Skatteutskottets betänkande
1999/2000:SKU05

Slopade stoppregler


Innehåll

1999/2000

SkU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om slopade
stoppregler  för  fåmansägda företag och föreslår en
följdändring i underprislagen. Motionerna avstyrks.
Vid betänkandet fogas  sex reservationer (m, v, kd,
c, fp).

Propositionen

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition 1999/2000:15  att  riksdagen  antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2.  lag  om  ändring  i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
3.  lag om ändring i lagen  (1951:763)  om  statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst,
4. lag  om  ändring  i lagen (1998:1601) om uppskov
med beskattningen vid andelsbyten,
5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000).
I propositionen föreslås  att  de allra flesta av de
särskilda  regler  som  tar  sikte på  transaktioner
mellan fåmansägda företag och  deras  ägare (de s.k.
stoppreglerna)   skall   upphävas.  Vidare  föreslås
ändringar och förtydliganden  av  de definitioner av
fåmansföretag,        fåmansägda       handelsbolag,
företagsledare och ägare  som  finns  i  punkt 14 av
anvisningarna    till   32   §   kommunalskattelagen
(1928:370), KL. Dessutom  föreslås en kompletterande
bestämmelse om att förbjudna  lån  skall tas upp som
intäkt av näringsverksamhet hos juridiska personer.
Definitionen   av   fåmansföretag   och  fåmansägda
handelsbolag ändras så att det av lagtexten  framgår
hur  många  delägare/personer  som  konstituerar ett
sådant företag/handelsbolag samt att  en  person och
hans   närstående   anses   utgöra   en  person  vid
bedömningen  av  antalet ägare. Vidare föreslås  att
utländska juridiska  personer  som är jämförliga med
svenska   aktiebolag   och   ekonomiska   föreningar
respektive handelsbolag skall  kunna  utgöra fåmans-
företag   respektive  fåmansägda  handelsbolag,   om
övriga förutsättningar för detta är uppfyllda.
Definitionen av företagsledare ändras så att det av
lagtexten framgår  att  det väsentliga inflytandet i
företaget  eller  handelsbolaget   inte  enbart  kan
utövas  genom  aktie-  och andelsinnehav  utan  även
måste utövas genom ställningen i företaget.
Definitionen av ägare ändras till att avse delägare
och justeras så att inskränkningen  av  den till att
avse  vissa särskilt angivna stycken i punkt  14  av
anvisningarna  till  32  § KL tas bort. Definitionen
skall i stället gälla generellt.
Stoppregeln  avseende anskaffning  av  egendom  för
företagsledarens  eller  dennes  närstående  privata
bruk i punkt 14 första stycket av anvisningarna till
32 § KL upphävs liksom avdragsförbudet i 2 § 13 mom.
lagen   (1947:576)  om  statlig  inkomstskatt,  SIL.
Beskattning skall ske enligt de allmänna reglerna om
förmånsbeskattning.
Stoppreglerna  avseende försäljning av egendom till
överpris  till ett  fåmansföretag  respektive  utköp
till  underpris  från  ett  fåmansföretag  (de  s.k.
felprisreglerna)  i punkt 14 andra respektive fjärde
styckena av anvisningarna  till  32  § KL avskaffas.
Det innebär att avdragsförbudet respektive uttagsbe-
skattningen i 2 § 13 mom. SIL, upphävs.  Beskattning
skall  ske enligt de allmänna reglerna. Förmånen  av
överpriset  beskattas  som  inkomst  av tjänst eller
inkomst av kapital. Förvärv till underpris beskattas
som inkomst av tjänst eller utdelning.
Även  stoppregeln  avseende  handelsbolagsdelägares
utköp av fastigheter i punkt 14  fjärde  stycket  av
anvisningarna  till  32  §  KL  upphävs  liksom  av-
dragsförbudet  i  2  §  13 mom. SIL. Om handelsbolag
överlåter  privatbostad  till   underpris   till  en
delägare  skall  beskattning ske som om överlåtelsen
skett till marknadsvärde.  Förslaget  tas in som ett
nytt  10  a mom. i 25 § SIL (privatbostadsfastighet)
respektive   ett   nytt   9   a   mom.  i  26 §  SIL
(bostadsrätt).
Stoppregeln  avseende  införsäljning   av   onyttig
egendom  till  ett  fåmansföretag  i punkt 14 tredje
stycket av anvisningarna till 32 § KL upphävs liksom
avdragsförbudet  i  2  §  13  mom.  SIL.  En   sådan
införsäljning   kommer   att   behandlas  enligt  de
allmänna  bestämmelserna  om  reavinstberäkning.  Om
överlåtelsen skett till överpris utlöses löne- eller
utdelningsbeskattning.  Om  den  onyttiga  egendomen
fortfarande  nyttjas  privat av säljaren  gäller  de
allmänna reglerna om förmånsbeskattning.
Stoppregeln avseende företagsledares  uthyrning  av
privatbostad till företaget i punkt 14 femte stycket
av   anvisningarna  till  32  §  KL  avskaffas.  Det
korresponderande  avdragsförbudet  i 2 § 13 mom. SIL
slopas  också.  Beskattning  skall  ske   enligt  de
allmänna reglerna om upplåtelse av privatbostad  i 3
§   3   mom.   tredje   och   fjärde  styckena  SIL.
Avdragsbegränsningen i fjärde stycket som gäller vid
upplåtelse till den skattskyldiges  eller honom när-
stående arbetsgivare (skäligt avdrag)  utvidgas till
att gälla vid upplåtelse till ett företag  som ingår
i  samma  intressegemenskap  som sådan arbetsgivare.
Detsamma    skall   gälla   vid   upplåtelse    till
handelsbolag  av  delägare  i bolaget. Vid uthyrning
till överpris utgör skillnaden  mellan erlagt belopp
och    marknadsmässig    ersättning    lön     eller
kontantuttag.
En  ny  bestämmelse  om att lån som lämnats i strid
med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen  (1975:1385)  eller
11   §   lagen   (1967:531)  om  tryggande  av  pen-
sionsutfästelse m.m.  till  en annan juridisk person
än   dödsbo   skall   tas   upp   som   intäkt    av
näringsverksamhet  förs in som ett nytt moment i 2 §
SIL. Beträffande lån  som  lämnats till handelsbolag
tar delägare som är juridisk  person  upp  lånet som
intäkt  av  näringsverksamhet  och  delägare som  är
fysisk person som intäkt av tjänst.
Den särskilda regeln i punkt 14 sjätte  stycket  av
anvisningarna   till  32  §  KL  om  beskattning  av
räntefria eller ränteförmånliga lån som lämnats till
företagsledare   eller   företagsledare   närstående
person   avskaffas   liksom   den   korresponderande
uttagsbeskattningsregeln i 2 § 13 mom. SIL. Förekom-
mande  ränteförmåner beskattas  enligt  de  allmänna
reglerna i punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL.
Den särskilda  regeln  i punkt 14 sjunde stycket av
anvisningarna  till  32 §  KL   om   beskattning  av
nedskrivning  av lån som lämnats till företagsledare
eller  företagsledare  närstående  person  avskaffas
liksom avdragsförbudet  i  2  §  13 mom. SIL. Liksom
hittills  föranleder nedskrivning av  ett  lån,  som
delägaren beskattats för vid lånets beviljande, inte
någon ytterligare  beskattning.  Nedskrivning av ett
sådant lån från ett fåmansföretag  till  en delägare
som   inte  föranlett  beskattning  skall  behandlas
enligt allmänna regler.
Den särskilda  regeln  i 2 § 13 mom. tredje stycket
SIL  om  tidpunkten  för fåmansföretags  avdrag  för
tantiem  avskaffas.  Allmänna  regler  skall  gälla,
vilket innebär att avdrag  medges det år då utgiften
enligt god redovisningssed tas upp i räkenskaperna.
Den  särskilda regeln i punkt  2  av  anvisningarna
till  21   §   KL  om  beskattning  i  inkomstslaget
näringsverksamhet    när    en    delägare   i   ett
fåmansföretag  avyttrar hyresrätt, patenträtt  eller
liknande rättighet  avskaffas.  De allmänna reglerna
skall  tillämpas.  I  de  fall  då avyttringen  inte
enligt  de  allmänna  reglerna  skall   beskattas  i
inkomstslaget  näringsverksamhet  innebär  det   att
eventuell  vinst  beskattas  som  inkomst  av tjänst
(hobbyverksamhet)    eller    inkomst   av   kapital
(reavinst).
Den  särskilda  begränsningen  för   fåmansföretags
respektive fåmansägt handelsbolags rätt  till avdrag
för medel som avsatts till personalstiftelse i punkt
20  a  andra stycket av anvisningarna till 23  §  KL
slopas.  Det  kommer  således inte längre att krävas
att  sådana  företag  sysselsätter   minst  30  års-
arbetskrafter   för  att  rätt  till  avdrag   skall
föreligga.
Lagförslagen finns i bilaga till betänkandet.

Motioner väckta med anledning av
propositionen

1999/2000:Sk12 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  beredskap  att
återinföra    stoppregler    för    att    förhindra
sammanblandning       av      privatekonomi      och
näringsverksamhet.

1999/2000:Sk13 av Carl  Fredrik  Graf m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att de särskilda reglerna
i punkt 13 av anvisningarna till 32 § KL om lön till
make   och   barn  i  fåmansföretag  och   fåmansägt
handelsbolag slopas i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att de särskilda reglerna
i  punkt  15  av  anvisningarna  till  32  §  KL  om
förbjudna lån i  fåmansföretag slopas i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen  begär  att  regeringen återkommer
med förslag om ändrade regler i  SIL 12 och 12 a-e §
i enlighet med vad som anförts i motionen,
4.  att riksdagen beslutar att undantaget  avseende
fåmansföretagare  och  dennes  närstående i 32 § 3 h
mom. första stycket KL slopas i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5.  att  riksdagen beslutar att ikraftträdandet  av
förändringarna      i     lagstiftningen     rörande
stoppreglerna  skall  vara  den  1  januari  1999  i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk14 av Johan  Pehrson  och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om avskaffande  av
stoppreglerna  vad  gäller inkomstfördelning  mellan
makar i fåmansbolag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen   anförts   om   särskild
skattebehandling    av    förbjudna    lån    enligt
aktiebolagslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen  anförts  om  avskaffande  av
särbehandlingen   av   dem   som   är   verksamma  i
fåmansbolag såvitt avser skattefrihet för utbildning
m.m. vid personalavveckling.
1999/2000:Sk15 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen  beslutar  avskaffa  stoppregeln
gällande inkomstfördelning inom familjen i  enlighet
med vad som anförts i motionen,
2.  att  riksdagen  beslutar  avskaffa  stoppregeln
gällande  förbjudna  lån  i  enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
3.  att  riksdagen  beslutar  avskaffa  stoppregeln
gällande  beskattning  av  förmåner  i  samband  med
personalavveckling i enlighet med vad som  anförts i
motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag  till
lagändringar  av  fåmansbolagens  skattesituation  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förenklingar  av fåmansbolagsreglerna i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk16 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen  beslutar  att slopa den särskilda
regeln om lön till make i fåmansföretag,
2.  att  riksdagen  beslutar  slopa   de  särskilda
reglerna om lön till barn i fåmansföretag,
3.  att  riksdagen beslutar om bättre skattevillkor
för fåmansbolag  i  enlighet  med  vad som anförts i
motionen.
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1999

1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf  m.fl. (m) vari
yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
regler    för    beskattning    av   utdelning   och
realisationsvinst i fåmansbolag i  enlighet  med vad
som anförts i motionen,
13.     att     riksdagen     beslutar     avskaffa
särbestämmelserna     för    fåmansbolag    avseende
familjemedlemmars inkomster  i  enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
18. att riksdagen hos regeringen  begär  förslag om
ändringar i reglerna för fåmansföretag.
1999/2000:N386  av  Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
10. att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen
till  känna  vad i motionen anförts om att utdelning
från företag bör beskattas som inkomst av kapital.

Utskottet

Slopade stoppregler

Bakgrund

År  1976  infördes   s.k.   stoppregler  som  skulle
motverka  att  ägaren  till  ett  fåmansägt  företag
utnyttjade företaget för att mildra  sin  egen eller
närståendes  beskattning  på  ett sätt som inte  var
förenligt  med  principerna i skattesystemet  (prop.
1975/76:79,  SkU  1975/76:28).   En  utredning  hade
konstaterat ett utbrett missbruk av skattereglerna i
samband  med  olika  typer  av transaktioner  mellan
fåmansföretag och deras ägare.
När  de hårdare stoppreglerna  tillämpas  leder  de
till att  fåmansföretagen  och deras ägare får högre
skatt än med vanliga skatteregler.  En vanlig effekt
av  stoppreglerna  är  att  delägaren beskattas  för
inkomst av tjänst för en transaktion  samtidigt  som
företaget   vägras  avdrag  för  kostnaden.  Sociala
avgifter tas dock inte ut på de belopp som beskattas
som tjänsteinkomster med stöd av stoppreglerna.
Våren 1997 uppdrog regeringen åt en utredare att se
över stoppreglerna.  Stoppregelutredningen  fann att
de motiv som fanns för att införa stoppreglerna bara
var   delvis   giltiga   än  i  dag.  I  betänkandet
Stoppreglerna  (SOU 1998:116)  föreslog  utredningen
att de flesta stoppreglerna  borde  slopas  och  att
definitionerna     av    fåmansföretag,    fåmansägt
handelsbolag och företagsledare borde förtydligas.

Propositionen

I propositionen föreslås att stoppreglerna slopas så
långt  som  detta  är möjligt  för  både  fåmansägda
aktiebolag (fåmansföretag)  och  fåmansägda handels-
bolag.  Det  är  stoppreglerna  om  anskaffning   av
egendom    för    företagsledarens   privata   bruk,
överprisförsäljningar  till företaget, införsäljning
till företaget av lös egendom  som  är  onyttig  för
företaget,  utköp  till  underpris  från  företaget,
uthyrning  av  lokal  i privatbostad till företaget,
räntefria och räntebilliga lån, nedskrivning av lån,
avdrag  för  tantiem,  avyttring   av   immateriella
rättigheter   och   avdrag   vid   avsättning   till
personalstiftelse.  Allmänna  regler skall i stället
tillämpas på transaktionerna, dvs.  vanligen att den
förmån  som  transaktionen  innebär för  företagaren
leder  till  löne-  eller utdelningsbeskattning.  De
särskilda   avdragsbegränsningar   och   regler   om
uttagsbeskattning     som    gäller    för    sådana
transaktioner  tas bort.  Detta  innebär  också  att
socialavgifter kommer  att  tas  ut i många fall där
detta inte varit möjligt med gällande regler.
Ett   viktigt   motiv  för  förslaget  om   slopade
stoppregler är att  åtgärderna  förväntas  förbättra
företagsklimatet och tillväxten i små och medelstora
företag. Ett annat skäl är att skattesystemet  skall
vara  neutralt och skattereglerna enkla och så långt
som möjligt generella.
I propositionen föreslås vidare några justeringar i
begrepp  som  gett  upphov till tillämpningsproblem.
Det gäller främst hur många personer som krävs innan
karaktären av fåmansföretag  upphör,  hur  utländska
bolag  skall  behandlas  och  vad  som  avgör  om en
delägare   är   företagsledare   eller   ej.  Enligt
förslaget  föreligger  fåmansföretag  om fyra  eller
färre fysiska personer har mer än 50 %  av  rösterna
(bestämmande  inflytande  i  handelsbolag).  En när-
ståendekrets  av  fysiska  personer  räknas  i detta
sammanhang som en fysisk person.
Slopandet  av stoppregeln vid uthyrning av lokal  i
privatbostad föranleder en uttrycklig bestämmelse om
att fåmansföretagare  skall  beskattas på samma sätt
som löntagare som hyr ut till  sin arbetsgivare. Den
allmänna regeln kompletteras också  så  att den inte
skall  kunna  kringgås  genom  att upplåtelseavtalet
formellt sett ingås mellan t.ex.  den  skattskyldige
och ett dotterbolag till dennes arbetsgivare.
För  att motverka skattefördelar med att  låta  ett
handelsbolag äga privatbostaden föreslås en regel om
att handelsbolagets överlåtelse av privatbostad till
underpris  till  en  delägare skall beskattas som om
överlåtelsen skett till marknadsvärde.
Uppgiftsskyldigheten  för  företagen  och delägarna
ändras inte.

Motionen

I motion Sk12 av Per Rosengren m.fl. (v)  yrkas  att
riksdagen  i  ett  tillkännagivande  till regeringen
skall  uttala  att det är viktigt att det  finns  en
beredskap att återinföra  stoppregler  om det skulle
behövas   för   att  förhindra  sammanblandning   av
privatekonomi och näringsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    delar   regeringens    bedömning    att
stoppreglerna så långt möjligt nu bör slopas och att
de  allmänna reglerna  skall  tillämpas  i  stället.
Utskottet  tillstyrker  följaktligen  de förslag som
har lagts fram i propositionen i denna  del.  Utöver
de  kompletterande  regler  som  regeringen föreslår
aktualiserar slopandet av stoppreglerna en ändring i
lagen (1998:1600) om beskattningen  vid överlåtelser
till  underpris.  Utskottet  återkommer  till  denna
fråga nedan under rubriken Övriga frågor.
Enligt  propositionen  förutsätter   slopandet   av
stoppreglerna  bl.a.  att en korrekt beskattning kan
ske inom det vanliga systemets  ram.  Det framgår av
propositionen   att  regeringen  kommer  att   följa
rättsutvecklingen  noga och återkomma om de allmänna
reglerna  inte  är  tillräckliga  för  att  motverka
missbruk. Utskottet utgår  ifrån  att  uppföljningen
skall leda till att uppkommande problem  snabbt  kan
åtgärdas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det
inte behövs något tillkännagivande till regeringen i
frågan.  Utskottet  avstyrker motion Sk12, men anser
att motionärernas syfte  får anses vara tillgodosett
genom den uppföljning som skall ske.

Inkomstfördelning i familjen

Bakgrund

Enligt    gällande   rätt   beskattas    lön    från
fåmansföretag  till  företagsledarens  make och barn
som fyllt 16 år hos maken resp. barnet om  lönen  är
marknadsmässig  för  arbetsinsatsen.  Är lönen högre
beskattas överskjutande del hos företagsledaren. Lön
till  barn under 16 år beskattas enligt  huvudregeln
hos den av makarna som har den högsta inkomsten från
företaget.   Liknande  regler  finns  för  fåmansägt
handelsbolag.
Stoppregelutredningen  ville  slopa reglerna om lön
till  make  men behålla reglerna om  lön  till  barn
oförändrade.  Regeringen  har  inte  lagt fram något
förslag om ändring i reglerna i detta sammanhang.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 1 och Sk326  yrkande 13 av
Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Sk15 yrkande  1 av Mats
Odell m.fl. (kd) och Sk16 yrkandena 1 och 2  av Rolf
Kenneryd   m.fl.   (c)  yrkas  att  särreglerna  för
fåmansföretagen om lön  till  make  och  barn  skall
slopas. I motion Sk14 yrkande 1 av Johan Pehrson och
Karin Pilsäter (fp) yrkas att Stoppregelutredningens
förslag  genomförs, dvs. att särreglerna om lön till
make slopas.
I motionerna  anförs  bl.a.  att  nuvarande  regler
diskriminerar   fåmansföretagen  och  att  barn  och
ungdomar i företagarfamiljer  kan  få en negativ syn
på Sverige som företagarland.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att beredning  pågår av ett
förslag  från  Redovisningskommittén där motsvarande
regler för enskild näringsverksamhet tagits upp, och
att reglerna om  inkomstfördelning  i  fåmansföretag
och fåmansägda handelsbolag lämpligen kan ses över i
samband  med  reglerna  för  enskilda näringsidkare.
Utskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som
pågår  bör  avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna
Sk13 yrkande 1, Sk14 yrkande 1, Sk15 yrkande 1, Sk16
yrkandena 1 och 2 och Sk326 yrkande 13.

Förbjudna lån

Bakgrund

Lån  som  tagits   i   strid   mot   låneförbudet  i
aktiebolagslagen  skall  beskattas  som  inkomst  av
tjänst  hos mottagaren. Detta gäller alla aktiebolag
och   inte    bara    fåmansbolag.   Den   särskilda
skatteregeln  har  sitt  huvudsakliga  tillämpnings-
område inom fåmansföretagssfären.
Gällande rätt är inte helt  klar när det gäller hur
lån  till  juridiska  personer skall  behandlas  vid
beskattningen.

Propositionen

Den  särskilda skatteregeln  om  förbjudna  lån  bör
enligt   propositionen   behållas.  I  propositionen
föreslås  en  ny  kompletterande   bestämmelse   som
klarlägger  att  förbjudna  lån  skall  tas  upp som
intäkt  av näringsverksamhet hos juridiska personer.
För delägare  i handelsbolag som är fysiska personer
och dödsbon tas  handelsbolagets  penninglån upp som
intäkt av tjänst och för övriga delägare  som intäkt
av   näringsverksamhet.   Vidare  föreslås  att  ett
förbjudet  lån som ett aktiebolag  lämnar  till  ett
handelsbolag   skall   beskattas   hos   delägare  i
handelsbolaget,  som intäkt av näringsverksamhet  om
delägaren  är juridisk  person  och  som  intäkt  av
tjänst om delägaren  är  en fysisk person. Detta för
att skattereglerna om lån  från  fåmansföretag  inte
skall  kunna  kringgås  av  den  som  äger såväl ett
fåmansföretag som ett handelsbolag.

Motionerna

I  motionerna  Sk13  yrkande 2 av Carl Fredrik  Graf
m.fl. (m), Sk14 yrkande 2 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) och Sk15
yrkande 2 av Mats Odell  m.fl.  (kd)  yrkas  att  de
särskilda  skattereglerna  om  förbjudna  lån  skall
slopas.  Motionärerna  anser  att det civilrättsliga
låneförbudet är tillräckligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   vill   framhålla  att  ett   motiv   för
införandet av det aktiebolagsrättsliga  låneförbudet
var  att  motverka  skatteflykt.  Enligt förarbetena
yttrade sig denna form av skatteflykt  främst  i att
aktieägare eller personer i ledande ställning i  ett
bolag  tog  lån  från  detta  för privat konsumtion.
Låneförbudet kompletterades därför  med bestämmelser
om hur förbjudna lån skall beskattas.
Låneförbudet  infördes  för  omkring 25  år  sedan.
Under   dessa   år   har   gjorts   förändringar   i
skattesystemet  som  medför  att  betydelsen  av  de
skatteregler som kompletterar låneförbudet sannolikt
har  minskat. Regeringens bedömning  är  likväl  att
läget inte förändrats i så hög grad att låneförbudet
i  fortsättningen   kan   upprätthållas  enbart  med
anlitande   av  aktiebolagslagens   sanktionssystem.
Utskottet  delar  denna  bedömning  och  tillstyrker
regeringens förslag om att komplettera den nuvarande
regeln. Följaktligen  avstyrker utskottet motionerna
Sk13 yrkande 2, Sk14 yrkande 2 och Sk15 yrkande 2.

Personalavveckling

Bakgrund

Fr.o.m. 1997 års taxering  är  viss  utbildning m.m.
för den som är eller riskerar att bli  arbetslös  på
grund  av  omstrukturering, personalavveckling eller
liknande i arbetsgivarens  verksamhet  befriad  från
förmånsbeskattning    (prop.    1995/96:152,    bet.
1995/96:SkU25).   Skattefriheten   gäller  inte  för
förmån    från    fåmansföretag    eller   fåmansägt
handelsbolag  om  den  anställde  är  företagsledare
eller  delägare  i  företaget eller närstående  till
sådan person. Motsvarande  begränsningar  gäller för
enskild näringsverksamhet.

Motionerna

I  motionerna  Sk13  yrkande 4 av Carl Fredrik  Graf
m.fl. (m), Sk14 yrkande 3 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) och Sk15
yrkande 3 av Mats Odell  m.fl.  (kd) yrkas att samma
regel  om  personalavveckling skall  gälla  för  få-
mansföretagen som för andra företag.

Utskottets ställningstagande

Som skäl för  att  inte  utvidga  skattelättnaden  i
samband     med    personalavveckling    till    nya
personalkategorier  har  regeringen anfört bl.a. att
skattelättnaden är ett avsteg  från  skattereformens
principer  om  likformig  och  neutral  beskattning.
Vidare        kan       lagstiftningen       medföra
tillämpningsproblem och - oavsett företagets storlek
-  obehöriga  skatteförmåner.   Enligt   regeringens
bedömning  bör  en ändring i systemet snarast  gå  i
motsatt riktning.
Utskottet anser  att  de  skäl  som  regeringen har
anfört  starkt  talar  emot  en  utvidgning  av  det
ifrågavarande  regelsystemet.  Utskottet   avstyrker
motionsyrkandena.

Ikraftträdandet av slopade stoppregler

Propositionen

Slopandet  av  flertalet  stoppregler för fåmansägda
företag och deras ägarkrets  innebär  att  såväl  de
materiella   som  de  formella  skattereglerna  blir
enklare att förstå  och  tillämpa. Det kommer även i
viss  mån  att innebära en minskad  skattebelastning
för små och  medelstora företag. Avsikten är att det
nya regelsystemet  skall  träda i kraft så snart som
möjligt. Slopandet av stoppreglerna  föreslås därför
träda  i  kraft  den 31 december 1999 och  tillämpas
första gången vid taxeringen år 2001.
Propositionen kan  i  vissa  begränsade  hänseenden
innebära  skärpningar  i skattereglerna. Även  dessa
regler  skall  enligt  förslaget   börja   tillämpas
fr.o.m.   2001  års  taxering.  Företag  med  brutet
räkenskapsår  som  börjar  under  1999  skall enligt
förslaget  tillämpa  de nya reglerna på förhållanden
som  hänför sig till tiden  fr.o.m.  den  1  januari
2000.   En   tidigare   tillämpning   skulle  enligt
propositionen - åtminstone teoretiskt -  kunna komma
i   konflikt   med   förbudet   i   2   kap.   10  §
regeringsformen mot retroaktiv lagstiftning.

Motionen

Enligt  motion  Sk13  yrkande 5 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) bör stoppreglerna  slopas  med  retroaktiv
verkan fr.o.m. 1 januari 1999.

Utskottets ställningstagande

Ett ändrat ikraftträdande med verkan bakåt  i  tiden
skulle  -  med  hänsyn  till  att  de  nya  reglerna
undantagsvis  kan  leda  till  högre  beskattning  -
innebära  att  alla taxeringar av fåmansföretag  och
deras ägare skulle  få prövas enligt två regelsystem
för att det lindrigaste  beskattningsresultatet  med
säkerhet   skulle   uppnås.   Med  hänsyn  till  det
merarbete  som detta medför för  skattemyndigheterna
och då endast  kort  tid  återstår innan arbetet med
deklarationerna för år 2000  börjar  anser utskottet
att  en sådan utvidgning av lagstiftningen  inte  är
försvarbar.  Utskottet  tillstyrker  propositionen i
denna del och avstyrker motionsyrkandet.

Fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretag

Bakgrund

Genom   lagstiftning   under   hösten   1996  (prop.
1996/97:45, bet. 1996/97:
SkU13),  som  har  kompletterats  under  våren  1997
(prop.   1996/97:150,   bet.   1996/97:FiU20),   har
riksdagen  genomfört omfattande lättnader i beskatt-
ningen  av  utdelning   och  reavinst  på  aktier  i
onoterade  företag  fr.o.m.   1998   års   taxering.
Lagstiftningen skall främja investeringar i  små och
medelstora företag och skapa nya arbetstillfällen  i
dessa    företag.    Vid    införandet    av   dessa
lättnadsregler  beslutades även en utökning  av  det
kapitalinkomstbeskattade    utrymmet    enligt    de
särskilda  regler  (3:12-reglerna) som tillämpas vid
fördelning  av  fåmansföretagarens   inkomst  mellan
tjänst och kapital.
De  nämnda  reglerna  innebär  bl.a. att  både  vid
beräkning   av   det   skattefria  utrymmet   enligt
lättnadsreglerna och vid  beräkning  av storleken på
det kapitalinkomstbeskattade utrymmet  enligt  3:12-
reglerna    får    ett    löneunderlag    tas   med.
Löneunderlaget  avser  löner till anställda och  får
beaktas  endast  till den  del  det  överstiger  tio
basbelopp.
I den förevarande propositionen har inte lagts fram
något förslag i fråga  om 3:12-reglerna. Det framgår
emellertid  av  finansplanen  i  budgetpropositionen
(prop. 1999/2000:1,  volym  1,  s.  197)  att  detta
regelsystem skall utredas.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 3 och Sk326 yrkande 12  av
Carl  Fredrik  Graf  m.fl.  (m)  yrkas att riksdagen
skall begära att regeringen lägger  fram  förslag om
ändrade  3:12-regler  med  innebörd  bl.a.  att  all
utdelning kapitalinkomstbeskattas om ägaren tagit ut
minst marknadsmässig lön. Yrkanden om att regeringen
skall     lägga     fram    förslag    om    ändrade
fåmansföretagsregler   som   innebär   ett  utvidgat
kapitalbeskattat   utrymme   och  enklare  och   mer
likartade regler för all näringsverksamhet  finns  i
motionerna  N384  yrkande  18  av Alf Svensson m.fl.
(kd) och Sk15 yrkandena 4 och 5  av Mats Odell m.fl.
(kd). Enligt motion N386 yrkande 10 av Johan Pehrson
och Karin Pilsäter (fp) bör riksdagen uttala sig för
att särreglerna för inkomstuppdelningen  i fåmansfö-
retag skall ändras från grunden så att de tar hänsyn
till  det  riskkapital  som ägaren satsat. I  motion
Sk16 yrkande 3 av Rolf Kenneryd  m.fl.  (c) föreslås
att  riksdagen skall besluta att löneunderlaget  ned
till fem  basbelopp  bör få beaktas vid beräkning av
utrymmet för kapitalbeskattning.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nyss nämnde  har regeringen för avsikt
att tillsätta en utredning om  3:12-reglerna. Enligt
utskottets mening finns det inte någon anledning för
riksdagen  att  begära  förslag från  regeringen  om
ändrade regler eller göra uttalanden om inriktningen
av ett utredningsarbete.  Utskottet avstyrker därför
motionerna Sk13 yrkande 3,  Sk15  yrkandena 4 och 5,
Sk326 yrkande 12, N384 yrkande 18 och  N386  yrkande
10.
I  det  ovan  nämnda  förslaget  till  lättnader  i
ägarbeskattningen  i  onoterade  företag motiverades
ett bibehållande av begränsningen till tio basbelopp
med   att  lättnaden  då  kunde  koncentreras   till
expanderande  företag  (prop.  1996/97:45 s. 40 f.).
Detta   innebar   samtidigt   att   den    del    av
löneunderlaget  över  de  tio  basbeloppen  som fick
läggas till grund för kapitalbeskattning - både  vid
tillämpningen  av lättnadsreglerna och 3:12-reglerna
och inom ramen för  det budgetmässiga utrymme som då
stod till förfogande - kunde höjas från 10 % till 70
%. Efter den sista justeringen av reglerna får 100 %
av  löneunderlaget över  tio  basbelopp  räknas  med
(prop.  1996/97:150,  s.  190,  bet. 1996/97:FiU20).
Utskottet  anser  inte  att  det  finns   skäl   att
föregripa  ett  utredningsarbete  genom  att ändra i
reglerna  på det sätt som föreslagits i motion  Sk16
yrkande 3.  Utskottet  avstyrker  följaktligen  även
detta motionsyrkande.

Övriga frågor

Förslaget  om  slopade stoppregler innebär bl.a. att
en  förmån  av  att   få  förvärva  tillgångar  till
underpris  från  ett  fåmansföretag  kan  komma  att
beskattas som inkomst av  tjänst  om  förvärvaren är
anställd  i företaget medan den i sin helhet  kommer
att beskattas  som  utdelning  om  förvärvaren är en
delägare som inte är verksam i företaget.  Förmånens
storlek  utgörs  av  skillnaden  mellan det avtalade
priset och marknadsvärdet.
Upphävande av stoppregeln om förvärv till underpris
aktualiserar  en  justering i lagen  (1998:1600)  om
beskattningen vid överlåtelser  till underpris. I de
fall  en tillgång överlåts till underpris  från  ett
företag  för  att  ingå  i  en näringsverksamhet som
skall beskattas hos förvärvaren  medges  under vissa
villkor   undantag   från  uttagsbeskattning  enligt
bestämmelser i underprislagen.  Om  dessa villkor är
uppfyllda skall enligt 14 § nämnda lag  inte  heller
utdelningsbeskattning  ske  hos den som direkt eller
indirekt är delägare i det överlåtande företaget. Om
förvärvaren är en fysisk person  gäller  detta  dock
bara  till  den  del  som  det  skattemässiga värdet
understiger marknadsvärdet. I dagens stoppregler för
de fåmansägda aktiebolagen finns  ett  undantag  som
innebär  att  beskattning  som  för intäkt av tjänst
inte  skall ske när en delägare eller  en  delägaren
närstående  person förvärvar egendom till lägre pris
än marknadsvärdet  från fåmansföretaget under sådana
förhållanden  att  underprislagen   blir  tillämplig
(punkt 14 fjärde stycket av anvisningarna  till 32 §
kommunalskattelagen).
Avsikten är inte att beskattning skall ske i sådana
omstruktureringssituationer  där  underprislagen  är
tillämplig.  Ett  tillägg bör därför  göras  i  14 §
underprislagen  som  klargör  att  förvärvaren  inte
skall beskattas i  tjänst  för skillnaden mellan det
skattemässiga  värdet  och  marknadsvärdet,  om  den
avtalade ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Om
ersättningen  understiger det  skattemässiga  värdet
skall han dock  beskattas  för skillnaden mellan det
skattemässiga värdet och ersättningen.  Ett  förslag
till lagtext finns i utskottets hemställan.
Utskottet  kommer  att  lägga  fram  förslag  om en
motsvarande   ändring  i  den  inkomstskattelag  som
regeringen  har   lagt   fram   förslag   om  (prop.
1999/2000:2,  bet.  1999/2000:SkU2).  Utskottet  har
överfört  den  författningstekniska behandlingen  av
förslaget till ändring i inkomstskattelagen (lagför-
slag 5) till utskottets fortsatta beredning av en ny
inkomstskattelag.   I   sak   tillstyrker  utskottet
ändringen.
Beträffande  propositionen i övrigt  har  utskottet
inte  funnit  anledning  till  någon  kommentar  och
tillstyrker propositionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande slopade stoppregler
att riksdagen  godtar  proposition  1999/2000:15 i denna del
och avslår motion 1999/2000:Sk12,
res. 1 (v)
2.    beträffande   inkomstfördelning    i
familjen
att riksdagen  avslår  motionerna  1999/2000:Sk13 yrkande 1,
1999/2000:Sk14 yrkande 1, 1999/2000:Sk15 yrkande
1, 1999/2000:
Sk16  yrkandena  1  och  2  och  1999/2000:Sk326
yrkande 13,
res. 2 (m, kd, c, fp)
3. beträffande förbjudna lån
att riksdagen godtar proposition  1999/2000:15  i  denna del
och  avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 2,
1999/2000:Sk14   yrkande  2  och  1999/2000:Sk15
yrkande 2,
res.  3 (m,  kd,  fp)  -
delvis
4. beträffande personalavveckling
att  riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk13  yrkande  4,
1999/2000:Sk14   yrkande  3  och  1999/2000:Sk15
yrkande 3,
res. 4 (m, kd, fp)
5. beträffande  ikraftträdandet av slopade
stoppregler
att riksdagen godtar  proposition  1999/2000:15  i denna del
och avslår motion 1999/2000:Sk13 yrkande 5,
6.   beträffande   fördelning  av  inkomst
mellan tjänst och kapital i fåmansföretag
att riksdagen avslår motionerna  1999/2000:Sk13  yrkande  3,
1999/2000:Sk15 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Sk16
yrkande 3,
1999/2000:Sk326   yrkande   12,   1999/2000:N384
yrkande 18 och 1999/2000:N386 yrkande 10,
res. 5 (m, kd, fp)
res. 6 (c)
7. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del,
8. beträffande lagförslagen
att  riksdagen med anledning av proposition  1999/2000:15  i
denna del  och  vad  utskottet  ovan  anfört och
hemställt
dels  antar  de  i  bilaga till detta betänkande
återgivna förslagen till
1.   lag   om   ändring   i  kommunalskattelagen
(1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576)  om statlig
inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1951:763) om  statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst,
4. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov
med beskattningen vid andelsbyten,
dels antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600)  om
beskattningen vid överlåtelser till underpris
Härigenom  föreskrivs att 14 § lagen (1998:1600) om
beskattningen  vid överlåtelser till underpris skall
ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
Har tillgången överlåtits   Har           tillgången
av   ett  företag,  skall  överlåtits     av     ett
överlåtelsen inte medföra  företag,            skall
beskattning för utdelning  överlåtelsen inte medföra
för   någon   som  direkt  att  någon  skall  ta upp
eller indirekt äger andel  skillnaden         mellan
i företaget.               marknadsvärdet        och
ersättningen som intäkt.
-----------------------------------------------------
Har  tillgången överlåtits till en fysisk person och
har ersättning  inte  utgått,  gäller bestämmelsen i
första stycket inte för ett belopp  motsvarande  det
skattemässiga  värdet  av tillgången. Har ersättning
utgått   med   ett   belopp  som   understiger   det
skattemässiga värdet,  gäller  bestämmelsen i första
stycket  inte för ett belopp motsvarande  skillnaden
mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.
-----------------------------------------------------
Har tillgången  överlåtits till ett handelsbolag med
fysiska    personer    som    delägare,    tillämpas
bestämmelserna i andra stycket för personerna.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder  i  kraft den 31 december 1999 och
tillämpas på överlåtelser  som  görs  den  1 januari
2000 eller senare.
res.3   (m,  kd,  fp)   -
delvis
Stockholm den 16 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg


I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg  (s),  Carl
Fredrik  Graf  (m),  Per  Erik  Granström  (s),  Per
Rosengren  (v),  Holger  Gustafsson  (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin  (m),  Ulla
Wester  (s),  Lena  Sandlin (s), Marie Engström (v),
Yvonne Ruwaida (mp),  Johan  Pehrson (fp), Margareta
Cederfelt  (m),  Per-Olof  Svensson   (s),   Desirée
Pethrus  Engström  (kd),  Agne Hansson (c) och Bengt
Niska (s).

Reservationer

1. Slopade stoppregler (mom. 1) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Vi biträder de förslag till  slopade stoppregler som
finns     i    proposition    1999/2000:15.     Vårt
ställningstagande  vilar dock på förutsättningen att
företagarna  å sin sida  tar  sitt  ansvar  när  det
gäller  de  grundläggande   intentionerna  i  svensk
skattelagstiftning, bl.a. de om icke sammanblandning
av  privat  sfär  och  näringsverksamhet.  Slopandet
kräver   vidare  att  skattemyndigheterna   har   de
resurser som krävs för att kontrollera och följa upp
dessa frågor utifrån den generella lagstiftningen.
De  föreslagna   förändringarna,   med  beskattning
enligt  de  allmänna reglerna om förmånsbeskattning,
kan dock komma  att  innebära att sammanblandning av
privatekonomi och näringsverksamhet  ökar,  eftersom
en  sådan sammanblandning ibland kan vara ekonomiskt
lönsam.  Det  är  viktigt att det finns en beredskap
för att återinföra  stoppregler om det visar sig att
de  incitament  som  föranledde   dessas   införande
kvarstår  eller  ökar.  Regeringen  bör  därför noga
följa utvecklingen på detta område och, om det visar
sig behövligt, återkomma till riksdagen med  förslag
på återinförande av stoppregler. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande slopade stoppregler
att  riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk12  och  med
anledning  av  proposition  1999/2000:15 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som   i   motionen  anförts  om  beredskap   att
återinföra   stoppregler   för   att   förhindra
sammanblandning     av     privatekonomi     och
näringsverksamhet.

2. Inkomstfördelning i familjen (mom. 2) -
m, kd, c, fp

Carl  Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund  (m),  Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m), Desirée
Pethrus Engström (kd) och Agne Hansson (c) har

dels anfört följande:

Vi anser att personer  som  äger  och  samtidigt  är
verksamma  i  fåmansägda företag diskrimineras genom
skattebestämmelserna   om   lön   till  företagarens
make/maka  och barn under 16 år. Eftersom  redan  de
allmänna reglerna ger stöd för skattemyndigheten att
ingripa mot  en  inkomstfördelning som klart avviker
från vad som är marknadsmässigt, finns det inga skäl
att ha kvar en regel  om  att lön från fåmansföretag
skall vara marknadsmässig. Detsamma gäller regeln om
beskattning av lön till företagsledarens  egna barn.
Denna  regel  innebär  att lönen ofta beskattas  med
över 55 % skatt. Regeln innebär att företagsledarens
barn diskrimineras i förhållande  till  andra  barn.
Riksdagen  bör därför ta ställning till ett slopande
jämväl av de  särskilda  reglerna om lön till barn i
fåmansbolag.
Regeringen har hänvisat till  en pågående beredning
av ett förslag som avser de särregler som finns även
för  inkomstfördelning  mellan  makar   vid  enskild
näringsverksamhet.  Vi anser att riksdagen  redan  i
detta  ärende  bör  ta  ställning  för  att  upphäva
särbestämmelserna  för  inkomstfördelningen   mellan
familjemedlemmarna  i  fåmansföretag  och fåmansägda
handelsbolag.  Det  får  ankomma  på regeringen  att
återkomma   till   riksdagen   med   förslag    till
erforderliga följdändringar.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande inkomstfördelning i familjen
att  riksdagen  med  anledning  av  motionerna  1999/2000:Sk13
yrkande    1,    1999/2000:Sk14    yrkande    1,
1999/2000:Sk15 yrkande 1, 1999/2000:
Sk16  yrkandena  1  och  2  och  1999/2000:Sk326
yrkande 13 antar följande.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 13 av  anvisningarna
till  32  §  kommunalskattelagen  (1928:370)   skall
upphöra att gälla.

Denna  lag  träder i kraft den 31 december 1999 och
tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

3. Förbjudna lån (mom. 3 och mom. 8 i
motsvarande del) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf  (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta  de  Pourbaix-Lundin (m),
Johan  Pehrson  (fp),  Margareta Cederfelt  (m)  och
Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Aktiebolagslagen   innehåller    ett    förbud   mot
penninglån  till  aktieägare, styrelseledamöter  och
verkställande   direktör    i   såväl   moder-   som
dotterbolag.  Förbudet  omfattar   även   närstående
personer. En överträdelse är straffbar. Låneförbudet
i aktiebolagslagen behöver enligt vår mening inte ha
stöd av de särskilda skattebestämmelser som  finns i
dag  och  som  riktar  sig  mot  fåmansföretag.  Ett
slopande  av  dessa  skattebestämmelser  medför inte
några   statsfinansiella   konsekvenser.  Det  finns
därmed  ingen  orsak att skjuta  upp  slopandet.  Vi
tillstyrker motionerna  Sk13 yrkande 2, Sk14 yrkande
14 och Sk15 yrkande 2. Det  innebär att vi avstyrker
propositionen i motsvarande del.

dels vid moment 3 och moment  8  i  motsvarande  del
hemställt:
3. beträffande förbjudna lån
att   riksdagen   med  avslag  på  proposition
1999/2000:15 i denna  del  och  med  bifall till
motionerna     1999/2000:Sk13     yrkande     2,
1999/2000:Sk14   yrkande  2  och  1999/2000:Sk15
yrkande  2  beslutar   att  slopa  de  särskilda
skattebestämmelserna om förbjudna lån,
8.  beträffande lagförslagen  i  fråga  om
förbjudna lån
att riksdagen
dels  beslutar  att  tillföra  ingressen  till
förslaget     till     lag    om    ändring    i
kommunalskattelagen (1928:70)  en  föreskrift om
att   punkt  15  av  anvisningarna  till  32   §
kommunalskattelagen skall upphöra att gälla,
dels  avslår  förslaget till 2 § 17 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

4. Personalavveckling (mom. 4) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m),  Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta  de  Pourbaix-Lundin (m),
Johan  Pehrson  (fp),  Margareta Cederfelt  (m)  och
Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Syftet  med  nuvarande skattefrihet  för  utbildning
m.m.  i  samband   med   personalavveckling  är  att
stimulera arbetsgivarna att  hjälpa de anställda att
få   nytt  arbete.  Av  likformighetsskäl   bör   de
särregler som gäller för bl.a. fåmansföretag slopas.
Det får  ankomma  på  regeringen  att återkomma till
riksdagen     med    förslag    till    erforderliga
följdändringar.

dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande personalavveckling
att  riksdagen  med  anledning  av  motionerna  1999/2000:Sk13
yrkande   4,   1999/2000:Sk14   yrkande   3  och
1999/2000:Sk15 yrkande 3 antar följande.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom   föreskrivs   att   32   §   3   h  mom.
kommunalskattelagen  (1928:370)  skall  ha  följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
32 § 3 h mom.
-----------------------------------------------------
Om   en  skattskyldig  är  eller  riskerar  att  bli
arbetslös     på     grund    av    omstrukturering,
personalavveckling eller  liknande  i arbetsgivarens
verksamhet,  skall  en  förmån  avseende  utbildning
eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för
att  den  skattskyldige  skall kunna  fortsätta  att
förvärvsarbeta inte tas upp som intäkt.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna  i  första
stycket  gäller inte  för
förmån från fåmansföretag
eller           fåmansägt
handelsbolag    om    den
anställde              är
företagsledare      eller
delägare    i   företaget
eller   närstående   till
sådan     person.      Är
arbetsgivaren  en  fysisk
person             gäller
bestämmelserna   inte   i
fråga  om  förmåner  från
arbetsgivaren,   om   den
anställde      är      en
arbetsgivaren  närstående
person.
-----------------------------------------------------

Denna  lag  träder i kraft den 31 december 1999 och
tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

5. Fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretag (mom. 6) - m, kd,
fp

Carl Fredrik Graf  (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta  de  Pourbaix-Lundin (m),
Johan  Pehrson  (fp),  Margareta Cederfelt  (m)  och
Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Ett slopande av flertalet  stoppregler  är  bara ett
steg  på vägen till att undanröja den diskriminering
som fåmansägda företag blir utsatta för i skattelag-
stiftningen.     En     verklig    förbättring    av
företagsklimatet     förutsätter     att     fåmans-
bolagsreglerna reformeras med sikte på att sänka den
totala  beskattningen  av  fåmansföretag.  Speciellt
gäller detta de krångliga  s.k.  3:12-reglerna,  som
för   många   produktiva   företagare   innebär   en
väsentligt  högre  beskattning av det kapital som de
satsat i det egna företaget  än  den skatt som andra
kapitalinvesteringar  i  externa  verksamheter   ger
upphov till. Dessa regler måste ändras från grunden.
Huvudregeln  vid beskattning av utdelning till aktiv
ägare i fåmansbolag  bör vara att all utdelning från
bolaget anses som kapitalinkomst  om ägaren tagit ut
en  lön  som  minst  motsvarar den som  en  anställd
kollega  i samma yrke har.  Enligt  vår  mening  bör
riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma med ett
förslag till  sådana  grundläggande  förändringar  i
särreglerna    för   fåmansföretag   som   avses   i
motionerna.

dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande  fördelning  av  inkomst mellan
tjänst och kapital i fåmansföretag
att  riksdagen  med  anledning  av  motionerna  1999/2000:Sk13
yrkande  3,  1999/2000:Sk15 yrkandena 4  och  5,
1999/2000:Sk16    yrkande   3,   1999/2000:Sk326
yrkande  12,  1999/2000:N384   yrkande   18  och
1999/2000:N386  yrkande  10 hos regeringen begär
att  den  skyndsamt  lägger  fram   förslag   om
ändringar i reglerna om inkomstuppdelning mellan
tjänst  och  kapital  i fåmansföretag i enlighet
med vad som ovan anförts.

6. Fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretag (mom. 6) - c

Agne Hansson (c) har

dels anfört följande:

De  speciella  utdelningsregler   som   gäller   för
fåmansbolag har betydligt större ekonomisk betydelse
för     företagarna    än    stoppreglerna.    Dessa
utdelningsregler   gör   att  en  stor  del  av  den
utdelning som egenföretagare  tar ut från sitt bolag
beskattas  som  inkomst  av tjänst.  Det  är  alltså
betydligt     högre    skatt    på    den     aktive
fåmansföretagarens  avkastning  än  på  den  passive
ägaren  av  börsaktier. Detta är orimligt. Nuvarande
diskriminerande  regler bör ändras så att avkastning
utöver   en  rimlig  arbetsinkomst   beskattas   som
kapitalinkomst.  Genom  att skapa ett större utrymme
för fåmansföretagen, som beskattas i form av inkomst
av  kapital,  bör  fåmansföretagens  ägare  ges  mer
gynnsamma  skattevillkor.  Därigenom  skapas  större
möjligheter     att    anställa    samt    expandera
verksamheten.   Jag    föreslår   i   enlighet   med
Centerpartiets motion Sk16  att den begränsning, som
i  dag uppgår till tio basbelopp  vid  beräkning  av
löneunderlaget  och  som är en del av underlaget för
beräkning    av    det    totala     utrymmet    för
kapitalbeskattning,   skall   halveras   till    fem
basbelopp.   Riksdagen   bör   besluta   om   bättre
skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som
anförts. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt
lägga fram förslag om erforderlig lagändring.

dels vid moment 6 hemställt:
6.  beträffande  fördelning  av inkomst mellan
tjänst och kapital i fåmansföretag
att riksdagen med bifall till motion  1999/2000:Sk16 yrkande 3
och  med  anledning av motionerna 1999/2000:Sk13
yrkande 3,  1999/2000:Sk15  yrkandena  4  och 5,
1999/2000:Sk326     yrkande12,    1999/2000:N384
yrkande  18 och 1999/2000:N386  yrkande  10  hos
regeringen  begär  förslag  om  ändrade regler i
enlighet med motion 1999/2000:Sk16.
k