invånare. Att den i princip är utformad i kronor och
ören gör att biståndet i vissa delar av landet är
otillräckligt medan det i andra delar kan upplevas
som alltför generöst. Enligt utskottets mening är
det bättre att i lagtexten ange socialbidragens
konstruktion och innehåll och att kommunerna
fastställer beloppets storlek med utgångspunkt i
kostnadsnivån i kommunen. Med en sådan konstruktion,
där normens innehåll regleras i lag, uppnås bättre
enhetlighet i landet och en bättre anpassning till
rådande levnadsförhållanden.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450 (c) yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So345 (m) yrkandena 3,
7 och 8 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande riksnormen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So450 yrkande
4 och med avslag på motion 1999/2000:So345
yrkandena 3, 7 och 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Försöksverksamhet (mom. 6)
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser
dels att del av utskottets betänkande som på s. 14
börjar med " Det är heller" och slutar med "Motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ökade sociala klyftor, arbetslöshet och sociala
nedskärningar har medfört att många människor fått
svårt att klara sin försörjning. Dessa tendenser
finns inte bara i Sverige utan tycks vara
genomgående i jämförbara länder. I Finland genomför
man på prov något man kallar sociallån. Dessa går ut
på att människor som kommit på obestånd eller saknar
marginaler i sin hushållsekonomi och behöver pengar
för att uppsöka tandläkare, eller till köp av någon
nödvändig kapitalvara, kan få hjälp med att få
kommunala borgenslån. Dessa lån ges med mycket låg
ränta och med en amorteringstakt som är avpassad
till den utsattes betalningsförmåga. Kommunerna
handhar dessa lån, men får någon form av
statsgaranti. Erfarenheterna av detta system är
såvitt utskottet kunnat inhämta goda. Det finska
systemet och erfarenheterna av detta bör därför
enligt utskottets mening studeras och motsvarande
försöksverksamhet påbörjas också i vårt land.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So304 (v) som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande försöksverksamhet
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So304 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Skälig levnadsnivå (mom. 7)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans
Hjortzberg-Nordlund och Lars Elinderson
(alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Socialtjänstutredningen har" och
slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att en expansion av
socialbidragsutbetalningarna som medför att en allt
större andel av hushållen omfattas av bidrag i sig
motiverar en förutsättningslös utvärdering av
socialbidragsreglernas konstruktion och
överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet.
Skrivningarna i socialtjänstlagen utgår från termen
skälig levnadsnivå. Tolkningen av detta begrepp har
skett med stort inflytande av beräkningar från
centrala statliga myndigheter. Utskottet anser att
tolkningen i ökad utsträckning bör ske lokalt med
hänsyn till lokala förhållanden och till individens
behovsnivå samt stå i samklang med hur
levnadsvillkoren i samhället ser ut allmänt sett.
Bidragsnivåerna kan nu ibland bli helt orimliga,
t.ex. för mycket stora familjer. Dessa familjer
kommer upp i så höga bidragsnivåer att de skulle
förlora ekonomiskt på att ta arbete. De låses in i
ett bidragsberoende och marginaliseras i samhället
och på arbetsmarknaden. Socialtjänstlagen bör
kompletteras med skrivningar om tolkningen av
begreppet skälig levnadsnivå, innebärande att stor
betydelse måste tillmätas de levnadsförhållanden som
råder för yrkesarbetande utan socialbidrag och att
socialbidragsnivån normalt alltid bör ligga under
vad som hade erhållits genom ett yrkesarbete i lägre
löneläge. Sådana ändringar i socialtjänstlagen
möjliggör en utveckling där kommunerna i vissa fall
kommer att vara mer generösa än de är i dagsläget.
Utrymme för detta skapas genom att
socialbidragssystemet som helhet blir mera
träffsäkert. Bidragen kan då koncentreras till dem
som verkligen behöver dem. Det blir i ökad
utsträckning möjligt för kommunerna att själva göra
olika avvägningar i socialbidragsfrågor.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
på ändringar i enlighet med vad utskottet nu sagt.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna So229 (m) och So345 (m) yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna. Motion So450
(c) yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande skälig levnadsnivå
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So229 och 1999/2000:So345 yrkande
5 och med avslag på motion 1999/2000: So450
yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
7. Skälig levnadsnivå (mom. 7)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Socialtjänstutredningen har" och
slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Ett begrepp som fått betydelse i tolkningen av
nuvarande socialtjänstlag är "skälig levnadsnivå".
Enligt utskottets mening innebär detta en
socialtjänst som garanterar alla en social
grundtrygghet. Det vore därför naturligt att också i
lagen använda begrepp som uttrycker att den enskilde
genom biståndet skall tillförsäkras en "social
grundtrygghet". Utskottet anser vidare att 6
a § socialtjänstlagen om att biståndet skall
utformas så att det stärker biståndstagarens
resurser att leva ett självständigt liv saknar en
viktig aspekt. För att kunna leva ett självständigt
liv krävs också att man har möjlighet att ta eget
ansvar. Utskottet anser att begreppen "ansvar" och
"självständighet" är starkt förknippade med
varandra. Utifrån synen på den enskildes ansvar och
förslaget om social grundtrygghet finns det skäl att
markera detta direkt i lagen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450 (c) yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So229 (m) och
So345 (m) yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande skälig levnadsnivå
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So450 yrkande 5 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So229 och 1999/2000:
So345 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "I motionerna" och slutar med "de
nämnda motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det var ett steg i rätt
riktning när bestämmelserna i 6 c-e §§ infördes i
socialtjänstlagen. Enligt utskottets mening bör dock
möjligheten för kommunerna att villkora biståndet
utökas till att avse fler sorters aktiviteter än dem
som anges i de nämnda paragraferna. Bestämmelserna
bör dessutom kunna tillämpas på alla som söker
socialbidrag. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag i enlighet med vad som
anförts.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion So345 (m) yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna. Motionerna So489
(v) yrkande 3 och Ub499 (c) yrkande 24 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande villkor för försörjningsstöd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So345 yrkande 6 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So489 yrkande 3 och
1999/2000:Ub499 yrkande 24 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
9. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)
Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf
Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund
(kd) anser
dels att utskottets betänkande som på s. 14 börjar
med "I motionerna" och slutar med "de nämnda
motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser positivt på att det görs satsningar
för att ge arbetslösa ungdomar en meningsfull
sysselsättning. Det är emellertid viktigt att även
ungdomar har tillgång till arbetsförmedlingens
åtgärder och service, att den ersättning som
ungdomar får för utförd sysselsättning är lön, dvs.
skattepliktig, pensionsgrundande m.m., och att
lagstiftningen på arbetsmarknaden gäller. Mot den
bakgrunden är utskottet kritiskt till att
försörjningsstödet skall kunna villkoras på det sätt
som nu görs. Denna möjlighet att villkora
försörjningsstödet strider dessutom enligt
utskottets mening mot socialtjänstlagens
portalparagraf om respekt för individens
självbestämmande och integritet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So489 (v) yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So345 (m) yrkande
6 och Ub499 (c) yrkande 24 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande villkor för försörjningsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So489 yrkande
3 och med avslag på motionerna 1999/2000:So345
yrkande 6 och 1999/2000:Ub499 yrkande 24 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
10. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att utskottets betänkande som på s. 14 börjar
med "I motionerna" och slutar med "de nämnda
motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för motiven för att begära
motprestationer av ungdomar då det handlar om att
förhindra passivisering. Detta gäller emellertid
inte för studenter. Då de i många fall har sina
studier att återvända till torde behovet av
aktiveringsåtgärder vara begränsat. Enligt utskottet
bör därför socialtjänstlagen ändras så att studenter
inte omfattas av kravet på motprestationer av
socialbidragstagaren. Regeringen bör snarast
återkomma med ett förslag.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion Ub499 (c) yrkande 24 som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So345 (m) yrkande
6 och So489 (v) yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande villkor för försörjningsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub499 yrkande
24 och med avslag på motionerna 1999/2000:So345
yrkande 6 och 1999/2000:So489 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
11. Barnfamiljernas ekonomiska situation
(mom. 10)
Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf
Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund
(kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
15 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Barnbidragen tillkom för att utjämna den ekonomiska
skillnaden mellan barnfamiljer och familjer utan
barn. När barnbidragen nu höjs i två steg med start
den 1 januari 2000 är det enligt utskottet viktigt
att denna höjning också kommer de barnfamiljer till
del som lever helt eller delvis med socialbidrag.
Det innebär att riksnormen för barnfamiljer bör
höjas med samma belopp som barnbidraget. En annan
långsiktig lösning kan vara att barnbidraget lyfts
ur normen så att framtida förändringar ej påverkar
socialbidragen. Utskottet anser att riksdagen skall
ge regeringen i uppdrag att utreda modeller och
kostnader för att höjningar av generella bidrag
skall få genomslag även för de familjer som lever
helt eller delvis med socialbidrag. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
So414 (mp) och So489 (v) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande barnfamiljernas ekonomiska
situation
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So414 och
1999/2000:So489 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Rätten till eget försörjningsstöd
(mom. 11)
Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf
Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund
(kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med
"yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet lämnar samhället dubbla signaler
vad beträffar frågan om huruvida föräldrar har ett
ansvar för att försörja myndiga barn som avslutat
sina gymnasiestudier. Ibland har myndiga unga
personer nekats socialbidrag till eget boende och
"egen försörjning" med hänvisning till att
föräldrarna skall ta försörjningsansvaret. Samtidigt
är bostadsbidragen konstruerade så att dessa sänks
när barnen blir myndiga med hänvisning till att
barnen då skall ta eget ekonomiskt ansvar för sitt
boende och inte räknas in i hushållet. Utskottet
anser att unga myndiga personer som avslutat sina
gymnasiestudier skall ha samma rättigheter och
skyldigheter som äldre myndiga personer. Det kan
lika litet åligga föräldrar att försörja myndiga
barn som det kan åligga myndiga barn att försörja
föräldrar. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion So489 (v) yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande rätten till eget
försörjningsstöd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So489 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
13. Ideella skadestånd (mom. 12)
Chatrine Pålsson (kd), Thomas Julin (mp), Kenneth
Johansson (c) och Rosita Runegrund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
16 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 2
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det orimligt att
ersättningar som är avsedda att kompensera lidande
och/eller kränkning betraktas som inkomst eller
tillgång vid beviljandet av behovsprövade bidrag.
Förhållandet i dag innebär att människors möjlighet
att tillgodogöra sig skadestånd för lidande och
kränkning varierar med inkomsten. Människor med en
inkomst som gör dem oberoende av bidrag kan fullt ut
tillgodogöra sig skadestånden medan de som är
beroende av behovsprövade bidrag tvingas att
konstatera att bidragen minskar med samma belopp som
skadestånden.
Utskottet anser att det behövs en översyn av
rådande lagstiftning och regelverk med syfte att
skapa lika rättigheter för drabbade att tillgodogöra
sig skadestånd som avser att kompensera för lidande
eller kränkning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So479 (s) som sin mening ge regeringen
till känna. Motion Sk770 (v) yrkande 2 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande ideella skadestånd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So479 och med avslag på motion
1999/2000:Sk770 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
14. Ideella skadestånd (mom. 12)
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
16 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 2
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ideellt skadestånd för våldtäkt, misshandel eller
sexuella trakasserier betalas ut för psykiskt
lidande, för extra vårdkostnader, exempelvis
psykoterapi, och för att ge den drabbade möjligheter
att läka den skada hon eller han utsatts för och gå
vidare. Sådant skadestånd bör enligt utskottets
bedömning varken tas med i underlagsberäkningen när
det gäller bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd
och inte heller vara skattepliktigt.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion Sk770 (v) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna. Någon mer allmän översyn av
regelverket, vilket yrkas i motion So479 (s), synes
i dagsläget ej aktuell.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande ideella skadestånd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:Sk770 yrkande 2 och med avslag på
motion 1999/2000:So479 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Stöd och avlösning (mom. 13)
Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Thomas Julin (mp) och Lars
Elinderson (m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
17 börjar med "Socialtjänstutredningen har i" och
slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:
Mot bakgrund av att rätten till avlösning har
inneburit en stor hjälp särskilt för föräldrar till
funktionshindrade barn som inte omfattas av LSS
anser utskottet att rätten till avlösning för
personer som har funktionshindrade anhöriga skall
skrivas in i 6 § socialtjänstlagen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion So413 (m) yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande stöd och avlösning
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So413 yrkande
11 som sin mening ger regeringen tillkänna vad
utskottet anfört.
16. Överklagningsrätt (mom. 14)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
17 börjar med "Socialtjänstutredningen har vidare"
och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
När regeringen 1997 föreslog inskränkningar i
besvärsrätten möttes förslaget av skarp kritik. De
försämrade möjligheterna att överklaga beslut har
lett till att de svagaste i samhället, de som lever
på marginalen eller där under, har fått det sämre
med den nya socialtjänstlagen. Bland annat har
missbruksvården blivit nedprioriterad. Utskottet
anser det viktigt att de medborgare som behöver
samhällets stöd ges rätt att överklaga kommunernas
beslut om bistånd. Rätten att överklaga ett
offentligt fattat beslut är en central fråga i en
demokrati. Dessutom är det viktigt för
rättssäkerheten att det finns en annan instans som
kan granska ett besluts riktighet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So251 (mp) yrkande 1 och So375 (kd) som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande överklagningsrätt
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So251 yrkande 1 och
1999/2000:So375 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Prostitution och pornografi m.m.
(mom. 16)
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
21 börjar med "Utskottet anser" och på s. 22 slutar
med "delvis tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att
Socialstyrelsen, när den utvecklar arbetsmetoder mot
dold prostitution, inte bara behandlar prostitution
som går att härleda till barer och restauranger.
Även prostitution som går att härleda till studior,
massagekliniker, eskortverksamhet, porrklubbar,
annonser i tid-ningar, TV eller via Internet bör
behandlas. Speciellt oroväckande är det faktum att
minderåriga säljer sexuella tjänster på Internet.
Utskottet anser det angeläget att Socialstyrelsen,
förutom en generell kartläggning av prostitutionens
spridning, även sammanställer en beskrivning av hur
arbetet mot prostitution bedrivs runt om i Sverige
för närvarande. Dessutom bör ett material om den
befintliga kunskapen rörande prostitution
sammanställas. Därefter bör ett utbyte av
existerande kunskap och arbetsmetoder som gagnar
hela landet komma till stånd.
Utskottet anser att socialarbetare, poliser och
sjukvårdspersonal, som i allmänhet torde sakna
djupgående kunskaper om det sexualiserade våldet,
bör få fortbildning som särskilt tar upp
prostitutionsfrågan.
Utskottet anser att män och kvinnor som vill ta sig
ur prostitution måste möta förståelse, engagemang
och tålamod inom den offentliga likaväl som den
privata sfären om deras kamp skall få ett lyckat
resultat. Upplysande arbete riktat till allmänheten
och i synnerhet gentemot de unga är väsentligt.
Skolan har här ett ansvar för att i sin undervisning
beröra frågan.
Det sexualiserade våldet som utövas mot kvinnor
återspeglar och upprätthåller den patriarkala
maktstrukturen. Det visar enligt utskottet att det
fortfarande finns ojämlika maktrelationer mellan
könen. Begreppet sexualiserat våld synliggör att det
handlar om ett könsrelaterat våld och skall ses som
ett uttryck för den beskrivna samhällsstrukturen, en
samhällsstruktur som är möjlig att förändra.
Sverige har i ett internationellt perspektiv nått
långt på vägen mot jämställdhet mellan könen, men
fortfarande har vi långt kvar till ett samhälle
fritt från kvinnoförtryck. Den ovan givna analysen
rörande prostitution som samhällsfenomen är
nödvändig för att förstå mekanismerna bakom det
sexualiserade våldet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So424 (v) som sin mening ge regeringen
till känna. Motionerna So352 (s), So476 (mp), A819
(mp) yrkande 26 och Ju722 (mp) yrkande 6 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande prostitution och pornografi
m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So424 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So352,
1999/2000:So476, 1999/2000: A819 yrkande 26
och 1999/2000:Ju722 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
18. Prostitution och pornografi m.m.
(mom. 16)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
21 börjar med "Utskottet anser" och på s. 22 slutar
med "delvis tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Pornografin förmedlar en snedvriden bild av både
mäns och kvinnors
sexualitet. Utbudet av pornografi i samhället bör
därför minska genom att exponering av pornografi
förbjuds på samma sätt som reklam för tobak och
alkohol. Porrfilmer på kabel-TV och på Internet har
vidare lett till att unga flickor utsätts för ökade
krav på att delta i avancerade sexlekar. Enligt
utskottets mening behöver en utredning och
kartläggning göras över unga flickors upplevelser i
samband med påtvingad sex och eventuella bestående
psykiska men därav. Vidare bör en tvärpolitisk
utredning tillsättas för att utreda pornografins
eventuella skador och konsekvenser, inte minst när
det gäller ungdomar.
Utskottet anser att det är viktigt att
Socialstyrelsen, när den utvecklar arbetsmetoder mot
dold prostitution, inte bara behandlar prostitution
som går att härleda till barer och restauranger.
Även prostitution som går att härleda till studior,
massagekliniker, eskortverksamhet, porrklubbar,
annonser i tid-ningar, TV eller via Internet bör
behandlas. Speciellt oroväckande är det faktum att
minderåriga säljer sexuella tjänster på Internet.
Utskottet anser det angeläget att Socialstyrelsen,
förutom en generell kartläggning av prostitutionens
spridning, även sammanställer en beskrivning av hur
arbetet mot prostitution bedrivs runt om i Sverige
för närvarande. Dessutom bör ett material om den
befintliga kunskapen rörande prostitution
sammanställas. Därefter bör ett utbyte av
existerande kunskap och arbetsmetoder som gagnar
hela landet komma till stånd.
Utskottet anser att socialarbetare, poliser och
sjukvårdspersonal, som i allmänhet torde sakna
djupgående kunskaper om det sexualiserade våldet,
bör få fortbildning som särskilt tar upp
prostitutionsfrågan.
Utskottet anser att män och kvinnor som vill ta sig
ur prostitution måste möta förståelse, engagemang
och tålamod inom den offentliga likaväl som den
privata sfären om deras kamp skall få ett lyckat
resultat. Upplysande arbete riktat till allmänheten
och i synnerhet gentemot de unga är väsentligt.
Skolan har här ett ansvar för att i sin undervisning
beröra frågan.
Det sexualiserade våldet som utövas mot kvinnor
återspeglar och upprätthåller den patriarkala
maktstrukturen. Det visar enligt utskottet att det
fortfarande finns ojämlika maktrelationer mellan
könen. Begreppet sexualiserat våld synliggör att det
handlar om ett könsrelaterat våld och skall ses som
ett uttryck för den beskrivna samhällsstrukturen, en
samhällsstruktur som är möjlig att förändra.
Sverige har i ett internationellt perspektiv nått
långt på vägen mot jämställdhet mellan könen, men
fortfarande har vi långt kvar till ett samhälle
fritt från kvinnoförtryck. Den ovan givna analysen
rörande prostitution som samhällsfenomen är
nödvändig för att förstå mekanismerna bakom det
sexualiserade våldet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna So424 (v), So476 (m), A819 (mp)
yrkande 26 och Ju722 (mp) yrkande 6 som sin mening
ge regeringen till känna. Motion So352 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande prostitution och pornografi
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So424,
1999/2000:So476, 1999/2000:A819 yrkande 26 och
1999/2000:Ju722 yrkande 6 och med avslag på
motion 1999/2000:So352 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Vård av missbrukare (mom. 17)
Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf
Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund
(kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "De frågor" och på s. 25 slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs en förstärkning på
alla områden av det förebyggande arbetet mot
drogmissbruk. Skolans ANT-undervisning behöver
utvecklas och förstärkas. Likaså behöver
socialtjänstens förebyggande och uppsökande
verksamhet förstärkas över hela landet, inte minst
bland ungdomar.
Enligt utskottets mening behövs det mer kunskap om
skillnaderna i mäns och kvinnors missbruk och deras
sociala situation. Eftersom missbruksmönstret är
olika mellan könen måste det finnas olika insatser
och olika vårdformer för kvinnor och män med
missbruksproblem. Det finns signaler om att
missbruket av narkotika kan ha ökat bland ungdomar.
Detta bör enligt utskottet föranleda regeringen att
ta initiativ till ett uthålligt och förstärkt arbete
i landets kommuner mot narkotikamissbruket.
Frivillighet och missbrukarnas aktiva medverkan i
och inflytande över vårdens utformning är
förutsättningar för goda resultat. Många goda
öppenvårdsverksamheter för missbrukare finns runt om
i landet. För människor med grava missbruksproblem
räcker det emellertid inte med öppna stödinsatser
utan långvariga och intensiva behandlingsinsatser
behövs ibland i slutna former. Utskottet anser nu
att det krävs förnyade ansträngningar att bygga upp
en mer varierad och verkningsfull missbruksvård som
motsvarar behoven. Regeringen bör kartlägga
missbruket och utreda vårdbehovet för att sedan
återkomma till riksdagen med förslag.
En grupp missbrukare som särskilt måste bli föremål
för stärkta insatser framöver är de psykiskt störda
missbrukarna. Enligt utskottet är det av cent-ral
betydelse att regeringen i det fortsatta arbetet med
att följa upp psykiatrireformen särskilt beaktar och
initierar åtgärder som förbättrar situationen för
denna grupp.
Utskottet vill vidare betona behovet av ett ökat
individuellt inflytande över vård och
behandlingsform. I dag hänvisas alltfler människor
med missbruksproblem till s.k. öppenvård trots att
de aktivt söker och efterfrågar en plats på ett
behandlingshem.
När det gäller att upphöra med ett missbruk är det
viktigt att missbrukaren själv kommit till insikt.
Den enskildes val av behandlingsform måste dessutom
respekteras i större utsträckning. Detta innebär
enligt utskottet att det krävs en mer varierad vård
för missbrukare med fler platser i behandlingshem.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna So361 (v) och So489 (v) yrkande 8 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort
ha följande lydelse:
17. beträffande vård av missbrukare
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So361 och 1999/2000:So489 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
20. Ändring av lagen om vård av missbrukare i vissa
fall (mom. 19)
Chatrine Pålsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita
Runegrund (kd) anser
dels att den del av utskottet betänkande som på s.
25 börjar med "När det" och slutar med "Motion So213
(mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, 4
§ LVM, skall tvångsvård beslutas, om någon till
följd av ett fortgående missbruk av alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av
vård för att komma ifrån sitt missbruk och
vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt
socialtjänstlagen eller på något annat sätt och han
till följd av sitt missbruk utsätter sin fysiska
eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en
uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan
befaras komma att allvarligt skada sig själv eller
någon närstående.
I samtal med socialarbetare och polis under den
senaste tiden har det framkommit att LVM i dag
används mycket sparsamt, att kommunerna föredrar
frivillig öppenvård och att länsrätterna i dag i
större utsträckning än tidigare avslår ansökningar
om LVM. Det har enligt uppgift förekommit att en
ansökan om LVM, som begärs för en höggravid
missbrukande kvinna för att skydda fostret,
avslagits med motiveringen att den missbrukande
kvinnans liv inte är i fara och att lagen inte tar
hänsyn till fostret.
Utskottet anser att det är en allvarlig brist att
lagstiftningen inte skyddar fostret. Denna brist
medför förmodligen att det föds barn som får
bestående men av moderns missbruk och samhällets
passivitet. Lagen måste ändras så att även det
väntade barnet får ett skydd. Utskottet anser också
att en mindre förändring som bör genomföras i
lagstiftningen är att ta bort beskrivningen av
missbrukaren som en man. Regeringen bör snarast
återkomma med ett lagförslag.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So213 (mp) som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande ändring av lagen om vård av
missbrukare i vissa fall
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So213 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Sociala förtroendenämnder (mom. 20)
Chatrine Pålsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita
Runegrund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Inom vården har det länge funnits
förtroendenämnder, numera patientnämnder. Utskottet
anser att det behövs liknande nämnder även när det
gäller socialtjänstfrågor. För många är mötet med
socialtjänsten svårt och problem i kontakten mellan
den enskilde och tjänstemannen kan uppstå. Enligt
utskottets mening behövs en nämnd som kan förbättra
kontakten mellan klienten och personalen inom
socialtjänsten. En social förtroendenämnd skulle med
all säkerhet också fungera som en säkerhetsventil.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om att inrätta sociala
förtroendenämnder.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So251 (mp) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha
följande lydelse:
20. beträffande sociala förtroendenämnder
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So251 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
22. Kompetens och kvalitet (mom. 21)
Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och
Rosita Runegrund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "Utskottet vill" och som slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög
kvalitet i socialtjänstens insatser och av att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse som skall garantera kvalitet i
socialtjänstens verksamhet och insatser samt
framhålla vikten av hög kompetens hos de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari 1998. Utfallet av bestämmelsen har
utvärderats av Socialstyrelsen i rapporten 1999:3
Ändringar i socialtjänstlagen. Frågan om
kvalitetssäkring av vård och omsorg har även
behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande
inom ramen för frågan om hur tillsynen över
socialtjänsten kan effektiviseras.
Utskottet anser dock att det finns anledning att
kvalitetssäkra de vårdnadsutredningar som
socialtjänsten ansvarar för vid skilsmässa eller
separation. En vårdnadsutredning är i många fall
avgörande för vem som skall få vårdnaden om barnen
vid en tvist. En vårdnadsutredning som bygger på
felaktigheter eller som på annat sätt ger en
missvisande bild ligger trots detta till grund för
den kommande processen. En väg kan vara att införa
en s.k. second opinion, dvs. möjlighet till
ytterligare en social prövning om endera parten
anser sig missbedömd. Utskottet anser att frågan om
en kvalitetssäkring av vårdnadsutredning med en
second opinion bör utredas.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450 (c) yrkande 3 ge regeringen till
känna. Motionerna So273 (v), So406 (s) och So444 (s)
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 21 bort
ha följande lydelse:
21. beträffande kompetens och kvalitet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So450 yrkande
3 och med avslag på motionerna 1999/2000:So273,
19999/2000:So406 och 19999/2000:So444 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
23. Kompetens och kvalitet (mom. 21)
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "Utskottet vill" och som slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög
kvalitet i socialtjänstens insatser och av att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse som skall garantera kvalitet i
socialtjänstens verksamhet och insatser samt
framhålla vikten av hög kompetens hos de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari 1998. Utfallet av bestämmelsen har
utvärderats av Socialstyrelsen i rapporten 1999:3
Ändringar i socialtjänstlagen. Frågan om
kvalitetssäkring av vård och omsorg har även
behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande
inom ramen för frågan om hur tillsynen över
socialtjänsten kan effektiviseras.
För att på ett så heltäckande sätt som möjligt
motverka kvinnors missbruk krävs att ett stort
arbete läggs ner på förebyggande insatser. Det
gäller såväl unga kvinnor som vuxna. Skolor,
fritidsgårdar och idrottsföreningar måste få mer
kunskap i att slå larm och agera på tidiga signaler.
Även vuxna kvinnors missbruk bör uppmärksammas
tidigare. Detta kan ske genom att arbetsplatser,
företagshälsovård, sjukvård, mödravård, barnavård,
socialvård, försäkringskassa, arbetsförmedling m.fl.
får kunskap om hur man upptäcker tidigt missbruk. I
de utbildningar som berör socialtjänst- och
sjukvårdsområdena bör undervisning i om hur man
tidigt upptäcker missbruk ingå som ett obligatoriskt
ämne.
Utskottet ser också ett stort behov av
forskningsinsatser när det gäller flickors och
kvinnors alkoholvanor. Det behövs också ett stort
mått av informationsinsatser till dem som arbetar
med ungdomar samt till socialtjänst- och
sjukvårdspersonal.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So273 (v) som sin mening ge regeringen
till känna. Motionerna So406 (s), So444 (s) och
So450 (c) yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande kompetens och kvalitet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So273 och med
avslag på motionerna 1999/2000:So406,
19999/2000:So444 samt 1999/2000:So450 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
24. Kompetens och kvalitet (mom. 21)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "Utskottet vill" och som slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög
kvalitet i socialtjänstens insatser och av att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse som skall garantera kvalitet i
socialtjänstens verksamhet och insatser samt
framhålla vikten av hög kompetens hos de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari 1998.
Enligt utskottet är det vad beträffar kunskapen om
alkoholmissbruk i allmänhet och kvinnors missbruk i
synnerhet väsentligt att det i de utbildningar som
berör socialtjänst- och sjukvårdsområdena som ett
obligatoriskt ämne ingår undervisning i hur man
tidigt upptäcker missbruk. Utskottet delar således
bedömningen i motion So273 (v).
Vidare delar utskottet bedömningen i motion So450
yrkande 3. För att kvalitetssäkra de
vårdnadsutredningar som socialtjänsten ansvarar för
bör således enligt utskottets mening frågan om
möjligheten att införa en s.k. second opinion
utredas.
Utskottet delar även inställningen i motion So444
(s) om att ett legitimationsförfarande bör införas
för socionomer. Klientsäkerheten är det viktigaste
argumentet för införande av statlig legitimation.
Ett annat argument är att psykosocialt arbete, som
många gånger handlar om människors hela existens,
behöver få en stärkt ställning. Yrkesstolthet och
därmed ökad arbetsglädje gynnar den enskilda
socialarbetaren och därmed också klienterna. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna So273 (v), So444 (s) och So450 (c)
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna.
Motion So406 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande kompetens och kvalitet
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So273, 1999/2000:So444 och
1999/2000:So450 yrkande 3 samt med avslag på motion
1999/2000:So406 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.