I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner
från den allmänna motionstiden 1999 om företags- och
kapitalbeskattning. Utskottet avstyrker motionerna.
Vid betänkandet fogas 13 reservationer (m, kd, c,
fp) och ett särskilt yttrande (m).
Motionerna
1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
13. att riksdagen beslutar om lindring i
beskattningen för handelsbolag och kommanditbolag
enligt vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att på sikt
avskaffa dubbelbeskattningen.
1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
4. att riksdagen beslutar införa ett permanent
riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av arvs-
och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta
generationsskiften i familjeföretag,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att vin och
sprit ej skall ingå i avdragsramen för
representation.
1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av riskkapitalavdrag i enlighet med vad
som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att kravet på
marknadsnotering bör tas bort i lagen om statlig
inkomstskatt 3 § 7 (lex ASEA).
1999/2000:Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
utreda möjligheterna till uppskov med bolagsskatten
i vissa fall,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en översyn av
reglerna för företagare med hemmet som arbetsplats.
1999/2000:Sk609 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ytterligare en schablonregel för
beräkning av skatt vid avyttring av aktier och
liknande finansiella instrument.
1999/2000:Sk627 av Göte Jonsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
underlätta generationsväxlingar i företagen.
1999/2000:Sk630 av Åke Sandström (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om ändrad
beskattningsform av näringsverksamhet inom
skogsbruket.
1999/2000:Sk645 av Jeppe Johnsson och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
yrkesfiskeavdrag i enlighet med vad i motionen
anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
resultatutjämningsfond för fiskeföretag.
1999/2000:Sk654 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär lagförslag i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk662 av Roy Hansson och Inga Berggren (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en
utredning tillsätts för att lägga förslag om hur
förskjutet skatteår för nystartade mindre företag
kan utformas i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Sk670 av Kenneth Lantz och Ulla-Britt
Hagström (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tillsätta en
utredning som skall få i uppdrag att arbeta fram ett
nytänkande i beskattning av restaurangverksamhet.
1999/2000:Sk671 av Lars Gustafsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av beskattningsreglerna på detta område.
1999/2000:Sk675 av Marianne Andersson m.fl.
(c,m,kd,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att införa en lönebaserad reserveringsmöjlighet för
mindre företag.
1999/2000:Sk678 av Ola Karlsson m.fl. (m,kd,c,fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett återinfört
riskkapitalavdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en indirekt
finansieringsform för privata investeringar i
onoterade företag.
1999/2000:Sk679 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp,m,kd,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att slopa dubbelbeskattning på aktier.
1999/2000:Sk680 av Marianne Andersson m.fl.
(c,m,kd,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att en möjlighet att skjuta på reavinstbeskattningen
vid återinvesteringar i onoterade företag införs.
1999/2000:Sk681 av Ola Karlsson m.fl. (m,kd,c,fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
presentera förslag till utformning av regler för
beskattning av utdelning och reavinst hos aktiva
ägare till fåmansaktiebolag.
1999/2000:Sk684 av Åke Sandström m.fl. (c,m,kd,fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
avdragsmöjligheter när fastighet eller lägenhet
används för både privat boende och som lokaler för
näringsverksamhet.
1999/2000:Sk685 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att undanta företagsförmögenhet från
arvs- och gåvobeskattning.
1999/2000:Sk691 av Marianne Andersson m.fl.
(c,m,kd,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att en möjlighet till schablonmässigt avdrag för
kostnader i samband med resa införs.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att royaltyinkomster från
patent skall beskattas som inkomst av kapital i
enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av riskkapitalavdrag i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1999/2000:Sk696 av Anne-Katrine Dunker och Ewa
Thalén Finné (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förmögenhetsskatter
och dubbelbeskattning.
1999/2000:Sk705 av Henrik Westman och Kent Olsson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättandet av utjämningskonto för fiskare.
1999/2000:Sk723 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett nytt, förenklat system för
beskattning av realisations-vinster på aktier och
liknande finansiella instrument.
1999/2000:Sk724 av Jeppe Johnsson och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införandet av jordbruks- och pälsdjurskonton.
1999/2000:Sk727 av Elizabeth Nyström och Lars
Björkman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att slopa skatt på aktiebyten.
1999/2000:Sk731 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändring av arvs- och
gåvoskattereglerna för familjejordbruket/-
skogsbruket vid generationsskifte.
1999/2000:Sk737 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om motiven för att
uppmuntra privat sparande i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
förändrad skattepolitik för att sluta missgynna
svenskt enskilt ägande av företag i Sverige.
1999/2000:Sk739 av Kenth Högström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om längre upplösningstid samt
generösare fonderingsmöjligheter för näringsidkare
inom konstnärlig och idrottslig verksamhet.
1999/2000:Sk755 av Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrade regler för
reavinstbeskattning vid försäljning av aktier och
likvärdiga värdepapper.
1999/2000:Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bättre skattevillkor
för sparande.
1999/2000:L713 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fondsparande.
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
tydliga skatteregler för kultursponsring.
1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fartygsfonder,
32. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om en tonnageskatt.
1999/2000:T616 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fartygsfonder
bör återinföras.
1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på
aktieutdelningar fr.o.m. inkomståret 2000 enligt vad
som anförts i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av riskkapital enligt vad som anförts i
motionen.
1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skattevillkoren
för svenska fiskare,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett
fiskekonto.
1999/2000:MJ406 av Åsa Torstensson och Eskil
Erlandsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om yrkesfiskeavdrag.
1999/2000:N212 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattelättnader för
nystartade kooperativ.
1999/2000:N239 av Per Westerberg (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ökad rörlighet för riskkapital mellan företag och
branscher i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m,kd,fp)
vari yrkas
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheterna
att klassa riskkapitalbolag som investmentbolag,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statliga
förlustgarantier.
1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
sänkta skatter och avgifter i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utreda
möjligheterna att ge uppskov med bolagsskatt för
företag som inte ger utdelningar eller
styrelsearvoden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att se över
skatteavdrag för kostnader som uppkommer av
näringsverksamhet i hushåll.
1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om underlättande
av generationsskiften.
Utskottet
Inledning
Skatteutskottet yttrade sig i höstas till
finansutskottet över ett stort antal yrkanden från
den allmänna motionstiden 1999 som behandlades
samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna för år 2000. Bland
dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i
företags- och kapitalbeskattningen som ingick i
partiernas alternativ till regeringens budgetförslag
för år 2000. Riksdagen tog ställning till yrkandena
den 18 november 1999 (bet. 1999/2000:FiU1).
I det här betänkandet behandlar
skatteutskottet flertalet återstående
yrkan-den från den allmänna motionstiden om
företags- och kapitalbeskattningen.
Skattenivå i företaget, resultatutjämning
Motionerna
I motion Sk675 av Marianne Andersson m.fl. (c, m,
kd, fp) yrkas att en lönebaserad
reserveringsmöjlighet införs för mindre företag.
Enligt förslaget skall varje år få reserveras ett
belopp motsvarande 20 % av lönesumman upp till 50
basbelopp. I motion Sk724 av Jeppe Johnsson och
Ingvar Eriksson (m) yrkas att jordbruks- och
pälsdjurskonton skall införas med förebild i
skogskontosystemet. Kenth Högström (s) efterlyser i
motion Sk739 längre tid för reserveringar i
ersättningsfond och generösare fonderingsmöjligheter
för näringsidkare inom konstnärlig och idrottslig
verksamhet. I motion T210 vill Johnny Gylling m.fl.
(kd) att regeringen skall se över tidigare förslag
om fartygsfonder (yrkande 29) och utreda
konsekvenserna av en tonnageskatt (yrkande 32).
Enligt motion T616 yrkande 9 av Per-Richard Molén
m.fl. (m) bör riksdagen uttala sig för att
fartygsfonder återinförs.
Utskottets ställningstagande
Vid 1990 års reform av företagsbeskattningen rådde
en bred enighet om att det då gällande regelsystemet
borde ersättas av ett mer neutralt system med lägre
skattesats och mer begränsade
reserveringsmöjligheter. Ett sådant system har flera
fördelar. Bland annat minskar inlåsningen av kapital
samtidigt som mer likvärdiga skattemässiga villkor
kan ges för olika typer av investeringar och finan-
sieringsformer.
Med minskade reserveringsmöjligheter blev det
möjligt att genomföra en kraftig sänkning av
bolagsskattesatsen från 52 % (ca 57 % om den
dåvarande vinstdelningsskatten räknas med) till 30
%. Generösa avskrivningsmöjlig-heter behölls dock i
det nya systemet liksom ett par speciella
resultatutjäm-ningsmöjligheter för vissa
verksamheter, insättning av medel på skogskonto och
upphovsmannakonto. En fonderingsmöjlighet för att
underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd
egendom behölls också. Sådan s.k. ersättningsfond
kan stå kvar i högst tre år (sex år i vissa fall).
En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till
nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i
företagsbeskattningen under år 1994 som innebar
bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med
periodiseringsfond. Därmed slopades även den
möjlighet som fanns att i viss utsträckning basera
reserveringarna på de anställdas löner. Riksdagen
beslutade hösten 1999 att höja taket och förlänga
reserveringstiden för avsättningar till
periodiseringsfond (prop. 1999/2000:1, volym 1, bet.
1999/2000:FiU1).
Utskottet har vid tidigare behandling av liknande
motionsyrkanden framhållit vikten av att
upprätthålla de principer som företagsbeskattningen
vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utfor-
mas så att det blir svårt att behålla en låg
skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa
principer att utöka reserverings- eller
avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa
branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.
Utskottet får med hänvisning till det anförda
avstyrka motionerna Sk675, Sk724, Sk739, T210
yrkandena 29 och 32 och T616 yrkande 9. När det
gäller yrkanden om skattelättnader för
rederinäringen vill utskottet i sammanhanget erinra
om att det höjda rederistöd som riksdagen har fattat
beslut om bl.a. innebär att statligt stöd lämnas
till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala
avgifter, se närmare bet. 1999/2000:TU1.
Ägarbeskattning, m.m.
Motionerna
I motion Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) föreslås
att beskattningen av handelsbolag och kommanditbolag
skall lindras (yrkande 13) och att den s.k.
dubbelbeskattningen av bolagsinkomster skall slopas
på sikt (yrkande 14). I motion Sk325 yrkande 4
föreslår Alf Svensson m.fl. (kd) att ett permanent
riskkapitalavdrag skall införas. Också i motion
Sk326 yrkande 8 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
föreslås att ett riskkapitalavdrag skall införas. En
utredning om ett riskkapitalavdrag och om en
indirekt finansieringsform för privata investeringar
i onoterade företag efterlyses i motion Sk678
yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c,
fp). Enligt motion Sk679 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp, m, kd, c) bör dubbelbeskattningen slopas, i ett
första steg helt och hållet för ägare av onoterade
aktier med samtidig utvidgning av det
kapitalinkomstbeskattade utrymmet enligt de s.k.
3:12-reglerna. I motion Sk681 yrkar Ola Karlsson
m.fl. (m, kd, c, fp) att ett förslag skall tas fram
som innebär att det kapitalinkomstbeskattade
utrymmet enligt 3:12-reglerna i princip bestäms
utifrån om ägaren tagit ut marknadsmässig lön. Bo
Lundgren m.fl. (m) föreslår i motion T717 yrkande 11
att skatten på aktieutdelningar avskaffas och i
yrkande 12 i samma motion och i motion Sk692
yrkande 11 att ett riskkapitalavdrag skall införas.
Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén Finné (båda m)
förordar i motion Sk696 yrkandena 1 och 4 att
riksdagen skall uttala sig för bl.a. sänkta skatter
och slopad dubbelbeskattning. I motion Sk737
yrkandena 1 och 2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
förordas åtgärder för att uppmuntra privat sparande
och en ändrad skattepolitik som inte missgynnar
enskilt ägande av företag, bl.a. slopad
dubbelbeskattning och kraftigt sänkta
inkomstskatter. Karin Pilsäter m.fl. (fp) efterlyser
i motion Sk769 yrkande 5 i denna del bättre
skattevillkor för sparande, bl.a. i fråga om
riskvilligt kapital och fåmansbolagsägares
utdelningsskatt. Per Westerberg (m) föreslår i
motion N239 yrkande 2 olika åtgärder för ökad
rörlighet för riskkapital mellan företag och
branscher, bl.a. slopad dubbelbeskattning och
riskkapitalavdrag. I en annan motion, N273 yrkandena
35 och 36 vill Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)
utreda möjligheterna att klassa riskkapitalbolag som
investmentbolag och att medge statliga
förlustgarantier för riskkapitalbolagens placeringar
i onoterade bolag. Alf Svensson m.fl. (kd) förordar
i motion N384 yrkande 17 i denna del sänkta skatter
på arbete och kapital, bl.a. slopad
dubbelbeskattning.
Utskottets ställningstagande
Vid riksdagens behandling i höstas av utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna, m.m. (prop.
1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU1) avslogs förslag
från Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet
liberalerna om slopad skatt på aktieutdelningar med
början redan under budgetåret 2000. I ett yttrande
(1999/2000:SkU1y) till finansutskottet anförde
skatteutskottet då bl.a. att de utredningar som
gjorts på området har visat att en slopad skatt på
aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att
förbättra de större företagens villkor. Tillgången
till en internationell kapitalmarknad gör att
beskattningen av sparande endast i begränsad
omfattning inverkar på företagens investerings-
benägenhet. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att
en generell sänkning av skatten på ägarnas sparande
i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra
villkoren för företagandet.
För små och medelstora företag som inte i alla
avseenden har tillgång till den internationella
kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses från
att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på
avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som
en skatt på företagens investeringar. I skatte-
lagstiftningen har detta förhållande beaktats genom
de särskilda lättnader som sedan 1997 gäller vid
beskattningen av utdelningar och reavinster på
onoterade aktier. Eftersom en generellt utformad
lättnad skulle ge begränsade effekter på
företagsinvesteringar och sysselsättning till priset
av en högst betydande offentlig-finansiell kostnad
talar emellertid starka skäl mot att lättnaderna i
ägarbeskattningen utvidgas till andra än onoterade
företag. Utskottet avstyrker de i flera motioner
lämnade förslagen om en generell lättnad i
ägarbeskattningen.
I några motioner har tagits upp utformningen av de
s.k. 3:12-reglerna. Dessa regler anger hur
utdelningar och reavinster vid avyttring av aktier i
företaget skall fördelas mellan inkomst av tjänst
och inkomst av kapital hos den som är aktiv delägare
i företaget. Regeringen har tillkallat en särskild
utredare för att se över dessa regler. I
utredningsuppdraget (dir. 1999:72) ingår att
analysera metoden att utgå från en på något sätt
fastställd normallön vid beräkning av det
kapitalbeskattade utrymmet. Det finns enligt
utskottets mening anledning att avvakta resultatet
av den pågående utredningen.
Beträffande yrkandena om riskkapitalavdrag vid
investeringar i mindre företag vill utskottet nämna
att ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes
hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess
problemen kring de små och medelstora företagens
kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning.
Sådana permanenta regler har numera införts genom
den nyss nämnda lättnaden i ägarbeskattningen för
onoterade företag. De förslag som motionärerna har
lagt fram innebär att samma typ av riskkapitalavdrag
återinförs och byggs ut. Förslagen i en motion
knyter också an till ett par frågor som
Småföretagsdelegationen tog upp i betänkandet
Kapitalförsörjning till småföretag (SOU 1998:93).
Det gäller förslag om statliga förlustgarantier till
riskkapitalbolag och att dessa skall klassas som
investmentbolag i skattehänseende.
I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1,
volym 11, bil.1, s. 8) har regeringen anfört att den
är beredd att pröva olika alternativa åtgärder för
att förbättra kapitalförsörjningen för småföretagen.
Ytterligare analyser behövs dock enligt
propositionen, främst vad gäller förslaget rörande
kedjebeskattningen av riskkapitalbolag. Denna fråga
påverkas även av att två utredningar parallellt
arbetar med utformningen av ett system med slopad
reavinstskatt på näringsbetingade andelar inom
företagssektorn, utredningen (Fi 1998:11) om vissa
internationella företagsskattefrågor och utredningen
(Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor. Det
framgår också av budgetpropositionen att regeringen
är tveksam till nya garantisystem, särskilt mot
bakgrund av att det för närvarande pågår en översyn
av de statliga aktörernas insatser inom
näringspolitiken. Det är vidare grundläggande
utgångspunkt för den utredning som nu ser över
reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag
m.m. (dir. 1999:72) att pröva olika möjligheter till
förändring för att stimulera tillväxt, investeringar
och aktivt risktagande i fåmansföretagen i Sverige.
Utskottet får med hänvisning till det anförda
avstyrka motionerna Sk324 yrkandena 13 och 14, Sk
325 yrkande 4, Sk326 yrkande 8, Sk678 yrkandena 1
och 2, Sk679, Sk681, Sk692 yrkande 11, Sk696
yrkandena 1 och 4, T717 yrkandena 11 och 12, Sk737
yrkandena 1 och 2, Sk769 yrkande 5 i denna del, N239
yrkande 2, N273 yrkandena 35 och 36 och N384 yrkande
17 i denna del.
I ett par motioner förs ett resonemang
kring sänkta skatter på arbete och slopad
förmögenhetsskatt. Beträffande dessa frågor
hänvisar utskottet till betänkandet
1999/2000:SkU13 Inkomstskatter m.m. och
till ett senare betänkande 1999/2000:SkU17
Fastighets- och förmögenhetsbeskattning.
Skatteuppskov för nystartade företag
Motionerna
Johan Pehrson och Karin Pilsäter (båda fp) föreslår
i motionerna Sk327 yrkande 9 och N386 yrkande 8 en
utredning av möjligheterna att ge nystartade företag
uppskov med bolagsskatten så länge företaget inte
lämnar utdelningar. I motion Sk662 föreslår Roy
Hansson och Inga Berggren (båda m) en utredning om
senarelagd skatteinbetalning under första
verksamhetsåret för nystartade mindre företag.
Utskottets ställningstagande
I princip innebär motionärernas förslag att
nystartade företag skall få använda obeskattade
vinstmedel för sin expansion under en
uppbyggnadsfas. Ett problem med motionärernas
förslag är att nystartade företag kan drabbas av
svårigheter när skatteuppskovet upphör. Kanske
skulle många nystartade verksamheter få avvecklas av
skatteskäl. Nya möjligheter till skatteundan-
draganden skulle också uppkomma. Utskottet är alltså
tveksamt till om ett skatteuppskov av den omfattning
som motionärerna föreslår är rätt väg för att
ytterligare förbättra situationen för nystartade
företag.
Riksdagen har på senare år beslutat om flera
ändringar i syfte att förbättra villkoren för
nyföretagande och entreprenörskap. För att
underlätta nystart av företag infördes 1996 en
möjlighet att kvitta underskott i näringsverk-
samheten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder
på skatteområdet märks de lättnader i beskattningen
av utdelningar och reavinster på aktier i onoterade
bolag som infördes 1997 och slopandet 1999 av
flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda företag.
Som utskottet nämnde tidigare är det en
grundläggande utgångspunkt också för det fortsatta
arbetet med skattereglerna att pröva olika
möjligheter till förändring för att stimulera
tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i
fåmansföretagen. Utskottet anser att resultatet av
det pågående arbetet bör avvaktas. Utskottet
avstyrker motionerna Sk327 yrkande 9, Sk662 och N386
yrkande 8.
Enklare beskattningsmodell för småföretag
Motionen
I motion Sk670 yrkande 2 föreslår Kenneth Lantz och
Ulla-Britt Hagström (båda kd) en utredning om
schablonbeskattning av restauranger, t.ex. baserad
på antal bord eller lokalens yta.
Utskottets ställningstagande
Enklare regelsystem är ett viktigt inslag i det
arbete som pågår för att skapa förbättringar för
småföretag. På skatteområdet har
Förenklingsutredningen (dir. 1996:78) lagt fram
förslag som syftar till enkla och lätthanterliga
regler för inkomstredovisningen. Dessa förslag
bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Även förslag som skulle innebära en starkt
schabloniserad beskattning av vissa typer av
näringsverksamheter har lagts fram tidigare. Den
s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och
1997:111) har t.ex. föreslagit att vissa företag
skulle betala en licensavgift för att garantera en
minimibeskattning av verksamheten och därmed skydda
seriösa näringsidkare mot illojal konkurrens.
Inom Riksskatteverket pågår ett arbete som syftar
till att ge verket ett underlag för en bedömning av
vilka konsekvenser ett schabloniserat skattesystem
skulle föra med sig och om ett sådant kan vara ett
alternativ till att förenkla regelsystemet inom
gällande skattesystem. Arbetet skall även ge viss
kunskap om de schabloniserade system som finns i
några andra länder. Målsättningen är att ett
beslutsunderlag skall kunna presenteras för
verksledningen senast den 30 juni år 2000.
Utskottet utgår ifrån att det arbete som pågår
kommer att ge de kunskaper om både för- och
nackdelar med ett system som bygger på
schabloniserade inkomstberäkningar för vissa
småföretag. Utskottet anser emellertid att det inte
behövs ett uttalande om utredning av precis det slag
av schablonisering som tagits upp i motion Sk670
yrkande 2. Utskottet avstyrker följaktligen
motionsyrkandet.
Beskattningsmetod för aktievinster
Motionerna
I motion Sk654 av Lennart Hedquist (m) yrkas att
reavinstbeskattning inte skall ske vid försäljning
av aktier och fondandelar som sker genom
förändringar i en registrerad värdepappersdepå.
Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) yrkar i
motion Sk680 att en möjlighet till uppskov med
reavinstbeskattningen vid återinvestering i
onoterade aktier skall införas. I motion Sk723
efterlyser Nils Fredrik Aurelius och Ola Sundell (m)
ett nytt, förenklat system för beskattning av
realisationsvinster på aktier och liknande
finansiella instrument. I motion Sk727 yrkar
Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) att
reavinstbeskattning inte skall ske om vinsten
återinvesteras i nya aktier. Margit Gennser (m)
föreslår i motion Sk755 att reavinst-beskattning
inte skall ske vid försäljning av aktier och
likvärdiga värdepapper som motsvaras av en ny
placering. Enligt motionerna Sk769 yrkande 5 i denna
del och L713 yrkande 9 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
skall fondbyte kunna ske utan skattekonsekvenser.
Utskottets ställningstagande
Nuvarande regler bygger på principen att beskattning
skall ske vid avyttringen av en aktie eller en
fondandel. Aktiefonder och investmentbolag är i och
för sig befriade från reavinstbeskattningen, men den
förmån som ett indirekt ägande genom fond och
investmentbolag därigenom får framför direkt ägande
är tänkt att elimineras genom att en schablonmässigt
beräknad intäkt läggs till grund för beskattningen.
Denna beräknas på aktieinnehavet och uppgår till 1,5
% för aktiefonder och 2 % för investmentbolag.
En möjlighet till uppskov med beskattningen av en
kapitalvinst finns vid vissa aktiebyten för att
omstruktureringar i näringslivet inte skall hindras.
En generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av
finansiella instrument kan inte gärna prövas
isolerat från frågan hur kapitalinkomstbeskattningen
i övrigt bör vara utformad. Enligt utskottets mening
finns det inte tillräckliga skäl för att nu överväga
så stora omläggningar i beskattningen av
kapitalvinster. När det gäller yrkandena i vissa
motioner om skatteuppskov vid återinvesteringar i
onoterade företag för att gynna dessa företags
riskkapitalanskaffning vill utskottet emellertid
nämna att denna fråga har aktualiserats av
Småföretagsdelegationen i betänkandet
Kapitalförsörjning till småföretag (SOU 1998:93).
Även den av kommissionen tillsatta Business
Environment Simplificaton Task Force (BEST) har
föreslagit liknande lättnader. Den s.k.
Bättregruppen i Regeringskansliet, som har
analyserat Småföretagsdelegationens och BEST:s olika
idéer, har kommit till slutsatsen att en statlig
utredning bör få i uppgift att analysera om en
uppskovsmodell i reavinstbeskattningen för
återinvestering i onoterade bolag är en effektiv
åtgärd och om en sådan möjlighet bör införas
(Rapport från Bättregruppen, s. 63).
Utskottet finner inte anledning till ett
tillkännagivande till regeringen i
hithörande frågor och avstyrker motionerna.
Anskaffningsvärdet på aktier
Motionen
I motion Sk609 yrkar Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (båda m) att det skall införas en
ytterligare schablonregel för beräkning av
reavinstskatt på marknadsnoterade aktier och
liknande finansiella instrument - möjligen att
anskaffningsvärdet bestäms till 50 % av noterade
värdet vid utgången av tredje året före
avyttringsåret.
Utskottets ställningstagande
Enligt huvudregeln är anskaffningsvärdet på ett
finansiellt instrument det genomsnittliga
anskaffningsvärdet på samtliga finansiella
instrument av samma slag och sort som det avyttrade,
beräknat på grundval av faktiska
anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade
förändringar i innehavet (genomsnittsmetoden).
Alternativt får anskaffningsvärdet för marknads-
noterade instrument (utom optioner och terminer)
bestämmas till 20 % av försäljningspriset efter
avdrag för försäljningskostnaderna. Denna
schablonregel motsvarar i princip den som gällde
före 1990 års skattereform. Vid skattereformen
sattes dock procentsatsen ned från 50 % till 20 %.
Procentsatsen bestämdes genom en avvägning av
önskemålet om en effektiv reavinstbeskattning mot
önskemålet att underlätta i situationer när det
finns svårigheter att bevisa verkliga
anskaffningsvärden, t.ex. när aktierna ärvts (prop.
1989/90:110, s. 456).
Utskottet har tidigare avstyrkt motsvarande
motionsyrkande (bet. 1998/99:SkU11).
Utskottet finner nu i likhet med tidigare
inte skäl att frångå den bedömning som
gjordes vid skattereformen. Utskottet
avstyrker motionen.
Arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften
i företag
Motionerna
I motionerna Sk325 yrkande 7 och N384 yrkande 17 i
denna del av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk627 yrkande
1 av Göte Jonsson (m), Sk685 av Inga Berggren m.fl.
(m, kd, c, fp), Sk731 av Dan Ericsson (kd) och N387
yrkande 11 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) förordas en
översyn av arvs- och gåvobe-skattningen i syfte att
ändra reglerna för att underlätta generationsskiften
i familjeföretag.
Utskottets ställningstagande
Den utredare som skall se över reglerna för
beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall
enligt direktiven även överväga olika ändringar i
arvs- och gåvobeskattningen som kan underlätta
generationsskiften av företag (dir. 1999:72). Med
hänvisning till det pågående utredningsarbetet
avstyrker utskottet motionerna.
Yrkesfiskare
Motionerna
I motionerna Sk645 yrkande 1 av Jeppe Johnsson och
Ingvar Eriksson (m), MJ257 yrkande 16 av Alf
Svensson m.fl. (kd) och MJ406 yrkande 3 av Åsa
Torstensson och Eskil Erlandsson (c) hemställs att
ett yrkesfiskaravdrag skall införas.
I de nyss nämnda motionerna Sk645 yrkande 3 och
MJ257 yrkande 17 samt i motion Sk705 av Henrik
Westman och Kent Olsson (m) finns också förslag om
att införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet
för svenska yrkesfiskare.
Utskottets ställningstagande
Vid en tidigare behandling av motsvarande yrkanden
förutsatte utskottet att regeringen efter en
beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrens-
situation i förhållande till grannländerna skulle
återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser
motionärernas krav på konkurrensneutralitet (bet.
1996/97:SkU13). Utskottet förordade enhälligt att
riksdagen med anledning av samtliga de motioner som
behandlades som sin mening skulle ge regeringen till
känna vad utskottet hade anfört. Riksdagen följde
utskottet.
Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen
för det svenska yrkesfisket lade i januari 1999 fram
betänkandet Yrketsfiskets konkurrens-situation (SOU
1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag
som ersätter nuvarande avdrag och ett system för
resultatutjämning. Utrednings-förslaget bereds för
närvarande i Regeringskansliet.
Utskottet anser att motionsyrkandena bör anses
tillgodosedda med det tidigare tillkännagivandet
till regeringen och till den beredning som nu pågår.
Utskottet avstyrker därför yrkandena i motionerna om
att riksdagen skall begära förslag eller på nytt
besluta om ett tillkännagivande till regeringen.
Rörelsesmitta
Motionen
I motion Sk671 av Lars Gustafsson (kd) yrkas att
reglerna om s.k. rörelse- smitta skall ses över.
Reglerna måste enligt motionären på ett bättre sätt
skilja på privat egendom och tillgångar i företaget.
Utskottets ställningstagande
När en enskild näringsidkare avyttrar sin
personligen ägda egendom kan detta aktualisera
beskattning av vinsten (eller förlusten) av
försäljningen i näringsverksamheten. Det kan gälla
varor eller inventarier som har en nära anknytning
till näringsverksamheten. I några avgöranden från
Regeringsrätten finns viss vägledning.
Ett särskilt fall av s.k. rörelsesmitta,
handel med fastigheter och tomtrörelse, är
ingående reglerat. Dessa särregler utreds
för närvarande (dir. 1998:55). Utredaren
skall överväga om de särskilda reglerna
helt eller delvis kan upphävas och
beskattning i stället kan ske enligt
allmänna regler. Även om direktiven inte
direkt avser de allmänna reglerna kommer
alltså utredningen att behöva analysera
dessa. Utskottet finner mot den bakgrunden
inte anledning till ett tillkännagivande i
enlighet med motionen. Motionen avstyrks
följaktligen.
Arbetslokal i bostaden
Motionerna
I motionerna Sk327 yrkande 14 och N386 yrkande 12
föreslår Johan Pehrson och Karin Pilsäter (båda fp)
att det skall göras en översyn av reglerna för
företagare med hemmet som arbetsplats. I motion
Sk684 yrkar Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp) om
förbättrade avdragsmöjligheter när fastighet eller
lägenhet används för både privat boende och som
lokaler för näringsverksamhet.
Utskottets ställningstagande
När en privatbostad används i en näringsverksamhet
är avdragsrätten begränsad till skälig del av
kostnader för hyra o.d., värme, vatten och avlopp
samt elektrisk ström. Avdrag medges även för
kostnader i övrigt som är omedelbart betingade av
näringsverksamheten. En förutsättning är att en
särskild del har inrättats i bostaden för
näringsverksamheten. Om så ej är fallet kan avdrag
medges med högst 2 000 kr per år om arbete utförts
minst 800 timmar i den egna privatbostaden.
Stoppregelutredningen har i betänkandet
Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av
reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit
som ger anledning att ompröva de valda schablonerna.
Regeringen har tidigare redovisat utredningens
slutsatser (prop. 1999/2000:15, s. 78) och har
instämt i utredningens bedömning.
Utskottet finner mot bakgrund av det
anförda inte någon anledning till ändringar
i gällande regler. Utskottet avstyrker
motionerna.
Egenföretagares avdrag för vissa
resekostnader
Motionen
I motion Sk691 yrkar Marianne Andersson m.fl. (c, m,
kd, fp) att enskilda näringsidkare skall kunna göra
samma schablonmässiga avdrag för ökade
levnadskostnader i samband med tjänsteresa som
gäller för anställda. Motionärerna hänvisar till
bl.a. förenklingsskäl.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet erfarit har den fråga som
motionärerna tar upp aktualiserats i
Finansdepartementet. En promemoria kommer inom kort
att sändas ut på remiss. Utskottet anser att
resultatet av den pågående beredningen bör avvaktas
och avstyrker yrkandet i motion Sk691 om ett
tillkännagivande till regeringen i frågan.
Sponsring
Motionen
I motion Kr313 yrkande 2 föreslår Inger Davidson
m.fl. (kd) att skattereglerna vid kultursponsring
skall göras tydligare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har framhållit, senast i betänkandet
1998/99:SkU11, att utgifter för sponsring i vissa
fall kan vara avdragsgilla som driftskostnader med
hänsyn till det reklamvärde och goodwillvärde som
sponsorverksamheten kan innebära för ett företag. En
grundläggande förutsättning är då att sponsorn får
en motprestation som står i rimlig proportion till
insatsen. Utan motprestation torde bidraget bli
betraktat som gåva för vilken avdragsrätt inte
föreligger. Utskottet har avstyrkt liknande
motionsyrkanden med hänvisning till bl.a. att
avdragsrätt för sponsorverksamhet bör följa de
grundläggande principerna för avdragsrätt för
driftskostnader i näringsverksamhet och att
skattemyndigheterna får avgöra från fall till fall
om en avdragsrätt är förenlig med dessa principer.
Utskottet har inte funnit skäl att frångå sitt
tidigare ställningstagande och avstyrker motionen.
Lex Asea
Motionen
I motion Sk326 yrkande 15 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) föreslås att kravet på marknadsnotering tas bort
i den s.k. lex Asea. Enligt motionen innebär
gällande regler en diskriminering av de onoterade
bolagen.
Utskottets ställningstagande
Ett dotterföretag kan enligt de s.k. lex Asea-
reglerna avskiljas från sitt moderföretag genom att
samtliga aktier i dotterbolaget delas ut till
aktieägarna utan att dessa beskattas för
utdelningen. Flera villkor skall vara uppfyllda,
bl.a. att åtminstone någon del av aktierna i
moderföretaget är marknadsnoterade.
I samband med att riksdagen hösten 1998
antog nya skatteregler för omstrukturering
i näringslivet (prop. 1998/99:15, bet.
1998/99:SkU5) gjordes en uppmjukning av
villkoren i lex Asea, dock släpptes inte
kravet på marknadsnotering. Utskottet
framhöll att anskaffningsvärdet på aktierna
i det utdelande bolaget måste kunna
fördelas mellan moderbolagets och det
utdelade bolagets aktier i förhållande till
förändringen av marknadsvärdet på aktierna
i moderbolaget. Skulle ett marknadsvärde
saknas måste fördelningen göras på andra
grunder. Detta skulle sannolikt medföra
praktiska problem vid tillämpningen av
reglerna. Utskottet ville med hänsyn
härtill inte slopa noteringsvillkoret.
Utskottet har inte funnit skäl för att
ändra det tidigare ställningstagandet och
avstyrker därför motion Sk326 yrkande 15.
Representationsavdraget
Motionen
I motion Sk325 yrkande 17 föreslår Alf Svensson
m.fl. (kd) att avdragsrätten för vin och sprit i
samband med representation skall slopas.
Utskottets ställningstagande
Avdragsreglerna för representation har ändrats vid
flera tillfällen under senare år. Hösten 1995
beslutade riksdagen att avdragsramen för måltids-
utgifter i samband med representation skulle vara
180 kr exkl. moms fr.o.m. inkomståret 1996, vilket
innebar ungefär en halvering av avdragsramen. Hösten
1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr.
Samtidigt ändrades reglerna så att vin och sprit
skulle få räknas med inom avdragsramen 90 kr, något
som innebär förenklingar för skattemyndigheterna och
företagen. Utskottet finner inte skäl att gå ifrån
det tidigare ställningstagandet och avstyrker motion
Sk325 yrkande 17.
Beskattning av royalty
Motionen
I motion Sk692 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl. (m)
föreslås att royaltyinkomster från patent skall
beskattas som inkomst av kapital.
Utskottets ställningstagande
Motionsförslag om skattelättnader för
royalty och patenterade uppfinningar har
vid upprepade tillfällen avslagits av
riksdagen. Senast avslogs - vid riksdagens
behandling av utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna för år 2000 (bet.
1999/2000:FiU1) - Moderaternas nu åter
aktuella förslag om att royalty skall
beskattas som kapitalinkomst och ett annat
förslag från Kristdemokraterna om
skattefrihet under två år. Utskottet får
med hänvisning till tidigare behandling av
denna fråga avstyrka motion Sk692 yrkande
6.
Kommunal företagsbeskattning
Motionen
I motion Sk630 yrkar Åke Sandström (c) att det skall
utredas om inte beskattning av näringsverksamhet
inom skogsbruket skall ske i den kommun där
fastigheten är belägen. Syftet är att stärka
skatteunderlaget i berörda bygder och att ge
underlag för mera jämlika levnadsvillkor.
Utskottets ställningstagande
Den kommunala beskattningen av juridiska
personer upphörde fr.o.m. inkomståret 1985.
Enligt utskottets mening är det inte
aktuellt att på nytt införa en sådan
beskattningsrätt eller att införa regler
som innebär att fysiska personers
näringsverksamhet skall beskattas i annan
kommun än hemorts-kommunen. Detta skulle
komplicera taxeringsarbetet, inte minst för
de skattskyldiga. Utskottet avstyrker
motionen.
Skattelättnader för viss kooperativ
verksamhet
Motionen
I motion N212 yrkande 3 föreslår Kenneth Johansson
(c) att Dalarna får bli ett försökslän för att ge
skattelättnader, under t.ex. två år, för nystartade
kooperativ i länet.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har vid tidigare behandling av ett
annat förslag om regional differentiering i
inkomstskattesystemet - snabbare avskrivning i
stödom-råden av byggnader, markanläggningar,
maskinell utrustning och inventarier - avvisat
särregler för vissa regioner (se t.ex. bet.
1993/94:SkU25).
Ett yrkande motsvarande det i motion N212 har
tidigare avslagits av riksdagen i samband med att
finansieringsformer och konkurrensneutralitet för
kooperativa företag behandlades (bet. 1998/99:NU6).
Näringsutskottet hänvisade därvid till bl.a.
vidtagna åtgärder för ökade informationsinsatser och
för att underlätta riskkapitalförsörjningen för
kooperativa företag. Skatteutskottet kan inte heller
från sina utgångspunkter se förslaget i motionen som
en lämplig lösning för att ytterligare underlätta
riskkapitalförsörjningen i kooperativa företag.
Utskottet avstyrker följaktligen motion N212 yrkande
3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skattenivå i företaget,
resultatutjämning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk675,
1999/2000:Sk724, 1999/2000:Sk739, 1999/2000:T210
yrkandena 29 och 32 och 1999/2000:T616 yrkande
9,
res. 1 (m, kd)
2. beträffande ägarbeskattning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkandena 13
och 14, 1999/2000:Sk325 yrkande 4,
1999/2000:Sk326 yrkande 8, 1999/2000:Sk678
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk679,
1999/2000:Sk681, 1999/2000:Sk692 yrkande 11,
1999/2000:Sk696 yrkandena 1 och 4,
1999/2000:Sk737 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Sk769 yrkande 5 i denna del,
1999/2000:T717 yrkandena 11 och 12,
1999/2000:N239 yrkande 2, 1999/2000:N273
yrkandena 35 och 36 och 1999/2000:N384 yrkande
17 i denna del,
res. 2 (m, kd, c, fp)
3. beträffande skatteuppskov för
nystartade företag
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk327 yrkande 9,
1999/2000:Sk662 och 1999/2000:N386 yrkande 8,
res. 3 (m, fp)
4. beträffande enklare beskattningsmodell
för småföretag
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk670 yrkande 2,
res. 4 (kd)
5. beträffande beskattningsmetod för
aktier
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk654,
1999/2000:Sk680, 1999/2000:Sk723,
1999/2000:Sk727, 1999/2000:Sk755, 1999/2000:
Sk769 yrkande 5 i denna del och 1999/2000:L713
yrkande 9,
res. 5 (m, kd, fp)
6. beträffande anskaffningsvärdet på
aktier
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk609,
7. beträffande arvs- och gåvoskatt vid
generationsskiften i företag
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 7,
1999/2000:Sk627 yrkande 1, 1999/2000:Sk685,
1999/2000:Sk731, 1999/2000:N384 yrkande 17 i
denna del och 1999/2000:N387 yrkande 11,
res. 6 (m, kd, c, fp)
8. beträffande yrkesfiskare
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk645 yrkandena 1
och 3, 1999/2000:MJ257 yrkandena 16 och 17,
1999/2000:MJ406 yrkande 3 och 1999/2000:Sk705,
res. 7 (m, kd, c, fp)
9. beträffande rörelsesmitta
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk671,
10. beträffande arbetslokal i bostaden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk327 yrkande 14,
1999/2000:Sk684 och 1999/2000:N386 yrkande 12,
res. 8 (m, kd, fp)
11. beträffande egenföretagares avdrag för
vissa resekostnader
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk691,
res. 9 (m, kd)
12. beträffande sponsring
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande 2,
res. 10 (m, kd)
13. beträffande lex Asea
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk326 yrkande 15,
res. 11 (m)
14. beträffande representationsavdraget
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk325 yrkande 17,
res. 12 (kd)
15. beträffande royalty
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk692 yrkande 6,
res. 13 (m)
16. beträffande kommunal
företagsbeskattning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk630,
17. beträffande skattelättnader för viss
kooperativ verksamhet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N212 yrkande 3.
Stockholm den 22 februari 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus
Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes
Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).
Reservationer
1. Skattenivå i företaget,
resultatutjämning (mom. 1) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Ett grundläggande krav på skattesystemet är att
näringsverksamhet som drivs här i landet får samma
villkor som gäller för näringsverksamhet i de länder
som våra företag konkurrerar med. Utredningen om
sjöfartens struktur- och kapitalsituation anger i
betänkandet Svensk sjöfartsnäring, hot och
möjligheter (SOU 1998:129), med hänvisning till
uppgifter från kommissionen, bl.a att flera EU-
länder medger fonderingsmöjligheter för rederierna
och reducerad bolagsskatt eller tonnageskatt.
Utredningen har inte haft i uppdrag att lämna
förslag på skatteområdet, men har uttalat att
fartygsfonder bör utredas vidare. Enligt vår
uppfattning måste rederiernas företagsbeskattning
ses över mot bakgrund av den utveckling som äger rum
i vår omvärld. Detta bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande skattenivå i företaget,
resultatutjämning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:T210
yrkandena 29 och 32 och 1999/2000:T616 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om utredning av rederinäringens
skattevillkor och avslår motionerna
1999/2000:Sk675, 1999/2000:Sk724 och
1999/2000:Sk739.
2. Ägarbeskattning, m.m. (mom. 2) m, kd,
c, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster
som införts i Sverige är begränsad till onoterade
företag. Enligt vår mening finns det skäl att gå
vidare och införa regler som avskaffar
dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna
skall utformas i enlighet med de regler som gällde
under år 1994 och som infördes på initiativ av den
dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på
regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning
av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts. I
det sammanhanget måste också tas upp sådana frågor
om småföretagens riskkapitalförsörjning och
beskattning av fåmansföretag m.m. som har
aktualiserats i flera motioner. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av samtliga de motioner som behandlas
under detta moment.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande ägarbeskattning, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkandena 13 och 14, 1999/2000:Sk325 yrkande 4,
1999/2000:Sk326 yrkande 8, 1999/2000:Sk678
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk679,
1999/2000:Sk681, 1999/2000:Sk692 yrkande 11,
1999/2000:Sk696 yrkandena 1 och 4,
1999/2000:Sk737 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Sk769 yrkande 5 i denna del,
1999/2000:T717 yrkandena 11 och 12,
1999/2000:N239 yrkande 2, 1999/2000:N273
yrkandena 35 och 36 och 1999/2000:N384 yrkande
17 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen.
3. Skatteuppskov för nystartade företag
(mom. 3) - m, fp
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Nya snabbväxande företag avstår ofta från
utdelningar och styrelsearvoden för att kunna satsa
allt på snabb tillväxt. Dessvärre bromsas denna
ibland av stora skattebetalningar. För att motverka
detta bör det prövas att för nystartade företag
införa någon form av uppskov med skattebetalningar.
Bolag skulle t.ex. kunna få ett uppskov med
skattebetalningar så länge utdelningar inte sker. En
uppskovsmöjlighet skulle underlätta situationen för
sådana mindre företag som Sverige behöver få många
av under kommande år. Vi tillstyrker följaktligen
förslagen i motionerna om att uppskovs-möjligheterna
skall utredas.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande skatteuppskov för nystartade
företag
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk327
yrkande 9, 1999/2000:Sk662 och 1999/2000:N386
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts om utredning av
möjligheterna till skatteuppskov för nystartade
företag.
4. Enklare beskattningsmodell för
småföretag (mom. 4) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Det är allmänt känt att restaurangbranschen dras med
stora problem i form av svartjobb, skattesmitning
och andra oönskade företeelser. En förenklad
beskattning på matservering skulle enligt vår
uppfattning med stor säkerhet gynna såväl
statskassan som hederliga krögare genom ökad volym
och sysselsättning i denna bransch samt minskad
arbetslöshetsersättning och minskade
arbetsmarknadsåtgärder. Motionärernas förslag om att
införa en beskattningsmodell på restauranger som
inte skulle behöva vara baserad på antal kronor som
kommer in i kassan bör prövas närmare. Vi
tillstyrker motion Sk670 yrkande 2.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande enklare beskattningsmodell för
småföretag
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk670 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om utredning av
schablonbeskattning av restauranger.
5. Beskattningsmetod för aktier (mom. 5) -
m, kd, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Det finns flera inslag i skattesystemet som har en
ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och
aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av
bolagsinkomster. Emellertid medför också valet av
beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs.
beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som
hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och
fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet
negativt. Enligt vår mening bör riksdagen ta fasta
på de tankar kring dessa problem som har
presenterats i flera motioner och ta initiativ till
att det görs en analys av hur kapitalvinster bör
beskattas för att uppnå det för spararna och
näringslivet mest gynnsamma resultatet. Inte minst
är det viktigt att nu understödja det starkt ökade
intresset från småspararnas sida att spara i
aktiefonder, och skattereglernas utformning är här
en viktig del. Vi föreslår att riksdagen med
anledning av samtliga här aktuella motioner beslutar
om ett tillkännagivande till regeringen om en
utredning av en ny beskattningsmetod för aktier och
aktiefonder som tillåter återinvesteringar utan att
detta skall utlösa beskattning.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande beskattningsmetod för aktier
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk654,
1999/2000:Sk680, 1999/2000:Sk723,
1999/2000:Sk727, 1999/2000:
Sk755, 1999/2000:Sk769 yrkande 5 i denna del och
1999/2000:L713 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en
utredning av en ny beskattningsmetod för aktier
och aktiefonder.
6. Arvs- och gåvoskatt vid
generationsskiften i företag (mom. 7) - m,
kd, c, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Arvs- och gåvoskatten kan skapa stora problem vid
generationsskiften i familjeföretag. I motionerna
anförs bl.a. att arvsskatten bidrar till att
konservera den svenska näringslivsstrukturen med
alltför få medelstora företag. Mindre familjeföretag
drabbas av högre kapitalkostnader än större icke
familjeägda företag vid överlåtelser i samband med
att aktieägaren avlider. Skatten tvingar därmed
företagare att ta andra hänsyn än företags-
ekonomiska, vilket varken gagnar företaget eller
dess anställda. Många bedömer att beskattningen vid
generationsskifte åderlåter jord- eller skogsbruk
som redan kan ha små eller inga ekonomiska
marginaler. I stället för att kapital dras in till
staten behövs detta mycket väl på gårdarna för att
trygga ett långsiktigt familjejordbruk.
NUTEK räknade 1998 med att 38 % av Sveriges
småföretagare var över 50 år och alltså snart står
inför sin pension. Det är bråttom med lagändringar
också av det skälet att beskattningen vid
generationsskiften i jordbruksföretag skärptes vid
årsskiftet till följd av att de övergångs-
bestämmelser som tillät indexuppräkning av
ingångsvärdet på fastigheten då löpte ut.
Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande till
regeringen skall betona vikten av att den utredning
som nu pågår arbetar snabbt och att regeringen så
snart utredningsarbetet är avslutat återkommer till
riksdagen med förslag till lagändringar som
verkligen kan bidra till att underlätta
generationsväxlingar i företagen.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande arvs- och gåvoskatt vid
generationsskiften i företag
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk325
yrkande 7, 1999/2000:Sk627 yrkande 1,
1999/2000:Sk685, 1999/2000:Sk731, 1999/2000:N384
yrkande 17 i denna del och 1999/2000:N387
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts om lagändringar som
underlättar generationsväxlingar i företagen.
7. Yrkesfiskare (mom. 8) - m, kd, c, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Vid behandlingen av motionsyrkanden med samma
innehåll hösten 1996 uttalade riksdagen att
regeringen skulle lägga fram ett förslag som löser
problemet med att våra svenska yrkesfiskare inte kan
konkurrera på samma villkor som yrkesfiskare i våra
grannländer. Vi anser att regeringens beredning av
denna fråga har dragit ut på tiden på ett
anmärkningsvärt sätt. Efter riksdagens
tillkännagivande dröjde det länge innan ett
utredningsarbete kom i gång. Nu är läget det att
utredningsarbetet slutfördes i januari 1999 men
regeringen har fortfarande inte lagt fram förslaget
till riksdagen.
Riksdagen bör genom ett nytt tillkännagivande
skarpt markera att regeringen utan ytterligare
dröjsmål måste färdigställa ett förslag om
yrkesfiskaravdrag och lämna detta till riksdagen.
Eftersom ett sådant avdrag torde vara att jämställa
med offentligt stöd i Romfördragets mening
förutsätter vi också att regeringen snabbt
informerar kommissionen om lagstiftningen.
Vi föreslår att riksdagen med anledning av samtliga
här behandlade motio-ner ger regeringen till känna
vad som anförts i reservationen.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande yrkesfiskare
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk645
yrkandena 1 och 3, 1999/2000:MJ257 yrkandena 16
och 17, 1999/2000:MJ406 yrkande 3 och
1999/2000:Sk705 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen om
lagstiftning om yrkesfiskaravdrag.
8. Arbetslokal i bostaden (mom. 10) - m,
kd, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Möjligheterna att utnyttja bostaden i samband med
förvärvsarbete har på senare tid ökat dramatiskt
till följd av teknikens utveckling. Nya företag
startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande
schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i
egen bostad kan emellertid ge ett oförmånligare
resultat i förhållande till om arbetslokal förhyrts
i en annan fastighet. På samma sätt kan nuvarande
hårda praxis innebära att den som arbetar på distans
från sitt hem inte får avdrag för faktiska kostnader
för hemarbetet. Vi anser att avdragsmöjligheterna
behöver förbättras och anpassas till det nya
företagandets behov. Reglerna behöver därför ses
över i syfte att åstadkomma detta.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande arbetslokal i bostaden
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk327
yrkande 14, 1999/2000:Sk684 och 1999/2000:N386
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts om en översyn i syfte
att utvidga avdragsmöjligheterna.
9. Egenföretagares avdrag för vissa
resekostnader (mom. 11) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Det skulle vara en förenkling för småföretag om de
schablonregler för avdrag för ökade levnadskostnader
som används vid inkomst av tjänst får tillämpas
också på en enskild näringsidkares motsvarande
kostnader. Vi förutsätter att det pågående
beredningsarbetet påskyndas och att en lagändring
skall kunna genomföras snabbt. Vi tillstyrker motion
Sk691.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande egenföretagares avdrag för
vissa resekostnader
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk691 som sin
mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om att införa ett
schablonmässigt avdrag också för enskilda
näringsidkare.
10. Sponsring (mom. 12) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för
sponsormedel är inte entydig. Detta leder till en
osäkerhet som kan påverka möjligheten för olika
organisationer att få tillgång till sponsormedel.
Regeringen bör se över frå-gan och återkomma till
riksdagen med förslag som undanröjer osäkerheten om
gällande skatteregler. Vi tillstyrker därför motion
Kr313 yrkande 2.
dels vid moment 12 hemställt:
12. beträffande sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 2
hos regeringen begär att den återkommer med ett
förslag om tydligare avdragsregler vid
sponsring.
11. Lex Asea (mom. 13) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
I samband med ändringar av skattereglerna vid
omstrukturering i näringslivet hösten 1998 gjordes
flera välmotiverade ändringar i lex Asea-reglerna.
Det finns emellertid fortfarande kvar villkor som
försvårar omstrukturering. Noteringsvillkoret är
svårtillämpat eftersom lagtexten inte innehåller en
bra definition på vad som avses med
marknadsnotering. I dag finns det ett antal olika
listor med noteringar, varav en del är regionala
till sin karaktär. Det kan även ifrågasättas om
kravet på marknadsnotering över huvud taget är
berättigat. Det finns i Sverige exempel på mycket
framgångsrika internationella företag som varken är
börsnoterade eller marknadsnoterade. Många av de
snabbväxande företagen inom IT-branschen kan tänkas
välja att expandera utan marknadsnotering. Lex Asea
bör därför göras tillämplig även för små, växande
företag med internationella dotterbolag. Enklast
görs detta genom att noteringsvillkoret slopas. Vi
tillstyrker motion Sk326 yrkande 15.
dels vid moment 13 hemställt:
13. beträffande lex Asea
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk326 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna att
kravet på marknadsnotering bör tas bort ur lex
Asea-reglerna.
12. Representationsavdraget (mom. 14) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
När staten genom avdragsreglerna för representation
subventionerar alkohol-konsumtion motverkas de mål
som samhället har ställt upp för att minska
alkoholkonsumtionen. Att subventionen dessutom utgår
vid alkoholförtäring i samband med arbetet ger också
fel signaler, eftersom frånvaron av alkohol i
arbetet bör vara ett särskilt viktigt delmål i
arbetet för att begränsa alkohol-konsumtionen.
Reglerna om att kostnader för alkohol inte skall
ingå i avdraget för repre-sentation har lång
tradition i Sverige och bör värnas. Avdragsrätten
har funnits bara sedan hösten 1995 och infördes för
att göra reglerna enklare. Vi är i och för sig
tveksamma till om ändringen verkligen har inneburit
någon nämnvärd förenkling. Emellertid kan vi inte
acceptera att viktiga alkohol-politiska
målsättningar åsidosätts vid skattereglernas
utformning. Reglerna bör därför ändras på nytt så
att de inte tillåter att alkohol ingår i avdrags-
ramen för representation. Därmed tillstyrker vi
motion Sk325 yrkande 17.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande representationsavdraget
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk325 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna att
vin och sprit inte skall ingå i avdragsramen vid
representation.
13. Royalty (mom. 15) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en
positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna
bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall
kunna ta upp royalty som utgår från patent under
inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat
skatteuttag på sådana inkomster. Vi tillstyrker
därför motion Sk692 yrkande 6.
dels vid moment 15 hemställt:
15. beträffande royalty
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk692 yrkande 6
hos regeringen begär förslag om att
royaltyinkomster från patent skall beskattas som
inkomst av kapital.
Särskilt yttrande
Representationsavdraget (mom. 14) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) anför:
Den tidigare av statsfinansiella skäl genomförda
reduceringen av avdragsramen för representation från
180 till 90 kr per person och måltid riskerar att
motverka sitt syfte. Restaurangnäringen är en
väsentlig del av den privata tjänstesektorn, med en
lönsamhetsnivå som gör branschen mycket känslig för
denna typ av förändringar. Denna sektor är
personalintensiv och genererar många
arbetstillfällen. Sannolikt genomför numera många
företag i stället representation i egna lokaler med
egen personal. Eftersom neddrag-ningen av
representationsavdraget kan komma att i väsentlig
grad minska förutsättningarna för branschen att
bibehålla respektive skapa nya arbetstillfällen bör
avdragsramen i stället återställas till den tidigare
nivån.