Socialutskottets betänkande

1999/2000:SOU12

Barnfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

SoU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 96 motionsyrkanden rörande barnfrågor från den
allmänna motionstiden 1999.
En skrivelse om barnfrågor har aviserats till maj 2000.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning dels till den
kommande barnskrivelsen, dels till pågående utredningsarbete.

I betänkandet finns 25 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Motionerna

1999/2000:So218 av Margareta Andersson och Gunnel Wallin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vårdinstitutioner inom vuxenpsykiatrin skall ha anmälnings-
plikt enligt 71 § socialtjänstlagen vad gäller barn till psykiskt sjuka
föräldrar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skyndsamt återkommer med mer konkreta åtgärder
i projekt eller permanent form för hur barn till psykiskt sjuka föräldrar skall
stödjas.
1999/2000:So244 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för barnens
bästa.

1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att genomföra FN:s barnkonvention i Sverige,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnpsykiatri,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av barnhälsovetenskap,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om smärtbehandling av barn,

13. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen tillsätter en utredning
av hur olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns situation.

1999/2000:So264 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tydlig lagstiftning som reglerar omhändertagandet och utred-
ningsförfarandet vid omhändertagandet av barn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att modellen med familjerådslag skall vara en rättighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man vid konfliktfall när det gäller placering av barn vid om-
prövning ges möjlighet att använda sig av familjerådslag även i äldre fall,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en plan för vård och återförening vid familjehemsplaceringar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om syskonplacering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnens rätt till släktkontakt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk utbildning av familjehemsföräldrar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om oanmälda kontrollbesök,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mjuk utslussning från familjehem.

1999/2000:So266 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av tidig
screening av hörselskador i syfte att underlätta en god språkutveckling hos
barn.

1999/2000:So275 av Ragnwi Marcelind och Ingemar Vänerlöv (kd) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppdra åt Socialstyrelsen att se över och utarbeta detaljerade
regler för hur en § 50-utredning skall gå till,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppdra åt Socialstyrelsen att ange riktlinjer för att en § 50-
utredning inte får ta mer än två månader om det inte föreligger synnerliga
skäl eller att åklagare väckt åtal rörande misshandel eller annan allvarlig
brottslig handling mot barn.

1999/2000:So279 av Berit Adolfsson och Inger René (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Innocenti-
deklarationens intentioner skall genomföras i Sverige i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om amningssamordnares uppgifter och forskningsinsatser för att
förbättra och uppmuntra kvinnor att amma sina barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i Regleringsbrev till Folkhälsoinstitutet ange att stöd till am-
ning skall utgå till frivilliga krafter och bli ett komplement till sjukvården.

1999/2000:So291 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att aktualisera föräldrautbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda frågan om de övergivna barnen.

1999/2000:So303 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rege-
ringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att komma med förslag till åtgärder för
att ge barn till missbrukare råd och hjälp.

1999/2000:So306 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en kartläggning av situationen för barn till psykiskt
sjuka föräldrar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om hur stödinsatser skall kunna byggas upp i hela
landet.

1999/2000:So324 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning med syfte att studera hälsotillståndet hos barn och
ungdomar med invandrarbakgrund.

1999/2000:So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ratificeringen av Europarådets konvention rörande barns rät-
tigheter i Sverige bör påskyndas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en barnbilaga till statsbudgeten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att underlätta föräldraskapet.

1999/2000:So328 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en oberoende rådgivning för ofrivilligt barnlösa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om socialtjänstens åtagande gällande stöd till adoptivfamiljer efter
adoptionen.

1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomsmottagningarnas arbete och allsidiga kompetens,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnhälsovården,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn till missbrukare,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för psykiskt sjuka föräldrar och deras barn.

1999/2000:So340 av Inger Davidson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för ett utvecklat
stöd i föräldraskapet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information om föräldrastödjande verksamhet.

1999/2000:So341 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en mångvetenskaplig forsknings- och utvecklings-
verksamhet kring brottspreventiva frågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av samordning mellan verksamheter som har med barn och
ungdomar att göra, t.ex. barnhälsovård, förskola, skola, socialtjänst och polis.

1999/2000:So351 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om en utredning om barns och ungdomars hälsa.

1999/2000:So356 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s, v, kd, fp) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att i Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens regleringsbrev skriva in att
amning är en prioriterad fråga.

1999/2000:So357 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan om förebyggande arbete för barns och ungdomars
psykiska ohälsa prioriteras i berörda myndigheters regleringsbrev,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barns och ungdomars psykiska ohälsa skall ses som ett folk-
hälsoproblem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnkonsekvensbeskrivningar i utredningsdirektiven.

1999/2000:So363 av andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v, kd, c, fp, mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att också
frivilligorganisationernas erfarenheter bör tas till vara när regeringen genom-
för barnkonsekvensanalyser vid statliga beslut som rör barn och att en metod
utvecklas för detta ändamål.

1999/2000:So365 av Fanny Rizell m.fl. (kd, c, fp) vari yrkas att riksdagen
genom omprioriteringar i statsbudgeten anvisar medel för en förstärkning av
barns och ungdomars verksamhet.

1999/2000:So366 av Ragnwi Marcelind och Fanny Rizell (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydlig information om fetalt alkoholsyndrom (FAS),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utvärdering bör göras av den information som ges till gra-
vida vid mödravårdscentralen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett intensifierat samarbete mellan barnavårdscentral,
sjuksköterska, vårdcentral samt socialtjänst i arbetet med att förebygga fetalt
alkoholsyndrom.

1999/2000:So369 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksda-
gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
särskilt utsatta barn - barn i riskzonen.

1999/2000:So384 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en nationell handlingsplan för att
förebygga självdestruktiva handlingar och självmord bland barn och ungdo-
mar.

1999/2000:So388 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande rätts-
säkerhet i handläggningen av LVU-ärenden.

1999/2000:So392 av Yvonne Ångström och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en kommission med uppgift att analysera situationen för
särskilt utsatta barn.

1999/2000:So403 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser mot psykisk ohälsa hos barn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för särskilt utsatta barn.

1999/2000:So411 av Nils-Göran Holmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synskadade
barns och ungdomars tillgång till habilitering.

1999/2000:So412 av Agneta Brendt och Barbro Hietala Nordlund (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av myndighetssamverkan när det gäller familjer med
funktionshindrade barn.

1999/2000:So417 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändig-
heten att med olika samhällsinsatser stödja arbetet med att främja amning.

1999/2000:So421 av Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om socialtjänstens kompetens när det gäller barn till psykiskt sjuka
föräldrar.

1999/2000:So422 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser
för amningshjälp.

1999/2000:So423 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet för att
motverka sexuellt utnyttjande av barn.

1999/2000:So425 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
förbättra samverkan mellan socialtjänst och barnpsykiatri.

1999/2000:So446 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Föräld-
raföreningen Plötslig Spädbarnsdöd.

1999/2000:So447 av Carina Hägg och Eva Arvidsson (s) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av forskning kring barn i slutna samfund, så att deras situation upp-
märksammas.

1999/2000:So449 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ökad forsk-
ning tillsammans med metodutveckling för att förebygga, utreda och be-
handla våldsproblematik där barn och unga finns inblandade är nödvändig.

1999/2000:So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av huruvida barn-
perspektivet fått genomslag i socialtjänstens arbete samt om anmälnings-
plikten fungerar samt vid behov föreslår åtgärder.

1999/2000:So454 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
habiliteringsutredning.

1999/2000:So472 av Yilmaz Kerimo (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av sjukvårdsavgifter för barn och ungdomar under 20 år.

1999/2000:So473 av Maria Larsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om familjestabilitet som politiskt mål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda eventuella samband mellan skilsmässofrekvens och
barns psykiska hälsa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upprätta en handlingsplan för föräldrar vid skilsmäs-
sa/separation med prioritering av barnets bästa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en definition av begreppet "Barnens bästa".

1999/2000:So478 av Ragnwi Marcelind och Berit Adolfsson (kd, m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten att granska kommunernas insatser för att rehabi-
litera barn till missbrukande och psykiskt sjuka föräldrar i enlighet med
kraven i regeringsförklaringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undersöka möjligheten att genomföra en nationell kampanj för
att synliggöra situationen för barn till missbrukare.

1999/2000:So481 av Inger Davidson och Rosita Runegrund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en kartläggning görs av före-
komsten av kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den svenska handlingsplanens åtgärdsprogram redovisas på ett
sätt som möjliggör utvärdering och granskning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rehabilitering av minderåriga prostituerade,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala kunskapscentrum och betydelsen av att ta till vara fri-
villigorganisationers kunskap på detta område,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkreta förslag till utbildning av berörd personal vad
gäller kommersiell sexuell exploatering,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om identifiering och eliminering av de faktorer som leder till kom-
mersiell sexuell exploatering av barn,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konkreta förslag skall presenteras om hur man skyddar och
stöder offer för kommersiell sexuell exploatering.

1999/2000:So485 av Elisebeht Markström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det fortsatta arbetet med Kvinnofrid att särskilt lyfta fram barnen
som lever i våldets centrum.

1999/2000:So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en särskild utredare bör tillsättas för att göra en översyn när
det gäller umgängesresor för att säkerställa barns rätt att träffa sina
föräldrar.

1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om relationsstörningar mellan det lilla barnet och dess föräldrar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samlevnadskrisen.

1999/2000:K356 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att behovet av en översyn av barnens situation i Sverige är ange-
läget.

1999/2000:Ju508 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att situationen för de barn vars föräldrar skall utvisas särskilt bör
uppmärksammas.

1999/2000:Ju719 av Inger René och Berit Adolfsson (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att barns behov av traumabehandling beaktas.

1999/2000:Ju725 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att ett barnsperspektiv verkligen beaktas i statens samt-
liga utredningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barns hem utgör riskmiljö vad beträffar att barnet utsätts för
brott.

1999/2000:Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om familjerådgivning och föräldrautbildning.

1999/2000:A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge alla föräldrar erbjudande om föräldrautbildning, där också
pappans viktiga roll betonas.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en uppföljning av de förebyggande insatserna mot könsstymp-
ning.

Utskottet

Strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention m.m.
Motionerna

I motion So363 av andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v, kd, c, fp, mp)
begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om att också frivillig-
organisationernas erfarenheter bör tas till vara när regeringen genomför
barnkonsekvensanalyser vid statliga beslut som rör barn och att en metod
utvecklas för detta ändamål.

I motion Ju725 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
av vikten av att ett barnperspektiv verkligen beaktas i statens samtliga utred-
ningar (yrkande 1).

I motion So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ratificeringen
av Europarådets konvention rörande barns rättigheter i Sverige bör påskyn-
das (yrkande 3). Motionärerna begär vidare att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en barnbilaga till stats-
budgeten (yrkande 4). Motionärerna anser att den ekonomiska politiken bör
kompletteras med ett barnperspektiv. De har tidigare krävt att det i den stat-
liga budgeten bör finnas en särskild budgetbilaga, där frågor som rör barn
och ungdomar redovisas. Det skulle ge ett starkare stöd för arbetet med att
tydliggöra barns rätt och hur olika förslag och beslut påverkar barnen.

I motion So357 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om barnkonsekvensbeskrivningar i utredningsdirekti-
ven (yrkande 3). Motionärerna anser att alla större samhällsbeslut borde
inbegripa en konsekvensanalys ur ett barn- och ungdomsperspektiv.

I motion So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande av
vad i motionen anförts om att genomföra FN:s barnkonvention i Sverige
(yrkande 1). Motionärerna anser att barnkonventionen skall genomsyra allt
arbete som direkt eller indirekt rör barn såväl på det nationella som det inter
nationella planet. Av detta följer att alla barn skall ha rätt till en god till
och omsorg samt utbildning anpassad till det enskilda barnets behov, för-
måga och förutsättningar. Föräldrautbildning bör erbjudas inte bara föräldrar
till de minsta barnen utan också till föräldrar med barn långt upp i tonåren.
Motionärerna ser också mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården
som viktiga stöd för föräldrarna och att neddragningarna inom dessa om-
råden måste stoppas. Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att på-
visa hur olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns situation (yrkande
13). Motionärerna pekar på att barnens situation påverkas av flera olika
sinsemellan av varandra oberoende beslut i riksdag, kommuner och lands-
ting. Det är önskvärt med en utredning som genomför en översyn av hur
barnen påverkas av alla sammantagna transaktioner, parallella system, olika
bestämmelser m.m. som berör barnfamiljerna mellan kommunen, staten,
landstinget o.s.v.

I motion K356 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att behovet av en översyn av barnens situation i Sverige är
angelägen (yrkande 3). Enligt motionärerna har FN-kommittén noterat
dels att principen om icke-diskriminering inte fullt ut tillämpas avseende
gömda flyktingbarn, dels att det föreligger stora skillnader vad avser
kommunal service i Sverige. Enligt motionärerna anser kommittén där-
för att Sverige måste vidta åtgärder för att tillförsäkra alla barn,
framför allt dem i socialt och ekonomiskt utsatta familjer, samma rätt
till sociala förmåner.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Med anledning av regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att för-
verkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige behandlade ut-
skottet i det av riksdagen godkända betänkandet 1989/99:SoU6 Strategi för
att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige m.m. ett
antal motionsyrkanden rörande barnkonventionen. I betänkandet behandlades
även ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1998. Flera av de då
behandlade motionerna liknar de nu aktuella. I betänkandet gavs med bifo-
gande av yttranden från konstitutionsutskottet, lagutskottet och socialförsäk-
ringsutskottet en bred bakgrundsbeskrivning, vartill hänvisas (s. 10-20), till
frågan om hur barnkonventionen skall förverkligas i Sverige. Utskottet an-
förde bl.a. följande beträffande strategin:

FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt instrument för att ta til
vara barns och ungdomars rättigheter och intressen. Konventionen riktar
uppmärksamheten på barnens situation, den utgör ett riktmärke i den all-
männa diskussionen och den sätter press på beslutsfattare på olika nivåer i
samhället. Sverige har genom att ratificera barnkonventionen förpliktat sig
att följa konventionens bestämmelser. Staten har därigenom också åtagit sig
att vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen (artikel 4).

Utskottet behandlade också ett motionsyrkande gällande att en barnbilaga
bör fogas budgetpropositionen. Utskottet anförde därvid med hänvisning till
uttalanden i konstitutionsutskottets betänkande 1997/98:KU27 att det är en
allmän strävan inom Regeringskansliet att undvika särskilda bilagor till bud-
getpropositionen. Sådana sammanställningar, översikter etc. bör i stället
redovisas i form av skrivelser. Utskottet avstyrkte motionen. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 1998/99:171). I betänkandet behandlade utskottet också
ett yrkande om att Sverige bör ratificera Europarådets konvention "on the
exercise of childrens rights". Lagutskottet som yttrade sig i ärendet anförde
bl.a. följande:

Utskottet påpekar att det inom Justitiedepartementet - mot bakgrund av hur
svenska rättsregler och svensk rättspraxis på familjerättens och process-
rättens områden förhåller sig till konventionen - pågår överväganden vilka
lagstiftningsåtgärder som bör vidtas för att konventionen skall kunna ratifice-
ras. Utskottet förutsätter att erforderliga lagförslag, efter sedvanligt bered-
ningsförfarande, kan läggas fram utan onödig tidsutdräkt och kan i vart fall
för närvarande inte finna skäl till något särskilt tillkännagivande från riksda
gens sida.

Lagutskottet förordade att motionsyrkandet skulle avstyrkas. Socialutskottet
avstyrkte yrkandet.

I budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 anslag B 9) föreslog rege-
ringen bl.a. att totalt 9 miljoner kronor skulle avsättas till insatser för att
genomföra den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om
barnets rättigheter i Sverige samt till åtgärder för att förbättra barns och
ungdomars situation. Enligt propositionen bör användningsområdet för
medlen syfta till att öka kunskapen om FN:s barnkonvention på alla nivåer i
samhället samt till vidareutveckling och spridning av metoder för att genom-
föra konventionen. Utskottet tillstyrkte medelsanvisningen till anslaget B 9
(betänkande 1999/2000 SoU1) Riksdagen följde utskottet (rskr.
1999/2000:93).

BO-utredningen har i sitt betänkande Barnombudsmannen företrädare för
barn och ungdomar, SOU 1999:65, bl.a. givit förslag till hur Barnombuds-
mannen kan stärkas och effektiviseras. Betänkandet är under beredning i
Regeringskansliet och en proposition förväntas hösten 2000.

Av regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende Barnombudsmannen
framgår att regeringens mål är att år 2001 skall fler kommuner och landsting
än år 2000 dels använda barnkonventionen som ett praktiskt redskap i arbetet
med barn och ungdomar, dels ha vidtagit åtgärder för att barn och ungdomar
skall få ökat inflytande och möjlighet till delaktighet samt att deras åsikter
tas till vara. Vidare skall år 2002 fler statliga myndigheter än år 2000 beakta
barnperspektivet, utifrån barnkonventionens bestämmelser och intentioner, i
sitt beslutsfattande. BO skall redovisa bl.a. vilka insatser som gjorts och
effekten härav.

Från Socialdepartementet har inhämtats att frågan om en ratificering av den
inom Europarådet utarbetade konventionen rörande barns rättigheter, Euro-
pean Convention on the Exercise of Children's Rights, för närvarande bereds
inom departementet. En särskild utredare ser, på uppdrag av departementet,
över vilka ändringar som behöver göras i svensk lagstiftning för att Sverige
skall kunna ratificera konventionen. Utredaren avses rapportera resultatet av
sitt arbete sommaren 2000.

Socialstyrelsen och Statens invandrarverk har på uppdrag av regeringen
kartlagt och analyserat utvecklingen när det gäller barn som hålls gömda
inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Resultatet ha
i juli 1999 redovisats i rapporten När barn lever gömda. Från Utrikesdepar-
tementet har inhämtats att en överenskommelse numera har träffats mellan
staten och Landstingsförbundet med innebörd att "de gömda barnen" numera
skall tillförsäkras fullständig hälso- och sjukvård i enlighet med Hälso- och
sjukvårdslagens regler och inte som tidigare endast akut hälso- och sjukvård.

Utskottets bedömning

FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt instrument för att ta til
vara barns och ungdomars rättigheter och intressen. Konventionen riktar
uppmärksamheten på barnens situation, den utgör ett riktmärke i den allmän-
na diskussionen och den sätter press på beslutsfattare på olika nivåer i sam-
hället. Sverige har genom att ratificera barnkonventionen förpliktat sig att
följa konventionens bestämmelser. Staten har därigenom också åtagit sig att
vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen (artikel 4). Ut-
skottet har ställt sig bakom strategin för hur arbetet med att förverkliga
barnkonventionen i Sverige skall gå till. Strategin innehåller en mängd olika
typer av åtgärder och berör samhällsinstanser på alla nivåer.

Strategin för att förverkliga barnkonventionen i Sverige innebär att konven-
tionen skall vara ett aktivt instrument och genomsyra allt beslutsfattande som
berör barn, att statligt anställda, vars arbete har konsekvenser för barn och
ungdomar, skall erbjudas fortbildning för att stärka sin barnkompetens och
sina kunskaper om konventionen, att barnkonsekvensanalyser skall göras vid
statliga beslut som rör barn samt att barnperspektivet i lämplig omfattning
skall finnas med i utredningsdirektiv. Enligt utskottets mening är motionerna
So357 (mp) yrkande 3 och Ju725 (v) yrkande 1 i huvudsak tillgodosedda och
avstyrks därför.

Utskottet delar bedömningen i motion So363 (v, kd, c, fp, mp) att det är
väsentligt att frivilligorganisationernas erfarenheter tas till vara när regeri
en genomför barnkonsekvensanlyser vid statliga beslut som berör barn. Det
är även viktigt att en metod härför utvecklas. Barnombudsmannen (BO) har i
uppdrag bl.a. att medverka till att alltfler statliga myndigheter beaktar barn-
perspektivet, utifrån konventionens bestämmelser och intentioner, i sitt be-
slutsfattande. Utskottet utgår från att Barnombudsmannen vid detta arbete tar
till vara den kunskap som frivilligorganisationerna besitter. Något tillkänna-
givande från riksdagens sida är emellertid inte nödvändigt. Motionen av-
styrks.

Utskottet anser fortfarande att Sverige bör ratificera Europarådskonventionen
om utövande av barns rättigheter. Mot bakgrund av att frågan är under be-
redning i Regeringskansliet och skall redovisas under innevarande år saknas
det emellertid anledning att göra något särskilt tillkännagivande rörande
ratificeringen från riksdagens sida. Motion So325 (c) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade inställning till frågan om bilagor
till budgetpropositionen. Utskottet avstyrker därför det i motion So325 (c)
yrkande 4 framförda kravet.

Utskottet har erfarit att regeringen avser att i den till maj 2000 aviserade
barnskrivelsen beskriva hur barnkonventionen har förverkligats hos myndig-
heter, samt i landsting och kommuner. Skrivelsen kommer enligt uppgift
även att behandla hur föräldrautbildningen skall utformas i framtiden. Ut-
skottet anser att skrivelsen bör avvaktas varför motion So263 (fp) yrkande 1
avstyrks.

Den antagna strategin för att genomföra barnkonventionen samt
Barnombudsmannens ansvar för att samordna såväl detta arbete
som att bevaka barns och ungdomars intressen i olika
sammanhang gör att en särskild utredning med uppgift att
påvisa hur olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns
situation enligt utskottets mening inte är erforderlig.
Motionerna So263 (fp) yrkande 13 och K356 (mp) yrkande 3
avstyrks.

Barn med särskilda behov

Motionerna

Tre motioner behandlar behovet av en kommission.

I motion So369 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) begärs ett tillkännagi-
vande av vad i motionen anförts om särskilt utsatta barn barn i riskzonen.
Motionärerna anför att en idé skulle kunna vara att tillsätta en kommission
med uppgift att analysera situationen för särskilt utsatta barn. Denna kom-
mission bör också ange förslag till en strategi för hur arbetet i Sverige skall
bedrivas för att på olika sätt kunna ge dessa barn en mer gynnsam utveck-
ling. Enligt motionärerna bör i arbetet också ingå en genomgång av den
kunskap och forskning som finns om störningar hos vuxna (i form av t.ex.
missbruk, kriminalitet, psykiska problem) och om de riskindikatorer som
finns i barndomen. Genom en samlad insats för särskilt utsatta barn kan de
rent humanitära effekterna bli oerhört viktiga för livskvaliteten. I motion
So392 av Yvonne Ångström och Kenth Skårvik (fp ) har ett i stort sett likaly-
dande yrkande framförts.

I motion So403 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om
vad i motionen anförts om insatser för särskilt utsatta barn (yrkande 2). Mo-
tionärerna anser av skäl i huvudsak likalydande med de i motionerna So369
och So392 att en kommission bör tillsättas med uppgift att analysera situa-
tionen för särskilt utsatta barn.

Sex motioner tar upp behovet av bättre samverkan mellan myndigheterna.

I motion So485 av Elisebeht Markström m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fortsatta
arbetet med Kvinnofrid att särskilt lyfta fram barnen som lever i våldets
centrum (yrkande 1). Motionärerna anser att alla berörda myndigheter och
personalgrupper måste ta ett tydligare ansvar. Bristande rutiner och dåligt
utvecklad samverkan mellan olika myndigheter inkl. skola, fritids och dagis
är ett påtagligt skäl till att barnen inte får det stöd de behöver.

I motion Ju725 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) begärs tillkännagivande av
att barns hem utgör riskmiljö vad beträffar att barnet utsätts för brott (yr-
kande 2). Motionärerna pekar på att barn som misshandlas i hem där även
modern blir utsatt för misshandel ytterst sällan kan räkna med att få något
skydd av mamman. Detta till följd av att hon för det mesta är innesluten i sin
egen fruktan för den misshandlande maken. Barnen lämnas helt ensamma i
sina hopplösa försök att hantera de känslor av ångest och skuld som följer av
handgripligt våld.

I motion So425 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande av vad
i motionen anförts om åtgärder för att förbättra samverkan mellan social-
tjänst och barnpsykiatri. Motionärerna anför att samverkansproblem mellan
kommuner och landsting samt socialtjänst och sjukvård utgör strategiska och
svårlösta problem inom flera vårdområden. Ett område där dessa brister
framträder mycket klart är insatserna för barn och ungdomar med psykiska
problem. Motionärerna pekar på att Barnpsykiatrikommittén i sitt betänkande
Det gäller livet bl.a. lade fram förslag som syftade till att underlätta och
utveckla fungerande samverkan.

I motion So341 av Kia Andreasson m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om
behovet av en mångvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet
kring brottspreventiva frågor (yrkande 1) och om vikten av samordning
mellan verksamheter som har med barn och ungdomar att göra, t.ex. barnhäl-
sovård, förskola, skola, socialtjänst och polis (yrkande 2). Motionärerna
anför att socialtjänstens insatser för barn och ungdom går ut på att med sär-
skild uppmärksamhet följa utvecklingen hos dem som visat tecken till en
ogynnsam utveckling.

I motion So449 av Monica Green m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av att
ökad forskning tillsammans med metodutveckling för att förebygga, utreda
och behandla våldsproblematik där barn och unga finns inblandade är nöd-
vändig. Motionärerna pekar på att många yrkesgrupper kommer i kontakt
med våldsproblematik där barn och ungdomar är inblandade, socialtjänsten,
hälso- och sjukvården, barnomsorgen, skolan, ideella organisationer, polis
och rättsväsende m.fl. Brist på information, faktamaterial och forskning har
lett till att kunskaperna urholkats.

I motion Ju719 av Inger René och Berit Adolfsson (m) begärs ett tillkänna-
givande av vad i motionen anförts om vikten av att barns behov av trauma-
behandling beaktas (yrkande 4). Motionärerna anför att eventuella barn inte
uppmärksammas i tillräcklig omfattning vid den familjetragedi som kvinno-
misshandel innebär. Som regel tas barnen om hand av de sociala myndighe-
terna, släktingar eller andra närstående. Större uppmärksamhet bör dock
enligt motionärerna ägnas åt det enskilda barnet och den traumatiska upple-
velse det är för barnet att få se sin mamma bli slagen. Möjligheten att få
tillgång till barnpsykologisk behandling bör vara regel för barn i misshand-
larfamiljer.

En motion rör behovet av samverkan kring barn med funktionshinder.

I motion So412 av Agneta Brendt och Barbro Hietala Nordlund (s) begärs ett
tillkännagivande av vad i motionen anförts om behovet av myndighetssam-
verkan när det gäller familjer med funktionshindrade barn. Motionärerna
pekar på att föräldrar till funktionshindrade barn, förutom att hantera barnet
och dess funktionshinder, även måst hantera en rad kontakter med olika
myndigheter. För att underlätta kunde samhällets service organiseras på
sådant sätt att den enskilde endast behöver ha en kontaktyta medan myndig-
heterna sinsemellan samverkar och hanterar de ansökningar och beslut som
behövs. Regeringen bör ta initiativ till och stimulera en sådan myndighets-
samverkan, anförs det.

Fyra motioner handlar om förebyggande av psykisk ohälsa hos barn.

I motion So403 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om insatser mot psykisk ohälsa hos barn (yrkande 1).
Motionärerna pekar på att Barnpsykiatrikommitténs utredning visar att även
med mycket snäva definitioner minst 5 10 % av alla barn och ungdomar
uppvisar psykiska problem. Psykisk ohälsa måste förebyggas genom att goda
uppväxtvillkor skapas för alla barn och ungdomar samt att särskilt stöd ges
till dem som befinner sig i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Barn
och ungdomar med psykiska problem skall kunna identifieras tidigt och få
stöd och hjälp innan grav psykisk ohälsa har utvecklats, anförs det.

I motion So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnpsykiatri
(yrkande 10). Motionärerna anför att det förebyggande arbetet måste förstär-
kas för barnens skull. Barn- och ungdomspsykiatrin har i dag ökande köer
som enligt verksamhetens egna uttalanden beror på nedrustningen av bl.a.
skolhälsovården. Det förebyggande arbetet har alltså en stor betydelse för
barns och ungdomars psykiska hälsa, anför de.

I motion So244 av Siw Persson (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för barnens bästa.
Motionären refererar också till sakuppgifter i Barnpsykiatrikommitténs be-
tänkande.

I motion So351 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utredning om barns och ungdomars hälsa. Motionärerna bygger sin
argumentation på sakuppgifter från Barnombudsmannen om hur många barn
och ungdomar som lider av psykiska problem.

Fyra motioner handlar om barn till psykiskt sjuka föräldrar.

I motion So421 av Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (s) hem-
ställs om ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om socialtjänstens
kompetens när det gäller barn till psykiskt sjuka föräldrar. Motionärerna
anför att det är viktigt att dessa barns situation uppmärksammas tidigt vilket
kan minska riskerna för psykisk ohälsa senare i livet.

I motion So306 av Rolf Olsson m.fl. (v) hemställs om tillkännagivanden av
vad i motionen anförts om behovet av en kartläggning av situationen för barn
till psykiskt sjuka föräldrar (yrkande 1) och om en utredning om hur stödin-
satser skall kunna byggas upp i hela landet (yrkande 2). Motionärerna anför
att barnen till föräldrar med psykisk störning allmänt brukar anses som sär-
skilt känsliga och sårbara barn. Det är enligt motionärerna hög tid att upp-
märksamma dessa barns situation i syfte att i förlängningen öka möjligheter-
na till en god utveckling för dem samt för att också aktivt stödja de psykiskt
sjuka patienterna i deras roll som föräldrar.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för psykiskt
sjuka föräldrar och deras barn (yrkande 11). Motionärerna anför att man i
Socialstyrelsens projekt om psykiskt sjuka föräldrar och deras barn bl.a. har
konstaterat att det är svårt att få fram uppgifter om antalet underåriga barn
med psykiskt sjuka föräldrar. Redovisningssystem saknas inom vuxenpsyki-
atrin och socialtjänsten. En uppskattning är att 20 30 % av de vårdade pati-
enterna har underåriga barn, anförs det. Dessutom saknas fungerande sam-
verkan mellan socialtjänst och psykiatrin. Vuxenpsykiatrin måste tidigt
"upptäcka" dessa barn, för att ge barnen adekvat stöd. Socialtjänsten måste
försöka skapa förutsättningar för att stärka de ofta svaga, sociala nätverk som
präglar utsatta familjers livssituation.

I motion So218 av Margareta Andersson (c) hemställs om tillkännagivanden
av att vårdinstitutioner inom vuxenpsykiatrin skall ha anmälningsplikt enligt
71 § socialtjänstlagen vad gäller barn till psykiskt sjuka föräldrar (yrkande 1
och om att regeringen skyndsamt återkommer med mer konkreta åtgärder i
projekt eller permanent form för hur barn till psykiskt sjuka föräldrar skall
stödjas (yrkande 2). Motionärerna anför att barn till föräldrar med psykiska
sjukdomar och funktionshinder är en grupp som inte blir uppmärksammade i
samhället. Ofta far de väldigt illa dels av att föräldern beter sig konstigt oc
oförutsägbart, dels för att de känner sig utanför i kamratgrupper och i skolan.

Tre motioner rör barn till missbrukare.

I motion So303 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att
komma med förslag till åtgärder för att ge barn till missbrukare råd och hjälp.
Barn och tonåringar har i praktiken mycket svårt att bli sedda och förstådda
av samhället och blir därför utan samhällets stöd och hjälp, anförs det. Ett
annat hinder är sekretessen mellan dem som arbetar med barn och ungdomar.
Om hela familjen skall få stöd och hjälp måste olika organ samarbeta. Motio-
närerna anser att tidiga insatser måste sättas in för att hindra en ogynnsam
utveckling för barn till missbrukare.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande till
regeringen av vad i motionen anförts om barn till missbrukare (yrkande 10).
Motionärerna pekar på att barn som växer upp i miljöer med alkoholbero-
ende vuxna är utsatta. Många vuxna som är alkoholberoende döljer detta
mycket skickligt till dess omgivningen inser vad som sker. Vidare skyddar
barnen sina föräldrar varför det många gånger är svårt att upptäcka barnens
missförhållanden. Enligt motionärerna behöver dessa barn stöd och kunskap
om att de inte är ensamma i denna situation. De frivilligorganisationer som
genomför särskilda program inom detta område behöver också stöd.

I motion So478 av Ragnwi Marcelind (kd) och Berit Adolfsson (m) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om nödvändigheten av att granska kommu-
nernas insatser för att rehabilitera barn till missbrukande och psykiskt sjuka
föräldrar i enlighet med kraven i regeringsförklaringen (yrkande 1). Motionä-
rerna anför att alla barn skall ha rätt till en bra start i livet och att reger
förklaringen säger att barnkonventionen skall efterlevas. Barn till missbru-
kare och psykiskt sjuka är en försummad och utsatt grupp. Motionärerna
begär vidare ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om att undersöka
möjligheten att genomföra en nationell kampanj för att synliggöra situationen
för barn till missbrukare (yrkande 2).

En motion handlar om övergivna barn.

I motion So291 av Margareta Viklund (kd) hemställs om ett tillkännagivande
av vad i motionen anförts om att utreda frågan om de övergivna barnen (yr-
kande 2). Motionären pekar på tidningsartiklar som redogör för att det i
Sverige i dag finns barn som är helt övergivna. Barn vars föräldrar helt frankt
talar om för dem att de inte tycker om dem längre och inte vill vara deras
föräldrar. Motionären anser att finns anledning att förutsättningslöst och
seriöst utreda hur många barn som verkligen är övergivna i ordets rätta be-
märkelse och av vilken/vilka orsak/er de i så fall övergivits. Problemet är så
pass allvarligt att det kan få djupa konsekvenser för generationer av barn.

Barn i sekter tas upp i en motion.

I motion So447 av Carina Hägg och Eva Arvidsson (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av forskning kring barn i slutna samfund, så att deras situation uppmärk-
sammas. Motionärerna anför att dessa barns kontakt med få vuxna utanför
det slutna samfundets kontroll gör att eventuella problem är svåra att upp-
täcka. Motionärerna anför vidare att vi i dag inte har tillräcklig kunskap om
villkoren för dessa barn. Därför bör vikten av forskning understrykas.

En motion behandlar könsstympning.

I motion A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att regeringen tillkän-
nager vad i motionen anförts om en uppföljning av de förebyggande insat-
serna mot könsstympning (yrkande 27). Riksdagen har tidigare uttalat sig om
vikten av att förebygga att könsstympning utförs. Socialstyrelsen bör fortlö-
pande följa vad som händer och slå larm om nya fall skulle dyka upp.

En motion handlar om barn vars föräldrar skall utvisas efter avtjänat fängel-
sestraff.

I motion Ju508 av Sven-Erik Sjöstrand (v) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att situationen
för de barn vars föräldrar skall utvisas särskilt bör uppmärksammas (yrkande
4). Motionären anför att det i huvudsak finns två alternativ att ta ställning t
när det gäller barn till utvisade kvinnor, antingen att undersöka om det finns
någon släkting eller annan person i hemlandet som kan ta barnet i sin vård
eller att hitta ett lämpligt familjehem i Sverige. Det är svåra överväganden.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlade utskottet motionsyrkanden rörande
barn med särskilda behov. I betänkandet, till vilket hänvisas, ges en utförlig
redovisning av olika insatser och verksamheter på området (s. 30-35). Samt-
liga motionsyrkanden avstyrktes. Utskottet anförde i sin bedömning (s. 36-
38) bl.a. följande:

Utskottet vidhåller att det är angeläget att barn som utsatts för misshandel
och sexuella eller andra övergrepp uppmärksammas mer. Utskottet välkom-
nar därför den utredning om barnmisshandel som nu tillsatts. Målsättningen
är att förhindra att barn misshandlas samt att förbättra samverkan mellan
olika verksamheter, kunskaperna hos berörda yrkesgrupper och möjlighe-
terna till stöd och hjälp. - - - Utskottet kan inte se att det nu är påkallat a
tillsätta ännu en utredning med uppgift att analysera situationen för särskilt
utsatta barn eller att utvidga Barnmisshandelsutredningens direktiv på sätt
som föreslås i motionerna - - - Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag
att vidareutveckla och sprida metoder för att förebygga könsstympning samt
att utvärdera och följa upp de projekt som initieras i detta syfte. - - - När d
gäller frågan om barn i sekter anser utskottet att beredningen i Regerings-
kansliet av betänkandet I God Tro (SOU 1998:113) bör avvaktas.

Reservationer har lämnats i olika delfrågor från v och kd.

Av budgetpropositionen för år 2000 (volym 6 utg.omr. 9) framgår att läns-
styrelserna sedan 1995 förfogar över 50 miljoner kronor för utveckling av
förebyggande arbete och öppenvårdsinsatser vad gäller utsatta barn. Av
propositionen framgår vidare att behovet av barnpsykiatriska insatser har
ökat under senare år. Det finns också behov av bättre samverkan mellan
landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst när det gäller
vård och omsorg, anförs det. Regeringen har mot bakgrund härav den 27 maj
1999 tillkallat en särskild utredare. Utredarens uppgift är att beskriva och
analysera de problem som finns i dag vid samverkan mellan landstingens
hälso- och sjukvård och kommunernas vård och omsorg på områden där det
finns behov och intresse av att samverka.

Av direktiven för utredningen Landstingens och kommunernas möjlighet att
samverka kring vård och omsorg (dir. 1999:42). framgår att behov av sam-
verkan har uppmärksammats bl.a. när det gäller insatser för barn och ungdo-
mar där insatser från såväl socialtjänsten som den psykiatriska vården be-
hövs. Uppdraget skall redovisas för regeringen senast den 30 september
2000.

Enligt regleringsbrev för Folkhälsoinstitutet (FHI) avseende budgetåret 2000
skall FHI i årsredovisningen för år 2000 ge en lägesbeskrivning avseende
vilka insatser som genomförts i syfte att förbättra den psykiska hälsan i be-
folkningen och då särskilt bland barn och ungdomar.

Utskottet behandlade frågor om samordning av insatser för funktionshind-
rade i betänkande 1998/99:SoU11 Handikappolitik m.m. Utskottet konstate-
rade då att personer som omfattas av lagen om stöd och service har rätt till en
individuell handlingsplan där samtliga stöd- och behandlingsinsatser som
görs av såväl kommun som landsting skall redovisas liksom insatser som
vidtas av andra organ. Kommunen skall verka för att insatserna samordnas
på ett för den enskilde så fördelaktigt sätt som möjligt. Kommunen bör där-
för aktivt söka kunskap om andra organs åtgärder för den enskilde så att
dessa kan redovisas i planen. Utskottet utgick från att detta arbete nu ut-
vecklas i kommunerna och att därigenom riskerna minimeras för att enskilda
personer hamnar i kläm mellan olika huvudmän.

Socialstyrelsen har i SoS-rapport 1999:11 Barn till psykiskt sjuka föräldrar
rapporterat från det 1996 påbörjade projektet om psykiskt sjuka föräldrar och
deras barn. I rapporten (s. 12-13) ges bl.a. följande rekommendationer för att
ge ett bättre stöd till barn med psykiskt sjuka föräldrar:

Vid riskbedömning bör hänsyn tas till hur förälderns sjukdom samspelar med
andra faktorer som interaktion mellan barn och föräldrar, den andre föräl-
derns stöd, relationer i övrigt inom familjen, tillgång till sociala nätverk m.
- - - Det är viktigt att dessa barns situation uppmärksammas tidigt, vilket
skulle kunna minska riskerna för social ohälsa senare i livet. Vuxenpsykiatrin
har en central ställning när det gäller att "upptäcka" dessa barn och sätta
igång processer i de professionella nätverken. - - - Socialstyrelsens avsikt är
att ytterligare granska utformningen av uppföljningssystemet när det gäller
hur socialtjänstlagens bestämmelser enligt 71 § efterlevs.

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 även motioner om barn till
missbrukare och anförde därvid bl.a. följande:

Utskottet vidhåller att det är mycket angeläget att barn till missbrukande
föräldrar tidigt uppmärksammas och erhåller stöd. Även inom detta område
förutsätter det att samarbetet mellan exempelvis socialtjänsten, mödra- och
barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, barnpsykiatrin och polisen fungerar
väl. Utskottet vidhåller vikten av att berörd personal har erforderlig kompe-
tens och erfarenhet.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. (Reservationer lämnades från
v, kd, c, mp). Riksdagen följde utskottet.

Barnpsykiatrikommittén har i sitt slutbetänkande Det gäller livet (SOU
1998:31) med hänvisning till studier kring barn till psykiskt funktionshindra-
de påtalat att barn till allvarligt psykiskt funktionshindrade löper en förhöjd
risk för störd psykosocial utveckling och för att utveckla en egen psykopa-
tologi under uppväxtåren eller i vuxen ålder. Kommittén föreslår mot bak-
grund av bl.a. det anförda att när en förälder vårdas eller söker hjälp för sin
psykiska funktionshinder särskilt beaktas barnets behov av information, råd
och stöd.

En parlamentarisk kommitté (dir. 1998:105) arbetar med barnmisshandel och
därmed sammanhängande frågor. Utredningen har ett brett uppdrag som
bl.a. innefattar att närmare definiera begreppet barnmisshandel, att samman-
ställa och redovisa kunskapsläget när det gäller möjligheterna att känna igen
orsaksmönster, såväl inom den enskilda familjen som i samhället, som kan
ligga bakom uppkomsten av barnmisshandel, att se över formerna, omfatt-
ningen och inriktningen av det förebyggande arbetet med att förhindra barn-
misshandel, att överväga och föreslå olika insatser för att förbättra social-
tjänstens arbete med barn som utsätts för misshandel och med deras familjer,
och att särskilt uppmärksamma olika samverkansformer och föreslå åtgärder
för att avlägsna eventuella hinder för samverkan. Kommittén skall arbeta
utåtriktat i syfte att öka medvetenheten om barnmisshandel hos både allmän-
het och i verksamheter som möter barn. Uppdraget skall redovisas till rege-
ringen senast den 31 mars 2001.

Av 71 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620) framgår bl.a. att myndig-
heter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom
hälso- och sjukvården samt socialtjänsten är skyldiga att genast till social-
nämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan
innebära att socialtjänsten behöver ingripa till en underårigs skydd. Som
ovan redovisats föreslår Barnpsykiatrikommittén, för att tydliggöra ansvaret
att genast anmäla misstankar om att ett barn far illa, att hälso- och sjuk-
vårdslagen, åliggandelagen och skollagen kompletteras med en hänvisning
till den aktuella 71 § socialtjänstlagen. Genom dessa kompletteringar bedö-
mer kommittén även att barn som lever i familjer där våld och övergrepp
förekommer mellan de vuxna kan ges ett bättre skydd. Enligt kommitténs
uppfattning gäller bestämmelserna i 71 § socialtjänstlagen alltid för personal
inom hälso- och sjukvården och inom kvinnojourer m.fl. som tar hand om en
misshandlad kvinna som har barn hemma.

Frågan om övergivna barn har berörts av socialministern i svar på fråga för
skriftligt svar (1999/2000:198). I svaret har socialministern anfört att det är
oroande och bör uppmärksammas när barn överges av sina föräldrar. Enligt
socialministerns mening är det självklart att de barn det är frågan om skall
anmälas till socialtjänsten med stöd av 71 § socialtjänstlagen. Han anför
vidare att bland uppgifterna i den parlamentariska kommitté som regeringen
tillsatt i december 1998 för att utreda barnmisshandel och därmed samman-
hängande frågor ingår att behandla svårigheter som finns när det gäller till-
lämpningen av 71 § socialtjänstlagen.

Betänkandet I God Tro har remissbehandlats och är under beredning i Rege-
ringskansliet.

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 även ett motionsyrkande
om kvinnlig könsstympning och anförde i denna del bl.a. följande:

Regeringen har genom beslut i september 1998 givit Socialstyrelsen i upp-
drag att vidareutveckla och sprida metoder för att förebygga könsstympning
av flickor och kvinnor och att därvid initiera projekt i detta syfte. Arbetet
skall utföras i samråd med berörda kommuner och landsting, Folkhälsoin-
stitutet, Integrationsverket, Statens invandrarverk och Statens skolverk. En-
ligt beslutet bör Socialstyrelsen fortlöpande utvärdera och följa upp de pro-
jekt som initieras i syfte att förbättra kunskapen om förekomsten och omfatt-
ningen av könsstympade flickor och kvinnor i Sverige. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 september 2001.

Motionsyrkandet avstyrktes. (Ej res.) Riksdagen följde utskottet.

Enligt regleringsbrevet för Socialstyrelsen avseende budgetåret 2000 anslås
4,5 miljoner kronor (av totalt anslagna 9 miljoner kronor för att förverkliga
FN:s barnkonvention) till utbildnings- och fortbildningsprogram om FN:s
barnkonvention samt till utveckling av metoder för barnkonventionens ge-
nomförande. Vidare anslås, av ovan angivna 9 miljoner kronor, 1 miljon
kronor till arbete mot kvinnlig könsstympning.

Från Justitiedepartementet har inhämtats att Brottsföreebyggande rådet
(BRÅ) har givits i uppdrag att ta fram statistik över de personer som utvisas
med avseende på vilka brott de begått, varifrån de kommer, för hur lång tid
de utvisats m.m. För det fall redovisningen av uppdraget ger anledning att
anta att barnperspektivet inte beaktas vid tillämpningen av utlänningslagen
kan en särskild granskning av barnens situation bli aktuell.

Utskottets bedömning

Barnpsykiatrikommittén har haft regeringens uppdrag att utreda vården och
stödet till barn och ungdomar med psykiska problem. I sitt slutbetänkande
anför kommittén att insatser för att förebygga psykisk ohälsa bör prioriteras.
Kommittén redogör vidare för olika instansers arbete med barn och ungdo-
mar som har psykiska problem. I betänkandet analyseras samarbetet mellan
olika verksamheter samt presenteras förslag till hur samarbetet kan förbätt-
ras. Regeringen har vidare tillsatt en parlamentarisk kommitté (dir.
1998:105) som har att utreda frågan om barnmisshandel och därmed sam-
manhängande frågor. Utredningen skall bl.a. uppmärksamma olika samver-
kansformer samt föreslå åtgärder för att avlägsna eventuella hinder för sam-
verkan. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2001. Regeringen har
vidare kallat en särskild utredare (dir. 1999:43) att bl.a. genomföra en över-
syn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i syfte att stärka
barnperspektivet och barnens rättigheter i denna lag samt föreslå de ändring-
ar som behövs. Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti 2000. Rege-
ringen har även kallat en särskild utredare (dir. 1999:42) med uppgift att
beskriva och analysera de problem som finns i dag vid samverkan mellan
landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas vård och omsorg på
områden där det finns behov och intresse av att samverka. Av direktiven
framgår bl.a. att behovet av samverkan har uppmärksammats när det gäller
insatser för barn och ungdomar med psykiska problem, där insatser från
såväl socialtjänsten som den psykiatriska vården behövs. Uppdraget skall
redovisas senast den 30 september 2000.

Mot bakgrund av det utredningsarbete som nyligen genomförts eller ännu
pågår på området anser utskottet det inte befogat att i dagsläget föreslå riks-
dagen att tillsätta en utredning med uppgift att analysera situationen för
särskilt utsatta barn. De utsatta barnens situation kommer vidare enligt upp-
gift att behandlas i den kommande barnskrivelsen. Motionerna So369 (s),
So392 (fp) och So403 (kd) yrkande 2 avstyrks därför.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att det är angeläget at
de barn som utsatts för misshandel och sexuella eller andra övergrepp upp-
märksammas mer. Det är även alltjämt utskottets uppfattning att det är vik-
tigt att en väl fungerande samverkan mellan olika myndigheter etableras.
Utskottet vidhåller också, eftersom ett omfattande arbete, för att förhindra
olika slags övergrepp mot barn, förbättra samverkan mellan myndigheter
m.m. pågår, att något initiativ inte bör tas i saken. Motionerna So341 (mp),
So425 (v), So449 (s), So485 (s) yrkande 1, Ju719 (m) yrkande 4 och Ju725
(v) yrkande 2 avstyrks.

Enligt lag (1993:389) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
har den enskilde rätt till en individuell handlingsplan där samtliga behand-
lingsinsatser från såväl kommun och landsting som andra organ skall redovi-
sas. Vidare skall kommunen verka för att insatser från olika organ samord-
nas. Motion So412 (s) får därför anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet anser det angeläget att insatser görs för att förebygga psykisk ohäl-
sa hos barn och ungdomar. Ett sådant arbete bedrivs också inom olika sam-
hällssektorer. Vidare har Folkhälsoinstitutet i uppdrag att se över vilka insat
ser som genomförts i syfte att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen
och då särskilt bland barn och ungdomar. Frågan kommer dessutom enligt
uppgift att behandlas av regeringen i den kommande barnskrivelsen. Något
tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna So244 (fp),
So263 (fp) yrkande 10, So351 (s) och So403 (kd) yrkande 1 är därför inte
erforderligt. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller också att det är viktigt att barn till psykiskt sjuka respe
tive missbrukande föräldrar ges ett bättre stöd. Som utskottet tidigare anfört
förutsätter det att samarbetet mellan exempelvis socialtjänsten, mödra- och
barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, barnpsykiatrin och polisen fungerar
väl. Barnpsykiatrikommittén har i sitt slutbetänkande presenterat förslag för
att förbättra situationen för bl.a. dessa barn. Socialstyrelsen har även nylige
givit rekommendationer för hur barn med psykiskt sjuka föräldrar skall ges
ett bättre stöd. Utskottet vill i detta sammanhang även ånyo framhålla vikten
av det arbete som frivilligorganisationer gör på det sociala området som
komplement till samhällets insatser. Något initiativ från riksdagen med an-
ledning av motionerna So218 (c), So303 (v), So306 (v), So330 (c) yrkande
10 och 11, So421 (s) och So478 (kd, m) behövs dock inte. Motionerna av-
styrks.

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas till förebyggande av att barn
överges av sina föräldrar. Utskottet anser dock att sådana situationer bör
kunna förebyggas eller i vart fall uppmärksammas genom den i 71 § social-
tjänstlagen föreskrivna anmälningsskyldigheten gällande såväl myndigheter
vars verksamhet berör barn och ungdom som även andra myndigheter inom
hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Utskottet anser inte att något
tillkännagivande om att saken behöver utredas i särskild ordning är nödvän-
digt. Motion So291 (kd) yrkande 2 avstyrks därför.

Vad beträffar frågan om barn i sekter vidhåller utskottet att beredningen i
Regeringskansliet bör avvaktas. Motion So447 (s) avstyrks.

Socialstyrelsen har genom ett beslut i september 1998 regeringens uppdrag
att vidareutveckla och sprida metoder för att förebygga könsstympning av
flickor och kvinnor och att därvid initiera projekt i detta syfte. Arbetet skal
utföras i samråd med berörda kommuner och landsting, Folkhälsoinstitutet,
Integrationsverket, Statens invandrarverk och Statens skolverk. Enligt be-
slutet bör Socialstyrelsen fortlöpande utvärdera och följa upp de projekt som
initieras i syfte att förbättra kunskapen om förekomsten och omfattningen av
könsstympade flickor och kvinnor i Sverige. Uppdraget skall redovisas se-
nast den 1 september 2001. Motion A807 (fp) yrkande 27 får därmed anses
tillgodosedd.

Utskottet delar bedömningen att det är viktigt att barn till föräldrar som skal
utvisas efter avtjänat fängelsestraff uppmärksammas. Utskottet anser det
angeläget att dessa barn får allt stöd och all hjälp som de kan behöva. Något
tillkännagivande från riksdagen behövs dock inte. Motion Ju508 (v) yrkande
4 avstyrks.

Omhändertagande av barn m.m.

Motionerna

I motion So264 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om en tydlig lagstiftning som reglerar omhänderta-
gandet och utredningsförfarandet vid omhändertagandet av barn (yrkande 1).
En lagstiftning liknande bestämmelserna i rättegångsbalken om utredningar i
brottmål behövs enligt motionärerna när det gäller utredningar inom social-
tjänsten. Motionärerna begär också ett tillkännagivande av vad i motionen
anförts om en plan för vård och återförening vid familjehemsplaceringar
(yrkande 4). Motionärerna anser att det skall vara obligatoriskt att upprätta
en åtgärdsplan för familjen och för barnet vid alla utredningar där en place-
ring planeras. Alla inblandade parter skall, om möjligt, vara överens om
planen, vilken skall ta sikte på en återförening. Motionärerna yrkar vidare ett
tillkännagivande om syskonplacering (yrkande 5). Enligt motionärerna måste
man eftersträva att syskon om möjligt placeras i samma familjehem eller i
vart fall inte längre ifrån varandra än att de kan ha en normal kontakt. I mo-
tionen hemställs vidare om ett tillkännagivande om vad i motionen anförts
om barnens rätt till släktkontakt (yrkande 6). Motionärerna anser att ett barn
som är familjehemsplacerat, om det inte finns mycket speciella skäl som
talar däremot, måste ha samma rätt som alla andra barn att få träffa sina
anhöriga när hon eller han själv vill det. Motionärerna begär även ett tillkän-
nagivande av vad i motionen anförts om obligatorisk utbildning av familje-
hemsföräldrar (yrkande 7). Motionärerna pekar på att ett bra familjehem är
förutsättningen för en lyckad placering. Därför är det viktigt att familjehem-
men håller en genomgående hög standard. Motionärerna hemställer också
om ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om oanmälda kontrollbe-
sök (yrkande 8). Motionärerna menar att kvaliteten hos familjehemmen skall
säkras genom att socialtjänsten gör oanmälda kontrollbesök. Motionärerna
yrkar slutligen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mjuk utslussning från familjehem (yrkande 9). Motio-
närerna pekar på att många familjehemsplacerade barn känner sig utkastade
när de blir 18 år. De kan då stå utan både familjehemsföräldrar och biologisk
familj. Därför måste möjlighet finnas till en mjuk utslussning med möjlighet
att komma tillbaka till familjehemmet.

I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen hos rege-
ringen begär en undersökning av huruvida barnperspektivet fått genomslag i
socialtjänstens arbete samt om anmälningsplikten fungerar och vid behov
föreslår åtgärder (yrkande 2).

I motion So388 av Anna Åkerhielm (m) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande rättssäkerhet i
handläggningen av LVU-ärenden. Motionären pekar på att de utredningar
som Statens institutionsstyrelse, SiS, genomför av omhändertagna unga
människor sker med en utredningsteknik som tar åtta veckor i anspråk. Den-
na tidrymd är densamma som maximalt får gå från det att socialnämndens
beslut om omhändertagande fattas och till den dag länsrätten skall ta upp
målet till avgörande. Det innebär enligt motionären att det i praktiken vid
denna tidpunkt inte föreligger en färdig utredning som kan ligga till grund
för socialnämndens ansökan om vård m.m.

I motion So275 av Ragnwi Marcelind och Ingemar Vänerlöv (kd) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om att uppdra åt Socialstyrelsen att dels se över och utarbeta detaljerad
regler för hur en § 50-utredning skall gå till (yrkande 1), dels ange riktlinje
för att en § 50-utredning inte får ta mer än två månader om det inte föreligger
synnerliga skäl eller att åklagare väckt åtal rörande misshandel eller annan
allvarlig brottslig handling mot barn (yrkande 2). Motionärerna pekar på att
socialtjänsten relativt godtyckligt kan inleda en § 50-utredning och utsätta
föräldrar och barn för genomgripande åtgärder utan att det påvisas att egent-
liga skäl att ingripa föreligger, eller att det finns några indicier som påvisa
att barnet verkligen farit illa. Reglerna för hur en utredning skall gå till be
ver därför stramas upp.

I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande av att
en särskild utredare bör tillsättas för att göra en översyn av reglerna för um-
gängesresor för att säkerställa barns rätt att träffa sina föräldrar (yrkande 7
Motionärerna pekar på att det i socialtjänstlagens portalparagraf finns skriv-
ningar som beaktar barnens bästa. Barn och unga skall få stöd och hjälp i
samband med adoptions-, vårdnads- och umgängesärenden. Enligt motionä-
rernas uppfattning bör barnen också ha rätt att träffa sina föräldrar, även om
de lever långt ifrån varandra. Dessvärre lägger ekonomin hinder i vägen för
många föräldrars möjligheter att använda sig av sin umgängesrätt.

I en motion berörs familjerådslag.

I motion So264 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om
familjerådslag (yrkandena 2 och 3). Motionärerna anser att familjerådslaget
skall vara en rättighet.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlade utskottet bl.a. ett antal motioner från
den allmänna motionstiden 1998, flera liknande de nu aktuella - t.ex. en
motion från Miljöpartiet med i huvudsak samma innehåll som motion So264
yrkandena 1-7. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet. I betänkandet gavs vidare en bakgrundsbeskrivning över ett antal
frågeställningar gällande omhändertagande av barn m.m., vartill hänvisas (s.
41-43). I sin bedömning (s. 43 f.) anförde utskottet bl.a. följande:

När det gäller syskonplacering, släktkontakt och stöd till vårdnadshavarna
efter ett omhändertagande, vidhåller utskottet sin inställning såsom den re-
dovisats i betänkande 1997/98:13. Vid placeringar av barn utanför familjen
skall strävan vara att barnet om möjligt skall återförenas med sina biologiska
föräldrar. Utskottet kan dock inte ställa sig bakom kravet att det skall vara
obligatoriskt för socialtjänsten att vid familjehemsplaceringar upprätta en
sådan vårdplan som avses i motion So308 yrkande 9. - - - Utskottet vidhål-
ler också att familjehemsföräldrarna måste få utbildning och handledning,
såväl före som under pågående uppdrag, samt att det är angeläget att arbetet
med att utveckla och stärka familjehemsvården fortsätter. - - - Projektet
med familjerådslag har nu utvärderats. Enligt rapporten från utvärderingen
av projektet bör familjerådslag betraktas som en metod bland andra inom
socialt barnavårdsarbete. De kommuner som är intresserade av att använda
familjerådslag kan få hjälp med att komma i gång med att tillämpa modellen.
Utskottet ser positivt på att det berörda barnets nätverk genom användningen
av familjerådslag får ökad betydelse i det sociala arbetet - - -.

Socialtjänstlagens regler om vård i familjehem avser inte bara barn; också
vuxna personer kan komma i fråga för sådan vård (22-24 §§ social-
tjänstlagen, SoL). I lagen finns emellertid vissa bestämmelser till skydd för
underåriga som placeras för vård i familjehem. Således föreskrivs i 25 § SoL
att socialnämndens medgivande fordras innan en underårig får tas emot för
stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör hans föräld-
rar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Innan ett medgivande
lämnas måste förhållandena i det enskilda hemmet vara utredda. Av 26 §
SoL följer vidare att socialnämnden har ett ansvar att följa och stödja pågå-
ende placeringar utanför hemmet. Beträffande omfattningen av socialnämn-
dens ansvar i detta avseende anförs i proposition 1996/97:124 bl.a. följande:

Bestämmelserna om socialnämndens skyldighet att följa vården i familjehem
finns i 39 § Socialtjänstförordningen (SoF). Enligt denna bestämmelse skall
nämnden fortlöpande, genom personliga besök och på annat lämpligt sätt,
hålla sig väl förtrogen med förhållandena i hemmen och ge dessa behövligt
stöd. Regeringen vill understryka betydelsen av denna bestämmelse som
syftar till att både uttrycka principen om ett sammanhållet vårdansvar och att
inskärpa betydelsen av att socialtjänsten kontinuerligt följer upp de place-
ringar som görs i familjehem.

I budgetpropositionen för år 2000 (volym 6 utg.omr. 9) anför regeringen att
det av länsstyrelsernas årsrapporter för år 1998 framgår att socialtjänsten i
sitt barnavårdsarbete har utvecklat sin förmåga att se till barnets bästa.

Regeringen har i ett beslut den 3 juni 1999 kallat en särskild utredare (dir.
1999:43) att göra en översyn av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga (LVU) i syfte att stärka barnperspektivet och barnets rättig-
heter enligt lagen. Utredarens uppdrag avser även att pröva hur barns behov
av uppföljningskontakt med socialtjänsten skall kunna tillgodoses i de fall då
föräldrarna inte vill samarbeta med socialtjänsten. Uppdraget, som skall
redovisas senast den 31 augusti 2000, avser dessutom att dels undersöka
möjligheterna att minska osäkerheten i tillvaron för barn i långvarig familje-
hemsvård, dels analysera hur föräldrabalkens bestämmelser om vårdnadsha-
varens rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet förhåller sig
till bestämmelserna om barns rätt att komma till tals i frågor som rör barnet.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att planering har påbörjats för utfärdande
av allmänna råd samt en handbok vad gäller handläggning och dokumenta-
tion vid socialtjänstens barnavårdsutredningar (s.k. § 50-utredningar). Ut-
formningen av handboken kommer i första hand att inrikta sig på att belysa
hur en utredning skall genomföras på ett rättssäkert sätt. I andra hand kom-
mer handboken också att erbjuda exempel på vilka praktiska metoder som
kan användas vid en barnavårdsutredning.

I betänkande 1998/99:SoU9 Socialtjänstfrågor behandlade utskottet ett
motionsyrkande om att barn har rätt att träffa sina föräldrar och att kostnaden
för umgängesresor därför skall omfattas av rätten till bistånd. Utskottet hän-
visade i sin bakgrundsbeskrivning till att utskottet i betänkande
1996/97:SoU18 uttalat att det inte hade något att invända mot att umgänges-
resor för barn liksom barns rätt till vård och behandling lades utanför rätten
till bistånd enligt 6 f § socialtjänstlagen. Utskottet anförde i sin bedömning
att det inte hade ändrat inställning i frågan om vad som bör ingå i rätten till
bistånd. Motionsyrkandet avstyrktes. (Res. v.) Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

En översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård unga (LVU) pågår
för närvarande och skall redovisas sensommaren 2000. Utskottet anser att
resultatet av denna översyn bör avvaktas. Motionerna So264 (mp) yrkande 1,
So388 (m) och So450 (c) yrkande 2 avstyrks.

När det gäller återförening vid familjehemsplaceringar, syskonplacering,
släktkontakt och obligatorisk utbildning och handledning av familjehemsför-
äldrar vidhåller utskottet sin inställning som den redovisats i betänkandena
1997/98:SoU13 och 1998/99:SoU6 och avstyrker därmed motion So264
(mp) yrkandena 4-7.

Utskottet anser att de bestämmelser i socialtjänstlagen och socialtjänstför-
ordningen som reglerar socialtjänstens ansvar för de barn som skall placeras,
respektive redan vistas, i familjehem ger barnen ett tillfredsställande skydd.
Utskottet kan därför inte ställa sig bakom kravet på att socialtjänsten skall
göra oanmälda kontrollbesök i familjehemmen. Motion So264 (mp) yrkande
8 avstyrks därför.

Gällande regler i socialtjänstlagen innefattar inte något hinder mot en mjuk
utslussning från familjehem. Utskottet anser därför inte att ett tillkännagi-
vande härom till regeringen är nödvändigt. Motion So264 (mp) yrkande 9
avstyrks.

Socialstyrelsen har enligt uppgift börjat planera för utfärdande av allmänna
råd samt en handbok avseende hur en utredning enligt 50 § socialtjänstlagen
skall bedrivas. Motion So275 (kd) får därför anses i huvudsak tillgodosedd.

I betänkande 1996/97:SoU18 anförde utskottet i sin bedömning vad gäller
frågan om huruvida kostnaden för umgängesresor skall omfattas av biståndet
att utskottet inte hade något att invända mot att dessa poster lades utanför
rätten till bistånd enligt 6 f § socialtjänstlagen. Utskottet erinrade i samman
hanget vidare om att socialnämnden enligt förslaget till ändring i 1 § social-
tjänstlagen, i alla ärenden som rör barn, särskilt skall beakta vad hänsynen
till barnets bästa kräver. Utskottet har inte ändrat inställning i frågan. Ut-
skottet avstyrker därför motion So489 (v) yrkande 7.

När det gäller familjerådslag vidhåller utskottet sin inställning
som den redovisats i betänkande 1998/99:SoU6. Motion So264
(mp) yrkandena 2 och 3 avstyrks därför.

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motionerna

Fyra motioner handlar om amning.

I motion So279 av Berit Adolfsson och Inger René (m) begärs ett tillkänna-
givande om att Innocentideklarationens intentioner skall genomföras i Sve-
rige (yrkande 1). Motionärerna påtalar att Sverige skrev på Unicef:s Innocen-
tideklaration 1991. Där anges att regeringen senast 1995 skall ha utsett en
nationell amningssamordnare och en nationell amningskommitté. Fortfa-
rande har ingenting av detta skett. Vidare yrkar motionärerna att regeringen
ges till känna vad i motionen anförts om en amningssamordnares uppgifter
och forskningsinsatser för att förbättra och uppmuntra kvinnor att amma sina
barn (yrkande 2). En amningssamordnares arbetsuppgifter skulle kunna vara
att t.ex. utarbeta ett nationellt amningsprogram samt integrera detta i de
övergripande hälso- och utvecklingsprogrammen. Som exempel på viktiga
områden som fordrar forskningsinsatser nämner motionärerna effekten på
amningen av tidig hemgång från BB. Slutligen yrkar motionärerna ett till-
kännagivande av vad i motionen anförts om att i regleringsbrev till Folk-
hälsoinstitutet ange att stöd till amning skall utgå till frivilliga krafter oc
ett komplement till sjukvården (yrkande 3).

I motion So356 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s, v, kd, fp) har ett, med yrkande 1
i föregående motion nära överensstämmande yrkande framförts där motionä-
rerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens regle-
ringsbrev skriva in att amning är en prioriterad fråga. Motionärerna anför att
regeringen, i stället för en nationell amningssamordnare, valt att lägga upp-
giften på två myndigheter, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Från dessa
har man gemensamt utsett en "expertgrupp" som träffas och samarbetar.
Detta har motionärerna i dagsläget inte något att erinra mot, men betonar att
det tydligt och klart bör framgå att detta är en prioriterad fråga i Folk-
hälsoinstitutets och Socialstyrelsens verksamheter.

I motion So422 av Monica Green m.fl. (s) yrkas regeringen ges till känna vad
i motionen anförts om ökade insatser för amningshjälp. Motionärerna påpe-
kar att det numera inte råder några delade meningar om att amning är det
absolut bästa för de nyfödda barnen. Samhället bör därför visa stort intresse
för att så många mammor som möjligt får chansen att amma sina barn.

I motion So417 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) begärs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att med olika samhällsinsatser stödja arbetet med att främja amning.

En motion handlar om smärtbehandling av barn.

I motion So263 (fp) av Kerstin Heinemann m.fl. begärs ett tillkännagivande
om smärtbehandling av barn (yrkande 12). Enligt motionärerna behöver
behandlingsprinciperna förbättras, bl.a. genom ökad utbildning, regelbundet
användande av smärtanalys och smärtintensitetsmätning samt regelbundna
kontakter med smärtbehandlingsteam. Motionärerna anser också att det
behövs ökad information till barn och föräldrar om smärta och smärtbehand-
ling.

En motion handlar om plötslig spädbarnsdöd.

I motion So446 av Björn Kaaling m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av vad
i motionen anförts om stöd till Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd.
Motionärerna anför att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd är en ide-
ellt arbetande förening som sedan starten 1986 varit ett viktigt komplement
till sjukvården genom det stöd föreningen ger till föräldrar som tappat fot-
fästet i tillvaron och där sjukvårdens resurser inte alltid räcker till att stö
Motionärerna anser det viktigt att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd
ges förutsättningar att fortsätta den stödjande verksamheten.

En motion rör fetalt alkoholsyndrom (FAS).

I motion So366 av Ragnwi Marcelind och Fanny Rizell (kd) yrkas tillkän-
nagivanden av vad i motionen anförts om fetalt alkoholsyndrom (FAS) (yr-
kandena 1-3). Motionärerna pekar på att det förebyggande arbetet hittills
inte har givit något positivt resultat varför man inte kan nöja sig med att utg
från att barnavårdscentralerna ger information till alla gravida mödrar. Det
förebyggande arbetet behöver utvärderas. Det är enligt motionärerna vidare
viktigt att de som dagligen konfronteras med gravida kvinnor får möjlighet
till god utbildning angående FAS och mycket stöd i det svåra arbetet. För att
det förebyggande arbetet skall lyckas krävs ett intensifierat och förbättrat
samarbete mellan barnavårdscentral, sjuksköterska, vårdcentral och social-
tjänst.

En motion handlar om ungdomsmottagningarnas arbete.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande till
regeringen av vad i motionen anförts om ungdomsmottagningarnas arbete
och allsidiga kompetens (yrkande 8). Motionärerna betonar att ungdoms-
mottagningarnas arbete med sex- och samlevnadsfrågor är betydelsefullt.
Mottagningarna bör ha tvärvetenskaplig och mångkulturell kompetens så att
ungdomar med olika bakgrund kan känna förtroende för mottagningen.

Vikten av tidig screening av hörselskador berörs i en motion.

I motion So266 av Inger Lundberg (s) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om vikten av tidig screening av hörselskador i syfte att
underlätta en god språkutveckling hos barn. Motionären pekar på att den
tidiga språkutvecklingen spelar en viktig roll för ett barns möjlighet att få e
fullödigt språk. Döva och hörselskadade barn som inte får en fullgod diagnos
i ett tidigt skede löper stor risk att inte få den stimulans i form av teckensp
och andra stimulanser och tekniska hjälpmedel som kompenserar hörselned-
sättningen.

Två motioner rör barns och ungdomars behov av habilitering.

I motion So411 av Nils-Göran Holmqvist (s) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om synskadade barns och ungdomars tillgång till
habilitering. Motionären pekar på att landstingens barn- och ungdomshabili-
tering är ett stöd för barn med funktionshinder och deras familjer, både me-
dicinskt, socialt, psykologiskt och pedagogiskt. Habilitering skall erbjudas
alla som är bosatta inom landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen. Enligt
motionären är det dock vid ytterst få av landstingens habiliteringar som barn
med enbart synskada och deras familjer får tillgång till habiliteringens resur-
ser.

I motion So454 av Sonja Fransson (s) begärs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en habilite-
ringsutredning. Motionärerna pekar på att habiliteringen ser mycket olika ut
över landet, både vad gäller vilka insatser barn och familj får, hur stödet ges
och i vilken omfattning samt vilka barn som habiliteringen tar emot.

En motion handlar om sjukvårdsavgifter.

I motion So472 av Yilmaz Kerimo (s) yrkas ett tillkännagivande om behovet
av en översyn av sjukvårdsavgifter för barn och ungdomar under 20 år. Mo-
tionären anför att barn och ungdom under 20 år är avgiftsbefriade i öppen
sjukvård i vissa av landets län. Uppgifter har under den senaste tiden fram-
kommit om att barnfamiljer i vissa fall avstår från att söka vård av ekono-
miska skäl.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade frågan om amning senast i betänkande 1998/99:SoU1.
Utskottet anförde då (s. 52) följande:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna om amningens fördelar och av att
det finns behov av information om amning. Utskottet vill i detta samman-
hang erinra om att utskottet i våras uttalat att amning är en viktig förebyg-
gande friskvårdsinsats samt att utskottet därför såg mycket positivt på den
ökande amningsfrekvensen i Sverige. Den är sannolikt den högsta i i-län-
derna. Utskottet konstaterade vidare att arbetet med att göra sjukhusen am-
ningsvänliga och på andra sätt stimulera amning fortsätter men att riksdagen
inte borde ta något initiativ i frågan (1997/98:SoU13). Utskottet vidhåller
denna bedömning. Rutiner, utbildning, information och attityder om amning
i samband med förlossningen och vistelsen på BB, men även i samband med
mödrahälsovården, är sådana organisatoriska frågor som det ankommer på
sjukvårdshuvudmännen att besluta om. Utskottet har erfarit att Amningshjäl-
pen är ett värdefullt komplement som frivilligorganisation. Motionerna - - -
avvisas.

Socialstyrelsen har givit ut Amning och bröstmjölksersättningar, SoS-rapport
1999:14, svensk tillämpning av den internationella koden för marknadsföring
av bröstmjölksersättningar och Socialstyrelsens vägledning för personal vid
rådgivning. Denna vägledning ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS
1983:2) och föreskrifter (SOSFS 1983:21) om koden. I vägledningen anförs
att amningsrådgivning ges av hälso- och sjukvårdspersonal inom mödrahäl-
sovård, förlossningsvård med eftervårdsavdelningar samt barnhälsovård. Det
anförs att det är angeläget att attityder och budskap är så lika som möjligt i
hela vårdkedjan så att motsägelsefulla budskap och råd kan undvikas.

Regeringen har i ett beslut den 30 september 1999 beviljat Amningshjälpen
stöd ur Allmänna arvsfonden med 1 080 000 kr för utökad amningsinforma-
tion till invandrarkvinnor och unga mammor. Beloppet avser kostnader under
det första året av en treårig projekttid.

Från Socialdepartementet har inhämtats att regeringen anser sig leva upp till
Innocentideklarationens krav på amningssamordnare och nationell amnings-
kommitté genom det arbete med amning som utförs av å ena sidan Folkhäl-
soinstitutets barngrupp och å andra sidan Socialstyrelsens expertgrupp på
barn- och ungdomsfrågor. Socialstyrelsen tar även fram årlig statistik vad
beträffar amningens omfattning.

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlade utskottet bl.a. ett antal motioner från
den allmänna motionstiden 1998 gällande vissa hälso- och sjukvårdsfrågor
rörande barn. I betänkandet gavs vidare en bakgrundsbeskrivning, gällande
frågeställningar med denna anknytning, vartill hänvisas (s. 46-48). Med
anledning av motionsyrkanden gällande ungdomsmottagningarnas viktiga
roll anförde utskottet bl.a. följande:

Barnpsykiatrikommittén har betonat ungdomsmottagningarnas viktiga roll
när det gäller att tidigt fånga upp och ge stöd åt ungdomar med olika pro-
blem. Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att göra en översyn av ung-
domsmottagningarnas förebyggande verksamhet. Mot bakgrund härav anser
utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ i anledning av motionerna -
- -. Dessa avstyrks. (Res. v.)

Med anledning av ett motionsyrkande angående smärtlindring för barn an-
förde utskottet bl.a. följande:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att sjukvården, vid
barns vistelse på sjukhus, tar hänsyn till barnens behov och inte åstadkom-
mer onödigt lidande eller psykiska påfrestningar. Socialstyrelsen har rege-
ringens uppdrag att undersöka möjligheterna att utarbeta riktlinjer för de
kvalitetskrav som Nordisk standard för omsorg om barn och unga formulerat
för att tillgodose barns behov vid vistelse på sjukhus. I avvaktan på resultate
av detta arbete bör motion - - - avslås. (Res. fp.)

I betänkande 1997/98:SoU13 Barnfrågor konstaterade utskottet att Föräldra-
föreningen Plötslig Spädbarnsdöd utför ett angeläget arbete. Föreningen
erhöll stöd från Folkhälsoinstitutet. Utskottet ansåg inte att bestämmelserna
om statligt organisationsstöd borde ändras, vilket hade föreslagits i en mo-
tion.

Frågan om fortsatt stöd till verksamhet gällande plötslig spädbarnsdöd har
berörts av socialministern i svar på fråga för skriftligt svar (1999/2000:452).
I svaret har socialministern anfört bl.a. att staten genom Medicinska forsk-
ningsrådet ger medel till forskning inom området och att förebyggande insat-
ser genom bl.a. mödra- och barnhälsovården samt ökad kunskap och forsk-
ning om spädbarnsdöd är frågor som prioriteras högt inom regeringen. Han
har även anfört att hans förhoppning är att Föräldraföreningen Plötslig
Spädbarnsdöd kommer att finna en lösning på sin ekonomiska situation bl.a.
genom stöd från kommuner och landsting. Frågan har därefter, efter inter-
pellation (1999/2000:221) ånyo berörts av socialministern. Han har bl.a.
anfört att den statligt finansierade forskning som bedrivs inom området
plötslig spädbarnsdöd är mycket framgångsrik och att forskningen kring
spädbarnsdöd har en framskjuten position. Vad beträffar frågan om fortsatt
organisationsstöd till Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd har social-
ministern hänvisat till gällande regler för organisationsstöd och betonat att
det faktum att föreningen inte har fått något stöd inte innefattar något ställ-
ningstagande till föreningens värde och betydelse som riksorganisation.

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 frågan om fetalt alkohol-
syndrom (FAS). Utskottet anförde följande (s. 49):

Utskottet vidhåller att det är ytterst angeläget att informera om riskerna med
att använda alkohol och droger under graviditeten. Viktiga insatser görs
redan bl.a. inom mödrahälsovården och genom Folkhälsoinstitutets försorg.
Den nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande
insatser arbetar bl.a. med att påverka människors vanor och förhållningssätt
till alkohol. Oberoende Alkoholsamarbetet (OAS) har också tagit initiativ när
det gäller att förmå kvinnor att avstå från alkohol under graviditeten. Motio-
nerna - - - är i huvudsak tillgodosedda och avstyrks därför. (Ej res.)
Riksdagen följde utskottet.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att sedan lång tid tillbaka föreligger en
praxis att vid barnavårdscentralerna i samband med den s.k. fyraårs-
kontrollen företa hörselundersökningar. Några rekommendationer härom har
inte utfärdats av Socialstyrelsen och enligt uppgift inte heller av Landstings-
förbundet.

I betänkande 1998/99:SoU10 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. gavs en bred
redogörelse för riksdagens beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso-
och sjukvården vartill hänvisas (s. 73-74).

Regeringen har den 23 oktober 1997 tillkallat en delegation (Prioriterings-
delegationen, S 1997:20) med uppgift att bl.a. sprida information och kun-
skap om riktlinjerna för prioriteringar i hälso- och sjukvården och de etiska
värderingar som ligger till grund för dessa. Delegationens arbete skall vara
slutfört senast vid utgången av år 2000.

Motionsyrkanden om vård och behandling av olika sjukdomar behandlades
senast av utskottet i det ovan nämna betänkande 1998/99:SoU10. Utskottet
anförde i sin bedömning bl.a. att utskottet ställt sig bakom riktlinjer för pri
riteringar inom hälso- och sjukvården, vilka inte låter sig förenas med någon
"lista" där vissa sjukdomar generellt prioriteras före andra. De aktuella mo-
tionerna avstyrktes. Reservationer i olika delfrågor från m, kd, c, fp, mp.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 1998/99:198).

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 (s. 44 f.) ett par motions-
yrkanden om patientavgifter inom barnsjukvård. Utskottet anförde att enligt
26 § hälso- och sjukvårdslagen får vårdavgifter tas ut enligt grunder som
landstinget eller kommunen bestämmer i den mån annat inte är föreskrivet
och att återinförande av patientavgifterna inom barnsjukvården inte är en
fråga för riksdagen. Utskottet erinrade i sammanhanget om att riksdagen
antagit riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Motionerna
avstyrktes. (Ej res.)

Nationella folkhälsokommittén har i delbetänkandet Hälsa på lika villkor
- andra steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) behandlat
frågan om psykisk hälsa. Kommittén anför att de viktigaste målen i
detta sammanhang är att den psykiska hälsan hos barn och vuxna skall
förbättras. Enligt kommittén är det, för att tidigt kunna identifiera en
psykosocial problematik, särskilt viktigt att öka den psykosociala
kompetensen hos personal som arbetar med mödrar, barn och ung-
domar (s. 490).

I budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 84) uppger regeringen att
Socialstyrelsen har funnit stora skillnader mellan landstingen när det
gäller resurser för habilitering respektive råd och stöd (Barn och ungdo-
mar med funktionshinder - en kartläggning av habiliteringsinsatser
enligt HSL och råd och stöd enligt LSS).

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen i motionerna om amningens fördelar såväl ur
social som ur medicinsk synvinkel. Utskottet vidhåller att det är mycket
viktigt med information om amning eftersom det är en viktig friskvårdsin-
sats. Utskottet ser mycket positivt på åtgärder för att på alla sätt göra sjukh
sen amningsvänliga och på andra sätt stimulera amning. Rutiner, utbildning,
information och attityder till amning i samband med förlossning och vistelse
på BB - men även i samband med mödrahälsovård - är dock sådana frågor
som det ankommer på sjukvårdshuvudmännen att besluta om. Utskottet
konstaterar att Socialstyrelsen nyligen givit ut en rapport på området samt att
styrelsen samarbetar med Folkhälsoinstitutet i frågan. Motionerna So279
(m), So356 (mp, s, v, kd, fp), So417 (c) och So422 (s) är i huvudsak tillgodo-
sedda.

Utskottet vill återigen understryka vikten av att sjukvården tar hänsyn till
barnens behov av smärtbehandling och inte vållar dem onödig smärta eller
psykiskt lidande. Utskottet anser alltjämt att resultatet av det arbete som
Socialstyrelsen bedriver inom området och som skall redovisas i december
2000 bör avvaktas varför motion So263 (fp) yrkande 12 avstyrks.

Utskottet anser att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd har en viktig
funktion att fylla. Utskottet anser dock inte att riksdagen bör ta något initia
med anledning av motion So446 (s).

Utskottet vill ånyo framhålla att det är ytterst angeläget att informera om
riskerna med att använda alkohol och andra droger under graviditeten. Vikti-
ga insatser görs redan inom mödrahälsovården och genom Folkhälsoinstitu-
tets försorg. Något tillkännagivande är därför inte erforderligt. Motion So366
(s) avstyrks.

När det gäller ungdomsmottagningarnas arbete vidhåller utskottet sin inställ-
ning såsom den redovisats i betänkande 1998/99:SoU6 och avstyrker därmed
motion So330 (c) yrkande 8.

Utskottet delar uppfattningen i motion So266 (s) att det är angeläget att tidig
upptäcka döva och hörselskadade barn för att på bästa sätt kompensera hör-
selnedsättningen. Utskottet anser dock inte att något särskilt tillkännagivande
behövs. Motionen avstyrks.

Utskottet behandlar varje år ett stort antal motionsyrkanden från den all-
männa motionstiden om insatser mot olika sjukdomar. Utskottet har tidigare
regelmässigt uttalat att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att
satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller om att vården bör organise-
ras på ett visst sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första ha
en fråga för sjukvårdshuvudmännen. Utskottet vidhåller denna bedömning
varför motionerna So411 (s) och So454 (s) avstyrks.

Enligt 26 § hälso- och sjukvårdslagen får vårdavgifter tas ut
enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer i
den mån inte annat är föreskrivet. Huruvida patientavgifter
skall förekomma inom barnsjukvården är således inte en fråga
för riksdagen. Motion So472 (s) avstyrks.

Folkhälsofrågor m.m.

Motionerna

I motion So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av barn-
hälsovetenskap (yrkande 11). Motionärerna anser att satsningar behöver
göras inom ett nytt område inom forskning och utbildning, nämligen barn-
hälsovetenskap. Internationella hälsostrategier och folkhälsovetenskapens
arbetssätt skulle där kombineras med barnens särskilda behov av skydd.
Utbildningen skall enligt motionärerna var uppbyggd på inslag från olika
slags vetenskapsområden och inriktas på barn och barns behov.

I motion So365 av Fanny Rizell m.fl. (kd, c, fp) begärs att riksdagen genom
omprioriteringar i statsbudgeten anvisar medel för en förstärkning av barns
och ungdomars verksamhet. Årets budget redovisar inga ökade bidrag till
fritidsverksamheten. Det finns enligt motionärerna anledning för riksdagen
att göra markeringar, som en stimulans till folkrörelserna för att de skall
kunna ytterligare förbättra sitt oftast väl fungerande arbete.

I motion So384 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en nationell handlingsplan för att
förebygga självdestruktiva handlingar och självmord bland barn och ungdo-
mar. Motionärerna anför att Sverige länge har haft en oförändrad och hög
frekvens av självmord bland ungdom. Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag
att sammanställa en nationell handlingsplan för att förebygga självdestrukti-
va handlingar och självmord bland i synnerhet barn och unga.

I motion So324 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivan-
de av vad i motionen anförts om en utredning med syfte att studera häl-
sotillståndet hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund (yrkande 1).
Motionärerna pekar på att barn med invandrarbakgrund har ett större behov
av kroppssjukvård än genomsnittet.

I motion So357 av Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställs om tillkännagivanden
av vad i motionen anförts om dels att frågan med förebyggande arbete för
barns och ungdomars psykiska ohälsa prioriteras i berörda myndigheters
regleringsbrev (yrkande 1), dels att barns och ungdomars psykiska ohälsa
skall ses som ett folkhälsoproblem (yrkande 2).

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlades ett motionsyrkande om behovet av
barnhälsovetenskap. Utskottet anförde i sin bedömning att regeringen i
forskningsproposition 1996/97:5 anfört att det är viktigt med en kontinuerlig
och bred forskning om barns villkor och om hur barns hälsa utvecklats. Vida-
re pekade utskottet på att Socialstyrelsen i Folkhälsorapport 1997 påtalat
behovet av forskning om barns fysiska och psykiska hälsa. Motionsyrkandet
avstyrktes. (Res. fp.) Riksdagen följde utskottet.

I budgetpropositionen för år 2000 anförs att uppgifter från flera källor pekar
på att barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats. Vidare anförs att
framför allt kommuner och landsting, med anledning av Barnpsykitrikom-
mitténs förslag i sitt slutbetänkande, har vidtagit en rad åtgärder för att för
bättra stödet till ungdomar med psykiska problem.

I betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor gavs en bred bakgrunds-
beskrivning över alkoholförebyggande arbete och forskning vartill hänvisas
(s. 30-32). I betänkandet anfördes bl.a. följande:

Regeringen har genom Allmänna arvsfonden under år 1997 beslutat om 15
miljoner kronor till Folkhälsoinstitutet för stöd till olika ideella organisati
ners barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den nationella hand-
lingsplanen för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. För åren 1998
och 1999 har regeringen genom Allmänna arvsfonden tillskjutit ytterligare
10 miljoner kronor.

Regeringen har vidare i oktober 1999 beslutat stödja ett projekt för alkoholfri
uppväxt som skall drivas av IOGT-NTO tillsammans med Riksidrottsför-
bundet.

Från Allmänna arvsfonden beviljas fyra miljoner kronor för det första året av
tre. Samtidigt beslutade regeringen att ge 800 000 kr till den del av projektet
som avser ett nationellt forum och 200 000 kr till Folkhälsoinstitutet, som
bekostar utvärderingen av projektet.

Av budgetpropositionen för år 2000 framgår (s. 32) att Institutet för psyko-
social medicin, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i samverkan med be-
rörda huvudmän har utarbetat en handlingsplan mot självmord. Mycket ar-
bete har med utgångspunkt i handlingsplanen lagts ned i landsting och kom-
muner. Antalet självmord har enligt propositionen under en följd av år mins-
kat i alla åldersgrupper och uppgår i dag till cirka hälften av 1970-talets niv

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa är
statens och Stockholms läns landstings centrala expertenhet inom själv-
mordsforskning och självmordsprevention och har ett nationellt och regionalt
ansvar för att arbeta med kunskapsinsamling, kunskapsproduktion och kun-
skapsförmedling samt för att initiera och bedriva forsknings- och utveck-
lingsprojekt som främjar självmordsförebyggande åtgärder. De övergripande
målen för verksamheten är bl.a. att varaktigt minska antalet självmord och
självmordsförsök och att därutöver så långt möjligt undanröja omständighe-
ter som kan leda till att barn och unga tar sitt liv.

Nationella folkhälsokommittén har i delbetänkandet Hälsa på lika villkor -
andra steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) behandlat hälso-
tillståndet hos invandrare.

Centrum för barn och ungdomshälsa, Samhällsmedicin syd, Stockholms
läns landsting har i en rapport (Rapport 1998:1) Migration till
segregation - en folkhälsorapport om barn med utländskt ursprung i
Stockholm genom en analys av registerdata givit en beskrivning av
hälsoläget hos barn med utländskt ursprung.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning när det gäller behovet av barnhälsoveten-
skap. Motion So263 (fp) yrkande 11 avstyrks därför.

Utskottet vill ånyo betona att frivilliga organisationer utför värdefulla insat
ser inom det sociala området som ett komplement till samhällets insatser.
Utskottet anser det därför viktigt att det arbete med barn och ungdomar som
bedrivs av dessa organisationer kan fortgå och utvecklas. Utskottet kan dock
inte ställa sig bakom det krav på omdisponeringar i statsbudgeten som fram-
förs i motion So365 (kd, c, fp). Motionen avstyrks.

En handlingsplan mot självmord har i samverkan med berörda huvudmän
utarbetats av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Motion So384 (kd) får
därför anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet anser det otillfredsställande att hälsotillståndet hos barn och ung-
dom med invandrarbakgrund synes vara sämre än för den övriga befolk-
ningen. Nationella folkhälsokommittén har behandlat bl.a. frågan om hur
hälsotillståndet hos invandrare skall kunna förbättras. Motion So324 (mp)
yrkande 1 får härigenom anses åtminstone delvis tillgodosedd och avstyrks.

Psykisk ohälsa torde redan i dag vara att betrakta som ett folkhälsoproblem.
Socialstyrelsen behandlar frågan bl.a. i Folkhälsorapport 1997. Nationella
folkhälsokommittén har också behandlat psykisk ohälsa. Motion So357 (mp)
yrkande 2 får därför anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks. Utskottet
ställer sig inte bakom ett tillkännagivande om att frågan om förebyggande
arbete för barns och ungdomars psykiska hälsa skall prioriteras i berörda
myndigheters regleringsbrev. Även yrkande 1 avstyrks.

Föräldrautbildning och familjerådgivning

Motionerna

I motion So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden till
regeringen av vad i motionen anförts om relationsstörningar mellan det lilla
barnet och dess föräldrar (yrkande 13) och om samlevnadskrisen (yrkande
14). Motionärerna anför att spädbarnet har behov av såväl fysisk som psy-
kisk omsorg. En positiv, känslomässig relation är förutsättningen för att ett
spädbarn skall växa och utvecklas normalt.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande till
regeringen av vad i motionen anförts om barnhälsovården (yrkande 9). Mo-
tionärerna anför att det i dagens Sverige fortfarande finns åtgärdbara sociala
skillnader när det gäller spädbarnstidens sjukdomar. Livssituationen för
gravida kvinnor och nyblivna mödrar har stor betydelse för små barns hälsa.
Ett systematiskt arbete bör påbörjas med syfte att utveckla metoder så att
föräldrautbildningen passar socialt mindre gynnade föräldrar.

I motion So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta
föräldraskapet (yrkande 5). Motionärerna pekar på att föräldrautbildning för
båda föräldrarna bör vara en återkommande del under barnens uppväxt och
inte bara under barnens första levnadsår.

I motion So291 av Margareta Viklund (kd) hemställs om ett tillkännagivande
av vad i motionen anförts om behovet av att aktualisera föräldrautbildningen
(yrkande 1). Motionären anför, mot bakgrund av att det förekommer att
föräldrar överger sina barn, att det för ett tiotal år sedan utarbetades progra
för föräldrautbildning inom mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen och
skolan. I den situation, som vi i dag enligt många tycks befinna oss i när det
gäller omvårdnaden och omsorgen om barnen, anser motionären att det kan
finnas anledning att aktualisera föräldrautbildningen både före och efter
barnets födelse och ge den en nystart inom såväl kommunernas som lands-
tingens ansvarsområden.

I motion So340 av Inger Davidson (kd) yrkas att riksdagen hos regeringen
dels begär förslag om åtgärder för ett utvecklat stöd i föräldraskapet (yrkande
1), dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om information om föräldrastödjande verksamhet (yrkande 2).
Motionären anför att många föräldrar känner en osäkerhet i sin föräldraroll.
Exempel på intressanta studiematerial för föräldrar och personal finns. Bris-
ten på överblick gör det dock svårt för dem som vill starta föräldracirklar.
Det finns därför enligt motionären behov av att sammanställa det utbud som
finns så att det blir tillgängligt för fler. Slutligen anför motionären att det
hög tid att regeringen nu lägger fram förslag om och stimulans till föräld-
rastödjande verksamhet.

I motion So473 av Maria Larsson (kd) hemställs att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjestabilitet
som politiskt mål (yrkande 1). Motionären anför att samhället och de poli-
tiska besluten bör inriktas på att skapa förutsättningar och stöd som gynnar
familjestabilitet. Väl fungerande familjerådgivningar spelar här en viktig roll
Motionären hemställer vidare om ett tillkännagivande av vad i motionen an-
förts om att utreda eventuella samband mellan skilsmässofrekvens och barns
psykiska hälsa (yrkande 2). Vidare yrkar motionären om tillkännagivanden
av vad i motionen anförts om att upprätta en handlingsplan för föräldrar vid
skilsmässa eller separation med prioritering av barnets bästa (yrkande 3), och
om behovet av definition av begreppet "Barnens bästa" (yrkande 4).

I motion So328 av Per-Samuel Nisser (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en oberoende
rådgivning för ofrivilligt barnlösa (yrkande 2). Motionären anser att det bör
finnas en oberoende rådgivning för att barnlösa par redan från början skall
bli bättre informerade om de olika alternativ som finns. Motionären hem-
ställer också om ett tillkännagivande av att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om socialtjänstens åtagande
gällande stöd till adoptivfamiljer efter adoptionen (yrkande 4). Enligt motio-
nären är det många kommuner som inte beaktar den nya bestämmelsen i 12 §
socialtjänstlagen som stadgar att socialtjänsten skall ge stöd till adoptivfa-
miljer efter adoptionen. Här måste kommunerna snarast leva upp till detta
åtagande.

I motion Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjerådgiv-
ning och föräldrautbildning (yrkande 8). Motionärerna pekar på att antalet
äktenskap som slutat med skilsmässa har ökat under en lång period. Ett bra
sätt att främja familjestabilitet är att erbjuda kompetent familjerådgivning.

I motion A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen
tillkännager regeringen vad i motionen anförts om att ge alla föräldrar
erbjudande om föräldrautbildning, där också pappans viktiga roll
betonas (yrkande 1).

Bakgrund och tidigare behandling

Av 12 § socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden skall verka för att
barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Social-
nämnden skall i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda
behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vård-
nad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts.

Vidare stadgas i 12 a § socialtjänstlagen att kommunen skall sörja för att
föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i
frågor rörande vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal) samt att
kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg
eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Med
familjerådgivning avses samtal i syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i
parförhållanden och familjer.

Enligt 35 § socialtjänstlagen får kommunen för familjerådgivning ta ut skä-
liga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer men ej överstigande
självkostnaderna.

Utskottet behandlade frågor kring föräldrautbildning i betänkande
1998/99:SoU6. Utskottet hänvisade till att Regeringskansliets beredning av
betänkandet Stöd i föräldraskapet, SOU 1997:161, borde avvaktas och av-
styrkte därmed då aktuella motioner. (Res. kd, fp.)

Från Socialdepartementet har inhämtats att regeringens skrivelse om barn-
frågor, som är aviserad till maj 2000, kommer att ta upp vissa frågor kring
föräldrautbildningen som har avhandlats i betänkandet Stöd i föräldraskapet.

Socialstyrelsen har nyligen publicerat informationsfoldrar kring frågor om
separerade familjer. De olika foldrarna vänder sig till föräldrar, tonåringar,
barn, mor- eller farföräldrar och styvföräldrar. Styrelsen har också givit ut
Getting divorced when you have children.

Utskottet har i betänkande 1997/98:SoU13 behandlat ett motionsyrkande
gällande oberoende rådgivning för ofrivilligt barnlösa. Utskottet anförde
därvid följande:

Utskottet anser det angeläget att människor som fått besked att de är infertila
har möjlighet att få kvalificerad rådgivning för att lättare kunna ta ställning
till de alternativ till barnlöshet som finns. Något tillkännagivande i enlighet
med vad som yrkas i motion - - - behövs dock inte. Utskottet avstyrker
motionen.

Utskottets bedömning

I betänkandet Stöd i föräldraskapet har ett flertal frågeställningar kring för-
äldrautbildning behandlats. Regeringen avser enligt uppgift att behandla
frågor rörande föräldrautbildning i barnskrivelsen. Utskottet anser att skrivel
sen bör avvaktas varför något initiativ med anledning av motionerna So291
(kd) yrkande 1, So325 (c) yrkande 5, So330 (c) yrkande 9, So340 (kd),
So493 (kd) yrkande 13, Sf302 (kd) yrkande 8 och A804 (kd) yrkande 1 inte
bör tas. Motionerna avstyrks.

Utskottet anser det givetvis önskvärt att barn och ungdomar skall växa upp
under trygga och goda förhållanden. Det är även viktigt att kommunerna i
enlighet med sin skyldighet enligt socialtjänstlagen erbjuder familjerådgiv-
ning till dem som så önskar. Något tillkännagivande härom är dock inte
nödvändigt varför motionerna So473 (kd) och So493 (kd) yrkande 14 av-
styrks.

Utskottet vidhåller sin inställning till oberoende rådgivning för ofrivilligt
barnlösa såsom den redovisats i betänkande 1997/98:SoU13. Motion So328
(m) yrkande 2 avstyrks därför.

Utskottet anser det mycket angeläget att kommunernas
socialnämnder i sin omsorg om barn och ungdom verkligen
lever upp till skyldigheten enligt 12 § socialtjänstlagen att
tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas
sedan ett ärende om adoption har avgjorts. Något
tillkännagivande härom till regeringen synes i dock dagsläget
inte erforderligt. Motion So328 (m) yrkande 4 avstyrks.

Sexuell exploatering av barn

Motionerna

I motion So481 av Inger Davidson och Rosita Runegrund (kd) begärs att en
kartläggning görs av förekomsten av kommersiell sexuell exploatering av
barn i Sverige (yrkande 1). Motionärerna hemställer vidare att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den
svenska handlingsplanens åtgärdsprogram redovisas på ett sätt som möjlig-
gör utvärdering och granskning (yrkande 5). Motionärerna yrkar vidare att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om rehabilitering av minderåriga prostituerade (yrkande 6). Vidare begär
motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts dels om regionala kunskapscentrum och betydelsen av att
ta till vara frivilligorganisationers kunskap på detta område (yrkande 8), dels
om behovet av konkreta förslag till utbildning av berörd personal vad gäller
kommersiell sexuell exploatering (yrkande 9), dels om identifiering och
eliminering av de faktorer som leder till kommersiell sexuell exploatering av
barn (yrkande 10), dels ock om att konkreta förslag skall presenteras om hur
man skyddar och stöder offer för kommersiell sexuell exploatering (yrkande
11).

I motion So423 av Monica Green m.fl. (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet för
att motverka sexuellt utnyttjande av barn. Motionärerna anför att
sexuella övergrepp på barn förekommer trots att artikel 34 i FN-
konventionen om barnets rättigheter säger att konventionsstaterna åtar
sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och
sexuella övergrepp. Det går att identifiera tre huvudområden för sexuel-
la övergrepp, nämligen barnsexturism, vuxnas sexuella utnyttjande av
barn och barnpornografi. Dessa tre områden hör enligt motionärerna
samman och det krävs målmedvetna och samlade resurser för att
motverka pedofiler och barnsexindustrin.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlades senast motionsyrkanden rörande
sexuellt utnyttjande av barn och barnprostitution vartill hänvisas (s. 28-38).
sin bedömning anförde utskottet bl.a. följande:

Regeringens nationella handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering
av barn berör, förutom barn som utnyttjas sexuellt för ekonomisk vinning,
även barn som utsätts för sexuella övergrepp i allmänhet. Det bör också
påpekas att det pågår en översyn av sexualbrottslagstiftningen, med barns
skyddsbehov som en av de prioriterade frågorna. Utskottet ser mycket posi-
tivt på detta arbete. Utskottet vidhåller också att det är viktigt att de yrkes
grupper som kommer i kontakt med barn som utsatts för misshandel eller
sexuella övergrepp har goda kunskaper och genomtänkta arbetsmetoder samt
att ett väl fungerande samarbete mellan olika myndigheter etableras. - - -
Mot bakgrund av det omfattande arbete som redan genomförts eller fortfa-
rande pågår för att förhindra olika slags övergrepp mot barn samt förbättra
stödet till dem som drabbas, anser utskottet att motionerna - - - får anses i
huvudsak tillgodosedda. Motionerna avstyrks. (Res. v, kd.)

Av budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 95) framgår att regeringen
för att stödja kompetens- och metodutveckling inom socialtjänsten och hälso-
och sjukvården har givit Socialstyrelsen i uppdrag att leda ett utvecklingsar-
bete i frågor om våld mot kvinnor. Socialstyrelsen skall också fortlöpande
följa och samla kunskap om prostitutionens omfattning och utveckling,
sammanställa kunskap om de sociala insatser som bedrivs på lokal nivå samt
ge stöd till utveckling och förbättring av insatserna.

I samband med Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av
barn i Stockholm år 1996 åtog sig de deltagande länderna att före år 2000
upprätta nationella planer för åtgärder. Med anledning härav har regeringen
den 2 juli 1998 beslutat fastställa en nationell handlingsplan mot kommersi-
ell sexuell exploatering av barn.

Frågan om kommersiell exploatering av barn har berörts av statsrådet Ingela
Thalén i svar på fråga för skriftligt svar (1999/2000:470). Statsrådet har
därvid anfört att hon avser att se över den svenska handlingsplanen mot
kommersiell sexuell exploatering av barn inför den kommande uppföljnings-
konferens som för närvarande diskuteras mellan de berörda länderna.

Det har inhämtats att en uppföljning av Världskongressen mot kommersiell
sexuell exploatering av barn är planerad att genomföras i Japan år 2001.

I budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 90) anförs vidare att Sverige
inom Östersjöstaternas råd, som ett led i uppföljningsarbetet efter Världs-
kongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn i Stockholm 1996,
har åtagit sig en samordnande roll i arbetet med utsatta barn. Sverige och
Norge samarbetar för att initiera samverkan mellan ministerier och myn-
digheter i frågor som rör utsatta barn i regionen. Med anledning av det har
Socialdepartementet utsett en arbetsgrupp som ansvarar för denna uppgift.
Vidare har enligt propositionen ett arbete påbörjats som går ut på att med
stöd av informationstekniken skapa ett nätverk i regionen för samarbete
kring de utsatta barnen.

I Årsboken om EU (regeringens skrivelse 1999/2000:60) anförs (s. 121)
angående barnsexturism följande:

Ungdomsministerrådet den 27 maj 1999 diskuterade ett meddelande från
kommissionen till Europaparlamentet och rådet om åtgärder som vidtagits
för att bekämpa turism där barn utnyttjas sexuellt. Ordförandeskapet poäng-
terade vikten av att medlemsstaterna även arbetar tillsammans mot tredje
land i dessa frågor. Rådet beslutade på svenskt initiativ att arbeta vidare med
frågan. En ad hoc-grupp behandlade under hösten ordförandeskapets förslag
till rådsslutsatser. Slutsatserna behandlades i ungdomsministerrådet den 23
november och antogs vid ministerrådet för rättsliga och inrikesfrågor den 2
december 1999. Slutsatserna betonar det arbete som hittills utförts inom
området för att bekämpa barnsexturism.

Socialstyrelsen har i SoS-rapport 2000:1, Sexuella övergrepp mot barn,
sammanfattat det aktuella kunskapsläget utifrån forskning och
erfarenhet. Rapporten bygger främst på de expertrapporter som
publicerats inom ramen för ett utvecklingsarbete - KUB-projektet
(social kunskapsbas). Rapporten tar upp socialtjänstens handläggning
av ärenden om misstänkta sexuella övergrepp mot barn när det gäller
utredning, polisanmälan, information, dokumentation, samverkan och
organisation. Vidare ges en kort redogörelse för kunskapsläget inom
några näraliggande discipliner som har betydelse för socialtjänstens
arbete. Hur barn minns, hur man samtalar med barn, förekomst,
orsaker, konsekvenser för barnet, behandlingsformer m.m. är frågor
som behandlas.

Utskottets bedömning

Enligt uppgift kommer den nationella handlingsplanen mot kommersiell
sexuell exploatering att ses över inför den kommande uppföljningen, år
2001, av Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn.
Sverige utför ett viktigt samordnande arbete inom Östersjöstaternas råd för
att initiera samverkan i frågor som rör utsatta barn i området. Vidare har
Sverige inom EU tagit initiativ till fortsatt arbete vad beträffar åtgärder för
att bekämpa barnsexturism.

Socialstyrelsen har vidare nyligen i en rapport angående sexuella övergrepp
mot barn sammanfattat det aktuella kunskapsläget utifrån forskning och
erfarenheter.

Utskottet anser att de synpunkter som tas upp i motionerna So423 (s) samt
So481 (kd) yrkandena 1, 5, 6, 8, 9, 10 och 11 är mycket viktiga. Samhället
måste med kraft och beslutsamhet på olika sätt och i olika sammanhang
motverka att barn utsätts för sexuell exploatering i någon form. Frivilligor-
ganisationernas insatser inom detta område är vidare utomordentligt viktiga.
Mot bakgrund av det arbete som pågår på området och det faktum att en
uppföljning av Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av
barn är planerad att genomföras nästa år anser utskottet emellertid inte att
något tillkännagivande till regeringen med anledning av vad som anförts i
motionerna är erforderligt. Motionerna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande barnperspektiv i utredningsdirektiv

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So357 yrkande 3 och
1999/2000:Ju725 yrkande 1,

2. beträffande frivilligorganisationernas erfarenheter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So363,

3. beträffande Europarådskonventionen om utövande av barns
rättigheter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So325 yrkande 3,

4. beträffande barnbilaga till budgetpropositionen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So325 yrkande 4,

res. 1 (c)

5. beträffande genomförande av barnkonventionen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So263 yrkande 1,

6. beträffande översyn av barnens situation

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So263 yrkande 13 och
1999/2000:K356 yrkande 3,

res. 2 (v, mp)

7. beträffande kommission

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So369,
1999/2000:So392 och 1999/2000:So403 yrkande 2,

res. 3 (kd)

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So341,
1999/2000:So425, 1999/2000:So449, 1999/2000:So485 yrkande 1,
1999/2000:Ju719 yrkande 4 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

9. beträffande samverkan kring barn med funktionshinder

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So412,

10. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa hos barn

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So244,
1999/2000:So263 yrkande 10, 1999/2000:So351 och
1999/2000:So403 yrkande 1,

res. 7 (kd)

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukan-
de föräldrar

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So218,
1999/2000:So303, 1999/2000:So306, 1999/2000:So330 yrkandena 10
och 11, 1999/2000: So421 och 1999/2000:So478,

res. 8 (v)

res. 9 (c)

res. 10 (mp)

12. beträffande övergivna barn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So291 yrkande 2,

res. 11 (kd, mp)

13. beträffande barn i sekter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So447,

14. beträffande könsstympning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:A807 yrkande 27,

15. beträffande barn till föräldrar som skall utvisas efter avtjä-
nat fängelsestraff

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju508 yrkande 4,

16. beträffande en översyn av LVU

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So264 yrkande 1,
1999/2000:So388 och 1999/2000:So450 yrkande 2,

res. 12 (c)

res. 13 (mp)

17. beträffande syskonplacering m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So264 yrkandena 4-9,

res. 14 (mp)

18. beträffande § 50-utredningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So275,

res. 15 (kd)

19. beträffande umgängesresor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So489 yrkande 7,

res. 16 (v, mp)

20. beträffande familjerådslag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So264 yrkandena 2 och 3,

res. 17 (mp)

21. beträffande amning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So279,
1999/2000:So356, 1999/2000:So417 och 1999/2000:So422,

res. 18 (v, mp)

22. beträffande smärtbehandling av barn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So263 yrkande 12,

23. beträffande plötslig spädbarnsdöd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So446,

res. 19 (v, mp)

24. beträffande fetalt alkoholsyndrom

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So366,

25. beträffande ungdomsmottagningarna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So330 yrkande 8,

res. 20 (c)

26. beträffande screening av hörselskador

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So266,

27. beträffande habilitering

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So411 och 1999/2000:
So454,

res. 21 (v, mp)

28. beträffande patientavgifter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So472,

29. beträffande barnhälsovetenskap

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So263 yrkande 11,

30. beträffande omdisponeringar i statsbudgeten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So365,

31. beträffande nationell handlingsplan mot självmord

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So384,

32. beträffande hälsotillståndet hos invandrarungdomar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So324 yrkande 1,

33. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So357 yrkandena 1 och 2,

res. 22 (mp)

34. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So291 yrkande 1,
1999/2000:So325 yrkande 5, 1999/2000:So330 yrkande 9, 1999/2000:
So340, 1999/2000:So493 yrkande 13, 1999/2000:Sf302 yrkande 8 och
1999/2000:A804 yrkande 1,

res. 23 (kd)

res. 24 (c)

35. beträffande familjerådgivning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So473 och 1999/2000:
So493 yrkande 14,

res. 25 (kd)

36. beträffande oberoende rådgivning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So328 yrkande 2,

37. beträffande stöd vid adoption

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So328 yrkande 4,

38. beträffande sexuellt utnyttjande av barn m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So423 och 1999/2000:
So481 yrkandena 1, 5, 6, 8, 9, 10 och 11.

Stockholm den 30 mars 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Leif Carlson
(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman
(s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c),
Catherine Persson (s) och Rosita Runegrund (kd).

Reservationer

1. Barnbilaga till budgetpropositionen (mom. 4)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "framförda kravet" bort ha följande lydelse:

Den ekonomiska politiken bör kompletteras med ett barnperspektiv. Ut-
skottet anser att det i den statliga budgeten bör finnas en särskild budgetbila
ga, där frågor som rör barn och ungdomar redovisas. En sådan bilaga skulle
ge ett starkare stöd för arbetet med att tydliggöra barns rätt och hur olika
förslag och beslut påverkar barnen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So325(c)
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande barnbilaga till budgetpropositionen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So325
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Översyn av barnens situation (mom. 6)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med "Den an-
tagna" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Sverige har kommit långt i sitt arbete med barnkonventionen. FN-
kommittén har dock noterat dels att principen om icke-diskriminering inte
fullt ut tillämpas avseende gömda flyktingbarn, dels att det föreligger stora
skillnader vad avser kommunal service i Sverige. Enligt vad utskottet erfarit
anser kommittén därför att Sverige måste vidta åtgärder för att tillförsäkra
alla barn, framför allt de i socialt och ekonomiskt utsatta familjer, samma rät
till sociala förmåner.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion K356 (mp)
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Motion So263 (fp) yr-
kande 13 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande översyn av barnens situation

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:K356 yrkande 3
och med avslag på motion 1999/2000:So263 yrkande 13 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kommission (mom. 7)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar med "Mot bak-
grund av" och på s. 21 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Enligt de senaste årens rapporter om barnens situation förefaller det som
om insatserna för särskilt utsatta barn och ungdomar är otillräckliga. Utskot-
tet anser därför att en särskild kommission bör tillsättas med uppgift att ana-
lysera situationen för särskilt utsatta barn och ge förslag till en strategi fö
hur arbetet i Sverige skall bedrivas för att på olika sätt kunna ge dessa barn
en mer gynnsam utveckling. Den utlovade barnbilagan till budgetpropositio-
nen kanske kan ses som en inledning till detta. Likaså kan, enligt utskottets
mening, Det gäller livet (SOU 1998:31) och Stöd i föräldraskapet (SOU
1997:161) utgöra underlag i kommissionens arbete.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So403 (kd) yrkande 2
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So369
(s) och So392 (fp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kommission

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So403
yrkande 2 och med avslag på motionerna 1999/2000:So369 och
1999/2000: So392 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Samverkan mellan myndigheter (mom. 8)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och Cristina Hus-
mark Pehrsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att barnens situation uppmärksammas tydligare vid familje-
tragedier som kvinnomisshandel. Som regel tas barnen om hand av sociala
myndigheter, släktingar eller andra närstående. Utskottet anser dock att större
uppmärksamhet bör ägnas åt det enskilda barnet och den traumatiska upple-
velse det är för barnet att få se sin mamma bli slagen, ofta under en längre
tid. Möjligheten att få tillgång till barnpsykologisk behandling bör alltid
erbjudas barn i misshandlarfamiljer.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju719 (m) yrkande 4 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So341 (mp),
So425 (v), So449 (s), So485 (s) yrkande 1 och Ju725 (v) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ju719
yrkande 4 och med avslag på motionerna 1999/2000:So341,
1999/2000:So425, 1999/2000:So449, 1999/2000:So485
yrkande 1 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Samverkan mellan myndigheter (mom. 8)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det krävs en bättre samverkan mellan socialtjänst och
barnpsykiatri för att bistå barn och ungdomar med psykiska problem. Barn-
psykiatrikommittén har lagt fram förslag som syftar till att underlätta och
utveckla fungerande samverkan. Det handlade dels om inrättande av särskil-
da behandlingsråd för psykiskt störda och missbrukande ungdomar där barn-
psykiatrin föreslås vara skyldig att delta, dels om att barnpsykiatrin skall
medverka när tvångsvård för ungdomar planeras. Dessa förslag har hittills
inte beaktats i några förslag från regeringen. I budgetpropositionen talas om
att en utredning tillsatts som skall presentera underlag till att förbättra si
tionen inom den barnpsykiatriska verksamheten, däremot tog inte regeringen
upp de konkreta förslag som Barnpsykiatriutredningen avlämnat. Utskottet
anser att Barnpsykiatrikommitténs förslag bör genomföras.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So425 (v) bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So341 (mp), So449 (s),
So485 (s) yrkande 1, Ju719 (m) yrkande 4 och Ju725 (v) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So425 och
med avslag på motionerna 1999/2000:So341,
1999/2000:So449, 1999/2000: So485 yrkande 1,
1999/2000:Ju719 yrkande 4 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Samverkan mellan myndigheter (mom. 8)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att forskning om ungdomsbrottslighet har visat att
otillräckliga resurser i föräldrarollen och avvikande och störande beteende
hos ett barn är två grundläggande riskfaktorer som är möjliga att observera
relativt tidigt. Vilka insatser som verkligen ger resultat för barn med en dåli
prognos finns det dock bristande kunskap om. Utskottet anser därför att en
mångvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet kring brottspre-
ventiva frågor bör byggas upp tillsammans med medicinska, psykologiska,
sociologiska, sociala och pedagogiska insatser. Vidare anser utskottet att
inom socialtjänsten borde en avdelning för samordning och samarbete mellan
socialtjänst, skola och polis etableras. Utskottet anser det viktigt att det fi
tillräckligt med vuxna i barns miljö som kan se till att barn och ungdomar i
en utsatt situation får den vård och det skydd som de behöver samt den väg-
ledning som är väsentlig för den unges utveckling. Utskottet förutsätter att
regeringen inom kort återkommer med förslag i enlighet med Barnpsykiatri-
kommitténs förslag.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So341 (mp) och
So425 (v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Mo-
tionerna So449 (s), So485 (s) yrkande 1, Ju719 (m) yrkande 4 och Ju725 (v)
yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So341
samt 1999/2000:So425 och med avslag på motionerna
1999/2000:So449, 1999/2000:So485 yrkande 1,
1999/2000:Ju719 yrkande 4 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Förebyggande av psykisk ohälsa hos barn (mom. 10)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att psykisk ohälsa måste förebyggas genom att goda upp-
växtvillkor skapas för alla barn och ungdomar samt att särskilt stöd ges till
dem som befinner sig i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Situationen
för barn och ungdomar med psykiska problem bör ses ur ett folkhälsoper-
spektiv där de förebyggande insatserna ges hög prioritet, anser utskottet.
Basverksamheter som barnhälsovård, förskola och skola skall ha beredskap
att möta och hantera barns och ungdomars psykiska problem. Genom social-
tjänstens försorg kan många riktade insatser göras för att förebygga ohälsa
bland barn och ungdomar. Utskottet vill betona att barn- och ungdomsfrågor
är aktuella inom många områden i samhället och att det behövs en samord-
ning av barnpolitiken med effektiva styrmedel, opinionsbildning, utbildning
och uppföljning av de olika insatserna. Barnens situation måste ses ur ett
helhetsperspektiv och därför måste samordningsfunktionen för barnfrågor
inom de olika departementen förstärkas. Utskottet anser att frågan om att
inrätta ett särskilt departement med ansvar för barn- och ungdomsfrågor bör
utredas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So403 (kd) yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So244
(fp), So263 (fp) yrkande 10 och So351 (s) är delvis tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa hos barn

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So403 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1999/2000:So244, 1999/2000:So263
yrkande 10 och 1999/2000:So351 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande föräldrar
(mom. 11)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är hög tid att uppmärksamma situationen för barn till psykiskt sjuka
för att öka möjligheterna till en god utveckling för dessa barn och att aktivt
stödja de psykiskt sjuka patienterna i deras roll som föräldrar. Utskottet anse
att åtgärder snarast måste vidtas för att kartlägga och bygga upp kunskaper
kring dessa barns situation. Det måste också utredas hur insatser i lämpliga
former kan utformas över hela landet som tillförsäkrar barnen stöd i deras
utveckling.

För att barn till missbrukare skall upptäckas och få hjälp krävs det att vux-
na kring barnen förstår vad det är de ser. Utskottet vill med kraft understryka
att samhället måste stå upp för dessa barn och med tydlighet och varsamhet
visa att det finns krafter som inte sviker. Oavsett var de bor skall dessa barn
ha samma rättighet och möjlighet till stöd och hjälp. Erfarenhet från olika
grupper med insatser för dessa barn har givit gott resultat. Barnen får träffa
andra i liknande situation och får kanske uppleva gemenskap för första gång-
en. Kunskap om missbruk gör att barnet förstår varför mamma/pappa dricker
och kan avlastas den enorma skuld och skambörda som det känner. Grupp-
verksamhet bör däremot inte helt utesluta enskild hjälp eller en kombination
av både grupp och individuell hjälp. Utskottet anser att Socialstyrelsen bör få
i uppdrag att komma med förslag till åtgärder för att ge barn till missbrukare
råd och hjälp.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So303 (v) och So306
(v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna
So218 (c), So330 (c) yrkandena 10 och 11, So421 (s) och So478 (kd, m)
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande för-
äldrar

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So303 samt
1999/2000:So306 och med avslag på motionerna, 1999/2000:So218,
1999/2000:So330 yrkandena 10 och 11, 1999/2000:So421 och
1999/2000:So478 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,

9. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande föräldrar
(mom. 11)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med Utskottet
vidhåller" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Barn som växer upp i miljöer med alkoholberoende vuxna är utsatta. Bar-
nen skyddar sina föräldrar och det är många gånger svårt att upptäcka bar-
nens missförhållanden. Utskottet vill framhålla att dessa barn behöver stöd
och kunskap om att de inte är ensamma i denna situation. Kunskaps- och
erfarenhetsutbyte och metoder i behandlingsarbetet bör utvecklas. Alltfler
frivilligorganisationer genomför särskilda program för dessa barn och ung-
domar. Organisationerna behöver stöd för sitt arbete enligt utskottets mening.
Också barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar lever i utsatthet.
Utskottet anser att regeringen bör påskynda arbetet med att ta fram konkreta
åtgärder, i projekt eller permanent form, för att barn till psykiskt sjuka för-
äldrar skall få rätt stöd i samhället. Anmälnings- och uppgiftsskyldighet
enligt 71 § socialtjänstlagen bör tydliggöras så att hälso- och sjukvårdslagen
med flera lagar kompletteras med en hänvisning till nämnda lagrum. Utskot-
tet anser vidare att det behövs ett tvärvetenskapligt samarbete som utgår från
klientens/patientens sammansatta behov. Socialt stöd till föräldrarna kan
minska den negativa effekten för barnet av påfrestningar som de vuxna är
utsatta för. Vuxenpsykiatrin måste bli medveten om dessa barn för att kunna
ge dem adekvat stöd. Socialtjänsten måste skapa förutsättningar för att stärka
de, ofta svaga sociala nätverk som präglar utsatta familjers livssituation.
Utskottet vill understryka att frivilligorganisationerna gör viktiga insatser f
att stödja barn i denna situation. Även här behöver organisationernas roll
stärkas och möjligheter till kunskapsutbyte och metodutveckling stödjas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So218 (c) och So330
(c) yrkandena 10 och 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Motionerna So303 (v), So306 (v), So421 (s) och So478 (kd, m) av-
styrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande för-
äldrar

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So218
samt 1999/2000:So330 yrkandena 10 och 11 och med avslag på
motioner-na 1999/2000:So303, 1999/2000:So306,
1999/2000:So421 och 1999/2000:So478 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande föräldrar
(mom. 11)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är hög tid att uppmärksamma situationen för barn till psykiskt sjuka
för att öka möjligheterna till en god utveckling för dessa barn och att aktivt
stödja de psykiskt sjuka patienterna i deras roll som föräldrar. Utskottet anse
att åtgärder snarast måste vidtas för att kartlägga och bygga upp kunskaper
kring dessa barns situation. Det måste också utredas hur insatser i lämpliga
former kan utformas över hela landet som tillförsäkrar barnen stöd i deras
utveckling.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So306 (v) bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So218 (c), So303 (v),
So330 (c) yrkandena 10 och 11, So421 (s) och So478 (kd, m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande för-
äldrar

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So306 och
med avslag på motionerna 1999/2000:So218,
1999/2000:So303, 1999/2000: So330 yrkandena 10 och 11,
1999/2000:So421 och 1999/2000:So478 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Övergivna barn (mom. 12)

Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet
anser" och på s. 22 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det finns barn som är helt övergivna, barn vars
föräldrar helt frankt talar om för dem att de inte tycker om dem längre och
inte vill vara deras föräldrar. BRIS, Barnens rätt i samhället, omtalar att de
får signaler från alltfler barn att deras föräldrar inte vill ha dem. Det finns
enligt utskottets uppfattning, anledning att förutsättningslöst och seriöst
utreda hur många barn som verkligen är övergivna i ordets rätta bemärkelse
och av vilken/vilka orsaker de i så fall är övergivna. Problemet är så pass
allvarligt att det kan få djupa konsekvenser för generationer av barn.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So291 (kd) yrkande 2
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande övergivna barn

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So291 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. En översyn av LVU (mom. 16)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med "En över-
syn" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bestämmelserna om anmälan i 71 § SoL innebär att var och en som får
kännedom om att en underårig blir utsatt för fara för sin hälsa eller utveck-
ling, t.ex. misshandel, bör anmäla detta till socialnämnden. Vidare föreligger
enligt 71 § SoL skyldighet för myndigheter vars verksamhet berör barn och
ungdomar samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst
samt anställda hos dessa myndigheter att genast anmäla till socialtjänsten
om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att social-
nämnden bör ingripa till en underårigs skydd. Socialtjänsten har det formella
ansvaret för att utreda och agera till skydd för underåriga. Utskottet anser at
det finns anledning att undersöka om barnperspektivet har fått genomslag i
socialtjänstens arbete och om anmälningsplikten fungerar och vid behov
vidta åtgärder.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So450 (c)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So264 (mp)
yrkande 1 och So388 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande en översyn av LVU

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So450
yrkande 2 och med avslag på motionerna 1999/2000:So264
yrkande 1 och 1999/2000:So388 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad utskottet anfört,

13. En översyn av LVU (mom. 16)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med "En över-
syn" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

När barn far illa i hemmet är det samhällets skyldighet att ingripa. Ett in-
gripande måste ske med stor försiktighet och på ett rättssäkert sätt. Ett felak
tigt ingripande kan skapa en livslång misstro gentemot socialtjänsten, och
tron på rättssamhället kan för alltid gå förlorad. Utskottet anser därför att e
lagstiftning liknande bestämmelserna i rättegångsbalken behövs när det
gäller utredningarna inom socialtjänsten.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So264
(mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So388
(m) och So450 (c) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande en översyn av LVU

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So264 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1999/2000:So388 och 1999/2000:
So450 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,

14. Syskonplacering m.m. (mom. 17)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med "Utskottet
anser" och på s. 26 slutar med "yrkande 9 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i utredningar, där en placering av ett barn utanför
familjen planeras, skall vara obligatoriskt att upprätta en åtgärdsplan för
familjen och barnet. Alla parter skall vara överens om planen, vilken skall ta
sikte på en återförening mellan barnet och föräldrarna. Det är viktigt att
åtgärdsplanen inte bara utformas utifrån socialtjänstens normer utan även
från föräldrarnas och barnets perspektiv.

Utskottet vill även framhålla vikten av att syskon placeras i samma famil-
jehem eller, om det inte är möjligt, i vart fall inte längre från varandra än a
de kan ha en normal kontakt.

Utskottet anser vidare att ett barn som omhändertagits, om det inte finns
mycket speciella skäl som talar däremot, måste ha samma rätt som alla andra
barn att få träffa sina anhöriga när han eller hon vill det. Det är viktigt att
barn och ungdom inte placeras så långt från sina anhöriga att kontakten bryts
eller försvåras.

Målsättningen att vid placeringar utanför hemmet arbeta för att barnet skall
återförenas med sina biologiska föräldrar kolliderar med familjehemsföräld-
rarnas känslomässiga bindning till det placerade barnet. Det är inte lätt att
efter flera års placering lämna barnet ifrån sig. Utskottet anser därför att
utbildning och handledning av blivande familjehemsföräldrar skall vara obli-
gatorisk, såväl vid frivilliga placeringar som vid tvångsplaceringar. Även
släktingar som har ett närstående barn placerade hos sig skall erbjudas sådan
handledning och utbildning.

Utskottet anser vidare att kvaliteten hos familjehemmen skall säkras ge-
nom att vissa av de kontrollbesök som socialtjänsten företar i familjehemmen
skall vara oanmälda. Vidare måste socialsekreteraren ta initiativ till enskild
samtal med barnen eller ungdomarna, som annars kanske inte vågar kritisera
eller anmäla familjehemmet om det är nödvändigt.

Utskottet anser slutligen att det måste finnas möjlighet till en mjuk utsluss-
ning från familjehemmet. Många familjehemsplacerade barn känner sig
utkastade när de blir 18 år. De kan då stå utan både familjehemsföräldrar och
biologisk familj. Därför måste möjlighet finnas till en mjuk utslussning med
möjlighet att komma tillbaka till familjehemmet. Om en ungdom som fyllt
18 år önskar få bo kvar i familjehemmet skall denna möjlighet ges i form av
fortsatt ekonomiskt stöd under en bestämd utslussningsperiod som bestäms i
samråd mellan den ansvariga socialenheten och den familjehemsplacerade.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So264
(mp) yrkandena 4-9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande syskonplacering m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So264
yrkandena 4-9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

15. § 50-utredningar (mom. 18)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med "Social-
styrelsen har" och slutar med "huvudsak tillgodosedd" bort ha följande ly-
delse:

I 50 § socialtjänstlagen regleras hur en utredning skall gå till som rör barn
som misstänks fara illa. Det är i sig en utmärkt princip att samhället gör vad
man kan för att skydda barn från övergrepp från föräldrarnas sida. Enligt
utskottets mening är det dock mindre bra att socialtjänsten relativt godtyck-
ligt kan inleda en § 50-utredning och utsätta föräldrar och barn för genom-
gripande åtgärder utan att det påvisas att egentliga skäl att ingripa föreligge
eller att det finns några indikationer på att barnet verkligen farit illa. Mot
denna bakgrund behöver reglerna för hur en utredning skall gå till stramas
upp enligt utskottets mening. Tiden för utredning bör inte överstiga två må-
nader om det inte föreligger synnerliga skäl eller att åklagaren har väckt åtal
på grund av misshandel. Om så har skett är det av naturliga skäl motiverat att
utredningstiden får uppgå till fyra månader. Vidare anser utskottet att Social-
styrelsen bör utarbeta detaljerade regler för hur en § 50-utredning skall gå ti
så att respekten för människovärdet under utredningstiden beaktas på ett
bättre sätt än för närvarande.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So275 (kd)
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande § 50-utredningar

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So275 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Umgängesresor (mom. 19)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med "I betän-
kande" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

I socialtjänstlagens portalparagraf finns skrivningar som beaktar barnens
bästa. Barn och unga skall få stöd och hjälp i samband med adoptions-, vård-
nads- och umgängesärenden. Utskottet anser att barn bör ha rätt att träffa
båda sina föräldrar även om dessa lever långt ifrån varandra. Dessvärre läg-
ger ekonomin hinder i vägen för många föräldrar när det gäller att använda
sig av sin umgängesrätt. För att säkerställa barnens rätt att träffa sina föräl
rar borde även kostnader för umgängesresor beaktas i biståndet. Utskottet
anser att regeringen bör tillsätta en särskild utredare för att kartlägga beho
vet av och kostnaderna för en sådan utvidgning av biståndet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So489 (v)
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande umgängesresor

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So489
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

17. Familjerådslag (mom. 20)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med "När det
gäller" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Under lång tid har socialtjänsten självständigt utrett och kommit med för-
slag till åtgärder när en krissituation uppstått i en familj. Många familjer ha
då känt sig utestängda, överkörda och maktlösa. Det har inte heller varit
ovanligt att familjen inte vågat protestera av rädsla för att de då även skall
belastas av sina protester. Enligt utskottet är det nu dags att låta det berörd
barnets familj och övriga nätverk i större utsträckning få vara med och delta i
beslut om barnet. Utskottet ser positivt på modellen med familjerådslag och
anser att detta skall vara en rättighet. Om familjen så önskar skall ett famil-
jerådslag genomföras innan ett slutligt beslut fattas i ärenden där det kan bl
fråga om placering av ett barn enligt socialtjänstlagen eller LVU. Det är
därvid en förutsättning att socialtjänsten lär sig att arbeta enligt modellen o
att se klienterna och deras nätverk som en resurs. I de fall där det finns en
konflikt mellan familjen och socialtjänsten skall man enligt utskottet vid en
omprövning ges möjlighet att använda sig av familjerådslag.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So264
(mp) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande familjerådslag

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So264
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

18. Amning (mom. 21)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar med "Utskottet
delar" och på s. 32 slutar med "huvudsak tillgodosedda" bort ha följande
lydelse:

Amning är en folkhälsofråga som till stora delar fungerar förebyggande
när det gäller små barns status på immunförsvaret. All den näring som det
lilla barnet behöver finns i modersmjölken, i exakt rätt sammansättning.
Utskottet anser att alla insatser för att öka amningen är till stor nytta och s
med oro på de signaler som visar att dessa insatser minskar. Det behövs en
genomgripande plan för fortsatta hjälp- och informationsinsatser om amning.
I Innocentideklarationen anges bl.a. att man senast 1995 skall ha utsett en
nationell amningssamordnare och en nationell amningskommitté. I stället för
en nationell amningssamordnare har regeringen valt att lägga uppgiften på
två myndigheter, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Dessa myndigheter
har olika uppgifter varvid frågan kan spänna över ett bredare område. Från
dessa har man gemensamt utsett en "expertgrupp" som träffas och samarbe-
tar. Utskottet har i dagsläget ingen erinran häremot men anser det viktigt att
det i Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens regleringsbrev skrivs in att
amning är en prioriterad fråga.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So356
(mp, s, v, kd, fp) och So422 (s) som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna So279 (m) och So417(c) är delvis tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande amning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So356 samt
1999/2000:So422 och med avslag på motionerna 1999/2000:So279
och 1999/2000:So417 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

19. Plötslig spädbarnsdöd (mom. 23)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "motion So446 (s)" bort ha följande lydelse:

Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd är en ideellt arbetande förening
som sedan starten 1986 har varit ett viktigt komplement till sjukvården ge-
nom det stöd föreningen ger till föräldrar som tappat fotfästet i tillvaron och
där sjukvårdens resurser inte alltid räcker till för att stödja. Föreningen gör
enligt utskottet en viktig insats för de föräldrar som drabbats av att deras ba
dött, vare sig det är vid förlossningen, under graviditeten eller i plötslig
spädbarnsdöd eller missbildning. Det ekonomiska stöd föreningen fått från
staten har upphört. Utskottet anser det viktigt att Föräldraföreningen Plötslig
Spädbarnsdöd ges förutsättningar att fortsätta den stödjande verksamheten.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So446 (s)
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande plötslig spädbarnsdöd

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So446 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Ungdomsmottagningarna (mom. 25)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med "När det
gäller" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ungdomsmottagningarnas arbete med sex- och samlev-
nadsfrågor är betydelsefullt. Mottagningarna bör ha tvärvetenskaplig och
mångkulturell kompetens så att ungdomar med olika bakgrund kan känna ett
förtroende för mottagningen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So330 (c)
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande ungdomsmottagningarna

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So330
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. Habilitering (mom. 27)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med "Utskottet
behandlar" och slutar med "So454 (s) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Målet med habiliteringen är att genom professionella insatser och inom
ramen för hälso- och sjukvårdslagen bistå barn och ungdomar med funk-
tionshinder och deras familjer att ta till vara och utveckla sina förmågor på
bästa sätt. Socialstyrelsen har i sin slutrapport gällande utvärderingen av
handikappreformen framhållit att de samlade sociala, psykologiska, pedago-
giska och medicinska insatserna till familjer med funktionshindrade barn och
ungdomar är så komplicerade och ser så olika ut över landet att en särskild
utredning bör genomföras. Socialstyrelsen har därefter i en kvalitativ studie
om föräldrarnas upplevelse av hur stödet ges bekräftat dessa slutsatser. Ha-
biliteringen ser mycket olika ut över landet, både vad gäller vilka insatser
barn och familj får, hur stödet ges och i vilken omfattning och vilka barn som
habiliteringen tar emot. Enligt utskottet behöver därför en utredning tillsätta
med syfte att ta fram förslag som stöder en utveckling av innehållet och
kvaliteten i habiliteringarnas verksamhet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So454 (s)
som sin mening ge regeringen till känna. Motion So411 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande habilitering

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So454 och
med avslag på motion 1999/2000:So411 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Förebyggande av psykisk ohälsa m.m. (mom. 33)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 35 börjar med "Psykisk
ohälsa" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att barns och ungdomars psykiska problem bör ses i ett
folkhälsoperspektiv jämbördigt med andra omfattande samhällsproblem
såsom t.ex. tandhälsa och alkoholrelaterade hälsobrister. Samhälls- och folk-
hälsoperspektivet innebär att man eftersträvar att minska kända betydelse-
fulla riskfaktorer på olika nivåer i samhället. I det långa perspektivet är bar
och ungdomars psykiska hälsa avhängigt av i vilken mån ett folkhälsoper-
spektiv är präglat av barns och ungdomars behov och dessutom vilket ge-
nomslag detta får dels hos allmänheten, dels hos beslutsfattare i olika verk-
samheter och på olika nivåer. Utskottet anser vidare att det ur ett samhälls-
perspektiv är av stor vikt att satsa på breda hälsofrämjande insatser och att
försöka undanröja olika skadefaktorer. Därför bör en tydlig skrivning om att
prioritera ett förebyggande av barns och ungdomars psykiska ohälsa göras i
Folkhälsoinstitutets, Socialstyrelsens, Ungdomsstyrelsens, Alkoholinspek-
tionens, Invandrarverkets, Vägverkets m.fl. regleringsbrev.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So357
(mp) yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So357
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

23. Föräldrautbildning (mom. 34)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med "I betän-
kandet" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll
Förutsättningen för att ett spädbarn skall växa och utvecklas normalt är att
samspelet mellan föräldrar och barn fungerar och att den känslomässiga
relationen är positiv. Tidiga insatser med kvalificerad psykologisk behand-
ling är lönsamma för både individen och samhället, särskilt när behandling
påbörjas redan under graviditeten. Enligt utskottet bör samspelsbehandling
ingå i verksamheten vid varje mödravårdsenhet. Utskottet anser dock att
föräldrautbildning inte bara bör erbjudas föräldrar till de allra minsta barnen
utan även föräldrar med barn långt upp i tonåren. Fäders betydelse när det
gäller barns uppväxt och fostran har länge undervärderats, anser utskottet.
Det är därför angeläget att vid inbjudan till föräldrautbildning lägga särskild
vikt vid att informera om pappans viktiga roll.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So291 (kd) yrkande
1, So493 (kd) yrkande 13, Sf302 (kd) yrkande 8 och A804 (kd) yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So325
(c) yrkande 5, So330 (c) yrkande 9 och So340 (kd) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So291
yrkande 1, 1999/2000:So493 yrkande 13, 1999/2000:Sf302
yrkande 8 samt 1999/2000:A804 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So325 yrkande 5, 1999/2000:So330
yrkande 9 och 1999/2000:So340 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Föräldrautbildning (mom. 34)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med "I betän-
kandet" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att familjepolitiken skall syfta till att underlätta
föräldraskapet. Föräldrar måste få möjlighet att vara föräldrar. I sin viktiga
uppgift att skapa trygga uppväxtvillkor för barnen behöver föräldrarna sam-
hällets stöd mer än någonsin. Familjepolitiken skall inte bara ge ekonomiskt
stöd utan också ett moraliskt stöd. Mödra- och barnhälsovården når i stort
sett alla föräldrar och kan ge stöd i föräldraskapet och särskilt hjälpa de
föräldrar som är i extra behov av stöd. Föräldrautbildning för båda föräldrar-
na skall vara en återkommande del under barnens uppväxt. Behovet av råd
och stöd i föräldrarollen ökar ofta i takt med att barnens vilja blir starkare.
Många föräldrar känner behov av att ha någon att rådfråga om uppfostran,
hur man sätter gränser och vilka beteenden man bör vara uppmärksam på.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So325 (c) yrkande 5
och So330 (c) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Motionerna So291 (kd) yrkande 1, So340 (kd), So493 (kd) yrkande
13, Sf302 (kd) yrkande 8 och A804 (kd) yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So325 yrkande
5 samt 1999/2000:So330 yrkande 9 och med avslag på motionerna
1999/2000:So291 yrkande 1, 1999/2000:So340, 1999/2000:So493 yr-
kande 13, 1999/2000:Sf302 yrkande 8, 1999/2000:A804 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Familjerådgivning m.m. (mom. 35)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "yrkande 14 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att av drygt 30 000 äktenskap som ingås varje år är
tendensen att mer än 50 % slutar med skilsmässa. För samboförhållanden är
siffran än högre. Relationsproblem i familjen håller på att bli ett av vår tids
största men minst uppmärksammade hot mot folkhälsan. Forskning visar att
människors hälsa och livskvalitet inte i första hand beror på inkomst, ar-
betsmiljö och vänner, utan att den mest betydelsefulla faktorn är hur familjen
fungerar. Utskottet anser mot bakgrund av detta att i folkhälsoarbetet bör
ingå satsningar på äktenskapets och parförhållandets friskvård. Detta kan ske
genom att forsknings- och utvecklingsprojekt startas om att vårda relationer
och hantera konflikter som kan uppstå i en parrelation. En utbyggd famil-
jerådgivning bör omfatta även förebyggande relationsvård.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So493 (kd) yrkande 14
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion So473 (kd) är
delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande familjerådgivning m.m.

att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So493 yrkande 14 och med avslag på
motion 1999/2000:So473 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Familjerådslag

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

All erfarenhet visar att stabila och fungerande familjer är bra
både för barn och vuxna och en förutsättning för ett gott
samhälle. Enligt Kristdemokraterna är det därför viktigt att
stödjande insatser från samhället utformas som ett stöd för
stabila familjerelationer. Familjerådslag bör enligt vår mening
utgöra en av samhällets stödformer i socialtjänstens arbete.
Kristdemokraterna anser att familjerådslag är ett steg mot en
"demokratisering" av den sociala barnavården. Den sociala
barnavården av i dag kan beskrivas som ett system där
socialarbetaren i mycket fungerar som både åklagare, advokat
och domare och där den enda uppgiftslämnaren är barnets
mamma. Med familjerådslag ges familjen och dess närmaste ett
ökat inflytande över vilken hjälp familjen skall få. I de
försökskommuner där familjerådslag har utvärderats har man
funnit att samordnaren bör vara fristående från socialtjänsten
och familjen för att kunna fungera i sin roll som neutral part.
Kristdemokraterna anser att familjerådslag bör ingå i
kommunernas barn- och familjestödjande arbete även framöver.

2. Sexuellt utnyttjande av barn m.m.

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

Syftet med Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av
barn var att uppmana alla stater att snabbt gå in i kampen mot sexhandeln
med barn och att anslå tillräckligt med resurser. Tanken var att varje regering
så småningom, med utgångspunkt i de nationella handlingsplanerna, skulle
kunna visa på konkreta och mätbara förändringar. Detta förutsätter en analys
av läget i hemlandet, men är långt ifrån nog. Uppdraget inbegriper även en
genomgång av vad varje enskild stat kan och bör göra för att stärka barnens
situation globalt. De vid behandlingen av föreliggande betänkande aktuella
yrkanden som framförs i motion So481 (kd) är alla synnerligen viktiga i
arbetet med att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn. Vi för-
behåller oss rätten att återkomma till frågorna men finner inte tillräckliga
skäl för att nu reservera oss.