I betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna motionstiden 1999 som rör taxering,
skattebetalning och folkbokföring. Utskottet avstyr-
ker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats 20 reservationer (m, v,
kd, c, fp) och ett särskilt yttrande (m).
Motionerna
1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förbättrade
möjligheter att erhålla F-skattsedel.
1999/2000:Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar att avskaffa
skattetillägget för fel i momsredovisningen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om enklare F-
skatteregler.
1999/2000:Sk643 av Ola Karlsson och Lars Lindblad
(m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring att avbytarverksamhet klassas som
näringsverksamhet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring att F- och FA-skattsedel skall bli
enklare att erhålla,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om signaler till
allmänheten angående försörjningsalternativ.
1999/2000:Sk668 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om hur man effektivt skall nå fram till och beskatta
"non-filers",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att undersöka hur
skattemyndigheten kan bli ännu mer effektiv i kampen
mot ekonomisk brottslighet.
1999/2000:Sk673 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp,m,kd,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
begränsning av möjligheten att efter viss tid ta ut
dröjsmålsränta i skattemål.
1999/2000:Sk677 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,kd,c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
införa en förenklad bokföring och deklaration för de
minsta företagen.
1999/2000:Sk682 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,kd,c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
alla skattskyldiga som så önskar tilldelas F-
skattsedel utan annan prövning än om näringsförbud
föreligger.
1999/2000:Sk694 av Cristina Husmark Pehrsson (m)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inbetalning av
källskatt och arbetsgivaravgift,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en second opinion
vid avslag av F-skattsedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att koppla
utbildning och ansökan av F-skattsedel.
1999/2000:Sk696 av Anne-Katrine Dunker och Ewa
Thalén Finné (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förenklade rutiner.
1999/2000:Sk700 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en utredning
eller översyn bör genomföras för att pröva införande
av licensavgifter.
1999/2000:Sk706 av Henrik Westman och Patrik
Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införande av schablonskatt.
1999/2000:Sk735 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta fakturadatum vara
styrande för såväl avsändare som mottagare vid
momsredovisning till skattemyndighet.
1999/2000:Sk736 av Holger Gustafsson och Kenneth
Lantz (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att minska såväl de internationella som de
nationella incitamenten till skattebrott.
1999/2000:Sk758 av Ola Karlsson och Lars Björkman
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändringar av
skattereglerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om regelverkets
utformning.
1999/2000:Sk801 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att från den 1 januari
2000 återinföra tidigare regler avseende
tredjemanskontroll, revision under löpande period,
underrättelse om revision, föreläggande,
tredjemansföreläggande och tullagen i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattetillägg,
3. att riksdagen beslutar att avskaffa
skattetillägg från den 1 januari 2000 när det är
fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som
indirekt skatt i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Sk802 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift
om sina totala lönekostnader.
1999/2000:Sk803 av Britt-Marie Lindkvist och
Christina Nenes (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten för skattemyndigheten att
kunna avkräva legitimation vid kontroll av dem som
bedriver torg- och marknadshandel.
1999/2000:Sk804 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om enklare regler för
erhållande av F-skattsedel.
1999/2000:Sk805 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag som gör det lättare att erhålla F-skatt-
sedel.
1999/2000:Sk806 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att synliggöra skatter och
arbetsgivaravgifter.
1999/2000:Sk807 av Marie Engström m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en snabbutredning av
granskningssituationen på skattemyndigheterna,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag i
enlighet med vad i motionen anförts om arbetsgivares
skyldighet att medverka vid betalning av kvarstående
skatt,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i
enlighet med vad i motionen anförts om betalningstid
för kvarskatt.
1999/2000:Sk810 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om återbetalning
av skattemedel.
1999/2000:Sk811 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att det måste
vara enklare att erhålla F-skattsedel.
1999/2000:Sk812 av Per Rosengren och Marie Engström
(v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring som i motionen anförts om
rätt till legitimationskontroll vid revisioner.
1999/2000:Sk813 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en översyn av skatterevisionen.
1999/2000:Sk817 av Marie Engström och Per Rosengren
(v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av lagstiftningen på
kontrolluppgiftsområdet.
1999/2000:Sk821 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattenämndernas
sammansättning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ompröva
skattenämndernas funktion i den framtida skattepro-
cessen.
1999/2000:Sk822 av Carin Lundberg och Sven-Erik
Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontrolluppgiftsskyldighet även för
inlösen.
1999/2000:Sk824 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om redovisning till
riksdagen om utvärdering av de nya skatte-
brottsenheterna.
1999/2000:Sk901 av Roy Hansson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till översyn
av bosättningsbegreppet för dem som tjänstgör
utomlands för Svenska kyrkan eller annat trossamfund
samt biståndsorganisationer i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:Sk902 av Rune Berglund och Berit Andnor
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att se
över lagen om folkbokföring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utreda frågan om
folkbokföringsdagen.
1999/2000:Ju805 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att se
över skattelagstiftningen för de små företagen.
1999/2000:Sf615 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lättnader för
småföretagare och enkla regler om F-skattsedel.
1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätt att vara
mantalsskriven på hemorten under studietiden.
1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m,kd,fp)
vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förenklad självdeklaration för egenföretagare i
enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändrade regler för skattetillägg för fel i
momsredovisningen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om slopande av
straffavgiften vid för sent inlämnad deklaration.
1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utfärdande av
F-skattsedel,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
momsredovisning.
1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förenklad möjlighet
för blivande egenföretagare att få ut en F-
skattsedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att preliminär F-
skatt bör betalas ut efter faktiskt intjänad inkomst
för månaden före,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av en s.k.
förenklad företagardeklaration,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatteredovisning
och skatteinbetalning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om slopande av
skattetillägget för periodiseringsfel i momsredovis-
ningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av
servicecheckar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändrad tid för
momsinbetalning.
1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att F-skatten bör
sättas upp till 100 % av föregående års skatt,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om automatisk
registrering hos Patent- och registreringsverket när
ansökan om F-skattsedel sker.
1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari
yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en förenklad
självdeklaration för egenföretagare,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om F-skattsedel
till alla,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om starta-eget-
lotsar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om starta-eget-
paket.
1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att alla som
vill skall få F-skattsedel,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en förenkling
av det regelverk som omgärdar företagande.
Utskottet
Förenklingar för företagare: utfärdande av
F-skattsedel och startande av företag
Bakgrund
Den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet.
1991/92:SkU29) infördes i förenklande syfte nya
regler för skatteavdrag och betalning av
socialavgifter vid utbetalning av ersättning för
arbete. Ändringen innebar att skyldigheten att göra
skatteavdrag och betala socialavgifter knöts till
vilken typ av skattsedel på preliminär skatt
mottagaren har. En ny skattsedel på preliminär skatt
för företagare - en F-skattsedel - infördes. En F-
skattsedel fick utfärdas för den som bedrev
näringsverksamhet eller som kunde antas komma att
bedriva sådan verksamhet.
Den som för ett arbete anlitar någon som har en F-
skattsedel är inte skyldig att göra skatteavdrag
eller att betala arbetsgivaravgifter. Skattsedeln
avgör däremot inte vilket inkomstslag en viss
ersättning skall hänföras till vid taxeringen.
Skattsedeln avgör heller inte det arbetsrättsliga
förhållandet.
Den 1 januari 1998 ändrades skattebetalningslagens
regler om utfärdande av F-skattsedel för att
underlätta för egenföretagare i ett inledningsskede
(prop. 1997/98:33, bet. 1997/98:SkU9). Avsikten var
att bedömningarna skulle bli mer generösa och enligt
den gällande lydelsen får en F-skattsedel utfärdas
för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt
att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida
det inte finns skälig anledning att anta att
näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att
bedrivas. Genom ändringen har bevisbördan kastats om
och det är inte längre den skattskyldige som skall
visa att det är fråga om näringsverksamhet utan
skattemyndigheten som får visa att det inte är sådan
verksamhet.
Riksskatteverket (RSV) har i en rapport (1998:4)
föreslagit att begreppet näringsverksamhet vidgas
till att omfatta personer som, utan att vara inord-
nade i respektive uppdragsgivares verksamhet, riktar
sig till ett flertal uppdragsgivare och har en
affärsidé som innebär aktivt sökande av uppdrag på
den allmänna marknaden genom annonsering o.d.
Utvidgningen föreslogs ske genom att begreppet
"självständigt bedriven förvärvsverksamhet" ändrades
till "med viss grad av självständigt bedriven
förvärvsverksamhet". Enligt rapporten borde, oavsett
om förslaget genomfördes eller inte, utbildningen av
handläggare av F-skattefrågor ses över för att
åstadkomma en snabb, korrekt och enhetlig bedömning
av ansökningarna.
I budgetpropositionen för 1999 (volym 1, avsnitt 8
Skattefrågor, s. 143) redovisade regeringen sin
bedömning att definitionen av näringsverksamhet inte
bör ändras. De genomförda reformerna avseende
förutsättningarna för utfärdande av F-skattsedel
respektive förhandsbesked i taxeringsfrågor och de
utbildningsinsatser som RSV föreslagit ansåg
regeringen sammantaget resultera i en enhetlig och
kompetent handläggning. I propositionen redovisades
också att flera remissinstanser framhållit att de
tillämpningsproblem som iakttagits inte har sin
grund i lagtextens utformning. Även med en ändrad
lagtext skulle en prövning behöva göras av
omständigheterna i det enskilda fallet.
Motionerna
Ett flertal motioner behandlar frågan om att det bör
bli lättare att starta företag. Motionärerna anser
att reglerna för tilldelning av F-skattsedel och
särskilt skattemyndigheternas bedömningar av vad som
skall anses vara näringsverksamhet inte är
tillräckligt generösa. I några motioner påtalas att
skattemyndigheternas handläggningstider i F-
skatteärenden är för lång.
I Moderaternas kommittémotion Sk326 yrkande 14 av
Carl Fredrik Graf m.fl. föreslås att
etableringsfrihet skall råda och att i princip alla
som ansöker om en F-skattsedel också skall erhålla
en sådan. Samma innebörd har motionerna Sk804 av
Göte Jonsson (m) och Sk805 av Ingvar Eriksson och
Ola Sundell (m).
I motion Sk643 yrkandena 1-3 av Ola Karlsson och
Lars Lindblad (m) begärs att regeringen skall
återkomma med ett förslag till regeländring så att
avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet och
att F- och FA-skattsedel skall bli enklare att
erhålla. Motionärerna önskar slutligen ett
tillkännagivande till regeringen om att
skattemyndigheternas hantering av personer som
försöker klara sin försörjning genom egen verksamhet
lätt kan ge allmänheten en signal om att a-kassa och
arbetslöshet är en bättre verksamhet än eget
företagande.
I motion Sk694 yrkande 3 av Cristina Husmark
Pehrsson (m) föreslås att i de fall
skattemyndigheten avser att avslå en ansökan om F-
skattsedel det skall vara möjligt att få en second
opinion av en annan part, t.ex. ALMI. Motionärerna
vill också koppla samman utbildning och ansökan av
F-skattsedel (yrkande 4).
I Kristdemokraternas partimotion N384 yrkande 12 av
Alf Svensson m.fl. understryks vikten av att
klimatet för småföretagare blir bättre bl.a. genom
att reglerna blir färre och enklare.
I Centerpartiets kommittémotion N387 yrkande 8 av
Eskil Erlandsson m.fl. föreslås förenklade
myndighetskontakter för företagare genom att en
ansökan om F-skattsedel automatiskt skall kunna
medföra registrering av företaget hos Patent- och
registreringsverket (PRV). Birgitta Carlsson m.fl.
(c) i motion Sk811 framhåller att de nuvarande
reglerna för F-skattsedel tillämpas alltför
restriktivt och hindrar framväxten av nya företag
och jobb.
I Folkpartiets partimotion A807 yrkande 18 av Lars
Leijonborg m.fl. föreslås att alla som vill skall få
F-skattsedel. I kommittémotion Sk327 yrkande 15 av
Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) och i motion
N386 yrkande 1 (fp) av samma motionärer anförs bl.a.
att begreppet näringsverksamhet tolkas alltför snävt
och godtyckligt samt att handläggningstiden är för
lång.
I motion A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) föreslås,
förutom att alla som vill skall tilldelas F-
skattsedel (yrkande 14), ett system med "Starta-
eget-lotsar" (yrkande 15) och "Starta-eget-paket"
för blivande företagare (yrkande 16).
Ana Maria Narti (fp) anför i motion Sf615 yrkande 4
att lättnader för småföretagare och förenklingar när
det gäller tilldelning av F-skattsedel har en
särskild betydelse för invandrarbefolkningen.
Frågan om tilldelning av F-skattsedel aktualiseras
slutligen i flerpartimotion Sk682 av Kenth Skårvik
m.fl. (fp, m, kd, c). Motionärerna anser att de nya
reglerna inte infriat förhoppningarna och att det
fortfarande är förknippat med betydande besvär och
osäkerhet att ansöka om F-skattsedel. Motionärerna
anser att F-skattsedel skall tilldelas sökande utan
annan prövning än om näringsförbud föreligger.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill till att börja med framhålla att
förutsättningarna för att starta nya företag i
Sverige på det hela taget är mycket goda. Frågor om
regelförenklingar och om insatser för information
till nya företagare är som utskottet redogjort för
vid åtskilliga tillfällen (se bet. 1998/99:SkU9) väl
uppmärksammade inom Regeringskansliet och inom
skatteförvaltningen.
De nu gällande reglerna om tilldelning av F-
skattsedel har genom den senaste ändringen utvidgats
så att alla som bedriver eller avser att bedriva
näringsverksamhet har möjlighet att få en sådan
skattsedel. År 1998 var antalet ansökningar om F-
skattsedel drygt 74 000. Av dessa avslogs endast
drygt 600, dvs. mindre än 1 %, på den grunden att
näringsverksamhet inte ansågs bedrivas. Behovet som
framförs i motionerna om ytterligare utvidgningar av
de aktuella reglerna förefaller mot den bakgrunden
överdrivet. Enligt utskottets uppfattning skulle det
föra för långt om alla som begär det automatiskt
skulle tilldelas en F-skattsedel. Redan med de sedan
1998 gällande reglerna för tilldelning av F-
skattsedlar kan man räkna med att ett ökande antal
skattskyldiga kommer att få F-skattsedel trots att
inkomsten av verksamheten vid taxeringen befinns
vara inkomst av tjänst. Detta kan få negativa
konsekvenser vid beskattningen som de berörda F-
skattsedelinnehavarna inte har räknat med. En
ytterligare uppluckring av systemet skulle öka
problemet. Risken för missbruk talar också starkt
för att prövningen om den som söker en F-skattsedel
är näringsidkare inte får bli alltför summarisk. I
det sammanhanget vill utskottet också erinra om att
Branschsaneringsutredningen i sitt huvudbetänkande
(SOU 1997:111) Branschsanering och andra metoder mot
ekobrott föreslagit en skärpning när det gäller F-
skattsedel för den som bedriver verksamhet i vissa
branscher samt att skatteavdrag alltid skall göras
från ersättningar till underentreprenörer vid vissa
arbeten, dvs. även om mottagaren har en F-
skattsedel.
Det är givetvis viktigt att skattemyndigheternas
handläggning av ärenden om F-skattsedlar inte i
onödan drar ut på tiden. Enligt en redovisning från
RSV förefaller handläggningstiderna av de aktuella
ärendena i allmänhet vara rimliga. Det ankommer på
myndigheterna att följa denna typ av frågor och
något uttalande av riksdagen behövs därför inte.
Utskottet vill avslutningsvis peka på att det
enligt en redovisning som lämnats av RSV har inletts
en sådan försöksverksamhet som föreslås i motion
N387 yrkande 8 med förenklade myndighetskontakter
mellan RSV och PRV.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga
motioner i berörda delar.
Förenklingar för företagare: bokföring,
deklaration och andra skatteregler
Motionerna
I flera motioner berörs regelverkets komplexitet och
behovet av förenklingar främst för små och
medelstora företag.
I motion Sk677 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd,
c) skisserar motionärerna ett system med förenklad
bokföring och deklaration för de minsta företagen i
syfte att stimulera nyföretagandet. Även i
motionerna N273 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl.
(m, kd, fp), N386 yrkande 4 av Johan Pehrson och
Karin Pilsäter (fp) och A230 yrkande 13 av Elver
Jonsson m.fl. (fp) anförs att reglerna för
småföretagarnas redovisning, bokslut och deklaration
bör göras så enkla att flertalet egenföretagare kan
klara sig utan kostsam hjälp utifrån.
I motion Sk696 yrkande 3 av Anne-Katrine Dunker och
Ewa Thalén Finné (m) förordas förenklade rutiner för
företagare eftersom små och medelstora företag som
saknar juridisk och administrativ kompetens har
svårt att överblicka och klara av gällande
regelverk. I motion A807 yrkande 19 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) påtalas behovet av en rejäl
rensning i regelverket kring företagandet.
I motion Sk758 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson
och Lars Björkman (m) slutligen framhålls att den
krångliga lagstiftningen och den osmidiga hante-
ringen från myndigheternas sida försämrar
företagsklimatet. Motionärerna vill att
skattelagarna och myndigheternas arbete utformas
från ett företagarperspektiv.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet framhållit ovan är frågor om
regelförenklingar för företagare redan väl
uppmärksammade.
Regeringen tillkallade i oktober 1996
Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) som enligt
direktiven (dir. 1996:78) skall utreda införandet av
ett förenklat deklarations- och
redovisningsförfarande för de allra minsta företagen
i fråga om inkomsttaxering och redovisning av
mervärdesskatt. Uppdraget utvidgades i januari 1998
(dir. 1998:4) till att omfatta utredning om
införandet av ett förenklat deklarations- och
redovisningsförfarande för inkomsttaxering och
redovisning enligt redovisningslagstiftningen för
mindre tjänsteföretag som bedrivs som enskild
näringsverksamhet.
Utredningen har avlämnat betänkandena (SOU
1997:178) Enskilda näringsidkare - översyn av
skattereglerna och (SOU 1999:28) Kontantmetod för
småföretagare. Förslagen bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Utredningen beräknas avsluta sitt
arbete under innevarande år.
Utskottet erinrar också om att riksdagen har
uppdragit åt regeringen (se bet. 1998/99:NU6) att
lämna en årlig redogörelse om
regelförenklingsarbetet samt att formulera ett mål
för arbetet. Regeringen har också fått i uppdrag att
göra en avstämning mot Småföretagsdelegationens
samtliga förslag. En redogörelse lämnades senast i
budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1, volym 1, s.
174, volym 11, utg.omr. 24, s. 15-17 jämte bilaga).
Under de senaste åren har RSV prioriterat att
offensivt bedriva förenklingsarbetet avseende mindre
företag. RSV har bl.a. under slutet av 1999 beslutat
(dnr 10407-99/830) genomföra en förstudie och ta
fram underlag för beslut om en omfattande utredning
kring möjligheten att starkt schablonisera
företagsbeskattningen för mindre företag. För att
göra det lättare för de minsta företagen att
deklarera har RSV vidare på sin hemsida www.rsv.se
lagt ut interaktiva deklarationsblanketter, där
småföretag som inte behöver göra årsbokslut får
hjälp att fylla i vissa blanketter.
Då något tillkännagivande från riksdagen inte är
motiverat avstyrker utskottet samtliga motioner i
berörda delar.
Beräkning av F-skatt
Bakgrund
En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare
B-skatt), som innebär att sådana skatter skall
debiteras med utgångspunkt från den senast debite-
rade slutliga skatten, infördes redan år 1954. För
närvarande gäller enligt skattebetalningslagen
(1997:483) att preliminär F-skatt skall tas ut med
ett belopp motsvarande 110 % av den slutliga skatt
som påförts den skattskyldige året före inkomståret.
Understiger den slutliga skatten den ursprungligen
debiterade F-skatten skall preliminär skatt i
stället tas ut med 105 %.
Motionerna
I motion N386 yrkande 3 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) föreslås att preliminär F-skatt bör
betalas med utgångspunkt i faktiskt intjänad inkomst
för månaden före inbetalningen och i motion N387
yrkande 7 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) föreslås att
F-skatten bör sättas till 100 % av föregående års
skatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även i andra sammanhang (se bet.
1998/99:SkU9 och bet. 1996/97:SkU23) framhållit att
schablonuppräkningen vid debiteringen av F-skatt
innebär en förenklad och arbetsbesparande hantering.
Utskottet gör vidare bedömningen att den förväntade
ekonomiska utvecklingen inte är sådan att det finns
anledning att ändra procentsatserna för uttaget.
Utskottet avstyrker därför motionerna N386 och N387
i berörda delar.
Servicecheckar
Motionen
I motion N386 yrkande 7 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) anförs att det är svårt för den
enskilde att veta vilka regler som gäller för
redovisning av privata tjänster. Motionärerna
förespråkar att det inrättas ett system med
servicecheckar som metod för att betala lön och
skatter till någon annan.
Utskottets ställningstagande
Regeringen gav under hösten 1999 RSV i uppdrag att
analysera möjligheterna till förenklingar vid
privata tjänster. RSV:s promemoria Förenklad
skattedeklaration innehåller bl.a. ett förslag som
innebär att när en fysisk person betalat ut
ersättning för arbete till en annan fysisk person,
skall avdragen skatt och arbetsgivaravgifter kunna
redovisas i en förenklad skattedeklaration. Genom
att lämna den förenklade skattedeklarationen har
uppdragsgivaren även fullgjort sin
kontrolluppgiftsskyldighet. Promemorian är för
närvarande ute på remiss.
Utskottet anser att ett tillkännagivande till
regeringen i frågan inte behövs och avstyrker därför
motion N386 i ifrågavarande del.
I motion Sk813 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) uttalar motionärerna sin oro över
utvecklingen på skatterevisionens område och
förordar en skyndsam översyn där såväl
omprioriteringar som tillförande av nya resurser bör
kunna komma i fråga.
Skattebrottsenheternas verksamhet tas upp i motion
Sk824 yrkande 1 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp). Motionärerna begär att regeringen skyndsamt
redovisar resultatet av en utvärdering av de nya
skattebrottsenheterna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i budgetsammanhang ofta betonat vikten
av att skattemyndigheterna har tillräckliga resurser
för kontrollverksamheten. Liksom motionärerna i
motion Sk813 har utskottet tagit fasta på signaler
om att kontrollverksamheten inte har kunnat
upprätthållas till följd av att besparingar och
personalindragningar inte i tillräcklig omfattning
har kunnat mötas med rationaliseringar och
effektiviseringar. Efter utskottets hemställan har
riksdagen (1999/2000:SkU1y respektive bet.
1999/2000:SkU1) uttalat att regeringen bör göra en
grundlig analys av bl.a. skatteförvaltningens
långsiktiga resursbehov och kontrollverksamhetens
avvägning. Regeringen har aviserat sin avsikt att
återkomma i frågan i årets vårproposition.
Beträffande skattebrottsenheterna uttalade
utskottet (bet. 1997/98:SkU10) när verksamheten
startade att man kunde förutsätta att regeringen
fortlöpande följde erfarenheterna av den nya
organisationen. När frågan senast var aktuell (se
bet. 1998/99:SkU9) utgick utskottet från att
regeringen utan särskilt tillkännagivande från
riksdagen i lämpligt sammanhang redovisar
erfarenheterna från verksamheten. Utskottet
vidhåller denna uppfattning.
Utskottet avstyrker här behandlade motioner i
berörda delar i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Åtgärder mot skattebrottslighet
Motionerna
Motion Sk668 yrkande 1 och 2 av Kenneth Lantz (kd)
behandlar problemet hur man skall komma till rätta
med skattesmitare som inte har känd adress, bostad
eller verksamhetsplats i Sverige, s.k. non-filers.
Motionären föreslår att regeringen dels skall utreda
hur man effektivt skall nå fram till och beskatta
sådan verksamhet, dels undersöka hur
skattemyndigheten kan bli ännu mer effektiv i kampen
mot ekonomisk brottslighet i allmänhet.
I motion Sk736 av Holger Gustafsson och Kenneth
Lantz (kd) anförs att det behövs en skattereform för
att komma till rätta med problem som uppstått genom
modern IT-teknik, den ökande internationaliseringen
och den ökande benägenheten till skattebrott.
Motionärerna föreslår att en utredning ser över hur
man skall kunna minska de nationella och
internationella incitamenten till skattebrott.
I motion Sk700 av Ingemar Josefsson (s) anförs att
den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och
växande hot mot samhället. Motionären förespråkar
därför att man undersöker om
Branschsaneringsutredningens förslag med
licensavgifter som ett första steg försöksvis kan
införas i t.ex. torghandeln. Samma tankegångar
framförs i motion Sk706 av Henrik Westman och Patrik
Norinder (m) som föreslår att det införs
schablonskatt för att komma till rätta med fusket
inom flera branscher.
I två motioner föreslås utökade befogenheter för
skattemyndigheterna för att effektivisera
skattekontrollen. I motion Sk803 av Britt-Marie
Lindkvist och Christina Nenes (s) föreslås att
skattemyndigheterna skall få möjlighet att avkräva
legitimation vid kontroll av dem som bedriver torg-
och marknadshandel. I motion Sk812 av Per Rosengren
och Marie Engström (v) anförs att en av orsakerna
till att myndigheterna inte kommer åt skatteundan-
dragandet bl.a. är att de saknar tillräckliga
befogenheter i samband med revisioner. I motionen
föreslås att skatterevisorerna skall ha rätt att
utföra legitimationskontroller vid revisioner.
Som ett led i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten föreslås i motion Ju805 yrkande 1 av
Mikael Oscarsson (kd) att skattelagstiftningen för
de små företagen ses över eftersom regelverket är
anpassat till storföretag.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet med instämmande av riksdagen i olika
sammanhang anfört är skattebrottsligheten ett mycket
allvarligt problem som måste bekämpas med stor
kraft. Denna brottslighet undergräver skattemoralen
och hotar därigenom solidariteten i samhället.
Utskottet har således samma grundinställning som
motionärerna. Bekämpningen av skattefusk är en
prioriterad uppgift inom skatteförvaltningen och -
som framgått av föregående avsnitt - lade utskottet
vid den senaste budgetberedningen (bet.
1999/2000:FiU1, SkU1y) stor vikt vid att bl.a.
skattemyndigheterna har tillräckliga resurser för
verksamheten.
Skattefusk är en del av en vidare ekonomisk
brottslighet som måste bekämpas på bred front. Det
finns säkert skäl att, som motionärerna föreslår,
förutom ökade ekonomiska resurser till myndigheterna
också överväga olika förändringar i regelsystemen
för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra
ekonomisk brottslighet. Frågan har hög prioritet och
regeringen beslutade med hörande av riksdagen i
april 1995 om en samlad strategi mot den ekonomiska
brottsligheten. I strategin slås fast som ett
övergripande mål att påtagligt minska den ekonomiska
brottsligheten genom åtgärder som innebär en kraftig
förstärkning av samhällets samlade insatser mot
sådan kriminalitet. För att genomföra dessa mål
redovisades ett brett åtgärdsprogram som omfattade
bl.a. förstärkt skattekontroll och förenklad
skattelagstiftning och en rad andra åtgärder. För
att underlätta arbetet inrättades en arbetsgrupp
inom Regeringskansliet (regeringens
ekobrottsberedning) bestående av tjänstemän från
flera departement. Regeringen redovisar varje år
läget beträffande den ekonomiska brottsligheten i en
skrivelse till riksdagen - senast i skrivelse
1999/2000:22 som beretts av justitieutskottet (se
bet. 1999/2000:
JuU5).
När de gäller de konkreta förslag som framförs i
motionerna Sk700, Sk706 respektive Sk803 och Sk812
om införande av licensavgifter/schablonskatt i vissa
branscher respektive legitimationskontroll vid
revisioner och i torghandeln vill utskottet anföra
följande. Som redovisas i motionerna har förslag om
s.k. licensavgifter lagts fram av
Branschsaneringsutredningen (Ju 1995:11).
Utredningens förslag bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit har
remissinstanserna varit övervägande negativa till
förslaget om licensavgifter. Kritiken avser bl.a.
att förslaget inte får någon egentlig effekt på
skatteundandragandet eftersom man kan förvänta sig
en anpassning i de branscher där fusk förekommer så
att miniminivån också blir ett tak för
skatteinbetalningarna. Systemet anses vidare
krångligt eftersom det skall fungera parallellt med
det ordinarie skattesystemet och förutsätter ett
avräkningsförfarande. Slutligen har kritik riktats
mot att hela branscher pekas ut som skattefuskare
vilket naturligtvis drabbar även seriösa företagare
inom branschen. Utskottet kan mot bakgrund av det
anförda inte ställa sig bakom motionärens krav på
ett tillkännagivande av riksdagen i frågan.
Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04) föreslog att
skattemyndigheten i samband med skattekontroll i
verksamhetslokaler skulle få befogenhet att begära
legitimation av personer på platsen. Förslaget mötte
invändningar från vissa remissinstanser och
regeringen (prop. 1997/98:100) ansåg att förslaget
var alltför långtgående. Utskottet hade samma
uppfattning (bet. 1997/98:SkU28) och avslog vid
detta tillfälle ett motsvarande motionsyrkande som
det nu aktuella. I samma lagstiftningsärende (prop.
1997/98:100) infördes en lagstiftning som reglerar
skattemyndighetens befogenheter vid kontroll av
torg- och marknadshandeln. Utskottet delade även i
detta fall regeringens uppfattning att det skulle
föra för långt att införa legitimationskrav för den
som ägnar sig åt torg- och marknadshandel. Utskottet
har alltjämt samma uppfattning i
legitimationsfrågan.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga
motioner i berörda delar.
Revisionsregler, skattetillägg
Bakgrund
Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet. SkU23)
ändrades revisionsreglerna för att effektivisera
skattekontrollen. Ändringen som grundade sig på
Skatteflyktskommitténs betänkande (SOU 1996:79)
Översyn av revisionsreglerna innebar att revision
kan ske för löpande period och hos tredje man.
Vidare får kassakontroll, lagerinventering och
liknande fysisk kontroll företas i form av s.k.
överraskningsrevisioner. Reglerna för tullrevision
ändrades på motsvarande sätt.
Motionerna
I motion Sk801 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) föreslås av integritets- och rättssäkerhetsskäl
att riksdagen skall besluta att från den 1 januari
2000 återinföra de regler om skatterevision som
gällde före lagändringen 1997. Det gäller reglerna
om tredjemanskontroll, revision under löpande
period, underrättelse om revision, föreläggande och
tredjemansföreläggande. Enligt motionen skall
reglerna om tullrevision utformas på samma sätt som
reglerna om skatterevision. Det innebär att
tredjemansrevision, revision under löpande år och
överraskningsrevisioner inte skall få förekomma vid
tullrevision. Motionärerna föreslår också (yrkandena
2 och 3) att riksdagen i avvaktan på den pågående
skattetilläggsutredningen skall besluta att från den
1 januari 2000 avskaffa skattetillägg när det gäller
periodiseringsfel avseende både direkt och indirekt
skatt.
Även i motionerna Sk327 yrkande 13 och N386 yrkande
6 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) framförs
krav på att skattetillägget avskaffas för
periodiseringsfel i momsredovisningen. Samma krav
framställs slutligen i motion N273 yrkande 7 av Per
Westerberg m.fl. (m, kd, fp) i de fall periodi-
seringsfelen inte varit till statens nackdel.
Utskottets ställningstagande
I samband med behandlingen av det förslag som ledde
till att den nu gällande ordningen för revision
antogs betonade skatteutskottet både den
skattskyldiges rimliga krav på rättssäkerhet och
integritet och att skattemyndigheterna fick lämpliga
resurser, befogenheter och kontrollinstrument till
sitt förfogande. Utskottet ansåg vidare att av
effektivitetsskäl möjligheten till
tredjemansrevision borde återinföras. Vid misstanke
om skalbolagstransaktioner och bolagsplundringar
borde enligt utskottet skattemyndigheterna kunna
säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms
eller säljs till en s.k. målvakt.
Skattemyndigheterna borde också kunna göra
iakttagelser av aktuella förhållanden i
svårkontrollerad affärsverksamhet som riktar sig
till enskilda konsumenter och där kvitto inte
efterfrågas. Dessa omständigheter talade enligt
utskottet för att skattemyndigheterna även borde få
en möjlighet att företa revision av löpande period.
Slutligen ansåg utskottet att s.k. över-
raskningsrevisioner måste kunna tillgripas i vissa
särskilda fall, t.ex. för kassakontroll,
lagerinventering och liknande. Utskottets
bedömningar står sig alltjämt och utskottet
avstyrker motion Sk801 i motsvarande del.
Skattetilläggsutredningen (Fi 1998:07) som för
närvarande ser över skattetilläggsinstitutet
beräknas slutföra sitt arbete vid utgången av år
2000. Utskottet anser inte att det är lämpligt att
föregripa utredningens arbete och avstyrker
motionerna Sk801, Sk327, N273 och N386 i motsvarande
delar.
Uppgifter om skatt på lönebesked
Motionerna
I syfte att synliggöra det totala skattetrycket
föreslås i motion Sk802 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) att statsanställda på sina lönebesked
skall få uppgift om de totala lönekostnaderna.
I motion Sk806 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell
(m) anförs att enskilda löntagare har en självklar
rätt att få alla skatter öppet redovisade på löne-
besked och inkomstuppgifter.
Utskottets ställningstagande
Det står givetvis arbetsgivare fritt att som en
frivillig serviceåtgärd till de anställda lämna
information av ifrågavarande slag på lönebeskeden.
Enligt vad utskottet känner till är en sådan ordning
också vanligt förekommande. Utskottet vidhåller (se
bet. 1998/99:SkU9) dock uppfattningen att det inte
finns någon anledning att införa ett obligatoriskt
uppgiftslämnande för arbetsgivarna, vare sig de är
offentliga eller privata, och belasta dem med det
merarbete och kostnader ett sådant uppgiftslämnande
medför. Strävandena bör tvärtom vara att så långt
möjligt begränsa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk802
och Sk806.
Två motioner tar upp brister i lagstiftningen när
det gäller bankers och fondbolags skyldigheter i
kontrolluppgiftshänseende beträffande utländska
värdepappersfonder.
I motion Sk817 av Marie Engström och Per Rosengren
(v) föreslås en översyn av lagstiftningen på
kontrolluppgiftsområdet och i motion Sk822 av Carin
Lundberg och Sven-Erik Österberg (s) föreslås en
lagändring innebärande kontrolluppgiftsskyldighet
även vid inlösen av andelar i utlandsregistrerad
värdepappersfond samt vid inlösen av
aktieindexobligationer.
Utskottets ställningstagande
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande
Skattekontrollutredningens förslag (SOU 1998:12) om
att kontrolluppgift skall lämnas om utdelning och
innehav på andel i utländsk värdepappersfond av den
som betalat ut utdelningen. Beredningen omfattar
också ett förslag från RSV om att utländska
fondföretag som bedriver verksamhet i Sverige eller
svenskt värdepappersinstitut som slutit avtal med
sådant fondföretag, skall vara skyldiga att lämna
kontrolluppgift om realisationsvinst eller
realisationsförlust vid avyttring av andel i
utländsk värdepappersfond. Finansdepartementet avser
att under våren 2000 lägga fram en promemoria där de
båda förslagen rörande kontrolluppgiftsskyldighet
för utländska värdepappersfonder behandlas.
Promemorian kommer också att behandla
kontrolluppgiftsskyldighet vid avyttring genom
inlösen.
Utskottet anser det inte lämpligt att föregripa den
aktuella beredningen och avstyrker de berörda
motionerna.
Deklarationstidpunkt
Gällande ordning
Enligt 2 kap. 28 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall
förenklad självdeklaration lämnas senast den 2 maj
under taxeringsåret. Särskild självdeklaration skall
normalt lämnas senast den 31 mars under
taxeringsåret.
Motionen
I motion Sk807 yrkande 1 av Marie Engström m.fl. (v)
anförs att inlämningstidpunkten för den förenklade
deklarationen har medfört att den tid skatte-
myndigheterna kan ägna sig åt granskning blivit för
knapp. I motionen föreslås bl.a. att inlämningsdagen
för de förenklade deklarationerna flyttas till den
31 mars. Motionärerna föreslår att det görs en
snabbutredning av granskningssituationen på
skattemyndigheterna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att RSV och Finansdepartementet
noga följer arbetsläget hos skattemyndigheterna och
tar de initiativ som behövs för att gransknings-
verksamheten skall fungera. Inom Regeringskansliet
bereds för närvarande Skattekontrollutredningens (Fi
1995:05) slutbetänkande (SOU 1998:12)
Självdeklaration och kontrolluppgifter. Utredningen
har bl.a. föreslagit att den 2 maj blir gemensam
deklarationsdag för alla deklarationsskyldiga. Med
hänsyn till de överväganden som pågår rörande
deklarationstidpunkten för olika kategorier
skattskyldiga anser utskottet att det för närvarande
inte är motiverat med något uttalande av riksdagen i
denna fråga och utskottet avstyrker därför motion
Sk807 i denna del.
Skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt
Gällande ordning och bakgrund
Mindre företag skall redovisa utbetald lön, från
lönen gjorda skatteavdrag och på lönen belöpande
arbetsgivaravgifter senast den 12:e i månaden efter
den månad då lönen betalades ut. Inom samma
tidsfrist skall den avdragna skatten och
arbetsgivaravgifterna betalas in till
skattemyndigheten. F-skatt och särskild A-skatt
skall betalas senast den 12:e i varje månad, i
januari och augusti dock senast den 17:e. Ett
nystartat företag som har debiterats F-skatt eller
särskild A-skatt efter inkomstårets ingång skall
betala skatten senast nyss nämnda dagar i var och en
av månaderna som återstår efter utgången av den
månad då skatten debiteras eller, om skatten
debiteras efter den 20:e i en månad, efter utgången
av den följande månaden.
Genom beslut i riksdagen under 1994 och 1995 skedde
en långtgående anpassning av det svenska
mervärdesskattesystemet till EG:s mervärdes-
skatteregler.
Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 infördes nya
redovisningsregler (prop. 1995/96:58, bet.
1995/96:SkU13, SFS 1995:1207). Beloppsgränsen för
att redovisa moms i inkomstdeklarationen höjdes från
200 000 kr till en miljon kronor och
redovisningsperioden kortades ned från två månader
till en månad. Beskattningsunderlag som för
beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10
miljoner kronor skulle medföra att deklarationen
skulle lämnas senast den 20:e i månaden efter
utgången av den redovisningsperiod som deklarationen
avsåg. Om beskattningsunderlaget var lägre skulle
deklarationen liksom tidigare lämnas den 5:e i andra
månaden efter utgången av den redovisningsperiod som
deklarationen avsåg. Beloppsgränsen 10 miljoner
kronor för deklarationstidpunkten den 20:e i månaden
efter redovisningsperioden höjdes senare till 40
miljoner kronor (prop. 1995/96:198, bet.
1995/96:SkU31, SFS 1996:713). Vidare ändrades
inbetalningsdagarna i samband med
skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma
redovisningar, debiteringar och betalningar av moms
och andra skatter och avgifter som företagen
vanligen betalar - till den 12:e i andra månaden
efter redovisningsperioden (i januari och i vissa
fall i augusti den 17:e) respektive den 26:e i
månaden efter redovisningsperioden beroende på om
beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna
förvärv och import, understiger eller överstiger 40
miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23, SFS 1997:483).
Skatten är betald den dag då betalningen har
bokförts på skattemyndighetens konto. (Före
skattekontoreformen gällde att skatten ansågs betald
då inbetalning skett till post eller bank.)
Motionerna
I motion Sk694 yrkande 2 av Cristina Husmark
Pehrsson (m) sägs att kravet på nystartade företag
att redan efter tio dagar betala in källskatt och
arbetsgivaravgifter i förskott kan vara en
förklaring till att alltför få vill starta eget.
I motion Sk735 av Maria Larsson (kd) anförs att
momsredovisningen vållar företag stora problem
eftersom förskottsfakturor är vanliga och moms då
skall redovisas annan månad än fakturadatum.
Motionären framhåller att den skattskyldige kan
påföras skattetillägg vid fel i momsredovisningen
även om inbetalningen gjorts i förtid och om
beloppet är rätt men tidpunkten fel. I motionen
föreslås att fakturadatum bör vara styrande för
såväl avsändare som mottagare vid momsredovisning
till skattemyndigheterna.
I motion N384 yrkande 16 delvis av Alf Svensson
m.fl. (kd) kritiseras de nya reglerna som innebär
att betalning anses ha skett när pengarna kommit in
på skattemyndighetens konto och inte som tidigare
den dag då betalning skedde i post eller bank.
Motionärerna föreslår därför en översyn av vad som
skall räknas som betalningsdag. Samma fråga tas upp
i motion N386 yrkande 5 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp). Här föreslår motionärerna att
reglerna skall ändras så att redovisning och
betalning skall ha sänts in angivet datum. I samma
motion föreslås vidare en återgång till tidigare
gällande regler för momsinbetalningar (yrkande 9).
Som skäl anförs att många företagare tvingas betala
in momsen innan de fått betalt från sina kunder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill med anledning av vad som anförs i
motion Sk694 framhålla att källskatt och
arbetsgivaravgifter aldrig skall betalas i förskott.
När det gäller debiterad preliminär skatt skall, som
framgår av bakgrundsbeskrivningen ovan, den första
delbetalningen i regel göras tidigast 22-23 dagar
efter debiteringen. Utskottet avstyrker med detta
motion Sk694 i motsvarande del.
När det gäller motion Sk735 kan utskottet instämma
i att de nuvarande reglerna i momslagen om
redovisning av utgående och ingående moms är svåra
att tillämpa för både skattskyldiga och myndigheter.
Moms skall redovisas vid yrkesmässig omsättning av
varor och tjänster, vid import och vid
gemenskapsinterna förvärv samt vid uttag av varor
och tjänster. Huvudregeln för redovisning innebär
att skatten skall redovisas när en omsättning
respektive ett förvärv "enligt god redovisningssed
bokförts eller borde ha bokförts". Problemet är att
nämnda regel inte entydigt anger vid vilken tidpunkt
redovisningsskyldighet för utgående skatt respektive
avdragsrätt för ingående skatt uppkommer.
Svårigheterna beror på att det finns olika regler i
bokföringslagens som anger när en faktura skall
grundbokföras under löpande räkenskapsår. Detta kan
ske per verifikationsdatum (när en faktura utfärdats
eller mottagits) eller alternativt per
affärshändelsedatum. Det finns dessutom regler i
momslagen som anger vid vilken tidpunkt en faktura
eller jämförlig handling skall finnas för att styrka
avdragsrätt till ingående moms. Slutligen regleras
frågan av den redovisningspraxis för bokföring av
moms vid bokslut som uppkommit och som t.ex. medger
en möjlighet till s.k. brytdagsredovisning.
Nuvarande rättspraxis ger företagen möjlighet att
redovisa skatten efter antingen fakturadatum eller
efter leveransdatum, dvs. oberoende av när fakturan
är daterad. Även brytdagsredovisning med möjlighet
för företagen att individuellt välja brytdag medför
att utgående och ingående skatt ofta inte redovisas
i samma period av säljare och köpare. De olika
redovisningssätten leder till betydande
tillämpnings- och kontrollproblem och ställer stora
krav på både företag och myndigheter. Systemet kan
också missbrukas av företag i intressegemenskap.
En arbetsgrupp inom RSV har i en rapport, 1999:13
Sambandet mellan redovisning och indirekt
beskattning, utarbetat ett förslag för att komma
till rätta med de ovan beskrivna svårigheterna.
Förslaget syftar till en precisering i momslagen av
tidpunkten för redovisning av moms. Skattereglerna
föreslås bli fristående i förhållande till
redovisningsreglerna men redovisningen skall även
fortsättningsvis ske med ledning av företagets
löpande bokföring. Fakturadatum föreslås i de allra
flesta fall bli avgörande för tidpunkten för
redovisning av utgående moms och därmed i praktiken
huvudmetod. Rapporten remissbehandlas för
närvarande.
Den fråga som tas upp i motion Sk735 är således
uppmärksammad genom RSV:s översyn, och ett
tillkännagivande från riksdagens sida är därför
obehövligt. Utskottet avstyrker därmed motion Sk735.
Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning
skall anses ha skett har behandlats av utskottet i
de av riksdagen godkända betänkandena 1996/97:
SkU23, 1997/98:SkU24 och 1998/99:SkU9. Enligt den
gällande ordningen är skatten betald den dag
betalningen bokförts på skattemyndighetens konto.
Utskottet vidhåller uppfattningen att det är en
fördel att ha en ordning på skatteområdet som
stämmer överens med civilrättsliga principer om hur
betalning görs i andra sammanhang. Till saken hör
att det numera finns möjligheter som inte fanns
tidigare att betala skatten genom bankgiro.
Härigenom har tidsåtgången minskat för den som
föredrar denna betalningsform. Därmed avstyrks
motionerna N384 och N386 i motsvarande delar.
Med anledning av förslaget i motion N386 yrkande 9
slutligen om en återgång till tidigare gällande
regler för momsinbetalningar gör utskottet följande
bedömning. Som framgår av redogörelsen över
lagstiftningen under senare år i inledningen till
detta avsnitt har bestämmelserna om momsinbetalning
efter hand mjukats upp, dels genom en höjning av
beloppsgränsen från 10 till 40 miljoner kronor, dels
genom en viss senareläggning av inbetalningstid-
punkterna i samband med skattekontoreformen.
Utskottet vill framhålla att reglerna är utformade
så att de mindre företagen gynnas och att de
dessutom innebär att avdragsrätten för ingående moms
kan utnyttjas tidigare än som gällde förut. Enligt
utskottets mening har de problem som motionären
anger minskat betydligt genom de redovisade
förändringarna. De regler som gällde före
skattekontoreformen passar heller knappast in i det
nuvarande skattekontosystemet. Utskottet avstyrker
med detta motion N386 även i den nu berörda delen.
Straffavgift vid försenad deklaration m.m.
Gällande ordning
Enligt 15 kap. 6 § skattebetalningslagen (1987:483)
tas förseningsavgift ut med 1 000 kr om den som är
skyldig att lämna skattedeklaration eller en
periodisk sammanställning inte gjort det inom
föreskriven tid. Befrielse från förseningsavgiften
kan ske vid vissa särskilt angivna förhållanden.
Motionerna
I motion N273 yrkande 18 av Per Westerberg m.fl. (m,
kd, fp) anförs att det är oskäligt att
förseningsavgiften är lika stor oberoende av
förseningens längd och vilka belopp som deklareras.
Reglerna missgynnar småföretag och avgiften bör
enligt motionärerna slopas helt.
I motion N384 yrkande 16 delvis av Alf Svensson
m.fl. (kd) föreslås att straffavgiften mildras för
försenad deklaration.
Utskottets ställningstagande
När förseningsavgiften infördes uttalade utskottet
att en avgift behövdes för att
redovisningshandlingarna skall komma in i rätt tid
och för att skattemyndigheterna skall kunna göra en
snabb och korrekt avstämning av skattekontona.
Utskottet ansåg också att förseningsavgiften av
praktiska skäl borde ges en lättillämpad utformning,
vilket en avgift med fast belopp hade (bet.
1996/97:SkU23). Utskottet vidhåller denna
uppfattning och avstyrker motionerna N273 och N384 i
motsvarande delar.
Inbetalning av kvarskatt
Gällande ordning
Enligt 16 kap. 6 § första stycket
skattebetalningslagen (1997:483) skall obetald
slutlig skatt betalas senast den förfallodag som
infaller närmast efter det att 90 dagar har gått
från den dag då ett grundläggande beslut om slutlig
skatt fattades. Enligt andra stycket i samma
paragraf är motsvarande frist beträffande skatt som
har bestämts genom omprövningsbeslut 30 dagar. Det
ankommer på den skattskyldige själv att betala in
obetald slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare
medverkan i betalningen slopades i samband med
införandet av den nya skattebetalningslagen (prop.
1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23).
Motionen
I motion Sk807 yrkandena 2 och 3 av Marie Engström
m.fl. (v) begärs förslag om ett återinförande av den
tidigare betalningstiden för kvarskatten, liksom av
skyldigheten för arbetsgivaren att betala in den
anställdes kvarskatt. Den nuvarande ordningen har
medfört ett ökande antal ärenden hos kronofogden och
ställer enligt motionärernas mening till problem för
många, speciellt barnfamiljer, då slutet av året
oftast innebär stora påfrestningar för familje-
ekonomin.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av att kvarskatterna under 1990-talet
fortlöpande minskat och att de skattskyldiga med
förenklad deklaration numera redan på den förtryckta
deklarationsblanketten får tydliga besked om sina
skatteförhållanden förefaller det inte finnas något
skäl att ånyo pålägga arbetsgivarna skyldigheten att
betala in de anställdas kvarskatter. Ett
återinförande av denna skyldighet skulle dessutom
passa dåligt in i skattekontosystemet och ge upphov
till administrativt merarbete. Utskottet utgår från
att regeringen utvärderar det nya systemet för
inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka
konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som
skattskyldiga. Utskottet avstyrker därmed motionen i
berörda delar.
Återbetalning av skatt
Gällande ordning
Enligt 51 § skattebetalningsförordningen (1997:750)
gäller att om den skattskyldige har uppdragit åt en
bank att ta emot skatt som återbetalas enligt
skattebetalningslagen skall skattemyndigheten sätta
in beloppet på den skattskyldiges postgiro- eller
bankkonto.
Motionen
I motion Sk810 Agneta Ringman m.fl. (s) föreslås att
det skall bli obligatoriskt med återbetalning av
överskjutande skatt till post- eller bankkonto.
Förfarandet med utbetalningskort kostar pengar för
staten och är omständligt för den enskilde, anser
motionären.
Utskottets ställningstagande
Utskottet bedömer att ett obligatoriskt
kontoförfarande skulle kräva bestämmelser om vad som
gäller om den skattskyldige inte har något konto och
inte heller vill skaffa sig något. Sannolikt skulle
också ett obligatorium medföra kostnader för staten.
Utskottet anser att det är bättre att gå fram på
frivillighetens väg - i vart fall så länge nya
anmälningar av konton ökar. Vid det senaste årets
återbetalningar av skatt har de flesta (ca 58 %)
skett till mottagarens bankkonto. RSV avser, enligt
vad utskottet erfarit, att fortsätta att propagera
för att de skattskyldiga frivilligt skall uppge ett
bankkonto för eventuella återbetalningar. När
blanketten för den förenklade självdeklarationen
sänds ut i april i år kommer de skattskyldiga att
uppmanas att lämna uppgift om ett bankkonto. Ett
svarskuvert med betalt porto kommer också att
bifogas. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Sk810.
Dröjsmålsränta i skattemål
Gällande ordning
I samband med införandet av skattekontosystemet
avskaffades de tidigare pålagorna dröjsmålsavgift,
respitränta och diverse andra ränteformer. I stället
infördes i 19 kap. 4-11 §§ skattebetalningslagen
(1997:483) en enhetlig kostnadsränta på tre olika
nivåer beroende på dels det bristande beloppets
storlek, dels hur lång tid det dröjt med
betalningen.
Om ett skattekrav överklagas till skattedomstol har
den skattskyldige under vissa förutsättningar
möjlighet att få anstånd med betalningen av skatten.
Under anståndstiden tas anståndsränta ut.
Anståndsräntan är lika med basräntan som i princip
motsvarar den räntesats som gäller för sexmånaders
statsskuldväxlar.
Motionen
I motion Sk673 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m,
kd, c) föreslås en begränsning av möjligheten att
efter viss tid ta ut dröjsmålsränta i skattemål.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har behandlat motsvarande yrkande under
tidigare riksmöten (se bet. 1998/99:SkU9). Utskottet
vidhåller sin tidigare ståndpunkt att en sådan
begränsning av räntepåföringen bakåt i tiden som
föreslås i motionen skulle strida mot själva syftet
med räntepåföringen, som är att fungera som en
påtryckning att betala skatten i rätt tid. Även av
kredit- och rättviseskäl bör en sådan begränsning
som föreslås i motionen inte komma i fråga.
Problemet med långa handläggningstider bör enligt
utskottet lösas på annat sätt än genom ändringar i
räntebestämmelserna. Mot bakgrund av vad nu anförts
avstyrker utskottet motion Sk673.
Skattenämnderna
Gällande ordning
Beslut i ett taxeringsärende fattas enligt
taxeringslagen (1990:324) av behörig
skattemyndighet. Vissa ärenden avgörs i skattenämnd.
Skattenämnden är enligt 2 kap. 7 § taxeringslagen
sedan den 1 januari 2000 beslutför när ordförande
eller vice ordförande och tre ledamöter är
närvarande. Nämnden är dock beslutför med tre
ledamöter, bland dem ordförande eller vice
ordförande, om de är ense om utgången i ärendet.
Fler än ordförande eller vice ordförande, och fem
övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av
ett ärende.
Motionen
I motion Sk821 yrkandena 1 och 2 av Henrik
Landerholm (m) anförs kritik mot sammansättningen av
skattenämnderna som för närvarande består av 15
ledamöter som växelvis kallas till tjänstgöring i
nämnden. Enligt motionen ger denna ordning utrymme
för onödigt godtycke vid kallande av tjänstgörande.
Eftersom tidigare motioner i ämnet inte resulterat i
någon förändring föreslår motionären att
skattenämndernas funktion i den framtida skattepro-
cessen omprövas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet som behandlat motsvarande yrkande under
tidigare riksmöten (bet. 1998/99:SkU9) bedömer
alltjämt att motionärens farhågor för godtycke är
överdrivna och att det i motionen inte lagts fram
någon omständighet som motiverar några ändringar i
skattenämndernas sammansättning. Riksdagen har
nyligen beslutat (prop. 1999/2000:6, bet.
1999/2000:SkU7) om vissa ändringar i nämndernas
beslutförhetsregler som syftar till att minska pro-
blemen med inställda sammanträden och till en
snabbare och billigare handläggning. Utskottet utgår
från att Finansdepartementet eller RSV vid behov -
dvs. om man finner att organisatoriska problem
föreligger i den fråga motionären berör - tar de
initiativ som kan anses påkallade. Med detta
avstyrker utskottet motionen.
Folkbokföringsdag m.m.
Gällande ordning m.m.
Den 1 november var tidigare mantalsskrivningsdag. I
och med den nya folkbokföringslagen avskaffades
mantalsskrivningen och ersattes av begreppet
folkbokföring. Folkbokföring sker löpande under året
och någon viss folkbokföringsdag finns inte. Som
huvudregel gäller vid flyttning den nya folk-
bokföringen fr.o.m. flyttningsdagen. Något skäl att
ha en viss folkbokföringsdag finns inte för
folkbokföringsverksamheten. I vissa lagar finns det
fortfarande kvar bestämmelser som tar sikte på den
enskildes folkbokföring den 1 november, så t.ex.
kommunalskattelagen (rätt beskattningsort) och lagen
om allmän försäkring (rätt kassa för inskrivning).
Motionen
I motion Sk902 yrkandena 1 och 2 av Rune Berglund
och Berit Andnor (s) anförs att det finns anledning
att utreda om det går att skapa klara folkbok-
föringsregler som ger kommuner och myndigheter
möjligheter till övervakning och som innehåller
sanktioner mot ett uppenbart missbruk av folkbok-
föringen. Enligt motionen finns det också anledning
att utreda frågan om den 1 januari som
folkbokföringsdag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att kvaliteten i
folkbokföringen är hög. Det kan inte uteslutas att
det behövs åtgärder för att man skall komma till
rätta med felaktigheter och missbruk av
folkbokföringen. RSV har den 17 februari 1999 till
regeringen redovisat resultatet av ett projektarbete
rörande förbättrad bosättningskontroll samt lämnat
förslag till förändringar och andra åtgärder.
Regeringen har därefter den 27 januari 2000 beslutat
att tilldela RSV ytterligare projektbidrag för
bosättningskontroll. Det nya projektet omfattar
tidsbegränsade vistelser samt samverkan med
Invandrarverket. Utskottet anser att behovet av en
eventuell översyn bättre kan bedömas när alla
problem blivit belysta. Resultatet av projektet bör
därför avvaktas. Det kan avslutningsvis påpekas att
kommuner och landsting redan i dag har en skyldighet
att underrätta skattemyndigheten om det finns
anledning att anta att någon har fel adress i
folkbokföringen. Dessa uppgifter ligger sedan till
grund för bosättningskontroll. Utskottet avstyrker
med det anförda motion Sk902.
Folkbokföring vid tjänstgöring utomlands
Gällande ordning
Vid utflyttning från Sverige gäller att den som
avser att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom
landet under minst ett år skall avregistreras från
folkbokföringen. En person anses regelmässigt
tillbringa sin dygnsvila där han under sin normala
livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i
veckan eller i samma omfattning men med en annan
förläggning i tiden. Från denna regel görs ett
undantag för UD- och Sida-personal och andra som är
utsända i svenska statens tjänst. Detta är ett
avsteg från principen att folkbokföringen skall
grundas på den faktiska bosättningen. Den aktuella
personkretsen har en särställning i förhållande till
andra utlandstjänstgörande personer och är t.ex.
skattskyldiga här för all sin inkomst och är normalt
undantagna från sociala förmåner i
tjänstgöringslandet.
Motionen
I motion Sk901 av Roy Hansson (m) anförs att
folkbokföringslagen har fått en märklig tillämpning
för personer som är anställda av Svenska kyrkan
eller andra trossamfund i utlandstjänst. Dessa
personer räknas enligt motionen som utskrivna från
Sverige trots att lönen betalas ut till ett konto
här i landet och de i allmänhet är skatterättsligt
bosatta här. Motionären föreslår en översyn av
bosättningsbegreppet för den aktuella gruppen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det ligger ett värde i att
undantaget från principen om att folkbokföringen
skall grundas på den faktiska bosättningen begränsas
så mycket som möjligt. Det motionären anfört
motiverar enligt utskottets mening ingen särlösning
för den aktuella gruppen utlandstjänstgörande i
förhållande till andra utlandstjänstgörande, t.ex.
från företag eller organisationer. Med detta
avstyrker utskottet motionen.
Folkbokföring av studerande
Gällande ordning
Elever under 18 år som bor tillsammans med föräldrar
eller andra anhöriga anses i
folkbokföringssammanhang bosatta där även om de på
grund av skolgång regelmässigt tillbringar sin
dygnsvila på annat håll. Detsamma gäller elever som
fyllt 18 år så länge studierna avser grund- eller
gymnasieskola eller motsvarande. Folkbokföringen
skall bedömas efter de faktiska förhållandena och
någon valfrihet i fråga om var en person skall vara
folkbokförd finns med några få undantag inte. Vuxna
studerande skall folkbokföras där de regelmässigt
tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som
gäller för vuxna i allmänhet.
Motionen
I motion Ub813 yrkande 7 av Agne Hansson (c) anförs
att ungdomar i dag tvingas folkbokföra sig på
studieorten vilket bidar till att kapa banden till
hembygden. I motionen föreslås att ungdomar skall ha
rätt att behålla sin mantalsskrivning på hemorten så
länge studierna pågår.
Utskottets ställningstagande
Som framgått kan elever under 18 år och äldre elever
som fortsätter grund- eller gymnasiestudier och som
har egentligt hemvist tillsammans med föräldrar
eller andra anhöriga folkbokföras där trots att de
tillbringar dygnsvilan på annat håll. Andra
studerande följer huvudregeln som innebär att
folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska
omständigheterna. Någon valfrihet i fråga om var en
person skall vara folkbokförd finns med några få
undantag inte. Tillräckliga skäl att utöka detta
undantag med studerande föreligger enligt utskottets
uppfattning inte. Motionen avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förenklingar för
företagare: utfärdande av F-skattsedel och
startande av företag
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk822 och
1999/2000:
Sk817,
res. 14 (v)
10. beträffande deklarationstidpunkt
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk807 yrkande 1,
res. 15 (v)
11. beträffande skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk694 yrkande 2,
1999/2000:Sk735, 1999/2000:N384 yrkande 16
delvis och 1999/2000:
N386 yrkandena 5 och 9,
res. 16 (kd)
res. 17 (fp)
12. beträffande straffavgift vid försenad
deklaration m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N273 yrkande 18
och 1999/2000:N384 yrkande 16 delvis,
res. 18 (kd)
13. beträffande inbetalning av kvarskatt
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk807 yrkandena 2 och
3,
14. beträffande återbetalning av skatt
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk810,
15. beträffande dröjsmålsränta i skattemål
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk673,
res. 19 (m, kd)
16. beträffande skattenämnderna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk821 yrkandena 1 och
2,
17. beträffande folkbokföringsdag
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk902 yrkandena 1 och
2,
18. beträffande folkbokföring vid
tjänstgöring utomlands
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk901,
19. beträffande folkbokföring av
studerande
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub813 yrkande 7.
res. 20 (c)
Stockholm den 21 mars 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne
Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Per Rosengren (v),
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Per Erik Granström
(s), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Ulla Wester (s), Desirée
Pethrus Engström (kd), Catharina
Hagen (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson
(fp), Lars U Granberg (s),
Margareta Cederfelt (m), Claes
Stockhaus (v) och Lars Lilja (s).
Reservationer
1. Förenklingar för företagare: utfärdande
av F-skattsedel och startande av företag
(mom. 1) - m, kd
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström
(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt
(m) har
dels anfört följande:
Innehav av F-skattsedel är viktig för alla
företagare. Det gäller att för kunder och
uppdragsgivare kunna visa att man själv har ansvaret
för skatter och arbetsgivaravgifter så att köparen
inte behöver ansvara för betalningen av dessa. Utan
F-skattsedel kommer man därför lätt till korta i
konkurrensen. Det är allmänt omvittnat att
svårigheterna är stora för många nya företagare att
få en F-skattsedel. De modifieringar av reglerna som
gjordes den 1 januari 1998 var enligt vår
uppfattning inte tillräckliga. Fortfarande vägrar
inte sällan skattemyndigheterna att utfärda en F-
skattsedel därför att den sökande inte kan antas
komma att bedriva näringsverksamhet. Detta är inte
något annat än förtäckt etableringskontroll. Vi
anser att etableringsfrihet skall råda. I princip
skall alla som ansöker om en F-skattsedel också få
en sådan, såvida inte klara skäl talar emot. Med det
nya systemet hindras många företag att starta och
många människor blir hänvisade till arbetslöshet och
bidrag. Det leder till ett ökat skattetryck och att
tjänster aldrig blir utförda eller hänvisas till den
svarta sektorn. Vi anser att RSV:s förslag (RSV
Rapport 1998:4) om bl.a. en utvidgning av
näringsbegreppet skall genomföras. Detta bör riks-
dagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom 1 hemställt:
1. beträffande förenklingar för företagare:
utfärdande av F-skattsedel och startande av
företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk326
yrkande 14, 1999/2000:Sk682, 1999/2000:Sk643
yrkandena 1-3, 1999/2000:
Sk804, 1999/2000:Sk805 och 1999/2000:N384
yrkande 12 samt med anledning av motionerna
1999/2000:Sk327 yrkande 15, 1999/2000:
Sk694 yrkandena 3 och 4, 1999/2000:Sk811,
1999/2000:Sf615 yrkande 4, 1999/2000:N386
yrkande 1, 1999/2000:N387 yrkande 8,
1999/2000:A230 yrkandena 14-16 och
1999/2000:A807 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Förenklingar för företagare: utfärdande
av F-skattsedel och startande av företag
(mom. 1) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Alla möjligheter att öka sysselsättningen skall tas
till vara. Det är viktigt att man på olika sätt
stödjer och uppmuntrar dem som vill starta företag.
Ett bra sätt är att minska byråkratin. Reglerna för
att erhålla F-skattsedel tillämpas för restriktivt
och hindrar därigenom framväxten av nya företag och
nya jobb. Regeringen bör återkommer till riksdagen
med förslag som underlättar för dem som vill starta
eget företag att erhålla F-skattsedel. Det är enligt
vår mening emellertid väsentligt att F-skattsedelns
nuvarande funktion bibehålls. Den som har en F-
skattsedel skall även i fortsättningen själv vara
skyldig att göra skatteavdrag och betala sociala
avgifter.
En ansökan om F-skattsedel bör också automatiskt
kunna leda till registrering av företaget hos
Patent- och registreringsverket. Det är inte
omöjligt att en sådan automatik kan utvecklas också
för fler myndighetskontakter. Det som ovan anförts
bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande förenklingar för företagare:
utfärdande av F-skattsedel och startande av
företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk811 och
1999/2000:N387 yrkande 8 samt med anledning av
motionerna 1999/2000:Sk326 yrkande 14,
1999/2000:Sk327 yrkande 15, 1999/2000:Sk643
yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk682, 1999/2000:
Sk804, 1999/2000:Sk805, 1999/2000:Sf615 yrkande
4, 1999/2000:
N384 yrkande 12, 1999/2000:N386 yrkande 1,
1999/2000:A230 yrkandena 14-16, 1999/2000:A807
yrkande 18 och 1999/2000:Sk694 yrkandena 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
3. Förenklingar för företagare: utfärdande
av F-skattsedel och startande av företag
(mom. 1) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Reglerna kring utfärdande av F-skattsedlar är ett
hinder för människor som är beredda att satsa på
företagande. Näringsverksamhet definieras som
"självständigt bedriven förvärvsverksamhet". Vi
anser att myndigheterna tolkar detta alltför snävt
och inte så sällan godtyckligt. Kriterierna för
avslag på en ansökan om F-skattsedel verkar nästan
som avpassade för att stoppa en modern
tjänsteföretagare. Den som vill bli egen företagare
bör t.ex. inte ha färre än fem kunder, ha en liten
ekonomisk risk eller bedriva en verksamhet av
"allmän karaktär". I praktiken innebär dessa regler
att tusentals människor som planerat att ta steget
till eget företagande aldrig fått chansen, oavsett
hur kommersiellt gångbara idéer de haft. Ingen vet
heller hur många som avstått från att ens söka en F-
skattsedel efter ett muntligt förhandsbesked från
skattemyndigheterna. Vart och ett av dem är ett
misslyckande för ett land som skulle behöva en våg
av nyföretagande för att komma till rätta med
arbetslösheten.
En arbetsgrupp inom Riksskatteverket har föreslagit
en mindre förändring i definitionen av
näringsverksamhet så att begreppet "självständigt
bedriven förvärvsverksamhet" ändras till "med viss
grad av självständighet bedriven
förvärvsverksamhet". Till och med denna lilla
förändring har regeringen avslagit. Regeringen har
misslyckats med att lösa problemen kring F-
skattsedlarna. Vi anser att alla som vill i princip
bör kunna få en F-skattsedel.
Vi anser att en blivande företagare skall kunna
vända sig till en och samma person på t. ex.
skattemyndigheten, någon som fungerar som "personlig
lots" till vilken företagaren kan vända sig med alla
sin frågor. Företagaren skall heller inte behöva
ägna dagar och veckor åt att orientera sig i
blankett- och skattedjungeln. Det skall finnas
"starta-eget-paket" tillgängliga på alla
skattekontor med t. ex. beställningskupong för F-
skattsedel, information om skatteregler och
bokföringsregler, instruktion om nödvändiga
tillstånd och bevis, en enkel kassabok för bokföring
samt en förenklad företagsdeklaration. Vad ovan
anförts bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande förenklingar för företagare:
utfärdande av F-skattsedel och startande av
företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk327
yrkande 15, 1999/2000:Sf615 yrkande 4,
1999/2000:N386 yrkande 1, 1999/2000:
A230 yrkandena 14-16 och 1999/2000:A807 yrkande
18 samt med anledning av motionerna
1999/2000:Sk811, 1999/2000:N387 yrkande 8,
1999/2000:Sk326 yrkande 14, 1999/2000:Sk643
yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk682, 1999/2000:Sk804,
1999/2000:Sk805, 1999/2000:
N384 yrkande 12 och 1999/2000:Sk694 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
4. Förenklingar för företagare: bokföring,
deklaration och andra skatteregler (mom. 2)
- m, kd, fp
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström
(kd), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson (fp) och
Margareta Cederfelt (m) har
dels anfört följande:
Den som vill starta ett eget företag möts ofta av en
mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet. Vi
anser att skattelagarna och myndigheternas arbete
måste utgå från ett företagarperspektiv. I dag är
regelverket utformat så att det skall vara lätt för
myndigheterna att granska företagen och inte för att
det skall vara lätt att följa och förstå. Dessutom
krävs en rejäl rensning i regelverket.
Nästan ingen av landets 700 000 egenföretagare
klarar deklarationen själv. Behovet av en brett
tillämpbar förenklad företagardeklaration är av
fundamental betydelse för nyföretagandet vilket
Småföretagsdelegationen påpekat. Skatte- och
deklarationsreglerna är för närvarande i stor
utsträckning gjorda för de större företagen.
Reglerna för småföretagarnas redovisning, bokslut
och deklaration bör göras så enkla att de flesta
företagare kan klara sitt bokslut och sin
deklaration utan kostsam hjälp utifrån. Det
omfattande uppgiftslämnandet och den detaljerade
bokföringen är onödig för mindre företag. Regler om
avskrivningar, expansionsmedel,
räntefördelningsbelopp, m.m. saknar ofta relevans.
För enmans- och fåmansföretag borde man i stället
kunna ha en förenklad blankett där företagaren
redovisar totala inkomster, löner och avgifter och
en schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt
överskott. Till den förenklade deklarationen bör
kopplas ett enkelt och tydligt system för
inbetalning av moms, sociala avgifter och
preliminärskatt.
Förslag till en frivillig förenklad
företagardeklaration, i första hand avsedd för
mindre tjänsteföretag, har under våren 1999
avlämnats av Förenklingsutredningen. Förslaget
bereds för närvarande inom Finansdepartementet.
Utredningens förslag fyller enligt vår mening
emellertid inte avsett syfte utan är, som
utredningen framhåller, främst avsett för företagare
som driver sin näringsverksamhet som bisyssla.
Förslaget måste därför förbättras i enlighet med vad
som sägs i motion Sk677.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande förenklingar för företagare:
bokföring, deklaration och andra skatteregler
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk696
yrkande 3, 1999/2000:Sk758 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Sk677, 1999/2000:N273 yrkande 6,
1999/2000:N386 yrkande 4, 1999/2000:
A230 yrkande 13 och 1999/2000:A807 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
5. Beräkning av F-skatt (mom. 3) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Reglerna kring företagandet är särskilt betungande
för de små företagen. Likviditetsproblem och
byråkratiskt krångel skapas med dagens system. I
många fall tvingas t.ex. företagare ansöka om
jämkning av preliminär skatt, vilket innebär besvär
för såväl skattemyndigheten som företagaren. Den
preliminära F-skatten bör sättas till 100 % av
föregående års skatt i stället för som i dag
schablonmässigt skrivas upp. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande beräkning av F-skatt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N387 yrkande 7
och med avslag på motion 1999/2000:N386 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
6. Beräkning av F-skatt (mom. 3) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Vi anser att den förutberäknade F-skatten skall
avskaffas. Den som har F-skattsedel skall enligt det
nuvarande systemet beräkna sin årsinkomst i förväg
och sedan månadsvis betala in beräknad F-skatt,
oavsett om inkomsterna uppgår till beräknade belopp
eller kommer mera oregelbundet. För anställdas A-
skatt, arbetsgivaravgifter och moms är det en
självklarhet att inbetalning och redovisning löpande
skall gälla faktiska belopp. Det bör enligt vår
mening även gälla F-skatten. Vi anser således att
företagaren skall betala in preliminär F-skatt i
förhållande till den faktiska inkomsten för månaden
som gått.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande beräkning av F-skatt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N386 yrkande 3
och med avslag på motion 1999/2000:N387 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
7. Servicecheckar (mom. 4) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Det är mycket svårt att veta vilka regler som gäller
om man anlitar en annan person att utföra tjänster.
Ett enkelt system skulle kunna vara att inrätta
servicecheckar som en obyråkratisk och enkel metod
för den som vill betala lön till någon annan på post
eller bank. Man skall kunna betala in lön inklusive
skatter, uppge sina egna och den anställdes
personuppgifter och därmed ha gjort klart sin del.
Uppgifterna kan sedan lagras hos RSV tills de
adderas till övriga löner på den förenklade
självdeklarationen. RSV har i Rapport 1996:5
Redovisning av privata tjänster redovisat hur detta
skulle kunna gå till genom att i stället använda
knapptelefon och därefter bli debiterad skatter etc.
Om man så vill kan detta förenas med sänkt skatt på
tjänster. Det väsentliga är att den som vill betala
någon för att få hjälp med barnvakt, städning eller
liknande inte hänvisas till svartjobb för att det är
för krångligt att göra rätt.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande servicecheckar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N386 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
8. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet,
skattebrottsenheterna (mom. 5) - m, fp
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson (fp) och
Margareta Cederfelt (m) har
dels anfört följande:
Sedan en tid finns särskilda skattebrottsenheter hos
skattemyndigheterna som skall biträda åklagare vid
förundersökningen av skattebrott. Vi var av rätts-
säkerhetsskäl mycket tveksamma till
skattebrottsenheterna eftersom det innebär ett
avsteg från ordningen att den brottsutredande
verksamheten skall hållas åtskild från den statliga
förvaltningen i övrigt. Vi förutsätter att rege-
ringen noga följer de praktiska erfarenheterna av
den nya organisationen och föreslår de förbättringar
som kan komma att behövas. Vi förutsätter också att
regeringen skyndsamt till riksdagen kommer att
redovisa vad som framkommit vid denna utvärdering.
Skattemyndigheterna får i sin brottsutredande
verksamhet använda automatiserad behandling av
personuppgifter och inrätta särskilda underrättelse-
register. För att kunna utreda skattebrott och
bokföringsbrott på ett rationellt sätt krävs
naturligtvis datorstöd. Även om det i varje enskilt
fall väl låter sig motiveras att ge myndigheter rätt
att behandla personuppgifter med automatisk
databehandling är det tydligt att den totala
omfattningen av samlandet och bearbetandet av
personuppgifter kränker den enskildes integritet.
Enligt vår uppfattning måste medborgarnas fri- och
rättigheter beträffande skyddet för den enskildes
integritet bli föremål för en övergripande översyn
av en parlamentarisk kommitté.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk824 yrkande 1
och med avslag på motion 1999/2000:Sk813 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
9. Åtgärder mot skattebrottslighet (mom. 6)
- kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Skattemyndigheterna har under de senaste åren
tvingats till besparingar vilket bl.a. åsamkat
staten stora skatteförluster. Man kan konstatera att
det är skäligen enkelt att undgå skatt i Sverige.
Vid sidan av den traditionellt kontrollerande och
uppsökande verksamheten har skattemyndigheterna
under de senaste åren fått hantera en grupp av
"skattesmitare" som är svåra att spåra och hitta
fram till. Det gäller fysiska och juridiska personer
som inte har känd adress, bostad eller
verksamhetsplats i Sverige, s.k. non-filers. Skatte-
myndigheten i Malmö har under en tid bedrivit ett
projekt för att nå och beskatta denna grupp. Det rör
sig om stora transaktioner och konton av många olika
slag knutna till fiktiva person- och
organisationsnummer. Vi anser att
skattemyndigheterna bör få resurser att upprätta
specialenheter för att i nära samarbete med
kronofogdemyndigheterna utföra kontroller och driva
in skatt av "non-filers". Riksdagen bör begära att
regeringen utreder hur man effektivt skall beskatta
denna grupp. Regeringen bör därvid också utreda hur
skattemyndigheterna kan bli mer effektiva i kampen
mot ekonomisk brottslighet.
Vi anser vidare att Sverige behöver en skattereform
som tar sikte på att steg för steg minska de
skatteproblem som uppstått genom modern IT-teknik,
den ökande internationaliseringen och den ökande
benägenheten till skattebrott som det svenska
skattesystemet inbjuder till. En utredning bör
tillsättas i syfte att föreslå åtgärder som kan
minska såväl de internationella som de nationella
incitamenten till skattebrott.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande åtgärder mot skattebrottslighet
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk668
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk736 och med
anledning av motion 1999/2000:
Ju805 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Sk700, 1999/2000:Sk706,
1999/2000:Sk803 och 1999/2000:Sk812 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
10. Åtgärder mot skattebrottslighet
(mom. 6) - v
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Det illegala skatteundandragandet är fortfarande på
en hög nivå. Skattemyndigheterna har inte
tillräckliga medel till sitt förfogande för att
bekämpa ekobrottsligheten. Det handlar både om
ekonomiska resurser och befogenheter att genomföra
olika åtgärder i samband med revisioner. Vissa
branscher är överrepresenterade när det gäller
ekobrott och skatteundandragande. Två av dessa är
restaurang- och byggbranschen. Inom dessa branscher
är man medveten om detta och oroade över de problem
som det innebär, inte minst genom snedvridning av
konkurrensen. Stockholms Byggmästarförening
rekommenderar t.ex. sina medlemmar att kräva att de
anställda skall ha synlig legitimation på sig, för
att visa att det inte är någon "svart" arbetskraft
som används. Vi har under flera år krävt att
skatterevisorer skall ha rätt att utföra
legitimationskontroller vid revisioner, för att
kunna göra en avstämning mot arbetsgivarregistret.
Vad gäller restaurangnäringen skulle det vara enkelt
att dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar
att det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen.
En sådan lagstiftning skulle enligt vår mening vara
ytterst effektiv i kampen mot ekonomisk brottslighet
och annat skatteundandragande. Regeringen bör
skyndsamt återkomma med förslag till en regeländring
avseende legitimationskontroll vid revisioner.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande åtgärder mot skattebrottslighet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk812 och med
anledning av motion 1999/2000:Sk803 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Sk668 yrkandena 1
och 2, 1999/2000:Sk700, 1999/2000:
Sk706, 1999/2000:Sk736 och 1999/2000:Ju805
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
11. Revisionsregler, skattetillägg (mom. 7)
- m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)
har
dels anfört följande:
Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i
kraft, vilken baserades på ett enigt
kommittébetänkande, Rättssäkerheten vid
beskattningen (SOU 1993:62). Ett av de viktigaste
kraven på politiker och beslutsfattare som fördes
fram var att beslut skall präglas av långsiktighet
och förutsägbarhet. Vi beklagar att den enighet som
fanns 1994 inte längre föreligger. Med de
revisionsregler som infördes våren 1997
(1996/1997:SkU23) ändrades balansen mellan aktörerna
och vi anser därför att tidigare regler bör
återinföras.
När det gäller tredjemanskontroll genom revision
behöver skattemyndigheterna numera inte underrätta
den reviderade om vem eller vilken rättshandling
granskningen avser. Det innebär att revisionen kan
få karaktären av s.k. fishing expeditions. I en
demokratisk rättsstat får myndigheter aldrig ges
godtyckliga befogenheter, utan de måste vara väl
avgränsade och framgå av lag. Vid
integritetskränkande myndighetsutövning skall
åtgärden vidare stå i proportion till ändamålet. Den
enskilde måste normalt veta vad som söks hos honom
och varför. 1994 års bestämmelser om
tredjemanskontroll bör därför återställas.
1994 års regler vid föreläggande att samla in
uppgifter om tredje man bör också återinföras.
Enligt dessa kunde den enskilde välja att ställa
handlingar till skattemyndighetens förfogande i
stället för att själv samla in uppgifterna.
Genom skattemyndigheternas nuvarande möjligheter
att kontrollera det löpande beskattningsårets eller
den löpande redovisningsperiodens räkenskaper och
andra handlingar har ändamålet med revisionerna
utvidgats och kan företas som "fishing expeditions".
Detta strider mot behovs- och proportio-
nalitetsprinciperna. Det är helt orimligt att
tillåta kontroll av bokföring och handlingar m.m.
som inte har något samband med att skatt- och
uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.
Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde om
revisionen först i samband med att man knackar på
hos denne, för att på så sätt få till stånd en
överraskningsrevision utan föregående
domstolsprövning. På så sätt kringgås
rättssäkerhetsgarantierna. Vi anser att en
överraskningsrevision alltid måste anses innebära en
tvångsåtgärd som skall omgärdas av särskilda
rättssäkerhetsgarantier.
Reglerna för tullrevision bör utformas i enlighet
med skatterevisionsreglerna. Det innebär att
tredjemansrevision, revision av löpande år samt
överraskningsrevision inte skall få förekomma i
samband med tullrevision.
Ett stort antal företag har under de senaste åren
har fått vidkännas påförda skattetillägg som inte
står i rimlig proportion till förseelsens art.
Skattetilläggen är för närvarande föremål för
utredning. Eftersom sanktionsformen inte omfattas av
samma rättssäkerhet som andra sanktioner anser vi
att man bör pröva andra former. I avvaktan på
utredningen vill vi förhindra att enskilda företag
drabbas och föreslår att skattetillägg fr.o.m. den 1
januari 2000 inte skall få påföras avseende
periodiseringsfel när det gäller såväl direkt som
indirekt skatt. Tulltillägget bör avskaffas fr.o.m.
samma tidpunkt.
dels vid moment 7 hemställt :
7. beträffande revisionsregler, skattetillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk801
yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk327 yrkande 13,
1999/2000:N273 yrkande 7 och 1999/2000:N386
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts om ett återinförande av
1994 års revisionsregler och att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag om att
skattetillägg vid periodiseringsfel samt
tulltillägg avskaffas med verkan fr.o.m. den
1 januari 2000,
Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Skattetilläggen för fel i momsredovisningen bör
slopas. Vi anser att det är mycket stötande och i
strid med det allmänna rättsmedvetandet att en
skattskyldig kan påföras skattetillägg även i de
fall staten inte förlorar pengar eller förlusten är
försumbar. Skattetillägg måste stå i rimlig
proportion till statens förlust. Vi föreslår att
skattetillägget slopas i de fall periodiseringsfelet
inte varit till statens nackdel eller rör ett
försumbart belopp. Att en mildring skett av de höga
avgifterna är ett steg i rätt riktning men är inte
tillräckligt.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande revisionsregler, skattetillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N273
yrkande 7, 1999/2000:Sk327 yrkande 13 och
1999/2000:N386 yrkande 6 samt med anledning av
motion 1999/2000:Sk801 yrkandena 1-3 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
13. Uppgifter om skatt på lönebesked
(mom. 8) - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)
har
dels anfört följande:
I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det
särskilt viktigt att synliggöra det totala
skattetrycket i olika sammanhang. Många skatter är
för de enskilda löntagarna dolda, t.ex.
arbetsgivaravgiften. Vi har tidigare föreslagit en
månad utan skatt i syfte att vi alla skall bli
handgripligt medvetna om hur mycket av våra egna
arbetsinkomster som försvinner i skatt. Ett
lönebesked med information om bruttolön, inklusive
alla skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren
som den enskilde, är ett utmärkt sätt att synliggöra
det faktiska skattetrycket på arbete och
arbetsinkomster. Vi anser att staten som arbets-
givare skall föregå med gott exempel genom att som
första punkt på lönebeskedet redovisa arbetstagarens
bruttolön inklusive avgifter enligt lag och avtal.
Därefter redovisas arbetsgivaravgifter, löneskatter
och andra avgifter, som dras från den ursprungliga
totala bruttolönen. Detta bör riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande uppgifter om skatt på
lönebesked
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk802 och
1999/2000:Sk806 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
14. Kontrolluppgiftsskyldighet rörande
utländska värdepappersfonder m.m. (mom. 9)
- v
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Många människor sparar i dag pengar i aktiefonder.
Det är vanligt att fonderna, både svenska och
utländska, förvaltas av svenska banker. Bankerna
skickar årsbesked till den enskilde fondinnehavaren.
Dessutom skickas en kontrolluppgift.
Kontrolluppgiften innehåller dock vanligtvis bara
information om svenska aktiefonder. Det framgår
alltså inte av kontrolluppgiften om försäljning av
värdepapper skett i aktiefond med säte i annat land.
Den skattskyldige kan lätt förledas att tro att
kontrolluppgiften från banken är fullständig. Det
kan i många fall, efter rättelse, leda till
skattetillägg på 40 %. Situationen som beskrivits
innebär också merarbete för skattemyndigheterna i
försöken att få fram korrekta uppgifter. Man får
heller inte bortse från den uppenbara risken för
skatteundandragande som detta kan ge upphov till.
Mot den redovisade bakgrunden är en översyn av
lagstiftningen på det här området nödvändig.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk817 och
1999/2000:Sk822 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
15. Deklarationstidpunkt (mom. 10) - v
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Den nya förenklade deklarationen har i många
avseenden inneburit en minskning i
arbetsbelastningen inom landets skattemyndigheter.
Samtidigt har det inneburit att vissa arbetstoppar
har förskjutits under året, eftersom den förtryckta
deklarationen tar viss tid att förbereda innan den
skickas ut till de skattskyldiga. För att i alla
lägen hinna med detta har sista inlämningsdag för
den förenklade deklarationen flyttats fram till den
2 maj. Den allmänna deklarationen skall vara
inlämnad senast den 31 mars. Det nya datumet för den
förenklade deklarationen skapar vissa
flaskhalsproblem. Granskningstiden blir till stora
delar förlagd till sommarmånaderna eftersom
slutskattsedlarna skall vara distribuerade senast i
mitten av september. För att hinna med alla
deklarationer kontrollerar man inte alla avdrag lika
noggrant. Arbetet med de förenklade deklarationerna
under sommarmånaderna innebär i sin tur också att
tiden som blir över för granskning av mer
komplicerade deklarationer blir knapp. Mot den här
bakgrunden anser vi att man bör ändra på
inlämningsdag så att ett större utrymme skapas för
kontroller. Ett sätt att lösa problemet är att
flytta sista inlämningsdag för de förenklade
deklarationerna till den 31 mars. Då får vi också en
gemensam inlämningsdag för alla deklarationer. Ett
annat alternativ är att låta skattemyndigheterna
granska de deklarationer som anses behöva
ytterligare granskning under perioden december -
februari. Regeringen bör enligt vår mening
snabbutreda vad som kan göras för att skapa en
rimligare granskningssituation på skattemyndig-
heterna.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande deklarationstidpunkt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk807 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
16. Skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt (mom. 11) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
De nya skatteinbetalningsrutinerna har inneburit
förenklingar. Däremot har andra regler förändrats
och försämrats i den nya systemet; bl.a. har
förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av
skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att
betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på
skattemyndighetens konto och inte som tidigare den
dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har
gjort att företagare nu även måste kalkylera med
eventuella förseningar i postgången, helgdagar,
klämdagar med mera. Vi anser att regeringen skall se
över bl.a. vad som skall räknas som betalningsdag.
Momsredovisningen vållar i dag företagen stora
problem. Förskottsfakturor är vanliga och moms skall
då redovisas annan månad än fakturadatum.
Skattetillägg påförs även om inbetalningen gjorts i
förtid och om beloppet är rätt men tidpunkten fel.
Skattetillägg påförs således även om staten inte
förlorat pengar eller om förlusten varit försumbar.
Det är ur rättsmedvetandesynpunkt helt oacceptabelt.
Vi anser att ett sätt att förenkla förfarandet vid
momsredovisningen är att låta fakturadatum vara
styrande för såväl avsändare som mottagare. Statens
inkomster blir desamma och krånglet minskar. Vad
ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk735,
1999/2000:
N384 yrkande 16 delvis och med anledning av
motion 1999/2000:
N386 yrkande 5 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Sk694 yrkande 2 och 1999/2000:N386
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
17. Skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt (mom. 11) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Företagare är skyldiga att se till att deras
betalning finns på skattekontot ett visst datum,
dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före
en viss tidpunkt. Detsamma gäller
skattedeklarationen, som dessutom skall postas
separat. Eftersom det inte finns garantier för att
postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för
företagaren om inbetalningen och redovisningen
verkligen kommit in i tid eller ej. Vid förseningar
blir det skattetillägg även om företagaren betalat
in med marginal. Förseningsavgiften på 1 000 kr är
tillräcklig för att irritera och oroa småföretagare.
För en enmansföretagare kan det vara flera dagars
nettoförtjänst som går åt. Regeringen har lovat att
anpassa reglerna till de små företagens
förutsättningar. Vi anser att frågan inte behöver
utredas eftersom lösningen är enkel. För att
betalning skall anses ha skett skall det räcka att
redovisning och betalning har sänts in visst angivet
datum.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N386 yrkandena
5 och 9 och med anledning av motion
1999/2000:N384 yrkande 16 delvis samt med avslag
på motionerna 1999/2000:Sk694 yrkande 2 och
1999/2000:Sk735 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
18. Straffavgift vid försenad deklaration
m.m. (mom. 12) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
De nya skatteinbetalningsrutinerna har som vi
framhållit inneburit förenklingar. Däremot har andra
regler förändrats och försämrats i den nya systemet.
Straffavgiften vid försenad deklaration är orimligt
hög. Den drabbar aktiebolag med 1 000 kr, även om
den månatliga deklarationen bara är en dag försenad,
och andra skattskyldiga med 500 kr. I vissa, enligt
taxeringslagen närmare angivna, fall bestäms
förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp.
Vi anser att straffavgiften för försenad deklaration
skall mildras.
dels vid moment 12 hemställt:
12. beträffande straffavgift vid försenad
deklaration m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N384 yrkande 16
delvis och med anledning av motion
1999/2000:N273 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
19. Dröjsmålsränta i skattemål (mom. 15) -
m, kd
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström
(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt
(m) har
dels anfört följande:
Skattelagstiftningen tenderar att bli alltmer
komplicerad. Med ett högt skattetryck ökar även
kraven på reglernas precision och förutsägbarhet.
Fåmans- och egenföretagarnas beskattning är komplex
och vållar ofta problem vid deklarationen.
Överklaganden av skattemyndigheternas beslut är
också vanliga. Innan beskattningsfrågan avgjorts
måste företag reservera medel såvida inte skatten
betalas direkt. En osäker skattekostnad belastar
företagens likviditet under lång tid och påverkar
företagens expansionsförmåga och möjlighet att
anställa. Företag riskerar också att slås ut av
tillkommande skatt långt efter
deklarationstillfället. Eftersom den skattskyldige
inte kan påverka regelsystemet anser vi att han
heller inte skall behöva bli lidande. Vi anser att
det behöver införas en regel av stupstockskaraktär i
skattelagstiftningen med en angiven längsta tid för
myndigheternas handläggning av skatteärenden. Har
ärendet eller målet inte avgjorts inom den tiden bör
det avskrivas. Målsättningen bör vara att alla
deklarationer skall fastställas inom ett halvår från
det att de lämnats in. I dag är handläggningstiden
enbart i domstol ofta ett till ett och ett halvt år.
Om skattemyndigheten ifrågasätter deklarationen, bör
i alla händelser inte ränta på i efterhand påförd
skatt få tas ut för mer än ett år. Vi anser att i
ett rättssamhälle måste den enskildes intresse av
att få deklarationen fastställd inom rimlig tid gå
före statens intressen. Problemet med långa
handläggningstider i skatteärenden är en viktig
rättssäkerhetsfråga.
dels vid moment 15 hemställt:
15. beträffande dröjsmålsränta i skattemål
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk673 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
20. Folkbokföring av studerande (mom. 19) -
c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Folkbokföringslagen innebär att ungdomar som
bedriver högre studier folkbokförs på studieorten.
Det bidrar till att kapa banden med hembygden. Jag
anser att folkbokföringslagen skall ändras på den
här punkten och att studerande skall kunna vara
folkbokförda på hemorten under studietiden. Ungdomar
bibehåller då möjligheten att under studietiden vara
engagerade i sin hemkommun. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 19 hemställt:
19. beträffande folkbokföring av studerande
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub813 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
Särskilt yttrande
Straffavgift vid försenad deklaration (mom.
12) - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)
anför:
De nya skatteinbetalningsrutinerna har inneburit
förenklingar men när det bl.a. gäller straffavgiften
vid för sent inlämnad deklaration har reglerna för-
sämrats och missgynnar särskilt småföretag. I det
nya systemet är förseningsavgiften 1 000 kr.
Tidigare fanns egentligen ingen motsvarande
bestämmelse eftersom deklarationens inlämnande och
betalning skedde i samma handling. Många företagare
skulle vilja lämna in deklarationen direkt till det
lokala skattekontoret. Riksskatteverket har
emellertid uppgivit att detta inte är möjligt. Vi
anser att det är oskäligt att förseningsavgiften är
lika stor oberoende av förseningens längd och av
vilka belopp som deklareras.