I betänkandet tillstyrker utskottet i allt
väsentligt proposition 1999/2000:6 om
förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m. När det
gäller samordnings-nummer på kontrolluppgifter
föreslår utskottet dock att de nya reglerna skall
börja tillämpas först den 1 januari 2001. Två
motioner med yrkande om avslag på ett delförslag i
propositionen om beslutförhet i skattenämnd
avstyrks.
Utskottet föreslår vissa detaljjusteringar i
lagförslagen. Vissa ändringar i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter, lagen
(1992:1643) om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall och
skattebetalningslagen (1997:483) föreslås således
träda i kraft den 31 december 1999 i stället för den
1 januari 2000, som regeringen föreslagit. Detsamma
gäller den ändring i punkt 20 d av anvisningarna
till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) som
föreslås i proposition 1998/99:142 och som samordnas
i detta betänkande med en annan ändring i samma
anvisningspunkt som föreslås i proposition
1999/2000:6. Slutligen föreslår utskottet att vissa
ändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter och
skattebetalningslagen skall samordnas i utskottets
betänkande 1999/2000:SkU2 med anledning av
regeringens proposition 1999/2000:2
Inkomstskattelagen.
Reservation beträffande beslutförhet i skattenämnd
har avgivits av m-, kd- och fp-ledamöterna i
utskottet.
Proposition 1999/2000:6
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1999/2000:6 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
7. lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,
8. lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617),
9. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
10. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontroll-uppgifter,
11. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda
regler för beskattning av inkomst från handelsbolag
i vissa fall,
12. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
13. lag om ändring i personuppgiftslagen
(1998:204),
14. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
15. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling
av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,
16. lag om ändring i lagen (1999:353) om
rättspsykiatriskt forsknings-register.
I propositionen föreslås att det i
kommunalskattelagen (1928:370) införs en möjlighet
att justera förmånsvärdet för miljöbilar ned till en
nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast
jämförbara bilar som drivs med endast bensin eller
dieselolja. En bil som drivs med exempelvis gas
eller dubblerade bränslesystem har i regel ett
väsentligt högre nybilspris än närmast jämförbara
bil av samma märke och årsmodell som drivs med
endast bensin eller dieselolja. Med nuvarande
bilförmånsregler medför detta att elbilar,
elhybridbilar och bilar som drivs med miljövänligare
drivmedel än endast bensin eller dieselolja
(miljöbilar) får ett högre förmånsvärde än deras
traditionella motsvarigheter, vilket försvårar
introduktionen av miljöbilar på marknaden. De
föreslagna ändringarna syftar till att utifrån
miljömässiga aspekter förbättra de nuvarande
reglerna för förmånsbeskattningen.
När det gäller ersättningar för arbete mellan
privatpersoner föreslås att en möjlighet införs för
parterna att träffa en överenskommelse om att
utbetalaren skall göra skatteavdrag och betala
arbetsgivaravgifter redan då ersättningen uppgår
till minst 1 000 kr under inkomståret. Dessutom
föreslås en särskild regel för skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter på ersättningar till gode män
och förvaltare. Förslagen avser att lösa de problem
som i dag finns kring skyldigheten att göra
skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter om
ersättningen överstiger 7 600 kr men inte uppgår
till 10 000 kr.
Propositionen innehåller också ett förslag om
ändring i beslutförhets-reglerna för skattenämnder.
Skattenämnderna föreslås vara beslutföra när
ordförande eller vice ordförande och tre övriga
ledamöter är närvarande. Skattenämnden föreslås
vidare vara beslutför med tre ledamöter, bland dem
ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om
utgången i ärendet. Förslaget syftar till att
begränsa de problem som uppkommer när samman-träden
med skattenämnd måste ställas in på grund av att
skattenämnden inte är beslutför.
I propositionen föreslås dessutom att statligt
grundavdrag vid inkomst-taxeringen också medges
registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan
och dess organisatoriska delar, med 15 000 kr.
Vidare föreslås att Svenska kyrkan även efter
relationsändringen med staten skall vara fri från
arvs- och gåvoskatt och att sådan skattefrihet - på
samma sätt som hittills - också skall gälla andra
trossamfund.
I propositionen föreslås de ändringar som föranleds
av att personer som inte är eller har varit
folkbokförda här i landet fr.o.m. den 1 januari 2000
skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer i
stället för personnummer.
De nya bestämmelserna föreslås tillämpas första
gången i fråga om förmånsbeskattning av miljöbilar
redan för beskattningsåret 1999 (2000 års taxering).
I fråga om grundavdrag för registrerade trossamfund
föreslås de nya bestämmelserna tillämpas första
gången vid 2001 års taxering.
I propositionen föreslås slutligen ett
förtydligande i lagen (1992:1643) om särskilda
regler för beskattning av inkomst från handelsbolag
i vissa fall. Den nya bestämmelsen, som med stöd av
undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen föreslås tillämpas med omedelbar
verkan, innebär att den som överlåter en
handelsbolagsandel alltid beskattas i inkomstslaget
näringsverksamhet om köpeskillingen beräknats på
grundval av handelsbolagets vinst e.d. för
avyttringsåret.
Proposition 1998/99:142
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:142 (lagförslag 2.5) bl.a. att
riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag
till ändring i punkt 20 d av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen (1928:370). Propositionen har i
denna del överlämnats av finansutskottet till
skatteutskottet (se bet. 1999/2000:FiU8).
Ändringen är en följd av att bestämmelserna i lagen
(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till
värdepappersfonder (fondförsäkrings-lagen)
inarbetats i försäkringsrörelselagen. Hänvisningen
till fondförsäk-ringslagen har ersatts av en
hänvisning till den försäkringsklass som avser
fondförsäkring.
Lagförslagen
Sedan lagförslag 2.1 i proposition 1999/2000:6 och
lagförslag 2.5 i proposition 1998/99:142
sammanfogats har lagförslagen den lydelse som
framgår av bilagan till detta betänkande.
Motionerna
1999/2000:Sk1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk2 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen avslår propositionens förslag om att
skattenämnder skall vara beslutföra med färre
ledamöter.
Utskottet
Beslutförhet i skattenämnd
Gällande ordning
En skattenämnd är beslutför när ordföranden eller
vice ordföranden och ytterligare fyra ledamöter är
närvarande (2 kap. 7 § taxeringslagen).
Propositionen
I propositionen föreslås att en skattenämnd skall
vara beslutför redan när tre ledamöter, utöver
ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande.
Nämnden skall vidare vara beslutför med tre
ledamöter - inklusive ordföranden eller vice
ordföranden - om de är överens om utgången i
ärendet. Skälet för att ändra beslutförhetsreglerna
på detta sätt är behovet att minska risken för att
sammanträden skall behöva ställas in på grund av att
för få ledamöter är tillstädes.
Motionerna
I motionerna Sk1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) och
Sk2 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Motionärerna accepterar
inte den begränsning av medborgarinflytandet som de
anser att regeringens förslag innebär. I stället
bör, menar de, andra effektiva vägar sökas för att
upprätthålla närvaron på sammanträdena.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller i och för sig med motionärerna om
att det är viktigt att i rimlig utsträckning
tillgodose allmänhetens intresse av insyn i
skattemyndig-heternas verksamhet. Det är bl.a.
därför det finns skattenämnder med
lekmannaledamöter, och givetvis bör även i
fortsättningen så många lekmannaledamöter delta i
beslutsfattandet att rimliga krav på insyn och
inflytande tillgodoses. Samtidigt måste man, som
regeringen framhåller, göra något åt problemet med
att sammanträden måste ställas in med kort varsel
därför att tillräckligt många lekmannaledamöter inte
infinner sig till sammanträdena.
Regeringens förslag till lösning bygger på ett
förslag i en promemoria om beslutförhet i
skattenämnd som tagits fram inom Finansdepartementet
och som såvitt nu är i fråga tillstyrkts av
flertalet tunga remissinstanser, bland dem Sveriges
Advokatsamfund som i detta sammanhang får anses
representera enskildas intressen. Förslaget innebär
att antalet lekmän vid handläggningen i skattenämnd
kommer att överensstämma med det antal nämndemän som
deltar vid handläggningen av bl.a. skattemål vid
länsrätt. Utskottet anser att förslaget utgör en
rimlig avvägning av å ena sidan kravet på
medborgerlig insyn och medborgerligt inflytande i
nämndernas verksamhet och å andra sidan behovet av
beslutförhetsregler som är så utformade att
nämnderna får praktiska möjligheter att bedriva sin
verksamhet effektivt och rationellt. Med det anförda
tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna Sk1 och Sk2.
Samordningsnummer
Gällande ordning
Enligt nya regler i folkbokföringslagen (1991:481) -
FBL - som träder i kraft den 1 januari 2000 får
personer som inte är folkbokförda här i landet
tilldelas s.k. samordningsnummer. Samordningsnumret
är i princip konstru-erat som ett personnummer, dvs.
dels ett sexsiffrigt tal som utgör födelse-tiden
adderat med talet 60 (härigenom utesluts alla
sifferkombinationer som skulle kunna förekomma i ett
äkta personnummer), dels ett tresiffrigt
individnummer - udda för män och jämnt för kvinnor -
samt en kontroll-siffra.
Samordningsnummer får enligt 5 §
folkbokföringsförordningen (1991:749) tilldelas med
anledning av registrering i skatteregister samt
vissa andra register. På flertalet områden där
samordningsnummer får tilldelas finns särskilda
författningar som reglerar vilka uppgifter
myndigheten får registrera. Till de registrerbara
uppgifterna enligt dessa författningar hör bl.a.
uppgift om personnummer men inte uppgift om
samordningsnummer.
På beskattningsområdet finns också bestämmelser om
att personnummer skall anges i deklarationer och
kontrolluppgifter, m.m. Motsvarande bestämmelser om
samordningsnummer saknas.
Propositionen
I propositionen föreslås att uppgift om
samordningsnummer skall få registreras i register
som förs av myndigheter inom vars verksamhetsområde
samordningsnummer får tilldelas. Samordningsnummer
skall vidare anges i deklarationer och andra
handlingar som lämnas till ledning för taxering m.m.
De nya bestämmelserna skall enligt förslaget träda i
kraft den 1 januari 2000.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om i vilka sammanhang
samordningsnummer skall få registreras är utskottet
av samma uppfattning som regeringen att det är
lämpligt att ändra bestämmelserna så att berörda
register också får innehålla uppgifter om
samordningsnummer. Vidare bör det införas
uttryckliga bestämmelser om att samordningsnummer i
förekommande fall skall anges i stället för
personnnummer i deklarationer och andra handlingar
som ges in till skattemyndigheten. Utskottet har
emellertid erfarit att det kan erbjuda vissa
svårigheter för bl.a. bankväsendet att tillämpa de
nya bestämmelserna om samordningsnummer på de
kontrolluppgifter som bankerna avlämnar redan från
och med kommande årsskifte, som också är ett
millennieskifte och därför uppställer särskilda
problem. Utskottet anser därför att tillämpningen av
de nya bestämmelserna såvitt avser kontrolluppgifter
bör anstå till den 1 januari 2001.
Övriga förslag
Propositionen
I övrigt innehåller propositionen en rad förslag om
ändrade bestämmelser på olika områden inom
skattesystemet där lagstiftningsåtgärder behöver
vidtas före årsskiftet. Förslagen innebär
sammanfattningsvis följande.
Förmånsbeskattningen av miljöbilar - som normalt är
dyra i inköp - skall kunna minskas till att motsvara
närmast jämförbara bensin- och dieseldrivna bilar.
När det gäller ersättningar mellan privatpersoner
föreslås införandet av en möjlighet att avtala om
att utbetalaren skall göra skatteavdrag och betala
arbetsgivaravgift då ersättningen uppgår till minst
1 000 kr under inkomst-året. Gäller utbetalningen
ersättning till god man eller förvaltare skall
utbetalaren alltid göra skatteavdrag och betala
arbetsgivaravgifter om ersättningen uppgår till
minst 1 000 kr under inkomståret.
Vidare förslås ett grundavdrag vid
inkomsttaxeringen på 15 000 kr för Svenska kyrkan
och dess organisatoriska delar samt andra
registrerade trossamfund. Dessa organisationer skall
också även i fortsättningen vara fria från arvs- och
gåvoskatt.
Ett annat förslag går ut på att uppskjuta
införandet av kontrolluppgifts-skyldigheten för
vissa options- och terminsaffärer, som enligt
tidigare beslut skulle börja tillämpas vid 2000 års
taxering. Genomförandet bör enligt regeringen anstå
till 2002 års taxering.
Slutligen föreslås förtydligande bestämmelser som
siktar på det fall där en tillkommande ersättning
utgår vid försäljning av andelar i ett handelsbolag
och storleken av denna ersättning är beräknad på
vinsten, omsättningen eller dylikt under
avyttringsåret. Tilläggsköpeskillingar av denna
karaktär skall enligt förslaget alltid beskattas i
inkomstslaget näringsverksamhet (och inte
inkomstslaget kapital). Avsikten är att den nya
regeln skall tillämpas retroaktivt från och med
dagen efter den dag då propositionen lämnades in
till riksdagen, dvs. från och med den 21 september
1999.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har såvitt avser nu behandlade delar av
propositionen inte funnit någon anledning till
erinran. Utskottet tillstyrker således propositionen
i dessa delar.
Författningstekniska frågor
I lagförslag 2.1 i proposition 1999/2000:6 föreslås
bl.a. en ändring i punkt 20 d av anvisningarna till
23 § kommunalskattelagen (1928:370), och ändringen
skall enligt förslaget träda i kraft den 31 december
1999 och tillämpas första gången vid 2000 års
taxering. En annan ändring i samma anvisningspunkt
föreslås i proposition 1998/99:142 som remitterats
till finansutskottet. Den sistnämnda ändringen har
dock föreslagits träda i kraft den 1 januari 2000.
Finansutskottet har överlämnat den föreslagna
ändringen i detta lagrum till skatteutskottet (se
bet. 1999/2000:FiU8) som sammanfogat de bägge
förslagen i den återgivning av lagtexten som
återfinns i bilagan till detta betänkande. I denna
sammanfogning har valts den lydelse av
ikraftträdandebestämmelsen som föreslås i
proposition 1999/2000:6 och som - som nyss nämnts -
innebär att ändringarna skall träda i kraft den 31
december 1999 och tillämpas första gången vid 2000
års taxering. Utskottet anser att den nya lagtexten
och ikraftträdandebestämmelsen bör utformas i
enlighet härmed.
I lagförslag 2.7 i proposition 1999/2000:6 föreslås
bl.a. en ändring i 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om
socialavgifter. En annan ändring i samma paragraf
och med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i
proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen.
Ändringarna bör enligt utskottet samordnas i
betänkan-det med anledning av den sistnämnda
propositionen (bet. 1999/2000:SkU2).
I lagförslag 2.10 i proposition 1999/2000:6
föreslås ändringar i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter. Dessa
ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.
Åtskilliga av ändringarna avser hänvisningar till
lagrum i kommunalskattelagen och lagen om statlig
inkomstskatt. Båda dessa lagar kommer emellertid
enligt förslag i proposition 1999/2000:2
Inkomstskattelagen att upphävas från och med den 1
januari 2000. För att undvika att ikraftträdandet av
de ändrade hänvisningarna sammanfaller i tiden med
att de lagrum som de hänvisar till upphävs anser
utskottet att ikraftträdandet av de ändringar som
föreslås i proposition 1999/2000:6 och som avser de
paragrafer som innehåller hänvisningar till
kommunalskattelagen och lagen om statlig
inkomstskatt bör ändras till den 31 december 1999.
Vidare bör ikraftträdandebestämmelserna i övrigt
justeras i enlighet med vad utskottet anfört ovan
med anledning av frågan om samordningsnummer.
Även lagförslag 2.11 - förslag till lag om ändring
i lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa
fall - gäller en lag som enligt förslag i
proposition 1999/2000:2 kommer att upphävas den 1
januari 2000. Den ändring i lagen som nu föreslås
bör därför träda i kraft den 31 december 1999.
Lagförslag 2.12 gäller skattebetalningslagen
(1997:483) och bl.a. föreslås en ändring i 5 kap. 3
§. En annan ändring i samma paragraf och med samma
ikraftträdandetidpunkt - den 1 januari 2000 -
föreslås i proposition 1999/2000:2
Inkomstskattelagen. De föreslagna ändringarna bör
samordnas i betänkandet 1999/2000:SkU2. Vidare bör
ikraftträdandetidpunkten såvitt avser en ändring i 9
kap. 2 § andra stycket 1 - som gäller en hänvisning
till vissa ställen i kommunalskattelagen - av samma
skäl som de ovan redovisade ändras till den 31
december 1999.
I övrigt har utskottet inga kommentarer till de
lagförslag som läggs fram i proposition 1999/2000:6.
Hemställan
1. beträffande beslutförhet i
skattenämnd
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Sk1 och
1999/2000:Sk2 godtar proposition 1999/2000:6 i
denna del,
res. (m, kd, fp)
2. beträffande samordningsnummer
att riksdagen med anledning av proposition
1999/2000:6 i denna del beslutar att
tillämpningen av bestämmelsen om
samordningsnummer beträffande kontrolluppgifter
skall anstå till den 1 januari 2001 och i övrigt
godtar propositionen,
3. beträffande propositionen i övrigt utom
lagförslagen
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:6 i dessa delar,
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:142 i
denna del och proposition 1999/2000:6 i denna
del samt till följd av vad utskottet ovan anfört
och hemställt antar de i bilagan till detta
betänkande återgivna förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
6. lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),
7. lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617),
8. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
9. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
Ikraftträdandebestämmelserna
-----------------------------------------------------
1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den 1 januari 2000. kraft såvitt avser 1 kap.
2 a § och 2 kap. 18 § den
1 januari 2000 och i
övrigt den 31 december
1999.
-----------------------------------------------------
2. De nya bestämmelserna 2. Den nya bestämmelsen
i 3 kap. 7 § tillämpas i 1 kap. 2 a § tillämpas
första gången vid 2000 beträffande kontroll-
års taxering. uppgifter m.m. enligt 3
kap. från och med den 1
januari 2001.
-----------------------------------------------------
3. Den nya bestämmelsen
i 3 kap. 7 § tillämpas
första gången vid 2000
års taxering.
-----------------------------------------------------
10. lag om ändring i lagen (1992:1643) om
särskilda regler för beskattning av inkomst från
handelsbolag i vissa fall med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
Ikraftträdandebestämmelsen
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft
Denna lag träder i kraft den 31 de-
den 1 janua-ri 2000 och cember 1999 och
tillämpas på över- tillämpas på över-
låtelser efter den 20 låtelser efter den 20
september 1999. september 1999.
-----------------------------------------------------
11. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med
dels den ändringen att 5 kap. 3 § utgår,
dels den ändringen att punkt 1 av
ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
Ikraftträdandebestämmelserna
-----------------------------------------------------
1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den 1 ja-nuari kraft såvitt avser 5 kap.
2000. 5 § den 1 januari 2000
och såvitt avser 9 kap. 2
§ den 31 december 1999.
-----------------------------------------------------
12. lag om ändring i personuppgiftslagen
(1998:204),
13. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålders-pension,
14. lag om ändring i lagen (1998:938) om
behandling av person-uppgifter om
totalförsvarspliktiga,
15. lag om ändring i lagen (1999:353) om
rättspsykiatriskt forsknings-register.
res. (m, kd, fp)
Stockholm den 16 november 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf
(m), Per Erik Granström (s), Per
Rosengren (v), Holger Gustafsson
(kd), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s),
Marie Engström (v), Yvonne Ruwaida
(mp), Johan Pehrson (fp), Margareta
Cederfelt (m), Per-Olof Svensson
(s), Desirée Pethrus Engström (kd),
Agne Hansson (c) och Bengt Niska
(s).
Reservation
1. Beslutförhet i skattenämnd (mom. 1 och 4
i motsvarande del)
Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och
Desirée Pethrus Engström (kd) har
dels anfört följande:
De nuvarande skattenämnderna inrättades i samband
med den reformering av taxeringsorganisationen som
genomfördes i början av 1990-talet. Den nya
organisationen innebar bl.a. att området för rena
tjänstemannabeslut vidgades och att beslut där
lekmän deltar - dvs. i skattenämnderna - inskränktes
till ärenden där det fanns ett särskilt behov av
insyn och inflytande för lekmän. I förarbetena till
reformen framhölls bl.a. vikten av att nämnderna
fick en allsidig sammansättning. En allsidig
sammansättning av nämnderna och en flexibel
organisation skulle tillförsäkras genom ett särskilt
s.k. "poolsystem" som innebar att de förtroendevalda
ledamöterna indelades till tjänstgöring enligt
särskilda tjänstgöringslistor. I förhållande till de
tidigare taxerings-nämnderna innebar dock den nya
organisationen en begränsning när det gällde
lekmännens medverkan i taxeringsbesluten, men
skatteutskottet ansåg att bl.a. effektivitetsskäl
talade för den nya ordningen (prop. 1989/90:74, bet.
1989/90:SkU32).
Mot denna bakgrund är det enligt vår mening viktigt
att medborgarnas inflytande i skattenämnderna inte
ytterligare tunnas ut. Den minskning av minsta
antalet lekmannaledamöter som enligt regeringens nu
lagda förslag skall behöva vara med för att en
skattenämnd skall vara beslutför innebär emellertid,
enligt vår uppfattning, just en sådan ytterligare
uttunning som medför att medborgarnas möjligheter
till insyn och inflytande blir alldeles för
begränsade. Man gör härigenom ett oacceptabelt
avsteg från de principer som var vägledande för 1990
års taxeringsreform. Risken ökar också för en
ensidig och olämplig sammansättning av nämnden vid
enskilda tillfällen. Om man gör beslutförheten vid
ett sammanträde där endast tre ledamöter inklusive
ordföranden (eller vice ordföranden) är närvarande
beroende av om nämnden är överens inom sig uppkommer
också frågan hur nämnden skall förfara om det visar
sig att nämnden kanske inte blir överens. Misstanken
kan uppkomma att enighet i sådana fall uppnås till
priset av ovidkommande hänsynstaganden för att
slippa skjuta upp ett ärende till ett nytt
sammanträde.
Liksom motionärerna bakom motionerna Sk1 och Sk2
anser vi alltså att det är viktigt att medborgarnas
insyn i och inflytande på skattenämndernas
verksamhet inte utarmas och att antalet lekmän i
skattenämnderna upprätthålls. Regeringen tillgriper
den bekvämaste utvägen när den föreslår att
problemet med vissa lekmannaledamöters bristande
närvaro skall lösas genom att man skall ge efter på
närvarokravet för beslutförhet. Regeringen och
skattemyndigheterna bör enligt vår uppfattning pröva
andra vägar för att upprätthålla närvaron på
sammanträdena. Vi avstyrker därför regeringens
förslag till ändring i taxeringslagen och
tillstyrker följaktligen motionerna Sk1 och Sk2.
dels under momenten 1 och 4 i motsvarande del
hemställt:
1. beträffande beslutförhet i skattenämnd
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk1 och
1999/2000:Sk2 avslår proposition 1999/2000:6 i
denna del,
4. beträffande lagförslagen såvitt avser
beslutförhet i skattenämnd
att riksdagen avslår det vid propositionen fogade
förslaget (lagförslag 2.9) till lag om ändring i
taxeringslagen (1990:324).