Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
1999/2000:12 Statlig förvaltning av
premiepensionsmedel, m.m. jämte två motioner som
väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas
att avveckla det statliga fondbolaget Statens
Premiefond AB. Bolaget har bildats för att ta emot
premiepensionsmedel för förvaltning från personer
som vill välja en sådan lösning. Det har dock under
uppbyggnadsarbetet av premiepensionssystemet
framkommit att verksamheten i fondbolaget är förenad
med stora svårigheter. I propositionen föreslås
därför att Sjunde fondstyrelsen inom Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden) skall överta fondbolagets
uppgift. Förutom Premiesparfonden för dem som inte
anmält något annat val till
Premiepensionsmyndigheten skall Sjunde fondstyrelsen
även förvalta medlen för dem som aktivt valt just
den förvaltaren. Detta skall ske i en särskild fond,
Premievalsfonden. Regeringen framhåller att det av
konkurrensskäl är väsentligt att det inte förekommer
någon korssubventionering mellan väljar- respektive
icke-väljarkollektivet. Sjunde fondstyrelsen skall
därför särredovisa förvaltningen av de båda
fonderna. Var och en av fonderna skall alltså endast
belastas med kostnader för sin egen förvaltning.
Vidare föreslås att den enskilde inte skall få
placera premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder
där medel kan delas ut till andra än
fondandelsägarna.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
januari 2000.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionerna.
I betänkandet finns två reservationer.
Propositionen
I proposition 1999/2000:12 Statlig förvaltning av
premiepensionsmedel, m.m. har regeringen
(Finansdepartementet) föreslagit att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om
Premiepensionsmyndigheten,
4. bemyndigar regeringen att avveckla det statliga
fondbolaget (avsnitt 5.1).
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
1999/2000:Sf6 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om AP-fondernas
placeringsmöjligheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ideella fonder.
1999/2000:Sf7 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
till erforderliga lagändringar så att placering av
premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder
möjliggörs.
1999/2000:Sf8 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget om lag om
inkomstgrundad ålderspension, såvitt avser avsnittet
om att premiepensionsmedel ej får placeras i s.k.
ideella fonder.
Utfrågningar och uppvaktningar
Utskottet har inför sin behandling av propositionen
gett företrädare för Svenska Bankföreningen,
Fondbolagens Förening, Sveriges Försäkringsförbund
och Frivilligorganisationernas Insamlingsråd
möjlighet att framföra synpunkter på propositionen.
Utskottet har dessutom den 16 november 1999 hållit
en offentlig utfrågning om vissa frågor i det nya
pensionssystemet med bl.a.
Premiepensionsmyndigheten. Samma dag har utskottet
hållit en sluten utfrågning med ordföranden i Sjunde
fondstyrelsen inom AP-fonden, Bengt Rydén.
Utskottet
Inledning
Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för en
reform av det allmänna pensionssystemet skall en
eller flera statliga kapitalförvaltare inrättas för
att ta emot premiepensionsmedel för förvaltning från
personer som vill välja en sådan lösning (prop.
1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).
Efter riksdagens bemyndigande bildade regeringen i
detta syfte ett statligt fondbolag, Statens
Premiefond AB (prop. 1997/98:151, bet.
1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). En sådan statlig
kapitalförvaltare skall enligt nyssnämnda riktlinjer
verka på strikt marknadsmässiga villkor och således
i konkurrens med övriga aktörer inom
premiepensionssystemet. Syftet är att uppnå
neutralitet i förhållande till de privata
fondförvaltare som verkar i systemet.
Statens Premiefond AB har efter en genomgång av
sina ekonomiska utsikter funnit att bolagets
ekonomiska prognos är dålig och att verksamheten
därför inte bör drivas vidare. Regeringen har
instämt i detta och aviserade, efter samråd med
representanter för de riksdagspartier som står bakom
pensionsöverenskommelsen, under våren 1999 att
Statens Premiefond AB bör avvecklas.
Avveckling av det statliga fondbolaget
Propositionen
Regeringen framhåller att under den fortsatta
uppbyggnaden av premiepensionssystemet har det
framkommit att verksamheten i det statliga
fondbolaget är förenad med stora svårigheter.
Kapitalbehovet är svårbedömt, men kan enligt
regeringen antas vara betydande på grund av de stora
kostnaderna för att starta fondverksamhet utan
befintliga kanaler till fondspararna. I en sådan
situation krävs stora resurser för marknadsföring.
Det är enligt propositionen huvudskälet till att
det kan antas bli svårt för bolaget att inom rimlig
tid nå lönsamhet. Riksdagen bör därför bemyndiga
regeringen att avveckla bolaget. Det överskott som
uppstår vid avvecklingen skall tillfalla
statskassan.
Utskottets ställningstagande
Avvecklingen av det statliga fondbolaget grundar sig
på ekonomiska överväganden och förslaget i
propositionen har tillkommit efter samråd med
representanter för de partier som står bakom
pensionsöverenskommelsen. Utskottet har inga
erinringar mot förslaget.
Aktivt val av förvaltning hos Sjunde
fondstyrelsen
Propositionen
Regeringen föreslår att Sjunde fondstyrelsen,
förutom att i Premiesparfonden förvalta medlen för
dem som inte anmält något annat val av fond till
Premiepensionsmyndigheten, i en ny fond,
Premievalsfonden, skall förvalta medlen för dem som
aktivt valt den förvaltningen.
Fondstyrelsen skall särredovisa Premiesparfonden
och Premievalsfonden, dvs. var och en av fonderna
skall endast belastas med kostnader för sin egen
förvaltning.
Målet för placeringsverksamheten hos Sjunde
fondstyrelsen skall vara att uppnå så god avkastning
som möjligt. För förvaltningen av icke-väljarnas
medel skall dessutom gälla att den totala risknivån
skall vara låg.
Även aktiva väljare hos Sjunde fondstyrelsen
I propositionen ställs frågan vilken förvaltare som
skall träda in i stället för det statliga
fondbolaget för att uppfylla kraven i riktlinjerna.
En lösning bör enligt regeringen väljas där
förutsättningarna att nå kostnadstäckning är
betydligt större än vad som var fallet med det
statliga fondbolaget. En förvaltning inom ramen för
AP-fonden uppfyller kraven i riktlinjerna för
pensionsreformen och ger möjlighet till en sådan
kostnadstäckning. Skillnaden i förhållande till det
statliga fondbolaget består främst i
stordriftsfördelar, dvs. att de fasta kostnaderna
för verksamheten kan spridas på en betydligt större
volym förvaltat kapital om de aktiva väljarnas medel
placeras hos den förvaltare som skall förvalta
medlen för dem som inte gjort något aktivt val. Att
även medel för dessa aktiva väljare placeras hos
samma förvaltare innebär dessutom lägre kostnader
för icke-väljarna, eftersom de fasta kostnaderna då
kommer att spridas på fler pensionssparare. Av
dessa skäl bör förvaltningen för dem som vill välja
en statlig lösning ske inom ramen för AP-fonden hos
Sjunde fondstyrelsen.
En särskild fond, Premievalsfonden, för väljarnas
medel
I propositionen framhålls att premiepensionsmedlen
för dem som aktivt väljer att placera hos Sjunde
fondstyrelsen skall hållas åtskilda från de medel
som fondstyrelsen förvaltar för icke-väljarna. Det
starkaste skälet för detta är att det är väsentligt
att respektive kollektiv av pensionssparare bär sina
egna kostnader. Målet för förvaltningen bör inte
heller vara detsamma för de aktiva väljarnas medel
som för icke-väljarnas.
Enligt riktlinjerna för pensionsreformen skall den
statliga kapitalförvaltaren verka på lika villkor
och i full konkurrens med de privata förvaltarna.
För att förvaltningen för dem som aktivt väljer en
statlig förvaltare skall vara jämförbar och
likvärdig med de privata alternativen inom
premiepensionssystemet bör därför samma regler gälla
för den delen av den statliga förvaltningen som för
den privata förvaltningen.
Enligt nu gällande regler skall Sjunde
fondstyrelsen tillämpa flertalet av de bestämmelser
som gäller för värdepappersfonder, och fondstyrelsen
är därför att betrakta som ett "syntetiskt
fondbolag". På samma sätt är enligt propositionen
den befintliga Premiesparfonden en "syntetisk
värdepappersfond". Detta skall alltjämt gälla.
Regeringen framhåller att vikten av
konkurrensneutralitet mellan de olika
förvaltningsalternativen inom premiepensionssystemet
gör att även medlen för dem som valt
Premievalsfonden hos den statliga förvaltaren bör
utgöra en sådan "syntetisk värdepappersfond". För
förvaltningen av Premievalsfonden bör följaktligen
samma regler i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder gälla som enligt nuvarande
ordning gäller för Sjunde fondstyrelsens förvaltning
av Premiesparfonden. Det sagda innebär att Sjunde
fondstyrelsen är att anse som ett fondbolag och de
förvaltade medlen som värdepappersfonder endast i
den meningen att verksamheten skall följa vissa,
särskilt angivna bestämmelser i lagen om
värdepappersfonder. En syntetisk värdepappersfond
behöver därför t.ex. inte vara öppen för allmänheten
i den bemärkelse som krävs i den lagen.
Undvikande av korssubventionering mellan väljarnas
och icke-väljarnas medel
Enligt propositionen är huvudskälet till att
förvaltningen av medlen i Premiesparfonden bör
redovisas fristående från medlen i Premievalsfonden
att det är väsentligt att varje del av Sjunde
fondstyrelsens verksamhet bär sina egna kostnader.
Av konkurrensskäl är det viktigt att det inte
förekommer någon korssubventionering mellan väljar-
respektive icke-väljarkollektivet. Det är inte
godtagbart att exempelvis marknadsföringskostnader
för att locka aktiva väljare till Premievalsfonden
hos Sjunde fondstyrelsen slås ut på icke-väljarnas
medel. Därmed blir det väsentligt för fondstyrelsen
att noggrant skilja ut vilka kostnader som hänför
sig till respektive kollektiv av
premiepensionssparare. En sådan uppdelning av
kostnaderna uppnås bäst genom att de två
förmögenhetsmassorna förvaltas i två skilda fonder
hos fondstyrelsen.
Vad gäller fördelningen av fondstyrelsens
förvaltningskostnader på väljar-respektive icke-
väljarkollektivet skall följande gälla.
Särkostnader, t.ex. marknadsföringskostnader för
förvaltningen av väljarnas medel i Premievalsfonden,
skall endast belasta medlen i just den fonden.
Kostnader som är gemensamma för hela förvaltningen,
t.ex. vissa gemensamma rörliga förvaltningskostnader
och fasta kostnader för exempelvis lokaler och viss
personal, skall fördelas mellan fonderna.
Fördelningen skall ske på ett skäligt sätt. Att
fondstyrelsen, t.ex. vid upphandling av
förvaltartjänsten, kan dra nytta av
stordriftsfördelar och på så vis minska kostnaderna
för förvaltningen av väljarnas medel innebär inte
att det sker någon korssubventionering mellan de
båda pensionsspararkollektiven.
Enligt regeringen bör det införas en särskild regel
i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden (APR) som slår fast den grundläggande
princip som nu beskrivits om att korssubventionering
inte får förekomma. Det bör påpekas att kravet att
de båda delarna av verksamheten hos Sjunde
fondstyrelsen på angivet sätt skall hållas åtskilda
inte hindrar att t.ex. samma personal utnyttjas för
hela förvaltningen. Den särredovisning av
förvaltningen som nu beskrivits skall gälla också
för den årsredovisning som fondstyrelsen skall lämna
enligt bestämmelserna i APR.
Det är likaså av stor vikt att de revisorer som
regeringen skall utse att granska den statliga
förvaltningen av premiepensionsmedel särskilt vakar
över att förvaltningen särredovisas och att det inte
förekommer någon korssubventionering mellan
Premiesparfonden och Premievalsfonden.
Placeringsbestämmelser för Premievalsfonden
I propositionen framhålls att utöver vad som följer
av lagen om värdepappersfonder är det inte
nödvändigt med någon särskild reglering av
placeringsverksamheten i Premievalsfonden, således
skall samma bestämmelser som gäller för de privata
fondbolagen fullt ut gälla all förvaltning hos
Sjunde fondstyrelsen.
Vidare framhåller regeringen att kraven på
neutralitet mellan de olika val-alternativen för
placering av premiepensionsmedlen också innebär att
det inte, i motsats till vad som är fallet för icke-
väljarnas medel, bör ställas upp något krav på låg
risk för förvaltningen av Premievalsfonden. För
Premiesparfonden beskrivs placeringsinriktningen i
proposition 1997/98:151.
Begränsning av inflytandet m.m.
Enligt gällande bestämmelser får Sjunde
fondstyrelsen inte äga mer än 5 % av rösterna i ett
svenskt aktiebolag. Bestämmelsen skall enligt
propositionen gälla även förvärv av aktier till
Premievalsfonden. Vidare anförs att för privata
fondbolag gäller begränsningsregeln även för förvärv
av aktier i utländska bolag. För fondbolag som
förvaltar mer än en värdepappersfond gäller regeln
det sammanlagda aktieinnehavet för fonderna. I
propositionen anförs att begränsningen för
aktieförvärv till 5 % i ett och samma bolag därför
också bör gälla för fondstyrelsens sammanlagda
förvärv av aktier i ett svenskt eller utländskt
aktiebolag.
Enligt gällande bestämmelser begränsas Sjunde
fondstyrelsens rätt att rösta för placeringsaktier
till situationer där andra möjligheter att
tillgodose pensionsspararnas intressen av en god och
trygg avkastning eller att trygga placeringarnas
säkerhet inte står till buds. Denna
begränsningsregel bör enligt propositionen, mot
bakgrund av sitt syfte, gälla också i fråga om de
aktier som förvärvas till Premievalsfonden.
Övriga bestämmelser som rör Premievalsfonden
I propositionen anges bl.a. att regleringen i APR av
ansvar för uppföljning och utvärdering av
verksamheten också skall gälla för förvaltningen hos
Sjunde fondstyrelsen. Regeringen skall i sin
utvärdering undersöka om fondstyrelsen uppfyller de
riktlinjer som ställts upp för verksamheten och om
verksamheten bedrivs effektivt (prop. 1997/98:151).
Regeringens utvärdering skall omfatta all verksamhet
hos fondstyrelsen, således även sådan förvaltning
som uppdragits åt externa förvaltare.
Det är också viktigt av Sjunde fondstyrelsen för
var och en av Premiesparfonden och Premievalsfonden
fastställer närmare mål för placeringsverksamheten.
Motion
I motion Sf6 yrkande 1 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om AP-fondernas
placeringsmöjligheter. Under senare år har enligt
motionärerna utländska ägare och spekulativa
intressen ökat sin ägarrepresentation i Sverige. Det
kollektiva sparandet och offentliga institutioner
kan spela viktiga roller som såväl
riskkapitalförsörjare som stabila och aktiva ägar-
intressen i svenskt näringsliv. AP-fondernas
placeringsrättigheter i aktier bör därför,
framhåller motionärerna, snarare utvidgas än
begränsas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ovan tillstyrkt att regeringen
bemyndigas att avveckla det statliga fondbolaget. I
stället föreslår regeringen att Sjunde
fondstyrelsen, vid sidan av förvaltningen av icke-
väljarnas medel, även skall förvalta medlen för dem
som aktivt vill placera sina premiepensionsmedel hos
en statlig förvaltare. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det inom Sjunde fondstyrelsen bör
tillskapas en fond, den s.k. Premievalsfonden, för
att förvalta medel för dem som aktivt vill välja en
statlig förvaltare. Premiesparfonden kan inte
väljas.
I propositionen anförs att målet för
placeringsverksamheten hos Sjunde fondstyrelsen
skall vara att uppnå så god avkastning som möjligt.
För förvaltningen inom Premiesparfonden skall
dessutom gälla att den totala risknivån skall vara
låg. Utskottet vill beträffande
placeringsinriktningen av icke-väljarnas medel
framhålla följande. I proposition 1997/98:151
pekades på att 1997 års premiereservutredning i
betänkandet Lag om premiepension (SOU 1997:131)
beträffande placeringsinriktningen för förvaltningen
av icke-väljarnas medel anfört att inriktningen
exempelvis skulle kunna vara 70 % i räntebärande
placeringar, 20 % svenska aktier och 10 % utländska
aktier. Den exakta utformningen av Premiesparfonden
borde dock enligt propositionen inte låsas fast i
lagstiftningen utan i stället anges i
fondbestämmelserna på samma sätt som gäller för
vanliga värdepappersfonder. På så sätt skulle
placeringarna kunna anpassas efter utvecklingen.
I en remiss till Lagrådet som regeringen beslutat
om den 18 november 1999 om AP-fonderna i det
reformerade pensionssystemet föreslås en
omorganisation av Allmänna pensionsfonden. I
propositionen föreslås bl.a. att Sjunde
fondstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2001 skall
benämnas Sjunde AP-fonden samt att vissa justeringar
skall göras av bestämmelserna som anger målet för
Sjunde fondstyrelsens förvaltning. I lagrådsremissen
anförs bl.a. följande beträffande Sjunde
fondstyrelsens förvaltning av fondmedlen. Även för
Sjunde fondstyrelsen är det viktigt att kravet på
långsiktigt hög avkastning kommer i förgrunden för
placeringsverksamheten. Hög avkastning ger, allt
annat lika, goda pensionsvillkor för såväl icke-
väljare som för dem som aktivt valt förvaltning hos
Sjunde fondstyrelsen. Avkastningen måste dock
ställas i relation till risken i förvaltningen. Det
gäller såväl för Premiesparfonden som för den
föreslagna Premievalsfonden. Med risk i Sjunde
fondstyrelsens förvaltning avses förväntade
genomsnittliga avvikelser - såväl uppåt som neråt -
från långsiktigt förväntad pensionsnivå. Större
förväntade avvikelser innebär högre risk.
Förvaltningen i Premiesparfonden skall även
fortsättningsvis hålla en låg riskprofil. Vikten av
detta understryks av det faktum att icke-väljarna
inte själva väljer placering för sina
premiepensionsmedel och att det därför bör finnas
särskilda skyddsbehov för den gruppen.
Forsättningsvis framhålls i lagrådsremissen
följande. Kravet på låg risk innebär att Sjunde
fondstyrelsen skall inrikta sin förvaltning av
Premiesparfonden så att eventuella upp- och
nedgångar i storleken hos den framtida
premiepensionen kan förväntas bli små. Att risken
skall vara låg innebär också att Premiesparfondens
risknivå normalt skall vara lägre än för den
genomsnittliga förvaltaren av pensionskapital.
Pension från premiepensionssystemet fyller en mer
grundläggande social funktion än olika privata
pensionslösningar, vilka i de flesta fall utgör ett
komplement till den offentliga pensionen. Sjunde
fondstyrelsen bör därför i Premiesparfonden t.ex.
normalt inte ha en större andel av kapitalet
placerat i aktier än vad jämförbara privata
förvaltare har om inte en sådan större andel kan
motiveras av ett lägre risktagande i fondens andra
placeringar eller av en längre placeringshorisont.
Generellt gäller att en måttlig risknivå uppnås
genom en väl avvägd sammansättning av hela
portföljen och fördelningen av tillgångar inom varje
tillgångsslag och inte genom att placera i enskilda
tillgångar med låg risk. Reglerna föreslås träda i
kraft den 1 januari 2001. Utskottet noterar att de
återgivna placeringsreglerna är i enlighet med den
överenskommelse som träffats mellan de partier som
står bakom pensionsöverenskommelsen. En proposition
i frågan är aviserad för behandling senare under
riksmötet och riksdagen kommer då att besluta om
målen för förvaltningen.
Grunden för premiepensionsdelen i det nya
ålderspensionssystemet är att man skall välja
sparform. För den som avstår från att välja vilken
fond som skall förvalta hans eller hennes
premiepensionsmedel kommer medlen att förvaltas inom
Premiesparfonden. Utskottet vill klargöra att den
som en gång gjort ett aktivt val av fond inte i ett
senare skede genom att avstå från val av fond kan
komma att tillhöra icke-väljarkollektivet. Denne kan
således få varken nya medel placerade i
Premiesparfonden eller medel som tidigare placerats
i annan fond flyttade till Premiesparfonden. Den som
från början inte gjort något val och därmed har sina
medel placerade i Premiesparfonden kan senare välja
att placera medel antingen i Premievalsfonden
och/eller i en privat fond eller i privata fonder.
Som nämnts kan den som aktivt gjort ett val av fond
eller fonder inte senare få sina medel placerade i
Premiesparfonden. Utskottet anser att
pensionsspararna aktivt bör kunna välja att få sina
medel placerade i en fond med samma låga risk och
med samma avkastningskrav som gäller för
Premiesparfonden. När tillräckliga erfarenheter
vunnits av effekterna beträffande val och byte av
fond bör regeringen därför återkomma till riksdagen.
I ett motionsyrkande tas den s.k. femprocentsregeln
för ägande i samma bolag upp. I proposition
1998/99:142 Femprocentsregeln för försäkringsföretag
och banker har regeringen föreslagit att regeln
skall avskaffas för försäkringsbolag och
understödsföreningar. Finansutskottet har tillstyrkt
förslaget i betänkande 1999/2000:FiU8. I nu
behandlad proposition 1999/2000:12 uppges att
begränsningen genom femprocentsregeln för
fondstyrelserna främst syftar till att begränsa det
statliga ägandet i svenskt näringsliv. Även om
regeln ändras för vissa finansiella företag bör den
därför stå kvar för Sjunde fondstyrelsen i fråga om
dess förvärv i svenska aktiebolag. Utskottet delar
denna uppfattning.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Utskottet avstyrker motion Sf6
yrkande 1.
De privata fondbolagen har uttryckt att regeringens
förslag om Premievalsfonden kan innebära en
konkurrensfördel för Sjunde fondstyrelsen. I
propositionen framhålls att det av konkurrensskäl är
av stor betydelse att man undviker en
korssubventionering mellan väljar- respektive icke-
väljarkollektivet. I propositionen redogörs
utförligt för de åtgärder som härvidlag skall komma
till stånd. Ordföranden för Sjunde fondstyrelsen har
också vid utfrågning av utskottet anfört att han för
sin del inte ser några problem med särredovisning
och uppdelningen av kostnader mellan fonderna.
Avtal om prisreduktion även för Sjunde
fondstyrelsen
Propositionen
Regeringen föreslår att Sjunde fondstyrelsen, i
likhet med de privata fondförvaltarna, skall åta sig
att inte ta ut högre avgifter för förvaltningen än
vad som godtagits av Premiepensionsmyndigheten.
Nuvarande regler innebär att Sjunde fondstyrelsen
bl.a. skall ingå s.k. samarbetsavtal med
Premiepensionsmyndigheten och i övrigt göra samma
åtaganden gentemot myndigheten som de privata
fondförvaltarna. För Sjunde fondstyrelsen görs dock
enligt gällande bestämmelser ett undantag. Kravet
för övriga förvaltare att, med eller utan särskild
prisreduktion, inte ta ut avgifter utöver vad som
godtagits av Premiepensionsmyndigheten gäller i dag
inte för fondstyrelsen.
I propositionen anförs att reglerna för
förvaltarnas deltagande i premiepensionssystemet så
långt möjligt bör vara enhetliga. Kravet att en
förvaltare avtalar med Premiepensionsmyndigheten om
en prisreducering för förvaltartjänsten bör i
princip gälla även för Sjunde fondstyrelsen när
uppdraget för den förvaltaren utvidgas till att avse
även medlen för dem som vill välja en statlig
lösning. Prisreduktionen bör enligt propositionen
även gälla förvaltningen av icke-väljarnas medel.
Att avtal om prisreduktion på förvaltartjänster även
kommer att omfatta Sjunde fondstyrelsen innebär
också att kravet på konkurrensneutralitet mellan de
olika förvaltarna i systemet upprätthålls.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inga erinringar mot regeringens
förslag att Sjunde fondstyrelsen skall åta sig att
inte ta ut högre avgifter för förvaltningen än vad
som godtagits av Premiepensionsmyndigheten.
Enligt en metod för fördelning av prisreduktionen
som Premiepensionsmyndigheten avser att tillämpa
skall premiepensionsspararen för varje fond i vilken
Premiepensionsmyndigheten förvärvat fondandelar för
spararens räkning tillföras medel som svarar mot den
rabatt som dennes individuella val gett upphov till.
Återstående medel skall fördelas mellan samtliga
pensionssparare i förhållande till värdet på varje
pensionssparares premiepensionskonto, oavsett vilken
eller vilka fonder som den enskilde spararen valt.
Såsom framhålls i propositionen avviker den valda
modellen för återföring av prisreduktionen till de
enskilda delvis från den modell som förespråkades i
proposition 1997/98:151, nämligen att en reduktion
skall komma de enskilda till del och att den bör
fördelas mellan dem för vilkas räkning medel under
den tid som prisreduktionen avser har varit
placerade i den aktuella fonden. Modellen är dock
inte lagfäst. Regeringen framhåller i förevarande
proposition att frågan om återföring är komplicerad
och även mycket betydelsefull för
konkurrensförhållandena på fondmarknaden. Utskottet
delar regeringens uppfattning och vill framhålla att
det, som också anförs i propositionen, är av
väsentlig betydelse att regeringen mycket noga
följer utfallet av formerna för återföringen.
Förvaltning av premiepensionsmedel i s.k.
ideella fonder
Propositionen
Regeringen föreslår att premiepensionsmedel inte
skall få placeras i fonder som enligt de för fonden
gällande bestämmelserna kan dela ut medel till andra
än andelsägarna, s.k. ideella fonder.
I propositionen anförs att premiepensionssystemet
bygger på att den enskilde själv kan välja placering
för sina premiepensionsmedel. Medlen får placeras i
värdepappersfonder som anmälts till
Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas av
fondförvaltare med rätt att utöva fondverksamhet i
Sverige enligt lagen om värdepappersfonder. Förutom
i värdepappersfonder, som förvaltas av svenska
fondbolag, kan premiepensionsmedlen placeras i
utländska fondföretag. Enligt förslag i den nu
behandlade propositionen skall den enskilde dessutom
ha möjlighet att aktivt välja en särskild fond hos
den statlige förvaltaren, Sjunde fondstyrelsen inom
AP-fonden.
Ideella fonder skall enligt propositionen inte
förväxlas med s.k. etiska fonder. Sistnämnda
beteckning används i dag för fonder vilkas
placeringsinriktning är sådan att den antingen
inriktas på speciella kategorier av företag, t.ex.
företag som sysslar med medicinsk forskning eller
miljövänlig produktion, eller undviker placeringar i
vissa kategorier av företag, t.ex. företag inom
tobaks- eller vapenindustrin. Ideella fonder kan
vara etiska fonder genom sin placeringsinriktning,
men behöver inte vara det.
Enligt propositionen bygger premiepensionssystemet
på att den enskilde skall ha ett stort och varierat
urval av fonder att välja mellan. Även detta är
således ett viktigt krav för systemets funktion.
Regeringen anser emellertid att principen om att
premiepensionssystemet skall vara ett slutet
ekonomiskt system är så grundläggande för systemets
funktion och legitimitet hos de enskilda att den bör
fälla utslaget. Fonder där en del av
fondförmögenheten används för andra ändamål än
utbetalningar till andelsägarna bör därför inte
tillåtas i premiepensionssystemet. Den enskilde
skall alltså inte ha möjlighet att placera sina
premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder.
Motioner
I motion Sf6 yrkande 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om ideella fonder.
Motionärerna anser att lika väl som att en del av
avkastningen på pensionsspararens pengar skall hamna
hos "lata kapitalister" skall pensionsspararen ha
friheten att kunna välja att placera sina medel i
ideella fonder. I propositionen klargörs att det
inte finns några hinder för placering av medel i
etiska fonder och hinder skall heller inte finnas
för placering i ideella fonder.
Inger Davidson m.fl. (kd) ställer sig i motion Sf8
skeptiska till att pensionsspararna inte skall
beredas möjlighet att placera medel i ideella
fonder. Ett viktigt argument emot en placering i
ideella fonder är, enligt propositionen, att det som
pensionsspararen avstår från genom placering i
ideella fonder kan leda till att pensionen i
framtiden blir lägre än den annars skulle vara. Det
kan innebära att den enskilda kan komma att behöva
annat ekonomiskt stöd av det offentliga, t.ex.
bostadstillägg. Motionärerna framhåller att
argumentet inte är hållbart eftersom man samtidigt
tillåter den enskilde att välja mellan fonder med
olika riskprofil. Den som väljer en fond med hög
risk kan på liknande sätt hamna i en svår situation
med samma följder som för den som sparar i en ideell
fond. Motionärerna begär att riksdagen avslår
regeringens förslag.
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser i motion Sf7 att
placering av premiepensionsmedel i s.k. ideella
fonder bör möjliggöras. Motionären ser det som
viktigt att staten agerar som en positiv förebild
och ger signaler om solidariska placeringar. Det är
av stor vikt att visa att placerat kapital även kan
generera positiva samhällseffekter på angelägna
områden genom stöd till allmännyttiga ändamål
exempelvis till Cancerfonden. Premiepensionssystemet
bygger på att den enskilde skall ha ett stort och
varierat urval av fonder att välja mellan. Därmed
borde enligt motionären även de s.k. ideella
fonderna ingå som en valmöjlighet. En sådan
inskränkning som föreslås i propositionen lägger
band på människors önskan att verka solidariskt och
ideellt. Att avstå en liten del av sina
pensionspengar kan också vara ett alternativt sätt
att trygga ålderdomen genom att man härigenom kan
bidra till att förbättra miljön, hälsan och livet i
sin helhet såväl för sig själv som för andra
människor.
Utskottets ställningstagande
I propositionen anges att det är en grundläggande
princip inom socialförsäkringarna att den enskilde
inte får överlåta sin rätt till
försäkringsersättning innan ersättningen är
tillgänglig för lyftning [20 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring]. När det gäller det
nya ålderspensionssystemet kommer denna princip till
uttryck i 15 kap. 16 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelser av detta
slag har också ett socialt syfte, dvs. de syftar
till att skydda de förmåner som de försäkrade har
enligt lagstiftningen. Bestämmelserna motverkar
också risken att en försäkrad genom att överlåta
ännu inte tillgängliga försäkringsersättningar
försätter sig i situationer där han eller hon
behöver ytterligare stöd från det allmänna för sin
försörjning. Premiepensionsmyndigheten har påpekat
att utdelningar som för ett enskilt år framstår som
små kan ge mycket stora effekter vid ett långsiktigt
sparande i ett ålderspensionssystem. De
grundläggande principer som nu angetts markerar att
premiepensionssystemet är ett slutet ekonomiskt
system, dvs. att det varken skall skjutas till
ytterligare penningmedel till systemet eller
användas medel från detta för andra ändamål än
sådana som slutligt syftar till
pensionsutbetalningar.
Sparande i ideella fonder utgör ett populärt inslag
för den breda allmänheten. Utskottet har förståelse
för att det framstår som svårbegripligt om en sådan
möjlighet inte skulle finnas inom ramen för
pensionssparandet i premiepensionssystemet. Ett
sparande i en sådan fond innebär dock i praktiken
att spararen skänker bort avkastningen helt eller
delvis på detta pensionskapital. Hade utrymme
funnits att generellt sett avstå från denna
avkastning borde avsättningen till pensionssystemet
i stället ha varit motsvarande lägre. Så är
emellertid inte fallet.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning vad
gäller det principiella resonemanget om varför medel
inte bör få placeras i ideella fonder, vill dock
framhålla följande. De ideella fondernas betydelse
för samhällsnyttan är utomordentligt stor och medel
från dessa finansierar väsentliga delar inom
exempelvis medicinsk forskning och olika
miljöprojekt. Enligt utskottets mening vore det
olyckligt om sparandet inom ramen för
premiepensionssy-stemet skulle få den effekten att
sparande i ideella fonder i mer betydande omfattning
skulle komma att minska. Utskottet anser med
beaktande av det anförda att denna fråga särskilt
bör följas upp.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motionerna Sf6
yrkande 2, Sf7 och Sf8.
Ekonomiska konsekvenser
I propositionen framhålls att det finns flera
särdrag hos premiepensionssy-stemet som innebär att
det är ett slutet ekonomiskt system. Systemet skall
vara självfinansierat och kostnaderna för
Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall
finansieras genom avgifter från pensionsspararna.
Några ekonomiska medel utöver medel som motsvarar
spararnas premiepensionsrätt skall inte tillföras
systemet. De förslag som redovisas i denna
proposition innebär därför inte några förändringar i
statsbudgeten. Förslaget att Sjunde fondstyrelsen
inom AP-fonden skall förvalta även medel för dem som
vill välja en statlig förvaltare och att den
förvaltningen skall ske i en särskild fond påverkar
i viss mån fondstyrelsens behov av ekonomiska
resurser. Regeringen bedömer att uppbyggnaden av
fonden och förvaltningen hos Sjunde fondstyrelsen
t.o.m. år 2000 kommer att kräva ett totalt
upplåningsbehov för anläggningstillgångar om 22
miljoner kronor och en räntekontokredit om 49,3
miljoner kronor. Enligt regeringens bedömning kommer
de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i
förevarande proposition att rymmas inom dessa ramar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande femprocentsregeln
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf6 yrkande 1,
res. 1 (v)
2. beträffande ideella fonder
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Sf6 yrkande
2, 1999/2000:Sf7 och 1999/2000:Sf8 antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
såvitt avser 8 kap. 3 §,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande regeringens förslag i
övrigt
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
a. lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden,
b. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension i den mån förslaget
inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan
under 2,
c. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa
bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten,
dels bemyndigar regeringen att avveckla det
statliga fondbolaget.
Stockholm den 25 november 1999
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Maud
Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Rose-Marie
Frebran (kd), Ulf Kristersson (m), Mariann Ytterberg
(s), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-
Erik Sjöstrand (v), Göran Lindblad (m), Kerstin-
Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Cecilia
Magnusson (m), Claes Stockhaus (v), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Magda Ayoub (kd) och Helena Bargholtz
(fp).
Reservationer
1. Femprocentsregeln (mom. 1)
Sven-Erik Sjöstrand och Claes Stockhaus (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Aktivt val av förvaltning hos Sjunde fondstyrelsen
som börjar med "I ett motionsyrkande" och slutar med
"Sf6 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har under senare år
utländska ägare och spekulativa intressen ökat sin
ägarrepresentation i Sverige. Utskottet anser att
det kollektiva sparandet och offentliga
institutioner kan såväl spela viktiga roller som
riskkapitalförsörjare som företräda stabila och
aktiva ägarintressen i svenskt näringsliv. Sjunde
fondstyrelsens rätt att placera medel i aktier bör
därför snarare utvidgas än begränsas. Det anförda
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande femprocentsregeln
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf6 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Ideella fonder (mom. 2)
Sven-Erik Sjöstrand (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Claes Stockhaus (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Förvaltning av premiepensionsmedel i s.k. ideella
fonder som börjar med "I propositionen" och slutar
med "och SfU8" bort ha följande lydelse:
Premiepensionssystemet bygger på att den enskilde
skall ha ett stort och varierat urval av fonder att
välja mellan. Utskottet anser att lika väl som en
del av avkastningen på pensionsspararens pengar
hamnar i diverse olika ägarhänder skall
pensionsspararen ha friheten att kunna välja att
placera sina medel i ideella fonder. En sådan
inskränkning som nu föreslås lägger band på
människors önskan att verka solidariskt och ideellt.
Att avstå en del av sina pensionspengar kan också
enligt utskottets mening vara ett alternativt sätt
att trygga ålderdomen genom att man härigenom kan
bidra till att förbättra miljön, hälsan och livet i
sin helhet såväl för sig själv som för andra
människor. I propositionen klargörs vidare att det
inte finns några hinder för placering i etiska
fonder, och detta skall också enligt utskottets
uppfattning gälla för ideella fonder.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande ideella fonder
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sf6 yrkande
2 och 1999/2000:Sf7 samt med anledning av
propositionen och motion 1999/2000:Sf8
dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension såvitt avser 8 kap. 3 §,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,