I betänkandet behandlas proposition 1999/2000:82 om mervärdesskatt vid
överlåtelse och nyttjande av fastighet, nya jämkningsregler m.m. Utskottet
tillstyrker propositionen med vissa justeringar och avstyrker bl.a. en motion
(v) med yrkande om avslag på propositionen. En annan motion (m) från
allmänna motionstiden är enligt utskottet tillgodosedd.
Med anledning av några motioner (s, kd och fp) från den allmänna
motionstiden föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att
sänka mervärdesskatten på djurparker från 25 till 6 %.
Vänsterpartiets ledamöter har avgivit en reservation och Kristdemo-
kraterna ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1999/2000:82 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med
anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,
5. lag om ändring i konkurslagen (1987:672).
I propositionen föreslås ändringar i regelsystemet för frivillig skattskyldighet
vid uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringarna syftar till att minska
administrativa och rättsliga problem. Frivillig skattskyldighet får liksom
hittills endast medges om uthyrningen görs till hyresgäster som bedriver
verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetalningsrätt enligt mer-
värdesskattelagen. Den enda skillnaden i det avseendet mot nuvarande regler
är att rätten till frivillig skattskyldighet även omfattar uthyrning till hyres-
gäster som bedriver skattepliktig verksamhet i annat land.
Utöver fastighetsägare, förstahandshyresgäst och bostadsrättsinnehavare,
som redan idag omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet, föreslås att
även andrahandshyresgäst, konkursbo och mervärdesskattegrupp skall kunna
medges sådan skattskyldighet. Skattskyldigheten inträder när skattemyndig-
heten har fattat beslut om och får medges från dagen för ansökan dock tidi-
gast från den dag då en skattskyldig hyresgäst tillträder lokalen. Skattskyl-
dighet skall dock utan att uthyrning påbörjats kunna medges under den tid då
en byggnad uppförs eller genomgår mera omfattande till- eller ombyggnads-
arbeten. När en fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet överlåts,
föreslås att skattskyldigheten för uthyrningen övergår på den nye ägaren.
Denne blir då skattskyldig i samma utsträckning som den tidigare ägaren
utan särskilt beslut. Detta kan dock överlåtare och förvärvare förhindra
genom en ansökan hos skattemyndigheten.
Vidare föreslås att metoden för att korrigera ingående skatt för kostnader
på ny-, till- eller ombyggnad av en fastighet skall förändras. Nu finns två
system för att göra sådana korrigeringar; ett system som enbart gäller fastig-
heter som omfattats av frivillig skattskyldighet ("återföringsregler") och ett
system som gäller alla fastigheter inklusive dem som omfattats av frivillig
skattskyldighet ("jämkningsregler"). Återföringsreglerna föreslås försvinna
för att fullt ut ersättas av jämkningsregler. Förändringarna av jämkningsreg-
lerna kommer i stor utsträckning att påverka även fastighetsägare som inte
bedriver uthyrningsverksamhet. En överlåtare av en fastighet kommer att
kunna överföra sin skyldighet och rättighet att jämka på den nye fastighets-
ägaren. Om inte några förändringar sker av verksamheten i fastigheten vid
överlåtelsen kommer därför i normalfallet överlåtelsen inte att medföra vare
sig några krav på särskilda beslut eller jämkning av ingående skatt. Förutom
ändringar av reglerna för jämkning vid ändrad användning och överlåtelse,
föreslås också nya bestämmelser om jämkning i samband med konkurs.
I propositionen föreslås dessutom att upplåtelse av terminalanläggning till
trafikutövare görs skattepliktigt. Skatteplikten kommer bl.a. att omfatta de av
SJ förvaltade terminalanläggningarna för persontrafik med tåg och buss.
Slutligen föreslås en rättelse i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i
23 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Den sistnämnda lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 (med
tillämpning från den 30 mars 2000) och lagändringarna i övrigt den 1 januari
2001. Bestämmelsen om skatteplikt för upplåtelse av terminalanläggningar
föreslås bli tillämplig redan den 1 juli 2000.
Lagförslagen finns i bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motion väckt med anledning av proposition 1999/2000:82
1999/2000:Sk21 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1999/2000:82 och ber regeringen återkomma till riksdagen med
förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
20. (delvis) att riksdagen beslutar om reduktion av kulturmomsen i enlig-
het med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk669 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reducerad
momssats för beskattning av djurparker.
1999/2000:Sk730 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att jämkning kan underlåtas vid försäljning av
fastighet i den omfattning som köparen övertar jämkningsskyldigheten i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att lagändringen skall träda i kraft den 1 januari
2000.
1999/2000:Sk750 av Lisbet Calner och Kenth Skårvik (s, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en översyn av mervärdesskattesatsen för djurparker.
Utskottet
Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter
Propositionen
Inom mervärdesskattesystemet är uthyrning av fast egendom ett område som
är undantaget från skatteplikt. Detta förhållande kan vara en fördel när
kunden inte är skattskyldig (t.ex. en privatperson eller ideell förening) men i
en kedja av näringsidkare kan negativa effekter uppstå genom att mervärdes-
skattekostnaden på tidigare inköp måste övervältras på nästa led utan att
kunna avlyftas. Så kallade kumulativa effekter uppstår.
För att undanröja sådana kumulativa effekter infördes år 1979 en frivillig
skattskyldighet vid uthyrning av rörelsefastigheter och rörelselokaler.
Systemet blev emellertid krångligt och bemängt med detaljföreskrifter, och
genom basbreddningen i samband med 1989/90 års skattereform och genom
det senare EU-inträdet kom det att kompliceras än mer. Handläggningen av
ärenden om frivillig skattskyldighet för fastighetsupplåtelser kom att bli en
av skatteförvaltningens mest betungande uppgifter. En utredning om mer-
värdesskatt vid fastighetsuthyrning tillsattes och gavs till uppgift att finna
vägar till en reformering av regelsystemet och minska de administrativa och
rättsliga problemen. Utredningen lade i april 1999 fram sina förslag i
betänkandet Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet (SOU 1999:47). Rege-
ringens förslag i den aktuella propositionen bygger på utredningens förslag.
Propositionen tar till att börja med upp den grundläggande frågan om
skattskyldigheten vid fastighetsuthyrningar skall vara frivillig eller obligato
risk. En obligatorisk skattskyldighet skulle enligt regeringen innebära prak-
tiska och administrativa vinster och stå i bättre överensstämmelse med mer-
värdesskattesystemet i övrigt, men regeringen har likafullt stannat för att
skattskyldigheten även i fortsättningen bör bygga på frivillighet. De negativa
effekterna på hyresnivåerna i den del av fastighetsbeståndet som hyrs ut till
hyresgäster som inte är skattskyldiga (privatpersoner, ideella organisationer)
och de svårbemästrade övergångsproblemen om skattskyldigheten görs obli-
gatorisk har varit avgörande för regeringens ställningstagande. Regeringen
har till och med avvisat ett utredningsförslag att utvidga den frivilliga skatt
skyldigheten och även tillåta frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokale
till hyresgäster som inte bedriver skattepliktig verksamhet. Anledningen är
också här risken för högre hyror för bl.a. ideella föreningar.
I övrigt föreslås en lång rad regelförändringar som syftar till att minska de
administrativa och rättsliga problemen. En viss utvidgning av kretsen av
skattesubjekt som skall kunna komma i fråga för frivillig skattskyldighet, en
möjlighet till skattskyldighet under uppbyggnadsskedet, övergående till ny
ägare av skattskyldighet för fastighet som redan omfattas av frivillig skatt-
skyldighet utan särskild ansökan är några av de förslag som läggs fram.
Ett särskilt komplicerat område i regelsystemet är metoderna för att i efter-
hand korrigera avdrag för ingående skatt när avdraget i efterhand framstår
som felaktigt, dvs. återföring och jämkning. De s.k. återföringsreglerna har
funnits med ända sedan möjligheten till frivillig skattskyldighet infördes år
1979, och syftet med dem är främst att motverka missbruk av avdragsrätten
genom omotiverade avdrag och skentransaktioner. Jämkningsreglerna har
tillkommit som ett led i anpassningen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv
och infördes fr.o.m. den 1 januari 1995. Jämkningsreglerna syftar till att
korrigera avdragen ingående skatt som avser varaktiga kapital- och investe-
ringsvaror, där avdraget på grund av förändrad användning av varan framstår
som felaktigt.
I propositionen föreslås nu att bestämmelserna om återföring av skatt slo-
pas. Samtliga regler som behövs för att i efterhand korrigera avdrag för ingå-
ende skatt inpassas i jämkningsreglerna. De nya jämkningsreglerna är utfor-
made så att jämkning skall ske bl.a. när en lokal som använts för skattepliktig
uthyrning börjar användas för ett ändamål som inte medför avdragsrätt men
också när en ändring sker i motsatt riktning. Jämkning skall även ske då
skattskyldigheten upphör på begäran av den skattskyldige och då den som
frivilligt är skattskyldig försätts i konkurs. Vid överlåtelse skall emellertid
enligt de nya reglerna den avdragna ingående skatten jämkas endast om detta
följer av avtalet mellan parterna eller förvärvaren inte bedriver skattepliktig
verksamhet. Härigenom öppnas en möjlighet för en ny fastighetsägare att
överta den tidigare fastighetsägarens rättighet och skyldighet att jämka. Om
något särskilt avtal inte träffas och förvärvaren är skattskyldig slipper allts
överlåtaren att jämka och jämkningsskyldigheten övergår i stället på förvär-
varen.
Jämkningsreglerna kompletteras med ett antal detaljbestämmelser om bl.a.
vilka slag av investeringsvaror och fastigheter som jämkningsskyldigheten
skall omfatta, i vilka fall och hur jämkning skall ske och korrigeringstidens
längd. När det gäller den sistnämnda frågan föreslås att korrigeringstidens
längd skall vara tio år vilket innebär - tillsammans med en föreskrift i skatte
betalningslagen om att underlag skall bevaras under sju år efter utgången av
det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut - att underlag i extremfallet
måste bevaras i sjutton år.
I propositionen föreslås dessutom att upplåtelse av terminalanläggning till
trafikutövare görs skattepliktig. Skatteplikten kommer bl.a. att omfatta de av
SJ förvaltade terminalanläggningarna för persontrafik med tåg och buss.
Slutligen föreslås en rättelse i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i
inkomstskattelagen.
Förändringarna i mervärdesskattelagen och följdändringar i andra lagar
föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelsen om terminalanlägg-
ningar föreslås dock bli tillämplig redan den 1 juli 2000. Rättelsen i inkomst-
skattelagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli men tillämpas redan
från den 30 mars 2000.
Motionerna
I motion Sk21 av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen och
att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram ett nytt förslag. Motio-
närerna anser att systemet även med de nu föreslagna ändringarna - särskilt i
fråga om jämkning - blir för krångligt, att det inte är rimligt att begära att
handlingar skall sparas i sjutton år och att det skulle vara bättre med obliga-
torisk skattskyldighet i kombination med riktade bidrag till ideella
föreningar.
I motion Sk730 (yrkandena 1 och 2) av Carl Fredrik Graf (m) från den
allmänna motionstiden förra hösten begärs en ändring av jämkningsreglerna
så att jämkning kan underlåtas i den omfattning som en köpare övertar jämk-
ningsskyldigheten. Motionären nämner vissa transaktioner där de nuvarande
reglerna för återföring och jämkning resulterar i en enligt hans mening felak-
tig beskattning. Motionären vill att nya regler skall träda i kraft den 1 janua
2000.
Utskottets ställningstagande
Utskottet börjar med att kommentera yrkandet i motion Sk21 att avslå hela
propositionen och vill härvid starkt understryka hur angeläget det är att ändra
reglerna på det aktuella området så att de rättsliga och administrativa pro-
blemen minskar. Både skattemyndigheter och fastighetsägare välkomnar att
det genomförs förändringar av de nuvarande reglerna om frivillig skattskyl-
dighet. De har också framfört att de ytterligare förenklingar som föreslagits -
alltså förenklingar som går ännu längre än vad utredningen föreslagit - och
som går ut på att minimera ansökningsförfarandet och beslutsfattandet vid
överlåtelser av fastighet kommer att underlätta mycket. Enligt vad utskottet
erfarit har Riksskatteverket i samarbete med skattemyndigheterna redan
påbörjat ett arbete med att utveckla förenklande datarutiner för rapportering
som möjliggörs av det nya systemet.
Det torde råda en allmän samstämmighet om att en obligatorisk skattskyl-
dighet inom detta område skulle ge den maximala förenklingen. Problemet är
att det finns motstående intressen med berättigade krav på att lokalhyrorna
inte skall höjas. De ideella föreningarna reagerade negativt redan på utred-
ningens förslag om en utvidgad frivillig skattskyldighet som skulle riskera att
resultera i hyreshöjningar. En obligatorisk skattskyldighet skulle för dessa ge
än större effekter på hyresnivåerna än utredningens förslag.
Att i stället kompensera de ideella föreningarna med riktade bidrag är
enligt utskottets mening inte någon bra lösning, bl.a. därför att en sådan
ordning kan skapa kontroll-, fördelnings- och budgetproblem. Om bidraget
riktas till fastighetsägarna och beräknas på den utgående mervärdesskatten
får dessa en överkompensation genom att de ändå kan räkna av den ingående
skatten, och hyresgästerna kan ändå knappast ges någon garanti för att
fastighetsägarna skall avstå från hyreshöjningar. Om bidraget i stället skall
utgå generellt till de olika ideella organisationerna blir det säkert mycket
svårt att fördela det på ett korrekt sätt, och det skulle lätt kunna bli så att
små organisationerna skulle drabbas orättvist och få svårt att hävda sina
rättmätiga anspråk.
Utskottet vill också framhålla att det pågår en översyn av skattskyldigheten
för de ideella föreningarna som enligt direktiv 1999:10 (Fi 1999:03) bl.a. har
till uppgift att se över hur de ideella föreningarna påverkas av att de är
undantagna från mervärdesbeskattning. Det kan därför finnas anledning att
återkomma till frågan när resultatet av detta utredningsarbete föreligger.
Det är riktigt som motionärerna påpekar att jämkningsreglerna är kompli-
cerade. EU:s medlemsstater är dock tvungna enligt sjätte mervärdesskatte-
direktivet att ha regler om jämkning. I Sverige har regler om jämkning
funnits sedan medlemsinträdet i EG. De förändringar som nu föreslås är till
största delen betingade av att de tidigare jämkningsreglerna i mervärdes-
skattelagen fått oönskade rättsliga och administrativa konsekvenser, oftast til
nackdel för fastighetsägarna. Det har också varit tungt för fastighetsägarna
och skattemyndigheterna att hantera två system för korrigering av ingående
skatt. Eftersom det alltså är nödvändigt att ha någon form av jämkningsregler
är det naturligt att det blir återföringssystemet som föreslås slopat.
Det förhållandet att fastighetsägarna tvingas bevara handlingar i 17 år är en
direkt konsekvens av jämkningsreglerna. Som Riksskatteverket påpekat är
det nödvändigt för skattemyndigheten att handlingar för kontroll och efterbe-
skattning bevaras. Eftersom det här är fråga om fakturor som skall visa på
kostnader för utförd ny-, till- eller ombyggnad av fastighet är det mycket
troligt att fastighetsägaren ändock i sitt eget intresse behåller dem som bevis
ning vid exempelvis reavinstbeskattning.
Motion Sk730 - frånsett den önskade ikraftträdandetidpunkten - är enligt
utskottets uppfattning tillgodosedd genom de förslag om nya jämkningsreg-
ler som regeringen lägger fram i propositionen och som bl.a. innebär att den
avdragna ingående skatten vid en avyttring skall jämkas av överlåtaren
endast om detta följer av avtalet mellan parterna eller förvärvaren inte bedri-
ver skattepliktig verksamhet. Denna ordning leder enligt utskottets bedöm-
ning till att överlåtaren i alla normala fall slipper att jämka och att jämk-
ningsskyldigheten i stället övergår på förvärvaren, precis som motionären
efterlyst.
Vid en granskning av lagförslagen har utskottet funnit att vissa justeringar
och preciseringar måste vidtas. I den föreslagna lydelsen av 8 a kap. 6 §
mervärdesskattelagen (1994:200) förekommer en felaktig hänvisning och i
slutet av 11 kap. 5 d § andra stycket samma lag har ett ord fallit bort. Även i
ikraftträdandebestämmelserna till ändringarna i såväl mervärdesskattelagen
som inkomstskattelagen förekommer några smärre fel av redaktionell art.
Utskottet föreslår rättelser.
Bestämmelsen i 9 kap. 11 § mervärdesskattelagen är en specialregel i för-
hållande till de allmänna reglerna om jämkning för att förhindra missbruk av
möjligheten för fastighetsägarna att bli skattskyldiga redan under den tid en
byggnad uppförs eller genomgår mer omfattande till- eller ombyggnad.
Bestämmelsen har emellertid enligt utskottets uppfattning i förslaget kommit
att få en lydelse som kan leda till alltför långtgående, inte önskvärda konse-
kvenser och bl.a. träffa även fall då fastighetsägaren påbörjar skattepliktig
uthyrning efter uppbyggnadsskedet och därefter upphör med uthyrningen.
Bestämmelsen bör enligt utskottet begränsas och ges en utformning som
innebär att den speciella, hårdare jämkningsregeln skall tillämpas endast i de
fall att den frivilliga skattskyldigheten upphör innan någon skattepliktig
uthyrning eller annan upplåtelse kommit till stånd.
I 20 kap. 1 § andra stycket mervärdesskattelagen finns en hänvisning som
blir felaktig genom de nu företagna förändringarna i mervärdesskattelagen.
Eftersom paragrafen är föremål för andra ändringsförslag i proposition
1999/2000:105 tas frågan om hur paragrafen slutligen bör utformas upp i
utskottets betänkande 1999/2000:SkU22 med anledning av den propositio-
nen.
Med de nyss redovisade förslagen till justeringar tillstyrker utskottet pro-
positionen och avstyrker motion Sk21. Som tidigare nämnts är motion Sk730
i allt väsentligt tillgodosedd.
Djurparker m.m.
Gällande bestämmelser
Mervärdesskatten för djurparker ligger i dag på den generella nivån, dvs.
25 %. I och för sig medger EG-reglerna att lägre mervärdesskatt tas ut för
tillträde till djurparker men Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till
skattenedsättning. Detta skiljer djurparker från t.ex. museer där mervärdes-
skatten är 6 %.
Även när det gäller teater och andra sceniska föreställningar medger EG-
reglerna lägre mervärdesskatt än den normala, och Sverige har med stöd
härav bestämt den svenska mervärdesskattenivån på denna sektor till 6 %.
Däremot medger EG-reglerna inte något generellt undantag.
Motionerna
I motion Sk325 (yrkande 20 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås sänkt
mervärdesskatt på djurparker och dessutom slopad mervärdesskatt på cirkus,
teater, opera och balett fr.o.m. år 2002. I motion Sk750 av Lisbet Calner och
Kenth Skårvik (s, fp) begärs sänkt mervärdesskatt på djurparker av den typ
som representeras av Nordens Ark till 6 % och i motion Sk669 av Dan
Ericsson (kd) yrkas att mervärdesskatten på djurparker av typ Kolmårdens
djurpark sänks till samma nivå.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna om att det kan synas rimligt att mervär-
desskatten för djurparksverksamhet inte bör vara högre än den som gäller för
museerna, dvs. för närvarande 6 %. Gällande EG-direktiv tillåter att Sverige
vidtar en sådan sänkning av mervärdesskatten. Att sänka mervärdesskatten
från 25 till 6 % för sådana djurparker som i dag tar ut inträdesavgift skulle
enligt gjorda beräkningar innebära ett årligt skattebortfall på drygt 21
miljoner kronor. Utskottet förutsätter att regeringen lägger fram ett förslag
om en sänkning av mervärdesskatten för djurparker till 6 % fr.o.m. årsskiftet
2000/01 och föreslår att riksdagen med anledning av de nu behandlade
motionerna Sk750, Sk669 och Sk325 yrkande 20 i denna del riktar ett
tillkännagivande härom till regeringen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av
fastigheter
att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:82 och
motion 1999/2000:Sk730 yrkandena 1 och 2 och med avslag på
motion 1999/2000:Sk21 antar de vid propositionen fogade förslagen
till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med de änd-
ringarna att 8 a kap. 6 §, 9 kap. 11 §, 11 kap. 5 d § och punkt 2 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Utskottets förslag
8 a kap.
6 §
Avdrag för ingående skatt skall jämkas endast när användningen av en
investeringsvara har förändrats eller överlåtelse skett inom viss tid (korrige-
ringstiden).
Denna tid är
1. i fall som avses i 2 § första
stycket 2 eller 4 tio år, räknat på det
sätt som anges i andra och tredje
styckena,
1. i fall som avses i 2 § första
stycket 2 eller 4 tio år, räknat på det
sätt som anges i tredje och fjärde
styckena,
2. i fall som avses i 2 § första stycket 3 tio år från det att avdrag gjorts
enligt 8 kap. 4 § 4 eller 6, och
3. för andra investeringsvaror fem år från tidpunkten för förvärvet.
I korrigeringstiden skall räknas in det räkenskapsår under vilket ny-, till-
eller ombyggnaden eller avdraget gjorts eller förvärvet skett.
Ny-, till- eller ombyggnad i fall som avses i andra stycket 1 skall anses ha
skett det beskattningsår under vilket fastigheten kunnat tas i bruk efter åtgär
derna eller, vid byggnads- eller anläggningsentreprenader, det beskattningsår
under vilket slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits. Om
fastigheten överlåts eller dess användning ändras dessförinnan och avdrag för
ingående skatt har medgetts, anses dock ny-, till- eller ombyggnaden ha skett
det år avdrag medgetts.
9 kap.
11 §
Om frivillig skattskyldighet som
beslutats enligt 2 § upphör skall
jämkning ske vid ett enda tillfälle
och avse återstoden av korrigerings-
tiden. Dessutom skall ingående skatt,
som hänför sig till tiden mellan
beslutet om frivillig skattskyldighet
och dennas upphörande, betalas in
till staten. På jämknings- och skatte-
belopp skall kostnadsränta betalas.
Räntan skall motsvara den av rege-
ringen fastställda basräntan enligt 19
kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:
483) och löpa från och med dagen
för återbetalning av den ingående
skatten till fastighetsägaren.
Om frivillig skattskyldighet som
beslutats enligt 2 § upphör innan
någon skattepliktig uthyrning eller
annan upplåtelse kommit till stånd
skall jämkning ske vid ett enda till-
fälle och avse återstoden av korrige-
ringstiden. Dessutom skall ingående
skatt, som hänför sig till tiden mellan
beslutet om frivillig skattskyldighet
och dennas upphörande, betalas in
till staten. På jämknings- och skatte-
belopp skall kostnadsränta betalas.
Räntan skall motsvara den av rege-
ringen fastställda basräntan enligt 19
kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:
483) och löpa från och med dagen
för återbetalning av den ingående
skatten till fastighetsägaren.
När avdragsrätt föreligger enligt 8 § andra stycket beräknas korrigerings-
tiden från ingången av det räkenskapsår under vilket avdragsrätten inträtt.
11 kap.
5 d §
En handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall innehålla uppgift om den utgå-
ende skatt som säljaren har redovisat eller skall redovisa för gjorda skatte-
pliktiga uttag av tjänster på fastigheten.
En handling som utfärdas enligt 2
a § andra stycket skall innehålla upp-
gift om den ingående skatt som
hänför sig till ny-, till- eller om-
byggnad och som överlåtaren har
dragit av.
En handling som utfärdas enligt 2
a § andra stycket skall innehålla upp-
gift om den ingående skatt som
hänför sig till ny-, till- eller om-
byggnad och som överlåtaren inte
har dragit av.
Handlingar som avses i första och andra styckena skall dessutom innehålla
de uppgifter som anges i 5 § första stycket 3, 4, 6 och 7.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
2. Äldre bestämmelserna gäller
fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.
2. Äldre bestämmelser gäller fort-
farande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.
2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den
ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Utskottets förslag
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2000 i fråga om 23 kap. 16 § och i
övrigt den 1 januari 2001.
1. De äldre bestämmelserna i 15
kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller
fortfarande i fråga om mervärdes-
skatt som återförts eller borde ha
återförts före ikraftträdandet.
2. Den nya bestämmelserna i 23
kap. 16 § tillämpas på överlåtelser
den 30 mars 2000 eller senare.
1. Denna lag träder i kraft den 1
juli 2000 i fråga om 23 kap. 16 § och
i övrigt den 1 januari 2001.
2. De äldre bestämmelserna i 15
kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller
fortfarande i fråga om mervärdes-
skatt som återförts eller borde ha
återförts före ikraftträdandet.
3. Den nya bestämmelsen i 23 kap.
16 § tillämpas på överlåtelser den 30
mars 2000 eller senare.
4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m.
med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,
5. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
res. (v)
2. beträffande djurparker m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk325
yrkande 20 i denna del, 1999/2000:Sk669 och 1999/2000:Sk750 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
sänkt mervärdesskatt för djurparker.
Stockholm den 23 maj 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena
Sandlin-Hedman (s), Desirée Pethrus Engström (kd), Yvonne Ruwaida (mp),
Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Anna Kinberg
(m), Per-Olof Svensson (s) och Claes Stockhaus (v).
Reservation
Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter
(mom. 1) - v
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
Vi vill betona att till och med regeringen anför i propositionen att en obliga-
torisk skattskyldighet för uthyrning av lokaler står i bättre överensstämmelse
med mervärdesskattelagens principer och bestämmelser än en frivillig skatt-
skyldighet och undanröjer dessutom många av de praktiska och administra-
tiva problem som är förenade med regleringen av den frivilliga skattskyldig-
heten. Vi håller med om detta och delar därför den åsikt som framförs i
motion Sk21 (v) att en generell skattskyldighet vid all uthyrning av verksam-
hetslokaler, dvs. allt annat än bostäder, är den överlägset bästa reformen.
Med en sådan utformning av skattskyldigheten skulle det praktiska och
administrativa arbetet minska påtagligt, till fromma för både myndigheter
och fastighetsägare. Det skulle bli möjligt att infoga de fastighetsägare som
blir skattskyldiga för uthyrning av fast egendom i mervärdesskattesystemet
på samma sätt som andra skattskyldiga. Allt bestyr med ansökningsförfa-
rande etc. skulle försvinna eftersom någon ansökan om att få bli skattskyldig
inte skulle behöva göras. Jämkningsreglerna skulle kunna förenklas avsevärt
och i många fall utmönstras helt eftersom fastigheterna skulle kunna infogas
i mervärdesskattesystemet som andra anläggningstillgångar.
Vi vill påpeka att jämkningsreglerna redan i dag är ett av de krångligaste
inslagen i mervärdesskattesystemet. Vi befarar emellertid att de nya regler
som föreslagits i propositionen kommer att göra systemet ännu mycket mer
komplicerat än vad det redan är. Enligt de nya reglerna kommer det bl.a. att
bli nödvändigt för en skattskyldig att i vissa fall spara handlingar i 17 år,
vilket går stick i stäv mot ambitionen att förenkla rutinerna. Vi vill i detta
sammanhang erinra om att Lagrådet uttalat att mervärdesskattelagen redan i
dag är en mycket komplicerad lagstiftningsprodukt både materiellt och
redaktionellt som är i starkt behov av en översyn. Behovet härav ökar enligt
Lagrådet för varje ändring som är så pass omfattande som den nu aktuella.
Vi anser att regeringen har överdrivit de negativa effekterna med en obli-
gatorisk skattskyldighet. Vid uthyrning av lokaler till andra skattskyldiga
medför en sådan ordning inte några negativa kostnadseffekter alls, helt i
enlighet med mervärdesskattesystemet i övrigt. När det gäller ideella för-
eningar och vissa ej skattepliktiga verksamheter menar vi att regeringen inte
har insett möjligheterna att eliminera olägenheterna med t.ex. riktade bidrag
som föreslås i motion Sk21. De ideella föreningarnas problem kan sålunda
lösas genom att dessa ges kompensation i form av föreningsbidrag. Vi vill
också erinra om att när det gäller vissa näringsidkare som för närvarande inte
omfattas av mervärdesskatten, t.ex. tandläkare, så pågår diskussioner om att
föra in dessa i mervärdesskattesystemet.
Eftersom förslagen i propositionen inte innebär någon lösning på de pro-
blem som systemet med frivillig skattskyldighet är behäftat med eller ens
någon minskning av det administrativa och rättsliga krånglet tillstyrker vi
motion Sk21 och föreslår att propositionen avslås. Riksdagen bör genom ett
tillkännagivande begära att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt
förslag i enlighet med vad vi anfört ovan.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av
fastigheter
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk21 och med avslag
på proposition 1999/2000:82 och motion 1999/2000:Sk730 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilt yttrande
Djurparker m.m. (mom. 2) - kd
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:
Yrkande 20 i motion 325 (kd) syftar till att göra olika kulturarrangemang
mera åtkomliga och tillgängliga för medborgarna, och vi tänker särskilt på
barn och ungdom. Ekonomiska hinder mot att ta del av kulturutbudet bör
undanröjas, och kulturarbetarna bör också ges rimliga villkor att kunna för-
sörja sig på sin kulturella verksamhet. Staten bör därför avhålla sig från att
använda kulturen som skattekälla. Det är mot den bakgrunden som kd
trycker på för att minimera momsbelastningen på böcker och vi välkomnar
naturligtvis att vårt långvariga och idoga kämpande för att få ner momsen på
djurparksverksamhet nu äntligen har krönts med framgång. När det gäller
momsen på cirkus och teater m.m. förutsätter vi att översynen av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) inte resulterar i
någon ökning av momsbelastningen på sådan verksamhet, vare sig den
bedrivs av ideella föreningar eller andra.