I betänkandet behandlar utskottet ett sjuttiotal
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1999.
Yrkandena rör energibeskattning, vägtrafik-
beskattning, alkohol och tobak samt vissa andra
punktskattefrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till
betänkandet har fogats 20 reservationer (m, v, kd,
c, fp, mp) och ett särskilt yttrande (c).
Motionerna
1999/2000:Sk307 av Elizabeth Nyström och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
elproduktionsskatten.
1999/2000:Sk310 av Stefan Hagfeldt (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatter på
produktion av el.
1999/2000:Sk311 av Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att energiskatten på
industriproduktion sänks och på sikt helt avvecklas.
1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åkeriers
konkurrensneutralitet.
1999/2000:Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta
skatter på alkohol.
1999/2000:Sk617 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffad
fordonsskatt för traktorer som är äldre än 30 år.
1999/2000:Sk618 av Carl G Nilsson och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
befria äldre traktorer från fordonsskatt i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk619 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkt bensinskatt.
1999/2000:Sk620 av Olle Lindström och Per-Richard
Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
successivt sänkt bensinskatt.
1999/2000:Sk621 av Stefan Hagfeldt (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkning av
bensinskatten.
1999/2000:Sk622 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för
pilotprojekt rörande etanolproduktion.
1999/2000:Sk623 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en utredning kring
frågan om att ersätta miljöskatterna med ett
förlängt ägaransvar genomförs.
1999/2000:Sk624 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så
att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden
uppnås.
1999/2000:Sk625 av Ingvar Eriksson och Olle
Lindström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de svenska
åkeriernas konkurrenssituation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förlorade
skatteintäkter på grund av de höga kostnaderna och
skattenivåerna som drabbar svensk åkerinäring,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
om dieselskattehöjning från den 1 januari 2000.
1999/2000:Sk634 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tidigare aviserade
årliga bensinskattehöjningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
utredning gällande bilens betydelse i ett fungerade
samhälle i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk635 av Lena Ek m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattebefrielse för
etanolproduktion.
1999/2000:Sk636 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
sänkt skatt på öl.
1999/2000:Sk650 av Anders Sjölund och Jan-Evert
Rådhström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grossistpris på alkohol för
utskänkningsställen.
1999/2000:Sk652 av Lars Wegendal (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ej höja fordonsskatten
för motorcyklar i enlighet med
Trafikbeskattningsutred-ningens förslag.
1999/2000:Sk656 av Jan-Evert Rådhström och Per-
Samuel Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av de samhällsekonomiska och
miljömässiga konsekvenserna av en sänkning av
miljödieselskatten till en nivå under våra närmaste
konkurrentländer.
1999/2000:Sk660 av Tomas Högström (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att avskaffa fordonsskatten i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk672 av Claes Stockhaus och Gunilla
Wahlén (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en beskattning av
plastkassar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en levande kultur åt
alla.
1999/2000:Sk676 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om båtskatt.
1999/2000:Sk683 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att avskaffa reklamskatten.
1999/2000:Sk688 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjning av skatten på
våtsnus.
1999/2000:Sk690 av Cristina Husmark Pehrsson och
Anne-Katrine Dunker (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordnade energiskattesystem.
1999/2000:Sk711 av Lennart Värmby m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en utredning av
möjligheterna att beskatta dyrare fritidsbåtar genom
att försäkrings-bolagen får skyldighet att lämna
uppgift om båtförsäkringar över ett visst värde till
skattemyndigheten, samt om att ett båtregister för
dessa båtar skall införas.
1999/2000:Sk715 av Catharina Elmsäter-Svärd och
Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt skatt på öl.
1999/2000:Sk716 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändrad fordonsbeskattning av dieseldrivna
personbilar i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Sk721 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att avskaffa reklamskatten.
1999/2000:Sk722 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
sänka skatten på bensin.
1999/2000:Sk728 av Anne-Katrine Dunker och Cristina
Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa reklamskatten.
1999/2000:Sk729 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om sänkt skatt på
bensinskatt.
1999/2000:Sk744 av Carina Ohlsson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om försäljningen
av alkoholhaltiga drycker på flygplatserna.
1999/2000:Sk745 av Urban Ahlin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattereglernas betydelse
för omställning av energisystemet och uppbyggande av
kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.
1999/2000:Sk746 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en differentierad
drivmedelsskatt.
1999/2000:Sk747 av Johnny Gylling (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att reklamskatten
snarast bör avskaffas.
1999/2000:Sk751 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om differentierad
fordonsskatt.
1999/2000:Sk753 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för att åstadkomma konkurrensneutralitet på
bussområdet.
1999/2000:Sk754 av Reynoldh Furustrand (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
avvecklingsplan för när reklamskatten i sin helhet
skall vara avskaffad.
1999/2000:Sk756 av Roy Hansson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fullfölja avvecklingen
av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.
1999/2000:Sk761 av Erik Arthur Egervärn m.fl. (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
slopande av fordonsskatten i inlandet.
1999/2000:Sk763 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införandet av
koldioxidskatt för torv.
1999/2000:Sk766 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i Skåne göra ett
fullskaleförsök med en försöksperiod med
momsbefrielse på biodrivmedel.
1999/2000:Sk767 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utredning om hur en differentiering av drivmedels-
skatten kan utformas.
1999/2000:Sk814 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om slopande av
undantaget för införsel av alkoholhaltiga drycker
till Sverige från övriga EU.
1999/2000:U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om reformering av
energiskattesystemet med ökad miljörelatering som
följd,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att i EU verka
för en gemensam miniminivå för koldioxidavgift.
1999/2000:U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör
verka för en lägsta nivå för en koldioxidavgift i
EU-länderna,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Sverige
skall fortsätta att verka för att det svenska
undantaget vad gäller införsel av alkohol förlängs
utan att begränsas av en bortre parentes.
1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om miniminivåer
för miljöbeskattning och ekonomiska styrmedel på
miljöområdet.
1999/2000:U513 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en
prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka
för införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och
att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara
minimiregler och att avgifterna skall hanteras av
medlemsländerna.
1999/2000:U514 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om majoritetsbeslut i
miljöfrågor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om mer harmoniserad
beskattning i EU,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en europeisk
miniminivå för koldioxidskatt.
1999/2000:U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen under
sin tid som ordförandeland inom EU skall presentera
en plan för att underlätta användandet av
miljörelaterade skatter, bl.a. genom gemensamma
miniminivåer för energi- och koldioxidskatter.
1999/2000:So201 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tobaksskatten.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
slopandet av reklam-skatten i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om strävan att få
alternativa drivmedel till motorer,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad
låginblandning av etanol,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en särskild
båtskatt inte skall införas.
1999/2000:T466 av Per-Richard Molén m.fl. (m,kd,fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkta skatter och
borttagande av företagsskatter.
1999/2000:T609 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utreda
möjligheten att införa skatt på större motorförsedda
fritidsbåtar och hur en sådan bör utformas.
1999/2000:T610 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av båtavgift/båtskatt.
1999/2000:T611 av Karin Enström (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en ny båtskatt.
1999/2000:MJ212 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar sänka skatten på
handelsgödsel avseende kväve till 40 öre per kg.
1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om näringens
energibeskattning.
1999/2000:MJ252 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en höjning av skatten på handelsgödsel enligt vad
som anförts i motionen.
1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en anpassning av den
svenska koldioxidbeskattningen och därmed avveckling
av 0,8-procentregeln samt att den svenska trädgårds-
näringen också i övrigt ges samma konkurrensvillkor
som inom det övriga EU och inom våra viktigaste
konkurrensländer.
1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en lägsta nivå på
koldioxidskatt i EU,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
höjning av skatten på handelsgödsel i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inom EU
harmonisera avgifter och skatter för jordbruket,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principen att
miljöavgifter i jordbruket skall återgå till
näringen för miljöinsatser.
1999/2000:MJ547 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ändra
skattepolitiken i syfte att främja hållbara
matvanor.
1999/2000:MJ605 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkningar av
mineralgödselskatten.
1999/2000:MJ755 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avfallsskatt.
1999/2000:MJ807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om övergripande
ekonomiska styrmedel för att stoppa ökningen av
växthuseffekten,
4. att riksdagen begär att regeringen agerar för en
koldioxidskatt på global nivå.
1999/2000:MJ808 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en miljöavgift på
amalgam.
1999/2000:N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
samordning av energibeskattningen mellan de nordiska
länderna,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beskattning av
energi.
1999/2000:N266 av Ola Sundell (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energitorv som biobränsle.
1999/2000:N349 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besked till Dalaetanol AB,
så att uppbyggnaden av en
etanolproduktionsanläggning i Orsa snarast kan
påbörjas.
Utskottet
Energibeskattning
Utredningar, m.m.
Inom Regeringskansliet pågår sedan ett antal år
tillbaka en översyn av energibeskattningens framtida
utformning. Till grund för översynen ligger
riksdagens beslut i juni 1997 om energipolitikens
inriktning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12),
det betänkande som avlämnats av Skatteväxlings-
kommittén (SOU 1997:11) och EU-kommissionens förslag
KOM(97) 30 om ett nytt energibeskattningsdirektiv
med inriktningen att införa minimiskatter för
samtliga energislag, dvs. även el, kol och naturgas.
Kommissionens förslag omfattar all form av indirekt
beskattning, utom moms. Tanken är inte att det skall
införas någon ny skatt genom direktivförslaget.
Syftet är att skapa en gemensam ram för
beskattnings-åtgärder på energiområdet. Samtidigt
innebär förslaget en ökad flexibilitet för
medlemsstaterna i förhållande till det nuvarande
mineraloljedirektivet. Sverige stöder i stort
förslaget och verkar för ett snart antagande.
Den övergripande uppgiften för arbetsgruppen inom
Regeringskansliet är att göra en i huvudsak
lagteknisk översyn som leder till ett ramverk för
ett robust och väl fungerande
energibeskattningssystem. Ambitionen är att skapa
ett enklare och mer överskådligt system med en
klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och
miljöstyrande roller. Skatteväxlingskommittén har i
sitt slutbetänkande redovisat en ny energibe-
skattningsmodell där energiskatten, koldioxidskatten
och svavelskatten kompletteras med en trafik- och
miljöskatt. Modellen innebär stora förändringar i
förhållande till dagens system och utgör en
utgångspunkt för översynen.
I översynen ingår utformningen av beskattningen för
industrin, trädgårds- och jordbruksnäringarna samt
energiproduktionen inom fjärr- och
kraftvärmesektorerna. En annan fråga är hur
naturgasens miljöfördelar jämfört med olja och kol
skall beaktas i energibeskattningen. De samhällseko-
nomiska konsekvenserna samt möjligheten att genom
skattesystemet styra mot de mål som uttalats i den
energipolitiska propositionen kommer att analyseras.
Det rör sig bl.a. om biobränslenas konkurrenskraft.
Kommissionens förslag om ett nytt direktiv om
energibeskattning behandlas fortfarande av rådets
arbetsgrupp för finansiella frågor.
En proposition om Vissa punktskattefrågor är
aviserad till våren 2000.
Besked om när översynen av energibeskattningen
beräknas vara slutförd har inte kunnat lämnas.
Enligt finansministern kommer skattesamtalen mellan
regeringen och riksdagspartierna att återupptas så
snart erforderligt underlag för konkreta
diskussioner föreligger. Vidare har en särskild
grupp med företrädare från Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsatts för att
diskutera bl.a. hur frågan om grön skatteväxling
skall hanteras.
Energibeskattningens allmänna inriktning
I motion N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad som anförts
om beskattningen av energi (yrkande 25). Enligt
motionärerna måste koldioxidbeskattningen bygga på
en europeisk samordning eftersom effekten annars kan
bli att företagen flyttar sin produktion till andra
länder. Vidare anförs att man bör vara försiktig med
att internalisera miljökostnaderna i energipriset
eftersom detta kan leda till ett slags statlig
prispolitik med ineffektivitet och misshushållning
som följd.
I motion Sk623 av Bertil Persson (m) begärs ett
tillkännagivande om en utredning med uppgift att
utreda frågan om att ersätta miljöskatterna med ett
förlängt ägaransvar.
I motion Sk690 av Cristina Husmark Pehrsson (m) och
Anne-Katrine Dunker (m) hemställs om att regeringen
bör ges i uppdrag att inom EU arbeta för samordnade
energiskattesystem. Motionärerna är kritiska till
den ökade användningen av importerat biobränsle
(brännbart avfall) i våra värmeverk eftersom detta
bl.a. leder till att den inhemska marknaden för flis
från skog och salixodlingar konkurreras ut. Att det
i Sverige eldas med allt mer avfall som kommer från
andra länder är enligt motionären delvis en följd av
att reglerna för energibeskattning, deponering av
avfall och förbränning är olika bland
medlemsländerna.
I motion N266 av Ola Sundell (m) begärs ett
tillkännagivande om att torv som energikälla skall
jämställas med andra biobränslen i fråga om
beskattning och tillämpning av övriga styrmedel.
Energitorven skall därför även fortsättningsvis vara
undantagen från koldioxidskatt, anser motionären.
I motion U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om behovet av att reformera
nuvarande lapptäcke till energiskattesystem och öka
miljörelateringen i skatteuttaget (yrkande 9). I
motionen hemställs vidare om att Sverige bör verka
för att en gemensam miniminivå för koldioxidskatt
införs inom EU och för att beslut om miniminivåer
för miljöavgifter på koldioxid och andra
miljöskadliga utsläpp skall kunna fattas med
kvalificerad majoritet (yrkande 10).
Även i motionerna U505 (yrkande 15) av Lars
Leijonborg m.fl. (fp), U512 (yrkande 11) av Marianne
Andersson m.fl. (c) och U514 (yrkandena 4 och 6) av
Holger Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om att Sverige i EU skall verka
för att en gemensam miniminivå på koldioxidskatt
införs i medlemsstaterna. Vidare anser motionärerna
att Sverige bör driva frågan att beslut om
gemensamma miniminivåer på miljöstyrande
skatter/avgifter skall kunna fattas med kvalificerad
majoritet. Så länge beslut måste fattas med
enhällighet i rådet omöjliggörs i praktiken målet om
en europeisk miniminivå för koldioxidskatten. I
sistnämnda motion (kd) anförs att Sverige bör arbeta
för att gemensamma miniminivåer fastställs inom
flera skatteområden (yrkande 5).
Yrkande om en gemensam lägsta nivå för
koldioxidskatt i EU:s medlemsländer framförs också i
motion MJ255 (yrkande 8) av Harald Nordlund och
Lennart Kollmats (fp).
I motion Sk763 av Harald Nordlund (fp) anförs att
det från miljösynpunkt inte är rimligt att bränslet
torv är befriat från koldioxidskatt. Motionären
anser att regeringen skall återkomma till riksdagen
med förslag om att torv skall beläggas med
koldioxidskatt.
I motion U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
hemställs om att regeringen under Sveriges tid som
ordförandeland i EU skall presentera en plan för att
underlätta användandet av miljörelaterade skatter,
bl.a. genom att verka för gemensamma miniminivåer
för energi- och koldioxidskatter (yrkande 7). Att
beslut inom EU skall begränsas till miniminivåer är
enligt motionärerna en förutsättning för att de
enskilda medlemsländerna skall kunna ha frihet att
besluta om skattesatser som ligger över den inom EU
fastställda minimi-nivån.
I motion U513 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) anförs
att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
verka för införandet av en koldioxidskatt på EU-
nivå, att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall
vara minimiregler och att avgifterna skall hanteras
av medlemsländerna (yrkande 20).
I motion MJ807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs
tillkännagivanden om övergripande ekonomiska
styrmedel för att stoppa växthuseffekten (yrkande 3)
och att regeringen internationellt bör verka för en
koldioxidskatt på global nivå (yrkande 4).
Motionärerna anser att målet för regeringens
internationella agerande bör vara att samtliga
subventioner av fossil energi såsom kol och olja
skall upphöra. Subventionerna som uppgår till flera
miljarder kronor ger negativa effekter för klimatet
och försvårar utvecklingen av miljöanpassad förnybar
energi. På det nationella planet bör subventionen av
torv avvecklas. Vidare anförs att det har visat sig
svårt att införa en koldioxidskatt på en meningsfull
nivå nationellt; därför är det av stor vikt att
frågan drivs i internationella sammanhang.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas inställning att det är
angeläget att Sverige håller en fortsatt hög
ambitionsnivå när det gäller att begränsa
koldioxidutsläppen. Som utskottet tidigare
framhållit har Sverige också tillsammans med några
andra länder valt att ligga steget före vid
beskattning av koldioxidutsläpp och tar på detta
sätt ett särskilt ansvar för de globala miljöproblem
och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov
till. Regeringen har också på ett aktivt sätt sökt
förmå andra länder att följa efter och införa
motsvarande ekonomiska styrmedel. Detta kan också
sägas vara målet med Sveriges agerande på detta
område. Om målet uppnås skulle också behovet av
särskilda regler för den konkurrensutsatta industrin
i Sverige minska.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det
är ett viktigt svenskt intresse att gemensamma
minimiregler för beskattning av energi och koldioxid
kan uppnås. Inom EU har Sverige verkat för att
minimiskattesatser skall införas också på naturgas
och kol och tillsammans med andra länder sökt få
till stånd en lösning som innebär att nuvarande
mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och
koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde
fram till att Europeiska kommissionen i mars 1997
lade fram ett förslag till ett nytt direktiv om
beskattning av energiprodukter. Förslaget som
fortfarande behandlas i ministerrådet innebär en
större flexibilitet än nuvarande regler vad avser
möjligheterna till skattedifferentieringar av
bränslen utifrån miljöegenskaper. Målsättningen är
att skattebasen skall utvidgas till att omfatta
samtliga energiprodukter och att alla
energiprodukter skall omfattas av en positiv
minimiskattesats, dvs. även el, kol och naturgas.
Sverige stöder i stort förslaget och verkar för ett
snart antagande. Som utskottet tidigare påpekat bör
dock svårigheterna att nå en överenskommelse som
innebär ett åtagande att införa en positiv
skattesats för samtliga energiprodukter inte
underskattas.
Enligt utskottets mening driver Sverige aktivt
frågan om energi- och koldioxidbeskattning i olika
internationella forum och samarbetar härvid med
andra likasinnade länder.
Frågan om majoritetsbeslut om miljöstyrande skatter
och avgifter bör införas inom EU har varit aktuell
under förhandlingarna om Amsterdam-fördraget.
Sverige visade tillsammans med flera andra stater en
relativt stor öppenhet när det gäller att diskutera
en övergång till kvalificerad majoritet i syfte att
förbättra effektiviteten i rådets beslutsfattande
men har ansett att undantag bör göras för vissa
frågor som ligger nära nationalstaternas kärna,
bl.a. skatter. Genom Amsterdamfördraget utsträcktes
området för beslut med kvalificerad majoritet till
nya områden. För beslut om miljöskatter krävs dock
fortfarande enhällighet. Frågan om en mer radikal
utvidgning av detta område liksom frågan om ändrad
röstviktning i rådet sköts på framtiden. Fördraget
innebär dock att miljöfrågorna fått ökad tyngd inom
EU:s miljöformuleringar, och miljögarantins
tillämpning har säkrats genom flera klargöranden som
överensstämmer med de svenska målen. Frågan om
röstviktningen i rådet är en av de frågor som kommer
att tas upp under EU:s regeringskonferens om
institutionella reformer, som nyligen inletts. Även
frågan om möjlig utvidgad användning av kvalificerad
majoritet skall ses över. Utskottet anser mot denna
bakgrund att det finns skäl för riksdagen att
vidhålla en avvaktande inställning till
motionsförslag om en övergång till majoritetsbeslut
om miljöskatter.
När det gäller Sveriges kommande ordförandeskap i
EU:s ministerråd vill utskottet framhålla att det av
regeringens utkast till program för ordförande-
skapet framgår att bl.a. samarbetet för att värna
miljön och främja en hållbar utveckling kommer att
prioriteras högt av det svenska ordförandeskapet.
Sverige kommer bl.a. att fortsätta arbetet med att
utarbeta strategier för att integrera miljöhänsyn i
sektorerna jordbruk, transport och energi i enlighet
med slutsatserna från toppmötet i Helsingfors. I
övrigt ansluter sig utskottet till utrikesutskottets
uppfattning (bet. 1998/99:UU10) om att målsättningen
bör vara att ordförandeskapet genomförs kompetent,
effektivt, flexibelt och resultatinriktat så att de
gemensamma frågorna på unionens dagordning förs
framåt. Mot denna bakgrund anser utskottet att det
saknas skäl för riksdagen att göra några uttalanden
i den riktning som föreslås motion U515.
I samband med skattereformen 1990-1991 undantogs
torv från energi- och koldioxidbeskattning, dock
utan att klassas som ett biobränsle. Frågan om hur
torv som energikälla skall behandlas i
energiskattesammanhang har varit föremål för
utredning inom Skatteväxlingskommittén.
Riksrevisionsverket har i rapporten Subventioners
inverkan på en ekologiskt hållbar utveckling
(rapport 1998:6) också närmare granskat befrielsen
från koldioxidskatt på torvförbränning. Dessutom
ingår frågan om energitorv i den översyn av
energiskattesystemet som pågår inom
Regeringskansliet. Statliga subven-tioner i form av
direkta bidrag, prisregleringar och
skattereduceringar kan ge upphov till oönskade
bieffekter, som exempelvis snedvridning av
konkurrensen eller negativ miljöpåverkan. Som
utskottet tidigare anfört är det angeläget att
subventionerna granskas och, om negativ påverkan kan
påvisas, även omprövas. Detta torde också vara en
förutsättning för att arbetet med andra ekonomiska
styrmedel skall vara framgångsrikt. Enligt
regeringens skrivelse 1999/2000:13 har en översyn av
subventioner som motverkar en ekologiskt hållbar
utveckling inletts.
När det gäller bioenergins roll i
energiförsörjningssystemet pågår eller planeras
olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a. av
energiskogs-produktion. Vidare satsas betydande
resurser på bioenergiområdet inom ramen för det
energipolitiska omställningsprogram som antogs 1997.
Huvudinriktningen för det energipolitiska programmet
är en kraftfull och långsiktig satsning på forskning
och utveckling och demonstration av ny energiteknik.
Målet för satsningen är att under de närmaste 10-15
åren bl.a. kraftigt öka el- och värmeproduktionen
från helst inhemska, förnyelsebara energikällor. I
omställningsprogrammet ingår också statliga bidrag
till bl.a. biobränsleeldad kraftvärme. Utskottet
kan således konstatera att betydande satsningar görs
för att stimulera utvecklingen av förnyelsebara
energislag. Därutöver skall tilläggas att full
skattefrihet gäller för biobränslen som används för
produktion av värme och elektrisk kraft. Utskottet
utgår från att man i det arbete som pågår inom EU är
uppmärksam på problem av det slag som påtalas i
motion Sk690.
Med det anförda och med hänvisning till den pågående
översynen av energibeskattningen anser utskottet att
det inte behövs något tillkänna-givande till
regeringen med anledning av motionerna. Motionerna
avstyrks. Det skall också tilläggas att många av de
frågor som aktualiseras i motionerna kan komma att
tas upp i skattesamtalen mellan regeringen och
riksdagspartierna som, enligt finansministern,
kommer att återupptas så snart erforderligt underlag
för fortsatta diskussioner om ett nytt
energiskattesystem föreligger.
Jordbrukets miljö- energiskatter
I motion MJ212 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkas att
skatten på handelsgödsel avseende kväve skall sänkas
med 40 öre per kg (yrkande 3). Motionären framhåller
att den höga skatten på handelsgödsel utgör en
konkurrensnackdel för svenskt jordbruk.
Växtnäringsläckaget från jordbruket bör enligt
motionären angripas med andra metoder än
konkurrenssnedvridande skatter, t.ex. genom
forskning, information och bättre odlingsmetoder.
I motion MJ605 (yrkande 3) av Ingvar Eriksson m.fl.
(m) begärs ett tillkännagivande om sänkt skatt på
mineralgödsel med 300 miljoner kronor (40 öre per
kg). Motionären pekar på att flera utredningar
konstaterat att sambandet mellan
handelsgödselskatten och kväveläckaget är mycket
svagt och att den verkliga miljöstyrande effekten av
skatten är svår att uppskatta. Inom EU är Sverige i
stort sett ensam om denna skatt, anförs det vidare.
I motionerna MJ252 (yrkande 11) och MJ255 (yrkande
14) båda av Harald Nordlund och Lennart Kollmats
(fp) begärs förslag om höjning av skatten på
handelsgödsel från 1,80 kr till 2,50 kr per kilo
kväve. Enligt motionärerna är handelsgödselskatten
nödvändig för att minska övergödningen av våra sjöar
och vattendrag samt för att göra den naturliga
stallgödseln mer värdefull.
I motion MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd)
hemställer motionärerna om harmoniserade avgifter
och skatter för jordbruket inom EU (yrkande 3).
Motionärerna anser att Sverige med kraft bör driva
frågan om harmonisering av avgifter och skatter för
jordbruksnäringen. För att komma till rätta med
nuvarande olägenheter för svenskt jordbruks
vidkommande krävs dock snabba beslut i enlighet med
den s.k. Björkska utredningen - En
livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).
Vidare begärs ett tillkännagivande om att
miljöavgifter, såsom handelsgödselavgift, skall
återgå till näringen för miljöinsatser (yrkande 4).
I motion MJ547 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp)
föreslås att skattepolitiken skall ändras för att
främja hållbara matvanor (yrkande 4). Om våra
matvanor skall bli ekologiskt hållbara krävs enligt
motionären ett jordbruk med inriktning mot ett
ekologiskt jordbruk. För att främja övergången till
ekologiska driftsformer inom jordbruket krävs enligt
motionären ekonomiska styrmedel i form av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Utredning
I betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU
1997:167), som utredningen om livsmedelssektorns
omställning och expansion överlämnade till
regeringen i december 1997, finns bl.a. ett
energiskatteförslag som behandlas inom ramen för den
pågående översynen av energibeskattningens framtida
utformning. Utredningen föreslår bl.a. att
jordbruket i beskattnings-hänseende får samma
villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och
eldningsolja. Om övriga EU-länder inom två år inte
höjer eller förändrar sina produktionsskatter eller
avgifter, såsom t.ex. beskattningen av dieselolja
och handelsgödsel, bör enligt utredningen de totala
svenska produktionsskatterna för jordbruket anpassas
till beskattningsnivåer som gäller i Sveriges
konkurrentländer.
Regeringen har i budgetpropositionen avsatt medel
för en sänkning av jordbrukets energiskatter till
industrins nivå under år 2000, och förslag om en
sådan förändring kommer att läggas fram under
våren.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att en
gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är
en förutsättning för att den inre marknaden också
skall fungera när det gäller jordbruksnäringen. När
det gäller jordbrukets energiskatter har regeringen
dels i regeringsförklaringen uttalat att jordbruket
skall ges villkor som är likvärdiga med andra
näringars, dels i budgetpropositionen för år 2000
avsatt medel för en sänkning av jordbrukets
energiskatter till industrins nivå. Förslag om en
sådan förändring kommer att läggas fram under våren.
Förslaget kommer att innebära att jordbruks-näringen
får tillämpa samma skattereduceringar som
tillverkningsindustrin när det gäller förbrukning av
el och bränslen för uppvärmning, dvs. ingen
energiskatt kommer att tas ut och koldioxidskatten
är nedsatt till hälften. Regeringens avsikt är att
förändringarna skall träda i kraft den 1 juli 2000.
Utformningen av jordbrukets miljöskatter har stor
betydelse för en hållbar utveckling av svenskt
jordbruk samtidigt som de också påverkar svenskt
jordbruks internationella konkurrenskraft. Utskottet
har därför tillsammans med miljö- och
jordbruksutskottet beslutat att anordna en offentlig
utfrågning om jordbrukets miljö- och energiskatter
och i det sammanhanget få frågan om den miljömässiga
effektiviteten av bl.a. skatterna på handelsgödsel,
bekämpningsmedel och vissa andra ekonomiska
styrmedel belyst. Vidare skall skatternas effekter
för jordbrukets konkurrenskraft i ett europeiskt
perspektiv belysas. Utfrågningen skall äga rum den 6
april i år.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
motionerna till viss del kan anses tillgodosedda och
att det saknas anledning för riksdagen att nu ta
något ytterligare initiativ i frågan om jordbrukets
skatter. Motionerna avstyrks.
Industrins och växthusnäringens energiskatt
I motion N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om behovet av ökad samordning av
energibeskattningen (yrkande 24). Motionärerna anför
att den viktigaste uppgiften på energiskatteområdet
är att få till stånd en ökad harmonisering av
energibeskattningen mellan de nordiska länderna; i
annat fall hotas effektiviteten på den gemensamma,
nordiska elmarknaden, vilket leder till
samhällsekonomiska kostnader och en ökad negativ
miljöpåverkan. Vidare anser motionärerna att de
särskilda produktionsskatterna på vattenkraft och
kärnkraft skall slopas. Elizabeth Nyström och Ingvar
Eriksson (m) hemställer i motion Sk307 att
elproduktionsskatterna skall avvecklas i enlighet
med löftet i 1998 års vårproposition.
I motion Sk310 av Stefan Hagfeldt (m) yrkas att
produktionskatterna på el skall sänkas så att
konkurrenskraften för våra basindustrier stärks. I
motion Sk311 av Olle Lindström (m) begärs sänkt
energiskatt på industriproduktion. På sikt bör
energiskatterna för den energiintensiva tyngre
basindustrin helt avvecklas, anser motionären (m).
I motion MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs
om ett tillkännagivande om vad som anförts om
växthus- och trädgårdsnäringens energibeskattning
(yrkande 2). Enligt motionärerna bör nuvarande
system med nedsättning av koldioxidskatten enligt
den s.k. 0,8-procentsregeln ersättas med en generell
koldioxidskattesats för hela näringen.
I motion MJ253 av Caroline Hagström (kd) begärs
tillkännagivanden om att avveckla den s.k. 0,8-
procentsregeln och i stället införa en generell
koldioxidskattesats för växthusnäringen (yrkande 1).
Vidare anser motionären att de svenska
produktionsskatterna på energi skall anpassas till
europeiska förhållanden så att svenska växthusodlare
ges samma villkor som sina främsta konkurrenter inom
EU. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med förslag härom i enlighet med den s.k. Björkska
utredningen.
Bakgrund
I den energiskattemodell som tagits fram av
Skatteväxlingskommittén redovisas olika metoder för
beskattning av industrin som medger att de grund-
läggande principerna för energibeskattningen
upprätthålls samtidigt som industrin ges rimliga
arbetsförutsättningar. I princip arbetar man med
olika former av reducerad koldioxidskatt för
industri, växthusnäring, värmeproduktion och
elproduktion i kombination med bidrag för
biobränslen respektive kondensel. Skatteväxlings-
kommitténs betänkande ligger till grund för den
pågående översynen av energiskattesystemet.
Förbrukningen av fossila bränslen vid
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet är
belagd med halv koldioxidskatt och ingen
energiskatt.
Samtidigt med att koldioxidskatten för industrin
och växthusnäringen höjdes från 25 % till 50 % den 1
juli 1997 infördes skattelättnader för
energiintensiva sektorn som innebär att
skattebelastningen begränsas till 24 % av den
koldioxidskatt som överstiger 0,8 % av det enskilda
företagets omsättning (0,8-procentsregeln). Den sär-
skilda nedsättningsregeln var ett uttryck för
ambitionen att upprätthålla en hög generell
koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda
villkor för industrin och växthusnäringen att den
internationella konkurrenskraften inte försvagades
(prop. 1996/97:29, bet. 1996/97:FiU1). Företag inom
cement-, kalk-, glas- och stenindustrin är därutöver
genom en övergångsvis gällande bestämmelse befriade
från koldioxidskatten på (främst) kol och naturgas
som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.
Riksdagen har nyligen beslutat att förlänga
övergångs-regeln till utgången av år 2000 (prop.
1999/2000:9; bet. 1999/2000:SkU11).
Växthusnäringen har under hösten 1997 fått en
permanentning av reglerna om nedsättning redan vid
inköp av bränslet (prop. 1997/98:18, bet.
1997/98:SkU6).
Industrin och växthusnäringen betalar ingen
energiskatt för den el som förbrukas vid
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.
Produktionsskatterna på el har kritiserats framför
allt för att de inneburit en ökad belastning för de
elintensiva företagen. Elproducenterna har kunnat
övervältra skattehöjningarna på konsumenterna genom
höjda elpriser.
I 1998 års vårproposition anfördes att
produktionsskatterna av el ger upphov till problem
för den elintensiva industrin så länge förhållandena
på elmarknaden är sådana att beskattningen leder
till ökade kostnader för elanvändarna. Detta var
också anledningen till riksdagens beslut att
avskaffa den del av fastighetsskatten på
vattenkraftverk som svarade mot den tidigare
produktionsskatten (prop. 1997/98:150 s. 175, bet.
1997/98:FiU20).
I sitt yttrande till finansutskottet över
skattefrågorna i budgetpropositionen för år 2000
anförde utskottet att det inte var berett att
förorda en återgång till särskilda regler för
växthusnäringens beskattning och avstyrkte motions-
yrkande om en generell nedsättning av kol-
dioxidskatten på olja för bl.a. växthusuppvärmning
(1999/2000:SkU1y).
I samma ärende tillstyrkte utskottet de föreslagna
höjningarna av bl.a. energiskatten på el med 1 öre
per kWh och produktionsskatten på kärn-kraftsel med
0,5 öre per kWh, med ikraftträdande den 1 januari
2000. Detta blev också riksdagens beslut. Beslutet
var ett ytterligare steg i miljörela-teringen av
skattesystemet, och de ökade resurserna avsattes
dels för en skattereduktion i samband med
individuell kompetensutveckling i arbets-livet, dels
för att likställa jordbrukets energiskatter med
industrins.
Utskottets ställningstagande
Den energibeskattning som gäller i dag för industrin
och växthusnäringen innebär att någon energiskatt
inte erläggs för bränsle och att koldioxidskatt
utgår med 50 % av nominellt belopp. Någon elskatt
tas heller inte ut. Till dessa nedsättningar kommer
så den särskilda nedsättningsregeln som innebär en
ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av
koldioxidskatte-kostnaden som överstiger 0,8 % av
försäljningsvärdet. Nedsättningsregeln kan medföra
att skatteuttaget hamnar på så låg nivå att EU:s
minimi-skatteregler underskrids och den kompletteras
därför av särskilda spärregler för att förhindra att
detta inträffar. Inom EU finns en insikt om att
frånvaron av minimiregler för vissa bränslen utgör
ett allvarligt problem genom att den ger upphov till
konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten
att upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt
nödvändig beskattning på bl.a. mineraloljeområdet.
Som tidigare nämnts finns ett förslag från EU-
kommissionen om ett nytt energibeskattningsdirektiv,
med inriktning att införa minimiskatter för samtliga
energislag, dvs. även el, kol och naturgas.
Förslaget behandlas för närvarande i ministerrådet.
Mot bakgrund av att frågor som rör utformningen av
de regler som gäller för industrin och
växthusnäringen ingår i den översyn av det framtida
energiskattesystemet som pågår inom
Regeringskansliet är utskottet inte berett att
överväga någon form av generell återgång till en
lägre koldioxidskatt för växthusnäringen eller
tillverkningsindustrin. Inte heller är utskottet
berett att förorda en övergång till förädlingsvärde
som grund för nedsättningen. Utskottet anser att
resultatet av den pågående översynen samt
skattesamtalen mellan regeringen och de politiska
partierna i riksdagen, som enligt finansministern
skall återupptas så snart erforderligt underlag för
konkreta diskussioner i frågan föreligger, bör
avvaktas innan riksdagen överväger några
förändringar av industrins och växthusnäringens
energi-beskattning. Motionerna MJ221 och MJ253 bör
därför avslås.
Energiskatterna på el och produktionsskatten på
kärnkraftsel har nyligen efter tillstyrkan av
utskottet höjts för att öka miljörelateringen i
skattesystemet och finansiera bl.a. satsningar som
skall bidra till ökad kompetens och konkurrenskraft
inom det svenska näringslivet. Höjningen av
energiskatten på el har dock inte belastat
tillverkningsindustrin, som i enlighet med tidigare
regler får fortsätta att tillämpa en nollskattesats
på el.
Produktionsskatt utgår numera endast på kärnkraft.
Vidare finns skäl att erinra om att prissättningen
på el och energi sker via handel på den öppna
elmarknaden. I vilken utsträckning som
produktionsskatten på el påverkar prissättningen på
den öppnade elmarknaden är enligt utskottet svårt
att avgöra i nuläget. Ju bättre marknaden fungerar,
desto mindre bör en produktionsskatt på
basproduktionen påverka priserna. Regeringens avsikt
är vidare att produktionsskatten på kärnkraftsel
skall göras om till en effektskatt (dvs. en fast
skatt som utgår oberoende av produktionsnivån) för
att bl.a. motverka att produktionsskatten medför
snedvridningar i elproduktions-systemet. Övergången
till en effektskatt förväntas också bidra till att
minska möjligheterna till övervältring på
konsumenterna.
Utskottet anser inte att det finns skäl för
riksdagen att göra ett tillkännagivande till
regeringen med det innehåll som motionärerna i
motionerna N228, Sk307, Sk310 och Sk311 önskar. Även
dessa motioner bör således avslås.
Värmeleveranser till industrin
I motion Sk745 av Urban Ahlin (s) begärs ett
tillkännagivande om att skattereglerna måste ses
över så att dessa kan utgöra ett stöd vid
omställningen av energisystemet och uppbyggande av
kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme. Motionärerna
pekar på att många fjärrvärmebolag har problem med
att få industrin att ansluta sig till
fjärrvärmenätet eftersom skattereglerna gynnar
oljeuppvärmning i industrin.
Tidigare behandling
Riksdagen har under hösten 1997 utvidgat
skattenedsättningen för värmeleveranser till
industrin så att nedsättning av skatten även erhålls
enligt 0,8-procentsregeln. Detta gäller för annat
fossilt bränsle än bensin och omärkt olja som
förbrukats för framställning av värme för industrin
(prop. 1997/98:18, bet. SkU6). Sedan den 1 januari
1998 har således industrin och fjärrvärmeverken
samma villkor för sin produktion av värme för
industriella ändamål.
När det gäller biobränslen har frågan om en
förstärkning av biobränslenas konkurrenskraft sedan
den s.k. nioöringen avskaffades den 1 september 1996
föranlett ett tillkännagivande till regeringen om
att arbetet med att ta fram en lösning utanför
skattesystemet bör påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).
(Syftet med nioöringen som värmeverken erhöll vid
leverans av värme till industrin var bl.a. att öka
utrymmet för användningen av de skattebefriade bio-
bränslena i värmeverk.) Detta ansågs särskilt
angeläget för att de investeringsbeslut som fattas
inte påverkas negativt. Våren 1998 vidhöll utskottet
sin inställning att det är viktigt att biobränslenas
konkurrenssituation inte försämras inom
värmesektorn. Någon form av lösning måste därför
utarbetas för de verk som levererar bränsle till
industrin. Utskottet anförde att ett eventuellt stöd
till verk som använder biobränslen för framställning
av värme till industrin kan behöva underställas
kommissionen och att det därför kan vara svårt att
lägga fram ett förslag som kan genomföras
omedelbart. Utskottet ansåg dock att det var
angeläget att regeringen snarast för riksdagen
redovisar arbetet med att utforma en sådan lösning.
Vad utskottet anfört gavs regeringen till känna
(bet. 1997/98:SkU18).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning om
vikten av att biobränslenas konkurrenssituation inom
värmesektorn förbättras. Utskottet delar dock
uppfattningen inom Regeringskansliet att ett
ställningstagande till frågan hur
konkurrensproblemen för biobränslena skall lösas och
vad som möjligen bör komma i stället för den slopade
värmekompensationen (nioöringen) bör anstå till
dess att den pågående översynen av energiskatterna
har avslutats. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen.
Vägtrafikbeskattning
Utredning
Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i maj 1999
överlämnat sitt slutbetänkande Bilen, miljön och
säkerheten (SOU 1999:62) till regeringen.
Utredningen har utvärderat styreffekterna av de
olika skatterna inom vägtrafikområdet. Denna
utvärdering ligger till grund för en stor del av
utredningens förslag. Med hänsyn till bl.a. det
pågående arbetet i energiskattegruppen inom
Regeringskansliet har utredningen inte lagt fram
några förslag om energiskatten och koldioxidskatten.
Därmed har någon egentlig avvägning mellan de olika
skatterna inom vägtrafikområdet inte kunnat göras.
Utredningen lägger heller inte fram några förslag
rörande fordonsskatten på tunga lastbilar eller
tunga släpvagnar (utom beträffande lastbilar av en
årsmodell som är 30 år eller äldre). Förslagen tar
sikte på försäljningsskatten, fordonsskatten på
lätta fordon, tunga bussar och traktorer samt
skattereglerna för veteranfordon. När det gäller
fordonsskatt på tunga bussar har riksdagen nyligen
beslutat om en höjning av fordonsskatten för
dieseldrivna bussar i enlighet med utredningens
förslag samt att skatten viktdifferentieras på samma
sätt som redan sker för tunga lastbilar (bet.
1999/2000:FiU1, SkU1y).
Fossila drivmedel
I ett flertal motioner begärs att bensinskatten
skall sänkas.
I motion Sk619 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett
tillkännagivande om att skatten på bensin skall
sänkas. Enligt motionären är det helt nödvändigt att
bensinskatten sänks. Bilen har stor betydelse och är
helt nödvändig för att människor i glesbygd skall
kunna leva ett normalt liv och delta i olika
aktiviteter samt för att ta sig till och från sina
arbetsplatser.
I motion Sk620 av Olle Lindström och Per-Richard
Molén (m) begärs ett tillkännagivande om en
successiv sänkning av bensinskatten. De senaste
årens kraftiga skattehöjningar på bilismen har
drabbat boende i glesbygd särskilt hårt.
Bensinskatten bör sänkas med cirka två kronor per
liter.
I motion Sk621 av Stefan Hagfeldt (m) anförs att
bensinskatten bör sänkas så att enskilda och
familjer har råd att äga och köra bil. En sänkning
av bensinskatten skulle också förbättra rörligheten
på arbetsmarknaden, underlätta för människor att bo
kvar i glesbygd samt stärka konkurrenskraften för
Sverige som turistland.
I motion Sk634 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m ) anförs att skatten på bensin snarast
bör sänkas med 25 öre per liter. Vidare anser
motionärerna att beslut om årliga höjningar av
bensinskatten inte skall fattas och att detta bör
ges regeringen till känna (yrkande 2). I motionen
yrkas också att regeringen skall tillsätta en
utredning med uppgift att belysa bilens betydelse
för ett fungerande samhälle (yrkande 3).
I motion Sk722 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m) begärs sänkt skatt på bensin för att bl.a. skapa
fler arbetstillfällen, öka turismen och möjligheten
att bo kvar i glesbygd samt för att underlätta
vardagen för många barnfamiljer och ensamstående
mödrar.
I motion Sk729 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
begärs tillkännagivande om sänkt skatt på bensin.
Enligt motionären slår bensinskattehöjningar
särskilt hårt mot dem i samhället som har det sämst
ställt däribland många barnfamiljer och kvinnor. För
att underlätta tillvaron för dessa och många andra
som är beroende av bil för sin dagliga livsföring är
det nödvändigt att bensinskatten sänks.
Utskottets ställningstagande
Frågor om bensinskatten har nyligen varit föremål
för riksdagens prövning. Motionsyrkanden om sänkt
bensinskatt avslogs av riksdagen senast i samband
med behandlingen av budgetpropositionen för år 2000.
Därefter har riksdagen på utskottets tillstyrkan
beslutat att minska skattesatsskillnaden mellan
bensin i de olika miljöklasserna från 7 till 3 öre.
Redan av detta skäl anser utskottet att det saknas
anledning att nu överväga några förändringar rörande
nivåerna på skatten för olika drivmedel. Därtill
kommer att frågorna om energi- och koldioxidskatt
inte är begränsade till vägtrafiksektorn utan är av
stor betydelse för flera samhällssektorer samt
dessutom föremål för den pågående översynen av
energiskattesystemet inom Regeringskansliet.
När det gäller yrkandet om en utredning med uppgift
att belysa bilens betydelse i samhället kan nämnas
att Göteborgs universitet har utvecklat ett
forskningsprogram om användningen av bilen och om
bilens inflytande på människans levnadssätt,
livsstil, tankemönster och på miljön.
Forskningsprogrammet har fått stöd av
Kommunikationsforskningsbered-ningen och av Volvo.
En sammanställning av några av resultaten av
forskningsprogrammet har presenterats i rapporten
Den attraktiva bilen och den problematiska bilismen
(KFB rapport 1998:39). Utskottet vill vidare erinra
om att den nya transportpolitiken enligt 1998 års
transportpolitiska beslut har som utgångspunkt att
bilen under överskådlig tid kommer att spela en
viktig roll i det svenska persontransportsystemet.
Av det anförda följer att utskottet anser att
riksdagen bör avslå motionerna om skattesänkningar
på bensin liksom yrkandet om en bilsocial utredning.
Biodrivmedel
I följande motioner begärs skattebefrielse för
etanolproduktion.
I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anser
motionärerna det viktigt att tekniken för
alternativa drivmedel till motorer stimuleras.
Sverige bör därför inom EU verka för harmoniserade
skatter för de olika energislagen (yrkande 16).
Vidare framhålls vikten av att skatter och andra
pålagor inte utformas så att de hindrar utvecklingen
av alternativa bränslen. Ökad låginblandning av
etanol skapar omedelbart en marknad för inhemsk
produktion i stor skala. Staten måste medverka till
att stimulera marknaden på detta område, och ett
uttalat mål bör vara att minst hälften av alla bilar
drivs med annat än fossila bränslen år 2010 (yrkande
17).
I motion Sk766 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett
tillkännagivande om att ett fullskaleförsök med
skattebefriade biodrivmedel bör genomföras i Skåne.
I motion N349 av Ulf Björklund (kd) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen snarast beviljar
även Dalaetanol AB status som s.k. pilotan-läggning
för etanolproduktion. Etanolanläggningen skall
förläggas till Orsa i norra Dalarna där
arbetslösheten är stor men också tillgången god på
råvara. Om Sverige vill inta en ledande roll när det
gäller omställningen från fossila till förnybara
bränslen bör fler företag än Agroetanol i Norrköping
beviljas skattebefrielse för produktion av
bioalkoholer.
I motion Sk622 av Kenneth Johansson (c) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen inom ramen för
den s.k. pilotprojektsbestämmelsen i
energiskattelagen skall bevilja fler producenter av
etanol skattebefrielse, givetvis under förutsättning
att projekten bedöms som seriösa och
utvecklingsbara.
I motion Sk635 av Lena Ek m.fl. (c) anförs att
regeringen bör ompröva sitt beslut att vägra Roma
Etanol Produktion AB skattebefrielse för produktion
av ca 60 000 m3 etanol. Produktionen kommer att ge
ett ökat skatteunderlag som med stor sannolikhet
motsvarar det direkta bortfallet av energi- och
koldioxidskatt. Enligt motionärerna är det inte
rimligt vare sig från konkurrenssynpunkt eller
miljösynpunkt att bevilja endast ett företag
(Agroetanol i Norrköping) skattebefrielse som
pilotanläggning.
Bakgrund och tidigare behandling
Beskattning av fordonsbränslen regleras av det s.k.
mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om
harmonisering av strukturerna för punktskatter på
mineraloljor). Av direktivet följer att vissa
minimiskattenivåer måste iakttas vad gäller
beskattningen av samtliga fordonsbränslen, dvs.
såväl fossila som förnybara drivmedel.
Mineraloljedirektivet ger dock medlemsstaterna
möjlighet att medge skattelättnader för bränslen som
används i försöksverksamhet inom ramen för
pilotprojekt som syftar till att utveckla mer
miljövänliga bränslen. Regeringen har sedan 1995 och
fram t.o.m. februari 1998 med stöd av energi-
skattelagens bestämmelse om pilotprojekt (2 kap. 12
§ LSE) beviljat ett tjugotal företag, däribland
Agroetanol AB, skattenedsättning för vissa
biodrivmedel.
Regeringens beslut (4 september 1997) rörande
Agroetanol innebär att energiskatt och
koldioxidskatt under kalenderåren 1999-2003 inte
skall tas ut för ren etanol och etanol som ingår i
en bränsleblandning som innehåller
mineraloljeprodukter och som av Agroetanol säljs
eller förbrukas som motorbränsle. Beslutet avser 50
000 m3 per kalenderår.
Utskottet behandlade i februari 1999 motioner om
fortsatt introduktion och skattenedsättning för
biodrivmedel. Utskottet ansåg bl.a. att en fortsatt
introduktion av biobränslen för fordonsdrift är
angelägen. Introduktionen bör dock - som regeringen
anfört - av samhällsekonomiska och statsfinansiella
skäl ske i den takt som är möjlig och lämplig, sades
det i betänkandet (1998/99:SkU13).
I 1999 års ekonomiska vårproposition anförde
regeringen att den avsåg att lämna in en ansökan
till kommissionen för att kunna medge
skattebefrielse för biodrivmedel, t.ex. etanol och
rapsmetylester. Det skattebortfall som blir följden
av skattelättnaderna bör enligt regeringen
kompenseras genom skattehöjningar på fossila
bränslen. På sikt bör emellertid alla bränslen vara
föremål för beskattning, och därför bör den totala
skattebefrielsen vara begränsad till att gälla under
ett övergångsskede. Enligt regeringens bedöm-ning
skall skatt börjas tas ut på biodrivmedel från år
2004.
I sitt yttrande till finansutskottet
(1998/99:SkU5y) anförde utskottet följande:
Enligt utskottets mening har de nuvarande reglerna
med en grundläggande skatteplikt för alla bränslen
som används som drivmedel och en dispens för
pilotpojekt kritiserats bl.a. därför att kravet på
förnyelse av dispenserna gjort det svårt att
genomföra långsiktiga investeringar på området. Den
ansökan om ett undantag som regeringen aviserar i
vårpropositionen kommer att göra det möjligt att ha
en generell nedsättning av skatten på biobränslen
och ökar på det sättet möjligheten att genomföra
långsiktiga investeringar. Ett särskilt undantag för
biobränslen är därför enligt utskottets mening att
föredra framför nuvarande system med särskilda,
tidsbegränsade dispenser.
Utskottet instämmer även i regeringens bedömning
att energiskatt skall tas ut på biobränslen från år
2004, men framhåller att det även på längre sikt är
aktuellt att överväga skattemässigt gynnande av
biodrivmedel i förhållande till fossila drivmedel.
Med det anförda avstyrkte utskottet då aktuella
motioner om att biodrivmedel skall vara
skattebefriade i enlighet med tidigare gjorda
utfästelser och att någon framställan till
kommissionen om generell skatte-nedsättning inte
skall göras.
Enligt uppgift från Finansdepartementet har någon
ansökan hos kommissionen om undantag enligt
mineraloljedirektivet för att kunna medge generell
skattebefrielse eller nedsättning av skatt för
biodrivmedel inte gjorts.
Regeringen har i november 1998 uppdragit åt Statens
energimyndighet att handha kontroll och utvärdering
av pilotprojekten. En rapport skall överlämnas till
regeringen senast den 31 maj 2000.
I betänkande 1999/2000:SkU11 föreslog utskottet ett
tillkännagivande till regeringen i fråga om högsta
tillåtna volymhalt etanol i bensin. Detta blev också
riksdagens beslut.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har sedan 1995 och fram t.o.m. februari
1998 med stöd av energiskattelagens bestämmelser om
pilotprojekt (2 kap. 12 § LSE) beviljat ett tjugotal
företag, däribland Agroetanol AB, skattenedsättning
för vissa biodrivmedel. Utskottet noterar att
beslutet om skattebefrielse för Agroetanol AB
fattades redan den 4 september 1997 och att beslutet
är i linje med då rådande praxis. Den 1 juni 1999
fanns hos Finansdepartementet ansökningar om
skattebefrielse för biodrivmedel som motsvarade ett
skattebortfall överstigande en miljard kronor per
år. Dessutom tydde uppgifter från branschen på att
skattebortfallet skulle kunna bli ännu större.
Enligt regeringens uppfattning blev det alltmer
uppenbart att ett genomförande av
pilotprojektsprogrammet i dess dåvarande form skulle
få allvarliga statsfinansiella konsekvenser och att
en subventionering av storskalig etanol-inblandning
i bensin inte var ett kostnadseffektivt sätt att
bedriva miljöpolitik. Regeringen har mot denna
bakgrund avslagit ansökningarna.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en
fortsatt introduktion av biobränslen för
fordonsdrift av samhällsekonomiska och
statsfinansiella skäl bör ske i den takt som är
möjlig och lämplig. Mot bakgrund av det ovan anförda
ser utskottet positivt på att regeringen beslutat se
över förutsättningarna för att bevilja dispenser med
stöd av den s.k. pilotprojektbestämmelsen i
energiskattelagen och som ett led i detta arbete
uppdragit åt Statens energimyndighet att handha
kontroll och utvärdering av projekten. Utskottet
anser att det finns skäl att avvakta denna
utvärdering.
I detta sammanhang skall också nämnas att staten
tillsammans med fordonsindustrin stimulerar en
utveckling för att främja övergången till mer
miljövänliga drivmedel. Regeringen stöder också
forsknings- och utvecklingsinsatser för
etanolframställning i syfte att sänka produktions-
kostnaderna, vilket är en viktig förutsättning för
introduktion av etanol i drivmedel i större skala.
Vidare pågår samarbete mellan regeringen och svensk
fordonsindustri kring utvecklingen av mer
miljövänliga fordon.
Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda de
nu aktuella motionsyrkandena.
Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
I motion Sk746 av Dan Kihlström (kd) begärs ett
tillkännagivande om differentiering av
drivmedelsskatten mellan glesbygdslänen och övriga
landet. En sådan differentiering skulle underlätta
för människor att bo kvar och verka i glesbygdslänen
samt också stimulera till investeringar i nyare och
därmed miljövänligare bilar. Även i motion Sk767 av
Erling Wälivaara m.fl. (kd) tas frågan om
differentierad skatt på drivmedel upp. Motionärerna
yrkar att riksdagen hos regeringen begär en
utredning med uppgift att utarbeta förslag till
differentierad skatt på drivmedel som gynnar boende
i glesbygd.
I motion Sk751 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c) begärs en utredning om differentierad
fordonsskatt till förmån för boende i glesbygd.
I motion Sk761 av Erik Arthur Egervärn m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om att snabbutreda
möjligheten att slopa fordonsskatten i inlandet.
Utredningar m.m.
Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har
bl.a. behandlats i Vägtullutredningens (K1994:03)
slutbetänkande Finansieringslösningar för Göteborgs-
och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82).
Utredningen konstaterar att energiskatten i huvudsak
tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens
depåer och att man måste skapa regler som gör det
möjligt att vid beskattningen ta hänsyn till och
kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten
måste omfatta samtliga drivmedel som levereras inom
regionen, även drivmedel som säljs på marinor och
till industrin och jordbruket. Vidare måste
uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt
utredningen ett väsentligt merarbete. För att komma
till rätta med skatteundandraganden och fusk och för
att motverka att systemet utnyttjas på ett inte
avsett sätt krävs att det införs olika former av
förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen
redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka
systemet på ett tillfredsställande sätt, men detta
förutsätter att berörda myndigheter ges resursför-
stärkningar. Det är dock enligt utredningen
oundvikligt att gränshandel uppkommer och att
konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterade
sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en
regional fordonsskatt än en regional bensinskatt och
att varken en regional fordonsskatt eller en
regional drivmedelsskatt kan generera de medel som
krävs för att finansiera Göteborgsöverenskommelsen.
Kommunikationskommittén konstaterar i sitt
slutbetänkande att behovet av en variation i
skatteuttaget mellan tätort och landsbygd bör lösas
genom att drivmedelsskatterna inom vägtrafiken
bestäms med hänsyn till effekterna för
landsbygdstrafiken och att sedan särskilda styrmedel
av lokal karaktär läggs ovanpå den nationella nivån
för att klara tätortsproblemen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har behandlat motioner om regional
differentiering av skatten på fordonsbränslen vid
ett flertal tillfällen, senast föregående år.
Motionerna har avstyrkts bl.a. med hänsyn till att
ett sådant system skulle medföra problem ur
kontrollsynpunkt samt snedvrida konkurrensen och ge
upphov till gränshandel. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i frågan och avstyrker därför motionerna
Sk746 och Sk767.
När det gäller fordonsskatten på personbilar som
ägs av boende i vissa glesbygdsområden vill
utskottet erinra om att skatten för sådana fordon är
nedsatt sedan år 1980. Utskottet vidhåller sitt
tidigare ställningstagande att nedsättningen av
fordonsskatten för personbilsägare i vissa
glesbygds-kommuner bör behållas och uppgå till samma
belopp som nu gäller, dvs. 384 kr/år. Eftersom
reglerna för fordonsskatt nyligen varit föremål för
översyn i TBU anser utskottet att det inte är
påkallat med någon ny utredning i frågan. Med det
anförda avstyrks även motionerna Sk751 och Sk761.
Fordonsskatt
I motion Sk618 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson
(m) yrkas att riksdagen skall besluta om att slopa
fordonsskatten för veterantraktorer.
I motion Sk652 av Lars Wegendal (s) begärs ett
tillkännagivande om att inte höja fordonsskatten på
motorcyklar i enlighet med Trafikbeskattnings-
utredningens förslag.
I motion Sk660 av Tomas Högström (m) yrkas att
riksdagen skall besluta om att avskaffa
fordonsskatten. Motionären pekar på att många
utredningar visar att de skatter och avgifter som
belastar fordonstrafiken inte svarar mot samhällets
kostnader. Det höga skatte- och avgiftsuttaget
drabbar inte bara åkerinäringen utan alla branscher
och hushåll som är beroende av fordons-transporter.
I motion Sk716 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändrad fordonsbeskattning för dieseldrivna
personbilar. Motionären anser att skillnaden i
fordonsskatt mellan nya och gamla dieseldrivna
personbilar är alltför stor och bör utjämnas
ytterligare. I annat fall förhindras den ur
miljösynpunkt nödvändiga förnyelsen av bilparken,
menar motionären.
I motionerna Sk617 av Kenneth Johansson (c) begärs
ett tillkännagivande om att avskaffa fordonsskatten
för traktorer som är äldre än trettio år.
Bakgrund
Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som
enligt bilregistret är av en årsmodell som är 30 år
eller äldre är sedan den 1 januari 1985 inte
skattepliktiga. Bestämmelsen syftar till att göra
det lättare att inneha veteranfordon. Befrielsen
avsåg ursprungligen fordon av 1950 års modell eller
äldre. Den 1 juli 1994 infördes en rullande 30-
årsgräns (prop. 1993/94:181, bet. 1993/94:SkU27).
I samband med införandet av en rullande 30-årsgräns
för veteranbilar avstyrktes yrkanden om en
utvidgning av skattebefrielsen till traktorer,
husvagnar och släpvagnar med hänvisning bl.a. till
att undantaget tillkommit efter diskussioner med
olika företrädare för fordonshobbyn och en prövning
av de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov
till och att avsikten således inte har varit att
uppställa någon allmän regel om befrielse från
fordonsskatt för fordon som är äldre än 30 år.
Utskottet har också vid senare tillfällen haft
anledning att mot denna bakgrund avstyrka förslag om
en skattebefrielse för äldre traktorer (bet.
1996/97:SkU16 och 1997/98:SkU18).
Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i sitt
slutbetänkande Bilen, miljön och säkerheten (SOU
1999:62) föreslagit att den sedan lång tid gällande
beskattningen efter tjänstevikt slopas för lätta
fordon och i stället ersätts med en enhetsskatt.
Utredningen föreslår att enhetsskattebeloppet för
motorcyklar, bensindrivna personbilar, lätta
lastbilar och lätta bussar bestäms till 1 000 kr per
år samt till 5 000 kr per år för alla dieseldrivna
lätta fordon. Sistnämnda enhetsskattebelopp skall
även gälla beträffande sådana diesel-drivna
personbilar för vilka fordonsskatten hittills varit
lägre på grund av att de är av 1993 års modell eller
äldre. Även beträffande traktorer föreslås en
enhetsskatt som innebär att skatten på sådana
traktorer som genom sitt användningssätt anses som
trafiktraktorer sänks till samma nivå som för
jordbrukstraktorer, dvs. till 225 kr per år. Vidare
anför utredningen att fordonsskatten kan ges en
miljöstyrande utformning genom att bilar i den bästa
miljöklassen befrias från fordonsskatt under en
kortare tid.
Gällande befrielse från fordonsskatt för
veteranfordon bör kvarstå såvitt avser motorcyklar,
personbilar och bussar, anser utredarna.
Skattebefrielsen bör däremot avskaffas för
veteranlastbilar eftersom den med nuvarande
generella utformning inte är förenlig med EU:s
direktiv. Veteranlastbilar bör i stället befrias
från både fordonsskatt och vägavgift om de används
av personer vars huvudsysselsättning inte är
godstransporter samt att de endast tillfälligt körs
på allmänna vägar.
Betänkandet har remissbehandlats och en proposition
är aviserad till våren 2000.
Utskottets ställningstagande
Med hänsyn till att de frågor rörande
fordonsbeskattningen som tas upp i motionerna
utretts och nu är föremål för överväganden i
Regeringskansliet med sikte på en proposition inom
kort bör regeringens ställningstagande i dessa
frågor avvaktas. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena.
Åkerinäringen, m.m.
I motion Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om
åkerinäringens konkurrenssituation (yrkande 25).
Motionärerna framhåller att kostnadsläget för svensk
åkerinäring är högt i jämförelse med främst danska
och holländska åkerier men också i förhållande till
vissa östländer såsom Polen. För att svenska åkerier
skall kunna konkurrera på lika villkor som bl.a.
danska åkerier bör de totala kostnaderna minska med
ca 20 %. Motionärerna föreslår bl.a. att energi-
skatten på miljöklass 1 diesel sänks med 50 öre per
liter och att fordons-skatten för vissa
fordonskombinationer sänks till EU:s miniminivå.
Vidare anser motionärerna att regeringen inom EU bör
driva frågan om lika villkor för åkerinäringen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en
åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk
och utländsk åkerinäring.
I motion Sk625 av Ingvar Eriksson och Olle
Lindström (m) framhålls att svensk åkerinäring i
längden inte kan bära den tunga bördan med 20 %
högre kostnader än motsvarande näring i
konkurrentländerna. För att förbättra villkoren för
svensk åkerinäring och därmed rädda jobben inom
näringen måste de svenska skatterna och avgifterna
harmoniseras med övriga EU-länders. Enligt
motionärerna bör regeringen återkomma till riksdagen
med förslag om förbättrade villkor för branschen i
enlighet med det anförda (yrkandena 1-3).
I motion Sk656 av Jan-Evert Rådhström och Per-
Samuel Nisser (m) begärs ett tillkännagivande om
behovet av att utreda de samhällsekonomiska
konsekvenserna av en sänkt miljödieselskatt till en
nivå som ligger under våra närmaste
konkurrentländers. Motionärerna framhåller att
svensk miljödiesel har en mycket hög kvalitet i
förhållande till våra grannländer inom EU. Att
utländska åkare inte tankar sina fordon med svensk
diesel under transporter i Sverige beror på den höga
beskattningen. Det är, menar motionärerna, angeläget
ur såväl miljö- som konkurrenssynpunkt att frågan om
en sänkning av den svenska dieselskatten utreds.
I motion T466 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd ,
fp) anförs att det är angeläget för svenskt
näringsliv att ha tillgång till en konkurrenskraftig
svensk åkerinäring. Åkerinäringens villkor måste
förbättras. I annat fall blir vi beroende av
utländska aktörer på området. Enligt motionärerna
måste skatterna på bl.a. drivmedel sänkas till en
nivå som motsvarar konkurrent-ländernas inom EU och
de skadliga företagsskatterna tas bort (yrkande 1).
I motion Sk753 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) begärs ett tillkännagivande om åtgärder
för att åstadkomma konkurrensneutralitet på
bussområdet. Motionärerna anför att utländska
bussföretag som trafikerar Sverige har generösare
villkor än svenska bussföretag som trafikerar andra
europeiska länder eftersom Sverige varken tar ut
vägskatter, vägtrafikavgift eller vägmoms.
Motionärerna anser att Sverige bör gå i spetsen för
att införa ett eurovinjettsystem för busstrafiken
inom EU på samma sätt som gäller för lastbilar. I
annat fall riskerar situationen att bli ohållbar
särskilt för de mindre bussföretagen med
utlandsuppdrag.
Bakgrund
Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det
gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,
Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare
infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.
1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Som en kompensation
för avgifterna vilka tas ut för motorfordon eller
fordonskombinationer med en totalvikt om 12 000 kg
har fordonsskatten sänkts.
Frågan om fordonsskatt och vägavgift för lastbilar
behandlades av Riksdagen i samband med den
trafikpolitiska propositionen (1997/98:56, bet.
1997/98:TU10). Med anledning av propositionen och
motionsyrkanden om harmonisering av regler, avgifter
och skatter och svensk åkerinärings
konkurrensvillkor gjorde trafikutskottet följande
bedömning:
Utskottet konstaterar att regeringen avser att
prioritera det arbete som pågår med att ta fram ett
nytt direktiv om fordonsskatt, vägtullar och
vägavgifter. Enligt skatteutskottets mening har
övergången från fordonsskatt till vägavgifter för
vissa tunga fordon genomförts för att eliminera ett
allvarligt hinder för de svenska åkarnas möjlighet
att konkurrera inom Europa. De flesta åkare som
använder sitt fordon utanför Sverige slipper nu
erlägga vägavgifter i Danmark, Tyskland etc., och
detta har uppnåtts utan någon egentlig ökning av det
svenska skatteuttaget. Trafikutskottet finner det
angeläget att Sverige verkar för en utveckling av
vägavgiftssystemet i önskvärd riktning. Detta är
också regeringens uppfattning. - - -
Vidare hänvisade trafikutskottet till följande
uttalande från skatteutskottet med anledning av
motionsyrkande om harmoniserade fordonsskatter och
marknadspris på diesel:
Skatteutskottet konstaterar att
internationaliseringen av transportmark-naden lägger
hinder i vägen för en fullt genomförd
marginalkostnads-prissättning. Vidare kan
transportnäringens internationella konkurrens-
situation medföra att avsteg måste göras från en i
övrigt motiverad beskattning. Skatteutskottet
betonar dock att Sverige vid utformningen av sina
regler bör undvika att delta i en skattekonkurrens
med andra länder och i stället välja att gå steget
före. Som regeringen anför är det samtidigt viktigt
att hänsyn tas till de styreffekter som kan uppkomma
om prissättningen inom Sverige blir alltför ojämn. -
- - Trafikutskottet finner inte anledning till annan
bedömning än den skatteutskottet redovisat i sitt
yttrande.
Riksdagen följde utskottet.
TBU lämnar i sitt slutbetänkande inte något förslag
om fordonsskatt på tunga lastbilar eller tunga
släpvagnar. För lätta släpvagnar föreslås en skatte-
sats på 500 kr, för lätta lastbilar och lätta bussar
en enhetsskatt på 1 000 kr per år. TBU lägger heller
inte fram några förslag om drivmedelsskatt med
hänsyn till bl.a. den pågående översynen av
energibeskattningens framtida utformning.
Ett handlingsprogram för åkerinäringen väntas inom
kort från Närings-departementet.
Inom Finansdepartementet övervägs en utredning
angående fordonsskatt på tunga fordon.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner att regeringen på olika sätt har
uppmärksammat åkeri-näringens konkurrenssituation,
bl.a. i den trafikpolitiska propositionen, och genom
de samtal som under en längre tid pågått mellan
företrädare för åkerinäringen och regeringen med
inriktning på att utarbeta ett samlat transport- och
näringspolitiskt handlingsprogram för åkerinäringen.
Regeringens avsikt är att under våren redovisa detta
handlingsprogram för riksdagen. Vidare övervägs i
Finansdepartementet en utredning angående
fordonsskatt på tunga fordon, bl.a. med hänsyn till
att Tyskland har långtgående planer på att lämna
Eurovinjettsystemet och att ett direktiv om skärpta
avgaskrav för tunga fordon (99/96/EG) nyligen
antagits. Mot denna bakgrund och då frågor som rör
åkerinäringens situation även kan komma att tas upp
i de kommande skattesamtalen mellan regeringen och
de övriga politiska partierna i riksdagen anser
utskottet att riksdagen inte bör göra något
tillkännagivande av det slag som efterlyses i
motionerna.
Skatten på diesel har nyligen, efter tillstyrkan av
skatteutskottet och finansutskottet, höjts som ett
led i den ökade miljörelateringen av skattesystemet
(1999/2000:FiU1). Något skäl att nu överväga en
sänkning av skatten föreligger inte.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
Alkohol och tobak
Alkohol- och tobaksbeskattning
I motion Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) begärs ett tillkännagivande om behovet
av sänkta alkoholskatter (yrkande 3). Motionärerna
menar att de höga skatterna på öl och andra
alkoholdrycker gynnar handeln med svartsprit till
men för bl.a. restaurangnäringen.
I motion Sk624 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m) begärs ett tillkännagivande om att en
fortsatt anpassning av den svenska ölskatten bör
genomföras så att likvärdiga konkurrensvillkor
gentemot omvärlden uppnås.
I motion Sk636 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) anförs att skatten på öl bör sänkas för att
bl.a. motverka gränshandeln och den illegala handeln
med öl.
I motion Sk650 av Anders Sjölund och Jan-Evert
Rådhström (m) begärs ett tillkännagivande om sänkt
alkoholskatt för innehavare av serveringstillstånd.
Sänkt alkoholskatt kommer enligt motionärerna att
innebära ett uppsving för restaurangbranschen, ett
verkligt incitament för krögaren att handla legalt,
ökad likställdhet mellan krogpriser och priserna på
Systembolaget samt en ökad social kontroll av
alkoholkonsumtionen.
I motion Sk715 av Catharina Elmsäter-Svärd och
Tomas Högström (m) begärs ett tillkännagivande om
sänkt skatt på öl. För att svenska bryggerier skall
kunna överleva och konkurrera på lika villkor med
andra länder krävs enligt motionärerna en sänkning
av ölskatten.
I motion Sk688 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett
tillkännagivande om högre skatt på våtsnus.
Motionären anser att skatten bör höjas med 15-45 %.
En sådan åtgärd skulle utöver att tillföra
statskassan mer pengar minska nyrekryteringen av
snusare samt bidra till sänkta vårdkostnader för
snusrelaterade skador.
I motion So201 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om vikten av att regeringen
följer prisutvecklingen på tobaksvaror och genom
reglering av tobaksskatten ser till att priset
åtminstone stiger i takt med övrig prisutveckling
(yrkande 2).
Bakgrund
Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i
beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den
progressiva skatteskala som infördes 1992 har
ersatts av en i princip proportionell beskattning
efter alkoholhalt.
I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige
en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari
1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få
tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte
överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka
stimulansen för en övergång till alkoholsvagare
drycker och motverka den ökande gränshandeln
genomfördes dock en omläggning till en enhetlig
(lägre) skatt på öl redan den 1 januari 1997.
Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl
från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU
för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.
2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad
konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten
på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. FiU1).
Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent är 1,47 kr
för varje volymprocent alkohol och liter. Vid en
alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr/liter (snittet
för samtliga EU-länder är 3,74 kr/liter).
Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår
till 27,20 kr/liter för vin över 8,5 upp till 15
volymprocent (ca 4 gånger högre än genomsnittet inom
EU).
Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr
(ca 3 gånger högre än genomsnittet inom EU).
Våren 1998 antog riksdagen regeringens förslag om
förbättrad kontroll av vissa punktskattepliktiga
varor (prop. 1997/98:100, bet. 1997/98:SkU28). De
nya reglerna innebär att tullen fått utökade
befogenheter att kontrollera yrkesmässiga
vägtransporter av alkoholvaror, tobaksvaror och
mineralolje-produkter. Tullen kan påföra skatt och
omhänderta varor medan punktskatte-plikten utreds
och skatten är obetald. Enligt den nya lagen får en
tull-myndighet också undersöka om postförsändelser
(kommersiella och privata) från ett annat EU-land
innehåller alkohol- eller tobaksvaror.
Alkoholdrycker och tobaksvaror som förs in av
resande för privat bruk kan omhändertas av tullen,
om det finns en påtaglig risk att den skattskyldige
inte kommer att betala skatten. Förblir skatten
obetald, skall varorna kunna förverkas efter beslut
av domstol.
Utskottets ställningstagande
Alkoholskatt
Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv
alkoholpolitik som syftar till att begränsa
alkoholens skadeverkningar genom en minskad
totalkonsumtion. Detta sker främst genom en
kombination av höga skatter och restriktioner som på
olika sätt begränsar tillgängligheten samt
information, opinionsbildning och
behandlingsinsatser. Som utskottet tidigare anfört
finns det inte något skäl att minska ambitionerna
med den svenska alkoholpolitiken därför att man i
några medlemsländer inom EU har en annan syn på
dessa frågor. En annan sak är att förutsättningarna
för att driva den svenska alkoholpolitken har
ändrats genom medlemskapet i EU och den ökade
internationella rörligheten. Som utskottet tidigare
uttalat måste prioriteringar göras till de områden
där insatserna ger störst effekt. En strävan att
hålla fast vid de mest verkningsfulla
alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och
ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre
alkoholpolitisk betydelse och som ifrågasätts ur EG-
rättslig synpunkt var också regeringens utgångspunkt
för de förslag som lades fram i proposition
1998/99:134 Vissa alkoholfrågor och som riksdagen
ställde sig bakom hösten 1999. I sitt yttrande till
socialutskottet anförde utskottet att ett av
Sveriges viktigaste alkoholpolitiska medel
fortfarande är prispolitiken och att vi måste hitta
effektiva alternativ till prisinstrumentet innan
detta kan överges som alkoholpolitiskt medel.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser att
det för närvarande inte är lämpligt att genomföra
sådana skattesänkningar som förespråkas i
motionerna.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det
är angeläget att motarbeta illegal införsel av
alkoholdrycker. Detta är också en prioriterad
uppgift för tullen som genom införandet av
punktskattekontrollagen också fick bättre
möjligheter till kontroll av transporter av
punktskattepliktiga varor samt bättre
sanktionsmöjligheter. Vidare har varusmugglingslagen
varit föremål för översyn och en proposition
förbereds inom Regeringskansliet.
Punktskatteutredningen överväger bl.a. om krav på
säkerhet för betalning av skatt i samband med
transport av obeskattade varor bör utvidgas. Olovlig
försäljning och tillverkning av alkoholdrycker kan
straffas med böter eller fängelse. Det straffbelagda
området har nyligen utvidgats till att omfatta även
förvärv och innehav av olovligt tillverkad sprit
eller spritdrycker. Slutligen vill utskottet i detta
sammanhang nämna att det inte bara är länder som
Sverige med höga skatter som drabbas av problem med
skatteundan-draganden genom bedrägerier inom
suspensionsordningen eller inom transi-
teringssystemen. I stor utsträckning rör det sig om
ett problem för hela unionen. Åtgärder i syfte att
motverka eller förhindra undandraganden av
punktskatter har också haft hög prioritet inom EU de
senaste åren.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna om
sänkt skatt på alkoholdrycker.
Tobaksskatt
Den 1 augusti 1998 sänktes styckeskatten på
cigaretter från 85 öre till 20 öre. Samtidigt höjdes
den del av skatten som är relaterad till detaljhan-
delspriset från 17,8 % till 39,2 %. För skatten på
cigaretter innebar detta en sänkning med 14 %.
Bakgrunden till ändrade skattesatser var att de
kraftiga skattehöjningarna på cigaretter under 1996
och 1997 lett till att den illegala handeln,
smugglingen och annan obeskattad införsel av
cigaretter ökat kraftigt. Systemet för automatisk
uppräkning av punktskatterna på alkohol och tobak
har slopats eftersom en automatisk uppräkning inte
föregås av någon prövning från lämplighetssynpunkt
(prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Det ansågs
lämpligare att skattesatserna i stället omprövas i
vanlig ordning med lämpliga mellanrum och avvägs med
hänsyn även till andra omständigheter än
förändringarna i penningvärdet.
Utskottet utgår från att regeringen följer
utvecklingen av tobakskon-sumtionen och priset på
tobaksvaror samt vidtar de åtgärder som efter vunna
erfarenheter kan visa sig vara motiverade såväl från
folkhälsosynpunkt som från fiskal synpunkt, utan
något särskilt tillkännagivande härom från
riksdagens sida.
Det anförda innebär att utskottet även avstyrker
motionsyrkandena om ändrade skattesatser på
tobaksvaror.
Införsel för privat bruk, m.m.
I motion Sk814 av Mikael Odenberg (m) begärs ett
tillkännagivande om att Sveriges särskilda undantag
när det gäller privatinförsel av alkoholdrycker
successivt skall avvecklas så att de svenska
införselreglerna senast den 1 januari 2004
överensstämmer med EU:s regler på området.
I motion U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om att Sverige skall fortsätta
att verka för att det svenska undantaget vad gäller
privatinförsel av alkoholdrycker förlängs utan att
begränsas av en bortre parentes (yrkande 17).
I motion Sk744 av Carina Ohlsson m.fl. (s) anförs
att det bör vara möjligt för resande till annat EU-
land att handla alkoholhaltiga drycker i
exportbutiker på flygplatserna. Motionären anser att
detta bör ges regeringen till känna.
Bakgrund
Enligt EG-reglerna (rådets direktiv 92/12/EEG,
cirkulationsdirektivet) får den som reser mellan EU-
länder medföra minst 10 liter sprit, 20 liter stark-
vin, 90 liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter,
400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kg röktobak utan
att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts
beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för
privat konsumtion.
Vid förhandlingarna om medlemskap i EU uppnådde
Sverige och Finland ett undantag från huvudregeln i
cirkulationsdirektivet för att kunna behålla
strängare införselregler. Danmark har sedan tidigare
ett liknande undantag. Med stöd av undantaget har
Sverige begränsat den privata införseln som får ske
utan att den resande betalar skatt till 1 liter
starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter annat vin
och 15 liter starköl, 300 cigaretter eller 150
cigariller eller 75 cigarrer eller 400 gram
röktobak.
Bestämmelserna om beskattning av privatinförsel och
vilka kvantiteter som får införas utan att
punktskatt skall betalas finns i lagen (1994:1565)
om beskattning av viss privatinförsel.
Enligt rådets direktiv 96/99/EG får Sverige, t.o.m.
den 30 juni 2000 och underkastat en översyn,
fortsätta att tillämpa de kvantitativa begräns-
ningarna. Den svenska inställningen är att
undantaget i fråga om privatin-förseln förlängs
automatiskt såvida inte ett enigt rådsbeslut om
motsatsen fattas. Danmark och Finland har accepterat
att tillämpa EG:s införselregler fr.o.m. den 31
december 2003. I ett rådsprotokoll till direktivet
finns en anteckning om att rådet anser att för det
fall Sverige vid nästa förhandlings-omgång ges ett
senare avvecklingsdatum än Danmark och Finland skall
detta senare datum även gälla för dem.
Motionsyrkanden om att höja gränsen för den mängd
alkohol- och tobaksvaror som för föras in i landet
utan att svensk skatt skall betalas har behandlats
av utskottet vid upprepade tillfällen under senare
tid. Utskottet har avstyrkt motionsyrkanden med
motiveringen att det skulle vara svårt för Sverige
att upprätthålla en hög prisnivå på alkoholdrycker
utan det svenska undantaget och att det därför var
viktigt, främst ur folkhälsosynpunkt, att Sverige
fortsatte att hävda detta undantag.
Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria
försäljningen (den s.k. taxfree- försäljningen) inom
EU. Efter detta datum är det endast möjligt att föra
in alkohol- och tobaksvaror som beskattats i ett
annat medlemsland (prop. 1998/99:86, bet.
1998/99:SkU21). Skattefria alkoholdrycker och
tobaksvaror kan fortfarande säljas till resenärer
som skall resa till tredje land (inkl. bl.a. Åland
och Kanarieöarna, som ligger utanför EG:s
skatteområde) samt föras in från sådant land till
Sverige. Införseln och de begränsningar som därvid
gäller regleras i lagen (1994:1551) om frihet från
skatt vid import, m.m.
Enligt lagen om exportbutiker får endast
obeskattade gemenskapsvaror säljas i exportbutikerna
och endast till resande till tredje land.
Motionsyrkanden om att även beskattade varor skall
få säljas i butikerna till resenärer som skall resa
till ett annat EU-land avstyrktes av utskottet i
nyss nämnda betänkande. Som skäl anfördes
kontrollsvårigheter, att en sådan ordning skulle
inskränka det statliga detaljhandelsmonopolet samt
att försäljning av annat än obeskattade varor i en
exportbutik skulle strida mot själva syftet med
exportbutiker.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att
Sverige med kraft skall fortsätta att verka för att
få behålla nuvarande undantag från EG:s regler om
privatinförsel av alkoholdrycker, dvs. fortsatta
kvantitativa begränsningar i den införsel av alkohol
och tobak som kan ske utan att svensk skatt skall
betalas. Utan detta undantag blir det svårt att
fullfölja vår restriktiva alkohol-politik. Eftersom
denna uppfattning delas av regeringen är enligt
utskottets mening motion U505 redan tillgodosedd och
något tillkännagivande av riksdagen behövs därför
inte. Det anförda innebär att utskottet tar avstånd
från uppfattningen i motion Sk814 om att tiden nu är
mogen att successivt avveckla
införselbegränsningarna. Motionerna avstyrks.
Utskottet har heller inte ändrat uppfattning i fråga
om vilka varor som skall få säljas i exportbutikerna
eller till vem. Till följd härav avstyrks även
motion Sk744.
Reklamskatt
I motion Sk683 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)
anförs bl.a. att reklamskatten är en extraskatt på
information och marknadsföring som gör det svårare
och dyrare för företag att sälja sin produkter.
Därtill träffar skatten i sin nuvarande utformning i
högre grad mindre företag än större. Skatten
snedvrider också konkurrensen mellan olika media och
bidrar till att minska antalet arbetstillfällen inom
landet. Motionärerna anser att det är hög tid att nu
avskaffa reklamskatten och begär ett
tillkännagivande härom till regeringen.
I motion Sk721 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m) anförs att reklamsskatten, i likhet med
vad som föreslagits av regeringens egen utredare,
bör slopas. Skatten ger upphov till snedvridningar
av konkurrensen mellan olika medier i sin nuvarande
form och torde inte vara förenlig med EG-rätten,
anförs det.
I motion Sk728 av Anne-Katrine Dunker och Cristina
Husmark Pehrsson (m) anförs bl.a. att reklamsskatten
är ett problem för gratistidningarna och s.k.
annonsblad och därför bör avskaffas.
I motion Sk747 av Johnny Gylling (kd) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag om att avskaffa
reklamskatten i sin helhet.
I motion Sk754 av Reynoldh Furustrand (s) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om att den
skall återkomma till riksdagen med en avvecklings-
plan för när reklamsskatten i sin helhet skall vara
avskaffad.
I motion Sk756 av Roy Hansson (m) begärs ett
tillkännagivande om att fullfölja avvecklingen av
lagen om skatt på annonser och reklam.
I motion Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
reklamskatt (yrkande 14). Motionärerna framhåller
att den reklamskatt som i dag tas ut på olika former
av reklam som ges ut av idrottsföreningar och
förbund slår hårt mot idrottsrörelsen. Skatten bör
därför slopas under år 2000.
Utredning, m.m.
Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör
reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa
reklamskatten!).
Riksdagen har våren 1998 beslutat att avskaffa
reklamskatten på reklamtrycksaker (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skälet till att
reklamskatten inte helt slopades i enlighet med vad
1996 års reklamskatte-utredning föreslog var
finansiella. Utskottet som tillstyrkte förslaget om
slopad skatt på reklamtrycksaker men ej annan reklam
framhöll i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till
finansutskottet att åtgärden kan leda till nya
nackdelar för reklam i annan form och försämra
konkurrensförhållandena exempelvis för
gratistidningar och s.k. annonsblad. Utskottet
förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen
och återkommer till dessa frågor så snart som
utvecklingen motiverar detta. I betänkande
1998/99:SkU13 vidhöll utskottet sitt tidigare
ställningstagande och avstyrkte då aktuella
motionsyrkanden.
Frågan om reklamskattens överensstämmelse med EG-
rätten har varit föremål för prövning i
Regeringsrätten. Regeringsrätten har i en dom den 6
februari 1999 funnit att uttagande av skatt enligt
lagen om skatt på annonser och reklam inte strider
mot artikel 33 i rådets sjätte
mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG). Domstolen
avslog också ett yrkande om att inhämta ett
förhandsavgörande från EG-domstolen.
Utskottets ställningstagande
Ett slopande av reklamskatten i sin helhet skulle
innebära ett bortfall av skatteinkomster för staten
av icke obetydlig omfattning. Enligt utskottets
mening bör riksdagens ställningstagande till en
sådan åtgärd därför anstå till dess att regeringen
och dess samarbetspartier i riksdagen redovisat sina
överväganden rörande beskattningens kommande
inriktning och vilka områden och verksamheter som
skall prioriteras vid eventuella skatte-sänkningar.
Utskottet vidhåller dock sin tidigare inställning
att regeringen noga bör följa utvecklingen på
området. Med det anförda avstyrker utskottet
samtliga nu behandlade motioner.
Övriga punktskatter
Båtskatt
I motionerna Sk676 av Mats Lindberg (s) och T610
(yrkande 2) av Bengt Silfverstrand (s) anförs att
samhällets kostnader för sjösäkerhet etc.
sammantaget med de stora obeskattade
förmögenhetsvärden som finns i fritidsbåtar talar
för att en båtskatt snarast skall införas.
Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till
regeringen i frågan.
I motion Sk711 av Lennart Värmby m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om behovet av att utreda
möjligheterna att beskatta dyrare fritidsbåtar genom
att försäkringsbolagen åläggs en skyldighet att
lämna uppgift till skattemyndig-heten om båtar med
ett värde om lägst 100 000 kr. Utredningen bör också
överväga frågan om att återinföra ett båtregister.
I motion T609 av Per Lager m.fl. (mp) anförs att
regeringen bör utreda möjligheten att införa skatt
på större motorförsedda fritidsbåtar och hur en
sådan skall utformas (yrkande 2). Motionärerna anser
att en skatt självklart inte skall drabba mindre
båtar som roddbåtar, ekor, kanoter eller rena
segelbåtar.
I motion T611 av Karin Enström m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att skatt på fritidsbåtar inte
skall införas (yrkande 2).
I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna att någon särskild båtskatt inte skall införas
(yrkande 35). Med anledning av regeringens uttalande
om att det kan finnas skäl att överväga
möjligheterna att införa en obligatorisk
ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar anser
motionärerna att riksdagen bör understryka att detta
inte skall utgöra eller ses som ett första steg mot
ett införande av en särskild båtskatt.
Utredning, m.m.
Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild
utredare att närmare belysa vilka kostnader
fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga
hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i
betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt
register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har
avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att
samhällets intäkter från båtlivet enligt
utredningens beräkningar vida överstiger
kostnaderna.
I budgetpropositionen 1998/99:1 utgiftsområde 22
har regeringen ansett att frågan om hur register
för fritidsbåtar bör utformas bör utredas vidare.
I budgetpropositionen 1999/2000:1 utgiftsområde 22
har regeringen gjort den bedömningen att ett allmänt
register för fritidsbåtar bör bygga vidare på det
frivilliga båtregistret som Stöldskyddsföreningen
administrerar. Vidare framgår att regeringen har för
avsikt att överväga möjligheterna att införa en
obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av
fritidsbåtar i syfte att förbättra
ersättningsmöjligheterna för skadelidande vid
olyckor med sådana båtar. Om en sådan obligatorisk
ansvarsförsäkring införs skapas enligt regeringens
mening också en möjlighet för försäkringsgivarna att
lämna kontrolluppgifter om fritidsbåtsinnehav till
skattemyndigheterna.
Utskottets ställningstagande
Med hänsyn till att frågan om ett obligatoriskt
register över fritidsbåtar och en särskild skatt på
sådana båtar prövats så sent som 1996 av regeringens
särskilde utredare anser utskottet inte att
riksdagen nu skall ta initiativ till en ny utredning
med anledning av motionerna Sk711 och T609.
Utskottet är inte berett att nu föreslå att en
särskild skatt skall införas på fritidsbåtar utan
anser att regeringens överväganden om en
obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av
fritidsbåtar skall avvaktas. Motionerna Sk676 och
T610 om att omgående införa en skatt på fritidsbåtar
avstyrks därför. Utskottet finner heller inte skäl
att föreslå något tillkännagivande till regeringen
med anledning av motionerna T210 och T611 som
därmed avstyrks.
Avfallsskatt
I motion MJ755 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs
om att avfallsskatten skall slopas (yrkande 2).
Skatten hade enligt motionärernas mening aldrig bort
införas eftersom den medför flera negativa effekter
inte minst från miljösynpunkt. Skatten straffar de
återvinnings- och behandlingsverk-samheter som
bedrivs vid befintliga deponier och leder till en
snedvridning av konkurrensen. Skatten innebär också
en styrning mot ökad förbränning av avfall vilket
varken gynnar materialåtervinning eller biologisk
behandling. Därutöver försvåras utvecklingen av
miljövänlig teknik för omhändertagande av avfall och
risken för illegal deponering ökar.
Bakgrund
Riksdagen antog i juni 1999 regeringens förslag om
att införa en skatt på deponerat avfall (prop.
1998/99:84, bet. SkU20) med ikraftträdande den 1
januari 2000. Syftet med skatten är att öka de
ekonomiska incitamenten för att behandla avfall på
ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt
och därigenom också minska mängden deponerat avfall.
Avfallsskatt tas ut på allt avfall som deponeras.
Skattskyldig är den som driver en avfallsanläggning.
Skatten omfattar såväl konventionellt avfall som
industrins branschspecifika avfall och tas ut med
250 kr per ton för det avfall som tas in på
anläggningen. Om avfallet därefter förs ut efter
till exempel sortering, får avdrag göras för skatten
på det avfall/material som förts ut från
anläggningen.
Avfall som tas om hand på annat sätt än genom
deponering, till exempel genom kompostering eller
förbränning, beskattas inte. Skatt skall inte heller
tas ut på avfall för vilket det ännu inte finns
några miljömässigt godtagbara alternativ till
deponering, till exempel radioaktivt avfall,
bergrester från gruvbrytning och vissa speciella
industriavfall från bl.a. stål- och metallindustrin.
Utskottets ställningstagande
Avfallsskatten har nyligen införts på utskottets
tillstyrkan och syftar till att uppnå en bättre
behandling av avfall från miljö- och
naturresurssynpunkt och till att minska
avfallsmängderna på sikt. Utskottet har inte ändrat
sin tidigare inställning och avstyrker
motionsyrkandet.
Skatt på plastkassar
I motion Sk672 av Claes Stockhaus och Gunilla Wahlén (v)
hemställs om att regeringen bör överväga att införa
en skatt på plastkassar om förslagsvis 50 öre inkl.
moms per kasse. En sådan åtgärd skulle enligt
motionärerna minska konsumtionen av engångsmaterial
och stimulera användningen av miljö-vänligare
alternativ, t.ex. återanvändningsbara tygkassar
(yrkande 1). Intäkterna från en sådan skatt bör
användas för att gynna kulturen och bekosta
transporter inom kulturområdet. Motionärerna menar
att det behövs ett ökat turnéstöd för att en levande
kultur skall nå alla i hela landet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare i olika sammanhang tagit
avstånd från special-destinerade skatter med
motiveringen att de verksamheter som motionärerna
vill gynna bör underställas en normal
budgetprövning. Utskottet vidhåller denna
inställning och vill heller inte medverka till att,
utan tungt vägande skäl, införa nya punktskatter som
krånglar till skattesystemet. Utskottet avstyrker
därmed motionsyrkandet.
Amalgam
I motion MJ808 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om att amalgam skall beläggas med
en miljöavgift (yrkande 3). Avgiften bör enligt
motionärerna sättas så att kostnaderna för rening av
avlopp och luft, kremering och slutförvaring täcks.
Sverige bedriver sedan lång tid arbete med
inriktning på att begränsa och fasa ut användningen
av kvicksilverhaltiga produkter av miljöskäl både
nationellt och internationellt. Användningen av
kvicksilver har också minskat kraftigt under det
senaste årtiondet på grund av införda restriktioner
och förbud. Målsättningen är att användningen av
kvicksilver bör avvecklas till år 2000 med vissa
undantag där acceptabla alternativ ännu inte finns
att tillgå (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6).
Våren 1994 ställde sig riksdagen positiv till en
avveckling av amalgam som tandfyllningsmaterial
(bet. 1993/94:JoU23). Användningen av amalgam i
tandvården har därefter minskat kraftigt.
Tandvårdsersättning för amalgamfyllningar slopades
per den 1 januari 1999, och inriktningen är att
amalgam som tandfyllningsmaterial skall förbjudas
(prop. 1997/98:112, bet. 1997/98:SoU25).
När det gäller krematoriernas kvicksilverutsläpp
bedrivs utvecklingsarbete för att komma till rätta
med detta problem. En metod innebär att en
selenampull placeras på kistlocket före kremeringen.
Tanken är att selen och kvicksilver skall reagera
med varandra i rökgaserna och därvid bilda
kvicksilverselenid som är en stabil och ofarlig
förening. En annan metod gäller utveckling av modern
filterteknik. Avskiljningen av kvicksilver sker då
genom att kvicksilvret, som förångas vid
kremeringen, amalgamiseras på ett selenfilter som
sedan kan förnyas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att olika åtgärder har
vidtagits eller förbereds för att fasa ut
användningen av kvicksilverhaltiga produkter,
inklusive amalgam. Något skäl att därutöver belägga
produkten med en särskild skatt finns inte.
Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.
2. beträffande jordbrukets energi- och
miljöskatter
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 3,
1999/2000:MJ252 yrkande 11, 1999/2000:MJ255
yrkande 14, 1999/2000:MJ257 yrkandena 3 och 4,
1999/2000:MJ547 yrkande 4 och 1999/2000:MJ605
yrkande 3,
res. 4 (m)
res. 5 (kd)
res. 6 (fp)
3. beträffande industrins och
växthusnäringens energiskatt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk307,
1999/2000:Sk310, 1999/2000:Sk311,
1999/2000:MJ221 yrkande 2, 1999/2000:MJ253
yrkande 1 och 1999/2000:N228 yrkande 24,
res. 7 (m)
res. 8 (kd)
4. beträffande värmeleveranser till
industrin
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk745,
5. beträffande fossila drivmedel
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk619,
1999/2000:Sk620, 1999/2000:Sk621,
1999/2000:Sk634 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:
Sk722 och 1999/2000:Sk729,
res. 9 (m)
6. beträffande biodrivmedel
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk622,
1999/2000:Sk635, 1999/2000:Sk766, 1999/2000:T210
yrkandena 16 och 17 och 1999/2000:N349,
res. 10 (kd)
res. 11 (c)
7. beträffande differentierad drivmedels-
och fordonsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk746,
1999/2000:Sk751, 1999/2000:Sk761 och
1999/2000:Sk767,
res. 12 (c)
8. beträffande fordonsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk617,
1999/2000:Sk618, 1999/2000:Sk652,
1999/2000:Sk660 och 1999/2000:Sk716,
res. 13 (m)
9. beträffande åkerinäringen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 25,
1999/2000:Sk625 yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk656,
1999/2000:
Sk753 och 1999/2000:T466 yrkande 1,
res. 14 (m, kd)
10. beträffande alkohol- och
tobaksbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk616 yrkande 3,
1999/2000:Sk624, 1999/2000:Sk636,
1999/2000:Sk650, 1999/2000:
Sk688, 1999/2000:Sk715 och 1999/2000:So201
yrkande 2,
res. 15 (m)
11. beträffande införsel för privat bruk,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk744,
1999/2000:Sk814 och 1999/2000:U505 yrkande 17,
res. 16 (m)
12. beträffande reklamskatt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk683,
1999/2000:Sk721, 1999/2000:Sk728,
1999/2000:Sk747, 1999/2000:Sk754, 1999/2000:
Sk756 och 1999/2000:Kr509 yrkande 14,
res. 17 (m, kd, fp)
13. beträffande båtskatt
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk676,
1999/2000:Sk711, 1999/2000:T210 yrkande 35,
1999/2000:T609 yrkande 2, 1999/2000:
T610 yrkande 2 och 1999/2000:T611 yrkande 2,
res. 18 (m, kd)
res. 19 (v)
14. beträffande avfallsskatt
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ755 yrkande 2,
res. 20 (m)
15. beträffande skatt på plastkassar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk672 yrkandena 1 och
2,
16. beträffande amalgam
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ808 yrkande 3.
Stockholm den 22 februari 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus
Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes
Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).
Reservationer
1. Energibeskattningens allmänna inriktning
(mom. 1) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Inledningsvis vill vi framhålla vikten av att
arbetet med att reformera nuvarande lapptäcke till
energiskattesystem måste påskyndas. Översynen av
energibeskattningens framtida utformning har nu
pågått flera år och vi finner det märkligt att
regeringen inte förmår lämna besked om när översynen
beräknas vara slutförd.
Enligt vår mening är klimatfrågan det största
miljöproblemet och en global överlevnadsfråga för
mänskligheten. Därför måste Sverige bedriva en
offensiv klimatpolitik och fullgöra sina
internationella åtaganden på området.
Koldioxidbeskattningen kan stödja klimatpolitiken
genom att medverka till en begränsning av utsläppen
från fossila bränslen. Den förutsätter dock
åtminstone en europeisk samordning, eftersom
effekten annars blir att produktion flyttar till
andra länder. Man bör också vara försiktig med att
internalisera miljökostnader i energipriset eftersom
man riskerar att hamna i ett slags statlig
prispolitik som leder till ineffektivitet och sämre
resurshushållning.
Miljöskatter bör ses som ett komplement till
miljöpolitiken. En avvägning mellan miljöskatter och
andra medel, såsom administrativ reglering, förbuds-
lagstiftning, informationsinsatser etc., måste
göras. Miljöskatterna är mest effektiva när de
riktas mot miljöproblem som är relativt lätta att
åtgärda. Nya ekonomiska styrmedel bör enligt vår
mening framför allt innefatta skatterabatter i syfte
att uppnå en snabbare introduktion av ny teknik och
miljövänligare produkter. Ett gott exempel är det
snabba införandet av katalytisk avgasrening som
skatterabatten på katalysatorförsedda bilar ledde
till.
När det gäller de befintliga energiskatterna finns
det utrymme för en omfördelning så att skatterna
blir mer utsläppsrelaterade och mindre beroende av
energiinnehållet. Skatt på energi bör, i den
utsträckning det skall förekomma, tas ut
proportionellt mot energiinnehållet. I dag är
exempelvis energiskatten lägre på kol än på olja,
vilket inte är motiverat.
Därutöver anser vi att fiskala skatter endast bör
tas ut i konsumtionsledet medan miljöstyrande
skatter och avgifter bör användas endast i
produktionsledet. Vi återkommer nedan till frågan om
industrins- och växthusnäringens energiskatter.
Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N228 yrkande
25, med anledning av motion 1999/2000:Sk690 samt
med avslag på motionerna 1999/2000:Sk623,
1999/2000:Sk763, 1999/2000:U504 yrkandena 9 och
10, 1999/2000:U505 yrkande 15, 1999/2000:U512
yrkande 11, 1999/2000:U514 yrkandena 4-6,
1999/2000:U513 yrkande 20, 1999/2000:U515
yrkande 7, 1999/2000:MJ255 yrkande 8, 1999/2000:
MJ807 yrkandena 3 och 4 och 1999/2000:N266 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd),
Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening är det angeläget att en gemensam
koldioxidskatt införs i EU. Ekonomiska styrmedel på
miljöområdet bör av konkurrens-, effektivitets- och
marknadsskäl regleras på unionsnivå. Så länge beslut
härom måste fattas med enhällighet i rådet
omöjliggörs i praktiken målet om en gemensam
miniminivå för miljöavgifter på koldioxid och andra
skadliga utsläpp liksom målet om att sänkta avgifter
på avlönat arbete skall "växlas" mot högre avgifter
på miljöförstörande produktion. Trots att fem
partier i riksdagen krävt ökad överstatlighet och
effektivare beslut när det gäller miljöstyrande
skatter/avgifter har regeringen visat sig
ointresserad av att driva frågan med motiveringen
att det är fråga om en skatt och därför skall
omfattas av samma beslutsregler som övriga skatter,
dvs. enhällighet. Vi anser att det i första hand rör
sig om en miljöfråga och inte en skattefråga och
därmed bör besluten kunna fattas med kvalificerad
majoritet. Regeringen måste nu med kraft verka för
att detta skall bli möjligt.
Därutöver anser vi att arbetet med att reformera
nuvarande lapptäcke till energiskattesystem måste
påskyndas samt att miljörelateringen i skatteuttaget
skall öka.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:U504
yrkandena 9 och 10, 1999/2000:U505 yrkande 15,
1999/2000:U512 yrkande 11, 1999/2000:U514
yrkandena 4-6 och 1999/2000:MJ255 yrkande 8 samt
med avslag på motionerna 1999/2000:Sk623,
1999/2000:Sk690, 1999/2000:Sk763, 1999/2000:U513
yrkande 20, 1999/2000:U515 yrkande 7,
1999/2000:MJ807 yrkandena 3 och 4,
1999/2000:N228 yrkande 25 och 1999/2000:N266 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
Enligt min mening har arbete inom EU med
uppföljningen av Kyotokonferensen gått mycket trögt
och några steg i riktning mot att bekämpa
växthuseffekten har egentligen inte tagits. Sverige
måste med kraft verka för att en koldioxidskatt
införs på EU-nivå, bl. a. genom att driva frågan
inför och under Sveriges ordförandeskap i EU.
Miljöpartiets uppfattning är dock att miljöavgifter
och miljöskatter i EU alltid skall vara minimiregler
så att de enskilda medlemsländerna har frihet att gå
före och nationellt fastställa högre nivåer.
För att stoppa växthuseffekten behövs övergripande
ekonomiska styrmedel även på global nivå. Det är
därför angeläget att den svenska regeringen också
internationellt verkar för att sådana styrmedel
införs. En koldioxidskatt på global nivå skulle
också stärka Sveriges konkurrenskraft. Utöver EU
måste frågan diskuteras och beslutas i fora som
OECD, WTO (GATT) och G 8 gruppen liksom i regionala
ekonomiska sammanslutningar som Asean och NAFTA.
Globalt subventioneras fossil energi såsom kol och
olja med hundratals miljarder kronor årligen, vilket
leder till negativa effekter för klimatet samt
försvårar utvecklingen av miljöanpassad, förnybar
energi. I Sverige har subventionerna på förbränning
av torv lett till ökad växthuseffekt och försämrad
konkurrenskraft för biobränslen.
Miljöpartiet menar att målet för regeringens
internationella agerande bör vara att samtliga
subventioner av fossil energi såsom kol och olja
skall upphöra. På det nationella planet bör vi
föregå med gott exempel och avveckla subventionen av
torv, dvs belägga bränslet med energi- och
koldioxidskatt.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:U513
yrkande 20 och 1999/2000:MJ807 yrkandena 3 och
4, med anledning av motion 1999/2000:U515
yrkande 7 och med avslag på motionerna
1999/2000:Sk623, 1999/2000:Sk690,
1999/2000:Sk763, 1999/2000:
U504 yrkandena 9 och 10, 1999/2000:U505 yrkande
15, 1999/2000:
U512 yrkande 11, 1999/2000:U514 yrkandena 4-6,
1999/2000:MJ255 yrkande 8, 1999/2000:N228
yrkande 25 och 1999/2000:N266 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
4. Jordbrukets energi- och miljöskatter
(mom. 2) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening måste det svenska jordbrukets
energiskatter sänkas till en nivå som är likvärdig
med vad som gäller i våra främsta konkurrentländer.
De skatter och avgifter som belastar den svenska
råvaruproduktionen har oftast inte sin motsvarighet
i konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids
till svenska jordbruksproducenters nackdel.
Energiskatter finns också i Danmark men är avdrags-
gilla i momsberäkningen och utgör därför ingen
belastning.
Därutöver måste jordbruket ges villkor som är
likvärdiga med andra näringsgrenar. Ett
konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för
att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas.
Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk
betydelse och svarar för en stor del av
arbetstillfällena i landet. Regeringens aviserade
förslag om att sänka jordbrukets energiskatter till
industrins nivå är ett steg i rätt riktning och bör
skyndsamt läggas fram för riksdagen.
Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på
handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det
svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens
konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte
i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-
länder. Flera utredningar har också konstaterat att
sambandet mellan skatten på handelsgödsel och
kväveläckaget är mycket svagt och den verkliga
miljöstyrande effekten av skatten är svår att
uppskatta. Enligt vår uppfattning bör skatten på
handelsgödsel vad avser kväve sänkas med förslagsvis
40 öre per kg. Detta förslag innebär inte att vi
negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket utan
vi menar att problemet bör angripas med andra
metoder än konkurrenssnedvridande skatter, t.ex.
genom forskning, information och ökad kunskap om
bättre odlingsmetoder.
Sammanfattningsvis anser vi att det är hög tid att
förslagen från Utredningen om livsmedelssektorns
omställning och expansion (den s.k. Björkska utred-
ningen) genomförs. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande jordbrukets energi- och
miljöskatter
att riksdagen bifall till motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 3
och 1999/2000:MJ605 yrkande 3, med anledning av
motion 1999/2000:
MJ257 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ252 yrkande 11,
1999/2000:MJ255 yrkande 14 och 1999/2000:MJ547
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
5. Jordbrukets energi- och miljöskatter
(mom. 2) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Sverige bör inom EU med kraft driva frågan om
harmonisering av avgifter och skatter för
jordbruksnäringen. I avvaktan härpå måste enligt vår
mening det svenska jordbrukets energiskatter sänkas
till en nivå som är likvärdig med vad som gäller i
våra främsta konkurrentländer. De skatter och
avgifter som belastar den svenska råvaruproduktionen
har oftast inte sin motsvarighet i
konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids
till svenska jordbruksproducenters nackdel.
Energiskatter finns också i Danmark men är avdrags-
gilla i momsberäkningen och utgör därför ingen
belastning.
Därutöver måste jordbruket ges villkor som är
likvärdiga med andra näringsgrenar. Ett
konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för
att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas.
Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk
betydelse och svarar för en stor del av
arbetstillfällena i landet. Regeringens aviserade
förslag om att sänka jordbrukets energiskatter till
industrins nivå är ett steg i rätt riktning och bör
skyndsamt läggas fram för riksdagen.
Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på
handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det
svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens
konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte
i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-
länder. Flera utredningar har också konstaterat att
sambandet mellan skatten på handelsgödsel och
kväveläckaget är mycket svagt och den verkliga
miljöstyrande effekten av skatten är svår att
uppskatta. Enligt vår uppfattning bör även skatten
på handelsgödsel anpassas till omvärldens. Detta
innebär inte att vi negligerar växtnäringsläckaget
från jordbruket utan vi menar att problemet bör
angripas med andra metoder än konkurrenssnedvridande
skatter, t.ex. genom forskning, information och ökad
kunskap om bättre odlingsmetoder. En annan metod är
att den miljöstyrande skatten på t.ex. handelsgödsel
återgår för miljöinsatser i jordbruksnäringen.
Sammanfattningsvis anser vi att det är hög tid att
förslagen från Utredningen om livsmedelssektorns
omställning och expansion (den s.k. Björkska utred-
ningen) genomförs. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande jordbrukets energi- och
miljöskatter
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ257 yrkandena
3 och 4, med anledning av motionerna
1999/2000:MJ212 yrkande 3 och 1999/2000:MJ605
yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1999/2000:MJ252 yrkande 11, 1999/2000:MJ255
yrkande 14 och 1999/2000:MJ547 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
6. Jordbrukets energi- och miljöskatter
(mom. 2) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet välkomnar regeringens aviserade förslag
om att jordbruket skall få tillämpa samma
skattereduceringar som tillverkningsindustrin när
det gäller förbrukning av el och bränslen för
uppvärmning, dvs. ingen energiskatt skall tas ut och
koldioxidskatten är nedsatt till hälften. Att
jordbruket och livsmedelsnäringen skall ges villkor
som är likvärdiga med andra näringsgrenar är något
som vi länge efterlyst.
När det gäller skatten på handelsgödsel anser vi
att denna skatt är nödvändig för att minska
övergödningen av våra sjöar och vattendrag och i
längden även av kustvattnen. Skatten är också
nödvändig för att indirekt göra den naturliga
stallgödseln mer värdefull. Folkpartiet föreslår
därför en höjning av skatten på handelsgödsel från
dagens 1,80 kr till 2,50 kr per kilo kväve. Vi menar
att det är mycket angeläget att ett system för skatt
på handelsgödsel baserat på
kväveeffektivitet/kväveförluster snarast tas fram.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande jordbrukets energi- och
miljöskatter
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ252
yrkande 11 och 1999/2000:MJ255 yrkande 14 samt
med avslag på motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande
3, 1999/2000:MJ257 yrkandena 3 och 4,
1999/2000:MJ547 yrkande 4 och 1999/2000:MJ605
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
7. Industrins och växthusnäringens
energiskatt (mom. 3) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Det är statens uppgift att fastställa ramar och
villkor som medför att hushåll och företag ges
långsiktigt hållbara spelregler. Enligt vår mening
är det angeläget att nya energipolitiska riktlinjer,
som bl.a. innebär att energibeskattningen görs
konkurrensneutral, nu skyndsamt antas. Endast
miljöstyrande skatter och avgifter bör användas i
produktionsledet, och den fiskala beskattningen
skall ske på ett konkurrensneutralt sätt i
konsumtionsledet.
När det gäller produktionsskatterna på el har den
elintensiva industrin drabbats särskilt hårt, och
för dessa företag räckte det inte med den sänkning
som genomfördes våren 1998. Situationen för dessa
företag har nu förvärrats genom att löftet om att ta
bort elproduktionsskatten i stället resulterat i
höjd produktionsskatt på kärnkraftsel.
Produktionsskatten innebär att dessa företag får
allt svårare att klara sig på den internationella
marknaden, vilket leder till att nödvändiga
långsiktiga investeringar inte genomförs. Den höjda
produktionsskatten kan också sägas innebära en
"svart" skatteväxling eftersom kärnkraftsbaserad el
i än högre grad kan förvänts ersättas med importerad
kolbaserad el. Även mot bakgrund av arbetslösheten
är det viktigt att regeringen tänker om när det
gäller produktionsskatter på el.
De särskilda produktionsskatterna på vattenkraft
och kärnkraft skall således enligt vår mening
avvecklas i enlighet med löftet i 1998 års
vårproposition.
En annan viktig uppgift på energiskatteområdet är
att få till stånd en ökad harmonisering av
energibeskattningen mellan de nordiska länderna.
Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper
hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska
elmarknaden. De samlade produktionsresurserna
utnyttjas mindre effektivt, vilket i sin tur leder
till samhällsekonomiska kostnader och en ökad
negativ miljöpåverkan.
Även i övrigt måste den svenska industrins energi-
och koldioxidbeskattning ges en utformning som ger
goda förutsättningar att konkurrera internationellt.
I annat fall är risken stor för utflyttning till
länder med gynnsammare beskattningsklimat.
Beträffande växthusnäringen anser vi att det är av
yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma
produktionsvillkor som sina främsta konkurrenter
inom EU. Genom EU-inträdet har konkurrensen för den
svenska växthusodlingen ökat markant. Det sker
successivt en reducering av priser och intäkter som
en anpassning till de nivåer som finns inom EU. Det
är därför, menar vi, rimligt att de svenska
produktionsskatterna på energi också anpassas till
europeiska förhållanden. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med förslag att avveckla
den s.k. 0,8-procentsregeln och i stället införa en
generell reducerad koldioxidskatt för
växthusnäringen. En sådan åtgärd skulle också vara
ett betydelsefullt steg mot en rättvisare
beskattning mellan företag med samma typ av
produktion men med olika uppvärmningssystem och ett
led i strävandena att förenkla administrationen för
småföretagen inom näringen.
Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande industrins och växthusnäringens
energiskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk307,
1999/2000:
Sk310, 1999/2000:Sk311, 1999/2000:MJ221 yrkande
2 och 1999/2000:N228 yrkande 24 och med
anledning av motion 1999/2000:MJ253 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
8. Industrins och växthusnäringens
energiskatt (mom. 3) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska
växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en
reducering av priser och intäkter som en anpassning
till de nivåer som finns inom EU. Det är därför,
menar vi, rimligt att de svenska
produktionsskatterna på energi också anpassas till
europeiska förhållanden. I likhet med vad som anförs
i motion MJ253 anser vi att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag att avveckla
den s.k. 0,8-procentsregeln och i stället införa en
generell reducerad koldioxidskatt för
växthusnäringen. En sådan åtgärd skulle också vara
ett betydelsefullt steg mot en rättvisare
beskattning mellan företag med samma typ av
produktion men med olika uppvärmningssystem och ett
led i strävandena att förenkla administrationen för
småföretagen inom näringen.
Det är av yttersta vikt att svenska växthusodlare
ges samma produktionsvillkor som sina främsta
konkurrenter inom EU. I annat fall är risken stor
att näringen på sikt slås ut.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande industrins och växthusnäringens
energiskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ221
yrkande 2 och 1999/2000:MJ253 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Sk307,
1999/2000:Sk310, 1999/2000:Sk311 och
1999/2000:N228 yrkande 24 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
9. Fossila drivmedel (mom. 5) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
För enskilda människors välfärd är goda
kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer
underlättar arbetspendling och är ett väsentligt
inslag för en god livskvalitet och ökar
möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med
en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många
människor varken ha fungerande arbetsliv eller
socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i
glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett
aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en
bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är
kraftigt underskattad.
För att underlätta för hushållen och öka
rörligheten på arbetsmarknaden föreslår vi återigen
en sänkning av skatten på bensin med 20 öre per
liter (25 öre/liter inkl. moms). Vi avvisar vidare
bestämt alla idéer om en fortsatt årlig ökning av
bensinskatten. I stället bör ytterligare
bensinskattesänkningar genomföras. Därutöver anser
vi att bensinskatten skall vara enhetlig i hela
landet.
Det skall också tilläggas att Sverige har en av
Europas äldsta bilparker, vilket är negativt ur
miljösynpunkt eftersom nya bilar släpper ut mindre
kolväten och kväveoxid och även ofta drar mindre
bensin per mil. Ett lägre pris på bensin skulle ge
många hushåll en möjlighet att på sikt byta den
gamla bilen mot en nyare och mer miljövänlig.
Den höga skatten på bensin kan således sägas vara
kontraproduktiv ur miljösynpunkt.
Vi anser vidare att en bilsocial utredning bör
tillsättas för att belysa bl.a. bilens betydelse för
ett fungerande samhällsliv.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande fossila drivmedel
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk619,
1999/2000:Sk621, 1999/2000:Sk634 yrkandena 2 och
3, 1999/2000:
Sk722 och 1999/2000:Sk729 samt med avslag på
motion 1999/2000:
Sk620 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
10. Biodrivmedel (mom. 6) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Biodrivmedel har en gynnsam effekt på mängden
koldioxidutsläpp och minskar beroendet av import
från oljeproducerande länder. Biodrivmedlens goda
effekt på miljön och på att skapa arbetstillfällen
och en konkurrenskraftig gröda för svenskt jordbruk
gör det angeläget att fasa ut fossila bränslen till
förmån för förnybara biodrivmedel. Vi anser att det
är angeläget att tekniken för alternativa drivmedel
till motorer stimuleras. Ett viktig steg i denna
strävan är att inom EU verka för harmoniserade
skatter för de olika energislagen. Därigenom kan
konkurrensen bibehållas samtidig som drivmedlen och
transporterna blir mer miljöanpassade.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande biodrivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T210 yrkande 16
och med avslag på motionerna 1999/2000:Sk622,
1999/2000:Sk635, 1999/2000:Sk766, 1999/2000:T210
yrkande 17 och 1999/2000:N349 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
11. Biodrivmedel (mom. 6) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
De skadliga utsläppen från biltrafiken måste
reduceras bl.a. genom en övergång från fossila till
biobaserade drivmedel. Målet på kort sikt bör vara
att introducera biobaserade drivmedel i stor skala i
hela landet. Det brådskar därför med åtgärder för
att främja den inhemska tillverkningen av bl.a.
etanol som bränsle. Förutsättningarna för sådan
produktion finns i landet, vilket är positivt för
miljön och tillväxten samt skapar åtskilliga
arbetstillfällen.
Inom ramen för de s.k. pilotprojekten har
regeringen sedan 1995 och fram t.o.m. februari 1998
beviljat ett tjugotal företag skattenedsättning för
vissa biodrivmedel, bl.a. etanol. För att nå en
miljömässigt hållbar utveckling och göra
biobränslena konkurrenskraftiga gentemot fossila
bränslen är det angeläget att regeringen fortsätter
att ge skattebefrielse för miljövänliga, biobaserade
drivmedel i enlighet med tidigare gjorda
utfästelser, dvs. elva år, och att fler producenter
beviljas skattenedsättningar. Inom EU bör Sverige
vara pådrivande och verka för en möjlighet till
generell skattefrihet för biobaserade drivmedel.
Olika försöksverksamheter och projekt räcker inte
för att utveckla en marknad för sådana bränslen.
Det skall också tilläggas att en inhemsk produktion
av miljövänliga biobaserade bränslen ger ett ökat
skatteunderlag som med stor sannolikhet kan uppväga
det direkta bortfallet ev energi- och
koldioxidskatterna.
Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande biodrivmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk622,
1999/2000:Sk635 och 1999/2000:N349 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Sk766 och
1999/2000:T210 yrkandena 16 och 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
12. Differentierad drivmedels- och
fordonsskatt (mom. 7) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Bilen är ett viktigt transportmedel och en
nödvändighet för boende i glesbygd med långa avstånd
till service, arbete m.m. och begränsad
kollektivtrafik. För dem som har behov av bilen för
att ta sig till och från sina respektive arbeten är
reseavdragen ett instrument. Centerpartiet har också
medverkat till att reseavdragen höjts. Ett annat
sätt att underlätta vardagen och ekonomin för boende
i glesbygd är att minska eller slopa fordonsskatten
för bilar som ägs av boende i vissa
glesbygdsområden. En sådan åtgärd torde också vara
lätt att administrera.
I likhet med motionärerna bakom motionerna Sk751
och Sk761 anser jag att en utredning bör tillsättas
med uppgift att utarbeta ett förslag till
differentierad alternativt slopad fordonsskatt för
boende i glesbygd. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande differentierad drivmedels- och
fordonsskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk751 och
1999/2000:Sk761 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Sk746, och 1999/2000:Sk767 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
13. Fordonsskatt (mom. 8) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening är det önskvärt att Sveriges
bilpark förnyas och föryngras. En sådan förnyelse är
bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur
miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten
missgynnar emellertid de nya dieselbilarna och
motverkar en sådan utveckling. De nya
dieselmotorerna har en bättre avgasrening än de
gamla och är dessutom avgjort bättre ur
miljösynpunkt än många bensinmotorer. Vi anser att
fordonsskatten på dieselfordon måste få en
utformning som inte missgynnar moderna dieselbilar
på det sätt som sker i dag.
Vidare motsätter vi oss att
Trafikbeskattningsutredningens förslag om en
femdubblad fordonsskatt på motorcyklar genomförs.
Befrielsen från fordonsskatt för personbilar,
bussar och motorcyklar som är 30 år eller äldre gör
det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor.
Motivet till skattebefrielsen är att dessa äldre
fordon används som hobbyfordon och därför körs korta
sträckor per år och att de i huvudsak används för
uppvisningsändamål. Någon anledning att undanta
traktorer från denna skattebefrielse finns inte
enligt vår mening. Veterantraktorer lockar många
människors intresse. Gamla traktorer renoveras och
visas upp på samma sätt som äldre bilar och
motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer
endast korta sträckor och de används inte heller i
dagligt bruk.
Det är därför menar vi rimligt att äldre traktorer
befrias från fordonsskatt i likhet med vad som
gäller personbilar, bussar och motorcyklar.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande fordonsskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk618,
1999/2000:Sk652 och 1999/2000:Sk716, med
anledning av motion 1999/2000:Sk617 och med
avslag på motion 1999/2000:Sk660 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
14. Åkerinäringen, m.m. (mom. 9) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig
för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle
och högre personalkostnader för svenska åkare
innebär stora konkurrensnackdelar gentemot många
andra europeiska åkerier. Sverige har en av de
äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordons-
kostnaden är näst högst i Europa. Dieselkostnaden
inklusive skatt är en av de högsta. Det är enligt
vår mening uppenbart att åkerinäringen inte längre
kan bära den tunga bördan med ca 20 % högre
kostnader än i konkurrentländerna.
Den 1 juli 1998 infördes fritt s.k. cabotage i
Europa. Detta innebär att utländska buss- och
lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa.
Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Som det
är i dag är risken uppenbar att svenska åkerier, med
sina högre löne- och skattekostnader samt strängare
miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur
till att åkerier lägger ned, går i konkurs eller i
vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista
åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta
blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv,
att miljön påverkas negativt. Den avgjort viktigaste
frågan för åkerinäringen är sänkta skatter.
Bränslekostnaderna och löneskatterna måste sänkas
för att svensk åkerinäring skall kunna konkurrera
med utländska företag. En annan viktig åtgärd är att
sänka fordonsbeskattningen till EU:s miniminivå för
de fordonskombinationer som inte har denna nivå på
skatt i dag.
Vi anser att regeringen skyndsamt skall återkomma
till riksdagen med förslag om förbättrade villkor
för svensk åkerinäring i enlighet med det ovan
anförda. Därigenom kan jobben inom näringen räddas
och skatteintäkterna behållas. Även belastningen på
miljön kan förväntas minska om utländska åkare
väljer svensk diesel under transporter här i landet
i stället för att som nu fylla fordonen med den ur
miljösynpunkt sämre utländska kvaliteten innan
transporten påbörjas.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande åkerinäringen, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk325
yrkande 25, 1999/2000:Sk625 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Sk656 och 1999/2000:T466 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Sk625
yrkande 3 och 1999/2000:Sk753 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
15. Alkohol- och tobaksbeskattningen
(mom. 10) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Högskattepolitiken inom alkoholområdet medför att
den illegala och den legala införseln av
alkoholdrycker fortsätter att öka liksom den
illegala alkoholhanteringen inom landet.
Skattebelastningen har också inneburit att många
även annars laglydiga medborgare tycker att det är
helt i sin ordning att köpa s.k. svartsprit eller
smuggla för husbehov. I ett läge där de svenska
priserna på alkoholdrycker kraftigt skiljer sig från
övriga EU-länders ser välorganiserade brottssyndikat
möjlighet att tjäna stora pengar på smuggling av
dessa varor, med en allt grövre brottslighet som
följd. Därutöver har de höga skatterna inneburit att
den svenska bryggerinäringens konkurrenssituation
allvarligt har försämrats.
Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700
personer direkt och påverkar sysselsättningen för
mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en
förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör
åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga
villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en
industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling
och svenska arbetstillfällen behållas. EU-inträdet
har drastiskt tillspetsat branschens
konkurrenssituation då den svenska ölskatten
påtagligt avvikit från omvärldens och fortfarande
gör det. Vi kan i dag konstatera att den
skattesänkning som genomfördes 1997 för att motverka
den ökande gränshandeln var otillräcklig. Även med
den nya skatten kvarstår en betydande skillnad
jämfört med t.ex. Danmark. Gränshandeln och
smugglingen fortgår. Detta påverkar allvarligt den
svenska bryggerinäringens överlevnadsmöjligheter på
sikt.
För Sverige är införseln över gränsen från våra
grannländer av störst betydelse, dels för att den
redan har en stark tradition, dels därför att
reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per
person från annat EU-land. Gränshandeln har enligt
vår mening nu antagit sådana proportioner att det är
nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Erfa-
renheterna från gränshandeln mellan Danmark och
Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en
gränshandel av denna storleksordning uppkommer om
skatteskillnaden är mer än försumbar.
Mot denna bakgrund anser vi att det finns mycket
starka skäl att närma de svenska punktskatterna med
omvärldens. Det går heller inte att vänta längre med
en sådan åtgärd. Öresundsbron öppnas inom kort och
med den får vi ett ökat resande. Nuvarande
kvantitativa begränsningar i den privata
resandetillförseln kommer att upphöra även om
regeringen lyckas vinna en viss ytterligare
tidsfrist. Detta innebär att ännu mer öl, sprit och
vin kommer att flöda in över våra gränser med
minskade skatteintäkter som följd.
Överlevnadsmöjligheten för våra inhemska bryggerier
kommer ytterligare att försämras.
Enligt vår mening måste skattesänkningar vidtas för
att komma åt de skisserade missförhållandena. Det
måste finnas utrymme för en stegvis sänkning av
punktskatten på öl och andra alkoholdrycker till en
nivå som överensstämmer med, i vart fall, den som
råder i Danmark och Tyskland. En sänkning som sker
stegvis kommer att leda till en mindre ökning av
försäljningen än vad som skulle bli fallet om
sänkningen genomförs i ett steg.
Vad som nu anförts om behovet av sänkta
alkoholskatter bör riksdagen med anledning av
motionerna Sk616, Sk624, Sk636 och Sk715 som sin
mening ge regeringen till känna. Motionsyrkandena om
ändrade skattesatser på tobaksvaror bör avslås.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande alkohol- och
tobaksbeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk616
yrkande 3, 1999/2000:Sk624, 1999/2000:Sk636 och
1999/2000:Sk715 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Sk650, 1999/2000:Sk688 och
1999/2000:So201 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
16. Införsel för privat bruk, m.m.
(mom. 11) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Vi anser att Sveriges särskilda undantag från EG:s
regler om privatinförsel av alkoldrycker och
tobaksvaror skall avvecklas. Enligt vår mening bör
de regler som gäller och tillämpas av en klar
majoritet bland övriga medlemsländer gälla även för
oss svenskar. De strängare införselregler vi
hittills haft har spelat ut sin roll och bl.a.
bidragit till ökad illegal införsel. Principen om
fri rörlighet mellan medlemsstaterna är
grundläggande i EU-samarbetet, och Sverige som redan
haft avsevärd tid att anpassa sin alkoholpolitik
till de mera rimliga europeiska förhållandena kan
inte längre hävda ett fortsatt undantag på nuvarande
nivå. Den svenska regeringen har emellertid inte
vidtagit några åtgärder för att anpassa den svenska
alkoholpolitiken, utan envist hållit fast vid de
stränga införselreglerna och de höga
alkoholskatterna. Det svenska undantaget måste,
menar vi, avskaffas så fort som möjligt.
Mot denna bakgrund bör Sverige inte begära
ovillkorlig förlängning av införselundantaget efter
den 1 juli 2000 då nuvarande tidsfrist löper ut. I
stället bör inriktningen vara att Sverige i likhet
med Finland nu inleder en successiv avveckling av
undantaget med målet att, senast den 1 januari 2004,
tillämpa samma införselregler som gäller för
majoriteten av övriga EU-länder.
Vi vidhåller också vår tidigare uppfattning att
beskattade alkoholdrycker och tobaksvaror skall få
säljas i exportbutiker till resenärer som skall resa
till ett annat EU-land.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande införsel för privat bruk, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk814, med
anledning av motion 1999/2000:Sk744 och med
avslag på motion 1999/2000:
U505 yrkande 17 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.
17. Reklamskatt (mom. 12) - m, kd, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Avskaffa reklamskatten är budskapet från regeringens
egen utredare. Förslaget har också välkomnats av de
flesta remissinstanser. Vi delar denna inställning.
I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och
annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i
kommersiell TV och radio samt via Internet är
undantagna från beskattning. Detta har medfört att
reklamskatten i sin nuvarande form medför stora
snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier
och andra problem för alla som berörs.
Skatten är en extraskatt på information och
marknadsföring som gör det svårare och dyrare för
företag att sälja sina produkter. Därtill kommer att
skatten i sin nuvarande utformning i högre grad
träffar mindre företag än större. Större företag kan
trycka upp egna reklamtrycksaker och distribuera
dessa till kunderna. Många mindre företag har inte
denna möjlighet utan vänder sig i stor utsträckning
till gratistidningarna och träffas därmed av
skatten. Även om den slopade reklamskatten på
reklamtrycksaker visserligen kan sägas vara bra för
denna sektor så leder åtgärden till rubbade kon-
kurrensförhållanden mellan olika typer av företag
och till försämrad konkurrenskraft för
gratistidningar.
Reklamskatten slår också hårt mot idrottsrörelsen
eftersom skatten tas ut på olika former av reklam
som säljs av idrottsföreningar och förbund. Det
gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam
m.m.
Det går inte längre att vänta och se om det blir
några negativa effekter av beslutet att endast slopa
skatten på reklamtrycksaker eftersom det är
uppenbart att denna åtgärd, som skulle utgöra ett
första steg mot en total avveckling, medfört
allvarliga nackdelar för bl.a. reklam i annan form.
Vi menar att det nu är dags att gå från ord till
handling och avskaffa reklamskatten i dess helhet.
Som framhålls i motionerna Sk683, Sk721, Sk728,
Sk747, Sk756 och Kr509 bör regeringen återkomma till
riksdagen med ett sådant förslag.
Vad som nu anförts bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 12 hemställt:
12. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk683,
1999/2000:Sk721, 1999/2000:Sk728,
1999/2000:Sk747, 1999/2000:
Sk756 och 1999/2000:Kr509 yrkande 14 samt med
avslag på motion 1999/2000:Sk754 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
18. Båtskatt (mom. 13) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Vi ser positivt på att regeringen nu kommit till
insikt om att något statligt obligatoriskt
båtregister inte skall införas utan att ett allmänt
register på fritidsbåtar i stället bör bygga vidare
på det frivilliga båtregister som
Stöldskyddsföreningen administrerar.
Enligt budgetpropositionen 1999/2000:1
utgiftsområde 22 har regeringen för avsikt att
överväga möjligheterna att införa en obligatorisk
ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar. Med
anledning härav finns det enligt vår mening skäl att
understryka att en sådan obligatorisk
ansvarsförsäkring inte skall utgöra eller ses som
ett första steg mot en särskild båtskatt. Vi vill i
detta sammanhang erinra om att den särskilde
utredare som hade regeringens uppdrag att närmare
belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar
samhället och överväga hur dessa kostnader skall
betalas har avvisat en särskild båtskatt med
hänvisning till att samhällets intäkter från
båtlivet vida överstiger kostnaderna. I likhet med
utredaren anser vi att en särskild båtskatt är
omotiverad och principiellt felaktig. Vi motsätter
oss således alla eventuella planer på att införa en
sådan skatt.
Vad som här anförts bör riksdagen med anledning av
motionerna T210 och T611 som sin mening ge
regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.
dels vid moment 13 hemställt:
13. beträffande båtskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T210
yrkande 35 och 1999/2000:T611 yrkande 2 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Sk676,
1999/2000:Sk711, 1999/2000:T609 yrkande 2 och
1999/2000:T610 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
19. Båtskatt (mom. 13) - v
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Vi anser att en utredning skall tillsättas med
uppgift att överväga möjligheten att införa skatt på
fritidsbåtar.
I likhet med motionärerna bakom motion Sk711 har vi
svårt att se logiken i att fastighetsskatt skall
betalas för fritidshus medan fritidsbåtar av
betydande värde inte är belagda med
kapitalavkastningsskatt. Vidare föreligger en
skyldighet för bankerna att lämna uppgift till
skattemyndigheten om sparkapital på bankkonto,
börsnoterade aktier och andra värdepapper. Med tanke
på de stora förmögenhetsvärden som finns i
fritidsbåtar borde det från rättvisesynpunkt vara
lika angeläget att kontrolluppgifter om fritids-
båtsinnehav lämnas till skattemyndigheten. Eftersom
de flesta båtar med betydande värde är försäkrade
skulle en framkomlig väg till en mer rättvis
beskattning av kapitaltillgångar kunna vara att
försäkringsbolagen åläggs en skyldighet att lämna
uppgift till skattemyndigheten om båtar värda minst
100 000 kr. Med detta som utgångspunkt kan
utredningen överväga om och på vilket sätt
båtskatten skall utformas. Utredningen bör även
överväga frågan om ett obligatoriskt register över
fritidsbåtar skall återinföras.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 13 hemställt:
13. beträffande båtskatt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk711, med
anledning av motionerna 1999/2000:Sk676,
1999/2000:T609 yrkande 2 och 1999/2000:T610
yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1999/2000:T210 yrkande 35 och 1999/2000:T611
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
20. Avfallsskatt (mom. 14) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör avfallsskatten slopas. Vi
reserverade oss också mot förslaget i samband med
riksdagsbehandlingen förra våren av regeringens
proposition 1998/99:84 om att införa en lag om skatt
på avfall eftersom skatten får flera negativa
effekter.
Skatten kommer att bestraffa de verksamheter för
återvinning och annan avfallsbehandling som bedrivs
vid befintliga avfallsanläggningar. Följden blir en
snedvridning av konkurrensen som kommer att medföra
att miljömässigt väl fungerande verksamheter inom
avfallsanläggningarna tvingas upphöra eller flytta
ut från anläggningarna. Avfallsskatten innebär också
en styrning mot ökad förbränning av avfallet, vilket
varken gynnar materialåtervinning eller biologisk
behandling. Med en avfallsskatt på biobränsle
motverkas de åtgärder som statsmakterna i andra
sammanhang har vidtagit för att stimulera
användningen av detta energislag. Dessutom kommer
skatten, som närmare har utvecklats i motion MJ755,
att försvåra eller i värsta fall helt avbryta
utvecklingen av miljövänlig teknik för
omhändertagande av avfall. Vidare kommer skatten att
innebära ökat krångel samt medföra att de fungerande
verksamheter som i dag bedrivs inom många
deponiområden får problem. Enligt vår mening måste
det ur kontroll- och miljösynpunkt vara bättre att
dessa verksamheter finns kvar inom deponierna än att
genom skatten driva ut dem. Lagens utformning med
undantagsregler och avdrag vid utförsel av avfall
riskerar att leda till s.k. kreativ bokföring och
diverse metoder för att slippa betala skatt, vilket
i sin tur kan leda till konstlade materialflöden,
absurda lösningar och att statens nettointäkter blir
betydligt mindre än beräknat. Det är också mycket
troligt att den illegala deponeringen, som vi
hittills varit relativt förskonade från, kommer att
öka om regeringens förslag genomförs.
Sammantaget anser vi i likhet med motionärerna
bakom motion MJ755 att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag om att slopa
avfallsskatten.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ755 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
Särskilt yttrande
Jordbrukets energi- och miljöskatter (mom.
2) - c
Rolf Kenneryd (c) anför:
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och
expansion (den s.k. Björkska utredningen) visar att
den svenske bonden tvingas arbeta med betydligt
högre kostnader i form av skatter och avgifter än
bönder i våra främsta konkurrentländer. Vi inom
Centerpartiet anser att de ekonomiska villkoren
måste förbättras och att den extra ryggsäck som
svenska bönder tvingas bära måste lyftas av.
Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen, senast
i anslutning till höstens budgetbehandling,
föreslagit slopad elskatt samt sänkt skatt på
eldningsolja för jordbruksföretag i likhet med vad
som gäller inom båda områdena för tillverknings-
industrin. Det är glädjande att regeringen också
insett nödvändigheten av en sådan åtgärd även om
förslaget låter vänta på sig. Jordbrukarna bör även
kompenseras för att de betalar ett högre pris på
diesel än kollegerna i konkurrentländerna. För en
fortsatt utveckling av svensk trädgårdsnäring
förordas vidare en generell nedsättning av
koldioxidskatten på olja för växthusuppvärmning och
grönfodertorkar.
Centerpartiet avser att återkomma till dessa frågor
under våren.