I betänkandet behandlas motionsyrkanden som väckts under de allmänna
motionstiderna 1998 och 1999. Frågorna rör bl.a. mål och grunder för integ-
rationspolitiken, delaktighet, integration när det gäller boende och arbete,
mångfaldsplaner samt invandrade kvinnors speciella situation. Vidare be-
handlas yrkanden om diskriminering och åtgärder mot rasism och främlings-
fientlighet.
Riksdagen beslutade om en ny integrationspolitik hösten 1997. Utgångs-
punkten för integrationspolitiken är samhällets mångfald och målen är bl.a.
lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund
och att alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för
samhällsutvecklingen. Utskottet understryker i betänkandet att målet om
allas lika rättigheter och möjligheter även innebär att alla också har lika
skyldigheter. Utskottet anser att detta nu bör tydliggöras genom en komplet-
tering av målen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
En förutsättning för att de integrationspolitiska målen skall kunna uppfyl-
las är en generell politik som ger möjligheter för alla och som även förmår ta
till vara allas erfarenheter, kunskaper och kvalifikationer.
I betänkandet konstateras att utvecklingen inom integrationsområdet för
närvarande inte är tillfredsställande. Utskottet anser att förhållandena i dag
inte är bra och att situationen måste förbättras. De två år som gått sedan
riksdagen godkände målen för den nya integrationspolitiken är en alltför kort
tid för att lösa problemen med segregation, utanförskap och diskriminering i
samhället. Att politiken ännu inte har fått genomslag på alla områden visar
inte minst den mängd av åtgärder som vidtagits eller är planerade. Enligt
utskottets mening är det därför nu mycket viktigt att noggrant följa utveck-
lingen och resultaten av det långsiktiga integrationsarbetet.
Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats 19 reservationer och två särskilda yttranden.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1998
1998/99:Sf608 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal självstyrelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brukarinflytande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till föräldrar med ungdomar som fastnat i rasistiska och
nazistiska miljöer,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samlad och heltäckan-
de diskrimineringslagstiftning som också tar fasta på livet utanför arbetslivet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statistiska uppgifter,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kistamodellen.
1998/99:Sf609 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka kun-
skaperna om unga invandrarkvinnors situation.
1998/99:Sf611 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grunderna för integrationspolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samma krav och rättigheter skall omfatta alla svenskar.
1998/99:Sf620 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rasism och främlingsfientlighet.
1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuella handlingsplaner och myndighetssamverkan.
1998/99:Sf635 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det mångkulturella samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och inriktning för den framtida integrationspolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarrepresentationen i utredningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala DO,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett integrationsprogram för invandrare,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antidiskrimineringsklausuler,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska språket och äldre invandrare,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om näringspolitiken,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärdsprogram för att komma till rätta med de problem som den
misslyckade invandrarpolitiken har åstadkommit,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integration och återvandring.
1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrationspolitiken.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Sf607 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grunderna för integrationspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om människors rätt att ses som individer och bedömas efter sina
erfarenheter, kvalifikationer och ambitioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens användning av invandrarbegreppet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samma krav och rättigheter skall omfatta alla svenskar.
1999/2000:Sf612 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
handlingsprogram för invandrade kvinnors integration.
1999/2000:Sf615 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny integrationspolitik byggd på de nya invånarnas
initiativ och ansvarstagande.
1999/2000:Sf617 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny inriktning
av politiken mot segregation och utanförskap.
1999/2000:Sf623 av Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att begreppet integration i det integrationspolitiska
beslutet förtydligas.
1999/2000:Sf626 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av delaktighet som ett medel mot negativ segregation,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter att motverka etnisk diskriminering.
1999/2000:Sf627 av Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om
upphandling av tolkservice vid myndighetsutövning.
1999/2000:Sf632 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
utarbeta integrationsplaner i kommuner, företag och myndigheter.
1999/2000:Sf633 av Marie Granlund och Leif Jakobsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att ta till vara invandrargruppernas kompetens.
1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om segregationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mänskliga rättigheter och kulturell tradition,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om extra åtgärder för ungdomar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarbegreppet.
1999/2000:Sf639 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en gemensam etisk grund för ett levande mångkulturellt
samhälle.
1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det mångkulturella samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och inriktning för den framtida integrationspolitiken,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala DO,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett integrationsprogram för invandrare,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antidiskrimineringsklausuler,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om näringspolitiken,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärdsprogram för att komma till rätta med de problem som den
misslyckade invandrarpolitiken har åstadkommit,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integration och återvandring,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rasistiskt och främlingsfientligt våld.
1999/2000:N271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integration och demokrati.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrationspolitiken.
Utskottet
Mål och grunder för integrationspolitiken
Bakgrund
Riksdagen antog hösten 1997 mål och inriktning för en framtida integra-
tionspolitik (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6 Sverige, framtiden och
mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik).
Målen för integrationspolitiken är lika rättigheter och möjligheter för alla
oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets
mångfald som grund och en samhällsutveckling som kännetecknas av ömse-
sidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga
i och medansvariga för.
Den mångfald som finns i det svenska samhället bör tas som utgångspunkt
för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhälls-
områden och nivåer. Säråtgärder som riktar sig till invandrare som grupp bör
begränsas till insatser och åtgärder som kan behövas under den första tiden i
Sverige.
Det integrationspolitiska arbetet skall särskilt inriktas på att ge stöd till i
dividers egen försörjning och delaktighet i samhället, värna grundläggande
demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och
möjligheter samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlig-
het och rasism.
Integrationsverket är sedan den 1 juni 1998 central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande ansvar för att integra-
tionspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt
för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i samhället.
Motioner
I motionerna 1999/2000:Sf617 av Bo Lundgren m.fl. (m) och 1998/99:A802
yrkande 12 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om en ny inrikt-
ning av integrationspolitiken mot segregation och utanförskap. Motionärerna
vill ha en valfrihetsrevolution i kombination med en resursöverföring direkt
riktad mot utsatta grupper genom en individuell kompetensutvecklingspeng.
Kategoriseringen av människor måste upphöra. Vidare måste de strukturella
problem som har medfört arbetslöshet och utanförskap åtgärdas och det
ökade bidragsberoendet brytas. Sverige måste bättre ta till vara kunskaper
och utbildning som de invandrade medborgarna har med sig. Nya vägar
måste prövas. Utomlands har med goda resultat provats nätverk av s.k. mul-
tikulturella teknologiska inkubatorer. Det är nätverk av institutioner som tar
tillvara och utvecklar kompetensen hos såväl infödda som invandrade inno-
vatörer för att t.ex. utveckla högteknologiska exportprodukter. Möjligheter
för ett varierande företagande bör skapas. Enligt motionärerna är språket
avgörande, det är en av hörnpelarna för samhällsaktivitet och sociala relatio-
ner. I stället för dagens svenskundervisning för invandrare (sfi) bör ett
checksystem införas där individen kan köpa sin egen språkutbildning.
Bo Lundgren m.fl. (m) anför i motion 1999/2000:Sk692 yrkande 37 att ny-
anlända grupper borde kunna bli en del av vårt samhälle genom egenansvar,
arbete och företagande. Enligt motionärerna erbjuds i dag i stället ett bidrags
finansierat utanförskap. För att bryta segregationen måste man skapa dels
mer konkurrens, öppenhet och flexibilitet i samhällsekonomin, dels förut-
sättningar för trygga liv i miljöer utan brottslighet och med fungerande soci-
ala nätverk. I motionen begärs ett tillkännagivande härom.
Även i motionerna 1998/99:Sf611 yrkandena 1 och 6 samt 1999/2000:
Sf607 yrkandena 1 och 4 av Sten Tolgfors (m) begärs tillkännagivanden om
grunderna för integrationspolitiken. Motionären anser att mottagnings- och
kommunplaceringssystemen har verkat passiviserande och att politiken
måste inriktas på att enskilda människor tar ansvar, utbildar sig och växer.
För detta krävs en öppnare arbetsmarknad, en flexibel lönesättning och av-
reglerad arbetsrätt. Vidare måste socialbidragsberoendet brytas och svensk-
undervisningen förbättras. Motionären anser att kvotgrupper och indelningar
ger problem och att samma krav och rättigheter skall omfatta alla svenskar.
I motion 1999/2000:Sf607 yrkande 2 begär Sten Tolgfors (m) ett tillkän-
nagivande som rör människors rätt att ses som individer och bedömas efter
sina erfarenheter, kvalifikationer och ambitioner. Motionären betonar vikten
av att samhället tar till vara den språkliga och kulturella kunskap som finns.
Ulf Björklund m.fl. (kd) begär i motion 1999/2000:Sf626 yrkande 1 ett till-
kännagivande om behovet av ett medel mot negativ segregation. Enligt mo-
tionärerna härrör problemen framför allt från bristen på delaktighet. Den
enda möjligheten till verklig delaktighet är att behövas - att ha ett jobb, att
kunna ta ansvar för sina barn och att delta i samhällsdebatten.
I motion 1999/2000:Sf639 yrkande 1 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om vikten av en gemensam etisk grund för ett levande
mångkulturellt samhälle. Motionärerna anser att det svenska kulturarvet med
rötter i västerländsk humanism och kristen etik har bidragit till en lagstiftni
och rättstradition som kan utgöra en stabil grund för ett mångkulturellt sam-
hälle.
I motion 1999/2000:Sf637 yrkande 2 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om mänskliga rättigheter och kulturell tradition. Enligt
motionärerna bör alla ha samma rättigheter och skyldigheter och minoriteter
skall i lag skyddas mot diskriminering. Motionärerna betonar respekten för
individen och anser att kränkande och olagliga handlingar inte kan accepte-
ras oavsett kulturella skillnader.
Ana Maria Narti (fp) begär i motion 1999/2000:Sf615 yrkande 1 ett tillkän-
nagivande om behovet av en ny integrationspolitik byggd på de nya invånar-
nas initiativ och ansvarstagande. Motionären anser att man måste satsa på
individen och den lilla fristående lokala gruppen.
Yvonne Ruwaida (mp) anser i motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 1 och 2
samt 1999/2000:Sf640 yrkandena 1 och 2 att ett mångkulturellt samhälle
måste ha en etisk grund, respekt för allas lika värde och tolerans i ett gemen-
samt rättssystem, som respekteras av alla. Diskussionen om denna etiska
grund bör främjas och rättssystemet bör snarast förändras så att det uppfattas
som moraliskt riktigt och kan respekteras av alla. I stället för assimilation b
valfrihet, samverkan och integration gälla. Invandrare bör få samma rättig-
heter och skyldigheter som befolkningen i övrigt.
I motion 1999/2000:Sf623 yrkande 1 av Paavo Vallius och Nikos Papado-
poulos (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av att begreppet integration i
det integrationspolitiska beslutet förtydligas. Motionärerna anser att utgångs-
punkten för integrationspolitiken bör vara självidentifikation. Individen
måste själv få avgöra. I samhällets intresse ligger att stödja den språkliga oc
kulturella mångfalden och se detta som en rikedom för samhället, menar
motionärerna.
Utskottets bedömning
Utgångspunkten för integrationspolitiken är samhällets mångfald och målen
skall bl.a. vara lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och
kulturell bakgrund och att alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och
medansvariga för samhällsutvecklingen. Integrationspolitiken är således
inget som enbart gäller vissa delar av befolkningen som t.ex. personer som
invandrat eller personer med utländskt medborgarskap. Integration är i stället
en process som omfattar hela samhället. Här bör tilläggas att i samband med
att riksdagen antog de övergripande målen för den nya integrationspolitiken
uttalade utskottet att regeringen i propositionen på ett tydligt sätt markerat
målet om allas lika rättigheter och möjligheter även innebär att alla också har
lika skyldigheter. Utskottet konstaterar således och vill understryka att målet
för integrationspolitiken också är att alla har lika skyldigheter oavsett etnis
eller kulturell bakgrund. Utskottet anser dock att detta bör tydliggöras genom
en komplettering av målen för integrationspolitiken. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
En förutsättning för att de integrationspolitiska målen skall kunna uppfyl-
las är en generell politik som ger möjligheter för alla och som även förmår ta
till vara allas erfarenheter, kunskaper och kvalifikationer. Enligt utskottets
mening är en lyckad integrationspolitik avhängig den generella politik som
förs i samhället.
Det integrationspolitiska arbetet skall särskilt inriktas på att bl.a. ge stöd
till individers egen försörjning och delaktighet i samhället. Utskottet anser a
en utgångspunkt därvid måste vara att det är den enskildes behov som skall
motivera eventuella åtgärder. Invandrare kan inte ses som en homogen kate-
gori i samhället. Vägledande för integrationspolitiken bör vara att den en-
skilde individen i första hand bestämmer hur han eller hon själv önskar för-
hålla sig till och utveckla den egna etniska och kulturella identiteten. Sam-
hället måste emellertid enligt utskottets mening underlätta för individen att
integrera gamla och nya livsmönster på det sätt hon själv önskar. Utskottet
vill emellertid samtidigt understyrka att olagliga handlingar eller handlingar
som bryter mot samhällets grundläggande värderingar aldrig kan accepteras
oavsett kulturella skillnader. En uppslutning kring dessa grundläggande
värderingar är nödvändig i det mångkulturella samhället.
I den svenska debatten har ofta assimilation ställts mot integration. Enligt
utskottets mening är emellertid assimilation en otänkbar samhällelig strategi i
Sverige. Människor kan inte påtvingas svenskhet. Det utesluter inte att män-
niskor själva kan välja assimilation som sin individuella strategi.
På den individuella nivån bör integration betraktas som ett livsprojekt, vars
innehåll och mål endast kan bestämmas av individen själv. Staten bör därför
inte fastställa övergripande mål för enskilda individers integration. På den
samhälleliga nivån kan dock staten sätta upp mål för vad som bör uppnås
inom olika områden med hjälp av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik
osv. och stödja den individuella integrationsprocessen genom att föra en
politik som ger individen förutsättningar att förverkliga sina mål i livet.
Integrationsprocesserna är ömsesidiga i den meningen att alla är delaktiga
och medansvariga i dem, alla har en skyldighet att bidra. Det är också enligt
utskottets mening viktigt att pröva nya vägar i integrationsarbetet. Här har
Integrationsverket ett ansvar för att mångfaldsarbetet och integrationsproces-
serna i samhället stimuleras.
Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motion 1999/2000:Sf617
om s.k. sfi-checkar betona att det bör vara individens behov och förutsätt-
ningar som styr tillgången till och utformningen av språkundervisningen,
något som motverkas av ett system med sfi-checkar. Utskottet avstyrker
därför yrkandet. Av budgetpropositionen för år 2000 framgår att regeringen
avser att utreda frågan om sfi organisatoriskt bör föras in i den kommunala
vuxenutbildningen.
Utskottet anser också, när det gäller den generella integrationspolitiken, att
avgörande för ett framgångsrikt integrationsarbete är vikten av att betona en
gemensam grundsyn för ett levande mångkulturellt samhälle, såsom alla
människors lika värde, tolerans, respekt för individen och ett gemensamt
rättssystem.
Utskottet kan konstatera att utvecklingen inom integrationsområdet för när-
varande inte är tillfredsställande i förhållande till de mål som ställts upp. D
etniska och sociala segregationen är fortfarande stor. Insatser för att vända
utvecklingen sker visserligen inom en mängd olika samhällsområden men
det behövs ytterligare insatser för att den etniska och kulturella mångfalden i
samhället skall tillvaratas. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser at
under år 2000 genomföra ett åtgärdsprogram för att integrationsperspektivet
skall genomsyra den allmänna politiken. Vidare kommer en skrivelse om
integrationspolitiken, i vilken regeringen redovisar utvecklingen under man-
datperioden och huvuddragen i de fortsatta insatserna på området, att våren
2002 överlämnas till riksdagen.
Frågor om medborgarskap, t.ex. krav på svenskt medborgarskap eller möj-
lighet till dubbla medborgarskap, kan för den enskilde få betydelse för integ-
rationen. En regeländring av stor betydelse för enskilda personer genomför-
des den 1 januari 1999 och innebär att dispens nu kan ges från kravet på
styrkt identitet för svenskt medborgarskap (prop. 1997/98:178, bet.
1998/99:SfU3, rskr. 1998/99:27). Dispens får ges om sökanden har haft
hemvist i Sverige i minst åtta år och gör sannolikt att den identitet han eller
hon uppger är riktig. I syfte att bl.a. underlätta integrationen kommer rege-
ringen under våren att lägga fram ett förslag till ny moderniserad medborgar-
skapslag. Förslaget grundar sig på 1997 års medborgarskapskommittés be-
tänkande Svenskt medborgarskap (SOU 1999:34). Av betänkandet framgår
att de invandrar- och frivilligorganisationer som kommittén träffat anser att
medborgarskapet underlättar integrationen och utgör ett viktigt medel för att
komma till rätta med bl.a. ungdomars utanförskap. När det gäller krav på
svenskt medborgarskap i lagstiftningen har en särskild utredare tillsatts för
att bl.a. kartlägga och pröva relevansen av befintliga krav samt vid behov
föreslå författningsändringar eller andra åtgärder. I direktiven anges att den
ledande principen i arbetet skall vara att lika rättigheter och skyldigheter
oavsett medborgarskap i största möjliga utsträckning skall gälla för landets
invånare (dir. 1999:4). I tilläggsdirektiv har beslutats att utredningen skall
utföra sitt arbete som en parlamentarisk kommitté (dir. 2000:3). Uppdraget
skall slutredovisas den 1 december 2000.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i flera motioner att integra-
tionspolitiken måste syfta till att öka möjligheterna till delaktighet, att ta
initiativ och eget ansvarstagande. I september 1997 tillsatte regeringen en
parlamentarisk kommitté med uppgift att belysa de nya förutsättningar, pro-
blem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet.
Kommittén fick efter valet år 1998 ett särskilt uppdrag att utreda orsakerna
till det sjunkande valdeltagandet och föreslå åtgärder för att öka medborgar-
nas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet. Demokratiut-
redningens förslag (SOU 2000:1) rörande medborgarnas ökade delaktighet i
samhällsutvecklingen kommer enligt utskottets mening att vara viktiga
verktyg i detta arbete. Utskottet återkommer till dessa frågor i avsnittet om
boende och delaktighet.
Utskottet konstaterar att förhållandena i dag inte är tillfredsställande och
måste förbättras. De två år som gått sedan riksdagen godkände målen för den
nya integrationspolitiken är en alltför kort tid för att lösa problemen med
segregation, utanförskap och diskriminering i samhället. Att politiken ännu
inte har fått genomslag på alla områden visar inte minst den mängd av åtgär-
der som vidtagits eller är planerade inom en rad områden på såväl kommunal
som statlig nivå. Ett flertal utredningar har tillsatts och många förslag har
lagts och är under beredning. Enligt utskottets mening är det därför nu myck-
et viktigt att noggrant följa utvecklingen och resultaten av det långsiktiga
integrationsarbetet.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna
1999/2000:Sf617 (m), 1998/99:A802 yrkande 12 (m), 1998/99:Sf611 yrkan-
dena 1 och 6 (m), 1999/2000:Sf607 yrkandena 1, 2 och 4 (m), 1999/2000:
Sk692 yrkande 37 (m), 1999/2000:Sf626 yrkande 1 (kd), 1999/2000:Sf639
yrkande 1 (kd), 1999/2000:Sf637 yrkande 2 (c), 1999/2000:Sf615 yrkande 1
(fp), 1998/99:Sf635 yrkandena 1 och 2 (mp), 1999/2000:Sf640 yrkandena 1
och 2 (mp) och 1999/2000:Sf623 yrkande 1 (s) kan anses vara tillgodosedda.
Motionerna avstyrks.
Boende och delaktighet
Motioner
I motion 1999/2000:Sf637 yrkandena 1 och 3 av Lennart Daléus m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om behovet av extra åtgärder för ungdomar i
syfte att motverka segregation. Motionärerna anser att den enskilda männi-
skan måste vara medveten om och ta ansvar för sina rättigheter och skyldig-
heter. Det krävs emellertid statliga, kommunala och lokala insatser som
komplement. Bland annat bör skolan ha ett ansvar som förmedlare av vad
humanistiska värden innebär. Extra åtgärder som utökade internationella
studier i skolan, främjande av aktiv tvåspråkighet och ökad mångkulturell
kompetens hos fritidsledare, lärare och personal vid ungdomsmottagningarna
liksom att de statliga bidragen till organisationer för invandrarungdomar
bibehålls är avgörande för att förbättra situationen för invandrarungdomen.
I motion 1998/99:Sf608 yrkandena 1, 3 och 4 av Lennart Daléus m.fl. (c)
begärs tillkännagivanden om lokal självstyrelse, brukarinflytande och om
stöd till föräldrar med ungdomar som fastnat i rasistiska och nazistiska mil-
jöer. Motionärerna anser att man bör inleda försök med lokal självstyrelse i
utsatta bostadsområden och att utgångspunkten för den gemensamma verk-
samheten bör vara att brukarna ges ett direkt inflytande och ansvar. Ansvar
och beslut bör kunna ligga direkt hos brukarna när det gäller t.ex. idrottsan-
läggningar, fritidslokaler, skola, vård och omsorg. Motionärerna anser vidare
att varje vuxen har ett ansvar för att bidra till barnens demokratiska fostran.
I motion 1999/2000:N271 yrkande 1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att
olikheter ger styrka och att människor måste ha makt över sin tillvaro och
sina liv. Detta kan uppnås genom bl.a. kommundelningar, utvecklade stads-
delsnämnder samt konkurrensneutrala system som främjar valfrihet till sko-
lor och omsorg. Gemensamma grundläggande värderingar såsom demokrati,
jämställdhet och tolerans och ett gemensamt språk är nödvändigt för att
bygga broar mellan människor.
Ulf Björklund m.fl. (kd) anför i motion 1999/2000:Sf626 yrkande 4 att integ-
rationsmyndigheten bör ha i uppgift att bl.a. bevaka att hyresvärdar inte
bryter mot bestämmelserna om olaga diskriminering. Motionärerna anser att
regionalpolitiska medel och EU-stöd för utvecklingsgrupper och byaråd är
möjliga vägar för finansiering av förändringsprocesser. Vidare vill motionä-
rerna stärka den kristna grundsynen för att härigenom motverka diskrimine-
ring och segregering. I motionen begärs ett tillkännagivande om möjligheter
att motverka etnisk diskriminering.
Utskottets bedömning
Utskottet kan konstatera att de problem som finns i vissa bostadsområden
med bl.a. hög arbetslöshet och segregation har uppmärksammats under lång
tid. Olika insatser för att förbättra situationen har vidtagits men de har up-
penbarligen inte varit tillräckliga för att bryta en negativ utveckling mot öka
segregation och en koncentration av olika former av ekonomiska och sociala
problem till vissa utsatta bostadsområden. En bidragande orsak till detta kan
vara att åtgärderna inte varit nog samordnade, inte ingått i en samlad strategi
för ett bostadsområde med problem eller inte upplevts som relevanta av de
boende.
För att vända utvecklingen och bryta utanförskapet i dessa områden krävs
enligt utskottets mening långsiktiga och breda insatser av flera myndigheter
och organisationer bl.a. inom social omsorg, hälso- och sjukvård, arbets-
marknad och utbildning. Samordningen av insatserna är av stor vikt. Ar-
betslösheten i dessa områden måste minska och möjligheterna till egen för-
sörjning öka samt bidragsberoendet minska. Som framhålls i flera av motio-
nerna finns det dessutom behov av att på olika sätt öka de boendes reella
inflytande. Det är viktigt att ta till vara den kraft som kan utvecklas ur det
lokala engagemanget. De boendes upplevelser och möjligheter till bestäm-
mande är en viktig faktor för att få en förändring till stånd.
Förutom den generella politiken kräver ett framgångsrikt arbete för att
motverka boendesegregationen enligt utskottets mening att många aktörer
medverkar. Det är varken möjligt eller lämpligt att med offentliga insatser i
detalj samordna och styra alla de olika åtgärder som kan behövas. Däremot
bör samhället medverka till pilotprojekt av olika slag och till att ta fram
exempel på goda lösningar.
I syfte att vända den negativa utvecklingen beslutade riksdagen i december
1998 att inrätta ett nytt politikområde - en nationell storstadspolitik (prop.
1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). Målen för det nya poli-
tikområdet är dels att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för lång-
siktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen
skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet, dels att
bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregi-
onerna och därmed verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor. Till detta
övergripande mål har knutits en möjlighet för vissa kommuner att teckna
lokala utvecklingsavtal.
I januari 1999 inrättades Storstadsdelegationen med uppgift att utveckla
och samordna den nationella storstadspolitiken. Delegationen skall bl.a.
lämna förslag till regeringen om lokala utvecklingsavtal och om dispositio-
nen av medel för insatser inom ramen för avtalen. Totalt satsas 1,9 miljarder
kronor under perioden fram till år 2002. De kommuner som är aktuella är
Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje.
För närvarande har avtal slutits med Botkyrka, Huddinge, Malmö, Stock-
holm och Södertälje. Av stor betydelse för avtalen är långsiktigheten och att
arbetet redan nu bedrivs på ett sådant sätt att det finns möjligheter att inför
va det i kommunens ordinarie verksamheter under och efter perioden. Kom-
munernas åtaganden i de lokala utvecklingsavtalen innefattar bl.a. att eventu-
ella projektmedel eller andra specialsatsningar från kommunens sida i stads-
delarna inte minskar, att det statliga stödet till det lokala utvecklingsarbete
motsvaras av en minst likvärdig kommunal motprestation och att kommunen
utvecklar den lokala demokratiska dialogen så att invånarna blir delaktiga i
det lokala utvecklingsarbetet. Avtalen skall innehålla lokalt framtagna mål,
lokala åtgärdsplaner och en plan för uppföljning och utvärdering.
Av de träffade avtalen framgår att kommunerna i många fall prioriterar in-
satser för barnen, bl.a. språkförskolor för alla treåringar, extra lärare i för
skolan och mindre klasser i grundskolan.
Utskottet anser att det är ytterst angeläget att de lokala utvecklingsavtalen
utformas och utvecklas av de boende. De boende själva måste aktivera sig
för att avtalens innehåll skall kunna utformas efter deras behov och önske-
mål. Avtalen får inte bli en produkt av myndighetspersoner och kommunala
tjänstemän. Utskottet har också erfarit att man inom Regeringskansliet arbe-
tar med denna inriktning.
Utskottet besökte i februari i år Haninge kommun, en av de kommuner i
landet som kommer att teckna utvecklingsavtal med staten. Utskottet som
fick mycket värdefull information om bl.a. integrationsarbetet och förhållan-
dena i kommunen, kan konstatera att ett aktivt utvecklingsarbete har bedri-
vits sedan mitten av 90-talet. Kommunen anser att delaktighet och långsik-
tighet är avgörande för ett framgångsrikt arbete och framhöll att en längre
tids uppföljning också krävs eftersom det många gånger är svårt att se resul-
tat och att dra slutsatser. När det gäller t.ex. misshandel av kvinnor och barn
har detta nu blivit mer synligt genom att fler anmälningar görs, vilket i och
för sig leder till att ett bättre stöd kan ges. Likaså kan antalet anmälda ar-
betslösa komma att öka något hos framför allt kvinnorna beroende på att fler
utbildas och anpassas för arbetslivet. Det framfördes att språket och skolan är
avgörande för individens utveckling. Vidare anfördes att indelningen i grup-
per som invandrare och svenskar bör undvikas och att stöd bör utgå efter
individens behov. I vissa fall är det svenska familjer som är mest isolerade
och i behov av stöd medan invandrarfamiljer i många fall kan ge stöd åt
varandra. Enligt kommunen innebär ett projekt att man provar ett sätt att
arbeta. Om det fungerar bra kommer det att ingå i den ordinarie verksamhe-
ten. Dessutom angavs att även om integrationsarbetet i kommunen har pågått
i flera år ser man de extra statliga medlen som tilldelats som en viktig
"hävstång" för att fortsätta arbetet.
Vad gäller informationen om bosättning till nyanlända skall denna ges till
både asylsökande som väntar på beslut och till personer som beviljats uppe-
hållstillstånd. Informationen skall belysa för- och nackdelar med att bosätta
sig i en viss kommun eller ett bostadsområde och syfta till att stärka den
enskildes möjligheter att göra ett eget val av bostadsort som kan underlätta
möjligheterna till framtida försörjning och delaktighet i samhällsutveckling-
en. Integrationsverket har i uppdrag att utveckla och fördjupa informationen.
När det gäller integrationsarbetet på regional nivå skall Integrationsverket
utifrån de olika förutsättningar som finns i länen samverka med länsstyrel-
serna. Länsstyrelserna skall i årsredovisningarna bl.a. redogöra för i vilken
utsträckning de integrationspolitiska målen förankrats i den interna och ex-
terna verksamheten. Stockholms, Skånes och Västra Götalands län har fått
särskilda medel för att i samråd med Integrationsverket bedriva ett aktivt
integrationsfrämjande arbete.
Svenska Kommunförbundet tillsatte år 1997 en integrationsberedning för
att se över arbetet på kommunal nivå. En rad förslag till åtgärder vad gäller
bl.a. lokalt utvecklingsarbete, skola, näringsliv samt demokrati och delaktig-
het lämnas i slutrapporten Fördel mångfald - En sammanhållen strategi för
ökad integration, från januari 1999.
Enligt vad som anges i budgetpropositionen för år 2000 har DO intensifie-
rat sina insatser för att förebygga och motverka etnisk diskriminering på
bostadsmarknaden. DO skall enligt regleringsbrev för budgetåret 2000 till
regeringen återrapportera hur arbetet med att förebygga och motverka etnisk
diskriminering inom både arbetslivet och andra samhällsområden har vidare-
utvecklats.
Utskottet kan konstatera att integrationsarbetet är långsiktigt och att det tar
tid innan de positiva effekterna av de statliga insatserna för att bryta segre-
gationen och skapa ett Sverige för alla får genomslag. Inom en rad olika
områden måste förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund för-
bättras. Insatserna skall ge goda kunskaper i svenska från tidig ålder, skapa
goda villkor på arbetsmarknaden och få till stånd en varaktig förbättring av
situationen i storstädernas utsatta bostadsområden. Här kan nämnas att en
särskild utredare har tillkallats med uppdrag att lämna förslag till åtgärder
inom högskolan för att öka mångfalden med avseende på social och etnisk
bakgrund bland studenter och lärare (dir. 1999:79). Vidare skall den av rege-
ringen tillsatta Ungdomsdelegationen utifrån de antagna ungdomspolitiska
målen särskilt arbeta med frågor om rättvisa villkor mellan flickor och pojkar
och mellan ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund samt för ung-
domar med funktionshinder. Delegationen skall redovisa sitt arbete senast
den 31 december 2004.
Integrationsverket skall följa upp de integrationspolitiska målens genom-
slag inom olika samhällssektorer. Under år 2000 kommer Integrationsverket
att lämna en redovisning av de insatser som skett med hjälp av statligt stöd i
utsatta bostadsområden under åren 1995-1998 samt hur arbetslivets och
arbetsmarknadens strukturer påverkar möjligheterna till försörjning för per-
soner med utländsk bakgrund. En delrapport rörande insatserna i utsatta
bostadsområden, de s.k. Blommanpengarna, har lämnats i februari i år. Av
rapporten framgår att insatsernas huvudsakliga inriktning på arbetsmarkna-
den inte alltid var förenlig med kravet på inflytande från de boende, som
ibland föredrog en satsning på boendemiljön framför arbetsmarknadsinsatser.
När det gäller frågor om delaktighet och demokrati har regeringen nyligen
tillsatt en parlamentarisk utredning som enligt sina direktiv skall föreslå
åtgärder för att stärka den medborgerliga insynen och deltagandet i den
kommunala demokratin. I direktiven betonas att samhällets etniska och kul-
turella mångfald på ett bättre sätt än i dag måste avspegla sig bland de förtro
endevalda. Utredningen skall därför närmare undersöka vilka särskilda åt-
gärder som behövs för att öka möjligheterna för personer med utländsk bak-
grund att få insyn i och möjlighet att delta i den kommunala demokratin (dir.
1999:98).
Sedan utländska medborgare år 1976 får delta i kommunala val i Sverige
har deras valdeltagande fortsatt sjunkit. Endast 35 % av dem deltog i det
senaste kommunalvalet. Detta var ett viktigt skäl till att Demokratiutredning-
en, som nämnts ovan, även fick i uppdrag att utreda orsakerna till det sjun-
kande valdeltagandet och föreslå åtgärder. Utskottet vill tillägga att för
många kan ett medborgarskap och därmed möjligheten att utnyttja sin röst-
rätt i riksdagsvalen öka känslan av delaktighet, vilket i sin tur underlättar
integrationen.
Utskottet anser att när stora grupper av invånare står utanför samhällsge-
menskapen, saknar inflytande och delaktighet, så är demokratin svag. För att
stärka och fördjupa demokratin måste i stället segregationen hävas. Enligt
utskottets mening kan därför inte minst Demokratiutredningens förslag om
demokratisering och ökad delaktighet för medborgarna bidra till en positiv
utveckling i integrationsarbetet. Utredningens förslag bereds för närvarande
inom Regeringskansliet.
Med det anförda kan enligt utskottets mening något tillkännagivande i de
frågor som tas upp i motionerna inte anses påkallat. Motionerna
1999/2000:Sf626 yrkande 4 (kd), 1999/2000:Sf637 yrkandena 1 och 3 (c)
samt 1998/99:Sf608 yrkandena 1, 3 och 4 (c) samt 1999/2000:N271 yrkande
1 (fp) får anses i huvudsak tillgodosedda och avstyrks.
Arbete och försörjning
Motioner
I motion 1998/99:Sf634 yrkande 3 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om individuella handlingsplaner och myndighetssamver-
kan. Motionärerna anser att kvaliteten i arbetsmarknadsåtgärderna måste
höjas. Detta kan ske genom att varje arbetssökande får en praktiskt funge-
rande individuell plan för att kunna komma in på arbetsmarknaden.
I motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 20 och 21 samt 1999/2000:Sf640
yrkandena 20 och 21 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att de resurser och
kunskaper som finns hos invandrade grupper kan tas till vara genom att
småföretagandet stimuleras. Åtgärder för bättre information bör vidtas och
långivning till invandrare måste underlättas. Motionären anser vidare att det
bör tillsättas en utredning som i samråd med invandrarorganisationerna tar
fram förslag till temporära åtgärder för t.ex. invandrare som vill starta eget.
Det kan finnas en informationsbyrå eller hållas starta-eget-kurser. Vidare kan
statusfyllda och internationella verksamheter flyttas ut i invandrartäta områ-
den.
Även Marie Granlund och Leif Jakobsson (s) begär i motion 1999/2000:
Sf633 ett tillkännagivande om att det är viktigt att ta till vara invandrargrup
pernas kompetens. Bland annat bör man underlätta för invandrare att överfö-
ra examina genom speciellt riktade kompletteringskurser eller genom diffe-
rentierad flyktingintroduktion.
Utskottets bedömning
Det svåra arbetsmarknadsläget under 1990-talet har medfört att många ny-
anlända invandrare inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Emellertid
har arbetslösheten bland de utomnordiska medborgarna förbättrats avsevärt
de senaste åren. Från februari 1999 till februari 2000 har antalet arbetslösa
utomnordiska medborgare minskat med 8,3 %. Denna grupp har också prio-
riterats vad gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
När det gäller arbetslösa personer i behov av stöd är det enligt utskottets
mening mycket viktigt med en helhetssyn på individen. Det är även nödvän-
digt att så snart som möjligt upprätta individuella handlingsplaner. Enligt
förordning (1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall
arbetsförmedlingen och den arbetssökande upprätta en individuell handlings-
plan om den arbetssökande riskerar långtidsarbetslöshet. Därigenom kan bl.a.
risken för långtidsarbetslöshet hos personer som saknar svensk arbetslivser-
farenhet minskas. Arbetsförmedlingarnas kontaktnät med arbetsgivare måste
även användas fullt ut för att ge personer som saknar erfarenhet av det
svenska arbetslivet möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. För att
särskilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk
bakgrund har 100 miljoner kronor under år 2000 avsatts för tillfälliga perso-
nalförstärkningar vid arbetsförmedlingarna i storstadsregionerna.
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2000 för Arbetsmarknadsverket
skall Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) fortsätta att utveckla de individuella
handlingsplanerna till att bli ett centralt hjälpmedel för att förbättra result
i platsförmedlingsarbetet. AMS skall i augusti 2000 lämna en redovisning till
regeringen när det gäller omfattning och kvalitet i handlingsplanerna samt
vilka åtgärder som vidtagits för att höja kvaliteten.
Näringsdepartementet har tagit initiativ till ett projekt som ur ett tillväxt-
perspektiv skall kartlägga och analysera hur kön, klass, etnisk tillhörighet,
ålder, sexuell läggning och funktionshinder påverkar enskildas möjligheter
på arbetsmarknaden och till företagande samt hur mångfald i näringslivet kan
påverka tillväxten. I budgetpropositionen för år 2000 anges att regeringen
avser att återkomma till riksdagen med förslag och ett samlat program för att
bättre utnyttja mångfalden i arbetslivet.
När det gäller validering av vuxnas kunskap och kompetens har i utred-
ningen om Validering av utländsk yrkeskompetens (SOU 1998:165) lagts
fram principförslag till uppbyggnaden av en organisation för validering av
utländsk yrkeskompetens på gymnasial nivå och angränsande nivåer. Kun-
skapslyftskommittén stöder i Andra året med Kunskapslyftet (SOU 1999:39)
utredningens förslag. Vidare har en utredare fått i uppgift att bl.a. organiser
och leda tre pilotprojekt i syfte att utveckla modeller och metoder för valide-
ring av utländsk yrkeskompetens på i första hand gymnasial nivå och annan
yrkeskompetens som arbetsmarknaden kräver för visst yrke. Utredaren skall
föreslå former och planera för en utvidgad försöksverksamhet med validering
av vuxnas kunskap och kompetens på gymnasial nivå m.m. samt pröva be-
hovet av ett nationellt system för validering. Arbetet skall ske i samverkan
med AMS och Statens skolverk. Uppdraget skall slutredovisas senast den 20
december 2000 (dir. 1999:86).
Riksdagens revisorer har beslutat att genomföra en förstudie om svenskun-
dervisning för invandrare och invandrares situation på arbetsmarknaden.
Granskningen kommer att innehålla en kartläggning av bl.a. studieresultat
och eventuella skillnader mellan olika elevgrupper, avhopp från utbildning-
en, utbildningen av lärare och undervisningsmetoder m.m., utbildningens
genomförande i ett antal kommuner samt Skolverkets tillsyn. Granskningen
kommer även att belysa situationen för invandrare på arbetsmarknaden och
sambandet mellan kunskaper i svenska och möjligheten att få arbete. En
rapport väntas vara klar under våren 2000.
Vad gäller möjligheten till egen försörjning anser utskottet att detta är en
avgörande fråga för ett effektivt arbete inom integrationsområdet. Kommu-
nerna har ansvaret för att personer som tas emot inom ramen för det kommu-
nala flyktingmottagandet får en bra introduktion i det svenska samhället.
Mottagandet skall ske med utgångspunkt från personernas möjligheter att
långsiktigt kunna försörja sig. Under den första tiden i kommunen får emel-
lertid de flesta sin försörjning tillgodosedd genom socialbidrag. Sedan den 1
januari 1993 har kommunerna möjlighet att under en introduktionsperiod
bevilja introduktionsersättning i stället för socialbidrag om flyktingen följer
den introduktionsplan som upprättats av kommunen efter samråd med den
enskilde flyktingen. Introduktionsperioden, som skall vara en i tid avgränsad
period, bör inte påbörjas senare än ett år efter det att uppehållstillstånd be-
viljats.
Utskottet anser att det är viktigt att i möjligaste mån undanröja alla eventu-
ella strukturella hinder för att inte någon skall utestängas från arbetsmarkna-
den. För att kartlägga vilka särskilda svårigheter personer med utländsk
bakgrund kan möta i samband med att de startar och utvecklar egna företag
tillsatte regeringen en särskild utredare. I betänkandet Invandrare som före-
tagare - För lika möjligheter och ökad tillväxt (SOU 1999:49) föreslås bl.a.
att medel bör avsättas för forskning och utredningsverksamhet om invandra-
res företagande och att ersättningssystemet för flyktingmottagande bör ses
över så att introduktionen av nyanlända knyts till de regionala tillväxtavtalen
Vidare bör länsstyrelsen ges ett samordnings- och tillsynsansvar för integra-
tionsarbetet på regional nivå. Utbildning gällande kontakter med myndighe-
ter, bankkontakter och regelverk bör finnas. Olika förslag om finansiering
och andra finansiella frågor lämnas också. Slutligen föreslås att starta-eget-
bidraget höjs från 103 till 240 kr per dag. Utredarens förslag, som har varit
ute på en bred remiss, bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet vill också poängtera att Integrationsverket har som verksam-
hetsmål att verka för att nyanlända invandrares förutsättningar och möjlig-
heter till försörjning och delaktighet förbättras. Verket skall till regeringen
rapportera om hur nyanlända invandrares möjligheter till försörjning och
delaktighet utvecklas i förhållande till tidigare år och de strukturella hinder
som kan finnas för egen försörjning och delaktighet.
Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att något tillkännagivan-
de i enlighet med motionerna inte behövs. Motionerna 1998/99:Sf634 yrkan-
de 3 (fp), 1998/99:Sf635 yrkandena 20 och 21 (mp) samt 1999/2000:Sf640
yrkandena 20 och 21 (mp) och 1999/2000:Sf633 (s) kan anses i huvudsak
tillgodosedda och avstyrks.
Utskottet kommer nedan att närmare beröra frågor om mångfaldsplaner,
invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden och vissa frågor om etnisk
diskriminering i arbetslivet.
Mångfaldsplaner
Motioner
I motion 1999/2000:Sf632 av Eva Arvidsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagi-
vande om vikten av att utarbeta integrationsplaner i kommuner, företag och
myndigheter på samma sätt som det i dag finns jämställdhetsplaner.
Yvonne Ruwaida (mp) begär i motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 14 och
1999/2000:Sf640 yrkande 14 tillkännagivanden om att offentlig sektor,
kommuner och företag med mer än tio anställda bör ha integrationsprogram
för invandrare på samma sätt som man har jämställdhetsprogram för en
bättre representation av kvinnor.
Utskottets bedömning
Redan i proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden - från
invandrarpolitik till integrationspolitik uttalade regeringen att samhällets
mångfald behöver avspeglas i arbetslivets alla grenar. Statliga myndigheter
har i detta sammanhang ett stort ansvar som normgivare. Ett konkret sätt att
visa detta bör vara att statsförvaltningen i ökad utsträckning strävar efter at
avspegla den arbetsföra befolkningens etniska sammansättning. Att göra en
plan för ökad mångfald i likhet med en jämställdhetsplan som sedan följs
upp kan vara ett sätt att göra detta på. Utskottet delade regeringens bedöm-
ning.
Regeringen har i oktober 1999 uppdragit åt samtliga statliga myndigheter
som lyder omedelbart under regeringen att upprätta handlingsplaner för att
främja etnisk mångfald bland de anställda. Planerna skall även avse myndig-
heternas regionala organisation. Planerade och redovisade åtgärder skall
redovisas senast den 1 mars varje år.
Avsikten är att den årliga informationen till regeringen från företag med
statligt ägande i fortsättningen skall innehålla en allmän information om
utvecklingen inom den statliga förtagssektorn, bl.a. beträffande rekryteringen
av personer med utländsk bakgrund.
När det gäller integrations- eller mångfaldsplaner på kommunal nivå kan
utskottet konstatera att ett flertal kommuner redan upprättat sådana och ar-
betar aktivt med integrationsfrågor.
Utskottet anser att arbetsgivare i offentlig sektor bör vara föredömen vad
gäller strävan att nå en ökad mångfald på arbetsplatserna. En ökad rekryte-
ring av personer med utländsk bakgrund är nödvändig också för att myndig-
heterna skall få tillgång till betydelsefull kompetens. Statliga myndigheter
bör därför arbeta aktivt för att öka andelen anställda med invandrarbakgrund.
DO har också utformat råd för målinriktat arbete för att främja etnisk mång-
fald i arbetslivet. Utskottet vill framhålla att arbetet med att öka mångfalden
inte samtidigt får leda till att anställda kategoriseras som tillhörande olika
grupper.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 1999/2000:
Sf632 (s) samt 1998/99:Sf635 yrkande 14 (mp) och 1999/2000:Sf640 yrkan-
de 14 (mp) inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna av-
styrks.
Invandrade kvinnor
Motioner
I motion 1999/2000:Sf612 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett handlingspro-
gram för invandrade kvinnors integration. I motionen anförs att den grupp
som diskrimineras, marginaliseras och osynliggörs mest av alla på arbets-
marknaden i dag är kvinnor med utländsk bakgrund. Enligt motionärerna
fordras förutom ett könsperspektiv i arbetsmarknads- och integrationspoliti-
ken ett helhetsgrepp med samordnade insatser för att bryta invandrade kvin-
nors underordning och utanförskap. För att motverka diskriminering av
kvinnor med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden är mångfaldsplaner med
könsperspektiv och jämställdhetsplaner samt antidiskrimineringsklausuler
viktiga hjälpmedel, anser motionärerna.
Två motioner från allmänna motionstiden 1998 tar upp problemet med kul-
turkonflikter för framför allt unga flickor i invandrarfamiljer.
I motion 1998/99:Sf609 av Carina Hägg (s) anförs att unga invandrarkvin-
nor ofta befinner sig i skärningspunkten mellan två kulturer, vilket kan skapa
problem. Enligt motionären går emellertid dessa problem att lösa bl.a. genom
förbättrad information och respekt för lagen samt genom att bryta segrega-
tionen och skapa mötesplatser där invandrare och svenskar kan träffas. Mo-
tionären begär ett tillkännagivande om vikten av att öka kunskaperna om
unga invandrarkvinnors situation.
Lennart Daléus m.fl. (c) redogör i motion 1998/99:Sf608 yrkande 21 för
den s.k. Kistamodellen. Det är ett projekt som syftar till att överbrygga var-
dagliga kulturkonflikter inom en familj efter flyttning till ett annat land.
Framför allt flickors situation har uppmärksammats. Motionärerna, som
begär ett tillkännagivande om Kistamodellen, anser att regeringen bör ta
initiativ så att modellen sprids i hela Sverige.
Utskottets bedömning
Den svenska integrationspolitiken har som mål att särskilt värna demokratis-
ka värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter.
Det finns i dag stora svårigheter för kvinnor med utländsk bakgrund att
komma ut i arbetslivet. Av de utomnordiska kvinnorna var andelen syssel-
satta endast 32 % år 1998 jämfört med männens 45%. Till viss del har emel-
lertid den senaste tidens ökade arbetskraftsefterfrågan medfört att arbetslös-
heten, långtidsarbetslösheten och antalet långtidsinskrivna som arbetssökan-
de har sjunkit kraftigt även bland utomnordiska medborgare. En bidragande
orsak är, förutom konjunkturuppgången, regeringens utbildningssatsning
Kunskapslyftet.
Med anledning av en flerpartimotion om invandrade kvinnors situation på
arbetsmarknaden gav riksdagen år 1996 regeringen i uppdrag att initiera en
studie av frågan om dubbel diskriminering, dvs. diskriminering på grund av
etnisk bakgrund och på grund av kön (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:AU1,
rskr. 1996/97:102-104). Arbetsmarknadsutskottet uttalade att kunskapen om
invandrarkvinnors situation är bristfällig och att det vore värdefullt med en
kartläggning som också sprider ljus över frågan om dubbel diskriminering.
Regeringen tillsatte därefter en kvalitativ studie av vissa invandrade kvinnors
situation på arbetsmarknaden. Studien, som avsåg somaliska och irakiska
kvinnors situation på arbetsmarknaden i förhållande till invandrade män men
också till kvinnor i hela befolkningen, redovisades i en rapport i oktober
1998. Av rapporten framgick att de somaliska kvinnorna då hade en extremt
svag ställning på den svenska arbetsmarknaden bland annat beroende på låg
utbildning, dåliga kunskaper i svenska, litet socialt kontaktnät, förhoppningar
om att kunna återvända till ett Somalia i fred och att de somaliska männen är
negativa till att kvinnorna arbetar och studerar. När det gäller de irakiska
kvinnorna framgick att en stor del av dem är högutbildade. Deras egna för-
klaringar till svårigheterna på den svenska arbetsmarknaden var bland annat
en allmänt hög arbetslöshet i Sverige, att deras betyg m.m. undervärderas i
Sverige, etnisk diskriminering och att de inte alltid uppfyller de högt ställda
kraven på kunskaper i svenska.
Utskottet kan konstatera att många människor med utländsk bakgrund har
en mycket svag förankring på arbetsmarknaden, detta gäller inte minst kvin-
norna. Genom att utveckla mångfaldsplaner men också genom att på ett
tidigt stadium utarbeta individuella handlingsplaner kan kvinnornas förut-
sättningar att komma ut i arbetslivet förbättras. Det förstärkta anställnings-
stöd som infördes under hösten 1999 syftar till att skapa arbetsmarknads-
kontakter för kvinnor och män med utländsk bakgrund och att förbättra möj-
ligheterna till ekvivalering och anpassning av yrkeskunskaper. I syfte att
förbättra denna grupps situation har även ekonomiskt stöd lämnats till stiftel-
sen Kvinnor Kan och Riksförbundet för Internationella Föreningar för In-
vandrarkvinnor (RIFFI). Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att
invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden även fortsättningsvis
uppmärksammas.
Med det anförda får motion 1999/2000:Sf612 (v) anses vara tillgodosedd
och avstyrks.
När det gäller flickor med utländsk bakgrund framgår av budgetpropositio-
nen för år 2000 bl.a. att regeringen som en prioriterad fråga har förklarat att
kvinnoperspektivet skall lyftas fram i integrationsarbetet och att situationen
för unga flickor med utländsk bakgrund skall uppmärksammas särskilt.
Bland annat har Ungdomsstyrelsen fått i uppdrag att i samarbete med Integ-
rationsverket och andra berörda myndigheter kartlägga den kunskap som
finns i dag om villkoren för flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund.
Integrationsverket skall, i första hand i samarbete med Barnombudsman-
nen, Ungdomsstyrelsen, Skolverket och Socialstyrelsen studera i vilken
omfattning det förekommer generationskonflikter som leder till att flickor
med annan etnisk och kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningen söker
samhällets stöd för att flytta hemifrån eller att de drabbas av psykisk ohälsa
samt hur vanligt det är att flickor avbryter sin skolgång till följd av äkten-
skap, graviditet eller andra familjeskäl. Integrationsverket skall vidare redo-
visa åtgärder och metoder som kan användas för att stärka ställningen hos
utsatta flickor med annan bakgrund än majoritetsbefolkningen. Integra-
tionsverket skall senast den 30 mars i år rapportera sitt uppdrag till regering
en.
Mot bakgrund av det anförda får motion 1998/99:Sf609 (s) anses vara till-
godosedd. Motionen avstyrks.
Utskottet delar inställningen i motion 1998/99:Sf608 yrkande 21 (c) om att
arbetet med att bl.a. överbrygga vardagliga kulturkonflikter inom en familj
efter flyttning till ett annat land är viktigt. Detta arbete bör bedrivas lokal
inom kommunerna men även på andra nivåer. Utskottet har tidigare (bet.
1996/97:SfU6) behandlat ett likalydande yrkande med förslag om att införa
Kistamodellen i hela landet. Utskottet noterade därvid att enligt motionen har
projektet varit framgångsrikt. Utskottet ansåg emellertid att riksdagen inte
borde göra något uttalande i frågan. Utskottet vidhåller sin tidigare inställ-
ning varför motionen avstyrks.
Begreppet invandrare
Motioner
Sten Tolgfors (m) anför i motion 1999/2000:Sf607 yrkande 3 att regeringens
användning av invandrarbegreppet bidrar till att hålla människor utanför.
Motionären begär ett tillkännagivande härom.
I motion 1999/2000:Sf637 yrkande 7 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om invandrarbegreppet. Enligt motionärernas mening är det
inte bra att införa ett nytt begrepp, "personer med utländsk bakgrund". Per-
soner som lever och är födda i Sverige skall anses som svenskar i lagar och
förordningar.
Vad gäller statistiska uppgifter anförs i motion 1998/99:Sf608 yrkande 7
av Lennart Daléus m.fl. (c) att invandrarbegreppet inte är enhetligt och sta-
tistiken därför blir missvisande. Motionärerna anser att behoven bör klarläg-
gas och att en översyn bör göras av statistik inom alla områden. Ett tillkän-
nagivande begärs härom.
Utskottets bedömning
Uttrycket invandrare används ofta generaliserande och underförstår en grupp
med gemensamma kännetecken och en samhörighet som är skild från den
övriga befolkningen. Några sådana generella skillnader finns emellertid inte
och användningen av beteckningen invandrare måste därför användas med
betydligt större urskillning, särskilt som uttrycket kan förstärka en känsla av
"vi och dom"-indelning. Språkligt sett innebär ordet invandrare visserligen
personer som själva faktiskt har invandrat men även i denna betydelse bör
begreppet användas främst när detta förhållande har betydelse för det man
vill beskriva. Enligt utskottets mening bör man i så stor utsträckning som
möjligt se de personer som kommer till Sverige för att leva här som nya
svenskar.
När det gäller frågor om statistik har Integrationsverket i uppgift att ut-
veckla och sammanställa statistik som är relevant för integrationspolitiken
och göra den lättillgänglig och användarvänlig. Statistiken skall vara köns-
uppdelad och även innefatta relevanta internationella jämförelser. Senast den
1 april 2000 skall verket redovisa hur arbetet skall bedrivas och när statistik
servicen kan finnas tillgänglig.
För att se över användningen av begreppet invandrare i författningar till-
satte regeringen i november 1998 en arbetsgrupp inom Kulturdepartementet.
I delrapporten Begreppet invandrare - användningen i lagar och förordningar
(Ds 1999:48) föreslår arbetsgruppen att följande definitioner bör användas i
författningssammanhang: Invandrare: personer som själva faktiskt har in-
vandrat och som har folkbokförts i Sverige. Nyanlända invandrare: personer
som själva har invandrat för en relativt kort tid sedan. Hur länge en person är
att betrakta som nyanländ är svårt att fastställa. Ett riktmärke kan dock vara
två år. Personer med utländsk bakgrund: såväl utrikes födda personer, som
själva invandrat, som personer födda i Sverige med minst en utrikes född
förälder.
Utskottet, som har erfarit att en rad synpunkter på förslagen i promemorian
har inkommit i samband med remissomgången, utgår från att dessa syn-
punkter beaktas vid behandlingen av förslagen i Regeringskansliet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:
Sf607 yrkande 3 (m) och 1999/2000:Sf637 yrkande 7 (c).
Vad gäller redovisning av statistik har SCB och Invandrarverket år 1996
utformat riktlinjer. Enligt dessa görs förutom en grundläggande indelning
efter födelseland, medborgarskap och kön en indelning av befolkningen i
personer med utländsk bakgrund, personer med både svensk och utländsk
bakgrund samt personer med svensk bakgrund. Som invandrare betraktas
enbart den som fått tillstånd att bosätta sig i Sverige, således inte t.ex.
asylsökande.
Mot bakgrund av det anförda och då de riktlinjer för användning av in-
vandrarbegreppet som utarbetats bör ge förutsättningar för en bättre använd-
ning av begreppet i redovisningen av statistik anser utskottet att något till-
kännagivande med anledning av motion 1998/99:Sf608 yrkande 7 (c) inte är
påkallat. Motionen avstyrks.
Invandrarrepresentation
Motion
Yvonne Ruwaida (mp) anser i motion 1998/99:Sf635 yrkande 7 att invand-
rarkollektivet bör användas som en resurs i olika offentliga utredningar, som
experter eller genom samråd med invandrargruppen. Motionären begär ett
tillkännagivande härom.
Utskottets bedömning
Frågan om invandrarrepresentation i statliga utredningar behandlades av
konstitutionsutskottet i betänkande 1996/97:KU24. Konstitutionsutskottet
ansåg att det var betydelsefullt att statliga utredningar och kommittéer gavs
en så allsidig och kompetent sammansättning som möjligt. Vidare ansåg
utskottet att det, för att erhålla en bred förankring, var viktigt att även in-
vandrare och unga deltog i dessa sammanhang. Konstitutionsutskottet utgick
från att det från de politiska partiernas och andra nominerande instansers sida
finns ett intresse av att nominera kandidater till kommittéer så att dessa ges
en så allsidig och kompetent sammansättning som möjligt.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i konstitutionsutskottets synpunkter.
Utländska medborgares och andra personers med utländsk bakgrund infly-
tande i den demokratiska processen kommer sannolikt också att öka genom
förslag som lagts eller kommer att läggas fram av Demokratiutredningen och
utredningen om den kommunala demokratin. Demokratiutredningens förslag
bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1998/99:Sf635 yrkande 7 (mp).
Integration och återvandring
Motioner
I motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 23 och 1999/2000:Sf640 yrkande 23 av
Yvonne Ruwaida (mp) anförs att stat och kommun i dag indirekt utövar
påtryckningar på invandrare i syfte att förmå dem att återvända. Motionären
anser att detta inte får förekomma. Motionären begär också att regeringen
skall återkomma med lagförslag till återvändandes rätt att åter komma till
Sverige. Tillkännagivanden härom begärs.
Utskottets bedömning
I den svenska migrationspolitiken, som utgår från en helhetssyn, ingår bl.a.
respekten för de mänskliga rättigheterna, internationell och global samverkan
och en återvandringspolitik.
Staten ger bidrag till åtgärder för frivillig återvandring av personer som
efter att ha varit bosatta i Sverige under längre eller kortare tid väljer att
återvandra till sitt ursprungliga hemland eller till annat bosättningsland.
Anhöriga till flyktingar i Sverige kan också få bidrag till resan hit.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om återvandring och då framhållit
att personer som ansetts som skyddsbehövande, men som vill återvända till
ursprungslandet, i de statliga och kommunala mottagningsprogrammen i
princip från början bör få stöd för att i görligaste mån integrera sig i Sverig
Detta bör ske på ett sätt som samtidigt, för den som så önskar, främjar möj-
ligheten att återvända till det tidigare hemlandet.
Enligt utskottets uppfattning får det inte förekomma några former av på-
tryckningar på flyktingar i syfte att förmå dem att återvandra. I samband med
beslutet om en ny migrationspolitik år 1996 lade riksdagen fast riktlinjerna
för återvandringspolitiken. Därvid uttalades att ingen tvekan får råda om att
den som fått permanent uppehållstillstånd själv avgör om och när han eller
hon vill återvända till sitt ursprungsland. Påtryckningar av stat eller kommun
för att få en person att återvända till sitt ursprungsland kan inte accepteras.
Vad gäller möjligheten att återvandra till Sverige anförde utskottet i det
flyktingpolitiska betänkandet att en strävan borde vara att inte i onödan för-
svåra för den som har stark anknytning till två länder att upprepade gånger
växla bosättning mellan dem (prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr.
1996/97:80).
Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, avstyrker med det anförda
motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 23 (mp) och 1999/2000:Sf640 yrkande
23 (mp).
Forskning
Motion
I motion 1998/99:Sf635 yrkande 5 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att det är
viktigt att ta del av forskningen och den diskussion om ett mångkulturellt
samhälle som finns i andra länder. Vidare bör staten anvisa medel för forsk-
ning om det mångkulturella samhället. I all social forskning bör det enligt
motionären ingå ett invandrar-, köns- och handikapperspektiv. I motionen
begärs ett tillkännagivande om detta.
Utskottets bedömning
Det är främst Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) som ansvarar för
grundforskning och tillämpad forskning inom det integrationspolitiska områ-
det. I proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle anfördes att mot bak-
grund av svårigheterna för invandrare att integreras i det svenska samhället
och de allvarliga samhälleliga konsekvenser som bristande integration kan
få, bör forskning med anknytning till integration ges en hög prioritet av alla
berörda offentliga forskningsfinansiärer.
Centrum för invandrarforskning (CEIFO), som är en tvärvetenskaplig
forskningsenhet vid Stockholms universitet, har forskare med hemvist i en
mångfald av discipliner, pedagogik, statsvetenskap, socialantropologi, histo-
ria, sociologi, juridik, psykologi, socialpsykologi, kulturgeografi, idéhistori
religionsvetenskap. Forskningen bedrivs utifrån en tvärkulturell grund och
med lyhördhet för genusaspekter på samhällsliv och kultur.
Integrationsverket har ett samlat ansvar och en samlad kompetens för frå-
gor med anknytning till samhällets etniska och kulturella mångfald samt har
ett övergripande ansvar att följa och utvärdera utvecklingen i samhället i ett
integrationspolitiskt perspektiv.
En samlad forskningspolitisk proposition är aviserad till september 2000.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något uttalande från riks-
dagens sida med anledning av motion 1998/99:Sf635 yrkande 5 (mp) inte
kan anses vara påkallat. Utskottet avstyrker motionen.
Äldreomsorg
Motion
I motion 1998/99:Sf635 yrkande 17 av Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett
tillkännagivande om svenska språket och äldre invandrare. En mångkulturell
kompetens måste skapas för att möta problem med invandrare som inte kan
svenska inom vård och omsorg. Motionären anser att detta sker bäst genom
invandrarrepresentation inom vårdpersonalen.
Utskottets bedömning
I Bemötandeutredningens betänkande Invandrare i vård och omsorg - en
fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:76) anges bl.a. att det under 90-
talet har startats verksamheter som bygger på religiös tillhörighet, som för
assyrier/syrianer och judar, på etnisk och nationell tillhörighet, som för fin-
ländare, greker, turkar och iranier, eller på ett gemensamt språk, som för
spansktalande eller arabisktalande. Utredningen lämnar förslag till planering
av insatser riktade till äldre människor från andra länder, om personalens
utbildningsbehov samt om behovet av forskning.
Regeringen avser att i enlighet med vård- och omsorgskommissionens åta-
gande ge AMS i uppdrag att utbilda personal från sektorer där övertalighet
råder till arbeten inom vård och omsorg. Härigenom kan antalet anställda
med invandrarbakgrund som anställs inom vården och omsorgen öka.
Också Äldreberedningen skall enligt direktiven beakta det ökande antalet
äldre med utländsk bakgrund och de konsekvenser som detta kan medföra
(dir. 1998:109). Beredningen skall redovisa sitt arbete senast den 1 maj 2003.
Vidare skall på förslag i regeringens proposition om nationella minoriteter
i Sverige enskilda få rätt att få äldreomsorg helt eller delvis på bl.a. finska
vissa geografiska områden (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr.
1999/2000:69).
Situationen för olika grupper av äldre invandrare skiljer sig markant åt,
varför också behoven varierar. Enligt utskottets mening medför Sveriges
alltmer mångkulturella karaktär att nya krav ställs på äldreomsorgen. Denna
måste utformas med hänsyn till människors olika språk och ursprung. Ut-
skottet, som ser positivt på att åtgärder vidtas för att öka antalet invandrare
inom vård och omsorg, anser att motion 1998/99:Sf635 yrkande 17 (mp) är
tillgodosedd med vad ovan redovisats. Motionen avstyrks.
Tolk
Motion
Siw Wittgren-Ahl (s) begär i motion 1999/2000:Sf627 ett tillkännagivande
om behovet av en utredning rörande upphandling av tolkservice vid myndig-
hetsutövning. Motionären anser att det krävs en skyndsam handläggning av
de förslag till förbättringar som Integrationsverket ger i en rapport till rege
ringen.
Utskottets bedömning
Integrationsverket har, efter att från många håll ha fått rapporter om brister
och problem på tolkmarknaden, undersökt myndigheters användning av tolk,
de anlitade tolkarnas kompetens i förhållande till deras uppdrag samt tolk-
förmedlingarnas roll och behovet av tillsyn.
Integrationsverket har därefter i rapporten Tillgång till tolk - en samhälls-
service föreslagit att ett sammanhållet regelverk för samhällets tolkservice
upprättas och att kompetenskraven beskrivs i detta regelverk. Vidare föreslås
att en utredning tillsätts för att se över tolkarnas utbildnings- och arbetsvil
kor och att en obligatorisk registrering och tillsyn införs.
Utskottet anser att förslagen skyndsamt bör beredas i Regeringskansliet för
att höja kvaliteten inom tolkservicen och förutsätter att så sker. Utskottet
avstyrker motion 1999/2000:Sf627 (s).
Åtgärder mot rasism
Motioner
I motionerna 1999/2000:Sf640 yrkande 25 av Yvonne Ruwaida (mp) och
1998/99:Sf620 yrkande 10 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs tillkän-
nagivanden om att rasistiskt och främlingsfientligt våld utgör ett hot mot
demokratin och att förslagen i rapporten Rasistiskt och främlingsfientligt
våld bör genomföras.
Utskottets bedömning
Under senare år har ett antal grova våldsbrott med rasistiska motiv uppmärk-
sammats. Det rasistiska våldet ser ut att ha ökat men samtidigt har en stor
folklig uppslutning mot rasism mycket påtagligt gjort sig hörd. Även polisen
och andra myndigheter har gjort kraftsamlingar mot det rasistiska våldet.
Skolan har också ofta medverkat i detta arbete.
Den princip som demokratin och rättssystemet i vårt land bygger på är re-
spekten för människors lika värde. Det är utskottets bestämda uppfattning att
samhället skall bekämpa förekomsten av handlingar som kränker denna
princip. Det innebär att arbetet med att förebygga och motverka främlingsfi-
entlighet, rasism och diskriminering är ett prioriterat område inom integra-
tionspolitiken. Det är också utskottets uppfattning att arbetet med att värna
tolerans och öppenhet och att bekämpa främlingsfientlighet måste bedrivas
både ständigt och långsiktigt liksom på samhällets samtliga nivåer. Enligt
utskottets mening är det emellertid viktigt att betona att kampen mot rasis-
men inte kan innefattas i en snäv ram av speciella åtgärder utan måste ge-
nomsyra hela samhället, från den enskilda individens attityder och inställning
till nationella handlingsplaner och förbud.
Redan år 1996 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppgift att föreslå
åtgärder för att motverka och förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat
våld. I departementspromemorian Rasistiskt och främlingsfientligt våld (Ds
1998:35) lämnar arbetsgruppen en rad förslag vad gäller bl.a. den politiska
nivåns roll, lagstiftningen samt rättsväsendets och skolans roll i arbetet med
att motverka rasism och främlingsfientlighet. Arbetsgruppen föreslår bl.a. att
en nationell handlingsplan utformas för att främja ett brett och enhetligt
förhållningssätt gentemot rasism och främlingsfientlighet och brottslighet
med rasistiska och främlingsfientliga inslag. Ett antal av rapportens förslag
har genomförts och andra förslag bereds för närvarande inom Regerings-
kansliet.
Bland annat mot bakgrund av vissa händelser med anknytning till s.k. mc-
klubbar och rasistiska organisationers verksamhet tillsattes i augusti 1998 en
parlamentarisk kommitté med uppgift att se över straffansvaret för organise-
rad brottslighet m.m. Enligt sina direktiv skall kommittén bl.a. överväga om
det bör göras straffbart att aktivt delta i organisationer som har brottslighet
som ett väsentligt inslag i sin verksamhet. Sådant aktivt deltagande kan t.ex.
bestå i finansiering av organisationen, upplåtelse av lokal till denna eller
aktivt stöd på annat sätt, dock inte enbart genom medlemskap. I det sam-
manhanget skall utredningen även överväga om den nuvarande bestämmel-
sen om hets mot folkgrupp är tillräcklig för att hindra rasistiska organisatio-
ner från att verka. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 okto-
ber 2000.
I polisväsendets regleringsbrev för år 2000 nämns bland uppdragen att
Rikspolisstyrelsen som ett led i kampen mot brott med rasistiska, främlings-
fientliga eller homofobiska inslag skall upprätta en strategi för att säkerstäl
att personalen har god kunskap om grunden för dessa brott och om situatio-
nen för de grupper som utsätts för dem.
Riksåklagaren har antagit ett handlingsprogram till ledning för åklagarvä-
sendets insatser mot rasistisk och främlingsfientlig brottslighet. Handlings-
programmet slår bl.a. fast att polis och åklagare skall ha ett nära samarbete
när rasistisk eller främlingsfientlig brottslighet utreds. Alla dessa brott ska
även behandlas med förtur av särskilda åklagare.
I detta sammanhang vill utskottet även peka på Integrationsverkets upp-
gifter. Verket skall ha det övergripande ansvaret för att verka för lika rättig
heter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt
förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Medel för att bl.a. förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism
anslås under anslaget B 3 Integrationsåtgärder inom utgiftsområde 8. Även
ur Allmänna arvsfonden har utgivits stöd till bl.a. projekt med syfte att stärk
ungdomars delaktighet och inflytande i samhället samt projekt för integration
och mot främlingsfientlighet och rasism.
Regeringen avser att under våren presentera en nationell handlingsplan
som behandlar frågor om rasism och främlingsfientlighet. Rapporten Rasis-
tiskt och främlingsfientligt våld (Ds 1998:35) som nämns i motionerna
kommer att finnas med i underlaget till handlingsplanen.
Utskottet anser att motionerna 1999/2000:Sf640 yrkande 25 (mp) och
1998/99:Sf620 yrkande 10 (mp) får anses i huvudsak tillgodosedda med det
anförda. Motionerna avstyrks.
Etnisk diskriminering
Motioner
Lennart Daléus m.fl. (c) begär i motion 1998/99:Sf608 yrkande 6 förslag om
en samlad och heltäckande diskrimineringslagstiftning som också tar fasta på
livet utanför arbetslivet. Motionärerna, som anser att lagen bör omfatta dis-
kriminering på grund av etnicitet, handikapp, sexualitet och kön, avvisar
särlösningar för enskilda grupper. DO:s roll bör också enligt motionärerna
stärkas.
I motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 9 och 15 samt 1999/2000:Sf640
yrkandena 9 och 15 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att varje kommun bör
ha minst en tjänsteman med uppgift att motverka diskriminering och rasism.
Vidare anser motionären att det genom lag eller på annat sätt bör införas
antidiskrimineringsklausuler i all offentlig upphandling. Brott mot dessa
klausuler skall sanktioneras. I motionerna begärs tillkännagivanden om lo-
kala DO och antidiskrimineringsklausuler.
Utskottets bedömning
Som utskottet uttalat i föregående avsnitt är grunden för demokratin och
rättssystemet respekten för människors lika värde. Det innebär bl.a. att ingen
skall missgynnas på grund av ursprung, etnisk tillhörighet eller kön. Princi-
pen om allas rätt till lika möjligheter oavsett ursprung eller etnisk tillhörig
tydliggörs i de övergripande målen för integrationspolitiken. Handlingar som
kränker denna princip måste bekämpas både genom förändringar av lagar
och regler och genom aktivt arbete med attitydförändringar inom samhällets
alla delar.
I brottsbalken finns bestämmelser om olaga diskriminering och enligt ska-
deståndslagen kan någon som tillfogar annan lidande genom bl.a. olaga
diskriminering bli ersättningsskyldig.
Regeringen beslöt den 17 juni 1999 att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att göra en översyn av bestämmelsen om olaga diskriminering (dir.
1999:49). I uppdraget ingår också att göra en analys av rättsväsendets till-
lämpning av bestämmelsen. Utredaren skall ta ställning till om lagstiftningen
om olaga diskriminering har en lämplig omfattning och utformning för att
kunna utgöra ett effektivt medel mot diskriminering. I uppdraget ingår att
överväga om ett förbud mot diskriminering kan upprätthållas mera effektivt
om det sanktioneras på annat sätt än genom straff. Uppdraget skall redovisas
senast den 30 april 2001.
Lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, som
trädde i kraft den 1 maj 1999, syftar till att främja etnisk mångfald i arbetsl
vet. Diskrimineringsgrunderna är ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur-
sprung eller trosbekännelse och avser inte bara direkt utan även indirekt
diskriminering. Förbuden omfattar hela anställningsförfarandet. Arbetsgiva-
ren skall vidta aktiva åtgärder för att främja etnisk mångfald i arbetslivet.
Denna skyldighet omfattar såväl arbetsförhållanden som rekrytering. Tillsy-
nen av lagens efterlevnad utövas av DO och Nämnden mot diskriminering.
DO har, enligt lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskrimi-
nering, som huvuduppgift att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet
och inom andra samhällsområden. På regeringens uppdrag har DO utarbetat
råd för hur det målinriktade arbetet skulle kunna se ut. Dessa råd har sam-
manställts i DO:s handbok för aktiva åtgärder.
Vid utskottets sammanträde den 7 mars i år informerade DO om verksam-
heten. Myndigheten har fått ökade resurser och den nya lagen om åtgärder
mot diskriminering i arbetslivet har trätt i kraft. Antalet anmälningar om
etnisk diskriminering i arbetslivet och inom andra områden har ökat under år
1999. Vad gäller lagstiftningen på området anförde DO bl.a. att utanför
lagskyddet står t.ex. praktikanter och juridiska personer. Avslutningsvis
angav DO att det är viktigt att arbetsgivare arbetar aktivt med etnisk mång-
fald och att det vore bra med ett heltäckande och likformigt lagskydd mot
diskriminering.
Som ett led i genomförandet av artikel 13 om icke-diskriminering, som in-
fördes i och med Amsterdamfördraget, har kommissionen lagt fram ett för-
slag till diskrimineringspaket. Vid ministerrådet för arbetsmarknadsfrågor
och sociala frågor i slutet på november förra året presenterade kommissionen
två förslag till direktiv. Det ena, om inrättande av allmänna ramar för likabe-
handling i arbetslivet, förbjuder diskriminering i samband med anställning.
Det andra, genomförandet av principen om likabehandling av enskilda per-
soner oavsett ras eller etniskt ursprung, rör endast diskriminering på grund av
ras eller etniskt ursprung men omfattar ett större antal områden, t.ex. anställ
ning, utbildning, tillhandahållande av varor och tjänster och socialt skydd.
Kommissionens förslag om inrättandet av gemenskapens handlingsprogram
mot diskriminering 2001-2006 syftar till att stödja och komplettera genom-
förandet av direktiven genom utbyte av erfarenheter samt spridning av bästa
praxis på områden som ligger såväl inom som utanför lagstiftningen.
I samband med att bl.a. lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i ar-
betslivet antogs gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att det bör genom-
föras ett utredningsarbete. I det arbetet bör på sikt övervägas möjligheterna
att samordna denna lag med lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet
av personer med funktionshinder och lagen om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning (prop. 1997/98:177, bet. 1998/99:
AU4, rskr. 1998/99:140).
Utskottet anser, mot bakgrund härav och av att DO:s resurser ökats från
och med år 2000, att motion 1998/99:Sf608 yrkande 6 (c) får anses tillgodo-
sedd. Motionen avstyrks.
Riksdagen har tidigare avslagit yrkanden om lokala DO med motiveringen
att inget hindrar kommunerna att själva inrätta funktioner liknande DO på
lokal nivå (bet. 1997/98:SfU6). Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Av proposition 1997/98:177 om åtgärder mot etnisk diskriminering i ar-
betslivet framgår att regeringen ansåg att antidiskrimineringsklausuler i och
för sig kan vara av intresse i arbetet med att motverka etnisk diskriminering
men att ytterligare överväganden måste göras. Utredningen om översyn av
Nämnden för offentlig upphandling m.m. har genom tilläggsdirektiv i juni
1999 fått i uppdrag att analysera möjligheterna för den offentliga sektorn att
ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingsavtal. Kommittén be-
räknas avge sitt slutbetänkande den 31 december 2000.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena
9 och 15 (mp) samt 1999/2000:Sf640 yrkandena 9 och 15 (mp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lika skyldigheter
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. beträffande mål och grunder i övrigt för integrationspoliti-
ken
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf611 yrkandena 1 och 6,
1998/99:Sf635 yrkandena 1 och 2, 1998/99:A802 yrkande 12,
1999/2000:Sf607 yrkandena 1, 2 och 4, 1999/2000:Sf615 yrkande 1,
1999/2000:Sf617, 1999/2000:Sf623 yrkande 1, 1999/2000:Sf626 yr-
kande 1, 1999/2000:Sf637 yrkande 2, 1999/2000:Sf639 yrkande 1,
1999/2000:Sf640 yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:Sk692 yrkande
37,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
res. 5 (mp)
3. beträffande boende och delaktighet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf608 yrkandena 1, 3 och
4, 1999/2000:Sf626 yrkande 4, 1999/2000:Sf637 yrkandena 1 och 3
samt 1999/2000:N271 yrkande 1,
res. 6 (c, mp)
res. 7 (fp)
4. beträffande arbete och försörjning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf634 yrkande 3,
1998/99:Sf635 yrkandena 20 och 21, 1999/2000:Sf633 samt
1999/2000:Sf640 yrkandena 20 och 21,
res. 8 (m, kd, fp)
res. 9 (mp)
5. beträffande mångfaldsplaner
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 14,
1999/2000:Sf632 och 1999/2000:Sf640 yrkande 14,
res. 10 (mp)
6. beträffande invandrade kvinnor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf609 och
1999/2000:Sf612,
res. 11 (v)
7. beträffande Kistamodellen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 21,
8. beträffande begreppet invandrare
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf608 yrkande 7,
1999/2000:Sf607 yrkande 3 och 1999/2000:Sf637 yrkande 7,
res. 12 (c)
9. beträffande invandrarrepresentation
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 7,
res. 13 (mp)
10. beträffande integration och återvandring
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 23 och
1999/2000:Sf640 yrkande 23,
res. 14 (mp)
11. beträffande forskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 5,
res. 15 (mp)
12. beträffande äldreomsorg
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 17,
res. 16 (kd, mp)
13. beträffande tolk
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf627,
14. beträffande åtgärder mot rasism
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf620 yrkande 10 och
1999/2000:Sf640 yrkande 25,
res. 17 (mp)
15. beträffande diskrimineringslagstiftning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 6,
res. 18 (kd, c)
16. beträffande lokala diskrimineringsombudsmän m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 9 och 15
och 1999/2000:Sf640 yrkandena 9 och 15.
res. 19 (mp)
Stockholm den 28 mars 2000
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann Ytterberg (s), Gustaf von
Essen (m), Lennart Klockare (s), Fanny Rizell (kd), Göran Lindblad (m),
Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s),
Cecilia Magnusson (m), Björn Leivik (m), Kalle Larsson (v) och Magda
Ayoub (kd).
Reservationer
1. Mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken (mom. 2)
Gustaf von Essen, Göran Lindblad, Cecilia Magnusson och Björn Leivik
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Mål och grunder för
integrationspolitiken börjar med "En förutsättning" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den segregation som präglar kanske framför allt storstäderna är allvarlig.
Det handlar om en sammanfallande ekonomisk, social, demografisk och
etnisk segregation. För att lösa problemen med segregation, maktlöshet och
utanförskap är det enligt utskottets mening nödvändigt att dels bryta bidrags-
beroendet och dels skapa mer konkurrens, öppenhet och flexibilitet i sam-
hällsekonomin, dels skapa förutsättningar för trygga liv i miljöer utan brotts-
lighet och med fungerande sociala nätverk. Problemen med den negativa
segregationen beror till stor del på bristande delaktighet. Genom att behövas,
att ha möjlighet att arbeta, starta och driva företag och ta ansvar för sig och
sin familj är det också möjligt att känna samhällelig delaktighet.
Språket är avgörande och är enligt utskottets mening en av hörnpelarna för
samhällsaktivitet och sociala relationer. I stället för dagens svenskundervis-
ning för invandrare (sfi) bör ett checksystem införas. Genom ett sådant sys-
tem ges individen makt och möjlighet att, utifrån sina egna behov, hitta en
utbildning som passar.
Utskottet anser att Sverige bättre måste ta till vara kunskaper och utbild-
ning som invandrade personer har med sig. Det är också utskottets uppfatt-
ning att nya vägar måste prövas. Till exempel har nätverk av s.k. multikultu-
rella högteknologiska inkubatorer givit goda resultat utomlands.
Valfriheten måste öka i kombination med en resursöverföring direkt riktad
mot utsatta grupper genom en individuell kompetensutvecklingspeng. På så
vis kan individen själv efterfråga de tjänster som han eller hon anser sig
behöva.
Den nuvarande politiken, där människor görs till klienter har misslyckats.
Om ambitionen är att åstadkomma verklig solidaritet bör också de som har
det sämst ställt ges möjligheten att åter ta makten över sina liv. Om vi låter
alla människor som kan och vill arbeta få möjligheter till en egen försörjning,
kommer vi också att ha betydligt större förutsättningar att visa stor solidarit
med de människor som av olika skäl misslyckas. Endast genom en god till-
växt där fler har jobb och kan försörja sig kan samhället ta ett riktigt solida
riskt ansvar.
Målen för integrationspolitiken är bl.a. lika rättigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att understryka att alla omfat-
tas av lika skyldigheter liksom av lika rättigheter har utskottet under moment
1 enhälligt föreslagit ett tillkännagivande om att i målen och grunderna för
integrationspolitiken bör även införas att alla har lika skyldigheter.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf611 yrkandena 1
och 6, 1998/99:A802 yrkande 12, 1999/2000:Sf607 yrkandena 1, 2
och 4, 1999/2000:Sf617 och 1999/2000:Sk692 yrkande 37 samt med
anledning av motionerna 1999/2000:Sf615 yrkande 1, 1999/2000:
Sf626 yrkande 1, 1999/2000:Sf637 yrkande 2 och 1999/2000:Sf639
yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 1
och 2, 1999/2000:Sf623 yrkande 1 och 1999/2000:Sf640 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken (mom. 2)
Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Mål och grunder för
integrationspolitiken börjar med "En förutsättning" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening beror problemen med den negativa segregationen
till stor del på bristande delaktighet. Den enda möjligheten till verklig delak
tighet är att behövas - att ha ett jobb, att kunna ta ansvar för sina barn och
delta i samhällsdebatten.
Utskottet vill betona att för ett levande mångkulturellt samhälle krävs en
gemensam etisk grund som respekteras av både majoritetsbefolkning och
minoritetsgrupper. Det svenska kulturarvet med rötter i västerländsk huma-
nism och kristen etik har enligt utskottets mening bidragit till en lagstiftnin
och rättstradition som kan utgöra en stabil grund för ett mångkulturellt sam-
hälle. En del av denna etiska grund är just respekten för andra individers och
gruppers särdrag.
Målen för integrationspolitiken är bl.a. lika rättigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att understryka att alla omfat-
tas av lika skyldigheter liksom av lika rättigheter har utskottet under moment
1 enhälligt föreslagit ett tillkännagivande om att i målen och grunderna för
integrationspolitiken bör även införas att alla har lika skyldigheter.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sf626 yrkande 1
och 1999/2000:Sf639 yrkande 1 samt med anledning av motionerna
1998/99:Sf611 yrkandena 1 och 6, 1998/99:A802 yrkande 12,
1999/2000:Sf607 yrkandena 1, 2 och 4, 1999/2000:Sf615 yrkande 1,
1999/2000:Sf617, 1999/2000:Sf637 yrkande 2 och 1999/2000:Sk692
yrkande 37 samt med avslag på motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena
1 och 2, 1999/2000:Sf623 yrkande 1 och 1999/2000:Sf640 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken (mom. 2)
Birgitta Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Mål och grunder för
integrationspolitiken börjar med "En förutsättning" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den traditionella invandrarpolitiken har i flera avseenden försvårat för in-
vandrade svenskar att försörja sig själva och bli en del i samhället. Rådande
system kan ibland ha karaktären av s.k. strukturell diskriminering. Traditio-
ner och vissa arbetssätt kan innebära att vissa personer missgynnas på ett
systematiskt sätt. Enligt utskottets mening har politiken riktat sig till invan
dare som grupp och inte som enskilda individer med olika bakgrund och
förutsättningar. Politiken har inte givit människor lika möjligheter att ut-
veckla sitt eget liv.
Utskottet anser att regler på arbetsmarknaden, attityder inom arbets- och
näringsliv samt en stelbent arbetsmarknadspolitik har gjort att utrikes födda
inte kommer in på arbetsmarknaden i samma utsträckning som inrikes födda,
vilket ytterligare försvårat för många människor att verka i samhället på lika
villkor.
Det är utskottets uppfattning att segregation mellan familjer i skilda miljö-
er, mellan rika och fattiga eller mellan hög- och lågutbildade är ett problem
oavsett om den har etnisk eller kulturell grund. Det skapar myter och minskar
förståelsen för andra människors situation. Det är därför enligt utskottets
mening viktigt att bryta den påtvingade segregationen. Diskriminering har
grundat ett demokratiskt, ekonomiskt och socialt utanförskap som måste
brytas med lagstiftningsmässiga åtgärder och med attitydförändringar inom
t.ex. arbetslivet.
Integrationspolitiken måste bygga på möjligheter till ett större eget an-
svarstagande över privatlivet och över gemensamma angelägenheter. För-
mynderi och översitteri från majoritetssamhället måste brytas.
För att skapa en positiv trend är det viktigt att all form av diskriminering
motverkas. Det är många barriärer som måste brytas innan alla människor
har lika möjligheter till arbete, företagande och egen försörjning.
Målen för integrationspolitiken är bl.a. lika rättigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att understryka att alla omfat-
tas av lika skyldigheter liksom av lika rättigheter har utskottet under moment
1 enhälligt föreslagit ett tillkännagivande om att i målen och grunderna för
integrationspolitiken bör även införas att alla har lika skyldigheter.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf637 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1998/99:Sf611 yrkandena 1 och 6,
1998/99:A802 yrkande 12, 1999/2000:Sf607 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000:Sf615 yrkande 1, 1999/2000:Sf617, 1999/2000:Sf626 yr-
kande 1, 1999/2000:Sf639 yrkande 1 och 1999/2000:Sk692 yrkande
37 samt med avslag på motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Sf623 yrkande 1 och 1999/2000:Sf640 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken (mom. 2)
Bo Könberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Mål och grunder för
integrationspolitiken börjar med "En förutsättning" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet beklagar att de senaste åren alltmer har präglats av uppgivenhet
inför segregationen. Stora svårigheter finns och avståndet växer mellan lan-
dets majoritetsbefolkning och de nya minoriteterna. Integrationspolitiken
måste förändras på så sätt att förmynderiet och bidragsberoendet bryts. Ut-
skottet anser att en ny integrationspolitik måste bygga på de nya invånarnas
initiativ och ansvarstagande. Det krävs en öppen dialog med landets nya
invånare. Enligt utskottets mening måste man utgå från och satsa på indivi-
den och den lilla fristående lokala gruppen om man vill skapa förutsättningar
för arbete och bryta människors vanmakt.
Målen för integrationspolitiken är bl.a. lika rättigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att understryka att alla omfat-
tas av lika skyldigheter liksom av lika rättigheter har utskottet under moment
1 enhälligt föreslagit ett tillkännagivande om att i målen och grunderna för
integrationspolitiken bör även införas att alla har lika skyldigheter.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf615 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1998/99:Sf611 yrkandena 1 och 6,
1998/99:A802 yrkande 12, 1999/2000:Sf607 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000:Sf617, 1999/2000:Sf626 yrkande 1, 1999/2000:Sf637 yr-
kande 2, 1999/2000:Sf639 yrkande 1 och 1999/2000:Sk692 yrkande
37 samt med avslag på motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Sf623 yrkande 1 och 1999/2000:Sf640 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken (mom. 2)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Mål och grunder för
integrationspolitiken börjar med "En förutsättning" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är Sverige i dag ett mångetniskt samhälle. Inte
förrän man lyckats med integrationen av de nya medborgarna kan man tala
om det mångkulturella samhället. Det mångkulturella samhället måste re-
spektera allas lika värde och ha en gemensam etisk grund och tolerans i ett
gemensamt rättssystem, som respekteras av alla. Utskottet anser att diskus-
sionen om denna etiska grund bör främjas och rättssystemet snarast förändras
så att det uppfattas som moraliskt riktigt och respekteras av alla.
Målen för integrationspolitiken är bl.a. lika rättigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Enligt utskottets mening är det
avgörande för integrationen att de som invandrat har samma rättigheter och
skyldigheter som befolkningen i övrigt. För att understryka att alla omfattas
av lika skyldigheter liksom av lika rättigheter har utskottet under moment 1
enhälligt föreslagit ett tillkännagivande om att i målen och grunderna för
integrationspolitiken bör även införas att alla har lika skyldigheter.
De tidigare målen för invandrarpolitiken - jämlikhet, valfrihet och sam-
verkan - bör även fortsättningsvis kunna utgöra en grund för integrationspo-
litiken. Enligt utskottets mening bör integrationspolitiken delas upp i tre
delar: dels invandrarpolitiken, som avser de första åren i Sverige, dels för-
ändringar i samhällspolitiken som möjliggör ett mångkulturellt samhälle med
ett jämbördigt deltagande, dels ett åtgärdsprogram för att komma till rätta
med de problem som tidigare invandrarpolitik har åstadkommit.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 1
och 2 samt 1999/2000:Sf640 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Sf611 yrkandena 1 och 6, 1998/99:A802 yrkande
12, 1999/2000:Sf607 yrkandena 1, 2 och 4, 1999/2000:Sf615 yrkande
1, 1999/2000:Sf617, 1999/2000:Sf623 yrkande 1, 1999/2000:Sf626
yrkande 1, 1999/2000:Sf637 yrkande 2, 1999/2000:Sf639 yrkande 1
och 1999/2000:Sk692 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
6. Boende och delaktighet (mom. 3)
Kerstin-Maria Stalin (mp) och Birgitta Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Boende och delak-
tighet börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste en utgångspunkt för integrationspolitiken
vara att den enskilda människan är medveten om och tar ansvar för sina
rättigheter och skyldigheter. Utskottet anser att varje vuxen har ett ansvar fö
att bidra till barnens demokratiska fostran. Även skolan bör ha ett ansvar som
förmedlare av humanistiska värden. Det krävs emellertid statliga, kommu-
nala och lokala insatser som komplement. Bland annat när det gäller ungdo-
mar bör extra åtgärder sättas in i syfte att motverka segregation. Det kan vara
t.ex. utökade internationella studier i skolan, främjande av aktiv tvåspråkig-
het och ökad mångkulturell kompetens hos fritidsledare, lärare och personal
vid ungdomsmottagningarna liksom att de statliga bidragen till organisatio-
ner för invandrarungdomar bibehålls. Det kan även behövas extra stöd till
föräldrar med ungdomar som fastnat i rasistiska och nazistiska miljöer.
Utskottet anser att man i utsatta bostadsområden bör inleda försök med lo-
kal självstyrelse och att utgångspunkten för den gemensamma verksamheten
bör vara att brukarna ges ett direkt inflytande och ansvar. Ansvar och beslut
bör kunna ligga hos brukarna när det gäller t.ex. idrottsanläggningar, fritids-
lokaler, skola, vård och omsorg.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande boende och delaktighet
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf608 yrkandena 1, 3
och 4 samt 1999/2000:Sf637 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på
motionerna 1999/2000:Sf626 yrkande 4 och 1999/2000:N271 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Boende och delaktighet (mom. 3)
Bo Könberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Boende och delak-
tighet börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och avstyrks" bort ha
följande lydelse:
En framåtsträvande politik bör låta människor ta makten över sin egen till-
varo. Inga vägar skall stängas på grund av bakgrund, etnisk tillhörighet eller
bostadsort. Utskottet menar att olikheter ger styrka och att människor måste
ha makt över sin tillvaro och sina liv. Detta kan uppnås genom bl.a. kom-
mundelningar, utvecklade stadsdelsnämnder samt konkurrensneutrala system
som främjar valfrihet till skolor och omsorg. Enligt utskottets mening är
gemensamma grundläggande värderingar såsom demokrati, jämställdhet och
tolerans och ett gemensamt språk nödvändigt för att bygga broar mellan
människor.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande boende och delaktighet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N271 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1998/99:Sf608 yrkandena 1, 3 och 4,
1999/2000:Sf626 yrkande 4 samt 1999/2000:Sf637 yrkandena 1 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Arbete och försörjning (mom. 4)
Bo Könberg (fp), Gustaf von Essen (m), Fanny Rizell (kd), Göran Lindblad
(m), Cecilia Magnusson (m), Björn Leivik (m) och Magda Ayoub (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Arbete och försörj-
ning börjar med "Det svåra" och slutar med "och avstyrks" bort ha följande
lydelse:
För att komma till rätta med problemet för många invandrade personer att
komma in på arbetsmarknaden måste floran av arbetsmarknadsåtgärder stra-
mas åt kraftigt och en rad krångliga företagsstöd tas bort samtidigt som kva-
liteten i arbetsmarknadsåtgärderna höjs. Detta kan, enligt utskottets mening,
ske genom myndighetssamverkan och genom att varje arbetssökande får en
praktiskt fungerande individuell plan. Varje åtgärd måste vara en del av
denna plan, som skall ge den arbetslöse en verklig chans att själv finna sin
väg in på arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma med förslag i denna
riktning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande arbete och försörjning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande 3 och med
avslag på motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 20 och 21,
1999/2000:Sf633 och 1999/2000:Sf640 yrkandena 20 och 21 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Arbete och försörjning (mom. 4)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Arbete och försörj-
ning börjar med "Det svåra" och slutar med "och avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Arbetslösheten hos och diskrimineringen av invandrare måste bekämpas.
Enligt utskottets mening är det viktigt att invandrade personers kompetens,
resurser och kunskaper tas till vara. Detta kan ske bl.a. genom att småföreta-
gandet stimuleras, att åtgärder vidtas för bättre information och att långiv-
ningen underlättas. Det bör också finnas informationsbyråer och hållas star-
ta-eget-kurser. Inte minst viktigt är det att man underlättar för invandrare at
överföra examina genom speciellt riktade kompletteringskurser eller genom
differentierad flyktingintroduktion. Utskottet anser att det bör tillsättas en
utredning som i samråd med invandrarorganisationerna tar fram förslag till
temporära åtgärder i syfte att ta bort de hinder som finns för eget företagan-
de. Regeringen bör därefter återkomma med förslag till sådana åtgärder.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande arbete och försörjning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 20
och 21 och 1999/2000:Sf640 yrkandena 20 och 21 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Sf634 yrkande 3 och 1999/2000:Sf633 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Mångfaldsplaner (mom. 5)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Mångfaldsplaner
börjar med Redan i" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör den offentliga sektorn och alla kommuner
gå före och upprätta integrationsprogram för invandrare. Den offentliga
sektorn, kommunerna och företag med mer än tio anställda bör ha integra-
tionsprogram för invandrare på samma sätt som man har jämställdhetspro-
gram för en bättre representation av kvinnor. Inom de kommunala verksam-
heterna bör målsättningen vara att få en personalprofil som motsvarar den
etniska sammansättningen i kommunen. Regeringen bör återkomma med
förslag till åtgärder, antingen genom stegvisa förändringar eller generella
regler som omfattar alla.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande mångfaldsplaner
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 14 och
1999/2000:Sf640 yrkande 14 samt med avslag på motion 1999/2000:
Sf632 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Invandrade kvinnor (mom. 6)
Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Invandrade kvinnor
börjar med "Den svenska" och slutar med "och avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Den grupp som diskrimineras, marginaliseras och osynliggörs mest av alla
på arbetsmarknaden i dag är kvinnor med utländsk bakgrund. Enligt utskottet
fordras förutom ett könsperspektiv i arbetsmarknads- och integrationspoliti-
ken ett helhetsgrepp med samordnade insatser för att bryta invandrade kvin-
nors underordning och utanförskap. Kvinnan bör erbjudas ett introduktions-
program som tar fasta på de resurser hon har, där språkundervisning och
praktik knyter an till livserfarenheter, utbildning och yrkesbakgrund. För att
motverka diskriminering av kvinnor med utländsk bakgrund på arbetsmark-
naden är enligt utskottets mening mångfaldsplaner med könsperspektiv och
jämställdhetsplaner samt antidiskrimineringsklausuler viktiga hjälpmedel.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma med ett handlingsprogram
för invandrade kvinnors integration.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande invandrade kvinnor
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf612 och med avslag
på motion 1998/99:Sf609 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
12. Begreppet invandrare (mom. 8)
Birgitta Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Begreppet invand-
rare börjar med "Uttrycket invandrare" och slutar med "Motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Begreppet invandrare som det används i dag underförstår en grupp med
gemensamma kännetecken och en samhörighet skild från svenskar. Enligt
utskottets mening löser man inte de problem som detta begrepp medför ge-
nom att införa ett nytt begrepp, "personer med utländsk bakgrund". Personer
som lever och är födda i Sverige skall anses som svenskar i lagar och förord-
ningar. Något nytt begrepp, som föreslås i departementspromemorian Be-
greppet invandrare - användningen i lagar och förordningar (Ds 1999:48),
behöver enligt utskottets uppfattning inte införas. När det gäller invandrarbe-
greppet i statistiken finns i dag inte någon enhetlig definition. I vissa fall
räknas de som har minst en förälder född utomlands och i vissa fall de som
själva invandrat. Statistiken ger därmed ofta en missvisande bild. Utskottet
anser att regeringen bör göra en översyn av all tillgänglig statistik inom alla
områden och klarlägga bakgrunden och behovet av statistikuppgifterna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande begreppet invandrare
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf608 yrkande 7 och
1999/2000:Sf637 yrkande 7 samt med avslag på motion 1999/2000:
Sf607 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,
13. Invandrarrepresentation (mom. 9)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Invandrarrepre-
sentation börjar med "Frågan om" och slutar med " yrkande 7 (mp)" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att partierna tar ett större ansvar
för att få in invandrare i politiken och i de beslutande församlingarna. I de
statliga utredningarna är invandrare underrepresenterade som ledamöter,
tjänstemän och experter. Detta är enligt utskottets uppfattning olyckligt.
Utskottet anser att invandrarkollektivet bör användas som en resurs i olika
offentliga utredningar. Antingen bör de vara med som experter eller bör
utredningarna arbeta i samråd med invandrargruppen. Regeringen bör åter-
komma med förslag i denna riktning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande invandrarrepresentation
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf635 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Integration och återvandring (mom. 10)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Integration och
återvandring börjar med " I den" och slutar med "yrkande 23 (mp)" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening skapar en god integration också förutsättningar
för den som vill att återvända. Utskottet vill markera att det absolut inte får
förekomma att stat och kommun indirekt utövar påtryckningar på invandrare
för att återvända. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag
som syftar till att förhindra sådana påtryckningar och med lagförslag om
återvändandes rätt att åter komma till Sverige.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande integration och återvandring
att riksdagen bifall till motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 23 och
1999/2000:Sf640 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
15. Forskning (mom. 11)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Forskning börjar
med " Det är" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det i dag finns mycket lite information om in-
vandrargruppers situation. Det saknas både forskning, djupstudier och statis-
tik. Det är därför enligt utskottets uppfattning viktigt att ta del av forsknin
och den diskussion om ett mångkulturellt samhälle som finns i andra länder.
Staten bör också anvisa medel för forskning om det mångkulturella samhäl-
let. I all social forskning bör det enligt utskottet ingå ett invandrar-, köns-
och handikapperspektiv. Regeringen bör återkomma med förslag härom.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande forskning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf635 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Äldreomsorg (mom. 12)
Fanny Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Magda Ayoub (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Äldreomsorg bör-
jar med "I Bemötandeutredningens" och slutar med "Motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I framtiden kommer många människor som kommit till Sverige i vuxen
ålder att behöva sjukvård och äldreboende. Vissa kanske aldrig lärt sig
svenska och vissa kanske tappar svenskan när de blir äldre. En mångkulturell
kompetens måste därför skapas inom vård och omsorg för att där möta pro-
blem med invandrare som inte kan svenska. Utskottet anser att detta bäst sker
genom invandrarrepresentation inom vårdpersonalen. Regeringen bör åter-
komma med förslag till åtgärder för att möta dessa behov.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande äldreomsorg
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf635 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Åtgärder mot rasism (mom. 14)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Åtgärder mot
rasism börjar med "Under senare"och slutar med "Motionerna avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Rasistiskt och främlingsfientligt våld utgör enligt utskottet ett hot mot de-
mokratin. Vi måste ha en skola där elever och lärare förstår att respektera
alla människors lika värde liksom en polis och ett rättsväsende som aktivt
jobbar för att kartlägga och motverka rasistiska och främlingsfientliga ytt-
ringar. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen
med förslag enligt rapporten Rasistiskt och främlingsfientligt våld.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande åtgärder mot rasism
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf620 yrkande 10 och
1999/2000:Sf640 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Etnisk diskrimine-
ring börjar med "Som utskottet" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att diskrimineringslagstiftningen bör skärpas. Särlösningar
för enskilda grupper är enligt utskottets mening inte en bra lösning. Det
behövs i stället en samlad och heltäckande diskrimineringslagstiftning som
också tar fasta på livet utanför arbetslivet. Lagen bör omfatta diskriminering
på grund av etnicitet, handikapp, sexualitet och kön. DO:s roll bör också
enligt utskottets mening stärkas. Regeringen bör återkomma med förslag till
en samlad lagstiftning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande diskrimineringslagstiftning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Lokala diskrimineringsombudsmän m.m. (mom. 16)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under avsnittet Etnisk diskrimine-
ring börjar med "Riksdagen har" och slutar med "och 15 (mp)" bort ha föl-
jande lydelse:
I dag är det många människor som känner sig svikna av att DO inte har
tillräckliga resurser för att hjälpa till. En komplettering av DO på kommunal
nivå är därför enligt utskottets uppfattning nödvändig för att de som känner
sig diskriminerade skall få det stöd och den hjälp de har rätt till. Utskottet
anser att varje kommun bör ha minst en tjänsteman med uppgift att motverka
diskriminering och rasism inom kommunen och dess verksamheter.
På arbetsmarknaden och inom företag måste man uppmärksamma proble-
met med diskriminering. För att stimulera till ett förändrat beteende anser
utskottet att det genom lag eller på annat sätt i all offentlig upphandling bör
införas s.k. antidiskrimineringsklausuler. Brott mot dessa klausuler bör sank-
tioneras, t.ex. genom hävning av avtalet eller skadestånd.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag om lokala DO
och antidiskrimineringsklausuler.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-
na.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande lokala diskrimineringsombudsmän m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf635 yrkandena 9
och 15 samt 1999/2000:Sf640 yrkandena 9 och 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Mål och grunder i övrigt för integrationspolitiken (mom. 2)
Gustaf von Essen, Göran Lindblad, Cecilia Magnusson och Björn Leivik
(alla m) anför:
Såväl regeringen i budgetpropositionen som utskottet i detta betänkande
konstaterar att utvecklingen inom integrationsområdet för närvarande
inte är tillfredsställande. Detta är en underdrift. Utvecklingen har inte
varit tillfredsställande på många år. Dessvärre kommer den ej heller att
bli bättre, snarare värre till följd av den politik som socialdemokraterna
och deras stödpartier bedriver. Sverige behöver en politik som bryter
utanförskap och maktlöshet, en politik som återger människor makten
över sina liv. Den socialdemokratiska politiken har misslyckats grovt i
detta avseende. Utanförskapet begränsas inte till att gälla personer som är
nyanlända till Sverige utan omfattar långt fler än så. Utanförskapet består
i en maktlöshet och hopplöshet; en maktlöshet därför att stela strukturer
och regleringar gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden och i
samhällslivet i övrigt, och en hopplöshet därför att det sällan finns utsik-
ter till förbättring. Vi moderater anser att situationen är så allvarlig att en
omedelbar omläggning av politiken krävs.
Den segregation som präglar kanske framför allt våra storstäder är allvar-
lig. Det handlar om en sammanfallande ekonomisk, social, etnisk och demo-
grafisk segregation. Den socialdemokratiska integrationspolitiken har have-
rerat. I stället för att skapa förutsättningar för människor att lyckas på egna
meriter har man i decennier ägnat sig åt ett politiskt fixande där det personli
ga ansvarstagandet och engagemanget hållits tillbaka. För att åstadkomma
verklig egenmakt måste alla politiska beslut fattas utifrån medborgarpers-
pektivet. Så sker inte i dag. Karaktäristiskt för regeringens politik är i stäl
ovanifrånperspektivet, vilket manifesteras genom program och åtgärder som
än mer låser fast strukturerna och ökar klyftan mellan dem som är en del av
samhället och dem som mot sin vilja stängs ute.
Sverige har det största arbetslöshetsgapet mellan infödda och utomeuro-
peiska invandrare av alla industriländer. Detta kan inte förklaras med att
svenskar skulle vara mer fördomsfulla. Sverige måste på ett bättre sätt kunna
ta till vara kunskaper och utbildning hos dem som flyttar till vårt land. Vida-
re måste möjligheter skapas för ett varierat företagande. Beskattningen av
tjänsteproduktion måste ses över. Regleringar och monopol måste avskaffas.
Skatter och bidrag som begränsar den enskildes valfrihet måste avvecklas.
Det måste vara möjligt att leva ett tryggt liv. Ett starkare civilt samhälle
måste ges möjlighet att växa fram. Ett spritt privat ägande motverkar för-
slumning av bl.a. bostadsområdena. Valfriheten är fundamental för möjlig-
heten att kunna förfoga över sitt liv. Språket och utbildningen är ett par av
nycklarna till samhället. Att behärska flera språk är en enorm tillgång. Sfi är
ofta inte effektivt. Vi vill i stället se en utveckling mot att varje individ g
möjlighet att på den nivå som är aktuell skräddarsy sin egen kompletterande
utbildning. Det slöseri med individuell kompetens som i dag äger rum är inte
försvarbart. Då vi menar att individen bör stå i centrum menar vi också att
det när det är offentliga myndigheter inkopplade är dessa som skall anpassa
sig efter vad den enskilda behöver, inte tvärtom. Med respekt för den enskil-
de finns det också utrymme för mångfald. Utskottet menar i sin bedömning
att "en lyckad integrationspolitik är avhängig den generella politik som förs i
samhället", samt bl.a. att staten kan "stödja den individuella integrationspro-
cessen genom att föra en politik som ger individen förutsättningar att för-
verkliga sina mål i livet". Utskottet konstaterar också att "utvecklingen inom
integrationsområdet för närvarande inte är tillfredsställande i förhållande til
de mål som ställts upp".
Mot denna bakgrund är det beklagligt att utskottet väljer att avstyrka mo-
tionerna och anse dem tillgodosedda. Det är förvisso glädjande att utskotts-
majoriteten inte är tillfreds med dagens situation, men avsaknaden av kon-
kreta förslag för att råda bot på detta faktum är för ett regeringsparti be-
klämmande. Det torde stå bortom allt tvivel att dagens politik inte förmår
förändra situationen till det bättre för dem som berörs. Att hänvisa till stor-
stadssatsningar och Blommanpengar som något slags lösning är svårbegrip-
ligt mot bakgrund av att det synes finnas viss förståelse för att det är den
generella politiken som bör förändras. Dessa åtgärder står inte i någon över-
ensstämmelse med de problem man i analysen säger sig vilja åtgärda. Vi
menar att dagens politik inte ger individen bästa möjliga förutsättningar att
förverkliga livsmål. Det är denna politik som måste förändras, och vi menar
att den inriktning vi anvisar utgör ett bättre alternativ.
Vi moderater vill att varje individ skall ges möjlighet att efter sin förmåga
förverkliga sina drömmar. De strukturella problem som har medfört arbets-
löshet och utanförskap måste åtgärdas. Det är inte människovärdigt att förvi-
sas till en tillvaro präglad av bidragsberoende och utanförskap; den sociala
rörligheten är livsviktig för varje samhälle. Vi vill bryta det bidragsfinansie
rade utanförskapet. Det är helt orimligt att människor måste söka socialbi-
drag för att ha råd att betala skatt. Vi vill skapa ett starkare civilt samhäll
där det blir naturligt för människor att bry sig om varandra och ta ansvar för
varandra. Alla som vill och kan arbeta skall också ges förutsättningar för att
försörja sig genom arbete.
2. Boende och delaktighet (mom. 3)
Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anför:
Det finns i dag stora problem på bostadsmarknaden, framför allt för in-
vandrade personer. Både privata och kommunala hyresvärdar nekar, med
olika motiveringar, att hyra ut bostäder till invandrade personer. Integra-
tionsverket eller motsvarande myndighet i kommunen bör därför enligt
vår mening ha ansvar för att bl.a. bevaka att hyresvärdar inte bryter mot
betämmelserna om olaga diskriminering. Hyresvärdar och hyresgäster
m.fl. intressenter kan samverka för trivsel och statushöjande åtgärder och
för att utvecklingsgrupper och byaråd bildas. Möjliga vägar för finansie-
ring av dessa nödvändiga förändringsprocesser är regionalpolitiska medel
och EU-stöd. Det är också Kristdemokraternas uppfattning att man kan
motverka diskriminering och segregering i samhället genom att stärka
den kristna grundsynen.