Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
1999/2000:4 Vilande förtidspension och en motion
väckt med anledning av propositionen.
I propositionen föreslår regeringen bl.a. att en
försäkrad som uppburit förtidspension under minst
ett år skall kunna få behålla förtidspensionen under
högst tre månader under en tolvmånadersperiod,
samtidigt som han eller hon prövar att arbeta. Om
den försäkrade därefter fortsätter att arbeta skall
förtidspensionen kunna förklaras vilande till den
del han eller hon arbetar och utnyttjar
arbetsförmåga som inte förutsattes finnas när
pensionen beviljades.
Vidare föreslås att under en tid om totalt tolv
kalendermånader skall den försäkrade kunna pröva att
arbeta, utan att rätten att få tillbaka pensionen
går förlorad. Efter de första tolv månaderna av
förvärvsarbete skall den försäkrade kunna ha
förtidspensionen vilande under ytterligare 24
kalendermånader. Under den tiden upphör inte det
ursprungliga beslutet om rätt till pension. Om den
försäkrade under denna tid anmäler att han eller hon
önskar få tillbaka pensionen skall det emellertid
vara möjligt att efter prövning minska eller dra in
pensionen om utredning visar att arbetsförmågan har
förbättrats väsentligt. När beslutet om vilande
förtidspension löper ut skall den fortsatta rätten
till förtidspension prövas på samma sätt.
Arbetsskadelivränta, som är samordnad med
förtidspensionen, skall enligt regeringens förslag
kunna förklaras vilande när pension görs vilande på
grund av förvärvsarbete. Dessutom föreslås att
rätten till bostadstillägg inte skall gå förlorad
under det första året med förvärvsarbete.
Reglerna om rätt till vilande förtidspension
föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Förslaget
beräknas innebära minskade försäkringsutgifter med
sammanlagt ca 90 miljoner kronor per år.
Utskottet tillstyrker propositionen med det
tillägget i förtydligande syfte att ett nytt sista
stycke införs i 3 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring med bestämmelser om att en ändring av
sjukpenningförsäkringen inte skall grundas på det
förvärvsarbete som utförs under den tid som den
försäkrade prövar arbete med fortsatt utbetalning av
förtidspensionen. Utskottet avstyrker bifall till
motionen.
Till betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
I proposition 1999/2000:4 Vilande förtidspension har
regeringen (Socialdepartementet) föreslagit att
riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Lagförslag 3, förslag till lag om om ändring i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
kommer att behandlas i betänkande 1999/2000: SfU7.
Motionen
1999/2000:Sf5 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försäkringskassans
rätt att ompröva förtidspension under det andra och
tredje året,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder mot
missbruk av tremånadersprövotiden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sjukersättning för
förtidspensionärer.
Utskottet
Rätten till vilande förtidspension, m.m.
Gällande ordning
För rätt till förtidspension krävs enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) att den
försäkrades arbetsförmåga, på grund av sjukdom eller
annan nedsättning av den fysiska eller psykiska
prestationsförmågan, är nedsatt med minst en
fjärdedel och att nedsättningen kan anses varaktig.
Kan nedsättningen inte anses varaktig men kan antas
bli bestående under avsevärd tid, har den försäkrade
rätt till sjukbidrag. Förtidspension kan utges som
hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels
förmån.
Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning
skall beaktas den försäkrades förmåga att försörja
sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt
förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat
lämpligt arbete som är tillgängligt för den
försäkrade. Bedömningen av arbetsförmågans
nedsättning skall göras i förhållande till ett
heltidsarbete.
Den 1 januari 1999 ökades möjligheterna för den som
uppbär hel förtidspension att samtidigt utföra visst
arbete, ha uppdrag etc. genom att begreppet helt
nedsatt arbetsförmåga byttes till helt eller i det
närmaste helt nedsatt arbetsförmåga.
Enligt 16 kap. 7 § AFL skall förtidspensionen dras
in eller minskas om arbetsförmågan väsentligt
förbättras. I RFV:s allmänna råd 1997:4
rekommenderas att detta sker först när det kan
konstateras att den försäkrade har förmåga att
skaffa sig inkomst av arbete för framtiden. Innan
dess får pensionen betalas ut parallellt med lönen.
I det allmänna rådet anges att i de flesta fall bör
detta kunna ske under högst 2-3 månader.
Enligt 16 kap. 8 § AFL skall den vars arbetsförmåga
väsentligt förbättras utan oskäligt dröjsmål göra
anmälan om detta till kassan.
Av 4 § kungörelsen (1962:394) med vissa
bestämmelser rörande ansökan om pension enligt lagen
om allmän försäkring, m.m. framgår att den
försäkrade - om förtidspensionen dragits in eller
minskats på grund av att vederbörande börjat arbeta
- kan återfå pensionen genom ett förenklat
ansökningsförfarande. Nytt läkarutlåtande behöver ej
lämnas om ansökan görs inom fem år, förvärvsarbetet
har upphört och ansökan avser förmån av högst
motsvarande grad och beräknad efter samma
pensionspoängtal som gällde före indragningen eller
minskningen.
Propositionen
Rätten till vilande förtidspension
Regeringen föreslår att en försäkrad som uppburit
förtidspension i minst ett år och anmäler till
försäkringskassan att han eller hon avser att börja
förvärvsarbeta skall kunna få behålla
förtidspensionen under högst tre månader under en
tolvmånadersperiod, samtidigt som personen i fråga
prövar att arbeta. Om den försäkrade fortsätter att
arbeta därefter skall han eller hon kunna få
förtidspensionen förklarad vilande till den del han
eller hon arbetar och utnyttjar arbetsförmåga som
förutsattes inte föreligga när pensionen beviljades.
Förtidspension som har förklarats vilande skall inte
betalas ut för den tid som vilandeförklaringen
avser. Under en tid om totalt tolv kalendermånader
skall således den försäkrade kunna pröva att arbeta,
utan att rätten att få tillbaka pensionen går
förlorad.
Efter de första tolv månaderna av förvärvsarbete
skall den försäkrade kunna ha förtidspensionen
vilande under ytterligare 24 kalendermånader. Under
denna tid upphör inte det ursprungliga beslutet om
rätt till pension. Innan förtidspension åter betalas
ut skall emellertid en prövning av den fortsatta
rätten härtill göras.
Pensionen skall kunna vara vilande helt, till tre
fjärdedelar, halvt eller till en fjärdedel. Den
försäkrades uppgifter om vilket arbete han eller hon
faktiskt skall utföra skall vara vägledande för hur
stor del av pensionen som skall förklaras vilande.
En försäkrad som uppbär sjukbidrag skall kunna ha
sjukbidraget vilande efter det första året med
sjukbidrag under den tid som återstår av den
beviljade tiden för sjukbidraget.
Prövning av fortsatt rätt till förtidspension
Vad gäller prövning av rätten till fortsatt
förtidspension föreslår regeringen att den som
regelbundet och under en längre tid har uppvisat
arbetsförmåga, som han eller hon antogs sakna när
beslutet om förtidspension fattades, skall anses ha
en väsentligt förbättrad arbetsförmåga om inte annat
framkommer. I dessa fall skall förtidspensionen
kunna minskas eller dras in. Emellertid skall det
förvärvsarbete som utförs i enlighet med beslut från
försäkringskassan om oförändrad eller vilande
förtidspension, och som avser de första tolv
kalendermånaderna efter det att arbetet påbörjats,
undantas från reglerna om minskning eller indragning
av förtidspension.
Regeringen föreslår vidare att arbetsförmågan skall
utredas och den fortsatta rätten till förtidspension
prövas när den som har vilande förtidspension
förvärvsarbetar utöver vad som förutsattes vid
beslutet om vilande förtidspension. Vid denna
prövning skall ovannämnda undantag från reglerna om
minskning eller indragning gälla enbart för den del
av pensionen som vilandeförklarats eller som
omfattats av ett beslut om rätt att förvärvsarbeta
med oförändrad pension. Om en försäkrad, som har
förtidspensionen vilande under ytterligare 24
månader, under denna tid anmäler att han eller hon
önskar få tillbaka pensionen skall det emellertid
vara möjligt att dra in eller minska pensionen om
utredningen visar att arbetsförmågan har förbättrats
väsentligt. Detsamma gäller när beslutet om vilande
förtidspension löper ut.
Flera perioder med vilande förtidspension
Regeringen föreslår att det skall vara möjligt att
göra flera arbetsförsök. Om ett nytt arbetsförsök
startar inom tolv månader efter det att den
försäkrade först prövade att förvärvsarbeta skall de
regler som gäller under de första tolv
kalendermånaderna tillämpas under den tid som
återstår av dessa tolv månader. Återkommer den
försäkrade efter tolv månader, efter ett uppehåll i
arbetsförsöket, med en ansökan om vilandeförklaring
skall reglerna som gäller under andra och tredje
året tillämpas. Slutligen föreslås att om den
försäkrade återkommer och avser att göra ett nytt
arbetsförsök efter det att mer än tolv
kalendermånader förflutit sedan senaste försöket
avbröts skall en helt ny prövoperiod påbörjas.
I propositionen anges att prövoperioden således
begränsas till tre månader under en period på tolv
månader. Den som upprepade gånger prövar att arbeta
kan därför inte räkna med att få någon ny
prövoperiod när totalt tre månader har gått. Den
försäkrade får då i stället sin pension vilande
direkt när arbetet påbörjas. Efter att en försäkrad
har uppburit förtidspension under minst tolv månader
kan emellertid en ny prövoperiod inledas.
Ansökan och beslut
Regeringen föreslår att den som avser att börja
förvärvsarbeta och önskar få sin förtidspension
vilande i motsvarande mån skall ansöka om det. Den
som uppbär förtidspension blir skyldig att anmäla
till försäkringskassan om han eller hon börjar
förvärvsarbeta eller utökar sin arbetsinsats.
Anmälningsskyldigheten gäller också för en försäkrad
som fortsätter att förvärvsarbeta efter att ett
beslut om rätt att uppbära förtidspension vid
arbetsförsök eller ett beslut om vilandeförklaring
har löpt ut.
I propositionen föreslås att tjänsteman vid
försäkringskassan skall besluta om vilande
förtidspension, dvs. att förtidspension inte skall
betalas ut, och om utbetalning när beslut om vilande
förtidspension skall upphävas eller upphöra. Vidare
föreslås att försäkringskassans
socialförsäkringsnämnd beslutar om minskning eller
indragning av förtidspension efter att ett beslut om
vilande förtidspension har löpt ut eller upphävts
under andra eller tredje året.
Socialförsäkringsnämnden skall även besluta när den
försäkrade har arbetsskadelivränta som är samordnad
med förtidspension.
Enligt vad regeringen föreslår skall ett beslut om
vilande förtidspension upphävas om den försäkrade
begär det. Vill den försäkrade avbryta
arbetsförsöket bör han eller hon göra en skriftlig
anmälan till försäkringskassan. Den försäkrade
föreslås då kunna återfå pensionen i enlighet med
det ursprungliga beslutet om förtidspension. Det
skall inte krävas att den försäkrade i dessa fall
inger ett medicinskt utlåtande.
Regeringen föreslår att försäkringskassan i vissa
fall skall ha möjlighet att upphäva beslutet om
vilande förtidspension utan att den försäkrade begär
det. Detta kan bli aktuellt bl.a. om den försäkrade
insjuknar för en längre tid i den eller de sjukdomar
som ligger till grund för beslutet om
förtidspension. Det kan också bli aktuellt vid
längre perioder med t.ex. föräldrapenning.
Motionen
I motion Sf5 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om att det under de tre åren med
vilande förtidspension inte bör vara möjligt för
försäkringskassan att ompröva rätten till
förtidspension. Möjligheten att ompröva rätten till
förtidspensionen under år två och tre kan hindra
många förtidspensionerade från att fortsätta arbeta
(yrkande 1).
I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande
om åtgärder mot missbruk av tremånadersprövotiden.
Motionärerna anser att det finns en fara med att
systemet missbrukas och att detta bör stävjas.
Utskottets bedömning
I likhet med regeringen anser utskottet att
socialförsäkringarna måste utformas så att de
innehåller drivkrafter till arbete. Den enskilde
måste stimuleras att arbeta framför att uppbära
förmåner. Utskottet delar regeringens bedömning att
reglerna om förtidspension därför bör utformas så
att försäkringen på bästa sätt stimulerar och stöder
förtidspensionärer att våga ta ett arbete eller i
vart fall våga pröva sin förmåga. Reglerna bör
erbjuda ekonomisk trygghet medan den försäkrade
prövar sig fram till ett lämpligt arbete. Regler som
uppmuntrar till arbete och som ger trygghet måste
emellertid kombineras med en möjlighet att ompröva
rätten till förtidspension om arbetsförmågan
varaktigt återfås eller förbättras. Tunnas reglerna
om omprövning ut alltför mycket föreligger det en
risk för att systemet förlorar sin legitimitet.
Utskottet anser att möjligheten för en
förtidspensionär att under ett års tid pröva sin
arbetsförmåga, med ekonomisk trygghet om
arbetsförsöket inte faller väl ut, är en väl avvägd
tidsperiod.
Utskottet anser att det är både rimligt och
praktiskt att arbete kan ske samtidigt som pension
betalas ut under en begränsad kortare period. Den
försäkrade har då möjlighet att pröva hur många
timmar per dag han eller hon kan arbeta eller hur
arbetet skall läggas upp för att det skall fungera
för den försäkrade och arbetsgivaren. Utskottet vill
här påpeka att försäkringskassan, vilket också anges
i propositionen, under denna tid bör följa upp hur
arbetsförsöket utfaller. Enligt utskottets mening är
totalt högst tre månader under en period av tolv
månader en lämplig tidsperiod. Utskottet anser
emellertid att det för systemets legitimitet är
viktigt att möjligheten att få pension utbetald
samtidigt med arbete begränsas genom att en
prövoperiod måste föregås av minst tolv månaders
förtidspension, såväl före en första prövoperiod som
före nya prövoperioder utöver de första tre
månaderna. Vad gäller möjligheten att göra
arbetsförsök och samtidigt uppbära förtidspension
under flera tremånadersperioder vill utskottet peka
på att försäkringskassan skall göra en
skälighetsbedömning i varje enskilt fall och då
beakta bl.a. eventuella tidigare perioder av
arbetsprövning och den enskildes situation i övrigt.
Prövope-rioden kan då vara kortare eller inte
beviljas alls. Något missbruk av de nya reglerna
skall således knappast kunna förekomma. Att reglera
hur många prövoperioder en försäkrad skall kunna få
kan enligt utskottets mening komma att motverka
syftet att stimulera till återgång i arbete.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet
propositionens förslag och avstyrker motion Sf5
yrkandena 1 och 2.
Arbetsskadelivränta
Gällande ordning
Enligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring (LAF) gäller att om någon som
har rätt till livränta samtidigt är berättigad till
förtidspension med anledning av inkomstförlust som
har föranlett livräntan utges livräntan endast i den
mån den överstiger pensionen. Sammanlagt utges
således förtidspension och livränta med belopp som i
princip motsvarar hela den genom arbetsskadan
föranledda inkomstförlusten.
Propositionen
Regeringen föreslår att när förtidspension görs
vilande på grund av förvärvsarbete skall även
livränta enligt LAF som är samordnad med
förtidspension vilandeförklaras. För den tid som
förtidspensionen är helt eller delvis vilande skall
livräntan omräknas med hänsyn till inkomsten från
arbetet och med hänsyn till det livränteunderlag som
legat till grund för det tidigare beslutet om
livränta omräknat med förändringen av
prisbasbeloppet.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att även
livränta som är samordnad med förtidspension skall
vilandeförklaras och att omräkning av livräntan
skall göras på i princip samma sätt som när någon
övergår från förtidspension till arbete. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
Sjukpenning, föräldrapenning, m.m.
Gällande ordning
Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) har
arbetstagare rätt till sjuklön från arbetsgivaren
under de första 14 dagarna av ett sjukfall. Därefter
utges sjukpenning enligt AFL. För den som inte
omfattas av SjLL utges sjukpenning enligt AFL från
sjukperiodens början. Sjuklön och sjukpenning utges
med vissa undantag inte för den första dagen i
sjukperioden. Övriga dagar har den anställde rätt
till 80 % av lön och andra anställningsförmåner
respektive utges 80 % av den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI).
Av 3 kap. 3 § AFL framgår att en försäkrad som
uppbär hel förtidspension inte har rätt till
sjukpenning.
Av 3 kap. 5 § första stycket a AFL framgår att
sjukpenningförsäkringen skall omprövas när kassan
fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har
undergått ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.
Föräldrapenning utges under 450 dagar. Ersättningen
är lägst 60 kr per dag (garantinivån). Av 4 kap. 6 §
andra och tredje styckena AFL framgår att
föräldrapenning för de 180 första dagarna utges med
belopp motsvarande sjukpenningen, om föräldern under
minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller
faktiska födelse varit försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån. Därutöver utges föräldrapenning
för 180 dagar med belopp motsvarande sjukpenningen
och för 90 dagar med belopp enligt garantinivån.
Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder
som behöver stanna hemma för att tillfälligt vårda
sjukt barn under 12 år och kan utges för 60 dagar
per barn och år. Ersättning utges med 80 % av SGI.
Propositionen
Regeringen föreslår att den som arbetar och har
förtidspension vilande, när det gäller ersättning
vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom,
skall ha rätt till sjuklön och sjukpenning grundat
på det förvärvsarbete som utförs. Sjukpenning skall
således kunna utges på vanligt sätt under den tid
förtidspensionen är vilande. Försäkringskassan
fastställer SGI enligt nuvarande regler. Under de
första tre månaderna (prövoperioden) bör emellertid,
enligt regeringen, sjukpenning inte kunna utges till
den som samtidigt uppbär förtidspension. Sjuklön bör
dock av administrativa skäl kunna utges även under
denna tid.
Om sjukskrivningen bedöms bli långvarig skall
försäkringskassan kunna besluta att inte längre
betala sjukpenning och upphäva beslutet om vilande
förtidspension, dvs. betala ut pensionen i stället.
Av propositionen framgår att regeringen anser att
det inte är lämpligt att t.ex. sätta en tidsgräns
för hur lång tid den försäkrade skall kunna uppbära
sjukpenning under tid med vilande förtidspension.
Vid en kortare sjukskrivning, vid t.ex. förkylning,
bör det knappast vara aktuellt att besluta om att
åter betala ut pensionen. Rör det sig om en
försämring av samma sjukdom eller nedsättning av den
fysiska eller psykiska prestationsförmåga som
pensionsbeslutet grundar sig på kan det emellertid
finnas skäl att försäkringskassan relativt snabbt
fattar ett beslut om att åter betala ut pensionen.
Enstaka dagar eller kortare perioder med
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning eller
havandeskapspenning skall kunna betalas ut enligt
gällande regler till den som har sin förtidspension
vilande.
När den försäkrade under de första tolv månaderna
gör arbetsförsök och detta helt avbryts genom att
han eller hon i stället uppbär föräldrapenning,
tillfällig föräldrapenning eller havandeskapspenning
skall försäkringskassan kunna upphäva beslutet om
vilande förtidspension och åter betala ut pensionen
i stället för den aktuella dagersättningen. I
propositionen anges att syftet med arbetsförsöket
inte uppnås om någon under det första året helt
avbryter arbetet för att i stället uppbära
föräldrapenning eller havandeskapspenning. Vid
upprepade avbrott i arbetet anser regeringen att en
diskussion bör ske mellan den försäkrade och
försäkringskassan om hur frånvaron påverkar
arbetsförsöket.
Om arbetsförsöket helt avbryts genom att den
försäkrade i stället uppbär föräldrapenning,
tillfällig föräldrapenning eller havandeskapspenning
under andra och tredje året bör förtidspensionen
fortsatt kunna vara vilande, dock längst till den
tid som anges i beslutet och som längst till dess
perioden om vilande förtidspension löper ut efter
tre år. I propositionen anges att i en sådan
situation har den försäkrade varit ute i
förvärvslivet kanske närmare tre år och
förhållandena är mer att likna vid dem som gäller
för övriga förvärvsarbetande. Efter treårsperiodens
slut skall rätten till fortsatt förtidspension
prövas som i alla andra fall.
Motionen
I motion Sf5 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs i
yrkande 3 ett tillkännagivande om att arbetsgivaren
inte bör vara skyldig att utge sjuklön till den som
har förtidspension. Sjukpenning bör i stället utges
från försäkringskassan, även under de första två
veckorna av en sjukperiod.
Utskottets bedömning
I likhet med regeringen anser utskottet att den som
förvärvsarbetar med förtidspensionen vilande i
möjligaste mån bör jämställas med andra
förvärvsarbetande. Bland annat bör sjuklön och
sjukpenning kunna utges på samma sätt som för andra
förvärvsarbetande vid kortvarig sjukdom. En sådan
ordning underlättar för arbetsgivaren och ingen
kategori anställda behöver särbehandlas. Utskottet
delar också bedömningen att sjuklön bör kunna utges
även under prövoperioden. Däremot skall den som
uppbär förtidspension eller sjukbidrag inte för
motsvarande del samtidigt kunna uppbära sjukpenning
eller annan dagersättning från försäkringskassan.
Enligt utskottets mening bör detta tydligare framgå
av lagstiftningen. I 3 kap. 5 § AFL anges nämligen
att sjukpenningförsäkringen skall omprövas när
försäkringskassan får kännedom om bl.a. att den
försäkrades inkomstförhållanden har ändrats. För att
dagersättningar som utbetalas från försäkringskassan
inte skall beräknas utifrån en sjukpenning grundad
även på inkomst av förvärvsarbete som utförs när den
försäkrade prövar arbete med oförändrad utbetalning
av förtidspensionen föreslår utskottet en ändring i
3 kap. 5 § AFL innebärande att inkomst av sådant
förvärvsarbete inte skall läggas till grund för
ändring av sjukpenningförsäkringen.
Om den försäkrade blir sjukskriven under den tid
som pensionen är vilande skall försäkringskassan
kunna besluta att betala ut förtidspensionen i
stället för sjukpenning. Någon särskild tidsgräns
för hur länge den försäkrade skall få uppbära
sjukpenning anges inte utan försäkringskassan får
göra en bedömning i det enskilda fallet.
Vad gäller föräldrapenning, tillfällig
föräldrapenning och havandeskaps-penning skall också
sådan kunna betalas ut under tid med vilande
förtidspension. När den försäkrade avbryter
arbetsförsöket under de första tolv månaderna för
att i stället uppbära sådan dagersättning bör
försäkringskassan kunna besluta att förtidspensionen
åter skall betalas ut. Vid upprepad frånvaro från
arbetet, t.ex. på grund av tillfällig
föräldrapenning, skall en bedömning ske av hur
frånvaron påverkar arbetsförsöket och vilka
konsekvenser ett eventuellt beslut om att åter
betala ut pensionen får för den försäkrade och hans
eller hennes möjligheter att stanna kvar eller komma
ut i arbetslivet. Utskottet vill här betona vikten
av att försäkringskassan i sin bedömning väger in
att den försäkrade kan ha goda möjligheter att
fortsätta ett arbetsförsök trots ett flertal avbrott
i arbetet på grund av barns sjukdom.
Utskottet delar också regeringens bedömning att om
arbetsförsöket helt avbryts under andra och tredje
året genom att den försäkrade i stället uppbär
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning eller
havandeskapspenning bör förtidspensionen fortsatt
kunna vara vilande, dock längst till den tid som
anges i beslutet och som längst till dess perioden
om vilande förtidspension löper ut efter tre år.
Efter treårsperiodens slut bör rätten till fortsatt
förtidspension prövas på vanligt sätt.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motion Sf5 yrkande 3.
Bostadstillägg till pensionärer
Gällande ordning
Enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer lämnas bostadstillägg (BTP) till bl.a.
den som uppbär förtidspension. BTP utges med högst
ett belopp som motsvarar 90 % av bostadskostnaden
mellan 100 kr och 4 000 kr. Särskilt bostadstillägg
kan betalas ut som inkomstutfyllnad om pensionärens
inkomst sedan en skälig bostadskostnad är betald
understiger skälig levnadsnivå.
Bostadstilläggets storlek är beroende av den
försäkrades årsinkomst. Vissa i lagen uppräknade
inkomster skall inte tas med vid beräkningen av
årsinkomst. Det gäller bl.a. folkpension och
tilläggspension till den del den föranlett minskning
av pensionstillskott. För den som uppbär partiell
förtidspension skall vid inkomstberäkningen bortses
från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan ett
beräknat belopp motsvarande hel förtidspension jämte
pensionstillskott och den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott.
Propositionen
Regeringen föreslår att en försäkrad som har fått
hela sin förtidspension vilandeförklarad på grund av
att han eller hon förvärvsarbetar skall ha rätt att
uppbära bostadstillägg under det första året med
arbete. I ett sådant fall skall den inkomst av
arbete som beaktas vid beräkningen av
bostadstillägget först reduceras med ett för den
försäkrade beräknat belopp motsvarande summan av hel
folkpension i form av förtidspension jämte
pensionstillskott.
I propositionen föreslås att särskilt
bostadstillägg inte skall lämnas till den vars
förtidspension helt har vilandeförklarats.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att
bostadstillägg skall kunna utges till den som har
vilande förtidspension under det första året med
arbete. Utskottet anser också att hänsyn skall tas
till den inkomst den försäkrade uppbär, efter att
denna minskats med ett belopp som motsvarar beräknad
folkpension i form av förtidspension jämte
pensionstillskott för den försäkrade.
Förslagen till ändringar i lagen om bostadstillägg
till pensionärer sammanfaller delvis med lagförslag
som regeringen lagt fram i andra propositioner och
som behandlas i andra betänkanden. Förslagen kommer
att behandlas i ett sammanhang vid ett senare
tillfälle i betänkande 1999/2000:SfU7.
Ikraftträdande, ekonomiska konsekvenser,
m.m.
Propositionen
I propositionen anges att reglerna i lagen (1982:89)
om anställningsskydd bör gälla oförändrade för
försäkrade som arbetar och har vilande
förtidspension. Vidare anges att nuvarande regler
för den som uppbär förtidspension och samtidigt
studerar bör fortsätta att gälla. Eventuella
förändringar av rätten till ersättning under tiden
för studier bör enligt regeringen ske i samband med
att ställning tas till hur reglerna skall utformas
för unga försäkrade med sjukdom och arbetsoförmåga
som enligt nuvarande regler uppbär förtidspension.
Regeringen föreslår att reglerna om rätt till
vilande förtidspension skall träda i kraft den 1
januari 2000.
Vidare föreslås att kungörelsen med regler om
förenklat ansökningsförfarande skall fortsätta att
gälla t.o.m. år 2004.
I propositionen anges att utgångspunkten för
beräkningen av utgifterna har varit det
genomsnittliga beloppet för en hel förtidspension år
1996. Detta årsbelopp var 103 000 kr. Vidare bygger
kalkylen på att det är 75 % av alla som har
förtidspension som uppbär hel förmån medan 25 % har
partiell pension.
Vid ett antagande om att 1 % av dem som uppbär hel
förtidspension arbetar halvtid under sex månader är
det 2 800 personer som utnyttjar möjligheten. Om 1 %
av dem som uppbär partiell förtidspension arbetar en
fjärdedels tid under sex månader är det 930 personer
som utnyttjar möjligheten. Minskningen av utgifterna
för förtidspension blir med dessa antaganden ca 90
miljoner kronor per år.
Vidare antas att 5 % av dem som prövar att arbeta
första året arbetar 12 månader under de två åren
därpå i samma omfattning som första året. Det
innebär att närmare 200 personer fortsätter att
arbeta. Åren två och tre tillkommer också nya
försäkrade som börjar arbeta. De minskade
pensionsutgifterna för dem som fortsätter att arbeta
beräknas till drygt 8 miljoner kronor för varje år.
Genom ovanstående antaganden skulle drygt 4 000
förtidspensionärer vara i arbetslivet under tredje
året. Det skulle medföra att utgiftsminskningen,
efter att reglerna varit i kraft i tre år, kan
uppskattas till ca 100 miljoner kronor per år.
Administrationskostnaden för försäkringskassorna
beräknas uppgå till ca 8-10 miljoner kronor per år
under förutsättning att reformen efter tre år fått
den antagna omfattningen. Försäkringskassorna
behöver därför tillföras erforderliga medel för
dessa tillkommande kostnader.
Sammantaget beräknas således förslaget medföra
minskade försäkringsutgifter med ca 90 miljoner
kronor per år.
Vad gäller uppföljning och utvärdering av det
föreslagna systemet med vilande förtidspension
förutsätter regeringen att Riksförsäkringsverket
(RFV) fortlöpande följer upp och lämnar information
om utvecklingen. I propositionen anges att
regeringen avser att senare ge RFV i uppdrag att
göra en mer omfattande utvärdering av effekterna av
förslaget om vilande förtidspension och möjligheten
att utföra arbete till en åttondel med bibehållen
hel förtidspension, som gäller från den 1 januari
1999. I denna utvärdering bör möjligheterna för
försäkrade att få ett arbete belysas samt hur
reglerna om anställningsskydd i praktiken fungerar
tillsammans med den större flexibilitet som reglerna
i AFL erbjuder vad gäller arbete i kombination med
förtidspension.
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot förslagen om
ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rätten till vilande
förtidspension, m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:Sf5 yrkandena 1
och 2 antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 16 kap. 7, 14 och 15 §§,
res. 1 (kd)
2. beträffande rätten till dagersättning
att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:Sf5 yrkande 3
antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt
avser 3 kap. 5 § med den ändringen att ett sista
stycke införs med lydelsen: "Omprövning av
sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a
skall ej omfatta ändring av den försäkrades
inkomstförhållanden på grund av sådant
förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.",
res. 2 (kd)
3. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring i den mån förslaget inte omfattas av
vad utskottet hemställt under 1 och 2,
b) lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.
Stockholm den 23 november 1999
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo
Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Rose-
Marie Frebran (kd), Ulf Kristersson (m), Gustaf von
Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s),
Sven-Erik Sjöstrand (v), Göran Lindblad (m),
Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c),
Mona Berglund Nilsson (s) och Kenneth Lantz (kd).
Reservationer
1. Rätten till vilande förtidspension, m.m.
(mom. 1)
Rose-Marie Frebran och Kenneth Lantz (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Rätten till vilande förtidspension, m.m.
börjar med "I likhet" och slutar med "och 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är värdefullt med en
möjlighet till arbetsprövning under tolv månader
utan att förtidspensionen skall kunna dras in. Detta
ökar möjligheten att göra arbetsförsök i syfte att
kunna komma tillbaka till förvärvslivet igen.
Regeringen föreslår att försäkringskassan under år
två och tre skall kunna ompröva beslutet om
förtidspension. Utskottet anser att detta kan komma
att motverka syftet med förslaget, nämligen att
underlätta och uppmuntra förtidspensionerade att
göra arbetsförsök. Omprövning av rätten till
förtidspension bör därför inte kunna ske under år
två och tre.
En person kan efter tre månader med förtidspension
och lön återgå till förtidspensionen. Efter tolv
månaders förtidspension kan personen få en ny
prövotid på tre månader. Utskottet anser att det
finns en risk för att förslaget om flera
prövoperioder kan komma att missbrukas. Reglerna
härom bör därför omskrivas.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande rätten till vilande
förtidspension, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf5 yrkandena 1
och 2 och med anledning av propositionen
dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 16 kap. 7, 14 och 15 §§,
dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Rätten till dagersättning (mom. 2)
Rose-Marie Frebran och Kenneth Lantz (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Sjukpenning, föräldrapenning, m.m. som börjar med "I
likhet" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande
lydelse:
Möjligheten för den som har vilande förtidspension
att få sjukersättning under de första 14 dagarna i
en sjukperiod bör enligt utskottets uppfattning inte
drabba arbetsgivaren. Det finns en risk för att
arbetsgivare undviker att anställa en person som är
förtidspensionerad och där risken för sjukperioder
kan vara påtagligt stor. Enligt utskottets mening
bör det därför vara möjligt att alla sjukdagar, även
de två första veckorna i en sjukperiod, betalas av
försäkringskassan. Sjuklön bör ej heller utgå under
den tid den försäkrade prövar arbete med bibehållen
förtidspension. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande rätten till dagersättning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf5 yrkande 3
och med anledning av propositionen
dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 3 kap. 5 § med den ändringen att
ett sista stycke införs med lydelsen:
"Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt
första stycket a skall ej omfatta ändring av den
försäkrades inkomstförhållanden på grund av
sådant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15
§.",
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.