I betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna motionstiden 1999 som rör
fastighetsbeskattningen och förmögenhetsskatten.
Med anledning av en v-motion föreslår utskottet att
riksdagen ger regeringen till känna att reglerna för
uppskov med reavinstbeskattningen bör ses över när
det gäller nybyggnad på egen tomt m.m. I övrigt
avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkande fogas 18 reservationer (m, kd, c och
fp) och ett särskilt yttrande (m).
Motionerna
1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att fasa ut
förmögenhetsskatten,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om system för
fastighetsbeskattning med avdragsrätt för
fastighetens kostnader, inkluderande en
permanentning av ROT-avdraget.
1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
8. att riksdagen beslutar att fasa ut
förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
6. att riksdagen beslutar att avskaffa
förmögenhetsskatten fr.o.m. inkomst-året 2001 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk610 av Ingvar Eriksson och Ola Karlsson
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ändring i värderingsunderlaget för
fastighetstaxering.
1999/2000:Sk611 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om att sambeskattning av förmögenhet
avskaffas som ett första steg i ett totalt
avskaffande av förmö-genhetsbeskattningen i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk612 av Inger René och Karin Falkmer (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till avveckling av sambeskattning gällande
förmögenheter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Sk613 av Henrik Westman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avskaffa
sambeskattningen av förmögenheter.
1999/2000:Sk614 av Ingvar Eriksson och Jan Backman
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
gifta par och sambor likställs i
förmögenhetsskattehänseende.
1999/2000:Sk627 av Göte Jonsson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
reavinstbeskattningen.
1999/2000:Sk628 av Sonja Fransson och Berndt Ekholm
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
enbart upplåtelseformen skall gälla vid
fastighetsbeskattning av hyresrätter.
1999/2000:Sk629 av Carl-Erik Skårman (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i lagen om fastighetsskatt att till
dess fastighetsskatten avskaffats, fastighetsskatt
endast betalas av fastig-hetsägaren och endast för
den fastighet eller den del av fastighet han äger.
1999/2000:Sk631 av Ola Sundell och Anders Sjölund
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
beskattning av värdeminskningsavdrag.
1999/2000:Sk640 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om decentraliserad
fastighetsbeskattning.
1999/2000:Sk644 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
reavinstbeskattningen i samband med
generationsskiften.
1999/2000:Sk645 av Jeppe Johnsson och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
långsiktigt sänkt fastighetsskatt i enlighet med vad
i motionen anförts.
1999/2000:Sk653 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trippel-beskattningen.
1999/2000:Sk655 av Lars Björkman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av
fastighetsskatten.
1999/2000:Sk689 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att på sikt avveckla
fastighetsskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatt
enbart skall beräknas på en tredjedel av markvärdet
ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en kommunal
fastighetsavgift,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en avveckling av
förmögenhetsskatten.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar avskaffa
förmögenhetsskatten inkomståret 2001.
1999/2000:Sk695 av Inga Berggren och Ingvar Eriksson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
fastighetstaxeringens och fastighetsskattens
orimliga effekter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en sänkning av fastighetsskatten i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en förenklad fastighets-taxering i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1999/2000:Sk699 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrade regler för
fastighetsskatt i bostadsrättsföreningar med
småhusbebyggelse.
1999/2000:Sk713 av Per Rosengren m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till ändring enligt vad i motionen
anförts om uppskovsregler.
1999/2000:Sk719 av Birgitta Carlsson och Marianne
Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinföra, vidareutveckla och
permanenta ROT-avdraget.
1999/2000:Sk732 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förändring av
reglerna för förmögenhetsbeskattning.
1999/2000:Sk740 av Per Lager (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utredning om
hur skattemyndigheten skall kunna ge en särskild
nedsättning av taxeringsvärdet för hyreshus som står
outhyrda och är ur drift, men sparas för framtida
behov.
1999/2000:Sk757 av Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att avskaffa sambeskattningen av
förmögenheter fr.o.m. beskattningsåret 2000.
1999/2000:Sk759 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändrad definition av
äkta bostadsföretag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskilda och
skyndsamma åtgärder för att förhindra att tekniken
med frysta bostadstaxeringsvärden leder till att
äkta bostadsföretag om-klassas till oäkta.
1999/2000:Sk762 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp,c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa
sambeskattningen.
1999/2000:Sk764 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda möjligheten
till skattereduktion för
fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel.
1999/2000:Sk771 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffad statlig
fastighetsskatt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förmögenhetsskatten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa
sambeskattningen av förmögenhet.
1999/2000:Sk772 av Kent Olsson och Inger René (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att successivt
avveckla fastighetsskatten.
1999/2000:Sk773 av Per Landgren och Holger
Gustafsson (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv
till den statliga Fastighetsbeskattningskommittén.
1999/2000:Sk809 av Catharina Elmsäter-Svärd och
Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till ändring i
värderingsunderlaget.
1999/2000:Sk820 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om belägenhetsfaktor
för fastigheter med fastboende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om antal värdeområden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fastighetsnämndemän.
1999/2000:Sk826 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om återföring av
värdeminskningsavdrag vid försäljning av närings-
fastighet.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att slopa
förmögenhetsbeskattningen.
1999/2000:N277 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fastighetsavgifter
för vattenkraftsstationer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
fastighetstaxering och fastighetsskatt för
skärgårdsboende.
1999/2000:N383 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om energisparåtgärder
och fastighetsskatt.
1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avskaffandet av
sambeskattningen.
1999/2000:Bo204 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari
yrkas
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
en permanentning av ROT-avdrag.
1999/2000:Bo206 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett successivt
avvecklande av fastighetsskatten,
6. att riksdagen beslutar att enbart hälften av det
taxerade markvärdet skall räknas in i underlaget för
fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i
motionen,
8. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten på
bostäder sänks till 1,1 % fr.o.m. den 1 januari 2000
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Bo232 av Yvonne Ångström och Kerstin
Heinemann (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
Fastighetsskatteutredningen bör utarbeta och lägga
fram ett förslag till schablonintäktsbeskattning i
fastighetsskatten.
1999/2000:Bo233 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari
yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
fastighetsskatten.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1999/2000:BoU4y) har fogats som bilaga till
betänkandet.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har under höstens budgetbehandling
genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster
under år 2000 och har i anslutning härtill bifallit
de förslag om förändringar på skatteområdet som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid
behandlades även de förslag på skatteområdet som
lagts fram av Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna i deras respektive budgetalternativ.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom
regeringens budgetförslag och har därför inte
redovisat några egna förslag, jfr proposition
1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan
m.m., betänkande 1999/2000:FiU1 Utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna, m.m. och yttrande
1999/2000:SkU1y Skattefrågorna i
budgetpropositionen.
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna
motionsyrkanden angående fastighetsbeskattningen och
förmögenhetsskatten som återstår efter höstens
budgetbehandling.
Fastighetsbeskattningens allmänna
inriktning
Motionerna
I flera motioner från Moderata samlingspartiet
framställs yrkanden om syftar till långtgående
förändringar av fastighetsbeskattningen.
Motionärerna vill på sikt avskaffa fastighetskatten
och föreslår att en successiv avveckling av
fastighetsskatten genomförs. Som ett led i en sådan
avveckling vill motionärerna att underlaget för
fastighetsskatten reduceras till fastighetens halva
markvärde och att en nedtrappning av skattesatsen
påbörjas. För år 2001 skall skattesatsen uppgå till
1,1 %. Med en sådan förändring skulle enligt
motionärerna också förutsättningarna för en
förenkling av fastighetstaxeringen förbättras.
Motionsyrkanden med denna inriktning framställs i
motionerna Bo206 yrkandena 5, 6 och 8 av Bo Lundgren
m.fl. (m), Sk655 av Lars Björkman (m), Sk695
yrkandena 1, 2 och 4 av Inga Berggren och Ingvar
Eriksson (m), Sk772 yrkande 1 av Kent Olsson och
Inger René (m) och Sk653 av Bertil Persson (m).
Kristdemokraterna föreslår en avveckling på sikt av
den statliga fastighetsskatten. Kommunerna skall i
stället ha rätt att debitera en kommunal
fastighetsavgift, som är kopplad till kostnaderna
för gatuunderhåll, VVS, brandförsvar och annan
kommunal service för fastighetsbeståndet. Ett led i
en sådan gradvis förändring är att fastighetsskatten
enbart skall beräknas på en tredjedel av den del av
markvärdet som överstiger 150 000 kr. I ett yrkande
begärs att Fastighetsbeskattningskommittén får
möjlighet att pröva alternativ till
fastighetsskatten och att det nuvarande kravet på
oförändrat skatteuttag tas bort. Motionsyrkanden med
detta innehåll finns i motionerna Sk771 yrkande 1 av
Holger Gustafsson m.fl. (kd), Bo233 yrkande 13 av
Ulf Björklund m.fl. (kd), Sk689 yrkandena 1-3 av Åke
Carnerö m.fl. (kd) och Sk773 yrkande 4 av Per
Landgren och Holger Gustafsson (kd).
I Centerpartiets partimotion Sk324 yrkande 25
delvis av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att
fastighetsskattesystemet bör ersättas med ett
beskattningssystem som bygger på schablonintäkter
och ger möjlighet till avdrag för kostnader för
ränta, underhåll, reparation etc. Fastighetsskatten
bör sänkas successivt och fortsätta att vara statlig
så länge den finns kvar. I motion Sk640 av Rigmor
Ahlstedt (c) begärs ett tillkännagivande om behovet
av en decentraliserad fastighetsbeskattning som
innebär att kommunerna får del i intäkterna från
fastighetsskatten.
I Folkpartiet liberalernas partimotion Bo232
yrkande 8 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann
(fp) anförs att fastighetsskatten måste reformeras
och att övervägande skäl talar för en övergång till
en schablonintäktsbeskattning under inkomst av
kapital, där fastighetens kapitalkostnader dras av.
Enligt motionärerna bör Fastighetsbeskattnings-
kommittén lägga fram ett förslag med denna
inriktning under våren 2000, så att en reformerad
fastighetsbeskattning kan träda i kraft år 2001.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet pekar i sitt yttrande på den ökade
betydelse fastighets-beskattningen kommit att få för
boendet och boendekostnaderna och anför att de
minskade subventionerna till byggande och boende gör
att fastighets-skatten tillsammans med övrig
beskattning av boendet kommit att bli en allt
viktigare faktor när det gäller påverkan på
boendekostnaderna, liksom på neutraliteten mellan
olika upplåtelseformer. Ur ett bostadspolitiskt
perspektiv är det sålunda enligt bostadsutskottet av
stor vikt att beskattningen av boendet vägleds inte
bara av fiskala överväganden utan också av
bostadspolitiska hänsyn. I det fortsatta arbetet med
att se över fastighets-beskattningen finns det
därför enligt bostadsutskottets mening anledning att
noga överväga beskattningens bostadspolitiska
konsekvenser. Bostads-utskottet hänvisar till att
det inom ramen för två offentliga utredningar pågår
en utvärdering och översyn av
fastighetsbeskattningen. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna har redovisat avvikande meningar.
Utskottets ställningstagande
Fastighetsbeskattningskommittén (dir. 1998:20), som
är parlamentariskt sammansatt, genomför för
närvarande en allmän översyn av reglerna om
fastighetsskatt m.m.
Kommittén har haft i uppdrag att behandla frågan om
fastighetsskattens inverkan i attraktiva områden med
förtur och har i maj 1999 avlämnat delbetänkandet
Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59). I
betänkandet redovisar kommittén hur en regel som
begränsar fastighetsskatten för hushåll med låga
inkomster skulle kunna utformas. Kommittén redovisar
också ett alternativ där en sådan begränsningsregel
görs tillämplig endast i vissa delar av landet.
Betänkandet har remissbehandlats.
Fastighetsbeskattningskommitténs huvuduppdrag är
att behandla de allmänna principer som bör ligga
till grund för den löpande fastighets-beskattningen
i stort. Kommittén beräknas avlämna sitt
slutbetänkande den 2 maj 2000.
Vid sidan av den allmänna översynen av
fastighetsbeskattningen har
Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 1997:36)
genomfört en särskild översyn av förfarandet vid
fastighetstaxeringen. Huvuduppgiften har varit att
undersöka om de nuvarande reglerna på ett
tillfredsställande sätt leder till att
taxeringsvärdena för enskilda fastigheter
återspeglar marknadsvärdet. Utredningen har nyligen
avlämnat sitt slutbetänkande Fastighetstaxering -
precision, påverkansmöjligheter och individuella
bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet lägger
utredningen fram en rad förslag som syftar till att
öka fastighetstaxeringens precision. Bland annat
föreslås att det årliga omräkningsförfarandet
ersätts med en förenklad taxering mellan de allmänna
fastighetstaxeringarna vart sjätte år.
Av det anförda framgår att det pågår ett arbete med
en allmän översyn av fastighetsbeskattningens
principer och metoder. Två utredningsbetänkanden
föreligger redan och resultatet av den allmänna
översynen av principerna på området är att vänta
inom kort.
Enligt utskottets mening finns det inte skäl att
föregripa resultatet av översynen genom uttalanden
om fastighetsbeskattningens allmänna inriktning,
och utskottet avstyrker därför i likhet med
bostadsutskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
Småhus som upplåts med hyres- eller
bostadsrätt
Bakgrund
Riksdagen fattade hösten 1998 beslut om en sänkning
av fastighetsskatten på bostäder i hyreshus vid 2000
års inkomsttaxering. I ärendet anfördes att beslutet
skulle gälla i avvaktan på de ställningstaganden som
regering och riksdag kan komma att göra med
anledning av Fastighetsbeskattningskommitténs
kommande förslag. Sänkningen begränsades till att
avse bostadshyreshus, vilket innebar att hyresgäster
och bostadsrättsinnehavare fick en sänkning av sin
bostadskostnad. Motivet var att dessa grupper i
mindre utsträckning än villaägarna hade kunnat
tillgodogöra sig de senaste årens räntesänkningar,
proposition 1998/99:1, betänkande 1998/99:FiU1.
Riksdagen har härefter förlängt sänkningen till 2001
års inkomsttaxering. Vid denna gäller att
fastighetsskattesatsen för småhus uppgår till 1,5 %
under det att fastighetsskattesatsen för bostäder i
hyreshus uppgår till 1,2 %, proposition 1999/2000:1,
betänkande 1999/2000:FiU1.
Motionerna
I två motioner tar motionärerna upp de problem som
uppkommer därför att den lägre skattesatsen är
knuten till hustypen och inte till upplåtelseformen.
I motion Sk628 av Sonja Fransson och Berndt Ekholm
(s) anför motionärerna att det inte är rimligt att
hyresgäster som bor i hus som är byggda i markplan
inte skall få den hyressänkning som gäller för
övriga hyresgäster, och de begär ett
tillkännagivande om att det bör vara upplåtelse-
formen och inte byggnadens arkitektoniska utformning
som styr.
I motion Sk699 av Sören Lekberg (s) framställs ett
motsvarande yrkande som gäller möjligheten för
bostadsrättsinnehavare i småhus att få del av den
sänkning av bostadskostnaden som övriga
bostadsrättsinnehavare fått som en följd av den
sänkta fastighetskatten.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför att det kan finnas anledning
att se över beskattningen av småhus med olika
upplåtelseformer och framhåller att det ingår i
Fastighetsbeskattningskommitténs uppdrag att se över
beskattningen av småhus och hyreshus med avseende på
neutraliteten i beskattningen. Enligt
bostadsutskottets mening bör resultatet av denna
översyn avvaktas. Utskottet avstyrker därför
motionerna.
Utskottets ställningstagande
Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av
Fastighetsbeskattningskommitténs översyn avvaktas.
Utskottet avstyrker motionerna.
Fastighetsskatten för hyreshus med vakanser
Motionerna
I motion Sk740 av Per Lager (mp) anförs att det inte
är ovanligt att bostadsbolag tvingas riva outhyrda
hyreshus i avfolkningsbygder och att
fastighetsskatten är en viktig anledning. Enligt
motionären bör det finnas en möjlighet att få
taxeringsvärdet kraftigt nedsatt för fastigheter som
är ur drift. Motionären begär ett tillkännagivande
om behovet av en utredning med denna inriktning.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför att bostäder ofta
representerar ett stort och långsiktigt kapital och
att utskottet mot denna bakgrund kan dela
motionärens syn på vikten av att inte utan starka
skäl riva bostadsfastigheter som står tomma.
I de fall ett bevarande för framtida behov framstår
som den lämpligaste lösningen torde det emellertid
enligt vad bostadsutskottet anför inte vara
fastighetsbeskattningen som utgör det främsta
hindret för detta. Fastighetsbeskattningen har sin
grund i en fastighets marknadsvärde och
beskattningen kommer därför att sjunka på orter där
befolkningen minskar och bostadsefterfrågan går ner.
Vidare framgår det av en dom i Regeringsrätten från
år 1998 att beskattningen kan sättas ner om delar av
en fastighet inte kunnat hyras ut som en följd av
bristande efterfrågan. Enligt bostadsutskottets
mening ger således redan nuvarande regelsystem
utrymme för sänkta taxeringsvärden i de fall som
beskrivs i motionen.
I den mån motionsförslaget inte kan anses
tillgodosett redan genom dagens regler avstyrks det
av bostadsutskottet.
Bostadsutskottets ledamot från Miljöpartiet har en
avvikande mening.
Utskottets ställningstagande
I 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig
fastighetskatt finns en möjlighet till nedsättning
av fastighetsskatten. Om en byggnad som är avsedd
för användning under hela året inte har kunnat
utnyttjas under en viss tid på grund av eldsvåda
eller dylikt eller om en lägenhet i huset inte
kunnat uthyras, kan fastighetsskatten sättas ned med
hänsyn till detta. Hindret måste ha varat mer än en
månad.
Regeringsrätten har i en dom den 16 juni 1998
funnit att bestämmelsen om nedsättning av
fastighetsskatt när en lägenhet inte kan hyras ut
inte är begränsad till vissa slags hinder (eldsvåda
o. dyl.). Nedsättning har därför bl.a. medgivits när
en fastighetsägare inte lyckats hyra ut vissa
lägenheter på grund av bristande efterfrågan (RÅ
1998 ref. 27).
Riksskatteverket har upprättat en särskild
promemoria för att klargöra det nya rättsläget,
RSV:s skrivelser 981211 dnr 11104-98/900. Av
promemorian framgår att en nedsättning för vakanta
lägenheter enligt RSV:s uppfattning bör motsvara
fastighetsskatten på den del av byggnadsvärdet som
belöper på de vakanta lägenheterna. Justeringar
måste dock göras i de fall då vakanser redan
beaktats i underlaget för fastighetsskatten. Vid
1994 år allmänna fastighetstaxering beaktades
vakansgraden dels när den genomsnittliga prisnivån
för värdeområdena bestämdes, dels genom justering
för vakans när taxeringsvärdet för en enskild
fastighet bestämdes.
Enligt skatteutskottets mening finns det goda
möjligheter att ta hänsyn till omfattningen av
vakanser i hyreshus vid fastighetsbeskattningen.
Utskottet avstyrker därför yrkandet om ett
tillkännagivande om behovet av en utredning av
möjligheten att få nedsättning vid
fastighetsbeskattningen för vakanser i hyreshus. I
likhet med bostadsutskottet avstyrker utskottet den
aktuella motionen.
Frysta taxeringsvärden och äkta
bostadsföretag
Bakgrund
Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år räknat
fr.o.m. år 1988 för hyreshus och industrienheter, år
1990 för småhusenheter och år 1992 för
lantbruksenheter. Mellan de allmänna
fastighetstaxeringarna beaktas pris-utvecklingen
genom ett särskilt årligt omräkningsförfarande.
Vid omräkningen av 1996 års taxeringsvärden
uppmärksammades vissa tekniska brister i
omräkningsförfarandet när det gäller hyreshus, och
för småhusen uppmärksammades att omräkningen innebar
att redan höga taxeringsvärden i vissa attraktiva
områden skulle stiga ytterligare. Som en följd härav
begärde riksdagen en översyn av
fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan på en
sådan utredning beslutade riksdagen under hösten
1996 om en begränsning av omräkningen av 1997 års
taxeringsvärden för hyreshus och småhus.
Fastighetstaxeringsutredningen fick under våren 1997
i uppdrag att se över taxeringsförfarandet.
Riksdagen har härefter löpande fattat beslut om
begränsningar av omräkningen av taxeringsvärdena för
hyreshus och småhus.
Våren 1999 fattade riksdagen beslut om att begränsa
omräkningen av 2000 års taxeringsvärde för småhus
och hösten 1999 fattades beslut om en motsvarande
åtgärd för hyreshusens bostadsdel. Beslutet innebär
att fastighetsskatten för hyreshusens bostadsdel
skall beräknas på ett underlag som motsvarar det
lägsta av 1999 och 2000 års taxeringsvärden.
För att bostadsföretag skall anses som äkta krävs
att företagets fastighet inrymmer minst tre
lägenheter och att minst 60 % av taxeringsvärdet
belöper på de till medlemmar eller delägare med
bostads- eller hyresrätt upplåtna
bostadslägenheterna.
Motionen
I motion Sk759 av Mikael Odenberg (m) anförs att
frysningen av taxeringsvärdena på bostäder och de
stigande lokaltaxeringsvärdena kan leda till att
vissa s.k. äkta bostadsföretag blir oäkta och får
oförmånligare skatteregler. Motionären ifrågasätter
om inte sextioprocentsgränsen för äkta
bostadsföretag bör höjas (yrkande 1) och begär ett
tillkännagivande om att särskilda och skyndsamma
åtgärder bör vidtas för att förhindra att tekniken
med frysta bostadstaxeringsvärden leder till att
äkta bostadsföretag omklassas till oäkta (yrkande
2).
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför att det är ett problem om de
frysta taxeringsvärdena för lägenheter leder till
att bostadsföretag inte längre är att betrakta som
äkta och att det mot denna bakgrund framstår som
naturligt att också denna fråga bör ingå i de
förestående övervägandena om fastighetstaxeringen
och fastighetsbeskattningen. Utskottet är mot denna
bakgrund inte nu berett att ställa sig bakom
förslaget utan avstyrker motionen.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet delar bostadsutskottets bedömning i
denna del och avstyrker motionen.
Skattereduktion för fastighetsskötsel
Motionerna
I motion Sk764 av Maria Larsson (kd) anförs att den
höga beskattningen av de tjänster som ingår i hyran
är ett av de viktigaste hindren för att producera
hyreslägenheter. Motionären konstaterar att
Kristdemokraterna i annat sammanhang har lagt fram
förslag om en skattereduktion för hushållsnära
tjänster i egna hem och anser att möjligheten att
införa en motsvarande skattereduktion för
hyresgästernas fastighetsförvaltning och fastighets-
skötsel nu bör utredas.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet är inte på de i motionen angivna
grunderna berett att ställa sig bakom ett förslag om
skattereduktion för vissa fastighetstjänster utan
anser att denna fråga bör bedömas i ett större
bostads- och skattepolitiskt sammanhang. Även i
detta fall anser bostadsutskottet sålunda att det
pågående utredningsarbetet bör avvaktas, varför
motionen avstyrks.
Bostadsutskottets ledamöter från Kristdemokraterna
har avgivit en avvikande mening.
Utskottets ställningstagande
Enligt skatteutskottets mening är den skattemässiga
neutraliteten mellan olika boendeformer en viktig
del i den översyn och utvärdering av reglerna om
fastighetsskatt som Fastighetsbeskattningskommittén
genomför. Att tillsätta en ny utredning i syfte att
införa särskilda skattereduktioner för en viss
boendeform skulle allvarligt rubba förutsättningarna
för den pågående översynen och är därför inte
aktuellt.
Skatteutskottet anser att resultatet av den
pågående översynen bör avvaktas och avstyrker därför
motionen.
Attraktiva områden
Motionerna
I motion Sk645 yrkande 2 av Jeppe Johnsson och
Ingvar Eriksson (m) anförs att de höga
marknadsvärdena i attraktiva kustområden driver upp
taxeringsvärdena för yrkesfiskare och andra
skärgårdsboende till orimliga nivåer och att det är
nödvändigt med ett med mer rimligt system. Riksdagen
bör enligt motionärerna hos regeringen begära ett
förslag om långsiktigt sänkt fastighetsskatt.
I motion Sk820 av Åsa Torstensson (c) anförs att
dagens taxeringssystem pressar bort de fastboende
från skärgården och motionären föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att taxeringsreglerna måste reformeras.
Taxeringsreglerna bör enligt motionären vara
utformade på ett sådant sätt att de skiljer på
fastboende och fritidsboende, och den s.k.
belägenhetsfaktorn bör avskaffas för fastigheter med
fastboende och endast gälla fastigheter med
fritidsboende (yrkande 1). Antalet värdeområden bör
sänkas från 7 300 till 2 500 för att reducera de
orimliga trappstegseffekterna mellan attraktiva
områden och vanliga områden (yrkande 2). Vidare bör
särskilt utsedda fastighetsnämndemän användas för
att tillgodose behovet av sakkunskap och
rättssäkerhet när en fastighetsägares besvär över
satta taxeringsvärden prövas (yrkande 3).
Också i motion N277 yrkande 11 av Harald Bergström
m.fl. (kd) anförs att fastighetstaxeringen och
fastighetsskatten är ett av de största problemen för
de skärgårdsboende och motionärerna begär ett
tillkännagivande om att fastighetsskatten måste
sänkas.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför att Fastighetsbeskattnings-
kommittén har haft i uppdrag att se över
beskattningen av fastigheter i attraktiva områden
och att kommittén redovisat sina överväganden i
betänkandet Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59),
som nu är föremål för överväganden inom Regerings-
kansliet. Enligt bostadsutskottets mening bör
resultatet av dessa över-väganden avvaktas, och
utskottet avstyrker därför motionerna.
En avvikande mening har avlämnats av Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet liberalerna.
Utskottets ställningstagande
Enligt skatteutskottets mening ingår de frågor som
motionärerna tar upp kring beskattningen av
fastigheter i attraktiva områden i den pågående
översynen av fastighetsskatten och
fastighetstaxeringen.
Fastighetsbeskattningskommittén har haft i uppdrag
att behandla frågan om fastighetsskattens inverkan i
attraktiva områden med förtur och har i betänkandet
Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59) lagt fram
förslag som syftar till en begränsning av
fastighetsskatten för hushåll med låg inkomst.
Kommittén redovisar dels ett förslag om en generell
begränsning, dels ett förslag där begränsningen
endast skall gälla inom ett visst geografiskt
område. Förslaget har remissbehandlats.
Eftersom kommittén behandlat frågan om begränsning
av fastighetsskatten i attraktiva områden med förtur
och innan ställning har kunnat tas till de allmänna
principer som bör ligga till grund för den löpande
beskattningen i stort kan kommittén vid den
fortsatta behandlingen återkomma till den generella
problematik som sammanhänger med fastighetsskattens
konstruktion som en skatt på icke-monetär
avkastning. Kommittén beräknas avlämna sitt
slutbetänkande den 2 maj 2000.
När det gäller frågor kring fastighetstaxeringen
har dessa behandlats av
Fastighetstaxeringsutredningen som i dagarna
avlämnat sitt slutbetänkande Fastighetstaxering -
precision, påverkansmöjligheter och individuella
bedömningar (SOU 2000:10).
Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av
den pågående översynen avvaktas, och utskottet
avstyrker därför motionerna.
Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
Bakgrund
Vid fastighetsbeskattningen likställs
tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens
är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren
som betalar fastighetsskatt för en fastighet som
innehas med tomträtt. Härvid medges
tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld
under inkomst av kapital.
Motionen
I motion Sk629 av Carl-Erik Skårman (m) anförs att
de bristfälliga motiven för fastighetsskatten
framstår i särskilt skarp dager när det gäller
fastighetsskatten på tomträtter. En
tomträttsinnehavare har endast en nyttjanderätt till
marken och det framstår därför som stötande att låta
tomträttsinnehavaren och inte ägaren betala
fastighetsskatt för marken. Riksdagen bör hos
regeringen begära ett förslag som innebär att
fastighets-skatt skall betalas av fastighetsägaren
och inte av den som innehar en fastighet med
tomträtt.
Bostadsutskottets yttrande
I sitt yttrande anför bostadsutskottet att lagen om
statlig fastighetsskatt och fastighetstaxeringslagen
jämställer tomträttshavare med fastighetsägare vad
gäller skattskyldighet till fastighetsskatt och att
det som anförs i motionen inte ger bostadsutskottet
anledning att förorda någon förändring i detta
avseende. Bostadsutskottet hänvisar till vad
utskottet tidigare anfört (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2)
om att en omläggning av skattskyldigheten sannolikt
skulle föranleda krav från markägaren på en
kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.
Utskottet avstyrker motionen.
En avvikande mening har avgivits av Moderata
samlingspartiet.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen
avstyrkt yrkandena med denna inriktning och ser inte
någon anledning att nu ändra inställning i denna
fråga. I likhet med bostadsutskottet avstyrker
utskottet den aktuella motionen.
Energibesparande åtgärder
Motionerna
I tre motioner framställs yrkanden om att
investeringar i energibesparande åtgärder inte bör
höja värderingsunderlaget för fastighetsskatten.
Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk610 av
Ingvar Eriksson och Ola Karlsson (m), Sk809 av
Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas Högström (m) och
N383 yrkande 9 av Inger Strömbom m.fl. (kd).
Bostadsutskottets yttrande
I sitt yttrande anför bostadsutskottet att någon
särbehandling av investeringar som gjorts i
energibesparande syfte inte förekommer vid
fastighetstaxeringen eller beräkningen av
fastighetsskatt och att sådana investeringar således
följer den allmänna principen om att investeringar
som leder till höjt marknadsvärde för en fastighet
också leder till höjt taxeringsvärde och därmed höjd
fastighetsskatt. Bostadsutskottet erinrar om att
utskottet tidigare (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2) har
uttryckt uppfattningen att dessa principer i vissa
fall kan leda till att åtgärder som är önskvärda ur
samhällets synvinkel delvis blir mindre förmånliga
att genomföra för den enskilde fastighetsägaren och
att det ur ett energihushållningsperspektiv således
kan framstå som olyckligt att åtgärder som i vissa
fall har främjats genom statligt stöd samtidigt
leder till en ökad skattebelastning för
fastighetsägaren. Som förordas i de aktuella
motionerna kan det mot denna bakgrund enligt
bostadsutskottets mening finnas skäl att överväga
möjligheterna till regeländringar inom
fastighetsskattesystemets ram. Samtidigt bör
givetvis - enligt vad bostadsutskottet anför - en
strävan vara att reglerna för taxering och uttag av
fastighetsskatt skall vara så enkla och enhetliga
som möjligt.
Bostadsutskottet konstaterar att
Fastighetsbeskattningskommittén bl.a. skall överväga
frågor om undantag från de generella reglerna för
fastighetsskatt och att en av de frågor som
kommittén därvid skall ta ställning till är hur
miljöinvesteringar och andra miljörelaterade
åtgärder bör påverka fastighetsskatten.
Enligt bostadsutskottets mening kommer således
överväganden med den inriktning som motionärerna
förordat att komma till stånd inom ramen för
Fastighetsbeskattningskommitténs pågående arbete,
och utskottet anser därför att det inte kan anses
erforderligt med något tillkännagivande från
riksdagen i frågan i enlighet med motionsförslagen.
Bostadsutskottet avstyrker motionerna.
En avvikande mening ha avgivits av Moderata
samlingspartiet, Kristdemo-kraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet liberalerna.
Utskottets ställningstagande
Fastighetsbeskattningskommittén har bl.a. i uppdrag
att diskutera frågan om vissa undantag från de
generella reglerna om fastighetsskatt. Ett sådant
undantag gäller frågan om fastighetsskattens roll i
fråga om miljöin-vesteringar och andra
miljöfrämjande åtgärder. En fråga som kommittén
inledningsvis bör ta upp är om
fastighetsskattesystemet bör användas för
stimulansåtgärder av detta slag eller om detta bäst
kan ske på annat sätt. Vidare bör kommittén redovisa
hur ett undantag lagtekniskt skulle kunna utformas.
Av direktiven framgår vidare att kommittén inom
ramen för en diskussion om de ekonomiska
konsekvenserna bör belysa vilken betydelse sådana
undantagsregler skulle få för taxeringsutfallet i
allmänhet och om det finns anledning att tro att
dessa fastigheter skulle stiga i värde om de
undantas från fastighetsskatt eller har en lägre
fastighetsskatt än andra fastigheter.
Fastighetsbeskattningskommittén beräknas avlämna
sitt slut-betänkande den 2 maj 2000.
Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av
den pågående översynen avvaktas. Utskottet avstyrker
motionerna.
Reavinstbeskattningen och indexreglerna
Bakgrund
När reavinstreglerna för fastigheter ändrades vid
1990 års skattereform infördes en möjlighet att
fortsätta att tillämpa äldre regler under en
förhållandevis lång övergångsperiod, fram t.o.m.
utgången av år 1999. Avsikten var att övergången
till en nominell beräkningsmetod inte skulle ge
tröskeleffekter för skattskyldiga som genom
indexuppräkning m.m. kunde påräkna en låg
reavinstskatt vid tillämpning av de äldre reglerna.
Övergångs-bestämmelserna har numera upphört att
gälla.
Motionerna
I motion Sk627 yrkande 2 av Göte Jonsson (m) anförs
att den höjning av reavinstbeskattningen som
inträffar när de äldre s.k. indexreglerna upphörde
att gälla vid utgången av år 1999 är förödande för
många företag och accentuerar de problem som
reavinstbeskattningen ger upphov till vid
generationsväxlingar i t.ex. jordbruksföretag.
Motionären begär ett tillkänna-givande till
regeringen om att ett förslag bör läggas fram som
innebär att skärpningen av reavinstbeskattningen
upphör.
Även i motion Sk644 av Ingvar Eriksson och Inga
Berggren (m) begärs ett tillkännagivande med denna
innebörd. Motionärerna framhåller också att det är
angeläget att tillsätta en utredning med uppgift att
skyndsamt utreda frågorna kring
reavinstbeskattningen och dess effekter för jordbruk
och andra mindre företag i samband med
generationsskiften.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet avstår från ett närmare
ställningstagande till förslagen i de aktuella
motionerna.
I en avvikande mening från Moderata samlingspartiet
tillstyrks förslagen om en översyn av reglerna om
reavinstbeskattning av fastigheter.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har under hösten 1999 behandlat en
rad yrkanden med denna inriktning i sitt yttrande
till finansutskottet över skattefrågorna i budget-
propositionen (jfr bet. 1999/200:FiU1). Utskottet
anförde då att de äldre indexanknutna reglerna för
reavinstbeskattning av fastigheter bör få löpa ut
med utgången av år 1999 eftersom en fortsatt
parallell tillämpning av nya och äldre regler efter
den långa övergångsperiod som beslutades vid 1990
års skattereform annars kan resultera i en
permanentning av en situation med två parallella
regelkomplex och avstyrkte yrkandena. Utskottet har
inte ändrat inställning i denna fråga och är således
inte berett att tillstyrka en återgång till äldre
regler i denna del.
När det gäller önskemålen om en översyn av
problematiken kring generationsskiften kan utskottet
konstatera att den nyligen tillsatta utredningen med
uppgift att se över reglerna för beskattning av
ägare i fåmansföretag m.m. bl.a. har i uppgift att
överväga olika ändringar som kan underlätta
generationsskiften i företag (dir. 1999:72).
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Uppskov med reavinstbeskattning
Bakgrund
Den som avyttrat en permanentbostad och förvärvar en
annan bostad som han flyttar till kan få uppskov med
skatten på den reavinst som uppkommit. Den nya
bostaden skall ha anskaffats under en period som
omfattar året före och året efter det år då
ursprungsbostaden avyttrades. En tomt kan räknas som
ersättningsbostad under förutsättning att där
uppförs ett småhus.
Motionerna
I motion Sk713 av Per Rosengren m.fl. (v) anförs att
reglerna om uppskov i stort sett är bra och
nödvändiga för att förhindra inlåsningseffekter, men
att det har visat sig att reglerna ibland vållar
svårigheter. Om en person sedan tidigare äger en
obebyggd tomt och avyttrar sin bostad för att
uppföra en ny bostad på tomten medges inte uppskov.
Anledningen är att tomten anskaffats före den period
under vilken ny bostad måste anskaffas och att
uppförandet av ett hus på tomten inte räknas som en
anskaffning i lagens mening. Motionärerna hemställer
att lagstiftningen förtydligas så att uppskov med
reavinstbeskattningen kan medges i fall som dessa.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför att möjligheten att få
uppskov med beskattningen av reavinst vid
fastighetsförsäljning främst har tillkommit för att
öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Bostadsutskottet konstaterar att det finns
situationer där uppskov med reavinstbeskattningen
inte kan erhållas, trots att det enligt utskottets
mening föreligger starka skäl för detta. Det gäller
bl.a. den i motionen redovisade situationen där
säljaren vid avyttringstillfället innehar en
obebyggd tomt, som denne därefter bygger sig ett hus
på.
Enligt bostadsutskottets mening är detta en orimlig
situation och utskottet anför att reglerna för
uppskov med realisationsvinstbeskattningen i detta
och liknande fall bör ses över i enlighet med
förslaget i motion Sk713. Det anförda bör riksdagen
enligt bostadsutskottets mening som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet kan i likhet med bostadsutskottet
konstatera att det är en brist att uppskov med
reavinstbeskattningen inte kan medges i de fall som
motionärerna tar upp och utskottet anser därför att
det finns skäl att se över reglerna om uppskov i
syfte att komma till rätta med detta problem.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion
Sk713 som sin mening ge regeringen till känna.
Återläggning vid försäljning av
näringsfastighet
Bakgrund
Den som innehar en näringsfastighet har möjlighet
att göra olika avdrag under innehavet.
Anskaffningskostnaden och kostnader för ny-, till-
eller ombyggnad dras av genom värdeminskningsavdrag.
För reparations- och underhållskostnader medges
direktavdrag. Dessutom erhålls skogsavdrag och
avdrag för substansminskning för vissa fastigheter.
När en fysisk person eller ett dödsbo säljer en
näringsfastighet medger skattereglerna att
försäljningen redovisas i det lägre beskattade
inkomstslaget kapital och att reavinsten beräknas
enligt de regler som gäller där. Utgångspunkten är
att vinstberäkningen skall göras på sedvanligt sätt
med ett omkostnadsavdrag som motsvarar
anskaffningskostnaden, ombyggnadskostnader etc. Har
fastigheten redan dragits av i näringsverksamheten
löses detta genom att de gjorda avdragen återförs
till beskattning i näringsverksamheten. På så sätt
undviks att avdragsrätten under näringsverksamhet
leder till en avvikelse från den
vinstberäkningsmodell som gäller i det lägre
beskattade inkomstslaget.
Motsvarande gäller när en juridisk person säljer en
näringsfastighet. Här finns dock inte samma skillnad
i skattesats och det är därför i första hand själva
beräkningsmetoden med ett fullt omkostnadsavdrag
under kapital som gör det nödvändigt att återföra
eventuella avdrag i näringsverksamheten.
Motionerna
I motion Sk826 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) anförs att återläggningen av
värdeminskningsavdrag vid avyttring av
näringsfastighet vilar på grundsynen att avdragen
har återvunnits om fastigheten avyttras med vinst.
Enligt motionärerna kan det emellertid förekomma att
gjorda värdeminskningsavdrag avser tillgångar som
inte kan anses ligga till grund för köpeskillingen
när fastigheten försäljs. Det kan t.ex. gälla
utrangerade byggnader, täckdikningsanläggningar som
inte längre fungerar, skogsavdrag etc. Motionärerna
anser att utgångspunkten vid reavinstbeskattningen
bör vara att gjorda värdeminskningsavdrag och
liknande har sin motsvarighet i en värdemässigt
lika stor förslitning av tillgången och att någon
återföring av dessa avdrag inte bör ske som intäkt
av näringsverksamhet. I stället bör
omkostnadsbeloppet vid reavinstbeskattningen
reduceras.
I motion Sk631 av Ola Sundell och Anders Sjölund
(m) anförs att återläggningen av
värdeminskningsavdragen framstår som ologisk med
tanke på att avdragen är en korrigering för
förslitning och nedgång i värde på den gjorda
investeringen. Reglerna bör ändras så att utnyttjade
värdeminskningsavdrag beskattas enbart vid
beräkningen av reavinst i inkomstslaget kapital.
Utskottets ställningstagande
Enligt skatteutskottets mening innebär reglerna om
återläggning endast att en korrigering görs för att
undvika att de kostnader som ligger till grund för
omkostnadsavdraget i inkomstslaget kapital dras av
två gånger. Har de kostnader som ingår i
omkostnadsbeloppet redan dragits av i annan form
måste en korrigering ske om inte dubbla avdrag skall
erhållas. Att reglerna utformats på ett sådant sätt
att korrigeringen görs genom beskattning i
näringsverksamheten har sin grund i att det är i
detta inkomstslag som omkostnaden dragits av och att
skattesatsen i inkomstslaget kapital är lägre än
skattesatsen i inkomstslaget näringsverksamhet i
dessa fall. När de nuvarande reglerna infördes
anfördes bl.a. att det inte är acceptabelt att ha
regler som innebär att avdrag först kan göras mot en
högre skattesats och sedan återläggas i ett
inkomstslag med en lägre skattesats (jfr prop.
1989/90:110 s. 420).
Enligt skatteutskottets bedömning finns det inte
skäl att överväga en förändring av de nu aktuella
reglerna. Utskottet avstyrker motionerna.
ROT-avdrag
Bakgrund
Det system med skattereduktion för utgifter för
reparation och underhåll samt utgifter för om- och
tillbyggnad av bostadshus (s.k. ROT-avdrag) som
tillämpats under ett antal år har numera i princip
upphört. Skattereduktion kan dock fortfarande
erhållas under förutsättning att arbetena utförts
före den 1 april 1999 och att en ansökan om
reduktion lämnats in senast den 29 februari 2000.
Reduktionen motsvarar 30 % av utgifterna och får för
småhus inte överstiga 14 000 kr. För hyreshus och
bostadsrätter gäller andra belopp. Det föreligger
inte någon rätt till skattereduktion för andra
hushållstjänster.
Motionerna
I flera motioner framställs yrkanden om att ROT-
avdraget skall återinföras. Sådana yrkanden
framställs i motionerna Sk324 yrkande 25 delvis av
Lennart Daléus m.fl. (c), Sk719 av Birgitta Carlsson
och Marianne Andersson (c) och Bo204 yrkande 18 av
Rigmor Ahlstedt m.fl. (c).
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet
vid sin tidigare behandling av motioner rörande
skattereduktion för ROT-arbeten har erinrat om att
ROT-avdragen främst har använts för att minska
arbetslösheten i byggbranschen och att den senaste
förlängningen av rätten till ROT-avdrag också den
grundades på en strävan att begränsa
byggarbetslösheten. Bostadsutskottet är mot denna
bakgrund inte nu berett att ställa sig bakom
motionsförslag om att införa någon form av permanent
skattereduktion för byggnadsarbeten eller andra
hushållstjänster. Enligt bostadsutskottets mening
bör denna fråga bedömas i ett större
skattesammanhang. Utskottet avstyrker sålunda
motionerna.
I en avvikande mening tillstyrker Kristdemokraterna
och Centerpartiet de aktuella motionerna.
Moderaterna erinrar i ett särskilt yttrande om sitt
förslag om en skattereduktion för hushållstjänster.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har senast i betänkande
1999/2000:SkU13 avstyrkt ett antal motioner om
införande av en allmän skattereduktion för
hushållstjänster. När det gäller de nu aktuella
förslagen om en skattereduktion för utgifter för
reparation och underhåll samt utgifter för om- och
tillbyggnad av bostadshus delar utskottet
bostadsutskottets bedömning att det inte är aktuellt
att införa en permanent skattereduktion av denna
typ. Utskottet avstyrker i likhet med
bostadsutskottet de aktuella motionsyrkandena.
Fastighetsskatten på vattenkraftsenheter
Fram till den 1 januari 1999 utgick en förhöjd
fastighetsskatt på vattenkraftsstationer. Denna
skatt motsvarade en tidigare produktionsbeskattning
av kraftverken och innebar att vattenkraftverken
hade en högre fastighetsskatt än övriga
elproduktionsenheter och industrienheter. Den
förhöjda fastighetsskatten slopades våren 1998
(prop. 1997/98:150 s. 175, bet. 1997/98:FiU20).
Numera omfattas vattenkraftsstationer endast av den
allmänna fastighetskatt på 0,5 % som tas ut på
industrienheter och elproduktionsenheter.
Motionerna
I motion N277 yrkande 9 av Harald Bergström m.fl.
(kd) hemställs att fastighetsskatten för
vattenkraftsstationer omvandlas till en kommunal
avgift.
Utskottets ställningstagande
Enligt skatteutskottets mening utgår det inte i dag
någon särskild fastighetsskatt på just
vattenkraftsstationer. Däremot omfattas dessa av den
fastighetsskatt på 0,5 % som tas ut av
industrienheter och elproduktionsenheter som ett led
i finansieringen av medlemskapet i EU. Det är enligt
utskottets mening inte aktuellt att omvandla denna
fastighetskatt till en kommunal avgift. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Förmögenhetsbeskattningen
Bakgrund
Fysisk person, dödsbo och familjestiftelse betalar
förmögenhetsskatt med 1,5 % av den del av
förmögenheten som överstiger 900 000 kr. För annan
juridisk person utgår förmögenhetsskatt med 1,5 % av
den del av förmögenheten som överstiger 25 000 kr.
Arbetande kapital i företag är fritt från
förmögenhetsskatt. Undantaget gäller även
näringsfastighet.
Makar och hemmavarande barn under 18 år som inte
själva skall lämna självdeklaration sambeskattas.
Förmögenhetsskatt betalas med 1,5 % av den del av
den gemensamma förmögenheten som överstiger 900 000
kr. Med makar jämställs de som utan att vara gifta
bor tillsammans och har eller har haft barn eller
tidigare varit gifta med varandra.
Motionerna
I ett antal motioner framställs yrkanden som syftar
till att slopa förmögenhetsskatten, fasa ut denna
genom olika reduceringar av underlaget eller genom
successiva minskningar av skattesatsen. Sådana
yrkanden framställs i motionerna Sk692 yrkande 4 av
Bo Lundgren m.fl. (m), Sk326 yrkande 6 av Carl
Fredrik Graf m.fl. (m), Kr509 yrkande 16, Sk325
yrkande 8 av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk771 yrkande
4 av Holger Gustafsson m.fl. (kd), Sk689 yrkande 4
av Åke Carnerö m.fl. (kd) och Sk324 yrkande 15
delvis av Lennart Daléus m.fl. (c).
Vidare framställs yrkanden om en slopad
sambeskattning i flera motioner. Sådana yrkanden
framställs i motionerna Sk611 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Sk612 av Inger René och Karin
Falkmer (m), Sk613 av Henrik Westman (m), Sk757 av
Margit Gennser (m), Sk614 av Ingvar Eriksson och Jan
Backman (m), Sk771 yrkande 5 av Holger Gustafsson
m.fl. (kd), Sk732 av Mikael Oscarsson (kd), A807
yrkande 21 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk762
yrkande 2 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp, c) och
Sk324 yrkande 15 delvis av Lennart Daléus m.fl. (c).
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har senast avstyrkt yrkanden om en
slopad eller utfasad förmögenhetsbeskattning i olika
former i yttrandet till finansutskottet över
skattefrågorna i budgetpropositionen (jfr bet.
1999/2000:FiU1).
I det sammanhanget tillstyrkte utskottet en rad
förändringar på skatteområdet efter en prövning av
det tillgängliga statsfinansiella utrymmet och en
vägning mot behovet av ytterligare insatser när det
gäller vård, skola och omsorg. De förändringar på
skatteområdet som genomfördes innebar bl.a. att en
reformering av inkomstbeskattningen med sänkningar
av skatten för låg- och medelinkomsttagare
påbörjades och att en skatteväxling med höjda
skatter på energi och en satsning på
kompetensutveckling kunde beslutas. Enligt
utskottets bedömning i det ärendet fanns det inte
utrymme för den typ av långtgående förändringar av
förmögenhetsbeskattningen som då föreslogs.
Skatteutskottet är inte heller nu berett att
tillstyrka att olika lättnader genomförs i
förmögenhetsbeskattningen och kan när det gäller
förslagen om slopad sambeskattning konstatera att
även dessa förändringar kräver en finansiering.
Utskottet avstyrker därför de aktuella
motionsyrkandena.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 25
i denna del, 1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk653,
1999/2000:Sk655, 1999/2000: Sk689 yrkandena 1-3,
1999/2000:Sk695 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000:Sk771 yrkande 1, 1999/2000:Sk772
yrkande 1, 1999/2000: Sk773 yrkande 4,
1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och 8,
1999/2000:Bo232 yrkande 8 och 1999/2000:Bo233
yrkande 13,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
2. beträffande småhus som upplåts med
hyres- eller bostadsrätt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk628 och
1999/2000:
Sk699,
3. beträffande fastighetsskatten för
hyreshus med vakanser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk740,
4. beträffande frysta taxeringsvärden och
äkta bostadsföretag
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk759 yrkandena 1 och
2,
res. 5 (m, kd)
5. beträffande skattereduktion för
fastighetsskötsel
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk764,
res. 6 (kd)
6. beträffande attraktiva områden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk645 yrkande 2,
1999/2000:Sk820 yrkandena 1-3 och 1999/2000:N277
yrkande 11,
res. 7 (m, kd)
res. 8 (c)
7. beträffande fastighetsbeskattningen vid
tomträtt
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk629,
res. 9 (m, kd)
8. beträffande energibesparande åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk610,
1999/2000:Sk809 och 1999/2000:N383 yrkande 9,
res. 10 (kd)
9. beträffande reavinstbeskattningen och
indexreglerna
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk627 yrkande 2
och 1999/2000:Sk644,
10. beträffande uppskov med
reavinstbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk713 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en översyn av reglerna om
uppskov med reavinstbeskattning,
11. beträffande återläggning vid
försäljning av näringsfastighet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk631 och
1999/2000:
Sk826 yrkande 2,
res. 11 (m)
12. beträffande ROT-avdrag
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 25
i denna del, 1999/2000:Sk719 och 1999/2000:Bo204
yrkande 18,
res. 12 (kd, c)
13. beträffande fastighetsskatten på
vattenkraftsenheter
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N277 yrkande 9,
res. 13 (kd)
14. beträffande slopad
förmögenhetsbeskattning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 15
i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande 8,
1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771
yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4, 1999/2000:
Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509 yrkande 16,
res. 14 (m)
res. 15 (kd)
res. 16 (c)
res. 17 (fp)
15. beträffande sambeskattningen av
förmögenhet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 15
i denna del, 1999/2000:Sk611, 1999/2000:Sk612,
1999/2000:Sk613, 1999/2000:Sk614,
1999/2000:Sk732, 1999/2000:Sk757, 1999/2000:
Sk762 yrkande 2, 1999/2000:Sk771 yrkande 5 och
1999/2000:A807 yrkande 21.
res. 18 (m, kd, c, fp)
Stockholm den 21 mars 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne
Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Per Rosengren (v),
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Per Erik Granström
(s), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Ulla Wester (s), Desirée
Pethrus Engström (kd), Catharina
Hagen (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson
(fp), Lars U Granberg (s),
Margareta Cederfelt (m), Claes
Stockhaus (v) och Lars Lilja (s).
Reservationer
1. Fastighetsbeskattningens allmänna
inriktning (mom. 1) - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)
har
dels anfört följande:
Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles för
omfattande. Av beräkningar som Byggentreprenörerna
gjort framgår att omkring 60 % av hyran för en
nybyggd lägenhet går åt för att betala skatt och
andra pålagor som tagits ut och fortlöpande tas ut
med boendet som yttersta skatteobjekt. Här ligger
den främsta förklaringen till att det är dyrt att
flytta in i nyproducerade lägenheter. Men det blir
också allt dyrare att bo i redan befintliga
hyresrätter. Bara fastighetsskatten kostar de boende
i hyreshus minst en månadshyra per år. För
småhusägare varierar fastighetsskatten mycket
beroende på var fastigheten ligger. Det kan i många
fall röra sig om belopp över 1 500 kr i månaden för
ordinära småhus eller fritidsfastigheter i vissa
lägen. År 2001 - när frysningen av fastighetsskatten
upphör - kan många familjer förvänta sig en
fastighetsskattehöjning på uppemot 10 000 kr eller
mer om året. Därtill kommer att den allmänna
fastighetstaxeringen för hyreshus medför i
genomsnitt en ökning av taxeringsvärdena på 30-50 %.
Resultatet för boende i hyreshus i vissa områden
kommer att bli att ytterligare en månadshyra kommer
att utgöras av skatt.
Vi anser att fastighetsskatten är skadlig och att
den bör avvecklas successivt. Vi har under höstens
budgetbehandling föreslagit en stegvis sänkning av
skattesatsen till 1,2 % år 2000, till 1,1 % år 2001
och till 1 % år 2002 samt att underlaget för
fastighetsskatten bestäms till byggnadsvärdet och
halva markvärdet. Genom att reducera markvärdet
löser man till betydande del också de problem som i
dag finns i attraktiva fritidsområden. Vidare har vi
föreslagit att riksdagen fattar beslut om att
underlaget för fastighetsbeskattningen fryses på
dagens nivå för att klargöra att den nuvarande
frysningen inte kommer att tillåtas innebära en
katastrofal taxeringsvärdeshöjning år 2001.
I likhet med de nu aktuella motionärerna anser vi
att fastighetsskatten skall avvecklas successivt och
att detta bör ske genom en stegvis sänkning av
skattesatsen och genom att underlaget begränsas till
byggnadsvärdet och halva markvärdet. Det bör också
klargöras att avsikten inte är att fastighetsskatten
skall ersättas med andra pålagor i form av en
schablonintäkt eller liknande. Med de förändringar
som vi vill genomföra blir det relativt snart också
möjligt att genomföra en förenkling av
fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringen kostar
det allmänna stora pengar. Regelsystemet för denna
har blivit ogenomträngligt och dess tillämpning
upplevs som kineseri.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk655,
1999/2000:Sk695 yrkandena 1 och 4,
1999/2000:Sk772 yrkande 1 och 1999/2000:Bo206
yrkandena 5, 6 och 8, med anledning av
motionerna 1999/2000:Sk653 och 1999/2000:Sk689
yrkande 1 och med avslag på motionerna
1999/2000:Sk324 yrkande 25 i denna del,
1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk689 yrkandena 2 och
3, 1999/2000:Sk695 yrkande 2, 1999/2000:Sk771
yrkande 1, 1999/2000:Sk773 yrkande 4,
1999/2000:Bo232 yrkande 8 och 1999/2000:Bo233
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i
något annat land. I de europeiska länderna är momsen
lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och
fastighetsskatten mycket begränsad. Vissa länder har
över huvud taget ingen fastighetsskatt. Stora
skillnader finns mellan länderna vad gäller
boendekostnaderna sedda i förhållande till
hushållens disponibla inkomster. I de europeiska
länderna var genomsnittet 20 % år 1993, i Sverige så
mycket som 30 %.
Statens intäkter och kostnader för boendet kommer
att genomgå dramatiska förändringar de närmaste
åren. Statens nettokostnader har varit stora. Ökade
intäkter, bl.a. fastighetsskatt och moms på
byggandet jämte sjunkande räntebidrag, gav staten
ett positivt netto för boendet redan 1997. Statens
utgifter för räntebidrag kommer från 1997 till 1999
att ha sjunkit från 20 miljarder till 7,5 miljarder
kronor. Det är orimligt att staten tar in ökade
skatter på boendet när kostnaderna i form av
räntebidrag sjunker. Fastighetsskatten borde i
stället sänkas i samma takt som räntebidragen
sjunker. Prognosen pekar på att nettot mellan
fastighetsskatt och räntebidrag år 1999 blir ca 15
miljarder kronor.
Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett
inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en
inkomst som inte finns och strider således mot den
nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall
äganderätten liksom den enskildes trygghet vad
gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med
låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att
göra det möjligt att äga sin bostad också för
låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt
samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver
stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala
segregeringen och motverkar möjligheterna för ett
permanent boende i många områden som är attraktiva
för de fritidsboende.
I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-
motionerna måste fastighetsskatten på sikt
avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att
debitera en kommunal fastighetsavgift som skall
täcka kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och
annan kommunal service som är kopplad till
fastigheten. I ett första steg bör dessutom
taxeringsreglerna ändras så att lägesfaktorns
genomslag på byggnadsvärdet begränsas. Därutöver bör
den ändringen göras att fastighetsskatten enbart
beräknas på en tredjedel av det markvärde som
överstiger 150 000 kr.
Som en viktig åtgärd skall underlaget för
skatteberäkningen därtill frysas på dagens nivå.
Härigenom mildras effekterna av de senaste årens
mycket kraftiga prisökningar i vissa områden, vilka
med dagens regler leder till kraftigt höjda
taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt.
Vad som anförts om inriktningen av
fastighetsbeskattningen bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk689
yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk771 yrkande 1 och
1999/2000:Bo233 yrkande 13, med anledning av
motionerna 1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk655,
1999/2000:Sk695 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000:Sk772 yrkande 1, 1999/2000:Sk773
yrkande 4 och 1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och
8 och med avslag på motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 25 i denna del, 1999/2000:Sk653 och
1999/2000:Bo232 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
3. Fastighetsbeskattningens allmänna
inriktning (mom. 1) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Alla människor behöver bra bostäder till rimliga
kostnader. Valfrihet och mångfald i boendet är
grundpelare i bostadspolitiken och en del av
välfärdspolitiken. Människor skall fritt kunna välja
bostad och bostadsort. Boendet är inte bara bostaden
utan även känslan av trygghet att ha ett hem. Att
äga sitt hem har ett värde i sig. Centerpartiet
arbetar för en ökad neutralitet mellan
boendeformerna och långsiktigt lägre
boendekostnader. Det förbättrade ekonomiska läget
har inneburit mer än en halvering av räntorna.
Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre
skatteuttag på boendet. Vi motsatte oss höjningen av
fastighetsskattesatsen hösten 1994 från 1,5 till 1,7
procentenheter och har därefter sökt möjligheter att
återställa nivån till 1,5 procent. Under våren 1998
möjliggjordes detta genom en överenskommelse mellan
oss och regeringspartiet.
Centerpartiet har också drivit frågan om lättnader
för dem som drabbats särskilt hårt av höjda
taxeringsvärden vid förra taxeringstillfället,
nämligen fastboende i attraktiva skärgårds- och
andra fritidshustäta områden. Det är orimligt att
människor i vanliga inkomstlägen tvingas flytta på
grund av att deras hus ligger i ett attraktivt läge.
Det skulle leda till att dessa områden inom kort
består enbart av fastigheter som ägs av
fritidsboende. Det skulle i sin tur utarma den
offentliga servicen, landskapsbilden och kulturen i
sådana områden. Frågan har behandlats av
Fastighetsbeskattningskommittén vars
ställningstagande redovisades i maj 1999.
Centerpartiets representant biträdde inte
utredningsmajoritetens förslag. Motivet var att
förslaget har så stora brister att det inte kan
läggas till grund för lagstiftning. Ett i stort sett
enigt remissutfall bekräftar denna uppfattning. Vår
representant hävdade att lösningen i stället står
att finna inom ramen för taxeringsförfarandet.
Centerpartiet har exempelvis tidigare föreslagit att
den s.k. belägenhets-faktorn slopas i
taxeringsförfarandet.
Centerpartiet konstaterar att fastighetsskatten
träffar människor oavsett bärkraft. Därför ska
fastighetsskatten successivt sänkas. Centerpartiet
anser att fastighetsskattesystemet bör ersättas av
ett system med schablonintäkt mot vilken avdrag får
göras för fastighetens kostnader, såväl
räntekostnader, vilket gäller i dag, som kostnader
för underhåll och reparation. En del av denna
avdragsrätt åstadkoms genom att det så kallade ROT-
avdraget återinförs och permanentas. Därigenom kan
ökad rättvisa skapas mellan olika upplåtelseformer
och dubbelbeskattningen på hyresfastigheter
försvinna. Ett system med schablonintäkt i stället
för fastighetsskatt bestraffar inte heller lika
påtagligt den som gör miljö- och energiförbättringar
på fastigheten och därmed i nuvarande system får
höjd fastighetsskatt. Så länge fastighetsskatten
finns kvar bör den vara statlig. Lekmannainflytandet
i taxeringsnämnder bör återinföras.
Vad som anförts om inriktningen av
fastighetsbeskattningen bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 25 i denna del och 1999/2000:Bo232
yrkande 8 och med anledning av motionerna
1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk653,
1999/2000:Sk655, 1999/2000:Sk689 yrkandena 1-3,
1999/2000:Sk695 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000:Sk771 yrkande 1, 1999/2000:Sk772
yrkande 1, 1999/2000:Sk773 yrkande 4,
1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och 8 och
1999/2000:Bo233 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
Fastighetsskatten utgör en stor del av många
människors boendekostnad. Den omfattar i dag
totalt ca 25 miljarder kronor. Skatten har också
upplevts som mer och mer orättvis, antagligen
just för att de successivt höjda skattesatserna
sätter fokus på de olika belopp som gäller för
likvärdiga bostäder på olika orter, eller att
marknadsvärdet och därmed taxeringsvärdet
kraftigt kan förändras efter det att den enskilde
gjort sitt fastighetsförvärv.
För att ha symmetri i bostadsbeskattning och
avdragsmöjligheter mellan olika boendeformer bör
egnahemsfastigheter beskattas. Däremot bör nivån på
beskattningen sänkas. Dagens beskattningsform är
oacceptabel. Det finns många brister i utformningen
och nivån är för hög. En statlig utredning arbetar
med att finna nya former för denna beskattning.
Folkpartiet vill vara en aktiv part i detta arbete.
Folkpartiet har varit drivande för att de fastboende
i attraktiva fritidsområden skulle få en tillfällig
lättnad i avvaktan på en generell förändring.
Socialdemokraterna och Centerpartiet hindrade i
många år en sådan, och därefter har man i
utredningen inte kunna komma fram till en vettig
metod. Folkpartiet har också förordat en sänkt
skattesats.
Frysningen av taxeringsvärdena upphör år 2001.
Det skulle innebära en mycket kraftig
skatteskärpning för hushållen i stora delar av
landet. Folkpartiet motsätter sig detta. Det är
dock inte heller rimligt att fortsätta att
"frysa" taxeringsvärdena, till slut blir det
inget informationsvärde kvar i dessa. I stället
måste principerna för beskattning förändras.
Folkpartiet anser att övervägande skäl talar för
att man övergår till en schablonintäktsbeskattning,
där en schablonintäkt utifrån taxeringsvärdet läggs
som inkomst av kapital, och kapitalkostnaderna
(främst räntor) dras av. Fastighetsskatteutredningen
bör utarbeta och lägga fram ett sådant förslag,
enligt tidsplanen ska detta ske våren 2000. Vi anser
att det är mycket viktigt att förslag kan läggas
till riksdagen om en helt reformerad
fastighetsbeskattning inför år 2001.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Bo232 yrkande 8
och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 25 i denna del, 1999/2000:Sk640,
1999/2000:Sk653, 1999/2000:Sk655,
1999/2000:Sk689 yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk695
yrkandena 1, 2 och 4, 1999/2000:Sk771 yrkande 1,
1999/2000:Sk772 yrkande 1, 1999/2000:Sk773
yrkande 4, 1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och 8,
1999/2000:Bo233 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
5. Frysta taxeringsvärden och äkta
bostadsföretag (mom. 4) - m, kd
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström
(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt
(m) har
dels anfört följande:
För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall
betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras
bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)
inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av
taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller
delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna
bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag
schablonbeskattas.
Den i och för sig välmotiverade frysningen av
taxeringsvärdena som gäller t.o.m. inkomståret 2000
kan när det gäller vissa äkta bostadsföretag skapa
problem. Genom att taxeringsvärdena för lägenheterna
har frysts kan deras andel av det totala
taxeringsvärdet komma att minska om samtidigt den
del av taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m.
höjs. I de fall detta leder till att ett
bostadsföretag inte längre är att betrakta som äkta
är det enligt vår mening en icke avsedd effekt. De
långtgående följder som detta får för de boende i de
berörda fastigheterna är oacceptabla.
Åtgärder bör vidtas för att förhindra att äkta
bostadsföretag omklassas till oäkta enbart som en
följd av frysta taxeringsvärden. Det bör ankomma på
regeringen att utan dröjsmål återkomma till
riksdagen med förslag med denna innebörd. Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande frysta taxeringsvärden och äkta
bostadsföretag
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk759 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
6. Skattereduktion för fastighetsskötsel
(mom. 5) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Som framhålls i motion Sk764 är ett av de främsta
hindren för att kunna bygga och hyra hyreslägenheter
den höga beskattningen av tjänster som ingår i
hyran. Även i övrigt är skattebelastningen på
hyresboendet alldeles för hög. Inte minst
fastighetsbeskattningen bidrar till detta.
Som beskattningen är utformad i dag måste
hyresgästen med sin hyra betala dels moms på den
administration och förvaltning samt de tjänster som
ingår i hyran, dels arbetsgivaravgifter på de ofta
arbetsintensiva tjänsterna. Det finns mot denna
bakgrund anledning att se över och minska den totala
skattebelastningen av boendet. En utredning bör
därför tillsättas med uppdrag att se över
möjligheterna att införa en skattereduktion för
tjänster m.m. som avser
fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel. Detta bör
ges regeringen till känna.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande skattereduktion för
fastighetsskötsel
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk764 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
7. Attraktiva områden (mom. 6) - m, kd
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström
(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt
(m) har
dels anfört följande:
Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens
fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser
för dem som är permanentboende i attraktiva
fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de
fritidsboende är villiga att betala medför att
taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger
och att den fastighetsskatt som utgår ligger på
nivåer som många inte har någon som helst möjlighet
att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan
inte ett skattesystem accepteras som leder till att
människor får flytta från sina hem till följd av en
orimlig skattebörda.
Den mest uppenbara lösningen på problemen i
attraktiva skärgårdsområden är att avveckla dagens
fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i
flera av de nu aktuella motionerna. Som framhålls i
motionerna kan detta dock inte ske omedelbart utan
det måste ske successivt under en något längre tid.
Vad som erfordras är därför åtgärder som kan sättas
in redan nu och som leder till en kraftigt sänkt
fastighetsskatt redan fr.o.m. innevarande år. De
olika förslagen om reducerat markvärde som underlag
för beskattningen m.m. bidrar också de till att
minska skattetrycket för fastboende i skärgården och
andra attraktiva fritidsområden.
Vad som anförts om åtgärder för att minska
fastighetsskatten för permanentboende i attraktiva
fritidsområden m.m. bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande attraktiva områden
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk645
yrkande 2 och 1999/2000:N277 yrkande 11 och med
avslag på motion 1999/2000:Sk820 yrkandena 1-3
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
8. Attraktiva områden (mom. 6) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Fastighetstaxeringsreglerna måste reformeras
eftersom det system som nu tillämpas i grund och
botten är felaktigt konstruerat. I vissa mycket
attraktiva områden där fritidsfastigheternas
försäljningspriser skjuter i höjden slår
fastighetsskatten besinningslöst mot fastboende på
ett sätt som aldrig kan ha varit lagstiftarens
mening. Åretruntboende i till exempel skärgården kan
i vissa fall straffas med en fastighetsskatt som
deras inkomster inte kan bära. De fastboende tvingas
gå från hus och hem på grund av att deras fastighet
har en belägenhet som är mycket efterfrågad som
fritidsboende.
Det kan konstateras att det främst är kustbor
boende i mycket attraktiva sommarområden som drabbas
speciellt hårt av dagens konstruktion. Det får som
följdeffekt att det är svårt för till exempel en
äldre generation med enbart folkpension att
överhuvudtaget kunna bo kvar i sina hus. Samtidigt
är det svårt - om inte helt omöjligt - för en yngre
generation att ekonomiskt kunna klara av både
extrema huspriser och därtill följande
fastighetsskatter, vilket gör att många unga inte
vågar investera i ett boende i skärgården.
Resultatet blir att vi i dag har ett system som
pressar den fastboende befolkningen bort från öar
och attraktiva skärgårdssamhällen. Kvar blir en död
skärgård med enbart kapitalstarka fastighetsägare
och med ett skärgårds-boende som är aktivt enbart
några veckor om året.
Därför är det avgörande att finna
fastighetstaxeringsregler som skiljer på fastboende
och fritidsboende, annars kommer det aldrig att
kunna ske en tydlig utveckling i skärgården för
verksamhet året runt. Det är priset på
fritidsfastigheterna och de mycket strandnära
tomterna som skjuter i höjden och påverkar
åretruntboendets taxeringsvärden och därmed
fastighetsskattens utfall. Belägenhetsfaktorn bör
därför avskaffas för fastigheter för fastboende och
bara tillämpas på fastigheter för fritidsboende.
För att kunna reducera de orimliga
trappstegseffekter som uppstår mellan attraktiva
områden och vanliga områden bör också värdeområdena
förändras från nuvarande 7 300 stycken till ca 2 500
områden.
När fastighetsägare besvärar sig över satta
taxeringsvärden som skall prövas av skattemyndighet,
länsrätt respektive kammarrätt bör särskilt utsedda
fastighetsnämndemän medverka för att tillgodose
behovet av såväl sakkunskap som rättssäkerhet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande attraktiva områden
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk820 yrkandena
1-3 och med anledning av motionerna
1999/2000:Sk645 yrkande 2 och 1999/2000:N277
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
9. Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
(mom. 7) - m, kd
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström
(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt
(m) har
dels anfört följande:
Det är enligt vår mening svårt att hitta några
hållbara motiv för att någon skulle vara skyldig att
betala skatt för en fastighet han inte äger. Det är
endast tomträtten som kan försäljas och tomträtten
är inte en fastighet utan en genom civilrättsligt
avtal grundad nyttjanderätt. Det är rimligt att den
i sig mycket kontroversiella fastighetsskatten
betalas av respektive fastighetsägare under den
begränsade övergångstid som fastighetsskatten kan
förväntas bestå. I nomalfallet bör en
tomträttsinnehavare endast betala fastighetsskatt
för sitt hus.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande fastighetsbeskattningen vid
tomträtt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk629 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
10. Energibesparande åtgärder (mom. 8) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Förutom de principiella invändningar som enligt
utskottets mening kan resas mot fastighetsskatten
som sådan innehåller beskattningen enskilda moment
som också de kan starkt ifrågasättas. Den mest
uppenbara lösningen på dessa problem är att avveckla
dagens fastighetsskatt i enlighet med vad som
föreslagits i motioner från (m), (kd), (c) och (fp).
I avvaktan på att detta successivt kan genomföras
bör dock de mest uppenbara bristerna i dagens system
rättas till. En sådan brist är de orimliga effekter
på fastighetsskatten som energibesparande och andra
energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.
Den som i dag investerar i anläggningar som sparar
energi eller som på annat sätt bidrar till att
hushålla med våra resurser får med automatik ett
höjt taxeringsvärde och därmed också höjd
fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur
ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda
kommer därmed att straffas för detta. Det är
naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet
måste självfallet medverka till och inte motverka
att energibesparande eller i övrigt
miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I
enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna
för fastighetsbeskattningen ändras så att
miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte
missgynnas i skattehänseende.
Fastighetsbeskattningen måste i stället utformas så
att sådana åtgärder gynnas eller åtminstone så att
skatteeffekten är neutral.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande energibesparande åtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk610,
1999/2000:Sk809 och 1999/2000:N383 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
11. Återläggning vid försäljning av
näringsfastighet (mom. 11) - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)
har
dels anfört följande:
Vid avyttring av en näringsfastighet skall gjorda
värdeminskningsavdrag, skogsavdrag och avdrag för
substansminskning tas upp som intäkt i närings-
verksamheten. Som intäkt skall också tas upp det som
skrivits av i samband med ianspråktagande av
ersättningsfond eller dylikt (bl.a. investerings-
reserv). Även avdragen för värdehöjande reparationer
och underhåll under de senaste fem åren skall tas
upp som intäkt.
Bestämmelserna vilar på grundsynen att om en
näringsfastighet avyttras med vinst, så har de nu
nämnda avdragen återvunnits, d.v.s. näringsverksam-
heten som bedrivits med hjälp av fastigheten har
inte dragit någon kostnad för förslitning av
fastigheten.
Beskattningen av de återlagda beloppen i
näringsverksamhet motsvaras av en rätt att dra av
hela anskaffningskostnaden vid beräkning av
reavinsten av fastighetsförsäljningen i kapital.
Återföringsbestämmelserna medför att en vinst vid
försäljning av en näringsfastighet beskattas med en
skattesats som överstiger 30 procent. Ett exempel
kan tydliggöra reglerna.
En skogsfastighet köps år 1972 för 400 000 kr och
efter en slutavverkning år 1997 görs skogsavdrag med
150 000 kr. Om fastigheten säljs år 2000 för 600 000
kr (till större delen bestående endast av
nyplanterad skog), blir den skattepliktiga
reavinsten (kapitalinkomsten) 0,9 x 200 (600-400) =
180 000 kr. Som intäkt av näringsverksamhet skall
dessutom tas upp skogsavdraget om 150 000 kr. Detta
trots att skogen till stor del betalades vid köpet
1972 och inte har legat till grund för
köpeskillingen år 2000.
Motsvarande gäller för utrangerade byggnader,
byggnader som genom användning förslitits,
täckdikningsanläggningar som inte längre fungerar
eller som till större del har tjänat ut.
Enligt vår mening bör reavinstberäkningen vid en
fastighetsförsäljning ha som utgångspunkt att gjorda
värdeminskningsavdrag och liknande har sin
motsvarighet i en värdemässigt lika stor förslitning
av tillgången. Någon återföring av dessa avdrag bör
därför inte ske som intäkt av näringsverk-samhet vid
en fastighetsavyttring. I stället bör
omkostnadsbeloppet minskas med dessa avdrag vid
beräkning av reavinsten.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande återläggning vid försäljning
av näringsfastighet
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk631 och
1999/2000:Sk826 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
12. ROT-avdrag (mom. 12) - kd, c
Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd)
och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Sedan ROT-avdragen upphörde för mindre än ett år
sedan finns det tecken på att tillgången på denna
typ av arbetsobjekt har minskat. Det är en olycklig
utveckling. ROT-åtgärder sysselsätter i många fall
arbetskraft som inte kan arbeta inom
nybyggnadssektorn. Det finns därmed en uppenbar risk
för att arbetslösheten bland vissa kategorier
byggnads-arbetare ökar. Avdragen har dessutom
bidragit till att nödvändiga reparationer och annat
underhåll kommit till stånd i en omfattning som
annars inte skulle ha blivit fallet. Kort sagt har
ROT-avdragen bidragit till en totalt sett bättre
boendemiljö.
Inom tjänstesektorn i stort finns det möjlighet att
genom åtgärder på skatteområdet skapa flera arbeten
och företag. Sänkta skatter på hushållsnära tjänster
skulle dessutom möjliggöra för fler med vanliga
inkomster att nyttja hushållstjänster, vilket i sin
tur skulle leda till en större valfrihet för
hushållen. Det kan t.ex. gälla barnfamiljer och
äldre eller fysiskt svaga personer. De tjänster som
avses är sådana som utförs i hemmet såsom tvätt,
städning, omsorg och trädgårdsskötsel. En sådan
skattesänkning skulle leda till att nya småföretag
växer fram, vilket i sin tur skulle skapa åtskilliga
nya arbetstillfällen. Den svarta sektorn skulle bli
vit.
I enlighet med förslagen i Sk324 yrkande 25 i
motsvarande del, Sk719 och Bo204 yrkande 18 bör
enligt vår mening därför ROT-avdraget återinföras,
vidareutvecklas och permanentas. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 12 hemställt:
12. beträffande ROT-avdrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 25 i denna del, 1999/2000:Sk719 och
1999/2000:Bo204 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
13. Fastighetsskatten på
vattenkraftsenheter (mom. 13) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Fastighetsskatten på elproduktionsenheter gäller
bl.a. vattenkraftverk. Detta aktualiserar ett
kristdemokratiskt förslag som skulle gynna de
vattenkraftsproducerande länen. Förslaget är att
fastighetsskatten i ett längre perspektiv växlas
över till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle
bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats,
inte minst för de län som producerar el baserad på
vattenkraft.
Regeringen bör återkomma med förslag till hur en
successivt sänkt fastighetsskatt i ett längre
perspektiv skall kunna växlas över till en kommunal
fastighetsavgift. Särskilt bör utredas hur
fastighetsskatten på vattenkraft skall kunna komma
de vattenkraftsproducerande kommunerna eller länen
till del vid en skatteväxling.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 13 hemställt:
13. beträffande fastighetsskatten på
vattenkraftsenheter
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N277 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
14. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.
14) - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)
har
dels anfört följande:
Förmögenhetsskatten är en extraskatt på
kapitalavkastning och motverkar den nödvändiga
kapitalbindningen. Ett mångfacetterat näringsliv i
ett viktigt omstruktureringskede behöver
riskkapital, och det är ur många synvinklar mycket
angeläget att kapitalbindningen kan ske i större
delen av befolk-ningen. Det är egentligen den enda
relevanta definitionen av ekonomisk demokrati. Som
det är i dag belastas skilda tillgångar olika hårt,
vilket leder till snedvridande effekter som
ytterligare försämrar ekonomins funktionssätt.
Förmögenhetsskatten är dessutom mycket godtycklig.
Ägarna av 12 av Sveriges 13 största förmögenheter
betalar inte förmögenhetsskatt för sina
aktieinnehav, medan låginkomsttagare som är ägare av
småhus tvingas lämna sina hem på grund av
kombinationen fastighetsskatt och förmögen-
hetsskatt.
Förmögenhetsskatten skall därför snarast avvecklas
i Sverige i likhet med vad som gjorts i Tyskland,
Finland, Danmark och flertalet övriga länder inom
OECD.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande
8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771
yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,
1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
15. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.
14) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
De senaste årens utveckling har visat på
svårigheterna att bibehålla
förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst
att finna i den ökande internationaliseringen som
gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet
bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger
omvärldens.
Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat
motiveras av fördelnings-politiska skäl får i dag
helt andra effekter än de tänkta. Detta har
tydliggjorts bl.a. genom att regeringen befriat
huvudägarna i aktiebolag från förmögen-hetsskatt
medan t.ex. en låginkomsttagare som råkar ha sitt
egnahem beläget i ett attraktivt område till följd
av de kraftigt höjda taxeringsvärdena tvingas betala
förmögenhetsskatt. I dag är 17 av Sveriges 18
aktiemiljardärer befriade från förmögenhetsskatt på
sina aktieinnehav. Motivet för detta är att de
annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med
sina pengar. De som inte har de stora resurserna får
stanna kvar och finna sig i att betala skatten.
Inkomstbeskattningen och
kapitalinkomstbeskattningen innebär att en faktisk
inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen
däremot, bygger ofta på fiktiva värden. Detta kan ge
fördelningspolitiskt orimliga effekter. Exempelvis
tvingas många småhusägare att utöver den höga
fastighets-skatten betala förmögenhetsskatt. Detta
trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten
inte går att omsätta till inkomster med mindre än
att bostaden säljs.
Det är sannolikt att förmögenhetsskatten kommer att
avskaffas inom några få år. Detta oavsett vilken
kulör den sittande regeringen har. Sverige har den
högsta förmögenhetsskatten av OECD-länderna.
Alltfler av våra grannländer avskaffar denna skatt.
Så sent som 1997 sällade sig Tyskland och Danmark
till de länder som inte längre har en särskild skatt
på förmögenheter.
Förmögenhetsskatten måste fasas ut ur det svenska
skattesystemet. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande
8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771
yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,
1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
16. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.
14) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Förmögenhetsskatten bör successivt fasas ut ur det
svenska skattesystemet. Den tas i många fall ut i
form av en extra skatt på fastigheter, som har ett
högt taxeringsvärde och låga inteckningsskulder. Den
internationella rörligheten för kapitalet har ökat
och därför har det varit nödvändigt att befria
huvudägare i aktiebolag från förmögenhetsskatt med
hänvisning till att deras kapital är låst i deras
stora företag, som fyller en viktig funktion för
svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad. En
situation där verkligt förmögna människor befrias
från förmögenhetsskatt och mindre förmögna människor
belastas med förmögenhetsskatt, är naturligtvis inte
acceptabel ur rättvisesynpunkt. Utfasningen bör ske
stegvis med slopad sambeskattning som första steg.
Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande
8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771
yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,
1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
17. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.
14) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Sveriges välstånd har byggt på att vi accepterat och
utnyttjat de möjligheter som ekonomiskt utbyte med
omvärlden erbjudit. I dag innebär
internationaliseringen att det är svårt för ett
enskilt land att driva skattepolitik utan hänsyn
till utvecklingen i omvärlden. Det gäller t.ex.
förmögenhets-skatten. Denna specialskatt för "de
rika" betalas som en följd av ett antal osannolika
turer under Socialdemokraternas mandatperiod
framförallt av vanliga familjer som kanske bott
länge i sina hus och amorterat av lånen. Vissa
enstaka miljardärer får däremot stora
skattelättnader.
Vi har i vårt budgetalternativ för innevarande år
föreslagit att fribeloppet höjs till 1,2 miljoner,
vilket skulle ha inneburit en lättnad för många
vanliga husägare.
Förmögenhetsskatten bör stegvis avskaffas under
mandatperioden. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande
8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771
yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,
1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
18. Sambeskattningen av förmögenhet (mom.
15) - m, kd, c, fp
Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström
(kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan
Pehrson (fp) och Margareta Cederfelt (m) har
dels anfört följande:
Sambeskattning av förmögenhet är det enda
kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i
nuvarande skattesystem. Den skattepliktiga
förmögenheten beräknas bland annat gemensamt för
makar som sammanbott större delen av
beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan
att vara gifta bor tillsammans och har eller har
haft barn eller tidigare varit gifta med varandra.
Detta innebär att samboende utan barn inte
sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två personer eller
till exempel ett samboende par utan barn kan förlora
flera tusen kronor per år om de gifter sig. Den
orättvisa som sambeskattningen leder till beroende
på valet av samlevnads-form är oacceptabel.
Riksskatteverket anser i sin rapport Förslag till
förenklingar i skattelag-stiftningen (RSV Rapport
1995:10) att ett slopande av sambeskattningen av en
familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel
och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska
systemen". Sambeskattningen innebär betydande
kontrollproblem för skattemyndigheterna.
Riksskatteverket har under år 1999 upprepat sitt
förslag i en promemoria om förenklingar (RSV dnr.
8539-99/100). Skattemyndigheter måste hålla reda på
vem som bor med vem i vilken konstellation. Särbo,
sambo, gift, registrerat partnerskap, barn,
styvbarn, delad vårdnad. Eftersom man inte i förväg
vet vilka som kommer upp i tillräcklig förmögenhet
för beskattning måste hela befolkningens
sambeskattningspotential kontrolleras.
Sambeskattningen av makar i
förmögenhetsbeskattningen är en kvarleva i
skattesystemet från den tid då kvinnor inte
betraktades som egna ekonomiska subjekt. Detta är
helt oacceptabelt. Kvinnor måste fullt ut betraktas
som myndiga individer. Vi har alla rätt att
betraktas som individer, och detta skall givetvis
inkludera skattskyldigheten. Hur man inom en familj
delar upp det ekonomiska ansvaret är en privatsak.
Skyldigheter och rättigheter gentemot samhället
skall vara individuella. Denna syn på kvinnor bör
även avspeglas i förmögenhetsbeskattningen, och som
en konsekvens av detta bör sambeskattningen av makar
upphöra.
Vi anser att det finns starka jämställdhetsskäl,
och praktiska skäl, för att avskaffa
sambeskattningen och föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att
sambeskattningen bör avskaffas snarast.
dels vid moment 15 hemställt:
15. beträffande sambeskattningen av
förmögenhet
att riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Sk324 yrkande 15 i denna
del, 1999/2000:Sk611,
1999/2000:Sk612, 1999/2000:Sk613,
1999/2000:Sk614, 1999/2000:Sk732,
1999/2000:Sk757, 1999/2000:
Sk762 yrkande 2, 1999/2000:Sk771
yrkande 5 och 1999/2000:A807
yrkande 21 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
Särskilt yttrande
ROT-avdrag (mom. 12) - m
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)
anför:
Under allmänna motionstiden 1999
lade Moderata samlingspartiet fram
förslag om att införa en
skattereduktion för hushållsnära
tjänster. Enligt vårt förslag
skulle en skattereduktion på 50 %
av arbetskostnaden, dock högst
25 000 kr per år och hushåll, kunna
erhållas för ROT-arbeten och för
andra hushållstjänster. Vi
vidhåller att en skattereduktion
med denna utformning bör införas.
Det är därför vår avsikt att
återkomma till riksdagen med ett
motsvarande förslag.
Bostadsutskottets yttrande
1999/2000:BoU4y
Vissa frågor om
fastighetsbeskattningen m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett bostadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över ett antal motioner
från 1999 års allmänna motionstid angående bl.a.
fastighetsbeskattningen,
realisationsvinstbeskattningen av bostäder och
skattereduktion för hushållsnära tjänster.
Med ett undantag avstyrker bostadsutskottet de
motioner om fastighetsskatt, fastighetstaxering,
skattereduktion och realisationsvinstbeskattning som
behandlas i yttrandet. Utskottet hänvisar bl.a. till
att pågående utredningsarbete i fråga om
fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen bör
avvaktas.
Med anledning av ett motionsförslag (v) förordar
utskottet att reglerna för uppskov med
realisationsvinstbeskattningen skall ses över när
det gäller nybyggnad på egen tomt m.m.
Till yttrandet har fogats 14 avvikande meningar och
ett särskilt yttrande.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet behandlade senast i sitt yttrande
till finansutskottet om ramen för utgiftsområde 18
för budgetåret 2000 (yttr. 1999/2000:BoU1y) också
frågor om fastighetsbeskattningen. I yttrandet tog
utskottet även ställning till motionsförslag som
avsåg skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.
Gemensamt för de behandlade förslagen var att ett
genomförande av dem bedömdes påverka framför allt
statsbudgetens inkomstsida för år 2000. De nu
aktuella motionerna avser i huvudsak förslag om
utformningen på längre sikt av
fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen
liksom av realisationsvinstbeskattningen samt
införande av skattereduktion för hus-hållsnära
tjänster m.m. I några fall motsvarar dock förslagen
motionsförslag som riksdagen tog ställning till
hösten 1999 vid sin behandling av budgeten för år
2000. Det gäller främst förslagen om sänkt
fastighetsskatt för småhus. Genom att dessa förslag
kan bedömas påverka statens inkomster för budgetåret
2000 skulle de normalt sett ha behandlats i
anslutning till att riksdagen tar ställning till
statsbudgeten.
Fastighetsbeskattning och
fastighetstaxering
Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Med anslutning till tidigare förslag på området
förordas i flera motioner en reformerad
fastighetsbeskattning.
Förslag om att successivt avveckla
fastighetsskatten förs fram dels i Moderata
samlingspartiets partimotion 1999/2000:Bo206 yrkande
5, dels i motionerna 1999/2000:Sk655 (m),
1999/2000:Sk695 (m) yrkande 1 samt 1999/2000:Sk772
(m) yrkande 1. I motion 1999/2000:Sk695 (m) yrkande
4 föreslås dessutom att fastighetstaxeringen skall
förenklas som en följd av att fastighetsskatten
avvecklas. Gemensamt för motionerna är att de
framhåller den höga totala beskattningen av boendet
och de orimliga effekterna av dagens
fastighetstaxering och fastighetsbeskattning.
Även i motionerna 1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13,
1999/2000:Sk689 (kd) yrkandena 1 och 3 samt
1999/2000:Sk771 (kd) yrkande 1 föreslås att
fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. Enligt
motionerna bör den i stället ersättas av en kommunal
fastighetsavgift som är kopplad till kommunens
kostnader för gatuunderhåll, va-system och
brandförsvar m.m. Som motiv för denna reform
framhålls framför allt den tunga börda som
fastighetsskatten utgör för många och den bristande
neutralitet som den ger upphov till. Enligt
förslaget i motion 1999/2000:Sk773 (kd) yrkande 4
bör Fastighetsbeskattningskommittén ges
tilläggsdirektiv som innebär att kommittén skall
utreda ett alternativ till fastighetsskatten som
kapitalinkomstbeskattning. Dessutom bör det krav på
oförändrat skatteuttag som kommittén har att arbeta
med tas bort för att möjliggöra en förutsättningslös
prövning av fastighetsbeskattningen.
Enligt Centerpartiets partimotion 1999/2000:Sk324
yrkande 25 i motsvarande del bör fastighetsskatten
successivt avvecklas. Den bör i stället ersättas med
ett system med schablonintäkt mot vilken avdrag får
göras för fastighetens kostnader. Förslaget i motion
1999/2000:Sk640 (c) innebär att
fastighetsbeskattningen skall decentraliseras så att
kommunerna får del av intäkterna från beskattningen.
Enligt motionen bör fastighetsskatten helst tas
bort. Så länge den finns kvar anges det dock vara
motiverat att kommunerna, som har betydande
kostnader för fastigheterna, också får del av de
skatteinkomster de ger.
Enligt motion 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 8 bör
Fastighetsbeskattningskommittén utarbeta ett förslag
till schablonintäktsbeskattning av fastigheter.
Samtidigt bör dock nivån på beskattningen sänkas.
Två utredningar arbetar i dag med frågor som avser
fastighetsbeskatt-ningen.
Fastighetsbeskattningskommittén (dir. 1998:20), som
är parlamentariskt sammansatt, skall se över och
utvärdera reglerna om fastighetskatt m.m.
Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 1997:36) skall
se över förfarandet vid fastighetstaxeringen.
Utredningarna skulle ha avslutat sitt arbete i och
med utgången av år 1999. De har dock båda fått
förlängd utredningstid. Enligt de nya tidsplanerna
skall Fastighetsbeskattningskommittén avge ett
betänkande senast den 1 maj och
Fastighetstaxeringsutredningen ett betänkande senast
under februari månad.
Fastighetsbeskattningskommittén har dock under år
1999 avgett delbetänkandet Begränsad fastighetsskatt
(SOU 1999:59). I betänkandet behandlas frågor om
fastighetsskatten i attraktiva fritidsområden.
Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen
behandlat motionsförslag som avser förändringar i
fastighetsskatten såväl för innevarande budgetår som
på längre sikt (senast i bet. 1999/2000:BoU1y s. 6).
Utskottet har i dessa sammanhang pekat på den ökade
betydelse fastighetsbeskattningen kommit att få för
boendet och boendekostnaderna. I takt med att
samhällets subventioner till byggandet och boendet
minskat har fastighetsskatten tillsammans med övrig
beskattning av boendet kommit att bli en allt
viktigare faktor när det gäller påverkan på
boendekostnaderna liksom på neutraliteten mellan
olika upplåtelseformer. Ur ett bostadspolitiskt
perspektiv är det sålunda av stor vikt att
beskattningen av boendet vägleds inte bara av
fiskala överväganden utan också av bostadspolitiska
hänsyn. I det fortsatta arbetet med att se över
fastighetsbeskattningen finns det enligt utskottets
mening därför anledning att noga överväga
beskattningens bostadspolitiska konsekvenser. Det är
också mot denna bakgrund som utskottet senare i vår
kommer att anordna en offentligt utfrågning om
boendekostnaderna och boendebeskattningen.
Som utskottet i korthet redovisat ovan pågår det
inom ramen för två offentliga utredningar en
utvärdering och översyn av dagens
fastighetsbeskattning. Enligt utskottets mening bör
resultatet av dessa utredningsinsatser avvaktas.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill
partimotionerna 1999/2000:Sk324 (c) yrkande 25 i
motsvarande del och 1999/2000:Bo206 (m) yrkande 5
samt motionerna 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 8,
1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13, 1999/2000:Sk640
(c), 1999/2000:Sk655 (m), 1999/2000:Sk689 (kd)
yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Sk695 (m) yrkandena 1
och 4, 1999/2000:Sk771 (kd) yrkande 1,
1999/2000:Sk772 (m) yrkande 1 och 1999/2000:Sk773
(kd) yrkande 4.
Fastighetsskattenivån m.m.
Förslag som avser dels skattesatsen, dels underlaget
för fastighetsskatten förs fram i fler motioner.
I Moderata samlingspartiets partimotion
1999/2000:Bo206 förslås att endast halva markvärdet
skall ligga till grund för fastighetsskatten -
yrkande 6 - och att skattesatsen skall sänkas till
1,2 % år 2000 - yrkande 8. Även i motion
1999/2000:Sk695 (m) yrkande 2 förs ett motsvarande
förslag fram. Enligt motion 1999/2000:Sk689 (kd)
yrkande 2 bör fastighetsskatten redan fr.o.m. år
2000 beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför
ett taxeringsvärde på 150 000 kr.
Flera av de nu aktuella motionsförslagen motsvarar
förslag som utskottet behandlat och avstyrkt
tidigare under detta riksmöte (yttr. 1999/2000:
BoU1y). Utskottets ställningstagande i denna del
står fast. Förslagen är dessutom så utformade att de
torde påverka statsbudgetens inkomster för
innevarande budgetår, varför de avstyrks också av
detta skäl. Även när det gäller förslagen i övrigt
avstyrks de av utskottet. Enligt utskottets mening
bör det pågående utredningsarbetet avvaktas.
Småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt
beskattas i dag som småhus trots att
upplåtelseformen inte är den traditionella för
småhus, dvs. äganderätt. Det innebär bl.a. att
skattesatsen för dessa hus uppgår till 1,5 %. För
hyres- och bostadsrätt är motsvarande skattesats 1,2
% för inkomståret 2000.
I motion 1999/2000:Sk628 (s) förordas att den lägre
skattesatsen för hyres- och bostadsrättshus också
bör gälla för radhus som upplåts med hyresrätt.
Dessutom förs i motion 1999/2000:Sk699 (s) fram ett
motsvarande förslag när det gäller småhus som
upplåts med bostadsrätt. Gemensamt för motionerna är
att de hävdar uppfattningen att det bör vara
upplåtelseformen och inte husets utformning som styr
beskattningen.
Det kan även enligt bostadsutskottets mening finnas
anledning att se över beskattningen av småhus med
olika upplåtelseformer. I
Fastighetsbeskattningskommitténs arbete ingår bl.a.
att se över beskattningen av småhus och hyreshus med
avseende på neutraliteten i beskattningen. Enligt
utskottets mening bör resultatet av denna översyn
avvaktas. Motionerna avstyrks sålunda.
För att i dag outhyrda bostadshus skall kunna
sparas för framtida behov i stället för att rivas
föreslås i motion 1999/2000:Sk740 (mp) att
taxeringsvärdet skall kunna sättas ned för dessa
fastigheter. Enligt motionen innebär det ett
samhälleligt resursslöseri att riva i övrigt
funktionsdugliga fastigheter bara för att de för
tillfället inte kan hyras ut.
Bostäder representerar ofta ett stort och
långsiktigt kapital. Utskottet kan mot denna
bakgrund dela motionärernas syn på vikten av att
inte utan starka skäl riva bostadsfastigheter som
står tomma. Samtidigt finns det naturligtvis
situationer där en rivning eller nedmontering för
återanvändning är den på sikt enda rimliga åtgärden.
I de fall ett bevarande för framtida behov framstår
som den lämpligaste lösningen torde det enligt
utskottets uppfattning inte vara
fastighetsbeskattningen som utgör det främsta
hindret för detta.
Fastighetstaxeringen och därmed också
fastighetsskatten grundas i princip på en fastighets
marknadsvärde. I en situation där lägenheterna i en
bostadsfastighet inte kan hyras ut därför att
bostadsmarknaden på orten sviktar avspeglar detta
sig i ett lågt taxeringsvärde. På orter där
befolkningen minskar och bostadsefterfrågan går ner
kommer sålunda taxeringsvärdena att falla och därmed
också fastighetsskatten att minska. Av en dom i
Regeringsrätten från år 1998 framgår också att
taxeringsvärdet kan sättas ned om delar av en
fastighet inte kunnat hyras ut som en följd av
bristande efterfrågan. Redan nuvarande regelsystem
ger sålunda utrymme för sänkta taxeringsvärden i de
fall som beskrivs i motion 1999/2000:Sk740 (mp). I
den mån motionsförslaget inte kan anses tillgodosett
redan genom dagens regler avstyrks det därför av
utskottet.
Den frysning av taxeringsvärdena som i olika
omgångar beslutats för småhus och flerbostadshus för
åren 1998-2000 riskerar enligt motion 1999/2000:
Sk759 (m) att leda till att äkta bostadsföretag blir
oäkta. Enligt motionen behöver åtgärder vidtas för
att förhindra att så sker.
För att ett bostadsföretag skall anses som äkta
krävs, något förenklat, att företagets fastighet
(fastigheter) inrymmer minst tre lägenheter och att
minst 60 % av taxeringsvärdet belöper på de till
medlemmar eller delägare med bostads- eller
hyresrätt upplåtna bostadslägenheterna. Sådana
bostadsföretag schablonbeskattas. En frysning av
taxeringsvärdena för lägenheterna kan minska deras
andel av taxeringsvärdet om samtidigt den del av
taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m. höjs. I
de fall detta leder till att ett bostadsföretag inte
längre är att betrakta som äkta utgör det även
enligt utskottets mening ett problem. Det framstår
mot denna bakgrund som naturligt att också denna
fråga bör ingå i de förestående övervägandena om
fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen.
Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett att
ställa sig bakom förslaget i motion 1999/2000:Sk759
(m), varför den avstyrks.
Ett av de viktigaste hindren för att producera
hyresrättslägenheter utgör enligt motion
1999/2000:Sk764 (kd) den höga beskattningen av de
tjänster som ingår i hyran. För att komma till rätta
med detta bör därför möjligheterna till
skattereduktion för
fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel utredas.
Utskottet är inte på de i motionen angivna
grunderna berett att ställa sig bakom ett förslag om
skattereduktion för vissa fastighetstjänster. Enligt
utskottets mening bör denna fråga bedömas i ett
större bostads- och skattepolitiskt sammanhang. Även
i detta fall bör sålunda det pågående
utredningsarbetet avvaktas, varför motionen
avstyrks.
Beskattningen av "boendeförmånen",
fastighetsbeskattningen, och
förmögenhetsbeskattningen bör enligt motion
1999/2000:Sk653 (m) reduceras med minst en
skatteform.
Enligt utskottets mening bör inte ett förslag med
den oprecisa utformning det här är fråga om ligga
till grund för ett riksdagens beslut. Motionen
avstyrks.
Fastighetsbeskattningen i attraktiva
skärgårdsområden m.m.
Åtgärder för att komma till rätta med problemen med
fastighetsbeskattningen i attraktiva
skärgårdsområden m.m. förs fram i tre motioner.
Med hänvisning till framför allt yrkesfiskarnas
situation föreslås i motion 1999/2000:Sk645 (m)
yrkande 2 en långsiktigt sänkt fastighetsskatt.
Enligt motion 1999/2000:Sk820 (c) bör
1. belägenhetsfaktorn tas bort för fastboende i
attraktiva områden för fritidsboende - yrkande 1,
2.
3. antalet värdeområden minskas för att reducera
trappstegseffekterna i attraktiva områden -
yrkande 2 samt
4.
5. fastighetsnämndemän utses för att tillgodose
behovet av lokal sakkunskap och rättssäkerhet vid
överklagande av taxeringsvärdet - yrkande 3.
6.
För att förstärka förutsättningarna för permanent
boende och sysselsättning i skärgården bör enligt
motion 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11
fastighetsskatten snarast sänkas.
Fastighetsbeskattningskommittén skall enligt
direktiven se över beskattningen av fastigheter i
attraktiva fritidsområden och överväga om en
undantagsreglering bör införas och hur denna i så
fall skall utformas. Utredningen har behandlat denna
fråga med förtur och i betänkandet Begränsad
fastighetsskatt (SOU 1999:59) föreslagit att en
begränsningsregel för fastighetsskatten införs.
Regeln skall enligt förslaget endast gälla
skattskyldiga som är fysiska personer och som är
bosatta i småhus på småhusenhet eller lantbruks-
enhet. För utformningen av begränsningsregeln har
kommittén lagt fram två alternativa förslag.
Gemensamt för förslagen är att de riktar sig mot
hushåll med låga inkomster och som är bosatta i
fastigheter med höga taxeringsvärden. Förslaget, som
har remissbehandlats, bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna
1999/2000:Sk645 (m) yrkande 2, 1999/2000:Sk820 (c)
samt 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11 avstyrks
sålunda.
Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
I motion 1999/2000:Sk629 (m) föreslås att
markägaren, och inte tomträttshavaren, skall betala
fastighetsskatten för tomträttsmarken.
Enligt lagen om statlig fastighetsskatt och
fastighetstaxeringslagen jämställs tomträttshavare
med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet till
fastighetsskatt. Vad som i motionen anförts ger inte
bostadsutskottet anledning att förorda någon
förändring i detta avseende. Som utskottet tidigare
anfört (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2) skulle en
omläggning av skattskyldigheten sannolikt föranleda
krav från markägaren på en kompensation inom ramen
för tomträttsavgälden. Motionen avstyrks således.
Energibesparande åtgärder
I motionerna 1999/2000:Sk610 (m), 1999/2000:Sk809
(m) samt 1999/2000: N383 (kd) yrkande 9 förs fram
förslag om att energibesparande åtgärder på en
fastighet inte skall leda till höjt taxeringsvärde
respektive höjd fastighetsskatt. Enligt motionerna
motverkar de nuvarande reglerna önskvärda
energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.
Vid fastighetstaxeringen eller vid beräkningen av
fastighetsskatt särbehandlas inte investeringar som
gjorts i energibesparande syfte. Den huvudprincip
som gäller är att investeringar som leder till höjt
marknadsvärde för en fastighet också leder till höjt
taxeringsvärde och därmed höjd fastighetsskatt.
Bostadsutskottet har tidigare (yttr. 1998/99:BoU2y
s. 2) uttryckt uppfattningen att dessa principer i
vissa fall kan leda till att åtgärder som är
önskvärda ur samhällets synvinkel delvis blir mindre
förmånliga att genomföra för den enskilde
fastighetsägaren. Investeringar i energibesparande
åtgärder eller byte till mer miljövänliga
uppvärmningsmetoder är exempel på sådana åtgärder.
Sett ur ett energihushållningsperspektiv kan det
således framstå som olyckligt att åtgärder som i
vissa fall har främjats genom statligt stöd
samtidigt leder till en ökad skattebelastning för
fastighetsägaren. Som förordas i de aktuella
motionerna kan det mot denna bakgrund finnas skäl
att överväga möjligheterna till regeländringar inom
fastighetsskattesystemets ram. Samtidigt bör
givetvis en strävan vara att reglerna för taxering
och uttag av fastighetsskatt skall vara så enkla och
enhetliga som möjligt.
Bland de uppgifter som tilldelats
Fastighetsbeskattningskommittén ingår bl.a. att den
skall överväga frågor om undantag från de generella
reglerna för fastighetsskatt. En av de frågor som
kommittén därvid skall ta ställning till är hur
miljöinvesteringar och andra miljörelaterade
åtgärder bör påverka fastighetsskatten. I direktiven
nämns som tänkbara lösningar att underlaget för
fastighetsskatten sätts ned eller att särskilda
regler införs om skattereduktion för
miljöinvesteringar.
Överväganden med den inriktning som motionärerna
förordat kommer således att komma till stånd inom
ramen för Fastighetsbeskattningskommitténs pågående
arbete. Något tillkännagivande från riksdagen i
frågan i enlighet med motionsförslagen kan mot denna
bakgrund inte anses erforderligt. Motionerna
avstyrks.
Realisationsvinstbeskattningen
De förändringar i realisationsvinstbeskattning som
trätt i kraft fullt ut i och med ingången av år 2000
kommer enligt motionerna 1999/2000:Sk627 (m) yrkande
2 och 1999/2000:Sk644 (m) bl.a. att göra det svårare
att genomföra generationsskiften i jordbruksföretag.
En utredning bör därför tillsättas för att utreda
realisationsvinstbeskattningens följder för jordbruk
och andra mindre företag vid generationsskiften.
Dessutom föreslås att de tidigare gällande
övergångsreglerna skall tillämpas också under
inkomståret 2000.
Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa
regler avseende reavinstbeskattning vid försäljning
av fastigheter kan behöva ses över. De problem som
motionärerna pekar på synes dock inte i första hand
vara av bostadspolitisk karaktär utan snarare frågor
som det ankommer på skatteutskottet och i viss mån
miljö- och jordbruksutskottet att överväga.
Bostadsutskottet avstår därför från ett närmare
ställningstagande till förslagen i de aktuella
motionerna.
Den som i dag säljer sin bostad har under vissa
förutsättningar möjlighet att få uppskov med
realisationsvinstbeskattningen. En sådan
förutsättning är att säljaren inom ett år förvärvar
en ny bostad.
Enligt motion 1999/2000:Sk713 (v) är dagens regler
i stort sett bra och nödvändiga för att förhindra
inlåsningseffekter. I ett avseende är dock reglerna
mindre väl utformade. Det gäller bl.a. den som vid
avyttringstillfället äger en tomt och inom ett år
uppför en ny bostad på denna. I detta fall erhåller
säljaren inte uppskov med sin realisationsvinst.
Enligt motionen bör reglerna ändras så att uppskov
kan erhållas också i sådana och andra liknande fall.
De möjligheter som i dag finns att erhålla uppskov
med beskattningen av realisationsvinsten vid
fastighetsförsäljning har främst tillkommit för att
öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den som säljer
sin bostad ges rimlig tid att skaffa sig en
ersättningsbostad utan att skattskyldigheten
omedelbart utlöses. I likhet med motionärerna kan
dock utskottet konstatera att det finns situationer
där uppskov med realisationsvinstbeskattningen inte
kan erhållas trots att det föreligger starka skäl
för detta. Det gäller bl.a. den i motionen
redovisade situationen där säljaren vid
avyttringstillfället innehar en obebyggd tomt, som
denne därefter bygger sig ett hus på. Även om detta
nybyggda hus inom ett år tas i anspråk av säljaren
som ny bostad räknas den inte som ersättningsbostad.
Därmed kan inte heller uppskov med
realisationsvinstbeskattningen erhållas. Det är en
enligt utskottets mening orimlig situation. I
enlighet med förslaget i motion 1999/2000:Sk713 (v)
bör därför reglerna för uppskov med
realisationsvinstbeskattningen i detta och liknande
fall ses över. Utskottets ställningstagande i denna
del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Skattereduktion för hushållsnära tjänster
m.m.
Det system med skattereduktion för utgifter för
reparation och underhåll samt utgifter för om- och
tillbyggnad av bostadshus (s.k. ROT-avdrag) som
tillämpats under ett antal år har numera i princip
upphört. Skattereduktion kan dock fortfarande
erhållas under förutsättning av att arbetena utförts
före den 1 april 1999 och att ansökan om reduktion
lämnats in senast den 29 februari 2000. Reduktionen
motsvarar 30 % av utgifterna och får för småhus inte
överstiga 14 000 kr. För hyreshus och bostadsrätter
gäller andra belopp. Det föreligger inte någon rätt
till skattereduktion för andra hushållstjänster.
I Centerpartiets partimotion 1999/2000:Sk324 (c)
yrkande 25 i motsvarande del föreslås att det s.k.
ROT-avdraget skall permanentas. Även i motionerna
1999/2000:Sk719 (c) och 1999/2000:Bo204 (c) yrkande
18 förs motsvarande förslag fram. Enligt motionerna
bör avdraget återinföras, vidareutvecklas och
permanentas.
Vid sin tidigare behandling av motioner rörande
skattereduktion för ROT-arbeten har utskottet
erinrat om att ROT-avdragen främst har använts för
att minska arbetslösheten i byggbranschen. Den
senaste förlängningen av rätten till ROT-avdrag var
också den grundad på en strävan att begränsa
byggarbetslösheten. Utskottet är mot denna bakgrund
inte nu berett att ställa sig bakom motionsförslag
om att införa någon form av permanent
skattereduktion för byggnadsarbeten eller andra
hushållstjänster. Enligt utskottets mening bör denna
bedömas i ett större skattesammanhang. Motionerna
avstyrks sålunda.
Stockholm den 24 februari 2000
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s),
Lilian Virgin (s), Owe Hellberg
(v), Ulf Björklund (kd), Sten
Andersson (m), Carina Moberg (s),
Inga Berggren (m), Siw Wittgren-Ahl
(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne
Ångström (fp), Carina Adolfsson (s)
och Leif Jakobsson (s).
Avvikande meningar
1. Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Fastighetsbeskattningen på längre sikt börjar med
"Två utredningar" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles
för omfattande. Av beräkningar som
Byggentreprenörerna gjort framgår att omkring 60 %
av hyran för en nybyggd lägenhet går åt för att
betala skatt och andra pålagor som tagits ut och
fortlöpande tas ut med boendet som yttersta
skatteobjekt. Här ligger den främsta förklaringen
till att det är dyrt att flytta in i nyproducerade
lägenheter. Men det blir också allt dyrare att bo i
redan befintliga hyresrätter. Bara fastighetsskatten
kostar de boende i hyreshus minst en månadshyra per
år. För småhusägare varierar fastighetsskatten
mycket beroende på var fastigheten ligger. Det kan i
många fall röra sig om belopp över 1 500 kr i
månaden för ordinära småhus eller fritidsfastigheter
i vissa lägen. År 2001 - när frysningen av
fastighetsskatten upphör - kan många familjer
förvänta sig en fastighetsskattehöjning på uppemot
10 000 kr eller mer om året. Därtill kommer att den
allmänna fastighetstaxeringen för hyreshusen medför
i genomsnitt en ökning av taxeringsvärdena på 30-50
%. Resultatet kommer för boende i hyreshus i vissa
områden att bli att ytterligare en månadshyra kommer
att utgöras av skatt.
Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som helt
nödvändigt att i enlighet med förslagen i Moderata
samlingspartiets motioner omedelbart inleda en
avveckling av fastighetsskatten. I enlighet med
förslagen bör sålunda en strategi för en successiv
avveckling läggas fast redan nu. Som en viktig
första åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen
frysas på dagens nivå. Härigenom mildras effekterna
av de senaste årens mycket kraftiga prisökningar i
vissa områden, vilka med dagens regler leder till
kraftigt höjda taxeringsvärden och därmed åtföljande
höjd skatt. Skattesatsen för småhus skall för år
2000 sänkas till samma nivå som för hyreshus, dvs.
1,2 %. Därefter skall skattesatsen sänkas
ytterligare. För år 2001 skall den vara 1,1 % och
för året därefter 1,0 %. Till de förändringar i
underlaget för beskattningen som dessutom bör göras
återkommer utskottet nedan.
Som framgått är de förändringar som nu bör
genomföras steg på väg mot ett avskaffande av
fastighetsskatten. För tydlighetens skull bör här
göras klart att avsikten inte är att den skall
ersättas med andra pålagor i form av en
schablonintäkt eller liknande. De första
förändringar vi nu och de närmaste åren önskar se
genomförda gör det möjligt att relativt snart
genomföra en förenkling av fastighetstaxeringen.
Fastighetstaxeringen kostar det allmänna stora
pengar. Regelsystemet för denna har blivit
ogenomträngligt och dess tillämpning upplevs som
kineseri.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen
i Moderata samlingspartiets partimotion
1999/2000:Bo206 yrkande 5 samt i motionerna
1999/2000: Sk655 (m), 1999/2000:Sk695 (m) yrkandena
1 och 4 samt 1999/2000:Sk772 (m) yrkande 1. Med det
nu anförda får även övriga motionsyrkanden anses i
allt väsentligt tillgodosedda.
2. Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)
anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Fastighetsbeskattningen på längre
sikt börjar med "Två utredningar" och slutar med
"yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i
något annat land. I de europeiska länderna är momsen
lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och
fastighetsskatten mycket begränsad. Vissa länder har
över huvud taget ingen fastighetsskatt. Stora
skillnader finns mellan länderna vad gäller
boendekostnaderna sedda i förhållande till
hushållens disponibla inkomster. I de europeiska
länderna var genomsnittet 20 % år 1993, i Sverige så
mycket som 30 %.
Statens intäkter och kostnader för boendet kommer
att genomgå dramatiska förändringar de närmaste
åren. Statens nettokostnader har varit stora. Ökade
intäkter, bl.a. fastighetsskatt och moms på
byggandet jämte sjunkande räntebidrag, gav staten
ett positivt netto för boendet redan 1997. Statens
utgifter för räntebidrag kommer från 1997 till 1999
att ha sjunkit från 20 miljarder till 7,5 miljarder
kronor. Det är orimligt att staten tar in ökade
skatter på boendet när kostnaderna i form av
räntebidrag sjunker. Fastighetsskatten borde i
stället sänkas i samma takt som räntebidragen
sjunker. Prognosen pekar på att nettot mellan
fastighetsskatt och räntebidrag år 1999 blir ca 15
miljarder kronor.
Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett
inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en
inkomst som inte finns och strider således mot den
nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall
äganderätten liksom den enskildes trygghet vad
gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med
låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att
göra det möjligt att äga sin bostad också för
låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt
samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver
stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala
segregeringen och motverkar möjligheterna för ett
permanent boende i många områden som är attraktiva
för de fritidsboende.
I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-
motionerna måste fastighetsskatten på sikt
avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att
debitera en kommunal fastighetsavgift som skall
täcka kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och
annan kommunal service som är kopplad till
fastigheten. Den nu förordade avvecklingen bör
inledas omedelbart.
Vad utskottet nu med anslutning till kd-motionerna
1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13, 1999/2000:Sk689
(kd) yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Sk771 (kd) yrkande
1 samt 1999/2000:Sk773 (kd) yrkande 4 förordat bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det nu anförda får även övriga motionsyrkanden
anses i allt väsentligt tillgodosedda.
3. Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp) anser
att den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsbeskattningen på längre sikt
börjar med "Två utredningar" och slutar med "yrkande
4" bort ha följande lydelse:
Fastighetsskatten utgör i dag en alltför en stor
del av många människors boendekostnad. Den drar i
dag in ca 25 miljarder kronor till statskassan.
Skatten upplevs av många som orättvis. De successivt
höjda skattesatserna har tydliggjort att
skattebeloppen blir olika för likvärdiga bostäder
beroende på var de ligger. Skattebeloppen har ökat
kraftigt för många sedan de gjort sitt
fastighetsförvärv.
Boendet omfattar inte bara bostaden i sig utan
avser också tryggheten av ett hem. Valfrihet och
mångfald i boendet är en grundpelare i
bostadspolitiken och en del av välfärdspolitiken.
Att äga sitt hem har ett värde i sig.
Fastighetsskatten träffar människor utan hänsyn till
deras kraft att bära den. Inriktningen bör därför
vara att skatten successivt skall sänkas. Skattesy-
stemet bör dessutom ersättas med ett system med
schablonintäkt mot vilket avdrag får göras för
fastighetens kostnader för räntor. Ett sådant system
har flera fördelar, bl.a. bestraffar det inte lika
påtagligt den som gör miljö- och energiförbättringar
på fastigheten.
De nu förordade förändringarna i
fastighetsbeskattningen bör genomföras skyndsamt.
Det bör därför uppdras åt
Fastighetsbeskattningskommittén att snarast lägga
fram ett förslag till schablonbeskattning som
utskottet nu med anslutning till förslagen i
motioner (c) och (fp) uttalat sig för. I detta
sammanhang bör även frågan om hur kommunerna skall
kunna få del av intäkterna övervägas.
Vad utskottet nu med anslutning till Centerpartiets
partimotion 1999/2000: Sk324 yrkande 25 i
motsvarande del samt motionerna 1999/2000:Bo232 (fp)
yrkande 8 och 1999/2000:Sk640 (c) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det nu anförda får även övriga motionsyrkanden
anses i allt väsentligt tillgodosedda.
4. Fastighetsskattenivån m.m.
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "Flera av" och
slutar med "utredningsarbetet avvaktas" bort ha
följande lydelse:
I likhet med Moderata samlingspartiet anser
utskottet att fastighetsskatten successivt skall
avvecklas. Som utskottet anfört ovan bör
avvecklingen inledas genom att underlaget för
skatteberäkningen fryses på dagens nivå och genom
att skattesatsen för småhus redan för år 2000 sänks
till samma nivå som för hyreshus, dvs. 1,2 %.
Därefter skall skattesatsen sänkas ytterligare med
0,1 procentenheter för vart och ett av de närmaste
åren.
Även andra åtgärder måste vidtas för att lindra
bördan av fastighetsskatten. En sådan åtgärd som bör
genomföras redan fr.o.m. innevarande år är att ändra
underlaget för fastighetsskatten så att det utgörs
av byggnadsvärdet och halva markvärdet. Genom att på
detta sätt reducera markvärdet vid beräkningen av
skattens storlek löser man till betydande del också
de problem som i dag finns i attraktiva
fritidsområden. Till denna fråga återkommer
utskottet också nedan.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen
i Moderata samlingspartiets partimotion
1999/2000:Bo206 samt i motion 1999/2000:Sk695 (m)
yrkande 2. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Med det anförda får även
övriga förslag anses i allt väsentligt
tillgodosedda.
5. Fastighetsskattenivån m.m.
Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)
anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med
"Flera av" och slutar med "utredningsarbetet
avvaktas" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i kd-motionerna framförda
uppfattningen att fastighetsskatten successivt bör
avvecklas. Som redovisats ovan innebär det bl.a. att
skatten stegvis skall sänkas och ersättas med en
kommunal avgift för sådan kommunal service som har
en direkt knytning till fastigheten. I ett första
steg bör dessutom taxeringsreglerna ändras så att
lägesfaktorns genomslag på byggnadsvärdet begränsas.
Därutöver bör den ändringen göras att av det
markvärde som överstiger 150 000 kr
fastighetsskatten enbart skall beräknas på en
tredjedel av värdet. Som en viktig åtgärd skall
underlaget för skatteberäkningen därtill frysas på
dagens nivå. Härigenom mildras effekterna av de
senaste årens mycket kraftiga prisökningar i vissa
områden, vilka med dagens regler leder till kraftigt
höjda taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd
skatt. Till frågan om fastighetsbeskattningen i
attraktiva fritidsområden återkommer dessutom
utskottet nedan.
Vad utskottet nu med anslutning till motion
1999/2000:Sk689 (kd) yrkande 2 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Med det
anförda får även övriga förslag anses i allt
väsentligt tillgodosedda.
6. Fastighetsskatten för outhyrda
bostadshus
Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "Bostäder
representerar" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
På orter där arbetsmarknaden stagnerat och därmed
också bostadsefterfrågan minskat är det inte
ovanligt att bostadsföretag, främst de kommunala,
låter riva bostadshus som står outhyrda. I en
situation där utsikterna att kunna hyra ut
bostäderna bedöms som dåliga framstår det ur
bostadsföretagets synpunkt som billigare att låta
riva huset. Som framhålls i motion 1999/2000:Sk740
(mp) utgör detta ett slöseri med resurser. Även om
det naturligtvis finns hus som är så dåliga till
följd av mögel- och fuktskador m.m. att de bör rivas
är det övervägande antalet hus i gott skick. Enligt
utskottets mening bör dessa hus sparas för framtida
behov.
En viktig anledning till att outhyrda bostadshus
rivs är den ekonomiska börda som fastighetsskatten i
många fall utgör. För att undanröja detta skäl för
rivning bör reglerna för fastighetsbeskattningen
ändras. För bostadsfastigheter som vid en viss
tidpunkt inte kan hyras ut och därför står tomma bör
taxeringsvärdet kunna sättas ner kraftigt.
Vad utskottet nu med anslutning till motion
1999/2000:Sk740 (mp) anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
7. Taxeringsvärdet för s.k. äkta
bostadsföretag
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "För att" och
slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:
För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall
betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras
bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)
inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av
taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller
delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna
bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag
schablonbeskattas.
Den i och för sig välmotiverade frysningen av
taxeringsvärdena som gäller t.o.m. inkomståret 2000
kan när det gäller vissa äkta bostadsföretag skapa
problem. Genom att taxeringsvärdena för lägenheterna
har frysts kan deras andel av det totala
taxeringsvärdet komma att minska om samtidigt den
del av taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m.
höjs. I de fall detta leder till att ett
bostadsföretag inte längre är att betrakta som äkta
är det en enligt utskottets mening icke avsedd
effekt. De långtgående följder detta får för de
boende i de berörda fastigheterna är enligt
utskottets mening oacceptabla.
I enlighet med förslaget i motion 1999/2000:Sk759
(m) yrkande 2 bör därför åtgärder vidtas för att
förhindra att äkta bostadsföretag omklassas till
oäkta enbart som en följd av frysta taxeringsvärden.
Det bör ankomma på regeringen att utan dröjsmål
återkomma till riksdagen med förslag med denna
innebörd. Utskottets ställningstagande bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
8. Skattereduktion för
fastighetsförvaltning
Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)
anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med
"Utskottet är" och slutar med "motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion 1999/2000:Sk764 (kd) är ett
av de främsta hindren för att kunna bygga och hyra
hyreslägenheter den höga beskattningen av tjänster
som ingår i hyran. Även i övrigt är
skattebelastningen på hyresboendet alldeles för hög.
Inte minst fastighetsbeskattningen bidrar till
detta.
Som beskattningen i dag är utformad måste
hyresgästen med sin hyra betala dels moms på den
administration och förvaltning samt de tjänster som
ingår i hyran, dels arbetsgivaravgifter på de ofta
arbetsintensiva tjänsterna. Det finns mot denna
bakgrund anledning att se över och minska den totala
skattebelastningen av boendet. I enlighet med
förslaget i motion 1999/2000: Sk764 (kd) bör därför
en utredning tillsättas med uppdrag att se över
möjligheterna att införa en skattereduktion för
tjänster m.m. som avser
fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel. Detta bör
ges regeringen till känna.
9. Trippelbeskattningen av boendet
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "Motionen avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motionen att
beskattningen av boendet bör minska. Med anslutning
till förslag i bl.a. Moderata samlingspartiets
partimotion har också utskottet uttalat att en
successiv avveckling av fastighetsskatten bör
inledas omedelbart. Även när det gäller övriga
skatter som träffar boendet finns det enligt
utskottets mening anledning att se över
möjligheterna att helt ta bort eller åtminstone
kraftig minska dessa. Det gäller bl.a.
förmögenhetsskatten som många får betala för sitt
innehav av helt ordinära fastigheter som en följd av
de höga taxeringsvärdena på många orter.
Vad utskottet nu med anslutning till motion
1999/2000:Sk653 (m) anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
10. Fastighetsbeskattningen i attraktiva
skärgårdsområden m.m.
Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson
(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),
Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c) och
Yvonne Ångström (fp) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Fastighetsbeskattningen i attraktiva
skärgårdsområden m.m. börjar med
"Fastighetsbeskattningskommittén skall" och slutar
med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens
fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser
för dem som är permanentboende i attraktiva
fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de
fritidsboende är villiga att betala medför att
taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger
och att den fastighetsskatt som utgår ligger på
nivåer som många inte har någon som helst möjlighet
att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan
inte ett skattesystem accepteras som leder till att
människor får flytta från sina hem till följd av en
orimlig skattebörda.
Den mest uppenbara lösningen på problemen i
attraktiva skärgårdsområden är att avveckla dagens
fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i
flera av de nu aktuella motionerna. Som framhålls i
motionerna kan detta dock inte ske omedelbart utan
det måste ske successivt under en något längre tid.
Vad som erfordras är därför åtgärder som kan sättas
in redan nu och som leder till en kraftigt sänkt
fastighetsskatt redan fr.o.m. innevarande år.
Exempel på sådana åtgärder är att ta bort den s.k.
belägenhetsfaktorn för permanentboende. De förslag
som utskottet tidigare ställt sig bakom om reducerat
markvärde som underlag för beskattningen m.m. bidrar
också de till att minska skattetrycket för
fastboende i skärgården och andra attraktiva
fritidsområden.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna
1999/2000:Sk645 (m) yrkande 2, 1999/2000:Sk820 (c)
och 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11 anfört om
åtgärder för att minska fastighetsskatten för
permanentboende i attraktiva fritidsområden m.m. bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
11. Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Fastighetsbeskattningen vid tomträtt börjar med
"Enligt lagen" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion 1999/2000:Sk629 (m)
framförda uppfattningen att det ter sig svårt att
hitta något motiv för att någon skulle vara skyldig
att betala skatt för en fastighet som han inte äger.
Desto svårare att finna ett motiv blir det när det
dessutom rör sig om en skatt som baseras på ett
tänkt marknadsvärde för en tomt som inte kan säljas
då den är upplåten med tomträtt. Det är en enligt
utskottets mening principiellt oriktig ordning. Det
enda rimliga är naturligtvis att den som äger en
fastighet också betalar den skatt som belöper på
den. Om detta förhållande kommer att påverka
tomträttsavgälden är detta en fråga som inte i sig
bör påverka de skatterättsliga principer enligt
vilka fastighetsskatten tas ut.
Vad utskottet nu med anslutning till motion
1999/2000:Sk629 (m) anfört om skattskyldigheten vid
tomträtt bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
12. Energibesparande åtgärder
Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson
(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),
Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c) och
Yvonne Ångström (fp) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Energibesparande åtgärder börjar med "Vid
fastighetstaxeringen" och slutar med "Motionerna
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Förutom de principiella invändningar som enligt
utskottets mening kan resas mot fastighetsskatten
som sådan innehåller beskattningen enskilda moment
som också de kan starkt ifrågasättas. Den mest
uppenbara lösningen på dessa problem är att avveckla
dagens fastighetsskatt i enlighet med vad som
föreslagits i motioner från (m), (kd), (c) och (fp).
I avvaktan på att detta successivt kan genomföras
bör dock de mest uppenbara bristerna i dagens system
rättas till. En sådan brist är de orimliga effekter
på fastighetsskatten som energibesparande och andra
energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.
Den som i dag investerar i anläggningar som sparar
energi eller som på annat sätt bidrar till att
hushålla med våra resurser får med automatik ett
höjt taxeringsvärde och därmed också höjd
fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur
ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda
kommer därmed att straffas för detta. Det är
naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet
måste självfallet medverka till och inte motverka
att energibesparande eller i övrigt
miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I
enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna
för fastighetsbeskattningen ändras så att
miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte
missgynnas i skattehänseende.
Fastighetsbeskattningen måste i stället utformas så
att sådana åtgärder gynnas eller åtminstone så att
skatteeffekten är neutral.
Vad utskottet nu med anslutning till motionerna
1999/2000:Sk610 (m), 1999/2000:Sk809 (m) samt
1999/2000:N383 (kd) yrkande 9 anfört om
fastighetsbeskattningen av energibesparande åtgärder
m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
13. Realisationsvinstbeskattningen
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Realisationsvinstbeskattningen börjar med
"Bostadsutskottet vill" och slutar med "aktuella
motionerna" bort ha följande lydelse:
Effekterna av realisationsvinstbeskattningen
upplevs inte sällan som orimliga och orättvisa av de
enskilda fastighetsägarna. Med sin nuvarande
utformning leder beskattningen till otvetydiga
inlåsningseffekter och därmed försämrad rörlighet på
bostadsmarknaden. Problemen är särskilt uppenbara
vid generationsskiften i jordbruk och andra
småföretag. I och med att de tidigare
övergångsreglerna för realisationsvinstbeskattningen
har upphört i och med ingången av år 2000 har
problemen dessutom accentuerats.
Bostadsutskottet tillstyrker mot bakgrund av det
ovan anförda förslagen i motionerna 1999/2000:Sk627
(m) yrkande 2 och 1999/2000:Sk644 (m) om att en
översyn bör genomföras av reglerna för
realisationsvinstbeskattningen av fastigheter.
Gällande övergångsregler bör förlängas i avvaktan på
att nya permanenta regler kan träda i kraft. I den
förordade översynen är det angeläget att
regelsystemet utformas på ett sådant sätt att
störningar inte uppkommer på bostadsmarknaden. Det
är således angeläget att systemet inte ger några
inlåsningseffekter eller på annat sätt försvårar
fastighetsöverlåtelser. Utskottets ställningstagande
i denna del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
14. Skattereduktion för hushållsnära
tjänster m.m.
Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och
Rigmor Stenmark (c) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.
börjar med "Vid sin" och slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:
Sedan ROT-avdragen upphörde för mindre än ett år
sedan finns det tecken på att tillgången på denna
typ av arbetsobjekt har minskat. Det är en enligt
utskottets mening olycklig utveckling. ROT-åtgärder
sysselsätter i många fall arbetskraft som inte kan
arbeta inom nybyggnadssektorn. Det finns därmed en
uppenbar risk för att arbetslösheten bland vissa
kategorier byggnadsarbetare ökar. Avdragen har
dessutom bidragit till att nödvändiga reparationer
och annat underhåll kommit till stånd i en
omfattning som annars inte skulle ha blivit fallet.
Kort sagt har ROT-avdragen bidragit till en totalt
sett bättre boendemiljö.
Inom tjänstesektorn i stort finns det möjlighet att
genom åtgärder på skatteområdet skapa flera arbeten
och företag. Sänkta skatter på hushållsnära tjänster
skulle dessutom möjliggöra för fler med vanliga
inkomster att nyttja hushållstjänster och skulle
leda till en större valfrihet för hushållen. Det kan
t.ex. gälla barnfamiljer och äldre eller fysiskt
svaga personer. De tjänster som avses är sådana som
utförs i hemmet såsom tvätt, städning, omsorg och
trädgårdsskötsel. En sådan skattesänkning skulle
leda till att nya småföretag växer fram, vilket i
sin tur skulle skapa åtskilliga nya
arbetstillfällen. Den svarta sektorn skulle bli vit.
I enlighet med förslagen i Centerpartiets
partimotion 1999/2000:Sk324 (c) yrkande 25 i
motsvarande del samt motionerna 1999/2000:Sk719 (c)
och 1999/2000:Bo204 (c) yrkande 18 bör därför ROT-
avdraget återinföras, vidareutvecklas och
permanentas. Utskottets ställningstagande i denna
del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Särskilt yttrande
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:
Under allmänna motionstiden 1999 lade Moderata
samlingspartiet fram förslag om att införa en
skattereduktion för hushållsnära tjänster. Enligt
vårt förslag skulle en skattereduktion på 50 % av
arbetskostnaden, dock högst 25 000 kr per år och
hushåll, kunna erhållas för ROT-arbeten och för
andra hushållstjänster. Vi vidhåller att en
skattereduktion med denna utformning bör införas.
Det är därför vår avsikt att på nytt återkomma till
riksdagen med ett motsvarande förslag.