I detta betänkande behandlas ett antal motioner som rör det nya pensions-
systemet väckta under den allmänna motionstiden 1999. Vidare behandlas
två yrkanden i en motion väckt med anledning av proposition 1999/2000:10
Ett reformerat studiestödssystem. Flertalet yrkanden rör frågor om pensions-
rätt vid adoption. Övriga yrkanden rör bl.a. frågor om flexibel pensionsålder,
inrättande av utbildningskonton, den allmänna ålderspensionsavgiften och
genomförandet av den övergångsvisa garantipensionen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns två reservationer och fyra särskilda yttranden.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Sf209 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnaden för kvinnors högre medellivslängd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om garantipensionens utbetalning.
1999/2000:Sf235 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pensionsrätt för barnår för adoptivföräldrar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övre åldersgräns för adoptivbarn när barnår skall tillgodoräknas i
pensionssystemet.
1999/2000:Sf242 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt till barnår för adoptivföräldrar,
2. att riksdagen beslutar om en ändring av lagtexten så att adoptivföräldrar
får rätt till fyra barnår innan barnet är 12 år.
1999/2000:Sf244 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om adoptivföräldrars rätt till pensionsgrundande belopp för barnår
från den tidpunkt då de får barnet i sin vård, oavsett barnets ålder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om adoptivföräldrars rätt till pensionsgrundande belopp för barnår för
förfluten tid.
1999/2000:Sf255 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om adoptivföräldrars
rätt till barnår.
1999/2000:Sf259 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnåren i pensionssystemet för adoptivföräldrar.
1999/2000:Sf261 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regering-
en begär förslag till en lagändring som innebär en reell likabehandling av
biologiska föräldrar och adoptivföräldrar när det gäller pensionsrätt för barn-
år.
1999/2000:Sf282 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om adoptivför-
äldrars pensionsrätt för barnår.
1999/2000:Sf290 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om
en ändring i lagen om inkomstgrundad ålderspension så att ungdomar under
16 år befrias från egenavgifter till ålderspension.
1999/2000:Sf291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det reforme-
rade pensionssystemets beredning.
1999/2000:Sf300 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den över-
gångsvisa garantipensionen och dess genomförande.
1999/2000:A220 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av en modell för uttag ur premiereserven för att finan-
siera kompetensutveckling.
1999/2000:So262 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibel pensionsålder.
1999/2000:So326 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibel pensionsålder.
1999/2000:So328 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pensionsfrågan vid adoptioner.
1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett utbildningskonto.
Motion väckt med anledning av proposition 1999/2000:10 Ett
reformerat studiestödssystem
1999/2000:Ub5 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningskonton för ett livslångt lärande,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet att låna av det allmänna pensionssystemet för att finan-
siera utbildning.
Utskottet
Allmänt om det nya pensionssystemet
I juni 1998 beslutade riksdagen om reformerade regler för inkomstgrundad
ålderspension och ett nytt grundtrygghetssystem, garantipension (prop.
1997/98:151-152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315 och
320). Riktlinjer för det nya pensionssystemet hade antagits av riksdagen fyra
år tidigare (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).
Reformen bygger på en överenskommelse som träffats mellan fem av riks-
dagens partier (s, m, kd, c och fp). Den s.k. Genomförandegruppen, med
företrädare för dessa fem partier, har haft i uppdrag att medverka i det fort-
satta beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen. Till Genomföran-
degruppen har knutits experter från Riksförsäkringsverket (RFV) och före-
trädare för pensionärsorganisationerna.
Genom reformen skapas ett ålderspensionssystem som är mer följsamt mot
den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Grunden för den
enskildes pensionsskydd är även i framtiden ett obligatoriskt offentligt sy-
stem. Det reformerade ålderspensionssystemet omfattar såväl ett stan-
dardskydd enligt inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som
haft inga eller låga förvärvsinkomster. Grundskyddet finansieras med all-
männa skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen är avgiftsfinansi-
erad. Huvuddelen av det inkomstgrundade pensionssystemet är uppbyggt
som ett avgiftsbaserat fördelningssystem medan en mindre del utformas som
ett renodlat premiepensionssystem.
Regler om inkomstgrundad ålderspension har tagits in i en ny lag, lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser finns i lagen (1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (införandelagen). Reglerna om
intjänande av pensionsrätt har trätt i kraft den 1 januari 1999 och regler om
beräkning av förmånernas storlek och utbetalning träder i kraft den 1 januari
2001.
Garantipensionen regleras i en ny lag, lagen (1998:702) om garantipen-
sion, som träder i kraft den 1 januari 2001.
Fortsatt behandling av det nya pensionssystemet
Motion
Gudrun Schyman m.fl. (v) anför i motion Sf291 att Genomförandegruppen
valt att arbeta inom lyckta dörrar, vilket lett till att debatten om det nya pe
sionssystemet i princip har uteblivit. De enda som haft möjlighet att debatte-
ra de olika frågorna är remissinstanserna. Motionärerna anser det vara ett
märkligt sätt att handskas med demokratin i en så viktig fråga som ett nytt
pensionssystem. De anser att Genomförandegruppens arbete bör ske i ett
öppet och offentligt klimat. Om det reformerade pensionssystemet inte tål en
kritisk granskning och öppenhet kan frågan inte heller ha beretts i god demo-
kratisk ordning. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen
bör utreda hur de frågor som bereds i Genomförandegruppen på ett tidigt
stadium kan bli föremål för en bred och offentlig debatt.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrkte i betänkande 1997/98:SfU13 ett motionsyrkande om att
återstående frågor i pensionsreformen inte längre skulle beredas av Genom-
förandegruppen utan överlämnas till en parlamentariskt sammansatt grupp.
Utskottet anförde därvid bl.a. följande. Det arbetssätt som använts för att
kunna reformera och förändra ATP-systemet har varit en nödvändighet för
att de fem riksdagspartierna i enighet skulle kunna ställa sig bakom förslaget
till reformerad inkomstpension. Viljan att nå fram till gemensamma beslut
bidrar till att ge pensionsbeslutet en ökad långsiktig stabilitet. Därför är de
väsentligt att det fortsatta arbetet med kvarstående frågor bedrivs enligt
samma metod, dvs. att de fem partierna samverkar tills lösningar som bygger
på enighet uppnås. De överenskommelser som utgör utgångspunkt för prin-
cippropositionen 1993/94:250 och propositionerna 1997/98:151 och
1997/98:152 samt riksdagens ställningstagande till propositionerna skall
ligga till grund för det fortsatta arbetet. Utskottet förutsatte att berednings
betet av de återstående frågorna kommer att bedrivas på samma sätt som
skett sedan riksdagens principbeslut i juni 1994. Liksom tidigare är det vik-
tigt att pensionsöverenskommelsen vårdas.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker motion
Sf291.
Pensionsrätt för barnår
Gällande ordning
Enligt gällande bestämmelser kan pensionsgrundande belopp för barnår
tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds t.o.m. det år barnet fyller tre år. O
barnet är fött under någon av månaderna juli-december får pensionsgrun-
dande belopp för barnår beräknas fr.o.m. det år då barnet uppnår ett års ålder
t.o.m. det år då barnet fyller fyra år. Det är barnets faktiska ålder som är
avgörande för om föräldern skall kunna tillgodoräknas pensionsgrundande
belopp för barnår. När det gäller adoptivbarn kan konsekvensen därför i vissa
fall bli att pensionsgrundande belopp för barnår tillgodoräknas under ett
mindre antal år än vad som är fallet beträffande biologiska barn, t.ex. då
adoptionen äger rum först sedan barnet uppnått något eller några års ålder.
Med föräldrar likställs särskilt förordnade vårdnadshavare och personer som
med socialnämnds tillstånd har tagit emot ett utländskt barn i syfte att adop-
tera det. I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.
anförde regeringen att pensionsgrundande belopp för barnår borde tillgodo-
räknas bara för små barn, dvs. barn som inte har uppnått fyra alternativt fem
års ålder. Vidare anförde regeringen att det föreföll främmande att ett barn
som kommer till Sverige vid tio års ålder skulle ge adoptivföräldrarna kom-
pensation i pensionshänseende under de fyra därpå följande åren.
Som villkor gäller också att en förälder under hela det aktuella året har va-
rit bosatt i Sverige och försäkrad för inkomstgrundad ålderspension här.
Även barnet skall ha varit bosatt i Sverige hela året. För barnets födelseår
eller, om barnet avlider under ett aktuellt år, krävs att barnet varit bosatt i
landet under den del av året som barnet har levt. Utländska adoptivbarn skall
för ankomståret anses uppfylla kravet på bosättning hela året om de varit
bosatta i Sverige från ankomsten och resten av året. Vidare krävs att föräl-
dern under minst halva året haft den rättsliga vårdnaden om och bott till-
sammans med barnet. Socialnämnds tillstånd att ta emot ett utländskt barn
för adoption jämställs med rättslig vårdnad. Enligt vad som angavs i propo-
sition 1997/98:151 skall kortare avbrott i sammanlevnaden inte innebära att
rätten till pensionsgrundande belopp går förlorat.
Pensionsgrundande belopp för barnår skall retroaktivt fastställas för
åren 1960-1998. Det gäller såväl biologiska föräldrar som
adoptivföräldrar. Den som med socialnämnds medgivande tagit emot ett
utländskt barn i syfte att adoptera det kan dock inte tillgodoräknas
pensionsgrundande belopp före adoptionsbeslutet för förfluten tid.
Motioner
I motion Sf244 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) framhålls att det är viktigt att ta
hänsyn till att barn från andra länder som kommer till Sverige för adoption i
de allra flesta fall har långtgående behov av trygghet och kontinuitet i om-
vårdnaden under lång tid. Generellt kan sägas att ju äldre barnet är desto mer
traumatiserande upplevelser kan det ha bakom sig och desto längre tid kan
det ta för barnet att knyta an till sina nya föräldrar och att anpassa sig till
nya situation. Motionärerna anser därför att frågan om adoptivföräldrar skall
ges rätt till barnår från den tidpunkt de får barnet i sin vård, oavsett barnet
ålder, åter bör prövas och i yrkande 1 begärs ett tillkännagivande härom.
Även Lennart Kollmats (fp) anför att det är angeläget att rätten till barnår
för adoptivföräldrar räknas från den tidpunkt då barnet kommer i de blivande
adoptivföräldrarnas vård och därifrån under fyra år oavsett barnets ålder. I
motion Sf235 yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om det anförda. Ett
liknande yrkande framställs i motion So328 yrkande 3 (delvis) av Per-
Samuel Nisser (m).
I motion Sf282 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande
om att adoptivföräldrar när det gäller pensionsrätt för barnår inte får miss-
gynnas i förhållande till andra föräldrar.
I motion Sf261 av Rolf Kenneryd (c) begärs förslag till lagändringar som
innebär en reell likabehandling av biologiska föräldrar och adoptivföräldrar
när det gäller pensionsrätt för barnår.
Kenneth Lantz (kd) framhåller i motion Sf242 att adoptivföräldrarnas in-
tresse och rättigheter måste bevakas så att de likt övriga föräldrar får rätt t
fyra hela barnår. En övre högsta gräns för uttag av barnår skulle kunna sättas
vid tolv års ålder. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om det anförda.
I motionerna Sf235 yrkande 2 av Lennart Kollmats (fp), Sf242 yrkande
1 av Kenneth Lantz (kd), Sf244 yrkande 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v),
Sf255 av Maria Larsson (kd), Sf259 yrkande 3 av Mikael Oscarsson (kd)
och So328 yrkande 3 (delvis) av Per-Samuel Nisser (m) begärs
tillkännagivanden om adoptivföräldrars rätt till pensionsgrundande
belopp för barnår för förfluten tid. Genomgående anförs i motionerna
att adoption kan ta lång tid innan den formellt är klar genom ett
domstolsbeslut och att det är uppenbart orättvist att adoptivföräldrar
på grund av administrativa skäl inte får tillgodoräkna sig barnår för
förfluten tid.
Utskottets bedömning
Vid uppvaktning inför utskottet har föreningen Adoptionscentrum framhållit
att ca 10 % av adoptivföräldrarna helt blir utan barnår och ca 50 % får halva
antalet år. Adoptionscentrum menar att pensionsgrundande belopp för barnår
skall räknas från den tidpunkt barnet kommer oavsett ålder. Ett utländskt
barn kan även om det är äldre behöva lång tid för att få en stark anknytning
till de nya föräldrarna och vänja sig vid ett nytt land, nytt språk och nya
seder. Det är då väsentligt att de har en nära och trygg föräldrakontakt.
I betänkande 1997/98:SfU13 anförde utskottet med anledning av ett mo-
tionsyrkande om pensionsgrundande belopp för barnår att utskottet delade
regeringens uppfattning att det i första hand är föräldrar till små barn som bö
tillgodoräknas barnår. Utskottet hade emellertid förståelse för den uppfatt-
ning som framförts i motionen, nämligen att även adoptivföräldrar bör få rätt
till pensionsgrundande belopp för barnår för samma antal år som andra för-
äldrar och detta oavsett barnets ålder vid ankomsten till Sverige. Det kunde
måhända göras gällande att föräldrar till ett adoptivbarn, som när det kom-
mer till Sverige är mellan 5 och 10 år, inte har samma behov av att ta hand
om barnet som föräldrar till ett yngre barn. Utskottet ansåg emellertid att de
påfrestningar för både föräldrar och barn som en adoptivsituation innebär
och som kan leda till bortfall av förvärvsinkomster för föräldrarna motivera-
de att frågan övervägs på nytt. Utskottet ansåg att detta i första hand var en
uppgift för Genomförandegruppen och förutsatte att Genomförandegruppen
utan något särskilt påpekande härom på nytt skulle pröva frågan om adoptiv-
föräldrars rätt till pensionsgrundande belopp för barnår i nu nämnt avseende.
Utskottet vill också erinra om att enligt bestämmelser i 4 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) får föräldrapenning i samband med
barns födelse tas ut längst till dess barnet fyller åtta år eller avslutat det
skolåret. Vid adoption betalas föräldrapenning ut under samma antal dagar
som vid barns födelse men ersättningsdagarna får tas ut under åtta år räknat
fr.o.m. den dag föräldrarna fått barnet i sin vård. Föräldrapenning betalas
dock inte ut för adoptivbarn som fyllt tio år. När det gäller föräldrapenning
föreligger således en positiv särbehandling av adoptivföräldrar som saknas i
det nya pensionssystemet.
Utskottet som förutsätter att det anförda övervägs vid det fortsatta arbetet i
Genomförandegruppen avstyrker motionerna Sf235 yrkande 2, Sf242 yrkan-
de 2, Sf244 yrkande 1, Sf261, Sf282 och So328 yrkande 3 (delvis).
Vad gäller frågan om barnårsrätt för förfluten tid vid adoption, dvs. från år
1960, har statsrådet Ingela Thalén i en interpellationsdebatt den 17 februari i
år uppgett följande. Av administrativa skäl räknas pensionsrätten för förflu-
ten tid från den tidpunkt man har fått den rättsliga vårdnaden, dvs. i praktike
från domsdatum. Denna förenkling kan emellertid i vissa fall få en orimligt
stor betydelse, varför Genomförandegruppen kommit överens om en juste-
ring av reglerna. Statsrådet uppgav att man avsåg att återkomma med förslag
i frågan.
I den mån det anförda inte tillgodoser syftet med motionerna Sf235 yrkan-
de 1, Sf242 yrkande 1, Sf244 yrkande 2, Sf255, Sf259 yrkande 3 och So328
yrkande 3 (delvis) avstyrker utskottet dessa.
Flexibel pensionsålder
Motioner
I motion So262 yrkande 3 av Barbro Westerholm begärs ett tillkännagivande
om flexibel pensionsålder. Enligt motionären innebär det reformerade pen-
sionssystemet en ökad möjlighet att avgöra vid vilken ålder man vill pensio-
nera sig. Systemet tillåter dock inte ett så fritt val mellan arbete och pensio
som skulle kunna vara möjligt. Avsikten är endast att ingen skall tvingas
lämna sitt arbete före 67 års ålder. Med tanke på att medellivslängden i Sve-
rige fortsätter att öka, att så många äldre i dag är vid god hälsa och har en b
utbildning, borde pensionsåldern göras än mer flexibel än vad som blir fallet
inom det nya pensionssystemet.
Även i motion So326 yrkande 3 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om flexibel pensionsålder. Motionärerna framhåller att
flexibel pensionsålder mellan 60 och 70 år är en del i det nya pensionssy-
stemet, men att enligt gällande arbetsrättsliga bestämmelser finns det i prin-
cip ingen möjlighet att fortsätta arbeta efter 65 års ålder.
Utskottets bedömning
I det nya pensionssystemet skall inkomstgrundad ålderspension kunna tas ut
tidigast fr.o.m. 61 års ålder. Någon högsta åldersgräns för att påbörja uttag
finns inte men pension betalas senast ut fr.o.m. den månad den pensionsbe-
rättigade fyller 70 år om denne inte begärt annat. Garantipension får tas ut
fr.o.m 65 års ålder och det gäller även om garantipensionen bara utges som
utfyllnad. Rätt till inkomstgrundad pension skall kunna tjänas in efter 65 års
ålder och även efter uttag av hel ålderspension. Pensionen skall kunna tas ut
som hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels pension.
Den nya inkomstgrundade pensionen kommer således att bli flexibel. I den
ekonomiska vårpropositionen 1999/2000:100 anges i finansplanen att rege-
ringen under innevarande år avser att föreslå en lagstiftning som innebär att
ingen skall tvingas sluta sin anställning före 67 års ålder. Detta är i enlighe
med riksdagens principbeslut i juni 1994 (prop. 1993/94:250, bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna So262 yrkan-
de 3 och So326 yrkande 3.
Överföring av pensionsrätt i premiepensionssystemet
Motion
Ulla-Britt Hagström (kd) anför i motion Sf209 att vid överföring av pen-
sionsrätt mellan makar i premiepensionssystemet skall den som
utnyttjar möjligheten också stå för kostnaden. Denna kostnad är enligt
motionären en kompensation för kvinnors längre medellivslängd. De
skevheter som gör att kvinnor med lägre inkomster, vilket ofta beror på
att de skött barn och hem, straffas när makarna för över pensionsrätt
sig emellan måste rättas till. Den enskilda familjen skall inte straffas på
grund av det faktum att kvinnor lever längre än män. I yrkande 3
begärs ett tillkännagivande om detta.
Utskottets bedömning
Pensionsrätt som tjänats in i premiepensionssystemet kan överföras mellan
makar. Endast pensionsrätt som tjänats in under äktenskapet kan överföras.
Med äktenskap likställs registrerat partnerskap. Överföringen skall vara
frivillig, ske fortlöpande år från år och omfatta hela den pensionsrätt för
premiepension som tjänats in för året.
Den årliga premiepension som härrör från överförd pensionsrätt skall be-
räknas med beaktande av de kostnader som överföringarna generellt kan
antas ge upphov till. Samtliga faktorer som påverkar kostnaderna beaktas,
t.ex. minskade arvsvinster, kostnader på grund av s.k. moturval och administ-
rativa kostnader. Beräkningen är lika för kvinnor och män. Vidare gäller att
kostnaderna för att överföra pensionsrätt endast belastar dem som väljer att
överföra pensionsrätt.
I proposition 1997/98:151 anfördes i detta sammanhang bl.a. följande.
Justeringen på premiepensionskontot med anledning av överföring skall så
långt möjligt baseras på vad som faktiskt är känt om kostnaderna för sådana
överföringar. Beräkningarna i samband med överföringen bör därför grunda
sig på senast kända livslängdsstatistik, kända förhållanden om vilka som
överför pensionsrätt etc. Vidare anförde regeringen: Om det skulle visa sig
att möjligheten att överföra pensionsrätt mellan makar endast skulle utnyttjas
av män för överföring av pensionsrätt för premiepension till kvinnor skulle
endast kvinnornas pension - till den del den härrör från överförd pensionsrätt
- justeras ned. Det skulle då i och för sig kunna hävdas att det föreligger en
s.k. indirekt diskriminering, dvs. att en regel som är neutralt utformad miss-
gynnar en mycket större andel kvinnor än män. En sådan regel kunde dock
godtas om den rättfärdigas av objektiva faktorer som helt saknar samband
med diskrimineringen på grund av kön. I detta fall motiveras reglerna om
beräkning av pension som härrör från överförd pensionsrätt för premiepen-
sion av att premiepensionssystemet skall vara ett fonderat system, vilket
ställer stora krav på försäkringsmässiga och exakta beräkningar.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Sf209 yrkande 3.
Uttag av pensionsmedel för kompetensutveckling
Motioner
I motion A220 yrkande 9 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs ett tillkännagi-
vande om utredning av en modell för uttag ur premiereserven för att finansie-
ra kompetensutveckling. Enligt motionärerna bör premiereservsystemet
kunna användas på ett mer aktivt sätt, så att individen kan göra förtida uttag
för att finansiera utbildning. Ett sådant användande skulle kunna förväntas
innebära högre inbetalningar till systemet efter utbildningen.
I motionerna Ub814 yrkande 18 och Ub5 yrkandena 15 och 16 av Ulf
Nilsson m.fl. (fp) anges att det behövs ett nytt system med individuella ut-
bildningskonton för att människor skall få bättre möjlighet att klara sin för-
sörjning vid vuxenstudier. Det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet bör
kunna breddas till ett pensions- och utvecklingssparande, där individerna får
göra skattebefriade avsättningar, som senare kan användas för att bekosta
studier. Det bör också vara möjligt för personer mellan 30 och 55 år att upp
till en viss gräns låna av det allmänna pensionssystemet för att finansiera
utbildning.
Utskottets bedömning
I frågan om att premiereserven skall kunna utnyttjas för att bekosta kompe-
tensutveckling vill utskottet framhålla att i premiepensionssystemet skall
inbetalda medel fonderas individuellt, och tillgodohavandet skall redovisas
på individuella premiepensionskonton. Medlen skall vidare få placeras i
värdepappersfonder och hos utländska fondföretag som uppfyller vissa vill-
kor. Vid pensioneringen skall pensionsbeloppet från premiepensionssystemet
bestämmas på försäkringsmässiga grunder utifrån behållningen på den en-
skildes premiepensionskonto. Ett uttag av medel som fonderas på ett indivi-
duellt konto skulle, oavsett hur angeläget syftet är, leda till en livsvarig
minskning av pensionen. Pensionstagaren skulle gå miste om inte bara det
uttagna beloppet utan även avkastningen. Mot detta skulle kunna invändas att
en satsning på vidareutbildning/kompetensutveckling är en väl så god inve-
stering som i vissa fall skulle kunna ge en bättre avkastning än placering på
ett premiepensionskonto. Det finns emellertid inte några garantier för att en
sådan satsning leder till en gynnsammare situation i det enskilda fallet. Där-
emot finns en risk för att den blivande pensionstagaren inte lyckas kompen-
sera sig för den lägre pensionen, vilket kan få till följd att staten genom ga-
rantipensionssystemet får en icke avsedd kostnadsökning.
Om förslaget tar sikte på inkomstpensionen vill utskottet framhålla att
även om en återbetalning av den i förtid uttagna pensionen skall ske genom
en reducering av den framtida pensionen över lång tid skulle en sådan lös-
ning ändå innebära ökade kostnader för pensionssystemet när det förtida
uttaget görs. Vidare skulle staten även i dessa fall kunna åsamkas ökade
kostnader för garantipension.
Utskottet vill framhålla att åtgärder, såväl privat som offentligt, redan vid-
tagits eller planeras i syfte att stimulera utbildning och kompetensutveckling
inom arbetslivet. Härvid kan nämnas att regeringen i sitt budgetförslag i
budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1) avsatt över 3 miljarder
för reducerad skatt vid kompetensutveckling i arbetslivet under perioden
2000-2002. Syftet är att stimulera till kontinuerlig kompetensutveckling i
arbetslivet, vilket kan öka individens möjligheter att välja och byta arbete.
Ett system för individuell kompetensutveckling i arbetslivet skulle enligt vad
regeringen anförde kunna öka anställningsbarheten och tryggheten i arbetsli-
vet. Regeringen avsåg att ge en utredare i uppdrag att föreslå hur stimulansen
för kompetensutveckling kan utformas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A820 yrkande 9, Ub5 yr-
kandena 15 och 16 och Ub814 yrkande 18.
Allmän ålderspensionsavgift
Motion
Rolf Kenneryd (c) framhåller i motion Sf290 att enligt lagen om inkomst-
grundad ålderspension kan rätt till pension inte tjänas in före det år den för-
säkrade fyller 16 år. Ändå är den som är under 16 år och har inkomst från
förvärvsarbete skyldig att erlägga ålderspensionsavgift. Riksdagen bör enligt
motionären besluta att den nämnda kategorin befrias från erläggande av
ålderspensionsavgift.
Utskottets bedömning
Enligt bestämmelser i LIP skall pensionsgrundande inkomst och pensions-
grundande belopp fastställas tidigast fr.o.m. det år den försäkrade fyller 16
år. Någon övre gräns för fastställande av pensionsgrundande inkomst finns
inte. Pensionsgrundande inkomst fastställs endast under förutsättning att den
försäkrades inkomster av anställning och annat förvärvsarbete före avdrag
för allmän pensionsavgift sammanlagt uppgår till minst 24 % av prisbasbe-
loppet.
Av det anförda framgår att allmän pensionsavgift tas ut på
förvärvsinkomster som intjänas av den som är under 16 år men
att inkomsten i dessa fall inte grundar någon pensionsrätt.
Utskottet kan ha förståelse för i motionen framförda
synpunkten inte minst mot bakgrund av att det nya inkomst-
grundade pensionssystemet i högre grad än det nuvarande är
försäkringsmässigt uppbyggt i den meningen att förmånerna
skall motsvara de avgifter som betalas in, men utskottet vill
också framhålla att det gäller få personer och att inkomsten av
förvärvsarbetet måste uppgå till minst 24 % av prisbasbeloppet
eller i år 8 784 kr. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till
finansieringen av pensionssystemet anser utskottet att något
tillkännagivande i frågan inte bör göras. Utskottet avstyrker
motion Sf290.
Övergångsvis garantipension
Motioner
Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf300 ett tillkännagivande om den
övergångsvisa garantipensionen och dess genomförande. Enligt motionärerna
kommer de pensionärer som är födda år 1937 och tidigare att få sin folkpen-
sion och sitt pensionstillskott ersatt med en övergångsvis garantipension.
Utredningen, Ö-garpsutredningen, har i betänkandet Garantipension och
Bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17)
föreslagit att den övergångsvisa garantipensionen skall genomföras den 1
januari 2001, samtidigt som den av riksdagen antagna lagen om garantipen-
sion träder i kraft. Detta skulle enligt motionärerna innebära att en stor del
pensionärerna som är födda före år 1938 kommer att få en bättre pension.
Motionärerna framhåller att då den övergångsvisa garantipensionen kommer
att senareläggas på grund av tekniska problem bör regeringen återkomma i
vårpropositionen år 2000 med övervägande om någon form av kompensa-
tion.
Även Ulla-Britt Hagström (kd) begär i motion Sf209 yrkande 4 ett tillkän-
nagivande om den övergångsvisa garantipensionens utbetalning. Enligt mo-
tionären är det oacceptabelt att skjuta på denna reform.
Utskottets bedömning
Regeringen har nyligen lämnat en remiss till Lagrådet avseende garantipen-
sion för personer födda år 1937 eller tidigare. I remissen lämnas förslag till
hur grundskyddet för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare skall
utformas fr.o.m. år 2003. Grundskyddet skall utgöras av garantipension, som
skall beskattas enligt samma regler som gäller för ålderspensionärer födda år
1938 eller senare. Grundskyddet för ålderspensionärerna födda 1937 eller
tidigare utgörs i dag av folkpension, pensionstillskott och särskilt grundav-
drag vid beskattning. Ett belopp motsvarande folkpension beräknat i förhål-
lande till antalet tillgodoräknade år med ATP-poäng kommer framöver att
utges i form av tilläggspension. Om pensionären är berättigad till högre
folkpensionsbelopp enligt gällande regler skall det överskjutande beloppet
utges i form av garantipension. Även ett belopp motsvarande det pen-
sionstillskott som pensionären har rätt till enligt nuvarande regler skall utge
i form av garantipension. Vidare skall värdet av det särskilda grundavdraget
bestämmas utifrån pensionärens inkomster av allmän pension och tjänstepen-
sion samt efter en skattesats på 34 %. Motsvarande belopp utges som garan-
tipension. Det senare innebär att för en person bosatt i en kommun med en
skattesats om 34 % kommer pensionens storlek netto i princip att vara oför-
ändrad efter omläggningen till garantipension år 2003. För personer bosatta i
kommuner med en lägre skattesats än 34 % kommer dock pensionen netto att
bli något högre.
Under riksdagens frågestund den 4 november 1999 anförde statsminister
Göran Persson som svar på en fråga om kompensation till pensionärerna på
grund av senareläggningen av den övergångsvisa garantipensionen bl.a.
följande. Senareläggningen av garantipensionen handlar inte om någon sänk-
ning av pensionerna utan om att vissa pensionärer till följd av den nya ga-
rantipensionen kommer att få en bättre situation, som nu blir senarelagd.
Staten gör inga besparingar på denna senareläggning eftersom inga medel
finns budgeterade. Vidare anförde statsministern att han gärna skulle vilja
kompensera pensionärerna men att detta också måste finansieras. Pen-
sionstillskottet eller det särskilda bostadstillägget skulle kunna vara metoder
för kompensation under förutsättning att det rimligen borde vara de sämst
ställda pensionärerna som borde få kompensation och inte pensionärskollek-
tivet i sin helhet.
Utskottet som delar den av statsministern framförda uppfattningen kan
också konstatera att regeringen i 2000 års ekonomiska vårproposition
(1999/2000:100) under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
uppger att en satsning på totalt 1 100 miljoner kronor skall ske för att förbät
ra för de sämst ställda pensionärerna.
Med hänsyn till det anförda får syftet med motionerna Sf209 yrkande 4
och Sf300 anses tillgodosett och utskottet avstyrker motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beredningen av det nya pensionssystemet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf291,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande pensionsgrundande belopp för barnår
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf235 yrkande 2,
1999/2000:Sf242 yrkande 2, 1999/2000:Sf244 yrkande 1,
1999/2000:Sf261, 1999/2000:Sf282 och 1999/2000:So328 yrkande 3 i
denna del,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande pensionsrätt för barnår för förfluten tid
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf235 yrkande 1,
1999/2000:Sf242 yrkande 1, 1999/2000:Sf244 yrkande 2,
1999/2000:Sf255, 1999/2000:Sf259 yrkande 3 och 1999/2000:So328
yrkande 3 i denna del,
4. beträffande flexibel pensionsålder
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So326 yrkande 3 och
1999/2000:So262 yrkande 3,
5. beträffande överföring av pensionsrätt i premiepensionssys-
temet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf209 yrkande 3,
6. beträffande pensionsmedel för kompetensutveckling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:A220 yrkande 9,
1999/2000:Ub5 yrkandena 15 och 16 och 1999/2000:Ub814 yrkande
18,
7. beträffande allmän ålderspensionsavgift
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf290,
8. beträffande övergångsvis garantipension
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf209 yrkande 4 och
1999/2000:Sf300.
Stockholm den 18 maj 2000
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser
(m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Mariann Ytterberg (s), Len-
nart Klockare (s), Sven-Erik Sjöstrand (v), Fanny Rizell (kd), Göran Lind-
blad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund
Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m), Claes Stockhaus (v), Björn Leivik (m)
och Kenneth Lantz (kd).
Reservationer
1. Beredningen av det nya pensionssystemet (mom. 1)
Sven-Erik Sjöstrand (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Claes Stockhaus (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Fortsatt behandling av
det nya pensionssystemet börjar med "Enligt gällande" och slutar med
"motion Sf291" bort ha följande lydelse:
Genomförandegruppen har valt att arbeta inom lyckta dörrar vilket lett till
att den offentliga debatten i princip uteblivit. De enda som har haft en verkli
möjlighet att debattera det nya pensionssystemet är de organisationer som
avgett remissyttranden över olika förslag. Enligt utskottets mening är detta
ett märkligt sätt att förhålla sig till demokratin i en sådan fråga som berör
hela svenska folket. Det arbete som utförs av Genomförandegruppen bör ske
i ett öppet och offentligt klimat och debatteras innan förslagen läggs fram.
Om det reformerade pensionssystemet inte tål öppenhet och kritisk gransk-
ning kan frågan inte anses ha beretts i god demokratisk ordning.
Såväl riksdag som alla dess partier måste tillåtas ta ansvar för de frågor
som det åligger riksdagen att ta ansvar för. Utskottet anser därför att rege-
ringen bör se till att de frågor som bereds inom Genomförandegruppen på ett
tidigt stadium kan bli föremål för en bred och offentlig debatt. Det anförda
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande beredningen av det nya pensionssystemet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf291 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Pensionsgrundande belopp för barnår (mom. 2)
Sven-Erik Sjöstrand (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Claes Stockhaus (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Pensionsrätt för barnår
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Sf244 yrkande 1" bort ha följan-
de lydelse:
Det nya pensionssystemets regelsystem har när det gäller rätt till pensions-
grundande inkomst för barnår fått den effekten att endast en tredjedel av alla
adoptivföräldrar kan antas få rätt till fyra barnår och resterande andel tre å
eller färre. Utfallet blir beroende av bl.a. barnets ålder då det kommer till
adoptivföräldrarna.
Enligt utskottets mening är det av stor vikt att ta hänsyn till att barn från
andra länder som kommer till Sverige för adoption har långtgående behov av
trygghet och kontinuitet i omvårdnaden under lång tid efter ankomsten till
Sverige. Sannolikt är det generellt så att ju äldre barnet är desto mer trauma-
tiserande upplevelser kan det ha bakom sig och desto längre tid kan det ta för
barnet att anpassa sig till sin nya situation. Det är enligt utskottets uppfatt
ning väsentligt att adoptivföräldrar verkligen ger barnet den tid och den
stimulans som barnet behöver för en sådan anpassning. Detta leder vanligtvis
till ett bortfall av förvärvsinkomster för adoptivföräldrarna. Utskottet anser
därför att frågeställningen om adoptivföräldrar skall ges rätt till barnår från
den tidpunkt de får barnet i sin vård, oavsett barnets ålder, åter bör lyftas
fram. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande pensionsgrundande belopp för barnår
att riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Sf235 yrkande 2 och 1999/2000:Sf244
yrkande 1 samt med anledning av motionerna
1999/2000:Sf242 yrkande 2, 1999/2000:Sf261,
1999/2000:Sf282 och 1999/2000:So328 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Pensionsmedel för kompetensutveckling (mom. 6)
Birgitta Carlsson (c) anför:
Centerpartiet anser att det är av vikt att snabbt kunna bygga upp kapital till
en längre utbildningsinsats mitt i livet. Olika metoder bör därvid övervägas.
En intressant tanke i detta sammanhang är att använda premiereserven på ett
mer aktivt sätt. Detta skulle kunna ske genom att den enskilde individen
skulle få möjlighet att göra ett förtida uttag för att finansiera utbildning,
vilket skulle kunna förväntas resultera i högre inbetalningar till premiere-
servsystemet framgent. Centerpartiet anser att det finns mycket som talar för
att den sammanlagda effekten av sådant förtida uttag är positiv, både för
individ och samhälle. En modell för hur uttag ur premiereserven skall kunna
användas för att finansiera kompetensutveckling bör därför utredas.
2. Pensionsmedel för kompetensutveckling (mom. 6)
Bo Könberg (fp) anför:
Folkpartiet har sedan rapporten "En årslön på kontot" från år 1996 drivit
frågan om möjligheten till att upprätta ett utvecklings- eller kompetenskonto
i anslutning till det ordinarie pensionssparandet. Sedan dess har frågan bl.a.
förts fram i motionerna 1997/98:Ub715, 1998/99:Ub803 och nu i 1999/2000:
Ub814.
Dagens system för vidareutbildning och kompetenshöjning är inte tillräck-
ligt. Lösningarna på dessa problem kan givetvis konstrueras på olika sätt. För
Folkpartiet har det varit viktigt att hitta ett system där den enskilde indivi-
dens självbestämmande spelar en stor roll. Det är viktigt att beslut om utbild-
ning i praktiken inte stannar vid att vara en ouppnåelig dröm.
Yrkesarbetande måste ha en möjlighet att förbereda sig på kommande yr-
kesavbrott för att inte då vara helt beroende av arbetsgivarens eller statens
välvilja. En anställd måste få möjlighet även till utbildning som arbetsgiva-
ren inte ser som personalutbildning.
Med vårt förslag stimuleras alltfler människor att vidareutbilda sig, att få
personligt självbestämmande över sin egen utbildning och därmed förbättra
sin egen framtid, det enskilda sparandet stimuleras och det bidrar till att
arbetsgivaren vill främja den anställdes kompetensutveckling.
Det vore tillfredsställande om en framtida bred överenskommelse skulle
kunna nås om förbättrad möjlighet till individuell kompetensutveckling.
3. Allmän ålderspensionsavgift (mom. 7)
Birgitta Carlsson (c) anför:
En bärande tanke i det nya pensionssystemet är att det skall
föreligga ett starkt samband mellan avgifter och förmåner. Rätt
till inkomstgrundad pension kan inte tjänas för det år den
försäkrade fyller 16 år. Inte desto mindre tas avgift i form av
allmän ålderspensionsavgift ut på alla förvärvsinkomster
oavsett ålder. Centerpartiet anser detta vara otillfredsställande
och bör rättas till. I annat fall kan ungdomars tidiga kontakt
med yrkeslivet leda till att de tappar förtroendet för det
offentliga försäkringsskyddet.
4. Övergångsvis garantipension (mom. 8)
Sven-Erik Sjöstrand och Claes Stockhaus (båda v) anför:
Enligt löften från Genomförandegruppen skulle den övergångsvisa garanti-
pensionen införas den 1 januari 2001. Genom att RFV aviserat tekniska
problem beslutade Genomförandegruppen att skjuta på införandet till den 1
januari 2003. Den övergångsvisa garantipensionen skulle inneburit en in-
komstförstärkning med cirka 900 miljoner kronor för låginkomstpensionä-
rerna. Vänsterpartiet motionerade därför om att pensionärerna i vårbudgeten
skulle kompenseras för den uteblivna och utlovade inkomstförstärkningen.
Utskottet refererar i sin bedömning till uttalanden av statsministern. Han
säger att senareläggningen av den övergångsvisa garantipensionen inte är
någon sänkning av pensionerna utan en senareläggning av en höjning av
pensionerna. Statsministern har också uppgett att staten inte gör några bespa-
ringar på senareläggningen eftersom det inte fanns några medel budgeterade
för införandet av den övergångsvisa garantipensionen. Det är Vänsterpartiets
förhoppning att Genomförandegruppen nu föreslår en finansiering för den
övergångsvisa garantipensionens införande den 1 januari 2003.
Vänsterpartiet konstaterar med tillfredsställelse att samarbetet mellan So-
cialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har inneburit att pensionä-
rerna nu får kompensation för senareläggningen i form av att bl.a. den undre
gränsen vid 100 kronor i bostadstillägget till pensionärer slopas och att den
övre gränsen höjs från 4 000 till 4 500 kronor.