I betänkandet behandlas en rad motioner angående
mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 1999.
I flera av motionerna begärs sänkning eller slopande
av mervärdesskatten på varor och tjänster av olika
slag - turisttjänster, servering samt böcker m.m.
Vidare behandlas mervärdesskatten vid elektronisk
handel samt vissa skattefrågor rörande ideella
föreningars verksamhet.
Reservationer har avgivits av (m) beträffande
turistnäringen, serveringstjänster m.m., böcker och
ingående mervärdesskatt i vissa skattefria verk-
samheter, av (kd) beträffande serveringstjänster,
böcker och körkortsutbildning och av (fp)
beträffande böcker.
Dessutom har särskilda yttranden avgivits av (m)
beträffande försäljning av konst på konstgallerier
m.m. och tjänstesektorn och av (kd) beträffande
böcker och tjänstesektorn.
Motionerna
1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ideella
föreningar som bedriver verksamhet typ secondhand-
försäljning, och där överskottet går till välgörande
ändamål, skall vara momsbefriade,
20. att riksdagen - såvitt nu är i fråga - beslutar
om reduktion av bokmomsen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:Sk615 av Karin Falkmer och Inger René (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
enhetlig och sänkt momssats för konstnärer,
konstgallerier och importerad konst.
1999/2000:Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
konkurrenskraftig mervärdesbeskattning på hotell-,
rese- och restaurangtjänster.
1999/2000:Sk632 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förbättrade förutsättningar för restaurangnäringen.
1999/2000:Sk633 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av en sänkning av momsen på böcker.
1999/2000:Sk646 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
enhetlig moms på mat.
1999/2000:Sk647 av Ola Sundell (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre villkor för
turismen i Sverige.
1999/2000:Sk648 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
mervärdesskattelagen.
1999/2000:Sk649 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning av möjligheter att på sikt momsbefria
miljömärkta varor och produkter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU
skall verka för möjligheten att momsbefria
miljömärkta varor och produkter.
1999/2000:Sk657 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att göra en
utredning om en förändrad bokmoms.
1999/2000:Sk658 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
samma villkor skall gälla vad avser momsen vid
personalköp av pc i såväl privata som offentliga
företag.
1999/2000:Sk659 av Tomas Högström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om likvärdiga momsregler.
1999/2000:Sk664 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en
utredning tillsätts för att belysa effekterna av och
möjligheten till en gemensam momsskattesats för hela
kultursektorn i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Sk665 av Margit Gennser och Inger René (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
mervärdesskatt på böcker skall utgå enligt
momssatsen 6 %.
1999/2000:Sk670 av Kenneth Lantz och Ulla-Britt
Hagström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
utreda förutsättningarna för att tillämpa samma
momssats på serverad mat som köpta matvaror.
1999/2000:Sk693 av Tasso Stafilidis (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa moms på
menstruationsskydd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa moms på
preventivmedel.
1999/2000:Sk701 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om momsen på böcker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en snedvriden och
osund konkurrens.
1999/2000:Sk720 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén
Finné (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bättre förutsättningar för restaurangnäringen.
1999/2000:Sk741 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bokprisets och
bokmomsens betydelse för läsandet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en snedvriden och
osund konkurrens.
1999/2000:Sk765 av Yilmaz Kerimo (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn i
frågan om moms på spelare vid övergång inom
idrotten.
1999/2000:Sk826 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige skall
delta i EU:s försöksverksamhet med lägre moms inom
tjänstesektorn.
1999/2000:So486 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari
yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om momsbefrielse för alternativa terapier.
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att avskaffa
momsen på barnböcker,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om sänkt bokmoms.
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk
utredning om sänkt bokmoms.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om moms på
idrottsanläggningar.
1999/2000:Ub313 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om momsreglerna för
friskolor.
1999/2000:T409 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om minskad beskattning
av körkortslektioner.
1999/2000:T462 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning av
mervärdesskatt på körkortsutbildningar.
1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om reglerna för
momsuttag vid elektronisk handel.
1999/2000:A820 av Ulla-Britt Hagström och Rosita
Runegrund (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige skall
delta i försöksperioden med sänkt moms för
arbetsintensiva tjänster inom EU-området.
Lagstiftning under senare år
Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en
långtgående anpassning av det svenska
mervärdesskattesystemet till EG:s
mervärdesskatteregler (prop. 1994/95:57, bet.
1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). De
nya bestämmelserna gavs en utformning som låg väl i
linje med det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet
(77/388/EEG), vilket bl.a. innebar att skattebasen
fick en omfattning som nära överensstämde med
direktivet. Även förfarandet anpassades till
direktivets bestämmelser, och dessutom infördes
bl.a. nya bestämmelser om jämkning av avdrag för
ingående skatt på fastigheter och andra
investeringsvaror, vilket också föreskrevs i
direktivet. I enlighet med vad direktivet tillät
bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie
skattesatsen.
Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens
beskattning av import från andra EG-länder upphörde.
Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet
EU:s förordningar på tullområdet att bli direkt
gällande i svensk rätt. Under hösten 1994 beslutades
därför också att ersätta den tidigare tullagstift-
ningen med ny lagstiftning som behövdes för att
komplettera gemenskapsförordningarna eller för att
genomföra relevanta direktiv med bäring på
tullförfarandet, bl.a. en ny tullag (prop.
1994/95:34, bet. 1994/95:SkU8, rskr. 1994/95:96, SFS
1994:1550).
Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i
mervärdesskattelagen (ML), bl.a. i syfte att anpassa
bestämmelserna om begagnade varor till de inom EU
gällande reglerna (prop. 1994/95:202, bet.
1994/95:SkU27, rskr. 1994/95:402, SFS 1995:700). I
samband härmed slopades också undantaget från
skatteplikt för omsättning och införsel av alster av
bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo.
Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv
genomfördes även andra förändringar i
mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna
avsåg huvudsakligen en förenklad beskattning av
kedjetransaktioner med råvaror placerade i
skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13,
rskr. 1995/96:72, SFS 1995:1286).
Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades
vidare under hösten 1995 att nya redovisningsregler
skulle införas (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:
SkU11, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207).
Beloppsgränsen för att redovisa mervärdesskatt i
inkomstdeklarationen höjdes från 200 000 kr till
1 miljon kronor och redovisningsperioden kortades
ner från två månader till en månad.
Beskattningsunderlag som för beskattningsåret
beräknades uppgå till mer än 10 miljoner kronor
skulle medföra att deklarationen skulle lämnas
senast den 20:e i månaden efter utgången av den
redovisningsperiod som deklarationen avsåg. Om
beskattningsunderlagen var lägre skulle deklaratio-
nen liksom tidigare lämnas senast den 5:e i andra
månaden efter utgången av den redovisningsperiod som
deklarationen avsåg.
Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för
deklarationstidpunkten den 20:e i månaden efter
redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner
kronor (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.
1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare ändrades
inbetalningsdagarna i samband med
skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma
redovisningar, debiteringar och betalningar av
mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som
företagen vanligen betalar - till den 12:e i andra
månaden efter redovisningsperioden (i januari och i
vissa fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i
månaden efter redovisningsperioden beroende på om
beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna
förvärv och import, understigit eller överstigit 40
miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).
Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till
12 % fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:150
bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS
1995:931). Detta fick till följd att 21-
procentsnivån helt försvann ur systemet. Senare
infördes en ny skattenivå på 6 % för bl.a.
dagstidningar (prop. 1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12,
rskr. 1995/96:82, SFS1995:1365) och
biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet.
1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290, SFS 1996:536).
I syfte att ytterligare anpassa det svenska
mervärdesskattesystemet till sjätte
mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under
hösten 1996 om flera betydande förändringar inom
områdena utbildning, kultur och idrott, vilka trädde
i kraft den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:10, bet.
1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69, SFS 1996:1327). Inom
utbildningsområdet begränsades skattefriheten i
princip till utbildning som anordnades av det
allmänna eller av en av det allmänna erkänd
utbildningsanordnare. De utbildningstjänster som kom
att omfattas av skatteplikten skulle beskattas på
normal nivå, dvs. 25 %. Inom kultursektorn slopades
skattefriheten för bl.a. konserter och olika
sceniska föreställningar vilka kom att beskattas med
6 %. Inom idrottsområdet begränsades skattefriheten
till tjänster som tillhandahölls av staten eller en
kommun eller en allmännyttig ideell förening.
Kommersiell verksamhet inom idrottsområdet skulle
beskattas med 6 %.
År 1998 infördes i mervärdesskattesystemet en
möjlighet till gruppregistrering för företag i en
finansiell gruppering och för företag i
kommissionärsförhållanden (prop. 1997/98:148, bet.
1997/98:SkU29, rskr. 1997/98:254, SFS 1998:346).
Under våren 1999 tillkallade regeringen en särskild
utredare för att göra en översyn av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.
1999:10). Utredaren har bl.a. fått i uppdrag att
redovisa hur mervärdesskattelagens olika regler
beträffande skattskyldighet och yrkesmässig verk-
samhet överensstämmer med motsvarande EG-regler och
vilka effekter skillnaderna i regelsystemen har.
Utredaren skall särskilt analysera hur mer-
värdesskattelagens bestämmelser om undantag för
skattskyldighet för ideella föreningars verksamhet
överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade
undantag från skatteplikt för organisationer utan
vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler
påverkar konkurrensneutraliteten. Utredningen har
fått förlängning av utredningstiden och skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juni
2001.
Under år 1999 infördes särskilda
mervärdesskatteregler för investeringsguld. De nya
reglerna är baserade på ett EG-direktiv och innebär
att omsättning av guld i investeringssyfte skall
undantas från mervärdesskatt (prop. 1998/99:69, bet.
1998/99:SkU18, rskr. 1998/99:244, SFS 1999:640).
Under våren 1999 behandlades vidare en rad motioner
angående mervärdesskatt från den allmänna
motionstiden 1998. Av de frågor som då behandlades
och som nu återkommer i detta betänkande kan bl.a.
nämnas turistnäringarna, serveringstjänster, teater
m.m., nöjesparker och djurparker, böcker, alternativ
sjukvård, miljömärkta produkter, ideella föreningar,
försäljning av konst på konstgallerier och vissa
verksamheter som bedrivs av ideella föreningar.
Utskottet avstyrkte samtliga motioner och riksdagen
följde utskottets hemställan (bet. 1998/99:SkU12).
Utskottet
Turistnäringen, serveringstjänster m.m.
Gällande bestämmelser
Mervärdesskatten omfattar numera de flesta varor och
tjänster. Undantagna är endast vissa särskilt
uppräknade varor och tjänster som t.ex. sjukvård,
tandvård, social omsorg, bank- och
försäkringstjänster, fartyg och flygplan. Gällande
EG-direktiv innebär bl.a. att det får finnas endast
två lägre nivåer utöver den allmänna skattenivån, av
vilka inte någon får vara lägre än 5 %. Vilka varor
och tjänster som får beskattas på en lägre nivå än
den allmänna är också särskilt reglerat (bilaga H
till sjätte mervärdesskattedirektivet enligt rådets
direktiv 92/77/EEG).
I Sverige tillämpas följande skattesatser:
- 25 % = normalskattesats
- 12 % =hotellrums- och campingplatsuthyrning
personbefordran
transport i skidliftar
konstnärs försäljning av egna konstverk
import av konstverk, samlarföremål och
antikviteter
livsmedel
- 6 % = dagstidningar
entré till konserter samt biograf-, teater-,
opera- och balettföreställningar och andra
liknande föreställningar
viss biblioteksverksamhet
viss museiverksamhet
upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk
rätt till ljud- och bildupptagning
idrottsområdet
Serveringstjänster beskattas på normal nivå, 25 %.
Tidigare var mervärdesskatten på servering lika med
mervärdesskatten på mat men fr.o.m. den 1 januari
1995 höjdes den till den allmänna nivån. Skälet var
att EG-reglerna inte medgav en lägre skattesats på
serveringstjänster (se prop. 1994/95:57 s. 124, bet.
1994/95:SkU7 s. 80-81). Längre tillbaka i tiden var
förhållandet det omvända mot vad det är nu, dvs.
mervärdesskatten på serverings- och hotelltjänster
uppgick till endast 60 % av den normala nivån som
även omfattade mat. De särskilda reduceringsreglerna
för serverings- och hotelltjänster slopades fr.o.m.
den 1 januari 1990, bl.a. av konkurrensneutralitets-
skäl men också på grund av att det förekom att det
förelåg problem med att avgöra om kraven på
servering var uppfyllda (prop. 1989/90:50 s. 92-93,
bet. 1989/90:SkU10).
Motionerna
Åberopande behovet av bättre konkurrensförhållanden för de
svenska turistföretagen yrkas i motion Sk616
(yrkande 2) av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (båda m) en sänkning av mervärdesskatten på
hotell-, rese- och restaurangtjänster. I motion
Sk647 av Ola Sundell (m) yrkas också av
turistnäringspolitiska skäl sänkt mervärdesskatt på
transport-, hotell- och serveringstjänster, slopad
dieselskatt på pistmaskiner och sänkt bensinskatt. I
motionerna Sk632 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson
(båda m) och Sk720 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén
Finné (båda m) yrkas sänkt serveringsmoms, sänkt
elskatt och höjt representationsavdrag och i den
sistnämnda motionen dessutom sänkt alkoholskatt för
restauranger. I motionerna Sk646 av Anita Sidén och
Elizabeth Nyström (båda m) och Sk670 (yrkande 1) av
Kenneth Lantz och Ulla-Britt Hagström (båda kd)
yrkas - med hänvisning också till praktiska skäl -
att mervärdesskatten på serveringstjänster sänks
till samma nivå som mervärdesskatten på livsmedel,
dvs. 12 %. Slutligen återkommer i motion Sk648 Åsa
Torstensson (c) med ett yrkande om att 12-
procentsnivån skall gälla även upplåtelse av
gästhamnsplats.
Utskottets ställningstagande
Statens inkomster av mervärdesskatt beräknas i år
uppgå till ca 175,1 miljarder kronor. Utskottet har
tidigare betonat mervärdesskattens betydelse som
inkomstkälla för staten och att förändringar med
avseende på skattenivåer och eventuellt ytterligare
lågbeskattade varor och tjänster bör ses i ett
större finanspolitiskt sammanhang. Utskottet är
medvetet om att mervärdesskatten i Sverige
fortfarande är förhållandevis hög i ett
internationellt perspektiv men vill också, som
utskottet gjort flera gånger tidigare, framhålla att
många av de möjligheter som EG-rätten ger att ta ut
lägre skatt på angelägna områden har utnyttjats av
Sverige. Dit hör bl.a. den lägre mervärdesskatten på
mat, resor, uthyrning av hotellrum och
campingplatser samt transport i skidliftar. De
svenska nivåerna på mervärdesskatten utgör alltså en
omsorgsfull avvägning av vad som behövs för att möta
både statsfinansernas krav och önskemålet om en
fördelningspolitiskt och näringspolitiskt riktig
profil på skatten. Inte minst i det sistnämnda
hänseendet har hänsyn tagits till bl.a. turistnä-
ringens behov genom att det lågbeskattade området
kommit att omfatta flera verksamheter som har typisk
anknytning till turismen inom landet.
När det gäller vilka varor och tjänster som bör
omfattas av det lågbeskattade området vill utskottet
också framhålla att Sverige är bundet av gällande
EG-direktiv. Enligt dessa direktiv medges inte någon
lägre skattesats än den normala på t.ex.
matservering och upplåtelse av gästhamnsplats (se
bilaga H till det s.k. sjätte
mervärdesskattedirektivet enligt rådets direktiv
92/77/EEG).
Av det anförda framgår att utskottet anser att
regeringens övergripande planering av skatteuttaget
framöver i första hand bör avvaktas innan ställning
tas till sådana förändringar av mervärdesskatten som
förespråkas i de nu behandlade motionerna. Detsamma
gäller även skatten på el och dieselolja samt
storleken på representationsavdraget. Senast i
samband med höstens budget bör det dock vara möjligt
att bedöma vilket utrymme som finns för eventuella
skattesänkningar och vilka prioriteringar som bör
göras. För närvarande finns det inte förutsättningar
att göra några uttalanden härom, och utskottet
avstyrker följaktligen motionerna Sk616 yrkande 2,
Sk632, Sk646, Sk647, Sk648, Sk670 yrkande 1 och
Sk720.
Böcker
Gällande bestämmelser
I Sverige beskattas böcker och tidskrifter med
normal skattesats, 25 %. EG-direktivet tillåter
reducerad skattesats på bl.a. böcker och tidskrifter
men Sverige har avstått från att använda denna
möjlighet till differentiering (se bl.a. bet.
1996/97:SkU6 s. 29).
Motionerna
I motionerna Sk633 av Anita Sidén och Cecilia
Magnusson (båda m), Sk657 av Marianne Andersson (c),
Sk665 av Margit Gennser och Inger René (båda m),
Sk325 (yrkande 20 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd)
och Kr313 (yrkande 20) av Inger Davidson m.fl. (kd)
begärs en sänkning av mervärdesskatten på böcker av
kulturpolitiska skäl, i de tre sist nämnda
motionerna till 6 % och i de två sist nämnda
motionerna med preciseringen att sänkningen skall
gälla fr.o.m. år 2002. Syftet torde vara detsamma
med motion Sk664 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
vari motionärerna begär en utredning om en gemensam
mervärdesskattesats för hela kultursektorn och
särskilt kritiserar 25-procentsnivån för böcker i
förhållande till 6-procentsnivån för kulturen i
övrigt. Även i motion Kr314 (yrkande 4) av Lennart
Kollmats och Kenth Skårvik (båda fp) begärs en
utredning om sänkt mervärdesskatt på böcker. I
motionerna Sk701 (yrkande 1) och Sk741 (yrkande 1),
båda av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen (båda mp),
yrkas stegvis slopad eller sänkt mervärdesskatt på
böcker, och i motion Kr313 (yrkande 19) krävs att
mervärdesskatten på barnböcker skall slopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i och
för sig är möjligt enligt EU-rätten att välja en
lägre nivå för mervärdesskatten på böcker men inte
att helt slopa mervärdesskatten. Även en minskad
mervärdesskatt på böcker skulle enligt gjorda
beräkningar innebära ett icke obetydligt bortfall av
skatteinkomster för staten redan om 12-procentsnivån
väljs och givetvis än mer om man går ner ända till
6-procentsnivån och sänkningen även skulle omfatta
tidskrifter, vilket möjligen skulle bli nödvändigt
av praktiska skäl och konkurrensneutralitetsskäl.
Som utskottet tidigare framhållit är det inte
lämpligt att redan nu ta ställning till
mervärdesskattenivån på enskilda varor och tjänster
utan att avvakta regeringens redovisning av
resultatet av sina övergripande överväganden
angående beskattningens utformning i framtiden.
Frågan måste också belysas från kulturpolitiska
utgångspunkter, dvs. om just en sådan åtgärd som en
mervärdesskattesänkning på böcker i ljuset av
storleken av det nyss nämnda skattebortfallet är
bättre än andra åtgärder till samma eller lägre
kostnader när det gäller att stimulera sunda
läsvanor. Om en skattesänkning på böcker skulle
finansieras t.ex. genom minskade statliga bidrag
inom kultursektorn är det enligt utskottets uppfatt-
ning inte alls säkert att resultatet sammantaget
skulle bli positivt från kulturpolitisk synpunkt.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk325
yrkande 20 i denna del, Sk633, Sk657, Sk664, Sk665,
Sk701 yrkande 1, Sk741 yrkande 1, Kr313 yrkandena 19
och 20 samt Kr314 yrkande 4.
Elektronisk handel
Gällande bestämmelser
När det gäller on-line-leveranser av material av
olika slag, t. ex. böcker, betraktas transaktionen i
mervärdesskattehänseende som en tjänsteomsättning
och inte en varuomsättning som det normalt är fråga
om när saker och ting försäljs på så att säga
konventionellt sätt. Inom EG:s mervärdesskatteområde
skall i sådana fall reglerna om mervärdesskatt vid
omsättning av tjänster tillämpas. Detta innebär
bl.a. att om köparen är en privatperson i ett EG-
land (t.ex. Sverige) och säljaren också finns i ett
EG-land (samma eller ett annat) skall
mervärdesskatten deklareras av säljaren i säljarens
land. Om det däremot är så att köparen - fortfarande
en privatperson - finns i ett EG-land (t.ex.
Sverige) och säljaren finns i ett tredje land gäller
andra regler. De svenska reglerna går i sådana fall
ut på att säljaren i landet utanför EG rätteligen
skall registrera sig till mervärdesskatt här i
Sverige och ta ut svensk mervärdesskatt för sina
försäljningar on-line i Sverige.
Detaljreglerna för övriga tänkbara fall för on-line-
tjänster (som ingår i det som ibland kallas § 7-
tjänster eftersom de omfattas av de regler om
omsättningsland som finns i 5 kap. 7 § ML) gås inte
igenom här men nedan återges två "lathundar" som är
uppställda i enlighet med RSV:s genomgång av reg-
lerna för elektronisk handel (se Riksskatteverket
Handledning för mervärdesskatt 1999, s. 355-356):
Omsättningsland och skattskyldighet i Sverige när
förvärvaren är näringsidkare:
---------------------------------------------------
Säljare Förvärvare Omsättnings-
Skattskyldighet
land i Sverige
---------------------------------------------------
I Sverige
i Sverige Sverige säljaren
---------------------------------------------------
I utlandet
i Sverige Sverige förvärvaren
---------------------------------------------------
I Sverige
i utlandet utomlands ingen
---------------------------------------------------
Omsättningsland och skattskyldighet i Sverige när
förvärvaren inte är näringsidkare:
---------------------------------------------------
Säljare Förvärvare Omsättnings-
Skattskyldighet
land i Sverige
---------------------------------------------------
I Sverige
i Sverige Sverige säljaren
---------------------------------------------------
I Sverige
i EG-land Sverige säljaren
---------------------------------------------------
I Sverige
i 3:e land utomlands ingen
---------------------------------------------------
I EG-land
i Sverige utomlands ingen
---------------------------------------------------
I 3:e land
i Sverige Sverige säljaren
---------------------------------------------------
Vid off-line-leverans av varor (som mycket väl kan
ha beställts av köparen on-line) gäller normala
postorderregler. Om köparen finns i Sverige och är
en privatperson innebär detta när det gäller varor
som kommer från tredje land att vanlig s.k.
införselmoms skall betalas av köparen och när det
gäller punktskattepliktiga varor, eller andra varor
om årsomsättningen är över 320 000 kr, och säljaren
är från EU att säljaren skall mervärdesskatte-
registreras i Sverige för sin försäljning hit.
Motionerna
I motion T717 (yrkande 19) av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör verka
för att reglerna om mervärdesskatt vid inter-
nationell elektronisk handel ses över inom EU och i
allt internationellt samarbete. I motionerna Sk701
(yrkande 2) och Sk741 (yrkande 2), båda av Ewa
Larsson och Ingegerd Saarinen (båda mp), krävs
bättre kontroll av Internethandeln med böcker och
att annan bokhandel får likvärdiga spelregler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis understryka att de
olika rättsfrågorna - bl.a. mervärdesskattefrågan -
kring den elektroniska handeln är ett stort och
intrikat frågekomplex som för närvarande analyseras
och övervägs inom olika internationella
organisationer, bl.a. WTO, OECD (som en delegation
inom utskottet besökte för någon tid sedan) och EG-
kommissionen. Av skäl som framgår av den ovan
lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser är
det särskilt on-line-leverans av material av olika
slag, t.ex. böcker, som är intressant när det gäller
mervärdesskatten eftersom ett tillhandahållande av
detta slag gör att transaktionen är att anse som en
tjänsteomsättning. Vad detta innebär när det gäller
bestämmandet av omsättningsland och skattskyldighet
i Sverige i olika fall framgår också ovan.
Från Finansdepartementet har vidare inhämtats att
Sverige deltar aktivt i arbetsgrupper inom både EU
och OECD som arbetar med att anpassa
beskattningsprinciperna till den handel som den nya
tekniken medför. Inom EU lade kommissionen under
våren 1998 fram ett meddelande med ett antal
principer som den menade borde gälla för
beskattningen och som senare antagits av
ministerrådet. Avsikten är att meddelandet och
diskussionerna inom arbetsgrupperna senare skall
leda fram till ett förslag om direktiv eller ändring
i sjätte mervärdesskattedirektivet. Olika förslag
till regeländringar diskuteras i en rapport som
lämnades sommaren 1999 och som finns att läsa på
Europeiska unionens server (adress för närvarande:
http://europa.eu.int/
en/comm/dg21/publicat/databases/index.htm).
Också i det arbete som pågår inom OECD, och som
bl.a. syftar till att samordna synen på
beskattningen av elektronisk handel, deltar Sverige
i en mindre arbetsgrupp. Arbetet grundas på ett
antal principer som antogs vid en ministerkonferens
i Ottawa hösten 1998. Dessa principer motsvarar i
stort dem som EU:s ministrar antagit. I korthet
innebär dessa principer att inga nya skatter skall
införas men att de som finns skall anpassas, att
elektroniskt levererade varor inte skall behandlas
som varor i mervärdesskattehänseende, att
neutraliteten i beskattningen skall upprätthållas,
att beskattning skall ske där konsumtionen sker och
att förfarandet skall förenklas.
Utskottet vill betona att de svåra och vanskliga
skattefrågorna - och inte minst kontrollfrågorna -
kring den elektroniska handeln i stor utsträckning
är av internationell karaktär och därför måste lösas
på ett internationellt plan med ökat samarbete
mellan länderna. Samarbete och information är
viktiga frågor också vad gäller traditionell
postorder. Enligt vad utskottet erfarit försöker man
inom såväl OECD som EU finna lämpliga
samarbetsformer mellan länderna på detta område,
inte minst för att effektivisera kontrollen. Det är
viktigt att Sverige tillsammans med andra länder
arbetar för införandet av gemensamma bestämmelser
och därvid beaktar bl.a. kontrollaspekten.
Av vad utskottet nu anfört framgår att regeringen
redan har uppmärksammat frågorna kring elektronisk
handel. Utskottet kan inte se att det behövs ett
uttalande till regeringen om det angelägna i att
lösa skatteproblemen på detta område. Utskottet
förutsätter att deltagarna från Sverige i
arbetsgrupperna inom EU och OECD tar aktiv del i
arbetet och med sina insatser bidrar till att bringa
frågorna till en tillfredsställande lösning.
Frågorna är viktiga för landet, och utskottet
förutsätter därför att regeringen noga följer
arbetet och på lämpligt sätt och i lämpligt
sammanhang avrapporterar utvecklingen och redovisar
vunna rön och erfarenheter för riksdagen. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att en offentlig
utfrågning i ämnet kommer att arrangeras av
utskottet senare i vår. Motion T717 yrkande 19 kan
anses tillgodosedd. Något tillkännagivande till
regeringen behövs inte, och utskottet avstyrker
därför även motionerna Sk701 yrkande 2 och Sk741
yrkande 2.
Försäljning av konst på konstgallerier
Gällande bestämmelser
Den generella skatteplikten för mervärdesskatt
omfattar även omsättning av konstverk. I fråga om
konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo gäller dock att skattskyldigheten inträder
först om omsättningen uppgår till 300 000 kr eller
mer (1 kap. 2 a § ML). I sådana fall är skattesatsen
begränsad till 12 % (7 kap. 1 § andra stycket ML).
Vid annan handel med konstverk tillämpas s.k.
vinstmarginalbeskattning som innebär att beskatt-
ningen grundas på återförsäljarens vinstmarginal (9
a kap. ML). Skattesatsen är i dessa fall den
normala, dvs. 25 %.
Motionen
I motion Sk615 av Karin Falkmer och Inger René (båda
m) krävs att konstnärers och konstgalleriers
försäljning av konst beskattas med endast 6 %.
Motionärerna anför dels kulturpolitiska skäl, dels
den oförmånliga konkurrenssituationen i förhållande
till t.ex. Folkets Hus som är en ideell förening och
kan sälja konst skattefritt.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare erinrat om saknas det enligt
EG-reglerna möjligheter att införa en reducerad
skattesats i vad gäller just galleriers försäljning
av konst i allmänhet. Vad gäller skattenivån på
konstnärernas försäljning av egna konstverk finns
visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till
6 % men enligt EG-reglerna krävs då att också
mervärdesskatten vid import av konstverk,
samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. En
sådan förändring av beskattningen bör enligt
utskottets uppfattning inte bedömas avskilt från de
övergripande bedömningar om det framtida
skatteuttaget som för närvarande görs av regeringen
och som kommer att redovisas senare.
När det gäller argumentet att vissa föreningar kan
sälja bl.a. konst skattefritt vill utskottet hänvisa
till den ovan berörda översynen av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.
1999:10) som enligt direktiven bl.a. skall ta upp de
grundläggande bestämmelserna i mervärdesskattelagen
om begreppet yrkesmässig verksamhet m.m. I uppdraget
ingår bl.a. att undersöka om de nuvarande reglerna
ger upphov till snedvridningar i konkurrenshänseende
då verksamhet bedrivs av ideella organisationer i
konkurrens med motsvarande verksamhet i privat regi.
Mot bakgrund av att detta utredningsarbete pågår
finns det enligt utskottets mening inte någon anled-
ning för riksdagen att göra något uttalande i
frågan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk615.
Alternativ sjukvård m.m.
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt
omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård
och social omsorg. För skattefrihet krävs att sjuk-
vården omfattar sådana åtgärder som
definitionsmässigt är sjukvård och att sjukvården
tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av
någon med särskild legitimation att utöva
sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller där-
emot inte skattefriheten.
Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.
Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas
enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs
till landet i anslutning till sådan utlämning eller
försäljning (3 kap. 23 § ML).
Menstruationsskydd och preventivmedel omfattas i
Sverige av de generella skattereglerna och beskattas
på normal nivå, dvs. 25 %. Någon möjlighet att
undanta dessa varor från beskattning medges inte
enligt EG-direktivet. Däremot ingår dessa varor
bland de varor som kan beskattas med en lägre
skattesats än den normala (se den tidigare nämnda
bilaga H till direktivet, p. 3). Sverige har dock
inte utnyttjat möjligheten att lågbeskatta just
dessa varor.
Några särbestämmelser om miljömärkta produkter
finns inte i ML och inte heller i EG-direktiven om
mervärdesskatt. Sådana varor beskattas således
enligt generella regler.
Motionerna
I motion So486 (yrkande 5) av Marianne Andersson
m.fl. (c) förespråkas slopad mervärdesskatt för
alternativa terapier. Motionärerna framhåller att
dessa behandlingsformer numera blivit allmänt
erkända och använda. I motion Sk693 (yrkande 1) av
Tasso Stafilidis (v) yrkas borttagande av mer-
värdesskatten på menstruationsskydd eftersom denna
extra skattekostnad för kvinnor enligt motionärens
uppfattning inte är rimlig. I samma motion (yrkande
3) begärs också slopad mervärdesskatt på
preventivmedel för att motverka spridningen av
sexuellt överförbara sjukdomar. I motion Sk649
(yrkandena 1 och 2) av Barbro Feltzing (mp) begärs
en utredning om att befria miljömärkta varor och
produkter från moms och att Sverige agerar inom EU
för att få till stånd regler som medger en sådan
befrielse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först erinra om att varor som
menstruationsskydd, preventivmedel och miljövänliga
produkter inte får undantas från mervärdesskatt
enligt gällande EG-direktiv, och beträffande de
sistnämnda varorna har utskottet tidigare dessutom
anfört praktiska skäl mot ett undantag. Undantag för
alternativa behandlingsmetoder och lågbeskattning av
menstruationsskydd och preventivmedel skulle i och
för sig vara möjligt enligt EG-bestämmelserna men
med hänsyn till det skattebortfall en sådan åtgärd
skulle medföra bör, av skäl som tidigare nämnts i
detta betänkande, ett ställningstagande anstå till
dess att regeringen slutfört sina överväganden
rörande beskattningens kommande inriktning och vilka
områden och verksamheter som skall prioriteras vid
eventuella skattesänkningar framöver. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna So486 yrkande
5, Sk693 yrkandena 1 och 3 samt Sk649 yrkandena 1
och 2.
Körkortsutbildning
Gällande bestämmelser
Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildning infördes i
samband med att utbildningsområdet generellt på
grund av EG-rättens krav infogades i det skatte-
pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:6).
För att mildra effekterna för bilskolorna infördes
samtidigt en avdragsrätt för bilskolornas förvärv
och förhyrning av fordon.
Motionerna
I motionerna T409 (yrkande 1) av Ulla-Britt Hagström
(kd) och T462 (yrkande 1) av Birgitta Carlsson och
Rigmor Ahlstedt (c) yrkas sänkt eller slopad
mervärdesskatt på körkortsutbildning.
Trafikpolitiska skäl åberopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att endast viss utbildning
får undantas från skatt enligt EG-rätten. Sådan
utbildning är framför allt grundskola, gymnasie-
utbildning samt utbildning vid universitet och
högskola. Ett generellt undantag för
körkortsutbildning är således enligt utskottets
uppfattning inte möjligt enligt EG-rätten, och
körkortsutbildning förekommer inte heller bland de
varor och tjänster som får lågbeskattas enligt den
förut nämnda bilagan till sjätte
mervärdesskattedirektivet. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna T409 yrkande 1 och T462 yrkande
1.
Ingående mervärdesskatt i vissa skattefria
verksamheter
Gällande bestämmelser
Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har
mervärdesskattepliktig omsättning får dra av
mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster.
Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade
från inkomstskatt och mervärdesskatt saknar således
- liksom privatpersoner - möjlighet att dra av
mervärdesskatten på sina inköp. Kommunerna har inte
heller någon avdragsrätt för kostnader som är
hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många
fall få kompensation inom ramen för systemet med
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.
Kommunerna får dock betala en avgift till systemet
för att finansiera uttagen.
Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade
från mervärdesskatt saknar följaktligen också
avdragsrätt. I förordningen 1996:1206 om fristående
skolor föreskrivs dock att ersättning för sådan
ingående mervärdesskatt som skolan saknar
avdragsrätt för skall ingå i bidragen.
Tandvården är också en verksamhet som inte är
skattepliktig och som därför saknar avdragsrätt. I
betänkandet SOU 1999:133 Kommunkontosystemet och
rättvisan lämnas dock vissa alternativa förslag för
att komma till rätta med den konkurrensnackdel som
privata tandläkare till följd härav har i
förhållande till folktandvården. Betänkandet bereds
för närvarande.
Motionerna
I motion Kr509 (yrkande 15) av Kent Olsson m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om att frånvaron av
avdragsrätt för ideella föreningar som driver en
idrottsanläggning på något sätt bör kompenseras.
Även i motion Sk659 av Tomas Högström (m) begärs
kompensation för frånvaron av avdragsrätt i
skattefria verksamheter som vård och skola, och
motionären jämför med kommunernas rätt till
kompensation enligt kommunkontosystemet. I motion
Ub313 (yrkande 3) av Sten Tolgfors (m) förs ett
motsvarande resonemang med avseende på fristående
skolor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet har
uppmärksammat avsaknaden av avdragsrätt hos icke
skattskyldiga tidigare. Utskottet har emellertid
också påpekat att denna konsekvens är en naturlig
följd av själva mervärdesskattesystemet som innebär
att skattekostnaden skall betalas av
slutkonsumenten. Det gäller såväl icke skattskyldiga
organisationer av olika slag (allmännyttiga ideella
föreningar, vissa företag) som vanliga privatper-
soner.
Vad särskilt gäller frånvaron av avdragsrätt för
ideella föreningar och den konkurrensnackdel detta
innebär för ideella organisationer som bedriver
verksamhet i konkurrens med privat bedriven
verksamhet av motsvarande slag berörs frågan i det
tidigare nämnda utredningsdirektivet till översynen
av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Enligt
direktiven skall nämligen utredaren uppmärksamma den
situationen att det nuvarande undantaget i
mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella
föreningarna, vilket kan bli fallet när
konkurrerande kommersiella företag beskattas med
reducerad skattesats men har en avdragsrätt för den
ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen
saknar. I direktiven pekas bl.a. på kultur- och
idrottsverksamhet.
Vad därefter gäller tandvården och problemen med
konkurrensneutraliteten mellan privat och offentlig
tandvård vill utskottet hänvisa till den beredning
av frågan som för närvarande äger rum i
Regeringskansliet på grundval av det ovan omnämnda
utredningsbetänkandet SOU 1999:133 Kommun-
kontosystemet och rättvisan. Som nyss nämnts har
vissa alternativa förslag lagts fram i detta
betänkande för att komma till rätta med den konkur-
rensnackdel som privata tandläkare har i förhållande
till folktandvården när det gäller mervärdesskatten.
Regeringens ställningstagande till detta betänkande
bör enligt utskottets mening avvaktas innan
ställning tas till eventuella åtgärder på detta
område.
Vad slutligen gäller de fristående skolorna vill
utskottet peka på den lösning som problemet fått
genom den ovan redovisade bestämmelsen i förord-
ningen 19996:1206 om fristående skolor. Denna
bestämmelse går som nyss nämnts ut på att bidragen
skall avpassas med hänsyn till bl.a. det
förhållandet att avdragsrätt för mervärdesskatten på
inköpen saknas.
Utskottet finner således att regeringen på olika
sätt har uppmärksammat de konkurrensproblem som
avsaknaden av avdragsrätt i vissa skattefria verk-
samheter medför. Beträffande fristående skolor med
bidrag har regeringen löst problemet genom en
bestämmelse om storleken på bidragen, och i andra
fall prövas frågan för närvarande dels i en pågående
utredning, dels i beredningen inom Regeringskansliet
av ett förslag som lagts fram av en annan utredning.
Någon anledning för riksdagen att göra något
tillkännagivande av det slag som efterlysts i
motionerna föreligger enligt utskottets mening inte.
Utskottet avstyrker därför motionerna Kr509 yrkande
15, Sk659 och Ub313 yrkande 3.
Inköp av pc till personalen
Gällande bestämmelser
Enligt förhandsbesked som nyligen fastställts av
Regeringsrätten utgör anskaffandet av datorer för de
anställdas privata bruk inte något förvärv i
verksamheten, och arbetsgivaren har inte avdragsrätt
för mervärdesskatten (RÅ 1999 ref. 37). Statliga
myndigheter har heller inte någon rätt till kom-
pensation för den ingående mervärdesskatten på
sådana förvärv. Däremot kan det vara möjligt att
kommuner kan få kompensation enligt kommun-
kontosystemet.
Motionen
I motion Sk658 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (båda c)
begärs ett tillkännagivande om att införa
avdragsrätt för köp av pc avsedda att överlåtas
förmånligt till personalen. Motionärerna vill
härigenom uppnå samma villkor för offentligt och
privat anställda och möjliggöra för svenska folket
att få snabba datakommunikationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna om att det i och för sig är
bra att så många som möjligt får tillgång till
datorer och snabba datakommunikationer. Det finns
dock ingen anledning att blanda in mervärdesskatten
i detta sammanhang eller att åsidosätta
grundläggande principer i mervärdesskattesystemet
och införa en avdragsrätt för anskaffningar för
annat ändamål än den egentliga verksamheten.
Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk658.
Köp av utländska spelare och andra
idrottsutövare
Gällande bestämmelser
Mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar inom
idrotten är en speciell mervärdesskattefråga som
givit upphov till olika skatteprocesser. RSV har i
ett brevsvar till Svenska Fotbollförbundet gett
uttryck åt uppfattningen att en fotbollsförening,
som är en allmännyttig ideell förening, i princip är
att betrakta som en näringsidkare i ML:s mening och
att en sådan förening inte är skyldig att betala
mervärdesskatt till staten i samband med att den
överlåter rätten till en spelare i föreningen till
en annan förening. Däremot, när det gäller en svensk
förenings förvärv från utlandet av en spelare, anser
RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig
omsättning inom landet som medför att förvärvaren
(föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt
(s.k. förvärvsskatt) till staten enligt 1 kap. 2 § 2
ML.
Motionen
I motion Sk765 av Yilmaz Kerimo (s) föreslås slopad moms vid
idrottsklubbarnas köp av utländska spelare.
Motionären befarar att bolagiseringen av
idrottsklubbarna kommer att ta ny fart om inte
momsbefrielse på sådana förvärv införs. En ideell
förening som inte får dra av momsen får enligt
motionären svårt att hävda sig gentemot klubbar som
bildat ett bolag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare anfört att det finns många
skäl som talar mot att ideella föreningar beskattas
för förvärv av spelare från utlandet. Med anledning
av att den tidigare i detta betänkande omnämnda
översynen av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) enligt sina
direktiv skall ta upp frågan har utskottet vidare
markerat att det är viktigt att rättsfrågan och
problematiken penetreras och att EG-perspektivet
beaktas i utredningsarbetet. Utskottet vidhåller sin
uppfattning i denna fråga men finner på samma sätt
som tidigare att något uttalande av riksdagen inte
är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion
Sk765.
Ideella föreningars second hand-försäljning
i välgörande syfte
Gällande bestämmelser
Av 4 kap. 8 § ML framgår att allmännyttiga ideella
föreningar är befriade från mervärdesskatt om
inkomsten är befriad från inkomstskatt. Av RSV:s
information framgår vidare att en sådan förening
inte skall ta ut mervärdesskatt vid försäljning av
varor, om försäljningen har ett naturligt samband
med den allmännyttiga verksamheten eller
huvudsakligen syftar till att ge service till dem
som deltar i den allmännyttiga verksamheten eller av
hävd har utnyttjats som finansieringskälla för
ideellt arbete.
Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och
som bedriver näringsverksamhet skall betala
mervärdesskatt för skattepliktig omsättning av varor
och tjänster. Det är således ingen skillnad mellan
dessa föreningar och andra näringsidkare.
Motionen
I motion Sk325 (yrkande 18) återkommer Alf Svensson
m.fl. (kd) med en begäran om ett tillkännagivande om
att second hand-försäljning som bedrivs av ideella
föreningar och där överskottet används till
välgörande ändamål bör befrias från mervärdesskatt.
Utskottets ställningstagande
Den tidigare vid flera tillfällen omnämnda översynen
av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) har enligt
utredningsdirektiven bl.a. till syfte att se över
grundläggande begrepp i mervärdesskattelagen som
reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig
verksamhet för att åstadkomma en bättre
harmonisering till EG:s gemensamma regler om
mervärdesskatt. Utredaren skall vidare särskilt
analysera hur mervärdesskattelagens bestämmelser om
undantag från skattskyldighet för ideella
föreningars verksamhet överensstämmer med
direktivets verksamhetsinriktade undantag från
skatteplikt för organisationer utan vinstintresse
samt hur nuvarande svenska regler påverkar
konkurrensneutraliteten i allmänhet och särskilt i
förhållande till små och medelstora företag. Med
hänsyn till detta utredningsarbete anser utskottet
att ett ställningstagande till sådana förändringar i
mervärdesskattesystemet som motionärerna förespråkar
bör anstå till dess att resultatet av översynen
föreligger. Utskottet avstyrker således motion Sk325
yrkande 18.
Tjänstesektorn
Gällande bestämmelser
Genom rådets direktiv 1999/85/EG har de
medlemsstater som så önskar tillåtits att ta ut
lägre mervärdesskatt under tre år på två, eller i
undantagsfall tre, arbetskraftsintensiva
tjänsteklasser. Den typ av tjänster som kan komma i
fråga för mervärdesskattesänkning är småreparationer
(cyklar, skor, läderartiklar, kläder och linne),
ombyggnads- och renoveringsarbeten i privata
bostäder, fönsterputsning, städning i privata
bostäder, tjänster i hemmet och hårfrisering.
Underrättelse om önskemål att införa reducerad
skattesats skulle dock ha tillställts kommissionen
före den 1 november 1999. Det är inte möjligt att
efter detta datum inkomma med en ansökan. Sverige
har inte anmält något sådant önskemål.
Motionerna
I motionerna Sk826 (yrkande 4) av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) och A820 (yrkande 5) av Ulla-Britt
Hagström och Rosita Runegrund (båda kd) hemställs
att regeringen ansöker hos EU om att delta i
försöket med lägre mervärdesskatt på vissa tjänster.
Syftet är att gynna tjänstesektorns expansion, och i
den sistnämnda motionen framhålls särskilt att
kvinnorna skulle få ökade möjligheter att få arbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att underrättelse om önskemål att införa
reducerad skattesats skulle ha tillställts
kommissionen före den 1 november 1999 och att det
inte är möjligt att efter detta datum inkomma med en
ansökan. Sverige har inte anmält något sådant
önskemål och nu är det således för sent. Frågan är
alltså inte längre aktuell, och utskottet avstyrker
därför motionerna Sk826 yrkande 4 och A820 yrkande
5.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 20 i
denna del, 1999/2000:Sk633, 1999/2000:Sk657,
1999/2000:Sk664, 1999/2000:Sk665,
1999/2000:Sk701 yrkande 1, 1999/2000:Sk741
yrkande 1, 1999/2000:Kr313 yrkandena 19 och 20
samt 1999/2000:
Kr314 yrkande 4,
res. 3 (m, kd, fp)
3. beträffande elektronisk handel
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk701 yrkande 2,
1999/2000:Sk741 yrkande 2 och 1999/2000:T717
yrkande 19,
4. beträffande försäljning av konst på
konstgallerier m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk615,
5. beträffande alternativ sjukvård m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk649 yrkandena 1
och 2, 1999/2000:Sk693 yrkandena 1 och 3 samt
1999/2000:So486 yrkande 5,
6. beträffande körkortsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T409 yrkande 1 och
1999/2000:T462 yrkande 1,
res. 4 (kd)
7. beträffande ingående mervärdesskatt i
vissa skattefria verksamheter
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk659,
1999/2000:Kr509 yrkande 15 och 1999/2000:Ub313
yrkande 3,
res. 5 (m)
8. beträffande personalköp av pc
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk658,
9. beträffande köp av utländska spelare
och andra idrottsutövare
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk765,
10. beträffande ideella föreningars second
hand-försäljning i välgörande syfte
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk325 yrkande 18,
11. beträffande tjänstesektorn
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk826 yrkande 4
och 1999/2000:A820 yrkande 5.
Stockholm den 22 februari 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus
Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes
Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).
Reservationer
1. Turistnäringen, serveringstjänster, m.m.
(mom. 1) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Representanterna för Moderata samlingspartiet i
skatteutskottet har vid flera tillfällen tidigare
framhållit att det höga svenska skattetrycket -
enligt OECD:s mätningar det högsta bland
industriländerna - är ohållbart i längden. Även den
höga svenska mervärdesskattenivån på 25 % - jämte
Danmark den högsta inom EU - medför stora problem
för svenska företag och försvagar vår
konkurrenskraft gentemot utlandet.
Det höga skattetrycket och den höga nivån på momsen
inverkar också mycket negativt på ambitionen och
förmågan att öka sysselsättningen i Sverige,
särskilt i de branscher som är utsatta för
konkurrens från utlandet eller för konkurrens inom
landet från likartade lågbeskattade verksamheter.
Inte minst den svenska turistnäringen, som
konkurrerar med andra länder om världens turister,
lider av den höga svenska momsen. Hotell och restau-
ranger, som är viktiga inom turistnäringen, drabbas
också av att de betalar full fastighetsskatt,
energiskatt och alkoholskatt. Näringen har också
missgynnats av att det avdragsgilla beloppet för
representation har sänkts. De momsnedsättningar som
för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är
inte tillräckliga för att väga upp denna negativa
bild. Priserna i Sverige trissas upp på ett sätt som
gör landet mindre attraktivt att besöka för
utländska turister och lockar svenska turister att
turista i andra länder än Sverige.
Mervärdesskatten på livsmedel är i Sverige olika
beroende på om maten inhandlas i butik eller om den
skall förtäras på stället. Denna diskriminering av
restaurangnäringen har resulterat i ett kraftigt
ökat utbud av färdigrätter samtidigt som
restauranger dragit ned på sitt öppethållande. Många
restauranger har också under senare år drabbats av
konkurser och nedläggelser. Att sänka
restaurangmomsen till samma nivå som gäller för mat
har hittills inte ansetts möjligt på grund av EG-
rätten men nu har tydligen Portugal fått medgivande
att sänka mervärdesskatten för restaurangtjänster.
Det borde då vara möjligt för Sverige att göra något
liknande.
Vi vill också betona att turistnäringen i Sverige
är en bransch som är värd att satsa på, särskilt i
regioner som behöver arbetstillfällen, dvs.
glesbygder och avfolkningsbygder. Turistnäringen har
en stor potential och många möjligheter till
tillväxt. En expansion av turismen i Sverige skulle
leda till ökad omsättning och nya jobb inom
kringliggande näringar och verksamheter. För att
stimulera till en ökning av turismen i Sverige,
vitalisera lusten till initiativ, väcka intresse för
arbete och nya investeringar på detta område och
göra gjorda investeringar mera lönsamma behövs bl.a.
att mervärdesskattesatserna ses över.
Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade
motionerna som sin mening ge det anförda till känna
för regeringen.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk616
yrkande 2, 1999/2000:Sk632, 1999/2000:Sk646,
1999/2000:Sk647, 1999/2000:
Sk648, 1999/2000:Sk670 yrkande 1 och
1999/2000:Sk720 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts angående sänkta
skatter på matservering och annan
turistverksamhet,
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Inom EU ligger Sverige bland de länder som har den
högsta nivån på såväl normalmoms som restaurangmoms.
Serveringstjänster är i många länder i Europa
beskattade med lägre momssatser än normalmomsen. Som
en följd av lägre priser blir restaurangverksamheten
mer aktiv i andra länder än i Sverige. Lägre moms på
serverad mat skulle enligt vår uppfattning med stor
säkerhet gynna såväl statskassan som hederliga
krögare genom att öka volymen, sysselsättningen och
lönsamheten i denna bransch. Vi delar därför
motionärernas uppfattning om det önskvärda i att
sänka serveringsmomsen till samma nivå som
matmomsen.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
Sk670 i denna del begär en utredning om
förutsättningarna för att tillämpa samma momssats på
serverad mat som köpta matvaror. Detta innebär att
övriga nu behandlade motioner, i den mån de handlar
om momsen på serveringstjänster, får anses i viss
mån tillgodosedda. Motion Sk648 avstyrks.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk670 yrkande
1, med anledning av motionerna 1999/2000:Sk616
yrkande 2, 1999/2000:
Sk632, 1999/2000:Sk646, 1999/2000:Sk647 och
1999/2000: Sk720 och med avslag på motion
1999/2000:Sk648 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts angående sänkt moms
på serveringstjänster,
3. Böcker (mom. 2) - m, kd, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
I dag gäller skilda skattesatser mellan bokinköp (25
%) och annan konsumtion av kultur, t.ex. teater-,
konsert- och operaföreställningar (6 %). Härigenom
har skattepolitiken kommit att få en styrande effekt
på medborgarnas val av kulturaktiviteter som inte
varit avsikten. Det dåliga konkurrensläget för boken
förvärras än mer av Internetbranschens utveckling på
detta område och möjligheterna att anskaffa böcker
on-line. Den dåliga kontrollen av internethandeln
med böcker gör att många bokleveranser - antingen de
sker offline eller online - över huvud taget inte
beskattas, vilket leder till mycket svåra
konkurrensproblem för den traditionella bokhandeln.
Vi ställer oss därför bakom förslaget i motionerna
Sk664 i denna del och Kr314 i denna del om att
tillsätta en utredning som får till uppgift att
undersöka en sänkning av bokmomsen till samma nivå
som andra kulturarrangemang och hur en sådan
sänkning praktiskt bör genomföras för att komma
bokköparna till godo. Motionerna Sk325 yrkande 20
och Kr313 yrkandena 19 och 20 och övriga nu
behandlade motioner om sänkt bokmoms får härigenom
anses tillgodosedda.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande böcker
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk664 och
1999/2000:Kr314 yrkande 4 och med anledning av
motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 20 i denna
del, 1999/2000:Sk633, 1999/2000:Sk657,
1999/2000:Sk665, 1999/2000:Sk701 yrkande 1,
1999/2000:Sk741 yrkande 1 och 1999/2000:Kr313
yrkandena 19 och 20 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts angående
sänkt moms på böcker,
4. Körkortsutbildning (mom. 6) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Redan när utbildningsmomsen infördes ställde sig
Kristdemokraterna skeptiska till att det skulle vara
alldeles nödvändigt att belägga även privata
bilskolors körkortsutbildning med moms, bl.a. med
tanke på att motsvarande utbildning var momsfri när
den förekom i gymnasieskolor. Vi framhöll redan då
att tillämpningen av EG-rätten i t.ex. Belgien tydde
på att det skulle finnas utrymme för att medge
skattefrihet för körkortsutbildning i vart fall då
utbildningen kunde klassas som yrkesutbildning. Mot
bakgrund av att körkortsutbildning under senare år
blivit så dyr att många ungdomar av ekonomiska skäl
måste avstå från att ta körkort och att det dessutom
är ett starkt trafiksäkerhetsintresse att
körkortsaspiranterna tar så många körkortslektioner
som behövs och inte chansar med en för tidig
uppkörning anser vi att regeringen bör undersöka
möjligheterna att sänka eller till och med slopa
momsen på körkortsutbildning. Vi tillstyrker således
i så måtto motion T409 i denna del, varigenom även
motion T462 i denna del får anses tillgodosedd.
dels under moment 6 hemställt:
6. beträffande körkortsutbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:T409
yrkande 1 och 1999/2000:T462 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts angående momsen på körkortsutbildning,
5. Ingående mervärdesskatt i vissa
skattefria verksamheter (mom. 7) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Kommunkontosystemet innebär att kommuner och
landsting kan få tillbaka den moms som de har
betalat på sina inköp. Kommunerna och landstingen
gör inbetalningar till systemet. Syftet med systemet
är att skapa konkurrensneutralitet i kommunernas och
landstingens val mellan att utföra viss verksamhet i
egen regi och att upphandla.
Kommunkontosystemet innebär emellertid också att
kommunerna och landstingen även kan få tillbaka den
moms som de har betalat på sina inköp i sådan
verksamhet som inte är skattepliktig när den bedrivs
privat, t.ex. sjukvård och tandvård. Härigenom har
t.ex. folktandvården kommit att få en kostnadsfördel
jämfört med den privata tandvården som inte kan ha
varit avsikten och som inte heller bör accepteras.
Den utredning som har tittat på detta problem har
föreslagit olika alternativa lösningar (SOU
1999:133). Utan att här värdera och prioritera de
olika förslagen förutsätter vi att regeringen
påskyndar beredningen och lägger fram ett förslag
för riksdagen så snart som möjligt så att
konkurrensneutralitet etableras på detta område.
Vad nu sagts om offentlig och privat tandvård
gäller även andra verksamheter som missgynnas när de
drivs i privat regi genom avsaknaden av avdragsrätt
för ingående moms och gynnas när de drivs i kommunal
eller landstingskommunal regi genom att
kommunkontosystemet kan utnyttjas för att få
kompensation för momsen på inköpen. Exempel på
sådana verksamheter är privata skolor, daghem och
vård. Det är viktigt att konkurrens-
neutralitetsproblemen även för dessa verksamheter
får en snabb och tillfredsställande lösning. Även
den konkurrensnackdel som ideella organisationer har
när de bedriver verksamhet i konkurrens med
motsvarande verksamhet i privat regi måste belysas.
Den utredning som behandlar skattskyldighet i
mervärdesskattelagen (dir. 1999:10) måste skyndsamt
behandla frågan om konkurrensneutralitet.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Det innebär att vi
tillstyrker motionerna Sk659 och Ub313 i denna del
och att motion Kr509 anses tillgodosedd.
dels under moment 7 hemställt:
7. beträffande ingående mervärdesskatt i vissa
skattefria verksamheter
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk659 och
1999/2000:Ub313 yrkande 3 och med anledning av
motion 1999/2000:Kr509 yrkande 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts
angående åtgärder för att komma till rätta med
bristande konkurrensneutralitet.
Särskilda yttranden
1. Böcker (mom. 2) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
anför:
Med anledning av motion Kr313 yrkande 20 vill vi
framhålla att vi inom Kristdemokraterna länge har
arbetat för en sänkning av momsen på barnböcker, och
i och för sig anser vi fortfarande att den frågan
borde prioriteras. Barn behöver stimulerande
läsupplevelser för att få intresse för läsning, öva
upp läsförmågan och utveckla språket, och det finns
oroande tecken på att läsandet tenderar att minska
hos barn. Det är därför särskilt viktigt att barn-
böcker görs billigare och mera tillgängliga för
barnfamiljerna, t.ex. genom en momsreduktion. Mot en
momssänkning på barnböcker har emellertid vid
upprepade tillfällen anförts att det skulle ställa
till med besvärliga gränsdragnings- och
kontrollproblem. Mot den bakgrunden biträder vi nu
förslaget om en generell sänkning av momsen på alla
böcker men vi kommer även i framtiden att ägna
särskild uppmärksamhet åt barnens och
barnfamiljernas behov av tillgång till billiga, bra
och spännande barnböcker.
2. Försäljning av konst på konstgallerier
m.m. (mom. 4) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) anför:
Vi har tidigare framhållit att konstgallerierna
utför en viktig kulturgärning som har väsentlig
betydelse för både konstnärerna och den
konstintresserade allmänheten. Momsregler av olika
slag försvårar emellertid galleriernas möjligheter
att bedriva sin verksamhet. Momssatsen för en tavla
som säljs genom lagerförsäljning från ett
konstgalleri grundas på återförsäljarens
vinstmarginal och ligger på 25 %, vartill kommer en
avgift på 5 % för "droit de suite". Vissa ideella
organisationer kan förmedla och försälja konst utan
momspålägg, och denna skillnad mellan gallerier och
ideella organisationer medför bristande
konkurrensneutralitet vilket har påtalats i motion
Sk615. Reglerna får den konsekvensen att en tavla
som säljs på ett galleri blir avsevärt dyrare än en
likadan tavla som säljs genom exempelvis Folkets
hus. Vi noterar att regeringen har uppmärksammat
frågan i utredningen som berör reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.
1999:10) och vi förutsätter att utredningen lägger
fram förslag som avhjälper den bristande
konkurrensneutraliteten på detta område.
3. Tjänstesektorn (mom. 11) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) anför:
Sedan EU i ett direktiv beslutat tillåta att
medlemsländerna tar ut lägre moms än den normala på
vissa arbetsintensiva tjänster under tre år har nio
länder beslutat genomföra en sådan momssänkning för
att på detta sätt öka sysselsättningen, nämligen
Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien.
Trots en kraftig opinion i riksdagen till förmån för
att en sådan metod skulle prövas även i Sverige
underlät regeringen att skicka in en anmälan till
kommissionen i tid. Nu är det för sent.
Regeringens ointresse och brist på handlande är
enligt vår mening utomordentligt anmärkningsvärda.
Utan att samråda med partierna i riksdagen om den
möjlighet som här öppnade sig att öka
sysselsättningen i de aktuella branscherna - men som
måste utnyttjas snabbt på grund av den korta anmäl-
ningstiden till kommissionen - har den svenska
regeringen avfärdat en idé som i varje fall nio
andra regeringar inom EU uppenbarligen tror på. Ett
sådant försök hade kunnat öppna för en vidgad
arbetsmarknad. Genom regeringens medvetna
underlåtenhet att agera har riksdagen ställts inför
fullbordat faktum och kan nu inte längre göra något.