I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om bl.a. uppmjuk-
ningar i regelsystemet för exportbutiker, omläggning av skatten på
kärnkraftsel från en produktionsskatt till en effektskatt samt att utvidga
industrins energiskattenedsättning till jordbruket. Utskottet avstyrker de
motioner som har väckts i ärendet.
Vid betänkandet fogas sju reservationer (m, kd, c, fp) och ett särskilt
yttrande (fp).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1999/2000:105 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,
2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-
avgifter,
3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
4. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
5. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
7. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
8. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,
9. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
10. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
11. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-
medel m.m.,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister,
13. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
14. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,
15. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
16. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
17. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat-
införsel,
18. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
19. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
20. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting,
21. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:438),
22. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga
fordon,
23. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,
24. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av
transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,
25. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,
26. lag om upphävande av vissa lagar om lagerskatt på bränslen,
27. lag om upphävande av lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för
viss energiskatt.
Genom en ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker förtydligas att kravet
att verksamheten i en exportbutik skall bedrivas av en godkänd
upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen
(1994:1564) om alkoholskatt, endast gäller i fall alkohol- eller tobaksvaror
säljs i butiken. Det är endast i sådana fall butiken skall vara ett godkänt
skatteupplag enligt dessa lagar. Vidare föreslås det bli tillåtet att i
exportbutikerna sälja andra beskattade varor än alkoholdrycker till EU-
resenärer. Leveranser av varor som ingår i exportbutikssortiment skall kunna
ske mervärdesskattefritt till exportbutikerna även om varorna senare kommer
att säljas med mervärdesskatt till EU-resenärer.
I propositionen föreslås att skattefrihet skall gälla för alkohol- och
tobaksvaror som provianterats utan skatt och som därefter förstörts genom
olyckshändelse eller force majeure. Ändringen utgör en anpassning till vad
som gäller i Danmark och Finland.
I propositionen föreslås också lagändringar i anledning av riksdagens
beslut om att punktskatteverksamheten organisatoriskt skall föras över till
Riksskatteverket.
Den nuvarande produktionsskatten på kärnkraft läggs om till en effektskatt
som baseras på den termiska effekten i kärnkraftsreaktorerna. Omläggningen
från en rörlig skatt till en fast skatt är avsedd att minska risken för
snedvrid-
ningar i elproduktionssystemet. Skatteintäkterna antas bli i stort sett oföränd-
rade.
För personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt om högst 2 470
kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt om högst 1 275 kilogram som
uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen (1986:1386)
föreslås en skattelättnad i fordonsskattelagen (1988:327). Skattelättnad ges
med 3 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången under år 2000 och
med 1 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången under år 2001.
För personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt överstigande 2 470
kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt överstigande 1 275 kilogram
som uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen föreslås en
skattelättnad i fordonsskattelagen med 3 500 kronor om skatteplikt inträder
för första gången under år 2001 och med 1 500 kronor om skatteplikt inträder
för första gången under år 2002.
Ett avtal mellan Sverige och övriga länder i EU som tar ut en vägavgift
föranleder att det i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon
införs en bestämmelse om att det tas ut en 50 procent lägre vägavgift under
två års tid för grekiska tunga fordon. Det föreslås också att det införs en
möjlighet till nedsättning av obetald vägavgift när vägavgiftsplikt upphört,
innebärande att det endast är vägavgift för den tid fordonet varit
avgiftspliktigt som skall utkrävas. Vidare föreslås att vägavgiften även kan
sättas ned när ett fordons beskaffenhet ändras så att avgift skall tas ut med
annat belopp. Slutligen föreslås att återbetalning av vägavgift sker från
tidpunkten när avgiftsplikten upphörde och inte som för närvarande från
tidpunkten när vägavgiftsbeviset kom in till beskattningsmyndigheten.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 aviserat att jordbruket
från och med den 1 juli 2000 skall ges samma reduktion av energi- och
koldioxidskatterna som industrin och växthusnäringen för närvarande för
förbrukning av el och bränslen för uppvärmning. I propositionen behandlas
lagstiftningsfrågor i anledning av denna omläggning.
Företag som bedriver jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet föreslås
omfattas av skattelättnaderna. Företagen får del av skattelättnaderna för
bränslen och el genom att ansöka om återbetalning av skatt. Återbetalningen
av skatt på bränslen sker per kalenderkvartal. De villkor som i dag gäller för
industrin föreslås tillämpas även för jord-, skogs- och vattenbruks-
verksamheterna, dvs. rätt till återbetalning föreligger endast när ersättningen
för ett kalenderkvartal uppgår till minst 1 000 kr. För skatten på el föreslås
som huvudregel att återbetalningen sker på årsbasis, med möjlighet för
företag med förbrukning i större omfattning att få återbetalning kvartalsvis.
Vad gäller återbetalning av elskatt införs det en administrativ gräns, som
innebär att endast den del av skattebeloppet som överstiger 1 000 kr per år
betalas tillbaka.
Lagförslagen
De vid propositionen fogade lagförslagen framgår av bilaga 1.
Motionerna
1999/2000:Sk22 av Carl G Nilsson och Lars Björkman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om omfattningen av skattebefrielsen.
1999/2000:Sk23 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även den som förbrukar lite el och olja måste få en rimlig
möjlighet att kunna ta del av skattenedsättningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen gräns för nedsättningen av elskatt skall införas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nedsättningen av elskatten bör ske genom ett försäkrans-
system,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det inte är motiverat med någon gränssättning för att få ta del
av nedsättningen av eldningsoljeskatten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nedsättningen av eldningsoljeskatten bör ske genom ett
försäkranssystem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nedjustera dieselskatten eller på annat sätt kompensera svenskt
lantbruk för den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på
diesel.
1999/2000:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om borttagning av kvantitetsbegränsningen för
obeskattad alkohol och tobak för tredjelandsresenärer i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av detaljhandelsmonopolet vad gäller exportbutiker,
3. att riksdagen beslutar om att skattefrihet för proviantvaror skall gälla vid
stöld i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen avslår omläggningen av produktionsskatten p kärnkraftsel
till effektskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt skatt på kärnkraftsel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopad avgift på kväve i handelsgödsel,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt skatt till 53 öre på diesel i arbetsredskap som används i
jord- och skogsbruk samt i entreprenadmaskiner,
8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
deklarationsmetod för skattereduktion av jordbrukets energiskatter i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avvisa förslaget om effektskatt på kärnkraftsel,
2. att riksdagen beslutar om en skattelättnad för jordbruksnäringen med
330 miljoner räknat på helår avseende el- och eldningsoljebeskattningen i
enlighet med beräkningarna i budgetpropositionen för år 2000,
3. att riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag i syfte att
kooperativa företag inom trädgårdsnäringen ej skall missgynnas ur energi-
skattehänseende,
4. att riksdagen, med avseende på skattelättnader på bränslen, beslutar om
ett försäkranssystem i stället för det föreslagna återbetalningssystemet,
5. att riksdagen, i det fall återbetalningssystem införs, beslutar i enlighet
med vad som anförts i motionen att ej införa någon beloppsgräns och att de
som så önskar skall få återbetalning kvartalsvis,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beloppsgräns,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lätta på lantbrukets övriga skatteryggsäck.
Ärendets beredning
Tillsammans med miljö- och jordbruksutskottet genomförde skatteutskottet
den 6 april 2000 en offentlig utfrågning angående jordbrukets miljö- och
energiskatter. I utfrågningen deltog representanter för bl.a. Finans- och Jord-
bruksdepartementen, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Riksrevi-
sionsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet,
Svenska Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas Riksförbund. Utskrifter
från utfrågningen finns hos skatteutskottets och miljö- och jordbruks-
utskottets kanslier.
Miljö- och Jordbruksutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet,
1999/2000:MJU5y, har fogats som bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet
Justeringar i regelsystemet för exportbutiker
Gällande rätt
I en exportbutik får obeskattade gemenskapsvaror säljas till flygpassagerare
som reser till en plats utanför EG:s skatteområde. Annan försäljning får inte
ske. Butiken får inte sälja beskattade varor till resenärer till andra
medlemsländer. Det varusortiment som får säljas skattefritt i export-
butikerna, det s.k. exportbutikssortimentet, är begränsat till alkoholvaror,
tobaksvaror, parfym m.m., choklad och konfektyrvaror. För alkohol och
tobaksvaror är försäljningen dessutom begränsad till vissa kvantiteter för
varje resande. Dessa regler finns i lagen (1999:445) om exportbutiker.
Gällande regler innebär också att verksamheten i exportbutik skall
bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om
tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Vidare skall butiken
vara ett godkänt skatteupplag enligt samma lagar. Syftet med dessa krav var
att dels skapa goda kontrollmöjligheter, dels möjliggöra för den som bedriver
verksamheten att ta emot och lagra varor skattefritt.
Propositionen
I propositionen konstateras att kravet på att en exportbutik skall vara
godkänd som skatteupplag och förbudet mot att i butiken sälja beskattade
varor till EU-resenärer skapar problem för de näringsidkare som driver
exportbutiker. Beskattade och obeskattade varor kan inte bjudas ut till
försäljning i samma butik, vilket gör det svårt för näringsidkarna att
organisera verksamheten på ett från kommersiell synpunkt effektivt sätt.
I propositionen föreslås att kraven på att verksamheten skall bedrivas av en
godkänd upplagshavare och att exportbutiken skall vara ett godkänt
skatteupplag bara skall gälla i de fall då alkohol- eller tobaksvaror säljs i
butiken. Reglerna ändras enligt förslaget också så att beskattade - med
undantag för alkoholdrycker, som enligt alkohollagen (1994:1738) får säljas
beskattade enbart av Systembolaget - skall kunna säljas också i
exportbutiker. För att göra systemet ännu enklare föreslås också att
leveranser av varor som ingår i exportbutikssortimentet skall kunna ske
mervärdesskattefritt till exportbutiken även om varorna senare skall säljas
med mervärdesskatt till EU-resenärer.
När det gäller kontrollaspekterna medför förslaget att obeskattade alkohol-
och tobaksvaror kommer att förvaras i ett skatteupplag tillsammans med
andra varor. Eftersom dessa andra varor helt saknar koppling till lagarna
om skatt på alkohol och tobak finns det dock enligt propositionen inget som
direkt talar för att en sådan ordning skulle försvåra kontrollen av de
alkohol- och tobaksvaror som förvaras i upplaget.
Motionen
I motion Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås ytterligare ett par
förändringar i regelsystemet för exportbutiker. Enligt yrkande 1 i motionen
skall riksdagen ta bort den gällande kvantitetsbegränsningen för skattefri
försäljning av alkohol och tobak till tredjelandsresenärer, eftersom dessa
inköp inte bör styras av svenska införselregler. Det måste enligt motionen
vara upp till var och en att själv hålla sig inom de för respektive land tillåt
kvantiteterna av alkohol och tobak. Yrkande 2 i samma motion innehåller ett
förslag om att detaljhandelsmonopolet för alkohol skall avvecklas vad gäller
exportbutikerna. Detta skulle möjliggöra för exportbutikerna att sälja öl, vin
och sprit också till resenärer inom EU. Om därtill de höga svenska
alkoholskatterna sänks blir de svenska exportbutikerna enligt motionen mer
jämställda i konkurrensen med andra länders flygplatsbutiker.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att reglerna för försäljning i
exportbutik bör mjukas upp i de hänseenden som propositionen avser. När
det gäller de mer långtgående regelförändringar som föreslås i motionen vill
utskottet framhålla följande.
Vid tillkomsten av 1999 års lag om exportbutiker framhölls
som skäl för de kvantitativa begränsningarna för alkohol och
tobak att dessa dels skulle möjliggöra kontroll i efterhand av
försäljningen, dels att flertalet länder tillämpar
importrestriktioner (prop. 1998/99:86, s. 69). Det framgår av
den nu aktuella propositionen att regeringen för närvarande inte
är beredd att ompröva begränsningarna. Utskottet har inte
någon annan uppfattning i frågan och avstyrker motion Sk24
yrkande 1. Utskottet avstyrker även yrkande 2 i samma motion
om att öppna möjlighet till att sälja beskattade alkoholvaror i
exportbutik. Som motionärerna påpekar skulle detta kräva en
ändring av alkohollagens bestämmelser om
detaljhandelsmonopolet, vilket utskottet inte kan ställa sig
bakom. Frågan om nivån på de svenska alkoholskatterna
behandlar utskottet i annat sammanhang.
Skattefrihet för proviantvaror
Gällande rätt
Enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg får den
som beviljats tillstånd proviantera obeskattade alkohol- och tobaksvaror för
förbrukning ombord vid resa till utländsk ort. Skattefri proviantering får
även ske för försäljning ombord vid resa till tredje land. En tillståndshavare
som provianterat skattefritt blir dock skattskyldig om varorna används för
annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten.
Skattskyldighet uppkommer vid varje situation som inte täcks av de skattefria
ändamålen. Att varor säljs i en butik på en EU-intern resa innebär således
att skattskyldighet inträder. Även svinn eller stölder av resande eller
personal utlöser beskattning. Detsamma gäller om varor förstörs genom en
olyckshändelse eller force majeure.
Propositionen
I propositionen föreslås att skattefrihet skall gälla för alkohol- och
tobaksvaror som provianterats utan skatt och som därefter förstörts genom
olyckshändelse eller force majeure. Ändringen syftar till att anpassa den
svenska provianteringslagstiftningen till vad som gäller i Danmark och
Finland, eftersom de nuvarande reglerna är en konkurrensnackdel för de
svenska skeppshandlarna. Förslaget omfattar inte stöld och outredda
lagerbrister. Däremot omfattas t.ex. att varor förstörs i samband med
lastning av fartyg eller vid kraftig sjögång eller annan yttre påverkan. Det är
enligt propositionen inte möjligt att räkna upp varje situation som täcks av
de nya reglerna. Vilka situationer som omfattas får fastställas i praxis.
Motionen
I motion Sk24 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) hemställs att
skattefriheten för proviantvaror skall utsträckas till att gälla även vid stöld
Det är enligt motionen inte rimligt att den som drabbas av en stöld skall
betala in skatten på den stulna varan med egna medel.
Utskottets ställningstagande
Den lagändring som regeringen föreslår syftar till att anpassa de
svenska reglerna till finska och danska provianteringsregler och
därmed undanröja en konkurrensnackdel för svensk
skeppshandel. Enligt utskottets mening finns det inte anledning
att gå utanför detta syfte. Genom den åtgärd som regeringen har
föreslagit blir regelverket detsamma som det i de nämnda
länderna. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionsyrkandet.
Effektskatt på kärnkraftsel
Gällande regler, m.m.
Enligt gällande lag från 1983 tar staten ut en särskild skatt på elektrisk kraf
som framställs inom landet i ett kärnkraftverk. Skatten tas ut med 2,7 öre per
kilowattimme (kWh). Den höjdes fr.o.m. den 1 januari 2000 med 0,5 öre per
kWh som ett inslag i en skatteväxling. I samband med att skatten på
kärnkraftsel höjdes aviserade regeringen att den skulle lägga fram ett förslag
om att göra om produktionsskatten till en effektskatt fr.o.m. den 1 juli 2000
(prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 208, bet. 1999/2000:FiU1, s. 177). Frågan
om en omläggning till en effektskatt har tidigare behandlats bl.a. i
regeringens proposition (prop. 1996/97:84) En uthållig energiförsörjning, i
vilken uttalades att produktionsskatten på kärnkraft kan medföra
snedvridningar i elproduktionssystemet. Eftersom de rörliga kostnaderna
påverkas av skatten snedvrids enligt propositionen den kostnadsmässiga
rangordningen av elproduktionsanläggningarna med ett sämre resurs-
utnyttjande som följd. Ändrade produktionskostnader i någon del av
systemet får genomslag på utnyttjandet av hela produktionskapaciteten.
Propositionen
I propositionen lägger regeringen fram förslag om de lagändringar som
krävs för att genomföra en omläggning av beskattningen av kärnkraftsel.
Skatten skall tas ut månadsvis med 5 514 kr per megawatt - motsvarande ca
181 kr per megawatt och dygn - av kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna
termiska effekt. Om en reaktor har varit ur drift under en sammanhängande
period av mer än 90 kalenderdygn, skall för varje dygn utöver de 90 första få
göras avdrag med 181 kr per megawatt av den termiska effekten.
Motionerna
Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkar i motion Sk24 att propositionen skall avslås
i denna del (yrkande 4). För att komma till rätta med snedvridningen på
elmarknaden bör regeringen i stället återkomma till riksdagen med förslag
om en sänkning med 0,5 öre per kWh av den särskilda produktionsskatten på
kärnkraft (yrkande 5). Även om de svenska kärnkraftsanläggningarna håller
en mycket hög säkerhetsnivå bör enligt motionen en skatt inte utformas så att
det av skatteskäl ges incitament till att minska på service, reparations- och
underhållsarbeten.
Kenneth Lantz m.fl. (kd) avvisar i motion Sk25 yrkande 1 regeringens
förslag till en omläggning till effektskatt. Motionärerna anför bl.a. att med
den föreslagna effektskatten kommer producenterna att tvingas betala skatt
efter en teoretiskt beräknad maximal produktion. Skatteuttaget kommer att
vara oförändrat även om effektuttaget minskas när kärnkraftsaggregaten
åldras. Vidare kan den föreslagna effektskatten ge upphov till ofördelaktiga
tröskeleffekter i samband med oplanerade avställningar.
Utskottets ställningstagande
Som framgått av utskottets tidigare redovisning av regeringens förslag har
tankarna på en effektskatt i stället för produktionsskatten uppkommit bl.a.
mot bakgrund av att den nuvarande produktionsskatten kan orsaka
snedvridningar i elproduktionssystemet. Sådana snedvridningar motverkas
genom en övergång till en fast skatt som tas ut oberoende av produktionens
storlek. En fast skatt har bl.a. den fördelen framför en rörlig skatt att
skatteuttaget inte påverkas av investeringar som görs för att höja
effektiviteten i energiomvandlingen.
Skatten har utformats så att omläggningen skall vara
statsfinansiellt neutral när det sker ett byte av skattebas från
producerad kilowattimme till tillståndsgiven megawatt. Vid
beräkning av den föreslagna skattenivån har utgångspunkten
varit att intäkterna från effektskatten och den nuvarande
produktionsskatten i stort sett skall överensstämma. De
föreslagna reglerna har samtidigt utformats så att onormala,
långvariga driftstopp medför nedsättning av skatten. Utskottet
kan inte dela motionärernas negativa inställning till att göra om
den nuvarande produktionsskatten till en effektskatt. Utskottet
noterar också att regeringen avser att noga följa vilka
konsekvenser en övergång till en fast skatt får, för att
säkerställa att det inte uppkommer några icke avsedda effekter.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Sk24 yrkandena 4 och 5 och Sk25 yrkande 1.
Omläggning av jordbrukets energibeskattning
Bakgrund
För andra skattepliktiga bränslen än bensin och högbeskattat bränsle som
förbrukas i industriella tillverkningsprocesser och i yrkesmässig
växthusodling är energiskatten reducerad till noll och koldioxidskatten
reducerad till hälften av den normala nivån. Längre gående skattebefrielser
för koldioxidskatten finns för energiintensiva verksamheter genom bl.a. den
s.k. 0,8-procentsregeln. Energiskatt tas inte heller ut på industrins och
växthusodlingens förbrukning av elkraft.
De industriföretag som förbrukar bränsle är vanligen inte själva
registrerade som skattskyldiga och kan därmed inte göra ett avdrag i sin
deklaration för att få skattelättnaden. Det allra flesta industriföretag ansöke
därför om återbetalning av energiskatten på bränslen för varje kvartal som
skatten överstiger 1 000 kr. Växthusodlarna får i stället mot en försäkran till
leverantören köpa bränslet till ett pris där skatten redan är avräknad. Ett
försäkranssystem gäller också för industrins och växthusodlarnas
förbrukning av elkraft, vilket innebär att energiskatten på elförbrukningen
avräknas direkt vid inköpet.
I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000, volym 1, s. 208) har
regeringen aviserat ett förslag om att jordbruket skall få tillämpa samma
skattereduceringar som finns för tillverkningsindustrins förbrukning av el
och bränslen för uppvärmning. Förändringarna skall träda i kraft den 1 juli
2000.
Propositionen
I propositionen återkommer regeringen med förslag till lagstiftning som
innebär att företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vatten-
bruksverksamhet fr.o.m. den 1 juli 2000 skall omfattas av samma energi-
skattelättnader som gäller för tillverkningsföretag.
Liksom för industrin skall skattelättnaden för bränslen medges efter
ansökan genom kvartalsvis återbetalning av skattebelopp som uppgår till
minst 1 000 kr, vilket motsvarar knappt 1 m3 grön olja. Tillämpningen av
samma beloppsgräns som för industrin medför - eftersom det finns så många
små jordbruksföretag - att ca 3 000 jordbruksföretag kommer att omfattas
och att ca 10 000 kommer att hamna utanför. Växthusnäringen, som redan i
dag har skattelättnaden, får behålla ett försäkranssystem i stället för att nu
över till ett återbetalningssystem.
Vid beredningen av en utvidgad skattelättnad i bränslebeskattningen har
uppmärksammats risken för negativa tröskeleffekter, vad gäller såväl
jordbruks- som tillverkningsföretag, på grund av beloppsgränsens utform-
ning vid bränslebeskattningen. Denna fråga bör enligt propositionen
undersökas närmare. Regeringen har för avsikt att undersöka förut-
sättningarna för att återkomma med förslag som innebär att beloppsgränsens
utformning ändras så att negativa tröskeleffekter undviks. Detta kan enligt
propositionen ske genom att beloppsgränsen utformas på sådant sätt att
sökanden endast medges återbetalning med skattebelopp som överstiger ett
visst belopp.
Industrins och växthusodlingens skattefrihet för elkraft administreras av
elleverantörerna. Det ter sig enligt propositionen inte rimligt att elleveran-
törerna skall hantera också skattenedsättningen för jordbrukskunderna med
hänsyn till det stora antalet jordbruksföretag, som dessutom regelmässigt
kommer att ha både skattefri och skattepliktig elförbrukning. För jordbruket
föreslås i stället ett återbetalningssystem och - med hänsyn till de avsevärda
administrativa resurser som krävs för att hantera ett sådant system - att
återbetalning skall medges endast med belopp som överstiger 1 000 kr per
årsperiod. Detta motsvarar en elförbrukning om ca 6 000 kWh. Den valda
gränsen för ersättning innebär att ca 55 000 företag kommer att omfattas av
lättnaden och att ca 30 000 hamnar utanför. Systemet med årsvis
återbetalning kompletteras med en dispensmöjlighet som ger företag som har
en hög elförbrukning rätt till kvartalsvis återbetalning. Dessa företag skulle
annars drabbas av en likviditetsbelastning av icke obetydlig natur. Det kan
röra sig om ca 1 000 företag som kan utnyttja denna dispensmöjlighet.
Att den föreslagna återföringen av elskatten avviker från vad som i dag
tillämpas för tillverkningsindustrin och växthusnäringen bör enligt
propositionen särskilt beaktas i en kommande översyn av elskatten. Enligt
propositionen bör man sträva efter en ökad harmonisering mellan de olika
uppbördssystemen för bränsle och elkraft. Det är enligt propositionen
lämpligt att i den kommande översynen även närmare analysera förut-
sättningarna för att, i syfte att skapa ett administrativt enklare och mer
lätthanterligt uppbördssystem, höja den nu föreslagna beloppsgränsen om
1 000 kr på elsidan.
Motionerna
Enligt motion Sk22 av Carl G Nilsson och Lars Björkman (m) utesluter
regeringens förslag stora delar av bondekåren och gynnar endast stora
företag. Motionärerna anser att hela beloppet för skattebefrielsen skall
återbetalas och att det administrativa förfarandet skall förenklas.
Motionärerna vänder sig också mot de skrivningar i propositionen som kan
leda till överväganden om utvidgade och höjda beloppsgränser.
Rolf Kenneryd m.fl. (c) anser i motion Sk23 att det utlovade jämställandet
av jordbrukets el- och eldningsoljebeskattning med industrin uteblir till viss
del genom att alla jordbruksföretag inte kan ta del av nedsättningen. Enligt
motionärerna skall den utlovade skattelättnaden fullföljas genom att någon
beloppgräns eller gränssättning inte skall finnas för nedsättningen av
elskatten respektive eldningsoljeskatten (yrkandena 1, 2 och 4).
Nedsättningen av elskatten och eldningsoljeskatten bör vidare enligt
motionen ske genom ett försäkranssystem (yrkandena 3 och 5).
Enligt motion Sk24 yrkande 8 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) kan
byråkratin kring skattelättnaden minskas om denna i stället medges genom
att jordbrukarna i den vanliga inkomstdeklarationen får begära reduktion för
energiskatten på bränsle och el. Med detta förslag behövs enligt motionen
inte någon lägsta beloppsgräns av administrativa skäl, och mindre och
medelstora jordbruksföretag diskrimineras inte som i regeringens förslag. För
företag med höga energikostnader kan enligt motionen preliminärskatten
jämkas med hänsyn till förväntad skattereduktion.
Enligt motion Sk25 yrkande 2 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) är det
nödvändigt att uppfylla de löften som jordbruksnäringen fått om en
skattelättnad genom att el- och eldningsoljebeskattningen skall reduceras
motsvarande 330 miljoner kronor räknat på helår i enlighet med de
beräkningar som gjordes i budgetpropositionen för 2000. Vidare tar
regeringens förslag enligt motionen inte hänsyn till de kooperativa
företagsformer som finns inom trädgårdsnäringen, vilket kan missgynna
vissa företag. Enligt motionens yrkande 3 bör regeringen snarast återkomma
med ett kompletterande lagförslag som innebär att de nämnda kooperativa
företagsformerna inte missgynnas i energiskattehänseende. Motion Sk25
innehåller i yrkandena 4-6 förslag om hur skatteåterföringen skall ske.
Motionärerna yrkar att ett försäkranssystem skall införas i stället för det
föreslagna återbetalningssystemet för bränslen. Beloppsgränser skall inte
införas för vare sig bränslen eller el, och de som så önskar skall alltid kunna
få återbetalning av elskatten kvartalsvis. Motionärerna vill också att
riksdagen redan nu avvisar tänkta höjningar på beloppsgränser som
regeringen vill införa.
I motionerna tas även upp frågor som rör andra skatter än de som föreslås
ändrade i propositionen. Enligt motion Sk23 yrkande 6 av Rolf Kenneryd
m.fl. (c) bör dieselskatten nedjusteras eller någon annan kompensation
lämnas till svenskt lantbruk för att skatten på diesel som förbrukas inom
lantbruket är högre än i våra konkurrentländer. I motion Sk24 av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m) hemställs att avgiften på kväve i handelsgödsel slopas
(yrkande 6) och att skatten på diesel i arbetsredskap som används i jord- och
skogsbruk samt i entreprenadmaskiner sänks till 53 öre per liter (yrkande 7).
Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkar i motion Sk25 yrkande 7 att - utöver en
skattelättnad inom el- och bränslebeskattningen motsvarande 330 miljoner
kronor - dieselbeskattningen inom jordbruket skall minskas med ca 1,2
miljarder kronor och att de 360 miljoner kronor som tas in i avgift för
handelsgödsel skall återgå till jordbruksnäringen.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande 1999/2000:MJU5y
att regeringen utförligt redovisat motiven för de i huvudsak skattetekniska
lösningar som valts för skatteåterföringen till berörda näringar, inklusive för
och nackdelar med de återföringssystem som kan vara aktuella. Från de
synpunkter utskottet har att företräda tillstyrker miljö- och jordbruksutskotte
regeringens förslag och avstyrker de motionsförslag som innebär andra
lösningar. Miljö- och jordbruksutskottet anför vidare bl.a. att utskottet i det
sammanhang inte är berett föreslå ytterligare skattelättnader för jordbruket.
Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed de motionsyrkanden som
gäller bl.a. kväveavgiften och energiskatten på diesel.
I yttrandet uppmärksammas de gränsdragningsproblem som kan
uppkomma när det gäller verksamheter som drivs i kooperativ form inom
trädgårdsnäringen. Miljö- och jordbruksutskottet utgår från att de berörda
gränsdragningsproblemen kan få en ändamålsenlig lösning i rättstillämp-
ningen och avstyrker motionsyrkandet om att lagstiftningen skall komplette-
ras i detta avseende.
Utskottets ställningstagande
Utgångspunkten för den omläggning som föreslås i propositionen är att
likställa jordbruksnäringen med tillverkningsindustrin. Reglerna skall träda i
kraft redan den 1 juli i år. Det finns mot denna bakgrund anledning att i så
stor utsträckning som möjligt bygga på det system för nedsättning av
energiskatten som redan tillämpas. Den avvikelse från dagens system som
föreslås i fråga om jordbrukets skattelättnad för elkraft är svårt att undvika
om det skall vara möjligt att snabbt åstadkomma ett system som gör det
möjligt att praktiskt hantera en skattebefrielse som omfattar så många
elabonnenter. Utskottet anser att regeringens förslag bör godtas. Det framgår
vidare av propositionen att förfarandereglerna för beskattningen av
eldningsolja och elkraft kommer att ses över. Därför vore det enligt
utskottets mening olyckligt om riksdagen nu föregriper det pågående arbetet
genom att ta ställning för hur skattebefrielsen för jordbrukssektorn bör
administreras i framtiden. När det gäller omfattningen av skattelättnaderna
konstaterar utskottet att den beräkning av de finansiella effekterna som har
legat till grund för inkomstberäkningen utgjorde en preliminär redovisning
(se 2000 års ekonomiska vårproposition, prop. 1999/2000:100, s. 209). Den
inkomstberäkning som redovisas i vårpropositionen utgår i stället från de nya
beräkningar som finns redovisade i den förevarande propositionen.
Med det anförda tillstyrker skatteutskottet - i likhet med miljö- och
jordbruksutskottet - propositionen i denna del och avstyrker motionerna
Sk22, Sk23 yrkandena 1-5, Sk24 yrkande 8 och Sk25 yrkandena 4-6.
Beträffande den för trädgårdsnäringen betydelsefulla gränsdragningen
mellan kooperativ jordbruksverksamhet och detaljhandel framgår av
propositionen att den praktiska tillämpningen av industrins undantag innebär
att vissa speciella verksamheter utanför det industriella området i
energiskattesammanhang kan åtnjuta industrins förmånliga skatteregler.
Motsvarande synsätt bör enligt regeringen i förekommande fall även kunna
användas beträffande jordbruksverksamhet. Däremot skulle det enligt
regeringens bedömning föra alltför långt att låta skattelättnader gälla
generellt för t.ex. fristående företags lagring, sortering etc. av frukt och
grönt. Miljö- och jordbruksutskottet utgår i sitt yttrande från att de berörda
gränsdragningsproblemen kan få en ändamålsenlig lösning i
rättstillämpningen. Skatteutskottet instämmer i detta och avstyrker motion
Sk25 yrkande 3.
Motionsvägen väckta förslag om en sänkning av energiskatten
på diesel som förbrukas inom jordbruket avslogs av riksdagen i
samband med att statsbudgeten för innevarande år fastställdes
(prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU1). Ett viktig skäl, som
skatteutskottet då framhöll (yttr. 1999/2000:SkU1y), är att det
med ökade miljökrav på motordrivna fordon blir allt viktigare
att inte vissa kategorier lämnas utanför. Skatteutskottet finner i
likhet med Miljö- och jordbruksutskottet inte anledning att i
detta sammanhang föreslå ytterligare skattelättnader för
jordbruket. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk23
yrkande 6, Sk24 yrkandena 6 och 7 och Sk25 yrkandena 2 och
7.
Övriga frågor
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot övriga förslag i
propositionen och tillstyrker dessa. Beträffande utformningen av
lagförslagen vill utskottet förorda att några detaljer justeras. Den
överflyttning av punktskatteverksamheten som föreslås i propositionen
föranleder ändringar i ett tjugotal lagar, bl.a. i alkohollagen och
mervärdesskattelagen. Skattemyndigheten har enligt gällande alkohollag
terminalåtkomst till uppgifter i Alkoholinspektionens register om
serveringstillstånd. Detta möjliggör en effektiv tillsyn över att
bestämmelserna i 4 kap. 5 § alkohollagen efterlevs av den som är berättigad
att bedriva partihandel. Den terminalåtkomst som berörda skattemyndigheter
har i dag följer av en särskild bestämmelse i 12 kap. 8 a § alkohollagen.
Visserligen blir nu Riksskatteverket beskattningsmyndighet, men för att det
inte skall uppkomma osäkerhet om terminalåtkomsten bör det framgå direkt
av lagtexten att Riksskatteverket har terminalåtkomst. Utskottet har
kompletterat den i propositionen föreslagna ändringen i alkohollagen
(lagförslag 18) med en ändring också i 12 kap. 8 a §.
En ändring i 20 kap. 1 § mervärdesskattelagen (lagförslag 13) bör justeras
med hänsyn till de ändringar i samma lag som föreslås i proposition
1999/2000:82 Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter. En
hänvisning i den nämnda paragrafen bör ändras och övergångsbe-
stämmelserna kompletteras i enlighet med vad som framgår av utskottets
hemställan. Vidare bör, som Miljö- och jordbruksutskottet har föreslagit,
uttrycket "jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet" i de föreslagna
lagtexterna ändras till "jordbruks- skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet".
Med dessa ändringar tillstyrker utskottet de vid propositionen
fogade lagförslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande justeringar i regelsystemet för exportbutiker
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och
avslår motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m)
2. beträffande skattefrihet för proviantvaror
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och
avslår motion 1999/2000:Sk24 yrkande 3,
res. 2 (m)
3. beträffande effektskatt på kärnkraftsel
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och
avslår motionerna 1999/2000:Sk24 yrkandena 4 och 5 och
1999/2000:Sk25 yrkande 1,
res. 3 (m)
res. 4 (kd, fp)
4. beträffande omläggningen av jordbrukets
energibeskattning
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och
avslår motionerna 1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk23 yrkandena 1-6,
1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8 och 1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7,
res. 5 (m)
res. 6 (kd)
res. 7 (c)
5. beträffande övriga frågor
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del,
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna
del och vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de i bilaga 1
återgivna förslagen till
1. lag om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,
2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter,
3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
4. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam,
5. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
7. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
8. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter,
9. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
10. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
11. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskon-
tomedel m.m.,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för ut-
omlands bosatta artister,
13. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med de
ändringarna
dels att 20 kap. 1 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:
Regeringens förslag
Utskottets förslag
20 kap.
1 §
Vid överklagande - - - 22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).
Beslut som Riksskatteverket har fattat
om betalningsskyldighet enligt 3 kap.
26 b §, i ärende som rör återbetalning
enligt 10 kap. 1-8 §§ och om
betalningsskyldighet och avräkning
enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos
Länsrätten i Dalarnas län. Beslut som
en skattemyndighet fattat om
gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 §,
om ändring eller avregistrering enligt
6 a kap. 5 § eller om innehållet i en
faktura eller jämförlig handling enligt
11 kap. 5 § fjärde stycket får
överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Beslut om
avräkning får överklagas särskilt på
den grunden att avräkningsbeslutet i
sig är felaktigt men i övrigt endast i
samband med överklagande av beslut
om betalningsskyldighet. Ett
överklagande enligt detta stycke skall
ha kommit in inom två månader från
den dag klaganden fick del av
beslutet.
Beslut som Riksskatteverket har
fattat om betalningsskyldighet enligt
3 kap. 26 b §, i ärende som rör
återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§
och om betalningsskyldighet och
avräkning enligt 19 kap. 7 § får
överklagas hos Länsrätten i Dalarnas
län. Beslut som en skattemyndighet
fattat om gruppregistrering enligt 6 a
kap. 4 §, om ändring eller
avregistrering enligt 6 a kap. 5 § eller
om innehållet i en faktura eller
jämförlig handling enligt 11 kap. 5 §
tredje stycket får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Beslut
om avräkning får överklagas särskilt
på den grunden att avräkningsbeslutet
i sig är felaktigt men i övrigt endast i
samband med överklagande av beslut
om betalningsskyldighet. Ett
överklagande enligt detta stycke skall
ha kommit in inom två månader från
den dag klaganden fick del av
beslutet.
Ett beslut enligt - - - talan av Riksskatteverket.
dels att övergångsbestämmelserna tillförs en ny punkt 4 med följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:
Den nya lydelsen av 20 kap. 1 §
andra stycket tillämpas såvitt avser
hänvisningen till 11 kap. 5 § tredje
stycket på förhållanden den 1 januari
2001 eller senare.
14. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,
15. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
16. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
17. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat-
införsel,
18. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) med den ändringen att
lagförslaget tillförs en ändring i 12 kap. 8 a § med följande lydelse:
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 kap.
8 a §
Skattemyndighet som anges i 8 kap.
1 a § andra stycket får för sin tillsyn
enligt denna lag ha terminalåtkomst
till uppgifter om serveringstillstånd.
Riksskatteverket och skattemyndig-
het som anges i 8 kap. 1 a § andra
stycket får för sin tillsyn enligt denna
lag ha terminalåtkomst till uppgifter
om serveringstillstånd.
19. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med de
ändringarna att i 7 kap. 4 § första stycket, 9 kap. 5 § första stycket, 9
kap. 9 § första och andra styckena uttrycket "jord-, skogs- eller
vattenbruksverksamhet" ersätts med uttrycket "jordbruks-,
skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet" samt att i 9 kap. 2 § första
stycket och 11 kap. 12 § första stycket uttrycket "skogs- eller
vattenbruksverksamhet" ersätts med uttrycket "skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet",
20. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting,
21. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:438),
22. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga
fordon,
23. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrå-
gor,
24. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av
transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineralolje-
produkter,
25. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,
26. lag om upphävande av vissa lagar om lagerskatt på bränslen,
27. lag om upphävande av lagen (1994:40) om tillfällig kompensation
för viss energiskatt.
Stockholm den 25 maj
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström
(s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester
(s), Lena Sandlin-Hedman (s), Desirée Pethrus
Engström (kd), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg
(s), Anna Kinberg (m), Per-Olof Svensson (s) och
Claes Stockhaus (v) .
Reservationer
1. Justeringar i regelsystemet för exportbutiker (mom. 1) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Anna Kinberg (m) har
dels anfört följande:
Vi anser att de kvantitetsbegränsningar som gäller vid tredjelands-
resenärers inköp av obeskattad alkohol och tobak skall tas bort. Sådana inköp
skall inte styras av svenska införselregler. I stället måste varje resenär själ
hela ansvaret för att införselrestriktionerna i andra länder inte överträds. De
propositionen framlagda lagförslaget bör därför ändras med hänsyn till att
den paragraf i vilken kvantitetsbegränsningen finns skall upphävas.
Även Systembolagets detaljhandelsmonopol måste upphävas. Detta skulle
möjliggöra för exportbutikerna att sälja öl, vin och sprit också till resenärer
inom EU. Om de höga svenska alkoholskatterna därtill sänks blir de svenska
exportbutikerna mer jämställda i konkurrensen med andra länders flygplats-
butiker. Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett förslag som i ett
första skede gör det möjligt för exportbutikerna att sälja beskattad alkohol.
Vi tillstyrker följaktligen motion Sk24 yrkandena 1 och 2.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande justeringar i regelsystemet för exportbutiker
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 1 och
2 och med anledning proposition 1999/2000:105 i denna del beslutar
att slopa kvantitetsbegränsningen för skattefri försäljning i exportbutik
av alkohol och tobak till tredjelandsresenärer och att som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om att
detaljhandelsmonopolet skall slopas vad gäller exportbutiker,
6. beträffande lagförslagen i fråga om exportbutiker
att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna
del och vad som här ovan anförts och hemställts antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1999:445)
om exportbutiker, dock att ändringen av 3 § erhåller följande som
reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag
Reservanternas förslag
3 §
Försäljning av obeskattade ge-
menskapsvaror till flygpassagerare
som reser till en plats utanför EG:s
skatteområde får endast avse följande
varor och i angivna fall följande
kvantiteter av dessa varor till varje
resande:
Försäljning av obeskattade ge-
menskapsvaror till flygpassagerare
som reser till en plats utanför EG:s
skatteområde får endast avse följande
varor:
1. 200 cigaretter eller 100 cigariller
eller 50 cigarrer eller 250 gram
röktobak eller en proportionell
blandning av dessa tobaksvaror,
1. cigaretter, cigariller, cigarrer,
och röktobak,
2. en liter spritdryck eller två liter
starkvin,
två liter vin,
två liter starköl, och
2. spritdrycker, starkvin, vin och
starköl, och
3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat samt choklad- och
konfektyrvaror och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan.
Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte ske till
större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet.
Vid tillämpning av första stycket förstås med
spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-
lymprocent,
starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22
volymprocent, samt mousserande vin,
vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som
överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,
starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent,
cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.
2. Skattefrihet för proviantvaror (mom. 2) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Anna Kinberg (m) har
dels anfört följande:
Det är enligt vår mening inte rimligt att företag som drabbas av en stöld
skall betala in skatter till staten för något de aldrig fått betalt för. Riksda
bör därför besluta att skattefrihet skall gälla för alkohol- och tobaksvaror so
provianterats utan skatt och som stjäls. Vi tillstyrker härmed motion Sk24
yrkande 3.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande skattefrihet för proviantvaror
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkande 3 och
med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna del beslutar att
skyldighet att betala skatt in alkohol- och tobaksskatt inte skall
föreligga för varor som provianterats skattefritt och som stjäls,
6. beträffande lagförslagen i fråga om skattefrihet för
proviantvaror
att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna
del och vad som här ovan anförts och hemställts antar
dels det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:1563) om tobaksskatt med den ändringen att 9 b § erhåller
följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag
Reservanternas förslag
9 b §
Skattskyldighet enligt 9 § första
stycket 7 föreligger inte för varor som
förvärvats skattefritt enligt 31 e § och
som förstörts genom olyckshändelse
eller force majeure.
Skattskyldighet enligt 9 § första
stycket 7 föreligger inte för varor som
förvärvats skattefritt enligt 31 e § och
som stulits eller förstörts genom
olyckshändelse eller force majeure.
dels det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:1564) om alkoholskatt med den ändringen att 8 b § erhåller
följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag
Reservanternas förslag
8 b §
Skattskyldighet enligt 8 § första
stycket 8 föreligger inte för varor som
förvärvats skattefritt enligt 31 f § och
som förstörts genom olyckshändelse
eller force majeure.
Skattskyldighet enligt 8 § första
stycket 8 föreligger inte för varor som
förvärvats skattefritt enligt 31 f § och
som stulits eller förstörts genom
olyckshändelse eller force majeure.
3. Effektskatt på kärnkraftsel (mom. 3) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Anna Kinberg (m) har
dels anfört följande:
Som regeringen har redovisat i propositionen leder den nuvarande
produktionsskatten på kärnkraftsel till snedvridningar i elproduktions-
systemet. Att göra om den nuvarande skatten till en fast skatt förstärker
emellertid skattens karaktär av straffskatt på kärnkraftsanläggningar.
Eftersom kärnkraftsskatten enligt förslaget skall betalas oavsett om el produ-
ceras eller ej leder den också till en relativt sett förändrad kostnadsbild vid
avställningar för underhåll och service. Även om de svenska kärnkrafts-
anläggningarna håller en mycket hög säkerhetsnivå bör inte en skatt utformas
så att det av skatteskäl ges incitament till att minska på service, reparations
och underhållsarbeten. Vi yrkar avslag på propositionen vad gäller
omläggning av produktionsskatten på kärnkraft till en fast effektskatt. För att
komma till rätta med snedvridningen på elmarknaden bör regeringen i stället,
som föreslås i motion Sk24, återkomma till riksdagen med förslag om en
sänkning av den särskilda produktionsskatten på kärnkraft med 0,5 öre.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande effektskatt på kärnkraftsel
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 4 och
5 och med anledning av motion 1999/2000:Sk25 yrkande 1 avslår
proposition 1999/2000:105 i denna del och som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motion 1999/2000:Sk24 anförts om att
produktionsskatten på kärnkraftsel skall sättas ned med 0,5 öre per
KWh.
4. Effektskatt på kärnkraftsel (mom. 3) - kd, fp
Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd) och Johan Pehrson (fp)
har
dels anfört följande:
Regeringens förslag om en effektskatt på kärnkraftsel medför att
producenterna kommer att tvingas leva med en teoretisk maxtaxa baserad på
maximal produktion. Även om kapaciteten inte skulle tillåta hög effekt,
kommer kravet att kvarstå om en hög beskattning baserad på möjlig
maxproduktion. När kärnkraftsaggregaten åldras, kommer effekten att
minskas påtagligt, vilket får till följd att skatten skulle ligga kvar på tidig
nivå. Vidare skulle denna effektskatt mötas av en ofördelaktig tröskeleffekt i
händelse av oplanerade avställningar. Riksdagen bör därför avvisa förslaget
till en skatteomläggning och ge regeringen i uppdrag att se hur den
konkurrenssnedvridning som nuvarande beskattning ger upphov till skall
elimineras utan att det uppkommer sådana problem som redovisas i motion
Sk25. Vi tillstyrker därför motion Sk25 yrkande 1.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande effektskatt på kärnkraftsel
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk25 yrkande 1 och
med anledning av motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 4 och avslår
proposition 1999/2000:105 i denna del och som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motion 1999/2000:Sk25 anförts om att
en effektskatt kan komma att missa sitt syfte.
5. Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) -
m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Anna Kinberg (m) har
dels anfört följande:
Punktskatterna på produktionsmedel i jordbruket är avsevärt högre i
Sverige än i omvärlden. Detta ger konkurrensnackdelar för svenska
livsmedel på den gemensamma marknaden. De förändringar som regeringen
nu föreslår berör endast en mindre del av de skatter som behöver sänkas för
att ge det svenska jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar. I motion
Sk24 föreslås att skatten på diesel som används för arbetsredskap bland annat
inom jordbruket skall beskattas med 53 öre per liter och att skatten på kväve
i handelsgödsel skall tas bort. Vi yrkar att riksdagen bifaller dessa förslag.
När det gäller val av metod för lättnaderna i energibeskattningen framgår
tydligt av ett exempel i motion Sk22 hur regeringens förslag diskriminerar
småjordbruken. Detta måste rättas till. Vi föreslår i enlighet med motion
Sk24 att regeringen snabbt skall arbeta fram ett nytt förslag som innebär att
jordbrukare i sin inkomstdeklaration skall få begära reduktion för
energiskatten och för hälften av koldioxidskatten på eldningsolja. En sådan
metod innebär liten byråkrati. Kontroll av deklarationen görs i vanlig
ordning. Med detta förslag behövs inte någon lägsta beloppsgräns av
administrativa skäl. Alla jordbrukare kan därmed få del av skattelättnaden.
För företag med höga energikostnader kan preliminärskatten jämkas med
hänsyn till förväntad skattereduktion.
Vi förutsätter att det system för skattelättnaderna som föreslås i motion
Sk24 skall arbetas fram så snabbt att de problem med beloppsgränser m.m.
som finns i regeringens förslag inte kommer att få någon praktisk betydelse.
Det kan inte heller bli aktuellt, som nämns i propositionen, att senare
överväga höjda beloppsgränser.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande omläggningen av jordbrukets energibeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8
och med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna del och
motionerna 1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk23 yrkandena 1-6 och
1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7 hos regeringen begär förslag om en
deklarationsmetod i enlighet med vad som anförts i motion
1999/2000:Sk24 och som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om sänkt energiskatt på diesel i arbetsredskap
som används i jord- och skogsbruk och i entreprenadmaskiner samt
slopad avgift på kväve i handelsgödsel.
6. Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) -
kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) har
dels anfört följande:
I budgetpropositionen för år 2000 utlovade regeringen att jordbruks-
näringen skulle likställas med tillverkningsindustrin vid energibeskattningen.
Det skulle enligt regeringens egna beräkningar innebära en skattelättnad för
jordbruksnäringen med 330 miljoner kronor. Att som regeringen nu föreslår
minska den utlovade skattesänkningen med 1/3 till 220 miljoner kronor är
otillständigt. Det är nu nödvändigt att uppfylla de löften som
jordbruksnäringen fått innebärande en skattelättnad med 330 miljoner räknat
på helår.
El- och bränslebeskattningen är en liten del av den höga skattebelastningen
på lantbruket. Vi föreslår i enlighet med motion Sk25 att denna skattebörda
helårsvis utöver nu föreslagen skattesänkning lättas med ytterligare 110
miljoner kronor i el- och bränslebeskattning, ca 1,2 miljarder kronor i
minskad dieselbeskattning och att de 360 miljoner kronor som tas in i avgift
för handelsgödsel skall återgå till jordbruksnäringen. I enlighet med
Kristdemokraternas förslag med anledning av 2000 års ekonomiska
vårproposition föreslår vi ytterligare skattelättnader för jordbruket med
sammanlagt 1,6 miljarder kronor utöver vad regeringen har föreslagit.
I propositionens lagtext finns inte några uttryckliga regler till ledning för
rättstillämpningen i fråga om de kooperativa företagsformer som finns inom
trädgårdsnäringen. Avsikten måste ändå vara att verksamhet i jordbruks- och
trädgårdsföretag som är nedsättningsberättigad också skall vara nedsätt-
ningsberättigad när den sker i kooperativa samverkansföretag eller i
motsvarande företag innan produkten sätts i omlopp i reguljär handel.
Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag som tydliggör detta
förhållande i lagtexten och undanröjer risken för att de här avsedda
kooperativa företagen missgynnas i energiskattehänseende.
Vid valet mellan försäkrans- eller återbetalningssystem för
energiskattelättnaderna anser vi att riksdagen skall utgå från vad som är bäst
och enklast för medborgarna och företagarna. Detta leder till slutsatsen att et
försäkranssystem i de allra flesta fall är att föredra framför ett
återbetalningssystem. Vi yrkar att riksdagen begär att regeringen skyndsamt
återkommer med ett förslag till lagstiftning i enlighet med de krav som ställs
i motion Sk25. De lagändringar som behövs för att systemet skall fungera
som det är tänkt i motionen bör beredas i Regeringskansliet med sikte på att
ersätta det av regeringen föreslagna systemet i sådan tid att det inte skall
uppkomma några förluster för jordbrukarna på grund av beloppsgränser m.m.
Några beloppsgränser skall inte finnas i det nya förslaget, och den av
regeringen aviserade höjningen av beloppsgränsen vid en senare tidpunkt kan
inte bli aktuell. Det skall vidare vara öppet för alla som så vill att få
återbetalning kvartalsvis.
Det anförda innebär att vi tillstyrker motion Sk25 yrkandena 2-7.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande omläggningen av jordbrukets energibeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7
och med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna del och
motionerna 1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk23 yrkandena 1-6 och
1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8 beslutar att skattelättnaden för
jordbruksnäringens energiskatter skall omfatta 330 miljoner kronor
per helår i enlighet med beräkningar i budgetpropositionen för 2000,
att regeringen återkommer med förslag till nya regler för skatte-
lättnaden i enlighet med vad som anförts i motion 1999/2000:Sk25
samt som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om sänkt dieselbeskattning och återföring till jordbruks-
näringen av avgiftsmedel från handelsgödselavgiften i enlighet med
vad som anförts i motion Sk25.
7. Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) -
c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Jord- och skogsbruket är i stora stycken drivkraften och motorn på den
svenska landsbygden. Lantbrukets fortlevnad är därmed viktig inte bara för
näringen utan också för hela landsbygden och därmed hela landet. Det är
därför nödvändigt att Sveriges lantbrukare ges de politiska och ekonomiska
förutsättningarna att kunna utvecklas som företagare. Svensk jordbruks-
näring måste också ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor jämfört
med jordbruksnäringen i till exempel Finland och Danmark. För att klara av
detta måste den höga skattebelastning som i dag drabbar jordbruket
elimineras.
Att jämställa jordbrukets el- och eldningsoljebeskattning med industrin är
endast ett steg i att skapa goda och likvärdiga konkurrensvillkor för näringen.
Det förslag som regeringen har lagt fram klarar dock inte av att jämställa
jordbruket med industrin som tidigare utlovats. Riksdagen måste därför se till
att de utlovade skattenedsättningarna fullföljs.
Propositionens administrativa gränsdragningar på 1000 kr innan nedsätt-
ningen träder in slår hårdast mot redan svaga bygder med en stor andel
småbruk. Centerpartiet anser att det småskaliga jordbruket är en viktig del av
svensk lantbruksnäring. Mot bakgrund av detta är det olyckligt att regeringen
inte presenterar ett förslag som kan komma alla till del. 35 % av alla
jordbruksföretag kommer inte att få ta del av skattenedsättningen på
elområdet. Motsvarande siffra för eldningsoljan är 40 %. Detta är inte
acceptabelt i ett läge när det svenska jordbrukets lönsamhet är hårt ansträngd.
Gränsbeloppet måste ändras så även den som förbrukar lite måste få en
rimlig möjlighet att kunna ta del av skattenedsättningen. Någon gränssättning
skall inte ske för vare sig eldningsoljan eller elkraften. Vidare medför ett
försäkranssystem mindre pappershantering för landets bönder än ett
återbetalningssystem. Att minska byråkratin för jordbruksföretagen är
viktigt. Därför bör såväl nedsättningen av energiskatten på eldningsoljan som
elskatten ske genom ett försäkranssystem.
För att säkerställa det svenska jordbrukets konkurrenskraft måste
dieselskatten nedjusteras eller så måste medel avsättas för att på annat sätt
kompensera svenskt lantbruk för den i jämförelse med konkurrentländerna
högre skatten på diesel.
Det anförda innebär att jag tillstyrker motion Sk23.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande omläggningen av jordbrukets energibeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk23
yrkandena 1-6 och anledning av proposition
1999/2000:105 i denna del och motionerna
1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8
och 1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motion
1999/2000:Sk23 om att införa ett försäkranssystem
för el och bränsle, att inte införa gränsbelopp utan
att även den som förbrukar lite måste få en rimlig
möjlighet att ta del av skattenedsättningen och att
dieselskatten måste sänkas eller jordbruksnäringen
på annat sätt måste kompenseras för den i
jämförelse med konkurrentländerna högre skatten
på diesel.
Särskilt yttrande
Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) - fp
Johan Pehrson (fp) anför:
Enligt min mening innehåller regeringens förslag om jordbrukets
energiskattelättnader några väsentliga brister. Administrationen kring skatte-
lättnaden har blivit för krånglig. De beloppsgränser som föreslås utesluter ett
mycket stort antal småjordbruk från möjligheten att få del av skattelättnaden.
Det finns också oklarheter kring hur reglerna slår för kooperativa
verksamheter inom trädgårdsnäringen. Dessa brister måste rättas till i
regeringens fortsatta arbete med förfarandet kring industrins och jordbrukets
nedsättningsregler.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
1999/2000:MJU5y
Vissa punktskattefrågor
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 25 april 2000 berett miljö- och jordbruksutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:105 Vissa
punktskattefrågor jämte följdmotioner. Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande avser i första hand de lagförslag som framläggs angående vissa
skattelättnader för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet samt
- helt eller delvis - de fyra motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs ett antal förslag i olika punktskattefrågor.
Förslagen omfattar bl.a. trafikbeskattningen och jordbrukets
energibeskattning.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 aviserat att jordbruket
från och med den 1 juli 2000 skall ges samma reduktion av energi- och
koldioxidskatterna som industrin och växthusnäringen för närvarande för
förbrukning av el och bränslen för uppvärmning. I propositionen behandlas
lagstiftningsfrågor i anledning av denna omläggning.
Företag som bedriver jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet föreslås
omfattas av skattelättnaderna. Företagen får del av skattelättnaderna för
bränslen och el genom att ansöka om återbetalning av skatt. Återbetalningen
av skatt på bränslen sker per kalenderkvartal. De villkor som i dag gäller för
industrin föreslås tillämpas även för jord-, skogs- och
vattenbruksverksamheterna, dvs. rätt till återbetalning föreligger endast när
ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till minst 1 000 kr. För skatten på
el föreslås som huvudregel att återbetalningen sker på årsbasis, med
möjlighet för företag med förbrukning i större omfattning att få återbetalning
kvartalsvis. Vad gäller återbetalning av elskatt införs det en administrativ
gräns, som innebär att endast den del av skattebeloppet som överstiger 1 000
kr per år betalas tillbaka.
Motionerna
1999/2000:Sk22 av Carl G Nilsson och Lars Björkman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om omfattningen av skattebefrielsen.
1999/2000:Sk23 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även den som förbrukar lite el och olja måste få en rimlig
möjlighet att kunna ta del av skattenedsättningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen gräns för nedsättningen av elskatt skall införas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nedsättningen av elskatten bör ske genom ett försäkranssy-
stem,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det inte är motiverat med någon gränssättning för att få ta del
av nedsättningen av eldningsoljeskatten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nedsättningen av eldningsoljeskatten bör ske genom ett
försäkranssystem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nedjustera dieselskatten eller på annat sätt kompensera svenskt
lantbruk för den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på
diesel.
1999/2000:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopad avgift på kväve i handelsgödsel,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt skatt till 53 öre på diesel i arbetsredskap som används i
jord- och skogsbruk samt i entreprenadmaskiner,
8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
deklarationsmetod för skattereduktion av jordbrukets energiskatter i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar om en skattelättnad för jordbruksnäringen med
330 miljoner räknat på helår avseende el- och eldningsoljebeskattningen i
enlighet med beräkningarna i budgetpropositionen för år 2000,
3. att riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag i syfte att
kooperativa företag inom trädgårdsnäringen ej skall missgynnas ur energi-
skattehänseende,
4. att riksdagen, med avseende på skattelättnader på bränslen, beslutar om
ett försäkranssystem i stället för det föreslagna återbetalningssystemet,
5. att riksdagen, i det fall återbetalningssystem införs, beslutar i enlighet
med vad som anförts i motionen att ej införa någon beloppsgräns och att de
som så önskar skall få återbetalning kvartalsvis,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beloppsgräns,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lätta på lantbrukets övriga skatteryggsäck.
Offentlig utfrågning m.m.
Miljö- och jordbruksutskottet samt skatteutskottet anordnade den 6 april
2000 gemensamt en offentlig utfrågning angående jordbrukets miljö- och
energiskatter. I utfrågningen deltog representanter för bl.a. Finans- och
Jordbruksdepartementen, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket,
Riksrevisionsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges
Lantbruksuniversitet, Svenska Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas
Riksförbund. En utskrift från utfrågningen finns hos miljö- och
jordbruksutskottets kansli. Under utfrågningen framfördes synpunkter
rörande bl.a. skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel,
dieselskatten och elskatten.
I en skrivelse till miljö- och jordbruksutskottet den 3 maj 2000 anför
Trädgårdsnäringens Riksförbund och Sveriges Potatisodlares Riksförbund
synpunkter på den aktuella propositionen i de delar som gäller avgränsningen
av företagstyper som omfattas av de föreslagna skattelättnaderna. Skrivelsen
överlämnas under hand till skatteutskottet.
Utskottets överväganden
Begreppet jordbruksnäringen och omfattningen av skattelättnaderna
m.m.
Regeringens förslag innebär att skattelättnaderna i form av ingen energiskatt
och 50 % koldioxidskatt skall tillämpas för energiförbrukning som sker i
yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet (utskottet föreslår i
slutet av detta avsnitt en redaktionell jämkning i detta avseende). I den mån
inget annat anges i propositionen innefattar begreppen jordbruket och
jordbruksnäringen de uppräknade verksamheterna. Enligt propositionen bör
en utgångspunkt för avgränsningen av berörda företagstyper vara vissa
statistiska begrepp enligt standarden för svensk näringsgrensindelning
(SNI92). Huvudgrupperna i SNI-klassificeringen är 01: jordbruk, jakt och
service i anslutning härtill samt 02: skogsbruk och service till skogsbruk.
Undergrupper till 01 är 01.1 växtodling, 01.2 djurskötsel, 01.3 blandat
jordbruk (växtodling i kombination med djurskötsel), 01.4 service till
jordbruk utom veterinärverksamhet samt 01.5 jakt och viltvård samt service i
anslutning härtill. Även 02 är indelat i olika undergrupper. Under avdelning
B, grupp 05, hänförs fiske och vattenbruk. Enligt SNI-systemet utgör
växthusnäringen en del av jordbrukssektorn (avdelning A, nivåerna 01.12
och 01.13). Enligt vad som närmare utvecklas i propositionen omfattar de
föreslagna skattelättnaderna dock inte t.ex. verksamheter där det bedrivs viss
service till jordbruk och skogsbruk.
Frågan om trädgårdsnäringens skattelättnader tas upp i motion Sk25 (kd)
yrkande 3 och i den ovannämnda skrivelsen från Trädgårdsnäringens
Riksförbund. Enligt motionen tar regeringen ej hänsyn till de kooperativa
företagsformer som finns inom trädgårdsnäringen. Detta kan leda till att vissa
företag missgynnas. Regeringen bör i denna del snarast återkomma med
förslag till lagstiftning som innebär att de åsyftade kooperativa företagen ej
missgynnas i energiskattehänseende.
Utskottet anser sig för sin del inte ha underlag för att närmare gå in på
frågor om gränsdragningen mellan olika företagsformer i
beskattningshänseende. Som framgår av propositionen innebär varje form av
avgränsning av ett förmånsberättigat område viss risk för
gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridningar i förhållande till
närliggande verksamheter, som inte får del av aktuella förmåner. Det framgår
emellertid också av propositionen att den berörda SNI-kodningen är avsedd
som en allmän vägledning och att en verksamhet som åsatts en viss SNI-kod
utanför det industriella området i energiskattesammanhang ändock kan
räknas som industriell verksamhet. Motsvarande synsätt bör enligt
regeringen i förekommande fall även kunna användas beträffande
jordbruksverksamhet. Däremot skulle det enligt regeringens bedömning föra
alltför långt att låta skattelättnader gälla generellt för t.ex. fristående för
lagring, sortering etc. av frukt och grönt. Utskottet utgår från att de berörda
gränsdragningsproblemen kan få en ändamålsenlig lösning i
rättstillämpningen och avstyrker motion Sk25 (kd) yrkande 3.
I kd-motionen Sk25 framhålls vidare att den i budgetpropositionen för år
2000 utlovade skattesänkningen skulle innebära en skattelättnad för
jordbruksnäringen med 330 miljoner kronor. Att som regeringen nu föreslår
minska den utlovade skattesänkningen med en tredjedel till 220 miljoner
kronor är otillständigt. Det är nu nödvändigt att uppfylla de löften som
jordbruksnäringen fått, innebärande en skattelättnad med 330 miljoner
kronor räknat på helår (yrkande 2).
Enligt yrkande 7 i motion Sk25 utgör el- och bränslebeskattningen en liten
del av jordbrukets s.k. skatteryggsäck. Riksdagen bör snarast avlyfta övriga
delar i denna ryggsäck, dvs. dieselbeskattningen och avgiften på
handelsgödsel; alternativt bör avgiften på handelsgödsel återföras till
jordbruket. Sammantaget bör skatteryggsäcken utöver nu föreslagna
sänkningar minska med ytterligare 110 miljoner kronor i el- och
bränslebeskattning, 1,2 miljarder kronor i minskad dieselbeskattning, vartill
kommer att 360 miljoner kronor av handelsgödselavgiftsmedel återförs till
jordbruket.
I motion Sk24 (m) yrkas att avgiften på kväve i handelsgödsel avskaffas
och att skatten på diesel sänks till 53 öre per liter för arbetsredskap i jord-
och skogsbruk samt entreprenadmaskiner (yrkandena 6 och 7).
Dieselskatten tas också upp i motion Sk23 (c) yrkande 6. Dieselskatten är
enligt motionen en tung börda för den svenska jordbruksnäringen. För att
säkerställa näringens konkurrenskraft måste dieselskatten nedjusteras eller
måste medel avsättas för att på annat sätt kompensera svenskt lantbruk för
den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på diesel.
Utskottet har vid flera tillfällen under senare år haft anledning att diskutera
den svenska jordbruksnäringens miljö- och energiskatter och vilken
betydelse dessa skatter har främst i ett EU-perspektiv där kostnader och
intäkter i lantbruket i hög grad varierar inom gemenskapens medlemsländer
(se bl.a. 1999/2000:MJU2 s. 70 f.). Genom den nu föreslagna
skatteomläggningen jämställs jordbruket i energiskattehänseende med
tillverkningsindustrin. I proposition 1999/2000:105 beräknas omläggningen
innebära ett skattebortfall brutto på cirka 220 miljoner kronor per år. Det kan
i sammanhanget nämnas att regeringen i årets ekonomiska vårproposition
(prop. 1999/2000:100 s. 190) meddelar att kartavgiften avskaffas från och
med innevarande år. Inkomsterna till statsbudgeten från kartavgifterna
uppgick år 1999 till ca 25 miljoner kronor.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ytterligare
skattelättnader för jordbruket och avstyrker motionerna Sk24 (m) yrkandena
6 och 7 samt Sk25 (kd) yrkandena 2 och 7.
När det gäller utformningen av lagförslaget föreslår utskottet en
redaktionell jämkning som innebär att begreppen jord-, skogs- eller
vattenbruksverksamhet i stället betecknas jordbruks-, skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet i samtliga de paragrafer där begreppen förekommer.
Skattelättnader på bränslen och el. Val av system för skatteåterföringen
m.m.
I fråga om skattelättnaderna på bränslen föreslår regeringen att dessa erhålls
genom ett återbetalningssystem. Ansökan om återbetalning av skatten skall
göras per kalenderkvartal. Rätt till ersättning föreligger endast när
ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till ett gränsbelopp om minst
1 000 kr. Enligt propositionen likställs jordbruksnäringen härvidlag med
tillverkningsindustrin när det gäller system för återbetalning och
beloppsgräns.
Återföringen av energiskatten på el skall enligt förslaget likaledes göras
genom ett återbetalningssystem. Möjlighet ges till kvartalsvis återbetalning
vid förbrukning i större omfattning; i annat fall gäller årsvis återbetalning.
Rätt till återbetalning föreligger endast för belopp som överstiger 1 000 kr
per årsperiod. I denna del har regeringen valt ett system som avviker från vad
som i dag tillämpas för tillverkningsindustrin och växthusnäringen.
I motion Sk22 (m) kritiseras propositionen med utgångspunkt i att
skattelättnaden på bränslen endast gynnar de stora företagen och att stora
delar av bondekåren utesluts från denna reform. Genom att ett gränsbelopp
om 1 000 kr per kvartal införs blir t.ex. den jordbrukare som skulle kunna få
återbäring med 990 kronor i kvartalet eller 3 960 kronor om året helt utan
ersättning. Man hänvisar till att 40 % av volymen eldningsolja inte kommer
att omfattas av förslaget. Vidare motsätter sig motionärerna den eventuella
höjning av beloppsgränsen för återbetalning av elskatten som aviseras i
propositionen och anför att det enda rimliga är att hela beloppet för
skattebefrielse skall återbetalas och det administrativa förfarandet förenklas.
I motion Sk23 (c) anförs liknande kritiska synpunkter angående de föreslagna
systemen för återföring av skatt. Även den som förbrukar lite el och eldningsol
måste få en rimlig möjlighet att ta del av skattenedsättningen. Någon gräns för
återbetalningen av berörda skatter bör inte finnas. Återföringen av både
bränsleskatten och elskatten bör ske genom ett försäkranssystem (yrkandena 1-
5).
Enligt motion Sk24 (m) bör regeringen återkomma med ett förslag om
deklarationsmetod som innebär att avdrag görs för energiskatterna i
inkomstdeklarationen och att ingen beloppsgräns förekommer (yrkande 8).
Också i motion Sk25 (kd) yrkas att återföringen av skatt skall ske genom
ett försäkranssystem. Någon beloppsgräns för återbetalning av skatt på
bränslen skall inte gälla, eftersom detta missgynnar de mindre företagen. De
som så önskar skall få återbetalning varje kvartal. Den aviserade höjningen
av beloppsgränsen i fråga om elskatt avvisas (yrkandena 4-6).
Utskottet konstaterar att regeringen utförligt redovisat motiven för de i
huvudsak skattetekniska lösningar som valts för skatteåterföringen till
berörda näringar, inklusive för- och nackdelar med de återföringssystem som
kan vara aktuella. Från de synpunkter utskottet har att företräda tillstyrker
utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Sk22 (m), Sk23 (c),
Sk24 (m) och Sk25 (kd) i berörda delar.
Stockholm den 11 maj 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar
Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Jonas Ringqvist (v), Berit Adolfsson
(m) och Anders G Högmark (m).
Avvikande meningar
1. Jordbrukets och trädgårdsnäringens skattelättnader m.m.
Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagstöm (kd) anför:
Som anförs i motion Sk25 (kd) utlovade regeringen i budgetpropositionen
för år 2000 skattelättnader för jordbruksnäringen som beräknades uppgå till
330 miljoner kronor. Det är enligt vår mening oacceptabelt att regeringen nu
lägger fram förslag som innebär att skattelättnaden krymper med en tredjedel
till 220 miljoner kronor. Regeringen bör återkomma med förslag som innebär
att skattelättnaden för bränsle och el uppgår till det ursprungligen angivna
beloppet.
De skatter som nu är aktuella utgör emellertid endast en del av jordbrukets
s.k. skatteryggsäck. Utöver den nu föreslagna lättnaden bör skattebördan
minskas med ytterligare 110 miljoner kronor i el- och bränslebeskattning
enligt vad vi anfört ovan om regeringens tidigare utfästelser. Vidare bör
dieselbeskattningen minska med 1,2 miljarder kronor, och de 360 miljoner
kronor som tas ut i avgift på handelsgödsel bör återgå till jordbruksnäringen.
Totalt bör skattelättnaderna för jordbruksnäringen uppgå till 1,6 miljarder
kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Som framgår av motion Sk25 och skrivelsen från Trädgårdsnäringens
Riksförbund innebär regeringens förslag att vissa företagsformer inom
trädgårdsnäringen missgynnas. Många företag som bedriver
primärproduktion har valt att samverka i kooperativa företag för vissa
verksamheter som avser att färdigställa produkterna för försäljning. Det
gäller t.ex. tvättning, sortering, förpackning, lagring och försäljning till
reguljär handel. Dessa företag har inte en SNI-kod som klassar dem som
jordbruks- eller trädgårdsföretag eller tillverkande industriföretag.
Regeringen bör snarast återkomma med förslag som innebär att de
kooperativa samverkansföretagen inte missgynnas.
När det gäller systemet för skatteåterföring av skatt på el och bränslen
anser vi att lagstiftningen i allt väsentligt bör utgå från vad som är bäst och
enklast för medborgarna och företagarna. Riksdagen bör därför besluta om
ett försäkranssystem för återföringen. Förslaget om en beloppsgräns för
återbetalning av skatt på bränslen missgynnar uppenbart de mindre
jordbruksföretagen. Någon beloppsgräns bör inte gälla, och alla som så
önskar bör få återbetalning varje kvartal. Eventuella höjningar av
beloppsgränsen bör avvisas av riksdagen.
Med det anförda föreslår vi att skatteutskottet tillstyrker motion Sk25
yrkandena 2-7.
2. Jordbrukets energiskatter m.m.
Ingvar Eriksson, Catharina Elmsäter-Svärd, Berit Adolfsson och Anders G
Högmark (alla m) anför:
Vi delar uppfattningen i motion Sk22 (m) angående det orimliga i att stora
delar av bondekåren utesluts från de föreslagna skattelättnaderna för
bränslen. Propositionen innebär i denna del att jordbrukare som inte
förbrukar mer olja än att återbäringen skulle bli 990 kronor per kvartal eller
960 kronor om året blir helt utan ersättning. För många jordbrukare är 3 960
kr en betydande summa. Som framgår av Sveriges Lantbruksuniversitets
yttrande kommer 40 % av eldningsoljevolymen inte att omfattas av
skattelättnaden. Det enda rimliga är att hela beloppet för skattebefrielse
återbetalas och det administrativa förfarandet förenklas. Om riksdagen
beslutar om skattelättnader för jordbruksföretag och andra företag för att
förbättra deras konkurrenskraft får inte administrativa hinder användas som
skäl för att höja dessa skatter igen. Riksdagen bör därför avvisa även den
aviserade höjningen av beloppsgränsen för återbäring av elskatten.
Vi ansluter oss också till de mer övergripande synpunkterna i motion Sk24
(m) om jordbrukets skattebörda. Punktskatterna på produktionsmedel är
avsevärt högre i Sverige än i omvärlden. Detta ger konkurrensnackdelar för
svenska livsmedel på den gemensamma marknaden. Vi delar motionärernas
bedömning att avgiften på kväve i handelsgödsel bör avskaffas och att
dieselskatten för arbetsredskap inom jordbruket bör sänkas till 53 öre per
liter. Vi anser också att förslaget i motion Sk24 om att jordbrukare i sin
inkomstdeklaration skall få begära reduktion för energiskatten har betydande
fördelar, främst genom att metoden innebär betydligt mindre byråkrati än det
system som regeringen föreslagit. Samtidigt kommer man ifrån den
diskriminering av mindre och medelstora jordbruksföretag som regeringens
förslag innebär. Med ett system med avdrag i deklarationen behövs inga
beloppsgränser av administrativa skäl. Alla jordbrukare kan därmed få del av
skattelättnaden.
Med det anförda föreslår vi att skatteutskottet tillstyrker motionerna Sk22
och Sk24 yrkandena 6-8.
3. Jordbrukets skattelättnader m.m.
Eskil Erlandsson (c) anför:
Som framgår av motion Sk23 (c) är jord- och skogsbruket till stor del
drivkraften och motorn på den svenska landsbygden. Det är nödvändigt att
Sveriges lantbrukare ges de politiska och ekonomiska förutsättningarna för
att kunna utvecklas som företagare. Svensk jordbruksnäring måste ges
ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor med villkoren i t.ex. Finland och
Danmark. Därför måste den s.k. skatteryggsäcken lyftas av jordbruket. De nu
framlagda förslagen om skattenedsättning lever inte upp till tidigare löften av
regeringen, som utgick från beräkningar om en skatteeffekt på 330 miljoner
kronor. Förslagen beräknas nu innebära skattelättnader om endast 220
miljoner kronor, och därmed uppnår man inte målsättningen och löftet att
jämställa jordbruket med tillverkningsindustrin vad gäller el- och
eldningsoljebeskattningen. Vi anser att de utlovade skattenedsättningarna
skall fullföljas.
Förslaget om en beloppsgräns om 1 000 kr per kvartal för återbäring av
eldningsoljeskatten är olyckligt för det småskaliga jordbruket och utesluter i
praktiken 40 % av alla jordbruksföretag från skattelättnaden på bränslen.
Motsvarande andel som ej får del av lättnaderna i elskatten är 35 %. Detta är
inte acceptabelt i ett läge när det svenska jordbrukets lönsamhet är hårt
ansträngd. Gränsbeloppen måste ändras så att även den som förbrukar lite får
rimlig möjlighet att ta del av nedsättningen. Vi anser det inte motiverat att
tillämpa någon gränssättning för vare sig elskatten eller eldningsoljeskatten.
För att minska byråkratin för jordbruksföretagen är ett försäkranssystem att
föredra framför det system med återbetalning som regeringen föreslagit.
För att säkerställa det svenska jordbrukets konkurrenskraft krävs
ytterligare satsningar. Dieselskatten måste nedjusteras eller så måste medel
avsättas för att kompensera jordbruket för den i jämförelse med
konkurrentländerna högre skatten på diesel.
Med det anförda föreslår vi att skatteutskottet tillstyrker motion Sk23.