I detta betänkande behandlar utskottet ett antal
lagförslag från olika propositioner som behöver
lagtekniskt samordnas bl. a. på grund av den
tidsmässiga ordning som regeringens förslag
behandlas i olika utskott och beslutas av riksdagen.
Propositionerna
I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens
personkrets (delvis) föreslår regeringen
(Socialdepartementet) att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 3 kap. 2, 2 a och 5 §§,
4. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension såvitt avser 2 kap. 6
§,
7. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag såvitt avser 1 §,
23. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer såvitt avser 1 §.
I proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen
föreslår regeringen (Finansdepartementet) att
riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget till
56. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer.
I proposition 1999/2000:4 Vilande förtidspension
föreslår regeringen (Socialdepartementet) att
riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget till
3. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer.
I proposition 1999/2000:10 Ett reformerat
studiestödssystem föreslår regeringen
(Utbildningsdepartementet) att riksdagen antar
regeringens förslag till
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
13. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer,
Lagförslag 3 i proposition 1999/2000:10 återfinns
som bilaga 1.
Utskottet
Lagen om allmän försäkring
I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens
personkrets har föreslagits ändringar i 3 kap. 2, 2
a och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2001.
Dessa ändringar behöver anpassas till ändringar med
ikraftträdande den 1 januari 2000 som föreslagits i
andra betänkanden, nämligen ändring i 3 kap. 2 §
enligt betänkande 1999/2000:SkU2 Inkomstskattelagen,
ändring i 3 kap. 2 a § enligt betänkande
1999/2000:SkU7 Förmånsbeskattning av miljöbilar,
m.m. (antagen av riksdagen den 1 december 1999,
rskr. 1999/2000:66) och 3 kap. 5 § enligt betänkande
1999/2000:SfU5 Vilande förtidspension. Utskottet
lägger i bilaga 2 fram lagförslag i enlighet härmed.
Proposition 1998/99:119 är i övrigt behandlad av
utskottet i betänkande 1999/2000:SfU3 och beslutad
av riksdagen den 27 oktober 1999 (rskr.
1999/2000:12).
Utbildningsutskottet har till
socialförsäkringsutskottet överlämnat lagförslag 3
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring i proposition 1999/2000:10 Ett reformerat
studiestödssystem (bilaga 1). I lagförslaget
föreslås ändring i bl.a. 3 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring med ikraftträdande den 1 juli 2001. Denna
ändring behöver anpassas till ändringarna som enligt
ovan avses träda i kraft den 1 januari 2001.
Utskottet föreslår att lagförslaget antas med den
ändringen att 3 kap. 5 § erhåller av utskottet i
bilaga 3 framlagt förslag till ny lydelse.
Proposition 1999/2000:10 är behandlad av
utbildningsutskottet i betänkande 1999/2000:UbU7.
Lagen om inkomstgrundad ålderspension
I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens
personkrets har föreslagits ändringar i 2 kap. 6 §
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som
skall träda i kraft den 1 januari 2001. Utskottet
lägger i bilaga 4 fram förslag till ändrad lydelse
av 2 kap. 6 §. Ändringen är i enlighet med
regeringens förslag i proposition 1998/99:119 men
med anpassad lydelse enligt lagförslag i betänkande
1999/2000:SkU2 Inkomstskattelagen, som avses träda i
kraft den 1 januari 2000.
Lagen om allmänna barnbidrag
I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens
personkrets föreslås ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag såvitt avser 1 § med
ikraftträdande den 1 januari 2001. Utskottet lägger
i bilaga 5 fram förslag till ändrad lydelse av detta
lagrum i enlighet med regeringens förslag men med
anpassad lydelse enligt lagförslag i betänkande
1999/2000:SfU1 Anslag inom socialförsäkringsområdet
(utgiftsområdena 10, 11 och 12), som avses träda i
kraft den 1 januari 2000.
Lagen om bostadstillägg till pensionärer
I såväl proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen
som proposition 1999/2000:4 Vilande förtidspension
föreslås ändringar i 5 § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer som avses träda i
kraft den 1 januari 2000. I sistnämnda proposition
föreslås även samtidig ändring i lagens 1 §.
Lagförslaget i proposition 1999/2000:2 har
äverlämnats till socialförsäkringsutskottet.
Utskottet lägger i bilaga 6 fram ett samordnat
lagförslag av de ändringar som föreslås i
propositionerna. Propositionerna har i övrigt
behandlats i betänkandena 1999/2000:SkU2 resp.
1999/2000:SfU5.
Även i proposition 1998/99:119 föreslås ändringar
i 1 § lagen om bostadstillägg till pensionärer men
med ikraftträdande den 1 januari 2001. Utskottet
lägger i bilaga 7 fram förslag i enlighet härmed men
med en anpassning till de nyss nämnda
lagändringarna.
Utbildningsutskottet har till
socialförsäkringsutskottet överlämnat i proposition
1999/2000:10 framlagt förslag till ändring i 5 §
lagen om bostadstillägg till pensionärer. Ändringen
föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.
Socialförsäkringsutskottet lägger i bilaga 8 fram
förslag till lagändring som anpassats till de
tidigare ändringarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. med anledning av proposition 1998/99:119 antar av utskottet
i bilaga 2 framlagt förslag till lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. med anledning av proposition 1999/2000:10
antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring med den
ändringen att 3 kap. 5 § skall ha som utskottets
förslag betecknade lydelse enligt bilaga 3,
3. med anledning av proposition 1998/99:119
antar av utskottet i bilaga 4 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
4. med anledning av proposition 1998/99:119
antar av utskottet i bilaga 5 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,
5. med anledning av propositionerna 1999/2000:2
och 1999/2000:4 antar av utskottet i bilaga 6
framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
6. med anledning av proposition 1998/99:119
antar av utskottet i bilaga 7 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer,
7. med anledning av proposition 1999/2000:10
antar av utskottet i bilaga 8 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer.
Stockholm den 2 december 1999
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo
Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Rose-
Marie Frebran (kd), Ulf Kristersson (m), Mariann
Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart
Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand
(v), Fanny Rizell (kd), Göran Lindblad (m), Kerstin-
Maria Stalin (mp) och Birgitta Carlsson (c).
Lagförslag i proposition 1999/2000:10
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 2 a och 5 §§
lagen (1962:381) om allmän försäkring [1] skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bet. Utskottets förslag
1999/2000:SkU2
----------------------------------------------------
3 kap.
2 §
----------------------------------------------------
Sjukpenninggrundande Sjukpenninggrundande
inkomst är den årliga inkomst är den årliga
inkomst i pengar som en inkomst i pengar som en
försäkrad kan antas komma försäkrad kan antas
att tills vidare få för komma att tills vidare
eget arbete, antingen få för eget arbete här i
såsom arbetstagare i landet, antingen såsom
allmän eller enskild arbetstagare i allmän
tjänst (inkomst av eller enskild tjänst
anställning) eller på (inkomst av anställning)
annan grund (inkomst av eller på annan grund
annat förvärvsarbete). (inkomst av annat
Som inkomst av förvärvsarbete). I fråga
anställning räknas dock om arbete som utförs
inte ersättning från en utomlands av den som av
arbetsgivare som är en statlig arbetsgivare
bosatt utomlands eller en sänts till ett annat
utländsk juridisk person, land för arbete för
om arbetet har utförts i arbetsgivarens räkning
arbetsgivarens verksamhet bortses vid beräkningen
utom riket. I fråga om av sjukpenninggrundande
arbete som utförs inkomst från sådana
utomlands av den som av lönetillägg som betingas
en statlig arbetsgivare av ökade
sänts till ett annat land levnadskostnader och
för arbete för andra särskilda
arbetsgivarens räkning förhållanden i
bortses vid beräkningen sysselsättningslandet.
av sjukpenninggrundande Som inkomst av
inkomst från sådana anställning eller
lönetillägg som betingas inkomst av annat
av ökade levnadskostnader förvärvsarbete räknas
och andra särskilda inte heller inkomst som
förhållanden i avses i 10 kap. 3 § 1-3
sysselsättningslandet. inkomstskattelagen
Som inkomst av (1999:000) eller sådan
anställning eller inkomst ersättning som anges i 1
av annat förvärvsarbete § första stycket 1-5 och
räknas inte heller fjärde stycket lagen
inkomst som avses i 10 (1990:659) om särskild
kap. 3 § 1-3 löneskatt på vissa
inkomstskattelagen förvärvsinkomster. Som
(1999:000) eller sådan inkomst av annat
ersättning som anges i 1 förvärvsarbete räknas
§ första stycket 1-5 och inte sådan ersättning
fjärde stycket lagen enligt
(1990:659) om särskild gruppsjukförsäkring
löneskatt på vissa eller
förvärvsinkomster. Som trygghetsförsäkring vid
inkomst av annat arbetsskada som enligt 2
förvärvsarbete räknas § första stycket lagen
inte sådan ersättning om särskild löneskatt på
enligt vissa förvärvsinkomster
gruppsjukförsäkring eller utgör underlag för
trygghetsförsäkring vid nämnda skatt. Den
arbetsskada som enligt 2 sjukpenninggrundande
§ första stycket lagen om inkomsten fastställs av
särskild löneskatt på försäkringskassan.
vissa förvärvsinkomster Inkomst av anställning
utgör underlag för nämnda och inkomst av annat
skatt. Den förvärvsarbete skall
sjukpenninggrundande därvid var för sig
inkomsten fastställs av avrundas till närmast
försäkringskassan. lägre hundratal kronor.
Inkomst av anställning
och inkomst av annat
förvärvsarbete skall
därvid var för sig
avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.
----------------------------------------------------
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst
bortses från sådan inkomst av anställning och annat
förvärvsarbete som överstiger sju och en halv
gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda
skall undantas skall i första hand räknas av från
inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för
utfört arbete i annan form än pension räknas som
inkomst av anställning, såvida ersättningen under
ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om
mottagaren inte är anställd hos den som utger
ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför
arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger
ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för
arbete för någon annans räkning under året inte
antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall
ersättningen från denne inte tas med vid
beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i
annat fall än då den utgör inkomst av
näringsverksamhet. Vid beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall
bortses från ersättning som enligt 2 a § skall
anses som inkomst av annat förvärvsarbete samt
ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell
förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket
inkomstskattelagen (1999:000) och som har till
huvudsakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från föreningen under
året inte kan antas uppgå till minst ett halvt
prisbasbelopp. Vid beräkning av sjukpenninggrund-
ande inkomst av anställning bortses även från
ersättning från en stiftelse som har till
väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska
intressen hos dem som är eller har varit anställda
hos en arbetsgivare som lämnat bidrag till
stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en
annan juridisk person med motsvarande ändamål, om
ersättningen avser en sådan anställd och inte utgör
ersättning för arbete för den juridiska personens
räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag
arbetsgivaren lämnat till den juridiska personen
varit avsedda att vara bundna under minst tre
kalenderår och att på likartade villkor tillkomma
en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren
är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag
skall vid beräkningen inte bortses från ersättning
som den juridiska personen lämnar till sådan
företagsledare eller delägare i företaget eller en
person som är närstående till någon av dem. Med
fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare
och närstående person avses detsamma som i
inkomstskattelagen. Vid beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall
alltid bortses från ersättning från en
vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som
arbetsgivaren lämnat under åren 1988-1991.
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten
skall, där förhållandena inte är kända för
försäkringskassan, grundas på de upplysningar som
kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes
arbetsgivare eller som kan framgå av den
uppskattning, som vid taxering gjorts av den
försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas
i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre
belopp än vad som skulle ha utgivits i lön för
utfört arbete under motsvarande tid. En liknande
begränsning skall gälla semester-ersättning.
Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas
högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande
arbete för annans räkning.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt riksdagens Utskottets förslag
beslut
(bet. 1999/2000:SkU7,
rskr. 1999/2000:66)
-----------------------------------------------------
2 a §
-----------------------------------------------------
Vid beräkning av Vid beräkning av
sjukpenninggrundande sjukpenninggrundande
inkomst skall ersättning inkomst skall ersättning
från en arbetsgivare som från en arbetsgivare som
är bosatt utomlands eller är bosatt utomlands eller
är en utländsk juridisk är en utländsk juridisk
person anses som inkomst person anses som inkomst
av annat förvärvsarbete, av annat förvärvsarbete,
om ersättningen avser om arbetsgivaren och
arbete som utförts inom arbetstagaren träffat
riket samt arbetsgivaren överenskommelse om att
och arbetstagaren träffat ersättningen skall
överenskommelse om att hänföras till sådan
ersättningen skall inkomst.
hänföras till sådan
inkomst.
----------------------------------------------------
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom
ersättning för arbete under förutsättning att
ersättningen betalats ut
----------------------------------------------------
1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen
när ersättningen bestäms eller när den betalas ut,
2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en
F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §
skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar
skattsedel på preliminär skatt, om
a) ersättningen tillsammans med annan ersättning
för arbete från samma utbetalare under inkomståret
kan antas komma att understiga 10 000 kronor,
b) utbetalaren är en fysisk person eller ett
dödsbo,
c) ersättningen inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
d) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en
överenskommelse om att ersättningen skall hänföras
till inkomst av anställning, och
e) det inte är fråga om sådan ersättning för
arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken,
3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
4. till medlem i europeisk ekonomisk
intressegruppering av grupperingen.
Om i fall som avses i andra stycket 1 mottagaren
har en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §
skattebetalningslagen, räknas ersättningen som
inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-
skattsedeln skriftligen åberopas.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bet. Utskottets förslag
1999/2000:SfU5
-----------------------------------------------------
5 §
----------------------------------------------------
Den allmänna Den allmänna
försäkringskassan skall i försäkringskassan skall
samband med inskrivning besluta om en försäkrads
av en försäkrad besluta tillhörighet till
om den försäkrades sjukpenningförsäkringen
tillhörighet till och fastställa
sjukpenningförsäkringen. sjukpenninggrundande
I fråga om en försäkrad inkomst. För en
som avses i 1 § första försäkrad som inte är
stycket skall kassan bosatt i Sverige gäller
samtidigt fastställa den detta så snart anmälan
försäkrades om hans
sjukpenninggrundande in- inkomstförhållanden
komst. Sådan gjorts hos kassan. Av
fastställelse skall också beslutet skall framgå i
ske för försäkrad som vad mån den
avses i 1 § andra stycket sjukpenninggrundande
så snart anmälan om hans inkomsten är att hänföra
inkomstförhållanden till anställning eller
gjorts hos kassan. Av till annat
beslutet skall framgå i förvärvsarbete.
vad mån den Sjukpenningförsäkringen
sjukpenninggrundande skall omprövas
inkomsten är att hänföra
till anställning eller
till annat
förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen
skall omprövas
----------------------------------------------------
a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har
undergått ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,
b) när förtidspension eller särskild
efterlevandepension enligt denna lag beviljas den
försäkrade eller redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbetsförmåga eller, vid särskild
efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att
bereda sig inkomst genom arbete,
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den
försäkrade eller redan utgående sådan pension änd-
ras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden,
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,
samt
e) när ett beslut om vilandeförklaring av
förtidspension enligt 16 kap. 16 eller 17 § upphör.
Ändring som avses i första stycket skall gälla
från och med den dag då anledningen till ändringen
uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som
ändrats enligt första stycket a får dock läggas
till grund för ersättning tidigast från och med
första dagen i den ersättningsperiod som inträffar
i anslutning till att försäkringskassan fått
kännedom om inkomständringen.
Under tid som anges under 1-6 får, om inte första
stycket b, c eller d är tillämpligt, den
fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas
lägst till vad den skulle ha varit närmast
dessförinnan om försäkringskassan då känt till
samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den
försäkrade
1. bedriver studier, för vilka hon eller han
uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349),
studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, bidrag enligt
förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,
2. genomgår vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux) och uppbär timersättning för studierna,
3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller
genomgår arbetmarknadsutbildning som beslutats av
en arbetsmarknadsmyndighet,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt
förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete
för vård av barn, om den försäkrade är förälder
till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte
har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption
av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av
sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än
ett år har förflutit sedan den försäkrade fick
barnet i sin vård,
6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809)
om totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1
eller 3 skall försäkringskassan, vid sjukdom under
utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som
den försäkrade kan antas få under denna tid. Om
därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt
eller delvis är att hänföra till anställning, skall
årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det
antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha
i ifrågavarande förvärvsarbete under
utbildningstiden.
För en försäkrad som får sådan behandling eller
rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §
och som under denna tid får livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning enligt en annan författning
skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid
då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som
den försäkrade kan antas få under denna tid.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket
1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan
vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär
studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1,
sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande
inkomst som följer av första-tredje styckena, om
sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde
stycket.
Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som
avses i tredje stycket 6 när den försäkrade
genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.
Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt
första stycket a skall ej omfatta ändring av den
försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant
förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.
--------------
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i
fråga om förmåner som avser tid före
ikraftträdandet.
[1]: Lagen omtryckt 1982:120.
Utskottets förslag till ny lydelse av 3
kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bilaga 2 Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
3 kap.
5 §
-----------------------------------------------------
Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en
försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen
och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en
försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta
så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts
hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den
sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till
anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas
a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har
undergått ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,
b) när förtidspension eller särskild
efterlevandepension enligt denna lag beviljas den
försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbetsförmåga eller, vid särskild
efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att
bereda sig inkomst genom arbete,
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den
försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets-
eller inkomstförhållanden,
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt
e) när ett beslut om vilandeförklaring av
förtidspension enligt 16 kap. 16 eller 17 § upphör.
Ändring som avses i första stycket skall gälla från
och med den dag då anledningen till ändringen
uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som
ändrats enligt första stycket a får dock läggas till
grund för ersättning tidigast från och med första
dagen i den ersättningsperiod som inträffar i
anslutning till att försäkringskassan fått kännedom
om inkomständringen.
Under tid som anges under 1-6 får, om inte första
stycket b, c eller d är tillämpligt, den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad
den skulle ha varit närmast dessförinnan om
försäkringskassan då känt till samtliga
förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade
-----------------------------------------------------
1. bedriver studier, för 1. bedriver studier, för
vilka hon eller han vilka hon eller han
uppbär studiehjälp, uppbär studiestöd enligt
studiemedel eller studiestödslagen
särskilt vuxenstudiestöd (1999:000), bidrag enligt
enligt studiestödslagen förordningen (1995:938)
(1973:349), studiestöd om utbildningsbidrag för
enligt lagen (1983:1030) doktorander eller
om särskilt särskilt
vuxenstudiestöd för utbildningsbidrag,
arbetslösa, bidrag enligt
förordningen (1995:938)
om utbildningsbidrag för
doktorander eller
särskilt
utbildningsbidrag,
2. genomgår
vuxenutbildning för
utvecklingsstörda
(särvux) och uppbär
timersättning för
studierna,
-----------------------------------------------------
3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller
genomgår arbetsmarknadsutbildning som beslutats av
en arbetsmarknadsmyndighet,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt
förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete
för vård av barn, om den försäkrade är förälder till
barnet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte
har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av
barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av
sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än
ett år har förflutit sedan den försäkrade fick
barnet i sin vård,
6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller
3 skall försäkringskassan, vid sjukdom under
utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som
den försäkrade kan antas få under denna tid. Om
därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller
delvis är att hänföra till anställning, skall
årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det
antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i
ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.
För en försäkrad som får sådan behandling eller
rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §
och som under denna tid får livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning enligt en annan författning
skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid
då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som
den försäkrade kan antas få under denna tid.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket
1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan
vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär
studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1,
sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande
inkomst som följer av första-tredje styckena, om
sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde
stycket.
Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som
avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår
grundutbildning som är längre än 60 dagar.
Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första
stycket a skall ej omfatta ändring av den
försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant
förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bet. Utskottets förslag
1999/2000:SkU2
-----------------------------------------------------
2 kap.
6 §
-----------------------------------------------------
Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är
-----------------------------------------------------
1. inkomst av en sådan 1. inkomst av en sådan
näringsverksamhet här i näringsverksamhet som
landet som enligt 2 kap. enligt 2 kap. 23 §
23 § inkomstskattelagen inkomstskattelagen
(1999:000) utgör aktiv (1999:000) utgör aktiv
näringsverksamhet, näringsverksamhet,
-----------------------------------------------------
2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt
bedriven verksamhet,
3. ersättning för arbete för någon annans räkning i
pengar eller andra skattepliktiga förmåner,
4. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring samt
sjukpenning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
som har utgetts enligt annan författning eller på
grund av regeringens förordnande, i den utsträckning
ersättningen har trätt i stället för inkomst som
anges i 1-3,
5. stipendium som enligt 11 kap. 46 §
inkomstskattelagen skall tas upp som intäkt i
inkomstslaget tjänst.
Första stycket gäller endast i den utsträckning
inkomsten inte skall räknas som inkomst av
anställning, såvida inte inkomsten utgör ersättning
för utfört arbete från ett handelsbolag eller en
europeisk ekonomisk intressegruppering till en
delägare i handelsbolaget respektive en medlem i
intressegrupperingen.
-----------------------------------------------------
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och
tillämpas första gången vid fastställande av
pensionsgrundande inkomst för år 2001.
Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bet. Utskottets förslag
1999/2000:SfU1
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
För barn, som är svensk För barn, som är bosatt
medborgare och bosatt i i Sverige, skall av
riket, skall av allmänna allmänna medel såsom
medel såsom bidrag till bidrag till barnets
barnets uppehälle och uppehälle och uppfostran
uppfostran lämnas allmänt lämnas allmänt barnbidrag
barnbidrag med 10 200 med 10 200 kronor om året
kronor om året i enlighet i enlighet med vad nedan
med vad nedan närmare närmare stadgas.
stadgas.
Allmänt barnbidrag skall
också lämnas för här i
riket bosatt barn, som
inte är svensk
medborgare, om barnet
eller någon av föräld-
rarna sedan minst sex
månader vistas i riket.
Detta gäller dock inte
för tid då dagersättning
enligt 17 § lagen
(1994:137) om mottagande
av asylsökande m.fl. läm-
nas till barnet.
Ett barn som lämnar
Sverige skall fortfarande
anses vara bosatt här, om
utlandsvistelsen är
avsedd att vara längst
sex månader. Medföljande
barn till den som av en
statlig arbetsgivare
sänds till ett annat land
för arbete för ar-
betsgivarens räkning,
skall under
utsändningstiden anses
bosatta i Sverige.
Medföljande barn till en
person, som i annat fall
är anställd i utlandet av
svenska kyrkan, ett
svenskt trossamfund, ett
organ som är knutet till
ett sådant samfund eller
en svensk ideell
organisation som bedriver
biståndsverksamhet, skall
fortfarande anses bosatta
här, om utlandsvistelsen
är avsedd att vara längst
tre år.
-----------------------------------------------------
------------
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga
om barnbidrag för tid före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer skall
ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1 §[2]1
-----------------------------------------------------
Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som
är bosatt i Sverige samt uppbär
1. ålderspension, förtidspension,
omställningspension, eller särskild
efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
2. hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om
hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,
3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän
försäkring, eller
4. pension enligt lagstiftningen i en stat som
ingår i Europeiska unionen eller Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
-----------------------------------------------------
Bostadstillägg lämnas
också till den vars
förtidspension har vilan-
deförklarats enligt 16
kap. 16 § lagen om allmän
försäkring.
-----------------------------------------------------
Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart
uppbär ålderspension för tid före den månad han
fyller 65 år.
-----------------------------------------------------
Särskilt bostadstillägg Särskilt bostadstillägg
kan lämnas enligt 7 § kan lämnas enligt 7 §
till pensionär som uppbär till pensionär som uppbär
bostadstillägg enligt bostadstillägg enligt
denna lag. denna lag. Särskilt
bostadstillägg skall dock
inte lämnas till den vars
förtidspension helt har
vilandeförklarats enligt
16 kap. 16 § lagen om
allmän försäkring.
-----------------------------------------------------
5 §[3]
-----------------------------------------------------
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är
beroende av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst
avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som
någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,
3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg
enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av
år 1989,
4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring i vad den enligt samma lagrum avdragits
från pension eller understöd som någon på grund av
släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att
utge,
5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
6. studiehjälp och studiemedel enligt
studiestödslagen,
-----------------------------------------------------
7. för den vars
förtidspension helt har
vilandeförklarats enligt
16 kap. 16 § lagen om
allmän försäkring, ett
belopp som motsvarar ett
för den försäkrade
beräknat belopp av hel
folkpension i form av
förtidspension enligt
lagen om allmän
försäkring och
pensionstillskott till
förtidspension enligt
lagen om
pensionstillskott,
-----------------------------------------------------
8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,
10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
(1991:1492),
12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om
skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som
är avsedd att vara en kostnadsersättning.
-----------------------------------------------------
Avdrag från årsinkomsten Avdrag från årsinkomsten
får göras på sådant sätt får göras på sådant sätt
som anges i 33 § 1 mom. som anges i 12 kap.
kommunalskattelagen för inkomstskattelagen
kostnader som hänför sig (1999:000) för kostnader
till intäkt av tjänst i som hänför sig till
den mån sådan inkomst inkomstslaget tjänst i
ingår i årsinkomsten samt den mån sådan intäkt
för underhållsbidrag till ingår i årsinkomsten samt
före detta make i den för underhållsbidrag till
utsträckning som anges i före detta make i den
46 § samma lag. utsträckning som anges i
62 kap. 7 och 9 §§ samma
lag.
-----------------------------------------------------
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid
inkomstberäkningen bortses från ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel
förtidspension jämte däremot svarande
pensionstillskott, beloppet i förekommande fall
beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2
§ lagen om allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte
pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter
regler som fastställs av regeringen.
-----------------------------------------------------
Avkastning av förmögenhet Avkastning av
skall anses utgöra fem förmögenhet skall anses
procent av för- utgöra fem procent av
mögenhetsvärdet för år förmögenhetsvärdet för år
räknat. Vid beräkning av räknat. Vid beräkning av
förmögenhets avkastning förmögenhets avkastning
skall dock denna höjas skall dock denna höjas
med tio procent av det med tio procent av det
belopp, varmed för- belopp, varmed för-
mögenheten överstiger för mögenheten överstiger för
den som är gift den som är gift
sextiotusen kronor, och sextiotusen kronor, och
för annan sjuttiofemtusen för annan sjuttiofemtusen
kronor. Vid beräkning av kronor. Vid beräkning av
förmögenhet skall värdet förmögenhet skall värdet
av sådan av sådan
privatbostadsfastighet privatbostadsfastighet
eller privatbostad som eller privatbostadsrätt
avses i 5 § som avses i 2 kap. 13
kommunalskattelagen och respektive 18 § inkomst-
som utgör pensionärens skattelagen och som utgör
permanentbostad inte pensionärens
beaktas. För pensionär permanentbostad inte be-
som har sin bostad i aktas. För pensionär som
särskild boendeform skall har sin bostad i särskild
detsamma gälla i fråga om boendeform skall detsamma
värdet av gälla i fråga om värdet
privatbostadsfastighet av privatbostadsfastighet
eller privatbostad som eller privatbostad som
utgör permanentbostad för utgör permanentbostad för
pensionärens make. pensionärens make.
-----------------------------------------------------
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda
årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall
i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad
till närmast hela tiotal kronor.
2. Äldre bestämmelser i 5 § fjärde och sjunde
styckena tillämpas fortfarande i fråga om
bostadstillägg för tid före den 1 januari 2001.
**FOOTNOTES**
[2]:1 Senaste lydelse 1995:1486.
[3]:2 Senaste lydelse 1997:1313.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bilaga 6 Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Bostadstillägg enligt Bostadstillägg enligt
denna lag lämnas till den denna lag lämnas till den
som är bosatt i Sverige som uppbär
samt uppbär
-----------------------------------------------------
1. ålderspension, förtidspension,
omställningspension, eller särskild
efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
2. hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om
hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,
3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän
försäkring, eller
4. pension enligt lagstiftningen i en stat som
ingår i Europeiska unionen eller Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
Bostadstillägg lämnas också till den vars
förtidspension har vilandeförklarats enligt 16 kap.
16 § lagen om allmän försäkring.
Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som
enbart uppbär ålderspension för tid före den månad
han fyller 65 år.
Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till
pensionär som uppbär bostadstillägg enligt denna
lag. Särskilt bostadstillägg skall dock inte lämnas
till den vars förtidspension helt har vilandeförkla-
rats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i
fråga om bostadstillägg för tid före
ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bilaga 6 Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är
beroende av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst
avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som
någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,
3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg
enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av
år 1989,
4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring i vad den enligt samma lagrum avdragits
från pension eller understöd som någon på grund av
släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att
utge,
-----------------------------------------------------
5. vuxenstudiebidrag
enligt studie-stödslagen
(1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt
vuxenstu-
diestöd för arbetslösa,
-----------------------------------------------------
6. studiehjälp och 6. studiehjälp och
studiemedel enligt studiemedel enligt
studiestödslagen, studiestödslagen
(1999:000),
-----------------------------------------------------
7. för den vars förtidspension helt har
vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om
allmän försäkring, ett belopp som motsvarar ett för
den försäkrade beräknat belopp av hel folkpension i
form av förtidspension enligt lagen om allmän
försäkring och pensionstillskott till förtidspension
enligt lagen om pensionstillskott,
8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,
10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
(1991:1492),
12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om
skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som
är avsedd att vara en kostnadsersättning.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt
som anges i 12 kap. inkomstskattelagen (1999:000)
för kostnader som hänför sig till inkomstslaget
tjänst i den mån sådan intäkt ingår i årsinkomsten
samt för underhållsbidrag till före detta make i den
utsträckning som anges i 62 kap. 7 och 9 §§ samma
lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall
vid inkomstberäkningen bortses från ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel
förtidspension jämte däremot svarande
pensionstillskott, beloppet i förekommande fall
beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2
§ lagen om allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte
pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter
regler som fastställs av regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem
procent av förmögenhetsvärdet för år räknat. Vid
beräkning av förmögenhets avkastning skall dock
denna höjas med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift
sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen
kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av
sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt
som avses i 2 kap. 13 respektive 18 §
inkomstskattelagen och som utgör pensionärens
permanentbostad inte beaktas. För pensionär som har
sin bostad i särskild boendeform skall detsamma
gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet
eller privatbostad som utgör permanentbostad för
pensionärens make.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av
dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda
årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall
i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad
till närmast hela tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre
lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd
som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen
(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).