I betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna motionstiden 1999 som rör
inkomstbeskattningen.
Med anledning av en v-motion föreslår utskottet att
riksdagen ger regeringen till känna att en
utvidgning av avdragsrätten för ökade levnadskostna-
der vid dubbel bosättning skulle kunna ge positiva
effekter i form av ökad rörlighet på arbetsmarknaden
och bättre möjligheter att bo och arbeta i glesbygd
och att det finns skäl att genomföra en utredning
som belyser dessa effekter. I övrigt avstyrker
utskottet motionerna.
Vid betänkandet fogas 32 reservationer och två
särskilda yttranden.
Motionerna
1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
28. att riksdagen hos regeringen begär en översyn
av nu aktuella bestämmelser kring ideellt
skadestånd,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att skadestånd på grund av sexuella
trakasserier skall likställas med
kränkningsersättning och därmed anses som ett
skattefritt ideellt skadestånd.
1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om mål och riktlinjer
för skattepolitiken inom EU,
10. att riksdagen beslutar slopa den särskilda
löneskatt på bidrag som en arbetsgivare lämnar till
en vinstandelsstiftelse i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beskattning av
optioner.
1999/2000:Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
12. att riksdagen beslutar att höja avdragsrätten
för sparande i privata pensionsförsäkringar till 1,5
basbelopp i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att
motverka svartarbete och skatteundandraganden,
21. att riksdagen beslutar avskaffa
generalklausulen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Sk601 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att bryta
bidragsberoendet.
1999/2000:Sk602 av Cristina Husmark Pehrsson och
Maud Ekendahl (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av hemtjänst
som service till äldre,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att låta Skåne bli
ett försökslän vad gäller skattesubventionerad
hemtjänst åt äldre.
1999/2000:Sk603 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar införa en
skattereduktion för hemnära tjänster i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk604 av Per-Samuel Nisser och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning till ledare inom
ungdomsidrotten.
1999/2000:Sk605 av Henrik Westman (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa kravet
på körjournal och medge schablonbeskattning av såväl
bil som drivmedel vid körning i tjänsten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att vid
bilersättning medge schablonberäkning av antal körda
mil i tjänsten.
1999/2000:Sk606 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att
rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden
utvidgas.
1999/2000:Sk607 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av skattereglerna kring distansarbete så att
informationsteknikens möjligheter bättre kan
utnyttjas.
1999/2000:Sk608 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtida finansiering av
seniorboende genom att möjliggöra en form av
långsiktigt försäkringssparande kopplat till
avdragsrätt för inbetalda premier.
1999/2000:Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta
skatter på arbete och företagande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta
energi- och fastighetsskatter.
1999/2000:Sk626 av Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen med den innebörden att
riksdagsledamöters kostnadsersättning flyttas från
punkt 2 till punkt 4 i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1999/2000:Sk634 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ökat bilavdrag för arbetsresor i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1999/2000:Sk637 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning om en kompensation till glesbygdsboende
för höga drivmedelskostnader.
1999/2000:Sk638 av Stefan Hagfeldt (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att bryta
bidragsberoendet.
1999/2000:Sk639 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Karlsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna nödvändigheten av att skattekilarna inom den
privata tjänstesektorn elimineras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
att förmånsbeskattningen av familjetjänster
reduceras.
1999/2000:Sk651 av Tomas Eneroth m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
förändrad lagstiftning för ideella föreningar.
1999/2000:Sk661 av Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattesänkningars
moraliska dimension.
1999/2000:Sk663 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om införande av skatteavdrag för gåvor till
ideella organisationer med humanitär inriktning i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk666 av Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om löne- och
avkastningsskatterna och det principiella resonemang
som behandlas under saldopåverkande avvikelser i
proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 11 s. 16.
1999/2000:Sk667 av Margit Gennser och Catharina
Hagen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
makes/makas avdragsrätt för andre makens premie för
pensionsförsäkring eller motsvarande samt att den
sammanlagda avdragsrätten skall höjas till minst ett
basbelopp.
1999/2000:Sk674 av Marianne Andersson m.fl.
(c,m,kd,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bilar som är
arbetsredskap i näringsverksamhet undantas från
förmånsbeskattning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det, vid
beräkningar av förmånsvärde för fordon som inte är
arbetsredskap, bör tas större hänsyn till det
faktiska värdet av förmånen.
1999/2000:Sk686 av Erling Wälivaara och Jan Erik
Ågren (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att höja den skattefria gränsen för hobbyplockning
av vildvuxna bär, svampar och kottar till 10 000 kr.
1999/2000:Sk687 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av kom-
pensation för de höga resekostnaderna för de boende
i glesbygd.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nya regler för
beskattning av optioner,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om införande av
individuella utbildningskonton.
1999/2000:Sk697 av Inger Davidson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skatteförmåner
som i dag gäller idrottslig verksamhet skall omfatta
hela den ideella sektorn.
1999/2000:Sk698 av Rune Berglund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förmånsbeskattningen när
en anställd hyr fritidshus i Sverige av ett företags
personalstiftelse.
1999/2000:Sk702 av Rinaldo Karlsson och Ingemar
Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skapa jämställda
förhållanden på arbetsmarknaden och även ge
löntagare avdragsrätt för fackföreningsavgift.
1999/2000:Sk703 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vid omförhandling av gällande dubbel-
beskattningsavtal med USA bör prövas möjligheterna
att få förändringar i enlighet med vad i motionen
anförts.
1999/2000:Sk704 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser
mot skattekonkurrens inom ramen för EU-samarbetet.
1999/2000:Sk707 av Margareta Cederfelt (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att öka avdragsutrymmet
för privat pensionssparande till två basbelopp
fr.o.m. år 2001 i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:Sk708 av Margareta Cederfelt (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utredning med uppdrag att utarbeta ett förslag om
avdragsrätt för frivilligt socialt engagemang i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk710 av Kia Andreasson och Thomas Julin
(mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till skatteregler för bytesringar.
1999/2000:Sk712 av Per Rosengren och Marie Engström
(v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring som anförts i motionen om
förmånsvärde.
1999/2000:Sk714 av Willy Söderdahl m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att överväga en
ändring som innebär att alla ideella föreningar
omfattas av undantaget i skattelagstiftningen.
1999/2000:Sk717 av Ola Karlsson och Per-Samuel
Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att låta utreda ett system med avdragsrätt för
fortbildningskostnader.
1999/2000:Sk718 av Birgitta Carlsson och Marianne
Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjt grundavdrag på barns ränteinkomster.
1999/2000:Sk725 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av skattereglerna vid hobbybiodling.
1999/2000:Sk733 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fast gräns för antalet bisamhällen
under vilken inte skattskyldighet föreligger.
1999/2000:Sk734 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av
körjournaler.
1999/2000:Sk738 av Kenth Högström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändring av
avdragsregler för tryggande av tjänstepensioner i
syfte att öka neutraliteten mellan olika
tryggandeformer utan att försämra statsfinanserna.
1999/2000:Sk742 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
lagfartskostnader vid fastighetsköp bör likställas.
1999/2000:Sk743 av Margareta Andersson och Birgitta
Sellén (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en förändring av skattereglerna så att alla
ideella kultur- och ungdomsorganisationer jämställs
med idrottsrörelsen i skattehänseende.
1999/2000:Sk748 av Per Rosengren m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utredning av konsekvenserna av avdragsrätt vid
dubbel bosättning med anledning av permanent arbete.
1999/2000:Sk749 av Elver Jonsson och Karl-Göran
Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om avdragsrätt för vissa
gåvor till ideellt och humanitärt arbete.
1999/2000:Sk760 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att få göra Värmland till
försökslän för hushållstjänster.
1999/2000:Sk762 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp,c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av
skattereduktion för hushållsnära tjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beräkning av
reseavdrag och barnomsorgsresa,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i jämställdhetslagen och
skadeståndslagen att skadestånd för sexuella
trakasserier anses som kränkningsersättning och
därmed utför skattefritt ideellt skadestånd.
1999/2000:Sk768 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändrade
avdragsmöjligheter för personvalskampanjskostnader.
1999/2000:Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkta
marginalskatter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade
avdragsmöjligheter för pensionssparande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om möjlighet att
tidigare ta ut ett år av allmän pension och eget
pensionssparande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om minskning av
barnfamiljernas marginaleffekter.
1999/2000:Sk770 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skadestånd som
utbetalats på grund av kränkning av sexuell eller
annan art skall likställas skattemässigt med ideella
skadestånd.
1999/2000:U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att svensk position
i EU skall vara pådrivande i arbetet med
skatteväxling från arbete till miljöstyrande
skatter,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om svensk position
i EU-arbetet avseende skattesänkningar inom den
arbetsintensiva tjänstesektorn,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om sänkta skatter
på hushållsnära tjänster,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om generellt sänkt
skatt på arbete.
1999/2000:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett utökat barnstöd
i form av skattereduktion.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beskattningen
av idrottslig verksamhet.
1999/2000:T244 av Dan Ericsson och Yvonne Andersson
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Östergötland bör
bli försökslän för lägre tjänsteskatt.
1999/2000:T466 av Per-Richard Molén m.fl. (m,kd,fp)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om genomförande av
Småföretagsdelegationens förslag för att få till
stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.
1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
nya regler för beskattning av optioner enligt vad
som anförts i motionen.
1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en fortsatt
grön skatteväxling.
1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en riktig grön
skatteväxling.
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett nytt
differentierat avdrag beroende på avstånd och
tillgång till basservice.
1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m,kd,fp)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beskattning av
tjänstebilar.
1999/2000:N277 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkt gräns för
reseavdrag.
1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
krafttag mot svartjobben,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om införande av
individuella kompetenskonton.
1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari
yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en satsning på
tjänstesektorn.
1999/2000:A713 av Margit Gennser (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskilda
skatteregler för äldre arbetskraft som blivit
långtidsarbetslösa.
1999/2000:A805 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkta skatter och
minskade marginaleffekter.
1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att reseavdrag
skall få räknas på den tid det tar att köra barn
till och från dagis.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har under höstens budgetbehandling
genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster
under år 2000 och har i anslutning härtill bifallit
de förslag om förändringar på skatteområdet som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid
behandlades även de förslag på skatteområdet som
lagts fram av Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna i deras respektive budgetalternativ.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom
regeringens budgetförslag och har därför inte
redovisat några egna förslag, proposition
1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan
m.m., betänkande 1999/2000:FiU1 Utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna, m.m. och yttrande
1999/2000:SkU1y Skattefrågorna i
budgetpropositionen.
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna
motionsyrkanden angående inkomstbeskattningen som
återstår efter höstens budgetbehandling.
Inkomstbeskattningen
Motionerna
I flera motioner från Moderata samlingspartiet
framställs yrkanden om sänkta skatter och minskade
marginaleffekter.
I motion A805 yrkande 5 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att kombinationen av världens högsta skatter,
behovsprövade bidrag och inkomstrelaterade taxor
leder till marginaleffekter på upp till 80 % redan i
låga inkomstskikt och att marginaleffekterna
uppkommer oberoende av om det är en arbetslös som
börjar arbeta eller en deltidsarbetare som går upp
till heltid. Enligt motionärerna drabbar detta
särskilt kvinnor, och de begär ett tillkännagivande
om att skatterna måste sänkas och marginaleffekterna
minskas.
I motionerna Sk601 av Ola Karlsson (m) och Sk638 av
Stefan Hagfeldt (m) anförs att bidragsberoendet kan
och skall brytas genom lägre skatter och fler nya
jobb och att förutsättningarna för nya jobb kan
skapas genom bättre företagsklimat och lägre
skatter. Genom lägre beskattning av tjänstejobb blir
det enligt motionären också möjligt att själv betala
olika tjänster, och därmed kan efterfrågan på
skattebetalda tjänster minska.
I motion Sk661 av Jan Backman (m) anförs att den
höga skattenivån i Sverige leder till kringgåenden
och gör det nödvändigt att öppna allehanda
krypvägar. Detta luckrar i sin tur upp skattemoralen
och driver fram nya kompenserande skattehöjningar.
Den enda möjligheten att komma till rätta med
problemet är enligt motionären att sänka den totala
skattenivån.
I motion Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) anförs att turismen är viktig för
Sverige och livsviktig för många små kommuner i
Gävleborgs län och att den låga sysselsättningen i
länet kommer att bli bestående och utflyttningen
fortsätta om inte skatterna sänks på arbete och
företagande (yrkande 1). Motionärerna anför vidare
att även andra skatter missgynnar turistnäringen.
Ett bageri betalar ingen energiskatt, medan ett
hotell som bakar sina egna bullar får betala normal
elskatt. Fastighetsskatten på hotell- och
restauranger är 1 % mot 0,5 % för industrilokaler,
och campingplatser och stugbyar betalar 1,5 % i
fastighetsskatt (yrkande 4).
I motion Sk666 av Margit Gennser (m) anförs att den
särskilda löneskatten på vissa pensionskostnader och
avkastningsskatten på pensionsmedel utgör en
avvikelse från principen om att medel som avsatts
för pensionsändamål skall beskattas först när de
betalas ut. Dessa skatter passar inte in i ett
logiskt och konsekvent uppbyggt skattesystem och bör
därför enligt motionären fasas ut.
I motion A713 yrkande 2 av Margit Gennser (m)
anförs att den äldre arbetskraften kunde tas till
vara bättre om man ökade dess konkurrenskraft genom
att skattebefria deras inkomster upp till en
årsinkomst på förslagsvis 40 000 kr.
Kristdemokraterna framställer yrkanden om sänkt
skatt på arbete via skatteväxling.
I motion Sk325 yrkande 3 av Alf Svensson m.fl. (kd)
anförs att det är viktigt för näringslivets
konkurrenskraft och sysselsättningen att frågan om
sänkt skatt på arbete och höjd skatt på energi,
miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser drivs
på Europanivå.
I motion U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) anförs att
Sverige inom EU bör vara pådrivande i arbetet med
att genomföra en växling från skatt på arbete till
miljöstyrande skatter och avgifter samt ställa höga
krav då minimidirektiv på miljöområdet antas
(yrkande 4). Vidare bör skatten på arbete sänkas
generellt för att möjliggöra en utvecklad
tjänstesektor (yrkande 14).
I Centerpartiets motion MJ718 yrkande 17 av Lennart
Daléus m.fl. (c) anförs att den självklara strategin
i en tid med hög arbetslöshet och uppenbara
miljöproblem är att sänka skatten på arbete och öka
skatten på miljöförstöring och användning av ändliga
naturresurser. På så vis kan enligt motionärerna
fler människor få jobb samtidigt som en effektivare
resursanvändning och kretsloppsanpassad produktion
stimuleras. En riktig grön skatteväxling bör enligt
motionärerna innebära en växling mellan höjda
miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter.
Även i motioner från Folkpartiet liberalerna tas
frågor om sänkta skatter och minskade
marginaleffekter upp.
I motion Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs
att det finns ett stort antal hushåll med mycket små
marginaler som drabbas av kraftiga marginaleffekter
när de försöker förändra sin situation.
Marginaleffekterna uppkommer genom beskattningen och
inkomstberoende bidrag. Sänkta inkomstskatter och
sänkta marginalskatter skulle ge fler möjlighet att
bestämma över sin egen ekonomi (yrkande 1). En
sänkning av skatten på vanliga inkomster, höjt
generellt barnstöd och minskade inkomstprövade
bostadsbidrag skulle ge barnfamiljer med låga eller
medelhöga inkomster mer kvar av en inkomstökning
(yrkande 6).
I motion Sf305 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anförs att alla höjningar i det generella
barnstödet från dagens nivå bör ske i form av
skattesänkningar. I de fall då familjen inte betalar
någon skatt får det ersättas med kontantbidrag via
skattekontot.
I motion MJ255 yrkande 13 av Harald Nordlund och
Lennart Kollmats (fp) anförs att det är positivt med
en fortsatt skatteväxling. 75 % av skatteinkomsterna
kommer i dag från arbetsinkomster och 6 % från
miljö- och energiområdet. Det är enligt motionärerna
en fördelning som successivt måste förändras. Härvid
är det viktigt att beakta att industrins
internationella konkurrenskraft bibehålls och att
miljöskatterna inte driver företag att lägga
verksamheten i andra länder.
I motion Sk704 av Martin Nilsson (s) anförs att
Sverige inom EU bör verka mot skattekonkurrens på
framför allt de områden där skattebaserna är som
mest rörliga. Att på uppdrag av folket kunna
bestämma skatte- och välfärdsnivåer och inte vara
utlämnad till valutaspekulanter och kapitalägare är
att återvinna demokratiskt inflytande. Riksdagen bör
hos regeringen begära en plan med inriktning på att
bevara skatterna på en sådan nivå att höga väl-
färdsåtaganden och tydliga miljömål garanteras.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är skatternas främsta syfte
att finansiera välfärden, och det är ytterst
samhällets välfärdsambitioner som bestämmer nivåerna
på skatteuttaget. Ett samhälle med bra vård, skola
och omsorg för alla, trygga försäkringar mot
inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet, en bra
utbildning för alla kräver att tillräckliga skatter
tas ut för finansieringen. Det är viktigt att
Sverige deltar i det internationella samarbete som
syftar till att motverka skattekonkurrens mellan
länderna.
Utskottet kan konstatera att regeringen konsekvent
har prioriterat vård, skola och omsorg.
Ersättningsnivån i arbetslöshets-, sjuk- och
föräldraförsäkringen har höjts till 80 %,
pensionerna har höjts, speciella åtgärder har
vidtagits för de sämst ställda pensionärerna,
barnbidragen har höjts och fortsätter att höjas
enligt framlagda förslag.
Under krisbekämpningen har även låg- och
medelinkomsttagarna fått bidra till saneringen och
det finns därför skäl att när utrymmet medger söka
återställa beskattningen till avsedd nivå. Riksdagen
har därför under höstens budgetbehandling beslutat
om det första steget i en reform som syftar till att
kompensera löntagarna för den allmänna
pensionsavgiften. Beslutet innebär att löntagarna
redan under innevarande år kompenseras för 25 % av
den allmänna pensionsavgiften. Den särskilda
skattereduktionen om 1 320 kr som är riktad
speciellt till låginkomsttagare bibehålls också. I
vilken takt denna reform kan drivas vidare måste
bedömas löpande utifrån utrymme som de offentliga
finanserna och det konjunkturpolitiska läget ger och
kräver dessutom att en avvägning hela tiden sker mot
de behov som finns att säkerställa en
tillfredsställande kvalitet i de offentliga
åtagandena, särskilt för vården, skolan och
omsorgen.
Den skattesänkning som riksdagen fattat beslut om
innebär att marginalskatterna sänks för låg- och
medelinkomsttagarna. Som motionärerna framhåller
bidrar emellertid också olika stödformer till den
sammantagna marginaleffekt som kan drabba dessa
grupper. Regeringen har - enligt vad utskottet
erfarit - för avsikt att tillsätta en särskild
utredare som skall analysera barnbidrag,
underhållsstöd och bostadsbidrag till barnfamiljer
och förutsättningslöst pröva möjligheterna och
förutsättningarna för att inom ramen för den
generella välfärdspolitiken förändra och modernisera
stödsystemen. Systemen skall på ett effektivt sätt
bidra till att skapa goda ekonomiska förutsättningar
för barnfamiljerna och förstärka föräldrarnas
förankring på arbetsmarknaden. En av de centrala
uppgifterna för översynen kommer att vara att
analysera träffsäkerhet och marginaleffekter och den
effekt systemen har på arbetskraftsutbudet och
särskild vikt skall läggas vid att analysera ensam-
föräldrarnas ekonomiska situation.
När det gäller kraven på skatteväxling har
utskottet under höstens budgetbehandling tillstyrkt
regeringens förslag om en höjning av energi- och
miljöskatterna i syfte att finansiera en satsning på
individuell kompetenshöjning i arbetslivet.
Härigenom skapas en möjlighet att förbättra
förutsättningarna för tillväxt i Sverige och få en
ökad internationell konkurrenskraft. Utskottet
återkommer till stimulansen för den individuella
kompetensutvecklingen under en följande rubrik.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna
bakgrunden inte något skäl för utskottet att
tillstyrka en ändring av den nuvarande
skattepolitiska inriktningen.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Tjänstesektorn
Bakgrund
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn
har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande
Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i
Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter,
tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17).
Motionerna
I motion Sk602 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud
Ekendahl (m) anförs att hemtjänsten är en av de
snabbast växande branscherna i Danmark. Svarta
arbetstillfällen blir vita, och kostnaderna för
arbetslöshetsförsäkringen sjunker. Den typ av
hemtjänst som efterfrågas i första hand är service
som fönsterputs, städning etc. Det skulle underlätta
för de äldre i Sverige att klara det egna boendet
och höja deras livskvalitet om de fick samma
möjlighet (yrkande 1). Motionärerna föreslår att
Skåne får bli ett försökslän vad gäller
skattesubventionerad hemtjänst åt äldre (yrkande 2).
I motion Sk603 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
hemställs att riksdagen beslutar om en
skattereduktion för hemnära tjänster så att kvinnor
och män kan få hjälp med arbete i hemmen till en
betydligt lägre kostnad än i dag.
I motion Sk639 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Karlsson (m) anförs att det är nödvändigt att
eliminera skattekilarna om den privata
tjänstesektorn skall kunna växa (yrkande 1). Företag
som har som affärsidé att erbjuda arbetsgivarna en
möjlighet att ge de anställda en förmån av fri
barnpassning och andra hushållstjänster hindras i
dag av reglerna om förmånsbeskattning och det bästa
vore om ett schablonbelopp på t.ex. 100 kr/timme
fastställdes (yrkande 2).
I motion N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att
den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorn
är ett allvarligt problem med ett skattebortfall på
uppemot 40 miljarder kronor. Seriösa företagare
tvingas fuska för att överleva och det finns enligt
motionärerna en risk att dagens situation leder till
en kraftigt urholkad skattemoral (yrkande 21).
Motionärerna föreslår en skattereduktion på 50 % för
hushållstjänster och att förmånsvärdet för
hemservice åt anställda sänks till 120 kr/timme för
att underlätta för denna typ av verksamhet (yrkande
22).
I motion T244 yrkande 1 av Dan Ericsson och Yvonne
Andersson (kd) anförs att en väg att göra
Östergötland till ett mer företagsvänligt län är att
starta en försöksverksamhet med lägre tjänsteskatt.
Med ett geografiskt avdelat område bör det vara
lättare att se om det blir tydliga tillväxteffekter.
I motion U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) anförs att
Europasamarbetet måste inriktas på sänkta skatter på
arbete i syfte att främja sysselsättningen, särskilt
för att främja den privata tjänstesektorns stora
utvecklingsmöjligheter (yrkande 12) och att skatten
på hushållsnära tjänster måste sänkas. Det kan
enligt motionärerna ske genom sänkt moms eller
sänkta arbetsgivaravgifter i vissa branscher,
exempelvis restaurang och catering, bilverkstäder,
frisör, reparation av hushållsartiklar etc. Även om
dessa åtgärder är dyra på kort sikt ger de vinst på
längre sikt om den totala sysselsättningen i
ekonomin ökar (yrkande 13).
I motion Sk760 av Viviann Gerdin (c) anförs att ett
försök med sänkta skatter på hushållstjänster måste
genomföras inom ett begränsat område så att en
utvärdering kan ske. Motionären föreslår att ett
sådant försök genomförs i Värmland.
I motion Sk762 yrkande 1 av Karin Pilsäter och Lena
Ek (fp, c) anförs att det ur jämställdhetssynpunkt
är angeläget att införa en skattereduktion på 50 %
för hushållsnära tjänster. Om fler kvinnor och
jämställda män skall kunna konkurrera om ledande
positioner i samhället måste det enligt motionärerna
bli möjligt att hederligt och öppet kunna köpa vissa
tjänster.
I motion A230 yrkande 17 av Elver Jonsson m.fl.
(fp) anförs att tjänstesektorn är stor och växer
snabbt och att det i storstädernas utsatta förorter
och bland invandrare finns nya kulturimpulser,
kunnande och annan tradition som kan bli en motor i
en dynamisk tjänstesektor. En politik för sänkt
skatt på arbete och minskade skattekilar är därför
enligt motionären en näringspolitik för förorten.
Utskottets ställningstagande
Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet
liberalerna föreslog under höstens budgetbehandling
att en permanent skattereduktion för rotarbeten och
hushållstjänster skulle införas. Skattereduktionen
skulle uppgå till 50 % av kostnaden inklusive moms
för arbete som utförs i hemmet eller på den egna
tomten och vara begränsad till 25 000 kr per hushåll
och år. Även Centerpartiet föreslog en
skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden för
hushållsnära tjänster som utförs i hemmet.
Skattereduktion skulle medges med högst 20 000 kr
per hushåll och år och avse tjänster som utförs i
hemmet som tvätt, städning, omsorg och
trädgårdsskötsel.
Utskottet avstyrkte dessa förslag och anförde att
en särskild stimulans för tjänstesektorn skulle
innebära ett avsteg från de principer om en
likformig och neutral beskattning som ligger till
grund för skattereformen och som enligt utskottets
mening bör gälla. Utskottet anförde vidare att det
framstår som kostsamt att genom stimulanser försöka
skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med
hushållens egen tjänsteproduktion och att det finns
en risk att effekterna på sysselsättningen blir
mycket små eller inga alls samtidigt som kostnaderna
blir stora. Även med denna inställning i sak
konstaterade utskottet att det inte fanns något som
hindrade att förslag med denna inriktning diskuteras
i skattesamtalen.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga
och avstyrker därför de nu aktuella yrkandena.
Kompetenskonton
Motionerna
I motion Sk692 yrkande 36 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anför motionärerna att en kontinuerlig kunskaps- och
kompetensutveckling under en individs samlade tid i
aktivt arbetsliv kräver nya, individuella
finansieringsmöjligheter, och de förordar
individuella kompetens- eller utbildningskonton till
vilka den enskilde och arbetsgivaren kan avsätta
resurser för återkommande kunskapsförsörjning och
från vilka uttag får ske när helst det passar
arbetstagaren och arbetsgivaren.
I motion Sk717 av Ola Karlsson och Per-Samuel
Nisser (m) anförs att ett system med individuella
kompetenskonton kan vara ett sätt att underlätta
vidareutbildning men att mycket talar för att
utbildningskostnader bör ses som en kostnad för
framtida löneinkomster. Motionären föreslår att
möjligheten att införa en avdragsrätt för egna
utbildningskostnader utreds med inriktning på att
den skall gälla kurslitteratur, kursavgifter, m.m.
I motion N387 yrkande 14 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c) anförs att individuella kompetenskonton med ett
delat ansvar för arbetstagare, arbetsgivare och
samhälle bör införas. Den enskilde avsätter en del
av sin lön, arbetsgivaren tillskjuter en del och
staten bidrar genom att göra avsättningarna skatte-
mässigt gynnade. Staten kan vidare ikläda sig en
utjämnande funktion för den som är arbetslös eller
har låg lön.
Utskottets ställningstagande
Under höstens budgetbehandling har ett yrkande från
Kristdemokraterna om införande av ett
utbildningskonto redan år 2000 avslagits.
Riksdagen har våren 1999 beslutat avsätta 2,4
miljarder kronor under perioden 2000-2002 för en
stimulans av kompetensutveckling i arbetslivet.
Satsningen görs med utgångspunkt från det förslag
som Arbetsgruppen för kompetensutveckling i
arbetslivet överlämnade till arbetsmarknadsministern
i september 1998. Avsikten är att finansieringen
delvis skall ske inom ramen för Nya mål 3 inom EG:s
socialfond. En särskild utredare har i betänkandet
Nya mål 3 för utvecklingen av de mänskliga
resurserna i arbetslivet (SOU 1999:107) lagt fram
förslag om den närmare utformningen av stimulansen.
Förslaget bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Programmet kräver EG-
kommissionens godkännande.
Riksdagen har vidare under hösten 1999 fattat
beslut om en skatteväxling som finansierar en
avsättning på 3 miljarder kronor för reducerad skatt
vid kompetensutveckling i arbetslivet under perioden
2000-2002. Syftet är att stimulera till kontinuerlig
individuell kompetensutveckling i arbetslivet,
vilket kan öka individens möjligheter att välja och
byta arbete, och därmed öka tryggheten i
arbetslivet.
Regeringen har den 20 december 1999 beslutat ge en
utredare i uppdrag att föreslå hur de avsatta
budgetmedlen för individuell kompetensutveckling
effektivast skall disponeras (dir. 1999:106).
Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den
15 januari 2001.
Enligt utskottets mening har riksdagen redan
beslutat avsätta medel för en stimulans för
individuell kompetensutveckling i arbetslivet, och
det pågår nu ett arbete som syftar till att
klarlägga hur stimulansen bör vara utformad.
Utskottet anser att resultatet av det pågående
beredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker därför
motionerna.
Reseavdrag
Bakgrund
Riksdagen har höjt det avdragsgilla beloppet för
kostnad för resor med egen bil mellan bostad och
arbetsplats och i tjänsten från 13 kr till 15 kr
fr.o.m. inkomståret 1998. Samtidigt höjdes gränsen
för avdragsgilla kostnader för resor mellan bostaden
och arbetsplatsen från 6 000 kr till 7 000 kr per år
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).
Avdrag medges endast för resa mellan bostad och
arbetsplats. Eventuell omväg eller tidsförlust när
barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan
ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.
Motionerna
I motion Sk634 yrkande 1 av Ingvar Eriksson och
Anders G Högmark (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en höjning av avdraget
för arbetsresor utan att gränsen för reseavdrag
samtidigt höjs.
I motion N277 yrkande 4 av Harald Bergström m.fl.
(kd) anförs att den egna bilen på landsbygden är
oumbärlig för resor till och från arbetet. Enligt
motionärerna måste landsbygdsbefolkningen
kompenseras för de allt högre drivmedelspriserna,
och de begär ett tillkännagivande om att det är
viktigt att gränsen för reseavdraget återställs till
6 000 kr.
Även i motion N214 yrkande 28 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att bilen är viktig för de boende
ute på landsbygden och att reseavdraget därför måste
höjas. Motionärerna föreslår att regeringen får i
uppdrag att utreda ett nytt differentierat
glesbygdsavdrag som beror på avstånd och tillgång
till basservice.
I motion A807 yrkande 20 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande om att den tid det
tar att köra barn till och från dagis på väg till
jobbet skall få räknas in när rätten till avdrag för
resor med egen bil bestäms.
Också i motion Sk762 yrkande 3 av Karin Pilsäter
och Lena Ek (fp, c) framhålls att småbarnsföräldrars
hämtning och lämning av barn på dagis är en del av
resan till jobbet, och motionärerna föreslår att
reglerna ändras.
I motion Sk637 yrkande 1 av Ingegerd Saarinen m.fl.
(mp) anförs att någon form av bidrag eller avdrag
kan behövas för att det skall vara möjligt att bo i
glesbygd med höga miljöskatter på drivmedel.
Förmånen kan utformas så att barn beaktas och den
kan göras beroende av avståndet till tätort. Det är
enligt motionärerna hög tid att regeringen utreder
frågan om en kompensation till glesbygdsboende så
att de får bättre möjligheter att bo kvar och verka
i glesbygd.
I motion Sk687 av Hans Stenberg m.fl. (s) anförs
att de negativa effekterna av biltrafiken är
betydligt större i storstadsområden än i glesbygd
och att vägstandarden dessutom är betydligt sämre i
glesbygd. Trots detta beskattas bilisterna i
glesbygd i praktiken hårdare än bilister i städerna.
Enligt motionärerna bör boende i glesbygd
kompenseras för sina höga resekostnader genom ökade
reseavdrag eller genom en särskild skattereduktion
för boende i glesbygd.
Utskottets ställningstagande
Under höstens budgetbehandling har riksdagen
avslagit yrkanden från Moderaterna om en höjning av
avdraget för resor till och från arbetet till 16 kr
per mil, en sänkning av det icke avdragsgilla
beloppet för arbetsresor till 6 000 kr och om att
tidsåtgången för att lämna barn på dagis skall få
räknas. Även ett yrkande från Kristdemokraterna om
en sänkning av det icke avdragsgilla beloppet till 6
000 kr har avslagits.
När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan
om en uppjustering av det avdragsgilla beloppet för
resor med egen bil hade detta legat på 13 kr sedan
1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav
då anledning till en uppjustering av avdraget.
Eftersom den nya nivån borde bestå under flera år
bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till
statsfinanserna och för att ge åtgärden en
tillfredsställande fördelningsprofil höjdes
samtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för
resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000
kr. Konstruktionen innebar att åtgärden fick en
inriktning mot dem med förhållandevis långa avstånd
mellan bostaden och arbetsplatsen.
Som framgår har avsikten varit att fastställa
avdragsbeloppet för resor med en viss marginal för
att på det sättet undvika årliga justeringar. När
det gäller avdragsgränsen för resor har denna utöver
sin fördelningspolitiska innebörd också en praktisk
betydelse genom att den bidrar till att förenkla
taxeringsarbetet. Utskottet ser mot denna bakgrund
inte någon anledning att nu överväga någon justering
av de aktuella beloppen.
När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna
in den extra tiden för att lämna barn på dagis finns
det enligt utskottets mening skäl att hålla gräns-
dragningen kring dagens avdragsrätt för resor till
och från arbetet så enkel och lättillämpad som
möjligt. Att låta skattemyndigheterna beakta resan
för inlämning och hämtning av barn på dagis när
tidsvinsten beräknas skulle komplicera de
bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill
kommer att fördelningspolitiska invändningar kan
riktas mot åtgärder som innebär att endast vissa
barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av
sina levnadskostnader. Om syftet är att förbättra
barnfamiljernas ekonomiska situation bör andra
lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika
stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella
motionsyrkandena.
Arbetsrum i bostaden
Bakgrund
Praxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag
för anställds kostnad för arbetsrum i den egna
bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även
kan används som bostadsrum.
Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete
i hemmet om arbete i bostaden utförts minst 800
timmar under beskattningsåret. Om arbetet utförts i
bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000
kr, annars till 4 000 kr.
Motionerna
I motion Sk606 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
anförs att alltfler utför distansarbete i hemmet och
att möjligheten att få skatteavdrag för arbetsrum i
bostaden behöver utvidgas.
I motion Sk607 av Inger Strömbom (kd) anförs att
den begränsade möjligheten till avdrag för arbetsrum
i bostaden måste ses över och hänsyn därvid tas till
den framtida arbetsmarknaden med ökande
distansarbete i hemmet.
Utskottets ställningstagande
Distansutredningen har haft i uppdrag att belysa
förekomsten av olika former av distansarbete och
föreslå de ändringar som behövs för att
distansarbete skall underlättas och uppmuntras. I
sitt slutbetänkande SOU 1998:115 har utredningen
bl.a. föreslagit ett schablonavdrag för arbetsrum i
bostaden. Arbetstagare skall enligt förslaget medges
avdrag för bostadskostnad, även om någon del av
bostaden inte särskilt inrättats för verksamheten,
om arbete i tjänsten utförts i bostaden minst 800
timmar under beskattningsåret och det med hänsyn
till arbetet eller anställningens art har varit
motiverat att utföra arbetet i bostaden.
Distansutredningens slutbetänkande har
remissbehandlats och är nu föremål för överväganden
inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör regeringens
överväganden med anledning av Distansutredningens
förslag avvaktas. Utskottet avstyrker de nu aktuella
yrkandena.
Fackföreningsavgift
Bakgrund
Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges
inte enligt gällande regler. När det gäller
arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till
arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller
någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser
utgifter för föreningsangelägenheter eller
serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag
för den del av avgiften som avser medel för
konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter
anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i
enlighet med grundläggande principer för
företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den
skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och
arbetsgivare anses upprätthållen genom att utbetalda
konfliktersättningar är skattepliktiga för
arbetsgivare men inte för fackföreningsmedlemmar.
Motionen
I motion Sk702 av Rinaldo Karlsson och Ingemar
Josefsson (s) anförs att arbetsgivarna i dag har
möjlighet att göra avdrag för avgifterna till de
centrala organisationer som företräder dem och att
någon motsvarande möjlighet inte finns för
arbetstagarna. Detta är enligt motionären
oacceptabelt och motionären föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att det
finns ett behov att skapa jämställda förhållanden på
arbetsmarknaden genom att ge löntagarna en
avdragsrätt för fackföreningsavgift.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om avdragsrätt för fackföreningsavgifter
och avgifter till arbetsgivarorganisationer (dir.
1998:81) har fått regeringens uppdrag att kartlägga
och utvärdera tillämpningen av nuvarande
bestämmelser och skall därvid särskilt uppmärksamma
frågan om arbetsgivare och arbetstagare behandlas
lika från skattesynpunkt. Bakgrunden är att det har
hävdats att beskattningen av avgifterna till
arbetsmarknadens organisationer inte är likformig
eftersom arbetsgivarorganisationerna kan uppnå
avdragsrätt för en del av sina tjänster till
medlemmarna genom att erbjuda dem via särskilda
servicebolag. Utredningen beräknas avsluta sitt
arbete senast vid juni månads utgång 2000.
Som framgår har regeringen redan uppmärksammat det
problem som motionärerna tar upp och tillsatt en
utredning som skall kartlägga förhållandena på
området. Enligt utskottets mening bör resultatet av
denna kartläggning nu avvaktas. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
Förmån av fritidshus
Motionen
I motion Sk698 av Rune Berglund (s) anförs att
förmånsbeskattning av fri eller billig användning av
fritidshus kan leda till att en anställd i vissa
fall kan få betala mer för det subventionerade
fritidshus som arbetsgivaren erbjuder, än om han hyr
på den öppna marknaden. I många fall har det också
enligt motionären visat sig att marknadspriserna
varit lägre än de katalogpriser som legat till grund
för beskattningen. Motionären föreslår att för-
månsbeskattningen i stället beräknas på ett genom-
snitt av uthyrningspriserna över året.
Utskottets ställningstagande
Fri eller subventionerad semesterbostad som utgått
för tjänsten är en skattepliktig förmån och
värderingen grundar sig i princip på hyreskostnaden
för likvärdiga bostäder på orten under aktuell
tidsperiod. Vad motionären anfört utgör enligt
utskottets mening inte något skäl att överväga en
ändring av dessa principer. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandet.
Ökade levnadskostnader vid dubbel
bosättning
Bakgrund
Möjligheten att få avdrag för ökade levnadskostnader
vid tillfälligt arbete var fram t.o.m. 1998 års
taxering begränsad till två år. Avdrag kunde medges
under längre tid än två år, om "anställningens
natur" eller "andra särskilda skäl" talade för det.
I syfte att underlätta rörligheten på
arbetsmarknaden och samtidigt göra reglerna enklare
och mer förutsebara har riksdagen slopat
tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader
vid tillfälligt arbete fr.o.m. 1999 års taxering.
Avdrag skall medges så länge det tillfälliga arbetet
pågår och förutsättningarna i övrigt för avdrag är
uppfyllda. (prop. 1998/99:83, bet. 1998/99:SkU17).
En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar
till ny bostadsort och behåller bostaden på den
tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade
levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads-
och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning
medges gifta och sammanboende par avdrag under
längst tre år och ensamstående skattskyldiga under
längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om
det finns särskilda skäl.
Motionerna
I motion Sk748 av Per Rosengren m.fl. (v) anförs att
när tvåårsgränsen för avdrag för ökade
levnadskostnader vid tillfälligt arbete numera
slopats bör det också övervägas vilka förändringar
som kan göras i rätten till avdrag för ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning med anledning
av permanent arbete. En utvidgad avdragsrätt vid
dubbel bosättning med anledning av permanent arbete
är enligt motionärerna betydelsefull för människor i
glesbygdsområden, där den enda möjligheten är att ta
arbete utanför hemorten. Motionärerna hemställer att
riksdagen hos regeringen begär en utredning av
konsekvenserna av en utvidgad avdragsrätt vid dubbel
bosättning med anledning av permanent arbete.
Utskottets ställningstagande
Den fråga som motionärerna tar upp har numera
behandlats utförligt av Utredningen om avdrag för
ökade levnadskostnader i betänkandet Förmåner och
ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Utredningen
konstaterar - i likhet med motionärerna - att
beslutet att slopa tvåårsgränsen för avdrag för
ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete väcker
frågan om en motsvarande åtgärd när det gäller
avdraget för ökade levnadskostnader vid dubbel
bosättning. Efter en genomgång av motiven för de
båda avdragen finner utredningen att det finns
avgörande skillnader mellan avdragen och att dessa
kan sammanfattas med att avdraget vid tillfälligt
arbete har sin grund i den skattskyldiges
anställningsförhållanden under det att avdraget vid
dubbel bosättning motiveras av den skattskyldiges
bostads- och familjeförhållanden. När det gäller
avdraget vid tillfälligt arbete gör knytningen till
arbetsförhållandena att det finns en naturlig
slutpunkt för avdragsrätten även sedan tvåårsgränsen
slopats. Avdragsrätten kvarstår bara så länge
arbetet är kortvarigt. Någon motsvarande spärr finns
emellertid inte när det gäller avdraget vid dubbel
bosättning, och utredningen anser att en dubbel
bosättning som pågår under längre tid snarast är att
betrakta som en följd av ett inom familjen mer eller
mindre frivilligt träffat val. Det är utredningens
bestämda uppfattning att ett sådant val av skilda
bosättningsorter inom familjen inte skall stödjas
med skattelättnader, och utredningen förordar därför
att tidsbegränsningen av avdraget vid dubbel
bosättning skall finnas kvar. Utredningen föreslår
endast att möjligheten till en förlängning av
avdragsperioden slopas av förenklingsskäl.
Även om utskottet kan instämma i utredningens
principiella resonemang anser utskottet, i likhet
med motionärerna, att en utvidgning av avdragsrätten
för ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna
ge positiva effekter. Rörligheten på arbetsmarknaden
skulle öka och möjligheterna att bo och arbeta i
glesbygd skulle förbättras. Enligt utskottets mening
finns det skäl att genomföra en kompletterande
utredning som belyser dessa effekter. Även den
statsfinansiella kostnaden för en sådan reform bör
belysas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Tjänstebil
Bakgrund
Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och
enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån
av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den
byråkrati, med körjournaler och liknande, som nu
belastar småföretagen kan undvikas. Enligt
delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle
förslaget få svagt positiva statsfinansiella
effekter.
Motionerna
I motion Sk605 av Henrik Westman (m) anför
motionären att arbetet med körjournaler är
tidskrävande både för den som har tjänstebil och den
som skall sköta administrationen. Uppgifterna är
enligt motionären också mycket svåra att
kontrollera, vilket gör att det måste finnas stora
möjligheter att fuska. Motionären föreslår att bil-
och bensinförmån schablonbeskattas (yrkande 1) och
att beräkningen av antalet körda mil i tjänsten
schabloniseras (yrkande 2).
I motion Sk734 av Maria Larsson (kd) anförs att
körjournalerna utgör ett stort bekymmer för både
företagarna och skattemyndigheterna och att det vore
en självklar regelförenkling att avskaffa
körjournalerna och i stället höja
schablonbeskattningen.
I motion N273 yrkande 5 av Per Westerberg m.fl. (m,
kd, fp) anförs att den milberoende
förmånsbeskattningen av tjänstebilar tvingar de
anställda att föra körjournal och specificera
antalet körda mil i tjänsten för att inte tvingas
skatta för bensinförmånen som lön.
Tjänstebilsinnehavaren och företaget tvingas ägna
mycket tid åt att administrera denna redovisning.
Motionärerna föreslår att en översyn genomförs i
syfte att granska den tidsåtgång som på detta sätt
drabbar småföretagarna.
I motion T466 yrkande 2 av Per-Richard Molén m.fl.
(m, fp, kd) anför motionärerna att svenska åkare har
en konkurrensnackdel gentemot utländska och att
Småföretagsdelegationens förslag skulle hjälpa
åkeriföretagen då den t.ex. föreslår att
beskattningen av tjänstebilar bör schabloniseras, en
enklare registrering av företag samt en förenkling
av tullprocedurerna. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om betydelsen av att Småföretags-
delegationens förslag genomförs för att få till
stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.
I motion Sk712 av Per Rosengren och Marie Engström
(v) anförs att tvåsitsiga bilar som ständigt är
fullastade med material och inventarier knappast kan
betraktas som privatbilar och att förmån inte bör
påföras om företagaren dessutom äger en privat bil
av hög standard, även om firmabilen vid vissa
tillfällen används för resor mellan företaget och
bostaden. Regeringen bör enligt motionärerna få
återkomma med ett förslag som innebär att rena
servicebilar inte påförs förmånsvärde om företagaren
samtidigt har en annan bil för privat körning.
I motion Sk674 av Marianne Andersson m.fl. (c, m,
kd, fp) anförs att bilförmånsbeskattningen utgår
ifrån att bilen körs privat i minst 1 700 mil per år
och att många företagare som har bilen som
arbetsredskap inte kommer upp i en så omfattande
privat körning. För att undgå den schabloniserade
förmånsbeskattningen tvingas de anskaffa en privat
bil. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
bilar som är arbetsredskap i näringsverksamhet bör
undantas från förmånsbeskattning (yrkande 1) och om
att större hänsyn bör tas till förmånens faktiska
värde när det inte rör sig om ett arbetsredskap
(yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Sedan den 1 januari 1997 gäller en ny metod för
värdering av förmån av helt eller delvis fri bil. I
förhållande till tidigare regler har en uppdelning
skett i dels förmån av privat nyttjande av bil, dels
förmån av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen är
knuten till bilens totala körsträcka med en
möjlighet för den skattskyldige att reducera
förmånen genom styrkt tjänstekörning.
Enligt utskottets mening har reglerna för
beskattning av bilförmån fått sin nuvarande
utformning som en följd av den kritik som riktades
mot de tidigare reglerna för att de innebar en
alltför kraftig stimulans av tjänstebilsinnehavarnas
privata körning. Utskottet är medvetet om att
önskemålet om en ur miljösynpunkt mer rimlig
utformning har fört med sig att reglerna blivit mer
komplicerade att tillämpa för dem som har förmån av
fritt drivmedel, men anser att reglerna trots allt
måste anses utgöra en rimlig kompromiss i
sammanhanget. Utskottet är inte berett att frångå
den grundläggande princip för beskattningen av
bilförmån som de nuvarande reglerna är ett uttryck
för.
När det gäller bilar som används som arbetsredskap
eller privat endast i ringa omfattning ger de
nuvarande reglerna enligt utskottets bedömning goda
möjligheter att uppnå ett rimligt utfall samtidigt
som reglerna genom en viss schablonisering hålls
enkla och förutsebara. Vad motionärerna anfört i
denna del föranleder enligt utskottets mening inte
någon annan bedömning.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Pensionssparande
Bakgrund
För löntagare i allmänhet är utrymmet för avdrag för
pensionsförsäkring begränsat till ett halvt
basbelopp och 5 % av inkomsten mellan 10 och 20
basbelopp. Andra regler gäller för löntagare som
saknar pensionsrätt och för näringsidkare.
Före 1995 uppgick löntagarnas avdragstak till ett
basbelopp och 10 % av inkomsten mellan 10 och 20
basbelopp. Beslutet att sänka taket till nuvarande
nivå utgjorde ett led i finansieringen av EU-
medlemskapet (prop. 1994/95:203, bet.
1994/95:SkU28).
Möjligheten att göra avdrag för premie för makes
pensionsförsäkring slopades 1973 som ett led i 1970
års särbeskattningsreform. Härigenom hindrades ett
utnyttjande av makars skilda marginalskattesatser.
Motionerna
I motion Sk608 av Anna Åkerhielm (m) begärs ett
tillkännagivande om att en avdragsrätt för
långsiktigt försäkringssparande som syftar till att
finansiera eget seniorboende bör införas.
I motion Sk667 av Margit Gennser och Catharina
Hagen (m) föreslås en avdragsrätt för makes/makas
premie för pensionsförsäkring och en höjning av den
sammanlagda avdragsrätten till minst ett basbelopp.
I motion Sk707 av Margareta Cederfelt (m) föreslås
att avdragsutrymmet för privat pensionssparande höjs
till två basbelopp fr.o.m. år 2001.
I motion Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om att avdragsutrymmet för
pensionssparande bör ökas till ett och ett halvt
basbelopp (yrkande 3) och att människor bör få
möjlighet att disponera ett år av sin allmänna
pension och egna pensionssparande för studier, start
av företag eller annat (yrkande 4).
I motion Sk327 yrkande 12 av Johan Pehrson och
Karin Pilsäter (fp) hemställs att avdragsrätten för
sparande i privata pensionsförsäkringar höjs till
1,5 basbelopp.
Utskottets ställningstagande
Under höstens budgetbehandling har riksdagen
avstyrkt yrkanden om höjning av avdraget för
sparande i privata pensionsförsäkringar som
framställts i budgetalternativen från Moderaterna,
Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna.
Utskottet anser att principen om särbeskattning av
makar bör upprätthållas även när det gäller
möjligheten att göra avdrag för eget
pensionssparande. Någon möjlighet att göra avdrag
för makes kostnad för pensionering bör därför inte
återinföras. De skatteregler som gäller för eget
pensionssparande lämnar ett utrymme för att skapa
ett efterlevandeskydd för make och barn genom
förmånstagarförordnanden. Intresset av att skapa ett
pensionsskydd för bl.a. make bör kunna tillgodoses
inom ramen för dessa regler.
När det gäller förslaget om avdrag för sparande för
seniorboende anser utskottet att hjälpen till de
grupper som behöver ekonomiskt stöd inte bör ges i
form av avdragsrätter vid beskattningen utan i
stället via de olika direkta stödformer som finns i
dag, t.ex. pensionärernas bostadsbidrag. Utskottet
är således inte berett att tillstyrka förslaget om
en särskild avdragsrätt för sparande för
seniorboende.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka
förslagen om en ytterligare höjning av avdraget för
eget pensionssparande.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Vinstandelsstiftelser
Bakgrund
Sedan den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut
på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en
vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet.
1996/97:FiU1). I propositionen framhölls att en av
grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer
av förvärvsinkomster skall behandlas likformigt.
Vad beträffar utbetalning från en
vinstandelsstiftelse finns sedan den 1 januari 1993
en möjlighet till befrielse från socialavgifter (i
vissa fall särskild löneskatt). Villkoren är att de
bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit
avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår,
tillkomma en betydande del av de anställda och
lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa
villkor inte är uppfyllda eller om ersättning lämnas
till bl.a. delägare eller företagsledare i ett
fåmansbolag gäller i princip inte sådan
avgiftsfrihet.
Motionerna
I motion Sk325 yrkande 10 av Alf Svensson m.fl. (kd)
hemställs att den särskilda löneskatten slopas på de
bidrag som en arbetsgivare lämnar till en
vinstandelsstiftelse.
Utskottets ställningstagande
Under hösten budgetbehandling har riksdagen avstyrkt
yrkanden om slopad särskild löneskatt på
vinstandelar som framställts i Moderaternas, Krist-
demokraternas, Centerpartiets och Folkpartiet
liberalernas budgetalternativ.
Enligt utskottets mening är uttaget av särskild
löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser
en följd av principerna om likformig beskattning.
Utskottet har vid ett antal tillfällen avstyrkt
yrkanden om ett slopande av löneskatten på dessa
avsättningar. Det finns skäl att framhålla att en
särskild stimulans för vinstandelsstiftelserna har
införts genom att utbetalningarna under vissa
villkor är undantagna från socialavgift.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
Personaloptioner
Bakgrund
En personaloption är en rättighet som ges ut enbart
till anställda inom ett företag eller en
företagsgrupp. Den innebär att den anställde under
vissa förutsättningar i framtiden har rätt att
förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris.
Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda
som får del av förmånen och är ofta bestämda i en
optionsplan.
Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad
med olika förfoganderättsinskränkningar - t.ex. att
den inte får överlåtas eller pantsättas - och att
den kan utnyttjas först efter en viss
kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen
är uppdelad i "etapper" med olika
kvalifikationstider. Optionens löptid är lång, ofta
tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om
anställningen upphör på grund av uppsägning,
avskedande eller dödsfall.
Förmånen av en personaloption beskattas som inkomst
av tjänst. Särskilda regler gäller vid in- och
utflyttning. Syftet med dessa är att beskattningen
endast skall träffa optionsrätt som är intjänad i
Sverige (prop. 1997/98:133, bet. 1997/98:SkU26).
Motionerna
I motionerna Sk692 yrkande 10 och T717 yrkande 10 av
Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att framgångsrika
företag i dag använder personaloptioner för att
knyta lättrörlig kompetens från jordens alla hörn
till sig och att denna möjlighet är särskilt viktig
i tider då den viktigaste tillgången i många företag
är medarbetarnas kunskaper. Enligt motionärerna bör
regeringen få i uppdrag att se över reglerna och
lägga fram ett förslag som innebär att skatten sänks
till en konkurrenskraftig nivå. Härvid bör
möjligheten att beskatta optioner som inkomst av
kapital övervägas.
I motion Sk326 yrkande 7 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) anförs att anställda i fåmansföretag omfattas av
de s.k. 3:12-reglerna och därför får högre skatt än
andra när de förvärvar aktier i bolaget genom ett
optionsprogram. Motionärerna hemställer att reglerna
ändras så att de anställda i fåmansföretag inte
diskrimineras på detta sätt.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det inte något
bärande skäl att medge den som får ut en del av sin
lön i form av optioner en lägre beskattning än
andra. Utskottet är därför inte berett att
tillstyrka en utredning med denna inriktning.
När det gäller anställda i fåmansföretag som
förvärvar aktier i företaget kan ett sådant förvärv
medföra att den anställde blir att betrakta som en
fåmansdelägare och att de regler som gäller för
beskattningen av utdelning och reavinst på sådana
aktier blir tillämpliga. Utgångspunkten för dessa
regler är att inkomsten bör delas upp på en del som
beskattas som arbetsinkomst och en del som beskattas
som kapitalinkomst, vilket kan leda till en
skatteskärpning jämfört med en ren
kapitalinkomstbeskattning. Enligt utskottets mening
är det rimligt att de särskilda regler som gäller
för den som arbetar i det företag som man äger också
måste gälla för anställda som träder in som delägare
i sitt företag. Utskottet kan därför inte tillstyrka
yrkandet om en ändring av reglerna.
I detta sammanhang kan anmärkas att regeringen har
tillsatt en utredare som skall se över de regler som
gäller för beskattning av utdelning från och
reavinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag
(dir. 1999:72).
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Ideellt skadestånd
Motionerna
I flera motioner framställs yrkanden med anledning
av att Kammarrätten i Göteborg i en dom i september
1999 funnit att en utgiven kompensation för
själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av
tjänst.
I motion Sk770 yrkande 1 av Ingrid Burman m.fl. (v)
hemställs att skadestånd som utbetalats på grund av
kränkning av sexuell eller annan art skall
likställas skattemässigt med ideella skadestånd.
I motion Sk324 yrkandena 28 och 29 av Lennart
Daléus m.fl. (c) anförs att det är stötande att
skadestånd på grund av sexuella trakasserier
beskattas som inkomst av tjänst. Motionärerna
hemställer att reglerna ses över i syfte att
likställa skadestånd på grund av sexuella
trakasserier med skattefri kränkningsersättning.
Också i motion Sk762 yrkande 4 av Karin Pilsäter
och Lena Ek (fp, c) hemställs om en sådan ändring i
jämställdhetslagen och skadeståndslagen att
skadestånd för sexuella trakasserier anses som
kränkningsersättning och därmed utgör skattefritt
ideellt skadestånd.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är ideella skadestånd som
saknar samband med skattepliktig verksamhet normalt
skattefria. Det är först när skadeståndet har sin
grund i ett anställningsförhållande som det anses
utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Enligt flera bestämmelser inom arbetsrättens område
skall en arbetsgivare betala skadestånd till en
arbetstagare, om arbetsgivaren har åsidosatt vissa
av sina lagliga skyldigheter. Skadeståndet kan avse
ersättning för ekonomisk skada och ersättning för
den kränkning som lagbrottet innebär. Båda dessa
slag av skadestånd till arbetstagaren är normalt
skattepliktig intäkt av tjänst för denne.
När det gäller sexuella trakasserier finns i
jämställdhetslagen (1991:433) en
skadeståndssanktionerad skyldighet för en
arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra
åtgärder vid ett påstående om att sådana
trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om
arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter skall
arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren
för den kränkning som underlåtenheten innebär.
Enligt utskottets mening finns det inte någon
anledning från beskattningssynpunkt att behandla
skadestånd som betalas ut på grund av sexuella
trakasserier på arbetsplatsen på annat sätt än andra
skadestånd. Nuvarande praxis i fråga om beskattning
av skadestånd som har sin grund i anställningsför-
hållanden fungerar också väl. Utskottet är inte
berett att tillstyrka förslagen om ändrade regler på
detta område och avstyrker därför de aktuella
motionsyrkandena.
Valkampanjer, m.m.
Motionerna
I motion Sk768 av Caroline Hagström (kd) anförs att
personvalsinslaget är ett viktigt inslag i arbetet
för en ökad demokrati och att de kandidater som
nomineras måste få samma möjligheter även ekonomiskt
att bedriva en personvalskampanj. Enligt motionären
har riksdagsmännen möjlighet att bedriva sin kampanj
på betald arbetstid och får göra avdrag för
kostnader under det att övriga måste bedriva kampanj
på fritiden och utan möjlighet till avdrag för
kostnaderna. Motionären begär ett tillkännagivande
till regeringen med denna innebörd.
I motion Sk626 av Jan Backman (m) anför motionären
att det bör övervägas att ge riksdagsmännen en
möjlighet att göra avdrag med ett belopp som
motsvarar erhållen kostnadsersättning, och
motionären föreslår att regeringen får i uppdrag att
återkomma med ett förslag av denna innebörd.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om avdrag för kampanjkostnader
har denna behandlats av utskottet i betänkande
1998/99:SkU10. Utskottet hade förståelse för den
kritik som riktades mot reglerna och ställde sig
inte heller avvisande till närmare prövning av
dessa. Utskottet utgick ifrån att frågan skulle
kunna behandlas i anslutning till regeringens
överväganden med anledning av den översyn som Rådet
för utvärdering av 1998 års val då arbetade med.
Rådet för utvärdering av 1998 års val har under
hösten 1999 avgivit delbetänkandet Personval 1998
och redovisar i betänkandet den aktuella frågan och
olika problem som kan uppstå om reglerna ändras.
Rådet anser att frågan bör göras till föremål för en
särskild översyn. Personval 1998 är nu föremål för
överväganden inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör regeringens fortsatta
beredning av den aktuella frågan nu avvaktas, och
utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
När det gäller förslaget om en tydligare reglering
av riksdagsmännens avdragsrätt för kostnader är
utskottet inte berett att tillstyrka en sådan
förändring. Utskottet avstyrker även detta
motionsyrkande.
Bär, svamp och kottar
Bakgrund
Intäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar
och kottar som den skattskyldige själv plockar är
skattefri upp till 5 000 kr. Intäkten får inte ingå
i näringsverksamhet.
Motionerna
I motion Sk686 av Erling Wälivaara och Jan Erik
Ågren (kd) anförs att den skattefria gränsen för
hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar
behöver höjas. Enligt motionärerna har
skattemyndigheterna mycket svårt att kontrollera
dessa inkomster och många frestas därför att inte
uppge sina riktiga namn till uppköparna, vilket är
särskilt olyckligt när det gäller skolungdomar som
frestas till skattefusk i tidiga år. Motionärerna
föreslår att gränsen höjs till 10 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att
vara restriktiv när det gäller undantag från de
allmänna reglerna om beskattning av förvärvsinkomst.
Utskottet anser inte att det finns skäl att överväga
en höjning av detta belopp och avstyrker därför
motionsyrkandet.
Bytesringar
Bakgrund
I England har s.k. LETS (Local Exchange and Trade
System) vuxit fram och utgör ett mellanting mellan
den traditionella marknaden och den informella
sektorn. Medlemmarna sätter ut annonser om sina
tjänster, och byten som sker meddelas ringens
bokförare.
Motionerna
I motion Sk710 av Kia Andreasson och Thomas Julin
(mp) anförs att bytesringar har sociala fördelar
eftersom de bidrar till att skapa ett socialt kitt i
ett samhälle som i dag i alltför hög grad präglas av
isolering och misstänksamhet mellan grannar i
stället för gemenskap. Det är enligt motionärerna
hög tid att skattelagstiftningen ses över så att den
inte motverkar utan gynnar en önskvärd socialt
hållbar samhällsutveckling, och de hemställer att
riksdagen hos regeringen begär ett förslag om en
skattebefrielse för bytesringar.
Utskottets ställningstagande
Byte av varor och tjänster i organiserad form skall
i princip beskattas, och undantag från dessa
principer skulle enligt utskottets mening ge upphov
till svåra gränsdragnings- och kontrollproblem.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt
liknande yrkanden och vidhåller sin ståndpunkt i
denna fråga och avstyrker således det aktuella
motionsyrkandet.
Gåvor
Motionerna
I motion Sk663 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
anför motionärerna att många andra länder medger
avdrag för gåvor till humanitära organisationer och
att en motsvarande möjlighet bör prövas i Sverige.
Avdragsrätten skulle kunna vara begränsad till ett
visst belopp per person, och mottagarna skulle kunna
utgöra organisationer som Stadsmissionen, Röda
korset, etc. Motionärerna hemställer att regeringen
får återkomma med ett förslag av denna innebörd.
Också i motion Sk708 av Margareta Cederfelt (m)
framställs ett yrkande med denna inriktning. Enligt
motionären skulle många med glädje ge ett betydligt
högre bidrag än vad som görs i dag om en möjlighet
till avdrag fanns.
Även i motion Sk749 av Elver Jonsson och Karl-Göran
Biörsmark (fp) föreslås att en avdragsrätt för gåvor
till ideellt och humanitärt arbete införs. Mottagare
skulle kunna vara svenska trossamfund och
organisationer som utövar olika former av
hjälpverksamhet eller annan ideell verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt
yrkanden med denna inriktning och har därvid
hänvisat till att en avdragsrätt för gåvor skulle
utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990
års skattereform och skulle leda till ett kraftigt
skattebortfall. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Biodling
Bakgrund
Vid 1991 års skattereform infördes särskilda
skatteregler för hobbyverksamhet. Inkomst av
hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst.
Avdrag får göras för utgifter som erlagts under
beskattningsåret eller under något av de fem år som
föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som
erlagts före beskattningsåret medges endast i den
mån utgiften överstiger eventuella inkomster under
det året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk
går gränsen mellan hobby och näringsverksamhet
normalt vid 15 bikupor.
Motionerna
I motion Sk733 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (kd) anförs att glädjen med hobbybiodling
försvann när det blev nödvändigt att kunna styrka
att man inte gjort någon vinst, och det stora
flertalet slutade. En enkel lösning är enligt
motionärerna att återgå till regeln om att biodlare
med 15 kupor är befriade från antecknings- och
bokföringsskyldighet.
I motion Sk725 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl.
(mp) anförs att många slutade med biodling när
hobbybeskattningen infördes, eftersom det blev för
krångligt med bokföringen. Att återigen medge
skattebefrielse för 15 kupor skulle enligt
motionärerna vara ett bra sätt att stödja denna
nyttiga näring.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att
undvika att ha regler som gör det möjligt att
varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet utan
att den underkastas samma skatteregler som andra
liknande verksamheter. Skattefriheten för inkomst av
hobbyverksamhet avskaffades därför under 1991 års
skattereform och särskilda regler för beskattningen
av sådan verksamhet infördes.
När det gäller biodling innebär det anförda att
eventuella överskott av hobbybiodling kommer att
beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter
från år då någon inkomst inte deklarerats måste
kunna redovisa sina inkomster under ett sådant år.
De krav som ställs gäller en redovisning av de
inkomster som förekommit och ett underlag som
styrker utgifterna. Enligt utskottets bedömning bör
en sådan redovisning inte medföra alltför mycket
besvär.
Utskottet är inte berett att ompröva sitt
ställningstagande när det gäller beskattningen av
hobbyverksamhet och vidhåller att dessa skatteregler
även bör gälla för hobbybiodlare.
Sparavdrag för barn
Motionen
I motion Sk718 av Birgitta Carlsson och Marianne
Andersson (c) anför motionärerna att det är viktigt
att föräldrar tidigt lär sina barn att spara och att
det härvid är ett problem att barn måste betala
skatt på ränta som överstiger 100 kr, eftersom detta
minskar intresset. Motionärerna begär ett till-
kännagivande om att ett grundavdrag på 2 000 kr för
barns ränteinkomster bör införas.
Utskottets ställningstagande
Före skattereformen var det vanligt att föräldrar
förde över kapital till sina barn av skatteskäl.
Barnen hade en lägre skattesats och var dessutom
berättigade till ett grundavdrag som kunde kvittas
mot ränteinkomsten. Skattereformen syftade bl.a.
till att eliminera den här formen av vardaglig
skatteplanering genom att göra beskattningen mer
likformig. Kapitalinkomsterna sammanfördes i ett
inkomstslag och fick en proportionell skattesats och
möjligheten att få grundavdrag från inkomst av
kapital slopades. Ett då gällande särskilt
sparavdrag slopades också. Resultatet blev en så
långt möjligt likformig beskattning av
kapitalinkomster.
Enligt utskottets mening är det ett viktigt
resultat av skattereformen att ränteinkomster numera
har en likformig beskattning. Utskottet är inte
berett att ändra på detta förhållande och avstyrker
därför motionsyrkandena.
Dubbelbeskattningsavtal
Motionerna
I motion Sk703 av Carina Hägg (s) anförs att det vid
omförhandling av gällande dubbelbeskattningsavtal
med USA bör prövas om det finns möjlighet att få en
förändring i den diskriminering som svenska
medborgare som är bosatta i USA utsätts för vid
beskattningen av egendom som tas över från en
avliden make.
Utskottets ställningstagande
Bakgrunden till motionärens yrkande är en regel i
amerikansk arvskattelagstiftning som innebär att ett
uppskov med erläggandet av arvsskatt efter en
avliden make medges till dess att den efterlevande
maken avlider om denne efterlevande make är
amerikansk medborgare ("marital deduction"). Om den
efterlevande maken saknar amerikanskt medborgarskap
medges inte detta uppskov (den s.k. TAMRA-
lagstiftningen - Technical and Miscellaneous Revenue
Act).
I dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och USA
angående skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva
finns ett förbud mot att diskriminera den andra
statens medborgare vid arvsbeskattningen. En svensk
medborgare i USA skall således inte behöva bli
föremål för beskattning eller därmed sammanhängande
krav som är av annat slag eller mer tyngande än den
beskattning och därmed sammanhängande krav som en
amerikansk medborgare under samma förhållanden är
underkastad.
Av en redogörelse som dåvarande skatteminister
Thomas Östros lämnat våren 1997 i svar på fråga
1997/97:258 framgår att man från svensk sida hävdar
att lagstiftningen strider mot förbudet mot
diskriminering i arvskatteavtalet och att detta
framförts till den amerikanska regeringen. USA har
emellertid hela tiden hävdat att lagstiftningen inte
är diskriminerande. Även andra länder har uppvaktat
den amerikanska regeringen i denna fråga utan
resultat. Skatteministerns uppfattning var att det
finns anledning att vidhålla den svenska tolkningen
samtidigt som det måste konstateras att den ameri-
kanska regeringen och representanthuset konsekvent
och under ett decennium hållit fast vid sin
ursprungliga tolkning. Skatteministern tvingades
därför konstatera att ytterligare påstötningar inte
framstår som meningsfulla.
Utskottet har från Regeringskansliet inhämtat att
läget i denna fråga är oförändrat.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna
bakgrunden inte någon anledning att uppmärksamma
regeringen på frågan genom ett tillkännagivande av
den innebörd som motionären föreslår, och utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet.
Ideella föreningars skattskyldighet
Bakgrund
Ideella föreningar är enligt 7 § 5 mom. SIL under
vissa villkor befriade från skattskyldighet för
bl.a. inkomst av förvärvsverksamhet som till
huvudsaklig del härrör från verksamhet som av hävd
utnyttjats som finansieringskälla för ideellt
arbete.
Frågan om ideella föreningars verksamhet omfattas
av skattebefrielsen har under senare tid prövats i
ett antal fall. Ett uppmärksammat fall gäller en
idrottsförenings skattskyldighet för inkomst av
rockkonsert. Föreningen skulle i samarbete med ett
kommersiellt bolag anordna en årlig rockkonsert med
viss arbetsfördelning mellan bolaget och föreningen.
Rättsnämnden lämnade ett negativt besked. Föreningen
överklagade och Regeringsrätten förklarade i dom i
september 1999 att anordnandet av rockkonsert skall
anses som en verksamhet som av hävd utnyttjas för
att finansiera ideellt arbete.
Motionerna
I motion Kr509 yrkande 13 delvis av Kent Olsson
m.fl. (m) anförs att skattemyndigheterna i vissa
fall hävdar att idrottslig verksamhet som bedrivs av
idrottsföreningar skall betraktas som
näringsverksamhet. Ståndpunkten är enligt
motionärerna orimlig och ett förtydligande i
lagtexten kan behövas för att undvika omfattande
problem.
I motion Sk651 av Tomas Eneroth m.fl. (s) anförs
att flera idrottsföreningar under senare tid har
upptaxerats då skattemyndigheten bedömt att
rockkonserten, basaren eller marknaden inte uppfyllt
de krav som ställs för att åtnjuta skattefrihet.
Tolkningen av bestämmelserna är inte heller enkel.
Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna
nödvändigt med en översyn av bestämmelserna i syfte
att stimulera ideellt föreningsengagemang och
underlätta kompletterande finansiering.
Utskottets ställningstagande
Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i
uppdrag att se över beskattningsreglerna för
stiftelser och ideella föreningar och har i
betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser
och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en
modernisering av systemet för skattebefrielse.
Tyngdpunkten ligger i en särskild lag om
skattebefrielse för stiftelser och ideella
föreningar. Lagen bygger till stor del på nuvarande
system men innehåller en del materiella
förändringar. Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Regeringen har i februari 1999 tillsatt en
utredning med uppgift att se över de begrepp i
mervärdesskattelagen som reglerar frågor om
skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet.
Utredaren skall särskilt analysera hur mervär-
desskattelagens bestämmelser om undantag från
skattskyldighet för ideella föreningars verksamhet
överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade
undantag från skatteplikt för organisationer utan
vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler
påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och
särskilt i förhållande till mindre och medelstora
företag (dir. 1999:10). Utredaren skall redovisa
resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2000.
Utskottet anser att den pågående beredningen och
utredningen bör avvaktas och avstyrker motionärernas
begäran om tillkännagivanden till regeringen i
frågan.
Idrottskonto
Motionen
I motion Kr509 yrkande 13 delvis av Kent Olsson
m.fl. (m) föreslår motionären att elitidrottsmän
skall få en möjlighet att fondera sina inkomster så
att dessa skattemässigt kan jämnas ut över tiden.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt
möjligt vara utformade på ett sådant sätt att
undantag för olika grupper kan undvikas, och
utskottet har också vid tidigare tillfällen avstyrkt
yrkanden om olika former av utjämningskonton med
hänvisning till skattereformens principer om en
likformig och enhetlig beskattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet
såvitt nu är i fråga.
Arbetsgivaravgift på ideella föreningars
ersättning till ledare, m.m.
Bakgrund
För idrottsföreningar gäller särskilda regler vid
utbetalning av ersättning till idrottsutövare.
Understiger föreningens ersättning till en utövare
ett halvt prisbasbelopp per år utgår inte
arbetsgivaravgift/särskild löneskatt (3 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring). Vidare kan, under vissa
förutsättningar, ett schablonavdrag på upp till
3 000 kr medges för kostnader för idrottsredskap
m.m. (RSV S 1999:37).
Motionerna
I motion Sk714 av Willy Söderdahl m.fl. (v) anförs
att idrottsföreningarna har ett skatteundantag som
inte gäller för andra ideella föreningar. Arbets-
givaravgifter tas inte ut på ersättningar till
utövare och ledare upp till ett halvt prisbasbelopp.
Begränsningen till idrottsföreningar gör att
KFUK/KFUM inte har samma möjlighet trots att
föreningen ordnar läger för ungdomar där mycket av
tiden kan användas för idrottsutövning. Regeringen
bör överväga att utvidga regelns tillämpning till
alla ideella föreningar i syfte att stärka den
ideella barn- och ungdomsverksamheten och
kulturlivet.
I motion Sk697 av Inger Davidson (kd) hemställs att
skatteförmåner som i dag gäller idrottslig
verksamhet skall omfatta hela den ideella sektorn.
I motion Sk743 av Margareta Andersson och Birgitta
Sellén (c) hemställer motionärerna att
skattereglerna ändras så att alla ideella kultur-
och ungdomsorganisationer jämställs med
idrottsrörelsen i skattehänseende.
Utskottets ställningstagande
Utredningen (S 1995:08) om socialförsäkringens
personkrets har bl.a. haft i uppdrag att göra en
teknisk översyn av reglerna för betalning av social-
avgifter och allmänna egenavgifter. I betänkandet
Socialavgiftslagen (SOU 1998:67) föreslås en ny
socialavgiftslag som bl.a. kommer att innehålla den
nuvarande bestämmelsen om ett fribelopp på ett halvt
basbelopp för idrottsföreningar. Betänkandet har
remissbehandlats och är nu föremål för överväganden
i Regeringskansliet.
Utskottet har erfarit att Svenska Kennelklubben hos
Regeringskansliet har begärt att begränsningen till
idrottsföreningar slopas så att även Kennelklubben
kan omfattas av fribeloppet.
Enligt utskottets mening har frågan om en
förändring av den aktuella regeln aktualiserats
under beredningen av de förslag som Utredningen om
socialförsäkringslagens personkrets lagt fram, och
utskottets anser att resultatet av denna beredning
nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkan-
dena.
Kostnadsersättning till ungdomsledare och
andra med kortvariga uppdrag
Motionen
I motion Sk604 av Per-Samuel Nisser och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) anförs att många
idrottsföreningar har en ansträngd ekonomi men att
de ändå försöker ersätta direkta utlägg som ledare
och andra har under sin ideella insats. I dag måste
föreningen betala skatt och sociala avgifter och
ledaren blir beskattad för ersättningen såsom för
inkomst. Ersättningar till ungdomsledare borde
enligt motionärerna vara skattefria upp till ett
visst belopp.
Utskottets ställningstagande
Den fråga som motionärerna tar upp har nyligen
utretts av Utredningen om ökade levnadskostnader som
under hösten 1999 lagt fram sitt slutbetänkande
Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94).
När en uppdragsgivare utger ersättning för kostnader
i samband med ett uppdrag skall ersättningen tas upp
som en skattepliktig intäkt. Avgörande för det
slutliga resultatet för den enskildes del är
möjligheten att göra avdrag för kostnaden. När det
gäller kostnad för resa till och från ett uppdrag är
denna avdragsgill. Det problem som föreligger är att
avdraget faller in under den avdragsbegränsning på
7 000 kr som gäller för resor till och från arbetet.
När det gäller övernattningskostnader är dessa
avdragsgilla enligt reglerna om avdrag för ökade
levnadskostnader vid tillfälligt arbete. Om
avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är
minst femtio kilometer och övernattning skett
föreligger rätt till avdrag för kostnad för logi,
måltidsutgifter och småutgifter.
Utredningen konstaterar i betänkandet att
avdragsutrymmet för kostnad för logi har en
utformning som överensstämmer med de regler som i
övrigt gäller på området och anser inte att det
finns någon anledning att föreslå en ändring i denna
del. När det gäller resekostnader anser utredningen
emellertid att beskattningskonsekvenserna framstår
som icke önskvärda, och utredningen föreslår att
reglerna ändras så att den nu aktuella typen av
resor inte omfattas av någon beloppsmässig
avdragsbegränsning.
Utredningens betänkande är föremål för överväganden
inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
den fortsatta beredningen av det aktuella förslaget
nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Tjänstepensioner
Bakgrund
Riksdagen har under våren 1998 fattat beslut om nya
regler för arbetsgivares avdrag för
pensionskostnader. Reglerna tar sikte på
arbetsgivarens kostnad för att trygga
pensionsutfästelserna och innebär att ett belopp
motsvarande högst 35 % av den anställdes lön och
andra pensionsgrundande ersättningar får dras av.
Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp. En
kompletterande regel finns för de fall då
pensionsrättigheten skall "köpas i kapp" eller då
pensionsavgångar sker i förtid (prop. 1997/98:146
Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader, bet.
1997/98:SkU27).
Under hösten 1998 har möjligheten till byte av
tryggandeform med avdragsrätt utvidgats. Avdrag för
kostnad för nytt tryggande av en pensions-utfästelse
får göras under förutsättning att utfästelsen
tidigare tryggats med avdragsrätt (prop. 1998/99:16,
bet. 1998/99:SkU4).
Motionerna
I motion Sk738 av Kenth Högström (s) anförs att
knytningen av avdragsrätten för avsättning till
pensionsstiftelse till innevarande eller föregående
års löneuttag gör att en eventuell ändring i
pensionsåtagandet efter avgång ur tjänst inte får
någon skatterättslig effekt, trots att
pensionsstiftelsens kapital ligger inom en
principiellt avdragsgill nivå. Vidare krävs det
pensionsförsäkringspremie för att en utfästelse till
en rättighetshavares efterlevande skall kunna
tryggas avdragsgillt. Dessa förhållanden
diskriminerar bl.a. stiftelseformen, och motionären
begär ett tillkännagivande om att reglerna bör
ändras så att pensionsstiftelseintrumentet stärks
och företagarnas valmöjligheter ökar.
Utskottets ställningstagande
När utskottet under våren 1998 behandlade dessa
skatteregler konstaterade utskottet bl.a. att
reglerna har en nära anknytning till tryggandelagen,
och utskottet uttalade att det är viktigt att de
olika problem som kan finnas kring tryggandelagen
och dess tillämpning kartläggs i syfte att få ett
underlag för en bedömning av behovet av en översyn
av den lagen (bet. 1997/98:SkU27 s. 36).
Under hösten 1998 beslutade riksdagen om en
utvidgning av avdragsrätten vid byte av
tryggandeform. Med anledning av motioner om en
möjlighet till byte av tryggandeform på en högre
förmånsnivå, som uppnåtts genom tillväxt i en
pensionsstiftelse eller på annat sätt anförde
utskottet att detta väcker frågor kring hanteringen
av kapitalet i pensionsstiftelser, och utskottet
uttalade att den pågående kartläggningen av frågor
som har anknytning till tryggandelagen bör ske med
beaktande av de regler för beskattning i samband med
pensionsutfästelser som aktualiseras genom
motionsyrkandet. Utskottet förutsatte att
regeringen, om det visar sig behövligt, återkommer
till riksdagen med förslag till ändring i dessa
regler.
Enligt vad utskottet erfarit pågår det ett arbete
inom Regeringskansliet med de nu aktuella frågorna.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Stämpelskatten
Motionerna
I motion Sk742 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin
(c) hemställs att den som förvärvar en fastighet i
vissa fall möjlighet att välja mellan köp och
fastighetsreglering. Vid köp tas stämpelskatt ut med
1,5 % respektive 3 % av köpeskillingen. Vid
fastighetsreglering tas ingen stämpelskatt ut.
Däremot är regleringen förbunden med en kostnad för
lantmäteriförrättningen som i förhållande till
stämpelskatten är liten. Sammanfattningsvis
konstaterar motionärerna att stämpelskatten är olika
beroende på köparens förutsättningar. De begär ett
tillkännagivande om att lagfartskostnaderna vid
fastighetsköp bör likställas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning utgör de förhållanden
som motionären påtalar inte något skäl för en
ändring av reglerna. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
Generalklausulen
Bakgrund
År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som
var av tillfällig karaktär, skärptes 1982 och
förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes
hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen
(prop. 1994/95:209, SkU30). Reglerna har senast den
1 januari 1998 givits en något ändrad utformning
(prop. 1997/98:170, bet. 1997/98:SkU3).
Motionerna
I motion Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) anförs att en förutsättning för ett fungerande
skattesystem är att det finns en tillfredsställande
kontroll av underlaget och att det samtidigt är
viktigt att denna strävan inte kränker den enskildes
integritet och rättssäkerhet (yrkande 20). Motionä-
rerna anför vidare att generalklausulen står i strid
med fundamentala principer som syftar till att
förhindra en godtycklig maktutövning. Bestämmelsen
är svårbegriplig och oförutsebar för de
skattskyldiga. De hemställer att generalklausulen
avskaffas (yrkande 21).
Utskottets ställningstagande
Även om skattereformen fört med sig att
möjligheterna till förfaranden och handlanden som är
att betrakta som skatteflykt minskat på viktiga
områden finns det enligt utskottets mening
fortfarande utrymme för sådana förfaranden som är
att betrakta som skatteflykt genom skillnaderna i
beskattningen av arbetsinkomster och
kapitalinkomster och genom andra asymmetrier i
beskattningssystemet. De lagtolkningsmetoder som
finns har visat sig otillräckliga när det gäller att
förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden och
det finns ett starkt behov av en lagstadgad
tolkningsanvisning som ger möjlighet att under vissa
förutsättningar angripa förfaranden som inte kan
förhindras eller motverkas med annan lagstiftning.
Utskottet är således inte berett att tillstyrka att
generalklausulen upphävs och avstyrker därför
motionsyrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 3,
1999/2000:Sk601, 1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och
4, 1999/2000:
Sk638, 1999/2000:Sk661, 1999/2000:Sk666,
1999/2000:Sk704, 1999/2000:Sk769 yrkandena 1 och
6, 1999/2000:U504 yrkandena 4 och 14,
1999/2000:Sf305 yrkande 1, 1999/2000:MJ255
yrkande 13, 1999/2000:MJ718 yrkande 17,
1999/2000:A713 yrkande 2 och 1999/2000:A805
yrkande 5,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
2. beträffande tjänstesektorn
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk602 yrkandena 1
och 2, 1999/2000:Sk603, 1999/2000:Sk639
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:
Sk760, 1999/2000:Sk762 yrkande 1, 1999/2000:U504
yrkandena 12 och 13, 1999/2000:T244 yrkande 1,
1999/2000:N384 yrkandena 21 och 22 och
1999/2000:A230 yrkande 17,
res. 5 (m, kd, fp)
res. 6 (c)
3. beträffande kompetenskonton
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk692 yrkande 36,
1999/2000:Sk717 och 1999/2000:N387 yrkande 14,
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk651 och
1999/2000:
Kr509 yrkande 13 i denna del,
res. 27 (m)
23. beträffande idrottskonto
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr509 yrkande 13 i
denna del,
24. beträffande arbetsgivaravgift på
ideella föreningars ersättning till ledare,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk697,
1999/2000:Sk714 och 1999/2000:Sk743,
res. 28 (v)
res. 29 (kd)
25. beträffande kostnadsersättning till
ungdomsledare och andra med kortvariga uppdrag
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk604,
res. 30 (m, v)
26. beträffande tjänstepensioner
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk738,
res. 31 (m)
27. beträffande stämpelskatten
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk742,
28. beträffande generalklausulen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk327 yrkandena 20 och
21.
res. 32 (m, fp)
Stockholm den 22 februari 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus
Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes
Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).
Reservationer
1. Allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen (mom. 1) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Moderata samlingspartiet vill genomföra en
reformpolitik som ger Sverige ett gott klimat för
individer och företag och stärker Sveriges
internationella konkurrenskraft. Sverige har enorma
möjligheter, om de rätta förutsättningarna ges. Att
det inte är så i dag illustreras av en trots goda
konjunkturer hög arbetslöshet, utflyttning av
företag, brist på arbetskraft och stor segregation.
Moderata samlingspartiet har i sitt
budgetalternativ för år 2000 lagt fram förslag om en
lång rad skattesänkningar som syftar till att öka
den enskildes möjlighet att kunna försörja sig på
sina egna arbetsinkomster och ha kontroll över den
egna tillvaron. Det gäller bl.a. sänkta
inkomstskatter och en successiv avveckling av
fastighetsskatten. Vidare ingår sänkta eller slopade
skatter för företagande och riskkapital. Härigenom
skapas ett ökat utrymme för investeringar och bättre
förutsättningar för nya jobb och ökat företagande
(jfr bet. 1999/2000:FiU1).
Som framhålls i flera av de nu aktuella motionerna
är det viktigt att skatterna sänks. Skattesystemet
får inte stjälpa människors möjligheter till
försörjning.
I dag utgör skatt, inte boende eller mat, den
största utgiften för de flesta hushåll. De höga
skatterna slår särskilt hårt mot kvinnor därför att
kvinnor i högre utsträckning än män är
låginkomsttagare. Av de ensamstående mammorna kan
hela 32 % inte klara sin familjs försörjning utan
att söka socialbidrag (riksdagens utredningstjänst
1999).
Svårigheten att leva på sin lön efter skatt har
gjort att många kvinnor är helt beroende av
politiska beslut. Det som förr var kvinnors
ekonomiska beroende av den egna mannen har för
alltför många ersatts av ett i det närmaste totalt
beroende av politiska beslut. Kombinationen av
världens högsta skatter, behovsprövade bidrag och
inkomstrelaterade taxor leder inte sällan till att
många hushåll redan i låga inkomstskikt möter
marginaleffekter på upp till 80 %. De höga
marginaleffekterna kan gälla oavsett om det är en
arbetslös som börjar arbeta eller en
deltidsarbetande som går upp på heltid (ESO-rapport
1997 Lönar sig arbete?).
Moderata samlingspartiet anser att svenska kvinnor
skall kunna stå självständiga och oberoende av såväl
männen som det politiska systemet. En modern
jämställdhetspolitik förutsätter självständiga män
och kvinnor. Vi vill göra det möjligt för både
kvinnor och män att känna sig trygga och oberoende
genom att sänka skattetrycket så att man kan leva på
sin lön.
Ett bättre företagsklimat med lägre skatter skapar
också förutsättningar för fler nya jobb. Med dagens
höga skattetryck är det svårt för skattetyngda
familjer att betala för olika tjänster. Man är
hänvisad till att använda kommunens subventionerade
erbjudanden. Med ett lägre skattetryck skulle detta
ändras. Hushållen skulle ha råd att själva betala
olika tjänster, och därmed skulle efterfrågan på
skattesubventionerade tjänster minska.
Även turistindustrin skulle gynnas genom en
sänkning av skatterna på arbete och företagande.
Denna verksamhet bedrivs i direkt konkurrens med
motsvarande verksamheter i andra länder och påverkas
därför direkt av skillnader i beskattningen. Även
energi- och fastighetsskatten inverkar negativt på
turistnäringens konkurrenskraft.
Behovet av sänkta skatter på arbete och företagande
är stort. Den svarta sektorn expanderar och
regeringen tillgriper allehanda krypvägar för att
situationen inte skall bli orimlig. Särregler
utlovas t.ex. för utländska nyckelpersoner. Den enda
rimliga möjligheten är en sänkning av skatterna till
en mer rimlig nivå.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk601,
1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och 4,
1999/2000:Sk638, 1999/2000:
Sk661, 1999/2000:U504 yrkande 14, 1999/2000:A805
yrkande 5, med anledning av motion
1999/2000:Sk769 yrkandena 1 och 6 och med avslag
på motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 3,
1999/2000:Sk666, 1999/2000:Sk704, 1999/2000:U504
yrkande 4, 1999/2000:Sf305 yrkande 1,
1999/2000:MJ255 yrkande 13, 1999/2000:MJ718
yrkande 17, 1999/2000:A713 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
2. Allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen (mom. 1) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar sin
utgångspunkt i en social och ekologisk
marknadsekonomi och eftersträvar utveckling och
stabilitet i samhällsekonomin. Marknadsekonomin är i
sig inte tillräcklig för att skapa det goda
samhället. Den måste bygga på förvaltarskapstanken,
som betonar människans personliga och kollektiva
ansvar för sig själv, sina medmänni-skor,
efterkommande generationer samt för den fysiska
livsmiljön. Marknadsekonomin måste styras av ett
ekologiskt ansvarstagande, och det är nödvändigt att
utveckla system såväl inom ett land som mellan
länder för att åstadkomma resursöverföringar för en
jämnare inkomstfördelning. Skatte-politiken är ett
viktigt instrument för detta.
Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ för
år 2000 lagt fram förslag om lägre inkomstskatter så
att alla kan leva på sin lön. En sådan modell är
samhällsekonomiskt sund därför att medborgarna då
söker sig till arbetsmarknaden för att öka sina
inkomster och inte till en offentlig
"bidragsmarknad". Vidare har vi lagt fram förslag om
skattesänkningar som särskilt gynnar småföretagarna,
inte minst för att en så stor del av vår befolkning
har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora
företag (bet. 1999/2000:FiU1).
I de nu aktuella motionerna tas bl.a.
skatteväxlingstanken upp. Skatteväxling innebär
sänkta skatter på arbete och höjda skatter på
miljöfarliga utsläpp och ändliga resurser. Det är
här viktigt att konstatera att de totala skatterna
har höjts med netto 70 miljarder kronor sedan valet
1994 och att de miljörelaterade skatterna höjts med
10 miljarder kronor utan att motsvarande skatter på
arbete sänkts. Därmed har utrymmet för skatteväxling
avsevärt begränsats av den socialdemokratiska
regeringen. Det finns dock anledning att gå vidare,
inte minst med anledning av att utvecklingen i
omvärlden kan vidga detta utrymme. Detta arbete
måste drivas internationellt och i synnerhet inom EU
för att slå vakt om konkurrensneutraliteten mellan
företag och länder. För svenskt vidkommande inte
minst därför att produktion utomlands ofta drivs med
miljökrav som är lägre än i Sverige.
En skatteväxling med generellt sänkta skatter på
arbete gör det möjligt att få en utveckling av
tjänstesektorn. Det största hindret för
tjänstesektorns utveckling är det höga skattetrycket
i kombination med den stora skillnaden i beskattning
mellan egenproduktion och marknadsproduktion. För
att möjliggöra en positiv utveckling krävs bl.a. en
generell sänkning av skatten på arbete.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk325
yrkande 3, 1999/2000:U504 yrkandena 4 och 14,
med anledning av motionerna 1999/2000:Sk601,
1999/2000:Sk638, 1999/2000:Sk661, 1999/2000:
Sk704, 1999/2000:Sk769 yrkandena 1 och 6,
1999/2000:MJ255 yrkande 13, 1999/2000:MJ718
yrkande 17, 1999/2000:A805 yrkande 5 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Sk616 yrkandena 1
och 4, 1999/2000:Sk666, 1999/2000:Sf305 yrkande
1, 1999/2000:A713 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i
reservationen.
3. Allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen (mom. 1) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Ekonomiska styrmedel, som till exempel skatter och
avgifter, ger som en sidoeffekt inkomster till
statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra
skatter och avgifter som är störande för
samhällsekonomin. Begreppet grön skatteväxling är
tydligt till sin innebörd. Grön skatteväxling
innebär sänkt skatt på arbete och höjda skatter på
miljöförstöring och användning av ändliga
naturresurser.
Riksdagen har under hösten fattat beslut om höjda
energi- och produktionsskatter för att finansiera en
framtida stimulans för individuell kompe-
tensutveckling. Enligt vad regeringen anför i det
ärendet utgör detta en skatteväxling.
Detta är en sanning med modifikation. Visserligen
genomförs en höjning av miljöskatter men någon
motsvarande sänkning av arbetsgivaravgifter
genomförs inte. För trovärdigheten i begreppet grön
skatteväxling är det olyckligt att regeringen med
benägen hjälp av Miljöpartiet förfelar begreppet och
kallar sitt tricksande för grön skatteväxling.
Centerpartiet har i sitt budgetalternativ för 2000
föreslagit en riktig grön skatteväxling. I
Centerpartiets förslag till grön skatteväxling är
det raka rör mellan höjda miljöskatter och sänkta
arbetsgivaravgifter. I en tid med hög arbetslöshet
trots högkonjunktur och uppenbara miljöproblem anser
Centerpartiet att den självklara strategin är att
sänka skatten på arbete och öka skatten på
miljöförstöring och användning av ändliga
naturresurser. På så vis kan fler människor få jobb,
samtidigt som vi stimulerar en effektivare
resursanvändning och kretsloppsanpassad produktion.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion
MJ718 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till
känna.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ718 yrkande
17 och med avslag på motionerna 1999/2000:Sk325
yrkande 3, 1999/2000:
Sk601, 1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och 4,
1999/2000:Sk638, 1999/2000:Sk661,
1999/2000:Sk666, 1999/2000:Sk704, 1999/2000:
Sk769 yrkandena 1 och 6, 1999/2000:U504
yrkandena 4 och 14, 1999/2000:Sf305 yrkande 1,
1999/2000:MJ255 yrkande 13, 1999/2000:A713
yrkande 2 och 1999/2000:A805 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
4. Allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen (mom. 1) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet vill genomföra en skattereform med
inriktning på sänkt skatt på arbete och
risksparande. Avsikten är att de grundläggande
principerna för 1990-1991 års skattereform skall
återupprättas. Vi vill koncentrera skatte-
förändringarna till de för tillväxt och jobb mest
skadliga inslagen, nämligen marginalskatterna. Genom
avskaffad värnskatt, höjd brytpunkt för statlig
skatt och borttagande av den s.k. LO-puckeln, vill
vi uppnå den grundläggande principen - att de flesta
bara skall betala 30 % i skatt, och att de med höga
inkomster skall betala 50 %. Orimliga skatteregler
hindrar i dag framväxten av hundratusentals nya
jobb. Eftersom vi bedömer att den största
potentialen för nyföretagande och jobb finns i den
privata tjänstesektorn anser vi att hela sänkningen
bör riktas mot denna del av ekonomin. Vår
skattereform genomförs över en tre-fyraårsperiod.
I vårt budgetalternativ för år 2000 lade vi fram
förslag med denna inriktning. Marginaleffekterna
minskades såväl genom inkomstskattesänkningar som
genom växling av inkomstprövat bostadsbidrag mot
generellt barnstöd. För att betona att barnstödet
innebär att beskattningen tar hänsyn till föräldrars
extra försörjningsbörda föreslog vi att en kommande
utökning av barnstödet skulle ske i form av
skattereduktion. Vi föreslog avskaffad värnskatt,
höjd brytpunkt för statlig skatt och borttagande av
den s.k. LO-puckeln, för att uppnå den grundläggande
principen - att de flesta bara skall betala 30 % i
skatt, och att de med höga inkomster skall betala
50 %. Vi lade också fram förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter, bättre villkor för
småföretagare, skattelättnader för hushållstjänster
m.m. Riksdagen avslog under hösten våra förslag för
år 2000. De konkreta förslagen finns redovisade i
betänkandet 1999/2000:FiU1.
I de nu aktuella motionerna framhålls att det finns
ett stort antal hushåll med mycket små marginaler
som drabbas av kraftiga marginaleffekter när de
försöker ändra sin situation och att det är viktigt
för barnfamiljerna med en sänkning av skatten på
vanliga inkomster, höjt generellt barnstöd och
minskad inkomstprövning av bostadsbidragen. Exempel
på sådana hushåll redovisas i motion Sk769. Vidare
framhålls att höjningar i det generella barnstödet i
fortsättningen bör ske i form av skattesänkningar
för att tydliggöra att barnbidraget utgör ett sätt
att ta hänsyn till försörjningsbördan vid
beskattningen. Om en familj inte betalar någon skatt
kan ett kontantbidrag utgå via skattekontot.
Det är grundmurad liberal ståndpunkt att det ligger
ett egenvärde i att den enskilde kan påverka sin
egen situation. Det innebär både att han eller hon
inte genom politiskt beslutade åtgärder, t.ex.
beslut om skatter, skall hamna i en sådan situation
att inte ens en genomsnittlig inkomst ger en
marginal efter skatt för oförutsedda händelser, byte
av yrke eller bostadsort etc. Och naturligtvis inte
heller att det skall vara omöjligt att påverka sin
egen situation på grund av höga marginaleffekter.
Det ligger ett egenvärde i att människor har egna
pengar att själva disponera och ha beslutsrätten
över. Även den som inte haft möjlighet att spara
stora egna summor skall kunna känna tryggheten och
friheten i att inte vara utlämnad till andras
beslut. Att genom systemförändringar ge individen
större summor att faktiskt disponera själv är därför
nödvändigt. Som motionärerna framhåller är det
viktigt inte minst för grupper med låga inkomster
och för barnfamiljer att Folkpartiets förslag nu
genomförs.
Folkpartiet är också positivt till s.k. grön
skatteväxling och vill omsätta skatteväxlingen i
praktiken. Sverige skall driva en offensiv
miljöpolitik såväl nationellt som på den
internationella arenan. Det finns inte någon poäng i
att ensidigt urholka industrins internationella
konkurrenskraft eller driva enskilda näringar ur
landet med höga miljöskatter. Sveriges miljöskatter
kan således inte ligga väsentligt mycket högre än
övriga EU-länders. I stället måste det långsiktiga
arbetet inriktas på att inom framför allt EU höja
miljöskatterna gemensamt på bl.a. koldioxid. För
höga miljöskatter kan således paradoxalt nog leda
till en försämrad miljö. Detta gäller särskilt
näringar som är energiintensiva. Trots omfattande
skatteväxlingar från arbete till miljö i samband med
skattereformen i början av 90-talet kommer 75 % av
skatteinkomsterna från arbete och 6 % från miljö och
energi. Det är en mix som vi successivt måste
förändra.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk769
yrkandena 1 och 6, 1999/2000:Sf305 yrkande 1,
1999/2000:MJ255 yrkande 13, med avslag på
motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 3,
1999/2000:Sk601, 1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och
4, 1999/2000:
Sk638, 1999/2000:Sk661, 1999/2000:Sk666,
1999/2000:Sk704, 1999/2000:U504 yrkandena 4 och
14, 1999/2000:MJ718 yrkande 17, 1999/2000:A713
yrkande 2 och 1999/2000:A805 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
5. Tjänstesektorn (mom. 2) - m, kd, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Sverige har den industrialiserade världens högsta
skatteuttag på arbete. Mellan 63 % och 74 % av
kostnaderna för en tjänst utgörs av skatter och
sociala avgifter. De stora skattekilarna -
skillnaden mellan köparens pris och säljarens
ersättning efter skatt - bromsar framväxten av
moderna tjänsteföretag och fler jobb i
tjänstesektorn. I synnerhet gäller det
tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som
betalar med redan beskattade medel.
Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster.
Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige
intresserat av hjälp, ibland eller regelbundet. Vi
vet dock att det är det höga skatteuttaget som
hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en
vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och
moms driver upp timpriset till nivåer som nästan
inga hushåll med normala inkomster är beredda att
betala.
Nästan allt hushållsarbete som utförs mot betalning
utgör i dag svart arbete. Riksskatteverkets
undersökningar visar att den svarta marknaden för
hushållstjänster lågt räknat omsätter 10 miljarder
kronor per år. På denna marknad arbetar många
kvinnor och ungdomar. De har inga rättigheter, inga
försäkringar, inga pensionspoäng, ingen sjukpenning
och ingen trygghet. För många unga riskerar den
första kontakten med arbetsmarknaden att bli ett
svartjobb. Det är djupt olyckligt att orimliga
skatteregler på detta sätt pressar människor till
svart arbete.
För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta
fart måste priset sänkas rejält genom att
skattekilen minskas eller slopas helt. Vi anser att
det enklaste och bästa är att införa en
skattereduktion för hushållens köp av den här typen
av tjänster. Frågan om hur skattelättnader för
hushållstjänster kan vara utformade är noga utredd
och analyserad och det finns flera förslag.
Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i
en rad andra EU-länder, som t.ex. Danmark, Finland
och Holland, som öppnat marknader för privata
hushållstjänster.
Fördelarna med en vit marknad för hushållsnära
tjänster är många.
De som i dag arbetar svart får möjlighet att
inordna sig i ett legalt system och som alla andra
få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen:
sjukförsäkring, pension m.m.
Valfriheten ökar. Människor får större möjlighet
att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster
till hemmet, eller att arbeta mindre och i stället
göra hemarbetet själv.
Den könsuppdelade arbetsmarknaden kan brytas upp.
Om fler kvinnor och jämställda män skall kunna
konkurrera om ledande positioner i näringsliv och
offentlig förvaltning måste det bli möjligt att
hederligt och öppet kunna köpa vissa tjänster. Delat
ansvar för hem och barn innebär inte att motsätt-
ningarna mellan hemarbete och karriär försvinner. De
delas och blir mindre för var och en, men de finns
likafullt kvar.
Det blir möjligt för en arbetsgivare att erbjuda
den här typen av tjänster som en beskattad förmån.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk603,
1999/2000:Sk639 yrkande 1 och 1999/2000:Sk762
yrkande 1 och med anledning av motionerna
1999/2000:Sk602 yrkande 1, 1999/2000:
U504 yrkandena 12 och 13, 1999/2000:N384 yrkande
21 och 1999/2000:A230 yrkande 17 och med avslag
på motionerna 1999/2000:Sk602 yrkande 2,
1999/2000:Sk639 yrkande 2, 1999/2000:
Sk760, 1999/2000:T244 yrkande 1 och
1999/2000:N384 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reserva-
tionen.
6. Tjänstesektorn (mom. 2) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det finns i dag ett verkligt "pigproblem". Det
gäller de många kvinnor som arbetar svart inom den
hushållsnära tjänstesektorn. Dessa har inga
rättigheter, inga försäkringar, inga pensionspoäng,
ingen sjukpenning och ingen trygghet.
De stora skattekilarna mellan vad den som vill köpa
en tjänst själv måste tjäna in för att utföraren
skall få en anständig nettolön är för stora.
Skillnaden mellan brutto och netto är minst sex
gånger pengarna. Det säger sig självt att inte
särskilt många har råd att anlita professionella
företag för hushållsnära tjänster. Skattekilarna
måste reduceras.
Skall fler kvinnor och jämställda män kunna
konkurrera om ledande positioner i näringsliv och
offentlig förvaltning måste det bli möjligt att
hederligt och öppet kunna köpa vissa tjänster. Delat
ansvar för hem och barn innebär inte att
motsättningarna mellan hemarbete och karriär
försvinner. De delas och blir mindre för var och en,
men de finns likafullt kvar.
Vi anser att ett system med en skattereduktion om
50 % av totalpriset för hushållsnära tjänster bör
införas. På så sätt elimineras den största delen av
dagens skattekilar samtidigt som någon subvention
inte uppstår eftersom priset ändå överstiger
nettolönen, och en liten skatt betalas in. I dag
förekommer i princip ingen sådan verksamhet i den
vita sektorn.
På detta vis blir också ett system med förmån av
hemtjänster lika attraktivt som förmån av bil eller
dator är då arbetsgivaren bekostar förmånen och den
anställde skattar för förmånen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk762 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk602
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk603,
1999/2000:Sk639 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:
Sk760, 1999/2000:U504 yrkandena 12 och 13,
1999/2000:T244 yrkande 1, 1999/2000:N384
yrkandena 21 och 22 och 1999/2000:
A230 yrkande 17 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen.
7. Kompetenskonton (mom. 3) - m, fp
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
I det nutida samhället förändras produktions- och
marknadsförutsättningarna hastigt. Arbetskraften
blir alltmer rörlig, dels därför att individer
frivilligt byter jobb, dels därför att
arbetsmarknadssituationen föranleder det. Samtidigt
har investeringar i kompetens fått en allt större
betydelse. Det blir allt viktigare att rätt kunskap
och specialisering finns tillgänglig i olika
situationer.
Den ökade rörligheten hos arbetskraften gör att
alla företag inte är lika intresserade av att satsa
på de anställdas långsiktiga kompetensutveckling,
eftersom det finns en risk att företaget självt inte
får någon nytta av investeringen.
I den nya situationen är det rimligt att enskilda
individer i högre grad själva tar ansvar för sin
kompetensutveckling. Det ligger i den enskildes
intresse att kunna styra sin egen
kompetensutveckling och att behålla sin
professionalism. Många önskar sig möjligheter till
personlig utveckling och nya utmaningar genom att
kunna byta inriktning på sitt arbete några gånger i
livet. Det är också ett samhällsintresse att
människor är välutbildade och kan möta näringslivets
och arbetsmarknadens behov.
Särskilt för de små företagen skulle en förbättring
av de enskildas egna möjligheter till
kompetensutveckling ha stor betydelse. De små
företagen har inte tid att satsa på
kompetensutveckling när verksamheten går bra och
beläggningen är hög och vågar inte göra sådana
satsningar när orderingången viker och konjunkturen
går ned. Problemet skulle kunna hanteras bättre om
de enskilda själva i högre grad kunde stå för sin
kompetensutveckling. Företaget skulle då kunna bidra
ekonomiskt i goda konjunkturer och ge möjlighet till
studier när verksamheten går sämre.
Vi förordar införande av individuella
kompetens/utbildningskonton, där den enskilde och
dennes arbetsgivare kan avsätta resurser för
återkommande kunskapsförsörjning och som får
användas när helst det passar arbetstagaren och
arbetsgivaren. Förslaget är ett av många som behövs
för en friare och rörligare arbetsmarknad.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk692 yrkande
36, med anledning av motion och 1999/2000:N387
yrkande 14 och med avslag på motion
1999/2000:Sk717 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen.
8. Kompetenskonton (mom. 3) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
En av de viktigaste reformerna är att öka
möjligheterna till återkommande utbildning. Mycket
av dagens företagsutbildning eller
kompetensutveckling ges i hög grad till dem som
redan har en god utbildning. De med störst behov av
längre kompetenshöjande utbildningar kommer ofta
inte i åtnjutande av dessa. Möjligheten till
återkommande utbildning är fundamental för att klara
en allt snabbare kunskapstillväxt.
Behovet av att kunna studera under längre
sammanhängande tid kommer att öka. Finansiering av
detta kan inte klaras varken av företaget eller av
den enskilde. För att fler skall kunna ha möjlighet
till livslångt lärande måste det inrättas ett nytt
finansieringssystem - ett kompetenskonto - som ger
möjligheter till rimlig ekonomisk försörjning under
en utbildningstid mitt i livet.
Kompetenskontot skall vara knutet till den enskilde
med möjlighet att sätta av en del av sin lön eller
avstå från en del av löneökningen som den enskilde
själv förfogar över. Arbetsgivaren svarar för att
tillskjuta en del.
Kompetenskontot får störst nytta om det används
tillsammans med arbetsgivarens avsättning för
kompetensutveckling. Statens insats blir att skatte-
mässigt gynna avsättningar till kompetenskontot. Då
båda parter måste komma överens om hur
arbetsgivarens del skall användas stärks
incitamentet att kompetenskontot används i en
långsiktig utbildnings- och utvecklingsplan, till
gagn för både den enskilde och företaget.
Vid sidan om den skattesubvention som bör göras,
behöver staten också ta på sig en utjämnande
funktion. De som saknar arbete eller har låga löner,
kommer att ha svårt att sätta av medel till ett
kompetenskonto, oavsett skattesubvention. Det är
rimligt att även dessa människor ges möjlighet att
bygga upp ett kompetenskonto för vidareutbildning
eller omskolning under livet. Inte minst måste
jämställdhetsaspekten vägas in då kompetenskonton
inrättas. Eftersom kvinnor fortfarande har lägre
genomsnittslöner än män, kan kompetenskonton komma
att leda till att skattesubventionen bidrar till
ökade orättvisor mellan män och kvinnor på
arbetsmarknaden, då männen i genomsnitt får bättre
ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling.
Det bör ankomma på regeringen att överväga hur en
utjämnande funktion bör utformas, t.ex. genom att
staten garanterar någon form av grundbelopp för dem
med lägst inkomster.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N387 yrkande 14
och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk692
yrkande 36, 1999/2000:Sk717 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i
reservationen.
9. Reseavdrag (mom. 4) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Sverige är ett glest bebott land. För många hushåll
är resorna till och från arbetet långa.
Kollektivtrafiken är i många fall inget alternativ.
Det är då nödvändigt att använda bilen. Dessutom
krävs ofta biltransporter för privata ändamål för
att det skall vara möjligt att bo kvar i mindre
tättbefolkade områden.
Denna situation kräver särskilda avvägningar när
det gäller att utforma skattepolitiken. Höjd
bensinskatt och andra kostnadsökningar försvagar
hushållsekonomin och gör att intresset för att ta
arbete på större avstånd från hemmet minskar. Det
minskar rörligheten på arbetsmarknaden.
Mot denna bakgrund har Moderata samlingspartiet i
sitt budgetalternativ för 2000 föreslagit en
omedelbar sänkning av bensinskatten med 20 öre
(vartill kommer moms). Dessutom har vi föreslagit
att avdraget för resor till och från arbetet höjs
till 16 kr per mil och att det skall inkludera resor
till barnomsorg. Vårt budgetförslag innebar vidare
en sänkning av det icke avdragsgilla beloppet för
arbetsresor med 1 000 kr till 6 000 kr. Våra förslag
för budgetåret 2000 har avslagits av riksdagen (jfr
bet. 1999/2000:FiU1).
Vi anser att det skall vara möjligt att vara bosatt
och arbeta även i de glest befolkade delarna av
Sverige. Schablonen för avdrag för resor med egen
bil mellan bostad och arbetsplats måste därför höjas
och gränsen för avdragsgilla kostnader för resor
sänkas. Vidare bör barnfamiljers arbetsresor inklu-
dera resan till dagis.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande reseavdrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk634
yrkande 1, 1999/2000:Sk762 yrkande 3 och
1999/2000:A807 yrkande 20, med anledning av
motionerna 1999/2000:Sk687, 1999/2000:N214
yrkande 28, 1999/2000:N277 yrkande 4 och med
avslag på motion 1999/2000:
Sk637 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen.
10. Reseavdrag (mom. 4) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ för
2000 föreslagit att gränsen för avdrag för resor
till och från arbetet sänks från 7 000 kr till 6 000
kr. Riksdagen har avslagit förslaget (jfr bet.
1999/2000:FiU1).
De höjda bensinpriserna drabbar befolkningen på
landsbygden hårt. Eftersom kollektiva färdmedel
sällan är något alternativ för dessa grupper är de
helt beroende av den egna bilen för att kunna ta sig
till arbetet. Det är därför viktigt att
landsbygdsbefolkningen kompenseras för de stigande
drivmedelspriserna.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande reseavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N277 yrkande 4
och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk634
yrkande 1, 1999/2000:Sk637 yrkande 1,
1999/2000:Sk687, 1999/2000:Sk762 yrkande 3,
1999/2000:N214 yrkande 28, 1999/2000:A807
yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i reservationen.
11. Reseavdrag (mom. 4) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Boende långt från de områden där de större
infrastrukturinvesteringarna sker kan inte
nyttiggöra sig dessa satsningar. Kostnader som
uppstår på grund av långa avstånd och avsaknad av
valfrihet måste kompenseras. Detta kan inte enbart
ske via ett höjt reseavdrag utan måste ske också på
annat vis. Att bo på landsbygden innebär att man
måste ha bil, oftast behöver man dessutom två. En
sådan kompensation kan lättast hanteras via
skattsedeln med avdragsmöjligheter som knyts till
boende och möjligheter att utnyttja allmänna
kommunikationer.
En utgångspunkt för avdraget bör vara att definiera
en basservice och finna ett system som innebär ett
differentierat avdrag beroende på avstånd och
tillgång till basservice. Centerpartiet har vid ett
flertal tillfällen begärt att regeringen skall
utreda ett glesbygdsavdrag. Vårt krav på utredning
kvarstår.
Regeringen bör låta utreda möjligheterna att införa
ett glesbygdsavdrag. Det anförda bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande reseavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N214 yrkande 28
och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk634
yrkande 1, 1999/2000:Sk637 yrkande 1,
1999/2000:Sk687, 1999/2000:Sk762 yrkande 3,
1999/2000:N277 yrkande 4 och 1999/2000:A807
yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i reservationen.
12. Arbetsrum i bostaden (mom. 5) - m, kd,
fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Informationstekniken skapar nya möjligheter till
distansarbete och flexibilitet. IT kan härigenom
förbättra livskvaliteten för anställda, höja
produktiviteten i företagen och förbättra miljön.
I dag karakteriseras arbetsmarknaden av
flexibilitet. En dator, ett modem och ett jack i
väggen är i princip allt som behövs för många
arbetstagare för att kunna utföra sina
arbetsuppgifter. Via ett modem kan man nå hela den
globala marknaden. I dag är det ingen självklarhet
att arbetet måste utföras under vanlig kontorstid,
åtta till fem, det går ofta alldeles utmärkt att
ägna några timmar åt fritidsaktiviteter, kultur
eller natur på dagen för att sedan återgå till
arbetet. Alltfler utnyttjar IT till att arbeta i
hemmet i samband med barnafödande och medan barnen
är små. Att kunna vara mer tillsammans med familjen
värderas högt, samtidigt som arbetsuppgifterna med
fördel kan utföras på andra tider, exempelvis när
barnen sover och andra delar av världen har vaknat.
Få har uppmärksammat de positiva miljöeffekter som
uppstår till följd av distansarbete. Även
regeringens Distansutredning har missat detta. Den
dubbla uppvärmningen av både kontorslokaler och
bostäder samt resor till och från arbetet är ett par
områden där miljön vinner på att andelen
distansarbete ökar. Det borde ses som lika
värdefullt att arbeta hemifrån som att pendla in
till stress, trängsel och miljöproblem i centrum.
Tyvärr har samhället ännu inte följt med
teknikutvecklingen. Det finns en rad faktorer som
begränsar distansarbetets fortsatta utveckling. Det
är näst intill omöjligt att göra avdrag för ett
arbetsrum i hemmet. Regeringsrätten har från 1975
dömt i fem mål angående avdrag för kostnad för
arbetsrum och därvid intagit en mycket restriktiv
hållning. Förutom att det skall finnas ett klart
behov av ett särskilt arbetsrum skall det ha
uppstått en verklig merkostnad för rummet.
Arbetsrummet får, med hänsyn till läge och
utrustning, inte anses ingå i det övriga
bostadsutrymmet.
För närvarande betraktar förmodligen den anställde
möjligheten till distansarbete som en förmån. Denna
inställning kommer snabbt att förändras. Möjligheten
för många människor att över huvud taget få ett
arbete kan vara att utföra arbetet i hemmet. Den
begränsade möjligheten att göra avdrag för kostnader
för arbetsrum i bostaden måste ses över, och hänsyn
bör tas till den framtida arbetsmarknaden där bl.a.
informationstekniken kommer att vara ett medel för
ökad frihet, delaktighet och rättvisa.
Lagen och rättstillämpningen måste anpassas till
rådande aktuella förhållanden på arbetsmarknaden.
Skattelagstiftningen riskerar annars att kraftigt
motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd
utveckling.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande arbetsrum i bostaden
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk606 och
1999/2000:Sk607 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen.
13. Fackföreningsavgift (mom. 6,
motiveringen) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har anfört att utskottets ställningstagande bort
ha följande lydelse:
De nuvarande reglerna om avdrag för medlemsavgift
till fackförening respektive arbetsgivarorganisation
har en utformning som är skattemässigt neutral.
Arbetsgivarnas avdragsrätt för avgift för medel för
konfliktändamål motsvaras av en skatteplikt för den
konfliktersättning som utbetalas.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna
bakgrunden inte något skäl för ett tillkännagivande
till regeringen om behovet att ändra förhållandena
på arbetsmarknaden i denna del, och utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet.
Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Yvonne
Ruwaida (mp), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s) har
dels anfört följande:
Frågan om att slopa tidsgränsen för avdraget för
ökade levnadskostnader har behandlats av Utredningen
om avdrag för ökade levnadskostnader i betänkandet
Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94).
Betänkandet är nu föremål för beredning inom
Regeringskansliet. Avsikten är att betänkandet skall
remissbehandlas på sedvanligt sätt och att
regeringen efter remisstidens utgång skall ta
ställning till de olika förslag och överväganden som
utredningen redovisat.
Vi anser att den fortsatta beredningen av
utredningens förslag bör avvaktas och avstyrker
därför motionsyrkandet.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande ökade levnadskostnader vid
dubbel bosättning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk748.
15. Värdering av bilförmån (mom. 9) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Reglerna för förmånsbeskattning av tjänstebil
ändrades vid årsskiftet 1996/1997. Tidigare
uppskattades värdet av att den anställdes
arbetsgivare betalade bil och drivmedel till ett
schablonbelopp. Nu ingår inte längre drivmedel i
detta schablonbelopp. Den anställde är tvungen att
föra körjournal och specificera antal körda mil i
tjänsten för att inte tvingas skatta för bensin-
förmånen som för lön. Tjänstebilsinnehavaren och
företaget tvingas ägna mycket tid åt att
administrera denna redovisning.
Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och
enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit en övergång
till schablonbeskattning för att minska den
byråkrati och det krångel som de nuvarande reglerna
medför.
Vi anser att en översyn bör genomföras i syfte att
förenkla reglerna. Härvid bör den byråkrati och det
krångel som reglerna medför för småföretagare
särskilt beaktas. Möjligheten att ta större hänsyn
till förmånens faktiska värde genom en
proportionering efter antalet privata mil bör därvid
övervägas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande värdering av bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N273 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk605
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk674 yrkande 2,
1999/2000:Sk734 och 1999/2000:T466 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservationen.
16. Bilar som används som arbetsredskap
(mom. 10) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Bilförmånsbeskattningen har ändrats flera gånger
under senare år, senast den 1 januari 1997. Trots
detta är beskattningen i dag inte anpassad till
förhållandena i knappt en halv miljon småföretag
utan reglerna är utformade utifrån situationen i
större företag där tjänstemän kan välja om de vill
ha tjänstebil eller inte. För dem är bilen inte i
första hand, och i många fall inte alls, något
arbetsredskap utan en ren anställningsförmån.
I mindre företag är situationen i allmänhet den
omvända, bilen är i första hand ett arbetsredskap,
vilket i mån av utrymme även kan användas privat.
Härmed kan således en effektiv användning av bilen
som tillgång i ett företag som drivs av en familj
åstadkommas. I dag tvingas många företagare av
skatteskäl att skaffa två bilar, en i företaget och
en privat, detta för att undvika en
förmånsbeskattning som schablonmässigt utgår från
att bilen körs privat minst 1 700 mil per år. För
företagarfamiljer som kör mindre privat blir detta
ett dyrt "bilinnehav".
Bilar i näringsverksamhet som utgör arbetsredskap
bör därför undantas från förmånsbeskattning om de
endast i mindre omfattning används privat. Därmed
slipper företagare det administrativa merarbete som
de nya reglerna innebär förutom att de inte riskerar
att, som i dag, dubbelbeskattas för flera fordon.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande bilar som används som
arbetsredskap
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk674 yrkande 1
och med anledning av motion 1999/2000:Sk712 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservationen.
17. Bilar som används som arbetsredskap
(mom. 10) - v
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Dagens oklara regler när det gäller
bilförmånsbeskattning för företagare har skapat
stora problem och orsakat att kraven på en likformig
taxering inte uppfylls. Ännu allvarligare är det att
det dränerar företag på kapital, en dränering som
oftast sker på felaktiga grunder. De tydligaste
exemplen på detta handlar om företagare som blir
påförda förmånsvärde för rena servicebilar. Bilar
med två säten, som ständigt är fullastade med
material och inventarier och som knappast kan
betraktas som privatbilar. Trots att företagaren
även äger privatbil av hög standard påförs
förmånsvärde för servicebilen.
Motiveringen från skattemyndighetens sida för att
påföra ett förmånsvärde är att bilen vid vissa
tillfällen använts för resor mellan företaget och
bostaden. För hantverkare som t.ex. rörinstallatörer
handlar det om att ta bilen från det fasta
driftstället på kvällen eftersom morgondagens
arbetsplats ligger på andra sidan av staden, dvs.
närmare bostaden.
Det är viktigt att lagstiftningen förtydligas. Det
får inte förekomma ett godtycke som leder till att
kravet på en likformig taxering inte kan uppfyllas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
som innebär att rena servicebilar inte påförs
förmånsvärde om företagaren samtidigt har en annan
bil för privat körning.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande bilar som används som
arbetsredskap
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk712 och med
anledning av motion 1999/2000:Sk674 yrkande 1
hos regeringen begär ett förslag i enlighet med
det anförda.
18. Pensionssparande (mom. 11) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Vi anser att det är viktigt att det skapas bra
förutsättningar för ett enskilt pensionssparande.
Det långsiktiga och bundna sparandet ökar den
enskildes trygghet och kan dessutom bidra till att
förbättra företagens riskkapitalförsörjning.
Ett väsentligt led i att skapa goda förutsättningar
för enskilt sparande för egen pensionering var
införandet av det individuella pensionssparandet
1994.
Socialdemokraterna har härefter försämrat
förutsättningarna för enskilt pensionssparande genom
beslutet att halvera avdragsrätten för pensionsspa-
rande. Man har dessutom höjt avkastningsskatten på
pensionssparande. De försämrade möjligheterna för
pensionssparande har bl.a. lett till ett utflöde av
sparande till utlandet, där denna beskattning är
lägre.
Avdragsutrymmet för pensionsförsäkringar bör enligt
vår mening återställas till ett basbelopp. Avdrag
bör dessutom medges för pensionssparande för makes
räkning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande pensionssparande
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk667 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Sk327 yrkande 12,
1999/2000:Sk608, 1999/2000:Sk707 och
1999/2000:Sk769 yrkandena 3 och 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i
reservationen.
19. Pensionssparande (mom. 11) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Att vi fått ett bra offentligt pensionssystem och
kan få bra offentliga socialförsäkringar gör inte
att människor blir utan önskan av eget sparande,
både för ålderdomen och för oförutsedda händelser.
Det är därför vi vill sänka skatterna, minska
marginaleffekterna och därmed öka människors
möjligheter att lägga undan en slant.
Vi vill öka avdragsutrymmet från dagens halva
basbelopp till i första steget ett och ett halvt.
Det handlar om att skjuta upp beskattningen av en
inkomst till senare genom att spara i ett
pensionssparande.
I dag är de flesta möjligheter till studiestöd och
bidrag begränsade för annat än grundutbildning för
den som kommit upp en bit i åldern. Att starta och
driva ett företag är att kasta sig ut i det okända,
och startkapital är svårt att få ihop, särskilt för
att försörja sig drägligt under startskedet.
Vi anser att människor skall ges möjlighet att
disponera ett år av sin pension för studier, start
av ett eget företag eller annat man kan vilja göra.
För att den disponibla inkomsten för detta år skall
kunna bli högre än pensionsrätten, skall man även
kunna ta ut av ett individuellt pensionssparande
eller en pensionsförsäkring för detta ändamål.
Det blir därmed alltid den enskilde som måste
värdera fördelar med ålderspensionsrätten mot de
ekonomiska och förstås alla andra möjligheter som
skapas med studierna eller företagandet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande pensionssparande
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk769 yrkandena
3 och 4 och med anledning av motionerna
1999/2000:Sk327 yrkande 12, 1999/2000:Sk608,
1999/2000:Sk667 och 1999/2000:Sk707 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
20. Vinstandelsstiftelser (mom. 12) - m,
kd, c, fp
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Vinstandelsstiftelser ger de anställda ett
ekonomiskt utbyte av ett företags framgång och
vinster. Vinstandelsstiftelser är något positivt som
har goda förutsättningar att bidra till ökat
engagemang och ökad delaktighet för de anställda.
Genom att en del av företagens vinster går direkt
till de anställda skapas en uppmuntrande atmosfär.
Dynamik och effektivitet stimuleras. Det är
beklagligt att den politiska vänstern inte
värdesätter den stora betydelse som det personliga
engagemanget spelar för företagande och tillväxt.
Den särskilda löneskatten, som är 24,26 %, på
avsättning till vinstandelsstiftelser bör slopas för
att stimulera till en utvidgad användning av sådana
system.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 12 hemställt:
12. beträffande vinstandelsstiftelser
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sk325 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts i reservationen.
21. Personaloptioner (mom. 13) - m, fp
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
I dag är det avgörande för framgångsrika företag att
kunna knyta till sig kompetenta medarbetare från
jordens alla hörn och att få dem att stanna - i alla
fall ett par år. Genom personaloptioner ges inte
bara företagsledare och riskkapitalister chansen att
bli rika, utan också medarbetarna. Det är ett bra
sätt för företagen att inte bara belöna
medarbetarna, utan också knyta den lättrörliga
kompetensen till sig. Detta är särskilt viktigt i en
tid då allt färre företag kan visa på stora fasta
värden i form av industritillgångar, utan i stället
har sina samlade tillgångar i medarbetarnas
kunskaper och kreativitet.
Den kritik som för närvarande riktas mot den
svenska beskattningen av personaloptioner är ett
symtom på att skatterna är alltför höga i Sverige.
Grundproblemet är att beskattningen av arbete är
alltför hög. Såväl det sammanlagda skattetrycket som
beskattningen av optioner måste därför ses över och
sänkas till en nivå som är konkurrenskraftig i
jämförelse med andra länder. Möjligheten att
beskatta personaloptioner som inkomst av kapital bör
övervägas.
En anställds innehav av aktier i det fåmansbolag
som han är anställd i är skattemässigt missgynnat,
eftersom han beskattas som en fåmansdelägare. Detta
medför en högre skattebelastning på utdelning och
reavinst än om aktieägaren fått sina
personaloptioner som anställd i ett noterat bolag.
Den skattefria utdelningen på aktier i onoterade
bolag ger en helt otillräcklig kompensation. Vi
anser att samma regler skall gälla för anställda i
noterade som i onoterade företag när det gäller
försäljning av aktier och aktieoptioner i dessa
fall.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 13 hemställt:
13. beträffande personaloptioner
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk326
yrkande 7, 1999/2000:Sk692 yrkande 10 och
1999/2000:T717 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i
reservationen.
22. Ideellt skadestånd (mom. 14) - v, c, fp
Per Rosengren (v), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson
(fp) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Enligt 6 § jämställdhetslagen (SFS 1991:433) har
arbetsgivare att verka för att inte någon anställd
blir utsatt för sexuella trakasserier. Arbetsgivaren
får heller inte enligt 22 § utsätta någon som
avvisat dennes sexuella närmanden för trakasserier.
Det är också förbjudet att trakassera den som anmält
arbetsgivaren för könsdiskriminering. Om
arbetstagaren utsätts får sådana trakasserier skall
arbetsgivaren betala skadestånd till denne för
kränkningen.
I en nyligen avkunnad kammarrättsdom slog domstolen
fast att skadestånd på grund av sexuella
trakasserier i ett visst fall skulle anses som
inkomst av tjänst och därmed beskattas. Domstolen
ansåg att skadeståndet hade sin grund i
anställningsförhållandet mellan kvinnan och hennes
arbetsgivare. I praktiken innebar det att den
förfördelade kvinnan fick behålla 1/3 av skade-
ståndet på 300 000 kr.
Vi anser att detta avgörande är stötande för det
allmänna rättsmedvetandet. Skadestånd på grund av
sexuella trakasserier skall vara skattefritt. Rege-
ringen bör göra en översyn av nu aktuella
bestämmelser och återkomma till riksdagen med
förslag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande ideellt skadestånd
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324
yrkandena 28 och 29, 1999/2000:Sk762 yrkande 4
och 1999/2000:Sk770 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i
reservationen.
23. Bär, svamp och kottar (mom. 16) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Skattefriheten för inkomster av bär och
svampplockning upp till 5 000 kr infördes vid 1982
års taxering. Hobbyplockning av bär, svampar och
kottar förekommer i huvudsak i skogslänens glesbygd.
Man kan på goda grunder anta att det i huvudsak är
skolungdomar, någon arbetslös och någon enstaka
pensionär som ägnar sig åt denna verksamhet. På
senare år har utländska "turister" främst polacker
börjat komma till Sverige för att plocka bär.
Dessa inkomster är omöjliga för staten att
kontrollera och beskatta. Detta är ett faktum som
lockar många, skolungdomar, arbetslösa och
pensionärer, att inte uppge sina riktiga namn vid
försäljning till uppköparna för att därigenom kunna
undfly eventuell skatt. Detta är olyckligt för alla
inblandade, men i synnerhet för skolungdomar som
frestas till skattefusk redan i tidiga år.
Eftersom inkomsten är näst intill omöjlig att
kontrollera kan det lätt uppfattas som en uppmuntran
till "svartjobb". Nuvarande skattefria inkomstgräns
för hobbyplockning, på 5 000 kr antogs för nitton år
sedan. Rimligen borde den skattefria inkomstgränsen
nu kunna uppjusteras till 10 000 kr.
Skattebortfallet vid en sådan uppjustering torde
vara ytterst marginellt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 16 hemställt:
16. beträffande bär, svamp och kottar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk686 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
24. Bytesringar (mom. 17) - mp
Yvonne Ruwaida (mp) har
dels anfört följande:
Bytesringar och liknande arrangemang är ett exempel
på hur man kan förbättra sammanhållningen inom vissa
områden och aktivera hyresgästerna. Bytesringar,
eller med en engelsk term Local Exchange and Trade
System, är ett system för att kunna byta varor eller
tjänster med varandra, och dessa system kan vara
informella eller mer eller mindre utvecklade med
bokföring av de tillgångar och skulder som
verksamheten inneburit för deltagarna. Risken är att
bra initiativ i denna riktning uteblir på grund av
krångel med beskattning av de vanligtvis ganska små
värden som bytena rör sig kring. Frågan om
beskattningen av bytesringar bör utredas i syfte att
underlätta verksamhet av detta slag. Regeringen bör
återkomma med ett förslag om en skattebefrielse för
bytesringar.
dels vid moment 17 hemställt:
17. beträffande bytesringar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk710 hos
regeringen begär ett förslag i enlighet med vad
som anförts i reservationen.
25. Gåvor (mom. 18) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
I Sverige testamenteras årligen stora belopp som
donationer till ideella ändamål, som forskning och
museiverksamhet, liksom till ideella föreningar, som
kyrkor, idrottsföreningar och hjälporganisationer. I
länder som har en utvecklad tradition av
skatteavdrag även för större eller mindre donationer
under donatorns levnad har betydande belopp donerats
som möjliggjort stora satsningar på idrott,
forskning och andra välgörande ändamål.
Med ett allt högre skattetryck och ökat
bidragsberoende har medborgarna fått allt mindre
marginaler för att klara förändringar.
Arbetslösheten i landet har varit hög länge, och det
har satt sina spår i en ökning av socialbidrags-
sökande. Det är emellertid inte bara de ekonomiska
påfrestningarna som ökat för alltfler, utan även
sociala problem, som inte har en direkt koppling
till ekonomin, tenderar att öka. Bland de mest
drabbade grupperna finner man ensamstående med barn,
äldre med låga pensioner, mentalt sjuka, hemlösa och
ungdomar med drogproblem.
Det allmänna välfärdssystemet har inte
förutsättningar att kunna klara av alla hjälpbehov.
När statens och kommunernas skyddsnät inte klarar av
de behov som finns, är det desto angelägnare att de
som visar solidaritet med sina medmänniskor
uppmuntras att aktivt stödja kompletterande
verksamheter. Insamlingar av olika slag är i dag av
en rätt stor omfattning.
Det utförs också ett fantastiskt arbete inom de
ideella organisationer, som har möjligheter att
kunna ge snabb hjälp baserad på medmänsklighet utan
att vara låsta av alltför strikta regelverk. Behoven
är emellertid vida större än de resurser som
organisationerna har.
För att uppmuntra enskilda donationer till olika
former av ideell verksamhet kan det finnas anledning
att överväga en avdragsrätt för gåvor till ideella
och humanitära ändamål. Denna typ av avdragsrätt
finns i många andra länder som t.ex. Danmark,
Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA.
Enskilda donatorer skulle säkert uppmuntras att
skänka mer, om man visste att man kunde få göra
avdrag i deklarationen.
Vi anser att frågan om en avdragsrätt för gåvor
till ideella organisationer och till ideellt och
humanitärt bistånd bör utredas i syfte att klarlägga
såväl fördelarna som nackdelarna med en sådan
ordning.
dels vid moment 18 hemställt:
18. beträffande gåvor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk708 och med
anledning av motionerna 1999/2000:Sk663 och
1999/2000:Sk749 hos regeringen begär en
utredning i enlighet med vad som anförts i
reservationen.
26. Biodling (mom. 19) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
I samband med att skattereformen trädde i kraft 1991
avskaffades den gräns för hobbybiodling som tidigare
medgav att en biodlare fick ha 15 bisamhällen. Nu
omfattas biodlingen av den allmänna principen om
skattskyldighet, dvs. när vinst uppstår skall den
beskattas.
Skattereformens beslut om nya skatteregler för
vinstgivande hobbyverksamhet medförde att biodlare
med mycket få bisamhällen blev bokföringsskyldiga
för kostnader och intäkter. Vid en revision måste
biodlaren kunna styrka att vinst inte uppstått. Det
har förekommit att biodlare med ända ner till fyra
bisamhällen har tvingats lämna sådana uppgifter till
skattemyndigheterna. Erfarenheten visar att en
blygsam vinst uppstår först vid ett innehav av
närmare 15 bisamhällen.
Mot denna bakgrund är det givet att
riksdagsbeslutet på ett kraftigt sätt har påverkat
biodlingen.
En enkel och adekvat lösning av problemet, som inte
medför några kostnader, är att riksdagen fastslår
att skattemyndigheterna skall återgå till regeln om
att biodlare med upp till 15 bisamhällen är befriade
från bokförings- och anteckningsskyldighet och inte
behöver styrka att de inte tjänat pengar på dessa 15
bisamhällen. Skattemyndigheterna skulle därmed också
få resurser frigjorda till något mer meningsfullt
och lönande än att skattekontrollera en så föga
lukrativ hobby.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 19 hemställt:
19. beträffande biodling
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk733 och med
anledning av motion 1999/2000:Sk725 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
27. Ideella föreningars skattskyldighet
(mom. 22) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Idrottsrörelsen liksom andra ideella organisationer
påverkas såväl direkt som indirekt av det höga
skatteuttaget i Sverige. Indirekt leder ett högt
skatteuttag till mindre marginaler för medborgarna
och därmed sämre förutsättningar att frivilligt
bidra till föreningarnas verksamhet. Till det kommer
de direkta effekterna av skatter på spel och
verksamheten i föreningarna.
Av inkomstskattelagen framgår att ideella
föreningar är befriade från inkomstskatt för sådan
inkomst som hänför sig till särskild förvärvs-
verksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig
del härrör från verksamhet som har naturlig
anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål
eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för
ideellt arbete. Tyvärr visar det sig att vår
nuvarande skattelagstiftning leder till vissa
problem för föreningarna.
Flera föreningar har upptaxerats i efterhand då
skattemyndigheterna bedömt att rockkonserten,
basaren eller marknaden inte uppfyllt de krav som
ställs för att åtnjuta skattefrihet. Samtidigt är
tolkningen inte alldeles enkel. Är den traditionella
rockkonserten, där överskottet går till barn- och
ungdomsverksamheten, skyldig att betala skatt på
överskottet? Vilka kriterier ställs för att en
verksamhet skall bedömas tillhöra dem som "av hävd"
kan utnyttjas som finansieringskälla? Frågorna är
många och svaren inte entydiga.
Det är mot den bakgrunden som vi anser det
nödvändigt att skattereglerna för stiftelser och
ideella föreningar nu revideras till en modern
skattelagstiftning, där den sociala sektorns och det
ideella föreningslivets särart kan utvecklas. Ur vår
synpunkt är det önskvärt att skattelagstiftningen är
så utformad att den stimulerar ideellt
föreningsengagemang och underlättar kompletterande
finansiering. Verksamheten i en idrottsförening
bedrivs inte med något vinstsyfte. Problemet är
oftast det motsatta.
För att undvika omfattande problem kan ett
förtydligande i skattelagstiftningen krävas.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk651 och
1999/2000:Kr509 yrkande 13 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
28. Arbetsgivaravgift på ideella
föreningars ersättning till ledare, m.m.
(mom. 24) - v
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Ersättning till ledare och utövare är avgiftsfritt
upp till ett halvt basbelopp. Det är bra och riktigt
såväl socialt som ekonomiskt. Det arbete som läggs
ned av ideella krafter är värt många gånger mer än
de små belopp som hade kommit in i skatt om
undantaget inte funnits.
Det märkliga med nuvarande skattelagstiftning är
att undantaget enbart gäller för föreningar inom
idrotten. Denna begränsning får helt oacceptabla
konsekvenser. KFUK/KFUM är en organisation med många
olika grenar. Man bedriver ungdomsverksamhet som
scouting, idrott, körverksamhet och fritidsgårdar.
Fryshuset i Stockholm är en av de mer kända.
Riksförbundet anordnar bl.a. ungdomsläger med
deltagare från olika delar av världen och olika
delar av Sverige. Målet kan vara internationell
förståelse och att bättre klara sociala relationer.
Medlet kan vara olika former av idrott. Mycket av
tiden använder man alltså till idrottsutövning, men
man nöjer sig inte med det utan har också andra
aktiviteter så som drama och kulturaktiviteter.
Regeln omfattar inte ledare hos KFUK/KFUM. Detta
ger oerhörda problem, såväl praktiska som
administrativa och ekonomiska, för alla ideella
föreningar. Barn- och ungdomsorganisationerna
tvingas omprioritera verksamheten för att få medel
till inbetalningar av arbetsgivaravgifter, eller får
ännu större svårigheter att engagera ledare. Detta
drabbar i slutändan barn och ungdomar i form av
höjda medlemsavgifter och minskad tillgång till
verksamhet.
Även inom kultursektorn och folkbildningen är det
ideella arbetet en viktig förutsättning för ett
levande kulturliv - särskilt på mindre orter.
Kulturutredningen har uppmärksammat eldsjälars
betydelse för kulturen. Amatörkulturen och det
frivilliga arrangörsarbetet är i stort behov av
ledare och eldsjälar. Ledarrekryteringen är
besvärlig i det moderna samhället. Under de senaste
åren har dessutom många föreningar och studieförbund
fått försämrad ekonomi på grund av nedskärningar i
kommunernas och landstingens verksamhet. Det
ovanstående exemplet, där KFUM beskrevs som en av de
organisationer som inte kan tillgodogöra sig den
skattelättnad som finns för idrottsföreningar,
drabbar givetvis kulturföreningar i lika stor
utsträckning.
Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att
försvåra för ideella föreningar utanför idrotten att
bedriva sin verksamhet. Detta gäller alldeles
särskilt ungdomsorganisationer som utöver
idrottsverksamhet också har andra aktiviteter.
Regeringen och olika statliga organ har klart och
vid många olika tillfällen uttalat sitt stöd för och
gillande av ideellt arbete i föreningslivet.
Det ligger alltså klart i linje med regeringens
intentioner att stärka föreningarnas insatser inom
barn- och ungdomsorganisationer och inom kultur-
livet. Lagstiftningen bör ändras så att även övriga
ideella organisationer omfattas av undantaget i
skattelagstiftningen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 24 hemställt:
24. beträffande arbetsgivaravgift på ideella
föreningars ersättning till ledare, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk697,
1999/2000:Sk714 och 1999/2000:Sk743 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
29. Arbetsgivaravgift på ideella
föreningars ersättning till ledare, m.m.
(mom. 24) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)
har
dels anfört följande:
Det ideella arbetet är en viktig förutsättning för
ett levande samhälle. Amatörkulturen och det
frivilliga arrangörsarbetet inom kulturlivet liksom
övrig ideell verksamhet är i stort behov av
kvalificerade ledare och eldsjälar.
Ledarrekryteringen är besvärlig i det moderna
samhället. Under de senaste åren har dessutom många
föreningar lidit stora ekonomiska avbräck på grund
av nedskärningar av kommunernas och landstingens
anslag.
Skattelagstiftningen har ett undantag för ideella
föreningar inom idrotten. Ersättning till ledare och
utövare är skattefritt upp till ett halvt basbelopp.
Detta undantag bör gälla även övriga ideella
föreningar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 24 hemställt:
24. beträffande arbetsgivaravgift på ideella
föreningars ersättning till ledare, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk697 och med
anledning av motionerna 1999/2000:Sk714 och
1999/2000:Sk743 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen.
30. Kostnadsersättning till ungdomsledare
och andra med kortvariga uppdrag (mom. 25)
- m, v
Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Catharina Hagen (m) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
De flesta som dömer fotbollsmatcher gör det på sin
fritid som en bisyssla. De har ett ordinarie arbete
och deltar på ledig tid, kvällar och helger.
Tillgången på domare tenderar att minska och trycket
på dem som är aktiva att resa ut i distrikten ökar.
På vissa håll har dock skattemyndigheternas syn på
den reseersättning som utgår tolkats så att det
blivit en orimlig ekonomisk belastning för den
enskilde. Rätten till avdrag, med i dag motsvarande
15 kr per mil, har förvägrats med hänvisning till
att det för varje enskilt uppdrag har varit fråga om
en resa till arbetet och inte en resa i tjänsten. Så
får t.ex. en domare som skall döma en match 100 km
från sitt hem själv stå för resekostnaderna med egen
bil 200 km tur och retur. Problemet drabbar glesbygd
med långa reseavstånd och utan kollektivtrafik
särskilt hårt.
Ett annat exempel på de problem som kan uppkomma
gäller KFUK/
KFUM. Ett fall som drivits i läns- och kammarrätt
visar att ledare som ställer upp på sin fritid inom
ramen för KFUK/KFUM:s verksamhet och får ersättning
för såväl resor som mat och uppehälle blir
beskattade eftersom ersättningarna enligt
skattemyndigheterna är att betrakta som inkomst.
Föreningen skall då betala arbetsgivaravgifter och
ledarna skall ta upp det som inkomst. Föreningens
största kapital är medlemmarna och de ideella
ledarna. Flera föreningar menar att man inte skall
drabbas ekonomiskt av sitt engagemang utan få
ersättning för resor och uppehälle när man deltar i
ledarutbildning, läger och utflykter. Detta inte
minst för att man har ansvar för en grupp barn eller
ungdomar kanske 24 timmar om dygnet. Det är ingen
orimlig ersättning och ingen tjänar en förmögenhet
på att vara ideell ledare, även om man slipper
betala för en aktivitet.
Vi anser inte att det är rimligt att avdrag vägras
för resekostnader som på detta eller andra liknande
sätt har ett direkt samband med ett uppdrag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 25 hemställt:
25. beträffande kostnadsersättning till
ungdomsledare och andra med kortvariga uppdrag
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sk604 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
31. Tjänstepensioner (mom. 26) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Vi anser att reglerna om byte av tryggandeform har
fått en alltför restriktiv utformning.
Småföretagare kan använda stiftelseformen för att
trygga pensionsutfästelser. Antalet
pensionsstiftelser kan uppskattas till ca 4 000, och
de pensionsstiftelser som tryggar pension åt
företagare i fåmansbolag dominerar antalsmässigt,
men inte kapitalmässigt. Stiftelseformen är således
viktig för småföretagen.
De nuvarande reglerna för byte av tryggandeform
innehåller begränsningar som gör att ett byte från
stiftelse till annan tryggandeform kan leda till
negativa skatteeffekter, trots att utgångspunkten är
att tryggandet skett inom principiellt avdragsgillt
utrymme. En sådan begränsning är enligt vår mening
oacceptabel och kan medföra att företagare tvingas
avstå från ett byte i situationer då detta är en
naturlig lösning. Regeringens förslag kan innebära
att stiftelseformen inte behandlas skattemässigt
likvärdigt i förhållande till andra tryggandeformer.
I många fall är det nödvändigt för en småföretagare
att byta tryggandeform. En pensionsberättigad
företagare som släpper ägarkontrollen har t.ex.
svårt att hindra de nya ägarna från att utfästa
ytterligare pensioner utan nya avsättningar. Detta
leder till en urholkning av den säkerhet stiftelsen
skall utgöra. Visserligen kan företagaren, i
händelse av att företaget säljs vidare, få
köparen/den nye ägaren att lova att inte utfästa
ytterligare pensioner utan avsättningar. Men detta
binder inte en godtroende tredjeman som ändå fått en
utfästelse. Ibland kan det också vara svårt att
avgöra om en utfästelse omfattas av stiftelsens
ändamålsbeskrivning eller inte. I händelse av
konkurs kan detta leda till att stiftelsens
förmögenhet inte räcker till för att infria
pensionsutfästelserna fullt ut.
En säkrare väg vid försäljning är att hos
länsstyrelsen begära inskränkning av ändamålet till
att bara trygga pension åt dem som var
pensionsberättigade före ägarbytet. Ett problem som
ändå finns kvar är att arbetsgivaren enligt 1 §
andra stycket tryggandelagen alltid är oinskränkt
ansvarig för lämnade pensionslöften. Detta ansvar
går inte att avtala bort, vilket gör att en nedgång
i värdet av stiftelsens placeringar direkt
återverkar på företaget och gör de nya ägarna ägnade
att bara godta placeringar som är extremt säkra och
därmed onödigt lågavkastande, vilket är till förfång
för ändamålet.
För att undvika effekter som dessa brukar både
säljare och köpare ha ett gemensamt intresse av att
avveckla pensionsstiftelsen förutom att de rent
allmänt brukar vilja skiljas åt en gång för alla.
Köparen vill därutöver bli fri från att behöva
administrera pensionen och stiftelsen. Även i andra
situationer än i fråga om företagsförsäljning kan
det, sedan stiftelsens fördelar spelat ut sin roll,
finnas skäl eller önskemål om att lösa av en
pensionsstiftelse genom försäkring.
Med nuvarande regler kan avdrag endast medges för
tryggande av pensionsutfästelser som tidigare
tryggats med avdragsrätt. Med denna utformning finns
det en stor risk att avdrag vid byte av tryggande-
form inte kommer att kunna medges om
pensionsutfästelsen tidigare tryggats genom
avkastning i pensionsstiftelsen eller inom ramen för
kapital i pensionsstiftelsen som blivit "ledigt"
genom dödsfall. Den nya regeln leder således till
att avdrag vägras för utfästelser som ligger inom
principiellt avdragsgill nivå, samtidigt som
gottgörelse från pensionsstiftelsen för att bekosta
bytet av tryggandeform ändå beskattas.
Vi anser att det finns anledning att begära en
komplettering av reglerna som innebär att utrymme
lämnas för förmåner som tryggats av arbetsgivaren
genom avdragsrätt eller som skulle ha kunnat tryggas
åt en anställd eller hans efterlevande, jämte
kostnaden för indexering eller annan värdesäkring.
Detsamma gäller i händelse av dödsfall efter det att
tjänsten upphört.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 26 hemställt:
26. beträffande tjänstepensioner
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sk738 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
32. Generalklausulen (mom. 28) - m, fp
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)
och Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är
att det finns en tillfredsställande kontroll av
skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares
intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att
motverka skattefusk. För oss är det centralt att
denna strävan inte kränker den enskildes integritet
och rättssäkerhet.
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra
borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts
- och skärpts - av Socialdemokraterna. Vi anser att
den står i strid med fundamentala principer som
syftar till att förhindra godtycklig maktutövning.
Dess tillämpning är svårbegriplig och helt oförut-
sägbar för de skattskyldiga.
I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall
vara fasta och klara så att medborgarna därigenom
kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt hand-
lande. Människor måste ha förutsättningar att känna
till var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet
och klart veta vilka sanktionerna är om bestäm-
melserna överträds. Generalklausulen bör därför
avskaffas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 28 hemställt:
28. beträffande generalklausulen
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk327 yrkandena
20 och 21 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i reservationen.
Särskilda yttranden
1. Allmänna riktlinjer för
inkomstbeskattningen (mom. 1) - c
Rolf Kenneryd (c) anför:
Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat
och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi.
Centerpartiets skatteprofil innebär ökad tillväxt,
bättre miljö och socialt ansvar. Skatterna skall
finansiera de offentliga utgifterna samt åstadkomma
en rättvis fördelning av resurserna. Genom att
fördela bördorna så att de som orkar bäst bär mer än
de svaga, dvs. skatt efter bärkraft, kan alla
medborgare få social välfärd.
Centerpartiet arbetar för att långsiktigt öka
miljörelateringen i skattesystemet. Verksamheter som
påverkar miljön skall inte vältra över miljö- och
hälsorelaterade kostnader på samhället. Principen om
att förorenaren betalar skall gälla. Med en
skattepolitik som stöd för miljö- och
energipolitiken kan Sverige genomgå en
strukturomvandling som leder till ett modernt land
med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns
krav. Centerpartiet är pådrivande i arbetet för
omställningen till ett ekologiskt hållbart energi-
system. Utvecklandet av alternativa energikällor
samt effektivare användande av energi bör
stimuleras. Bruk av energi från ekologiskt hållbara
energikällor måste främjas framför ändliga
energikällor.
Sverige har ett jämförelsevis mycket högt
skattetryck. Centerpartiet anser det nödvändigt att
sänka skattetrycket. Sänkningen måste ske på ett
sådant sätt att de offentliga finanserna förmår
garantera vår gemensamma välfärd.
I vårt budgetalternativ för 2000 föreslog vi bl.a.
en riktig grön skatteväxling. Höjda skatter på
miljöskadliga verksamheter finansierade en fortsatt
stegvis sänkning av arbetgivaravgifterna. En sådan
förändring förbättrar förutsättningarna för ökad
sysselsättning generellt, vilket i synnerhet är
gynnsamt för tjänstesektorn som har en hög andel
arbetskraftskostnader.
Beträffande de ytterligare förslag som ingår i
Centerpartiets budgetalternativ för 2000 hänvisas
till betänkande 1999/2000:FiU1.
2. Idrottskonto (mom. 23) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) anför:
Vi anser att kraven på särskilda
utjämningsmöjligheter för idrottsmän, popstjärnor
och andra som under en tid av sitt liv har mycket
höga inkomster visar vilka konsekvenserna blir när
man driver upp beskattningen av arbetsinkomster på
en helt orimlig nivå. Felet är enligt vår mening de
höga inkomstskatterna, och vi anser att det vore fel
att införa särskilda regler för olika grupper på
detta sätt. Beskattningen av arbetsinkomster måste i
stället sänkas till en rimlig nivå.