Näringsutskottets betänkande
1999/2000:NU02

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling


Innehåll

1999/2000

NU2
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels  proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller  utgiftsområde  19  Regional utjämning
och utveckling,
dels 25 motioner från allmänna motionstiden.
Synpunkter i ärendet har inför utskottet  lämnats av
företrädare   för   Näringsdepartementet   samt   av
representanter  för  Avesta  och Hofors kommuner och
Dalarnas  länsstyrelse.  Vidare   har  en  skrivelse
inkommit från en företagare i Övertorneå kommun.

Sammanfattning

Utskottet  tillstyrker  de av regeringen  föreslagna
anslagen och bemyndigandena för budgetåret 2000 inom
utgiftsområde 19 Regional  utjämning och utveckling.
Likaså tillstyrks förslaget att det fortsättningsvis
skall  vara  en uppgift för regeringen  att  närmare
bestämma  dels  om  utformningen  av  det  regionala
utvecklingsbidraget, dels om vilka områden som skall
ingå i de nationella  stödområdena. I en reservation
(m, kd, c, fp) hävdas att det även framgent bör vara
riksdagen som beslutar  om  nationella  stödområden.
Vidare  föreslår  utskottet  att riksdagen godkänner
regeringens  förslag  om  att det  i  fortsättningen
skall  vara  förvaltningsmyndigheterna,  dvs.  vissa
länsstyrelser,  som  skall ha det fulla ansvaret för
genomförandet av respektive strukturfondsprogram för
perioden  2000-2006.  Enligt   huvudprincipen  skall
förvaltningsmyndigheterna          även         vara
utbetalningsansvariga för respektive program.
När  det  gäller  regeringens  förslag  beträffande
stödformen  nedsättning  av socialavgifter  har  det
under  utskottets  behandling   framkommit  att  EG-
kommissionen inte skulle godkänna  det  förslag till
lagändringar    som    regeringen    lagt   fram   i
budgetpropositionen. Utskottet föreslår därför vissa
ytterligare  justeringar  i lagen om nedsättning  av
socialavgifter.   Sammantaget   innebär   utskottets
förslag  att  stödområdet   ändras   och  att  flera
begränsningar sker i fråga om vilka företag  som kan
erhålla stöd. Tillverkningsindustrin slopas bland de
stödberättigade   verksamheterna.  Vidare  kan  inte
längre stöd lämnas  för  sådana verksamheter som får
transportbidrag för den aktuella  perioden.  När det
gäller   företagsadministrativa   uppgifter,   vilka
generellt   kan   generera   stöd,   undantas  vissa
branscher.  De  nya  reglerna  måste  godkännas   av
kommissionen innan de kan träda i kraft.
I    betänkandet   avstyrker   utskottet   samtliga
motionsyrkanden.      Motioner     angående     EG:s
strukturfonder följs upp i en reservation (m, kd, c,
fp). Bland annat anser  reservanterna att byråkratin
runt  strukturfonderna  måste  minskas.  Vidare  har
reservationer  avgetts  beträffande  bedömningen  av
regeringens          resultatredovisning           i
budgetpropositionen  (m,  kd,  fp)  samt beträffande
frågan om utökat stöd till jord- och skogsbruk genom
nedsättning av socialavgifterna (kd, c).
Företrädarna     i     utskottet    för    Moderata
samlingspartiet  och  Folkpartiet   deltar   inte  i
beslutet om anslag. De erinrar i särskilda yttranden
om  de  budgetförslag  om  framlagts  av  respektive
parti.

Propositionen

I    proposition    1999/2000:1    föreslås    under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om  ändring  i  lagen  (1990:912)  om nedsättning av
socialavgifter (avsnitt 2),
2. att riksdagen godkänner regeringens  förslag  om
ändrade    principer   för   verksamhetsansvar   och
utbetalningar   avseende   EG:s  strukturfonder  för
programperioden 2000(2006 (avsnitt 3.2),
3. att riksdagen godkänner  regeringens  förslag om
nationella  stödområden  för  företagsstöd  (avsnitt
4.1),
4.  att riksdagen godkänner regeringens förslag  om
regionalt utvecklingsbidrag (avsnitt 4.2),
5. att  riksdagen  godkänner regeringens förslag om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000,  i  fråga  om  ram-anslaget   A   1   Allmänna
regionalpolitiska    åtgärder,    ingå    ekonomiska
förpliktelser  som,  inklusive  tidigare  åtaganden,
innebär  utgifter  på  högst 1 688 000 000 kr  under
åren 2001(2008 (avsnitt 5),
7. att riksdagen godkänner  regeringens  förslag om
användning     av     anslaget    A    1    Allmänna
regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 5),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000,  i  fråga  om  ram-anslaget   A  9  Europeiska
regionala utvecklingsfonden perioden 2000(2006, ingå
ekonomiska  förpliktelser  som innebär  utgifter  på
högst 3 200 000 000 kr under åren 2001(2008 (avsnitt
5),
9.  att  riksdagen  för  budgetåret   2000  anvisar
anslagen  under utgiftsområde 19 Regional  utjämning
och utveckling enligt uppställning i bilaga 1.
Lagförslaget återges i bilaga 2.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1999/2000:Fi212  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas

20.  (delvis)  att  riksdagen  för  budgetåret  2000
anvisar  anslagen under  utgiftsområde  19  Regional
utjämning   och  utveckling  enligt  uppställning  i
motionen.

1999/2000:Sk324  av  Lennart  Daléus  m.fl. (c) vari
yrkas
8.  att riksdagen beslutar om återinförd  reduktion
av  arbetsgivaravgifter  för  jord-  och  skogsbruk,
trädgårdsskötsel,  jakt,  fiske  och annan personlig
service i Norrlands inland.
1999/2000:T317 av Lena Ek (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten  av  att EU:s
regionalstöd  utformas  så  att  de även kan bekosta
vägprojekt.
1999/2000:N209 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen  anförts om utbetalningssy-stem för
EU-projekt.

1999/2000:N213 av Runar  Patriksson  m.fl. (fp) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  placering   i
tillfälliga stödområden,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i  motionen anförts om att byråkratin vid
administration av EU-stöd m.m. skall minskas.
1999/2000:N214  av  Lennart  Daléus  m.fl.  (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  att  reducera
arbetsgivaravgifterna  för näringsgrenarna jord- och
skogsbruk, trädgårdsskötsel,  jakt,  fiske och annan
personlig service i Norrlands inland.
1999/2000:N221 av Runar Patriksson m.fl.  (fp)  vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om inrättandet av en
Glesbygdsombudsman,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om   att  koppla
Glesbygdsombudsmannen till Glesbygdsverket.
1999/2000:N251  av  Owe Hellberg (v) vari yrkas  att
riksdagen som sin mening  ger  regeringen till känna
vad   i   motionen  anförts  om  Sandviken   kommuns
inplacering i det nationella stödområdet B.

1999/2000:N255  av  Sofia Jonsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening  ger  regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om förskottsutbetalning  av
projektmedel från EU:s strukturfonder.

1999/2000:N267 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c,
fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad   i  motionen  anförts  om  att  ansvarig
myndighet i samarbete  med företagens organisationer
utarbetar en strategi för  hur  man  skall informera
och   engagera   de   små  företagen  i  syfte   att
säkerställa         deras        medverkan         i
strukturfondsprogrammen.
1999/2000:N277 av Harald  Bergström  m.fl. (kd) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  den nationella
stödområdesindelningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna    vad    i    motionen    anförts    om   att
jordbruksföretagen  bör ingå i den förteckning  över
branscher  som  får  nedsättning   av   de   sociala
avgifterna.
1999/2000:N278  av  Eskil  Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
1.   att   riksdagen   begär   att   regeringen   i
förhandlingarna  med kommissionen  arbetar  för  att
också de områden som föreslås fasas ut även framgent
skall ingå i mål 2-området,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  att privata medel
bör  kunna  användas  som  medfinansiering   i   EG-
finansierade projekt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om att frågan om den
offentliga medfinansieringen, även inom mål 1 och 2,
inför  kommande programperiod  måste  lösas  på  ett
tidigt stadium,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i  motionen  anförts om en möjlighet till
förskott på EG-finansierade projekt,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts   om   att   utreda
möjligheten     att     fortsättningsvis     beräkna
utbetalningar av EG-medel utanför statsbudgeten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om riktlinjer till  de
regionala  partnerskapen  om  nya aktörers möjlighet
att ingå,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att
det  fortsättningsvis  skall  vara  en  uppgift  för
regeringen att närmare bestämma  vilka  områden  som
skall ingå i de nationella stödområdena,
11. att riksdagen, under förutsättning av avslag på
yrkande 10, som sin mening ger regeringen till känna
vad   i   motionen   anförts   om  att  de  tidigare
tillfälliga stödområdena skall ingå  i de nationella
stödområdena.
1999/2000:N307 av Jan Björkman m.fl. (s)  vari yrkas
att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen  till
känna   vad   i  motionen  anförts   om   Olofströms
inplacering i stödområde.

1999/2000:N313 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen till
känna vad i motionen anförts om transportbidrag.

1999/2000:N321 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari   yrkas  att  riksdagen  som  sin  mening   ger
regeringen  till  känna vad i motionen anförts om en
ny regionalpolitisk myndighet.

1999/2000:N340  av Per  Westerberg  m.fl.  (m)  vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om strukturfonderna.
1999/2000:N344  av   Agne   Hansson   och  Margareta
Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om att regeringen  har
riksdagens  fulla  stöd  för att med kraft förmå EG-
kommissionen att höja den  nationella  stödnivån för
nationellt  regionalpolitiskt stöd för Sverige  till
20 % av befolkningen,
2.  att  riksdagen,   med   avslag  på  regeringens
förslag, beslutar att besluten  över  de  nationella
stödområdenas utformning även fortsättningsvis skall
fattas av riksdagen och inte av regeringen,
3.  att  riksdagen,  under  förutsättning av bifall
till  yrkande 2, beslutar att kommunerna  Hultsfred,
Vimmerby,  Västervik  och  Högsby  i  Kalmar län och
kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö,  Tranås och
Vetlanda  i  Jönköpings län skall inplaceras  i  det
nationella stödområdet B för företagsstöd,
4. att riksdagen,  under förutsättning av avslag på
yrkande 2, som sin mening  ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att  kommunerna Hultsfred,
Vimmerby,  Västervik  och Högsby i  Kalmar  län  och
kommunerna Aneby, Eksjö,  Nässjö, Sävsjö, Tranås och
Vetlanda  i Jönköpings län skall  inplaceras  i  det
nationella stödområdet B för företagsstöd.
1999/2000:N358  av  Åsa  Torstensson  m.fl. (c) vari
yrkas  att  riksdagen som sin mening ger  regeringen
till känna vad  i motionen anförts om överförande av
ansvar    för    EG-stöd,    programskrivning    och
administration till Västra Götalandsregionen.

1999/2000:N369 av  Rolf  Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger  regeringen  till känna
vad i motionen anförts om ökad andel regionala medel
till Hallands län.

1999/2000:N370   av   Viviann  Gerdin  och  Marianne
Andersson  (c)  vari yrkas  att  riksdagen  som  sin
mening ger regeringen  till  känna  vad  i  motionen
anförts   om   att   integrera  Säffle  och  Åmål  i
stödområde B.

1999/2000:N375  av Per  Westerberg  m.fl.  (m)  vari
yrkas
1.  att riksdagen  beslutar  att  under  A  1  inom
utgiftsområde  19  Regional utjämning och utveckling
anvisa ett anslag om 1 053 850 000 kr enligt vad som
anförts i motionen.
1999/2000:N376 av Kenth Högström (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  Hofors  fråntagna
placering  i  de  nationella  och  europeiska  stöd-
områdesprogrammen  och  det synnerligen utsatta läge
detta medför,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  Sandvikens  och
Ockelbos  behov av  att  tillhöra  ettdera  program-
området.
1999/2000:N377  av  Raimo  Pärssinen  m.fl. (s) vari
yrkas  att  riksdagen som sin mening ger  regeringen
till känna vad  i  motionen  anförts  om  att Hofors
kommun placeras inom stödområde B inom de nationella
stödområdena för företagsstöd.

1999/2000:N378  av Per-Olof Svensson m.fl. (s)  vari
yrkas att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  regelverk för
statliga bidrag och EU-bidrag.

1999/2000:N387  av Eskil Erlandsson m.fl.  (c)  vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts  om  att  överlåta
ansvaret   för   EG-stödet   på   regionala/länsvisa
myndigheter,
17. att riksdagen hos regeringen begär  en  översyn
av nuvarande regler om företagsstöd gällande företag
inom  försäljning och klädindustri samt företag  som
vänder sig till den lokala marknaden.

Utskottet

Inledning

Från  och   med   den   1   oktober   1998   är  det
näringsutskottet     som    bereder    ärenden    om
regionalpolitik  och anslag  inom  utgiftsområde  19
tillika med de tidigare  beredningsområdena,  främst
näringspolitik  och  energipolitik.  Frågor  rörande
regional    näringspolitik,   vilka   tidigare   har
behandlats i  samband  med regionalpolitiska frågor,
kommer     i    likhet    med    redovisningen     i
budgetpropositionen  (prop.  1999/2000:1) hädanefter
att   hänföras   till   näringspolitiken.   Eftersom
regeringen    avser    att   införliva    Nationellt
resurscentrum  för  kvinnor  (NRC)  i  Närings-  och
teknikutvecklingsverkets      (NUTEK)      ordinarie
verksamhet, kommer frågor rörande NRC att tas  upp i
samband med NUTEK.
Riksdagen  fattade  den  18 november 1999 beslut om
fördelningen av utgifterna  för  budgetåret  2000 på
utgiftsområden  på basis av finansutskottets förslag
(prop.  1999/2000:1,   bet.  1999/2000:FiU1).  Genom
beslutet     är    ramarna    för     statsbudgetens
utgiftsområden   fastlagda.   I   detta   betänkande
behandlas  förslag  i budgetpropositionen om  anslag
under   utgiftsområde  19   och   därav   föranledda
motionsyrkanden.
Betänkandet     disponeras     enligt     följande.
Inledningsvis  diskuterar utskottet vissa frågor  om
resultatredovisning när det gäller regionalpolitiken
samt  myndighetsorganisationen  på  området  och  en
utredningsfråga.    Vidare   behandlas   regeringens
förslag   om   ändring  av   lagen   (1990:912)   om
nedsättning av socialavgifter,  regeringens  förslag
när  det  gäller  verksamhetsansvar  m.m.  för  EG:s
strukturfonder   och   när   det  gäller  nationella
stödområden för företagsstöd jämte motioner på dessa
områden.  Därefter  behandlas  regeringens   förslag
beträffande    regionalt    utvecklingsbidrag    och
sysselsättningsbidrag samt en motion i sammanhanget.
Slutligen  tas  anslagsfördelningen på utgiftsområde
19 upp för budgetåret  2000. Enligt budgetprocessens
regler fattas beslut om  samtliga  anslag  inom  ett
utgiftsområde genom ett enda beslut.
Det  bör  betonas  att utskottet i detta betänkande
endast behandlar frågor av betydelse för anslagen på
området  under  år  2000.   Övriga   motioner   inom
regionalpolitiken  kommer  att behandlas under våren
2000.

Bedömning av regeringens
resultatredovisning

Bakgrund

Enligt   önskemål   från   finansutskottet    inleds
utskottets  anslagsbetänkande  med  ett  avsnitt  om
utskottets   bedömning   (bortsett   från  politiska
ställningstaganden)          av          regeringens
resultatredovisning i budgetpropositionen.  Efter en
genomgång  av målen på det regionalpolitiska området
och   den   resultatredovisning    som    lämnas   i
budgetpropositionen,   följer  en  redogörelse   för
pågående utredningsarbeten  och slutligen utskottets
bedömning.

Målen för regionalpolitiken

Målen för regionalpolitiken är  att  den skall skapa
förutsättningar  för  uthållig  ekonomisk  tillväxt,
rättvisa    och    valfrihet   så   att   likvärdiga
levnadsvillkor skapas  för  medborgarna i hela riket
(prop.    s.    17).    Dessa    mål   avser    hela
regionalpolitiken  inklusive vad som  brukar  kallas
den "stora" regionalpolitiken,  dvs.  åtgärder  inom
andra  utgiftsområden än utgiftsområde 19, vilka har
betydelse   för   den   regionala   utjämningen  och
utvecklingen.  Målet  för utgiftsområde  19  är  att
verksamheten    främst    skall    underlätta    för
näringslivet   i   regionalpolitiskt    prioriterade
områden  att  utvecklas  så att det bidrar till  att
uppfylla  målen  för  regionalpolitiken.  Åtgärderna
inom  ramen  för utgiftsområde  19  har  kommit  att
kallas den "lilla" regionalpolitiken.
Regeringen och  riksdagen har på senare tid betonat
att det inte i första  hand  är  åtgärder inom ramen
för  utgiftsområde  19  som  är  avgörande  för  den
regionala  utvecklingen.  I  första hand  måste  den
"stora"   regionalpolitiken,   dvs.   närings-   och
arbetsmarknadspolitik,    utbildning,     forskning,
infrastrukturinvesteringar etc., kännetecknas av ett
regionalpolitiskt helhetsperspektiv. En annan viktig
åtgärd  inom  den  "stora" regionalpolitiken är  det
statliga   bidrags-   och    utjämningssystemet    i
kommunsektorn.

Regeringens resultatredovisning

I    budgetpropositionen   lämnas   dels   en   bred
resultatbedömning  (s.  20-24),  dels  en detaljerad
resultatinformation avseende år 1998 (s. 24-52).
I    avsnittet    om   resultatbedömning   beskrivs
tillståndet  och utvecklingen  i  olika  regioner  i
Sverige. Bland  annat redovisas att skillnaderna vad
gäller   sysselsättning    mellan    framför    allt
Stockholmsregionen  och  resten  av landet har ökat.
Vidare   beskrivs   rådande   mönster   vad   gäller
befolkningsminskning.  Befolkningen  har  under   de
senaste  tjugo åren minskat mest i Norrlands inland,
Tornedalen,   Bergslagen   och   delar  av  sydöstra
Sverige, medan de största befolkningsökningarna  har
skett  i  Stockholms-,  Uppsala-  och Umeåregionerna
samt  på delar av västkusten. Regeringens  bedömning
är    att    den    långsiktiga    regionalpolitiska
problembilden är förhållandevis oförändrad.
Totalt sett beräknas att beslut under år 1998 om ca
1   060   miljoner    kronor   i   regionalpolitiska
företagsstöd m.m. har bidragit  till drygt 9 000 nya
arbetstillfällen.   Genomsnittlig   subvention   per
arbetstillfälle  uppgår  till  ca  100  000  kr.  De
projekt     som     har    avslutats    inom    EG:s
strukturfondsprogram  bedöms  ha  bidragit  till att
skapa ca 14 000 arbetstillfällen. Vissa studier  har
gjorts  under  programperioden.  Därutöver kommer en
sammanfattande  bedömning  att göras  i  en  slutlig
utvärdering   som   kommer   att   redovisas   efter
programperiodens slut.
Regeringen  informerar  om att det pågår  arbete  i
syfte  att  ta  fram bättre uppföljningsmått  utöver
nuvarande  mått,  dvs.  antal  nya  arbetstillfällen
(uppdelade på män och  kvinnor)  samt subvention per
nytt  arbetstillfälle.  Avsikten  är   att   det   i
framtiden  skall  vara  möjligt  att  mäta om stöden
leder    till   en   ökad   ekonomisk   tillväxt   i
stödföretagen.  Utvärderingar som redovisas särskilt
i     propositionen     rör      könskvotering     i
regionalpolitiken,                  länsstyrelsernas
projektverksamhet     och     stödformen    nedsatta
socialavgifter.
Avsnittet med detaljerad resultatinformation inleds
med  en  tabell  över  åtgärder som  finansieras  av
anslag inom utgiftsområde  19  samt från vissa andra
utgiftsområden. Denna tabell tar  även  upp åtgärder
som  bekostas  av  äldre  anslag.  Vidare  redovisas
uppgifter    om    beslutsfattare   och   geografisk
omfattning för samtliga  anslag  år  1998.  Därefter
lämnas  resultatinformation dels per beslutsfattare,
dvs.   länsstyrelserna   och   självstyrelseorganen,
NUTEK,  Glesbygdsverket  och  Statens  institut  för
regionalforskning  (SIR), dels per åtgärd, som t.ex.
regionalt   utvecklingsstöd,    landsbygdsstöd   och
sysselsättningsbidrag. Bland annat redovisas antalet
nya arbetstillfällen för kvinnor  och  män  samt den
genomsnittliga   subventionen  per  arbetstillfälle,
huruvida dessa tal  ligger  i  linje med regeringens
mål  samt regeringens slutsatser.  Vidare  redovisas
resultatinformation avseende EG:s strukturfonder för
perioden 1995-1999.
När  det   gäller   den  "stora  regionalpolitiken"
beskrivs viktiga regionalpolitiska  åtgärder utanför
utgiftsområdet under år 1998. Exempelvis  berörs det
statliga    bidrags-    och   utjämningssystemet   i
kommunsektorn  samt  utbild-nings-,  kommunikations-
och  kulturområdena.  I   de   avslutande  avsnitten
redovisas     skatteavvikelser    och    revisionens
iakttagelser.

Revisionens iakttagelser

I propositionen  redovisas  att  Riksrevisionsverket
har lämnat en invändning mot den årsredovisning  som
SIR   har   upprättat.   Resultatredovisningen   har
väsentliga   brister   i  förhållande  till  krav  i
regleringsbrev   och  förordning   om   myndigheters
årsredovisning.

Utredningsarbeten

Regeringen beslutade i januari 1999 att tillkalla en
kommitté med parlamentariskt  inflytande med uppgift
att    lämna    förslag    om    hur   den   svenska
regionalpolitiken skall inriktas och  utformas under
2000-talets  början.  I  direktiven  (dir.   1999:2)
anförs att bakgrunden till utredningen är väsentliga
förändringar  i  förutsättningarna  för  att bedriva
regionalpolitik  i  Sverige, bl.a. den accelererande
utvecklingen        av       produktions-        och
informationstekniken,           den          alltmer
internationaliserade    ekonomin    och     Sveriges
anslutning till Europeiska unionen.
Med  regionalpolitik  avses  i  direktiven åtgärder
inom alla politikområden som syftar till att påverka
utvecklingen     i    geografiska    områden     med
regionalpolitiska problem. Härmed avses områden som,
mätt  på olika sätt,  utvecklas  avsevärt  sämre  än
andra.
Den  stabilitet   i   befolkningsutvecklingen   som
uppnåddes  under  1970- och 1980-talen har på senare
år      återigen      bytts      till       kraftiga
befolkningsomflyttningar.   Folkmängden   har  under
senare år minskat kraftigt inte bara i glesbygd samt
i  små  och  medelstora  kommuner  utan även i många
stora industriorter och i de flesta av Sveriges län.
Vidare sägs det i direktiven att det är viktigt att
den tradition av solidaritet och sammanhållning  som
hittills präglat det svenska samhället inte bryts.
Kommittén skall
-   analysera   de  senaste  årtiondenas  regionala
utveckling och orsakerna till       denna,
- analysera regionalpolitikens effekter,
- bedöma den framtida regionala utvecklingen,
-utarbeta en strategi för regional balans och lämna
förslag till övergripade  mål  och effektmål för den
framtida regionalpolitiken,
- föreslå vilka olika medel som kan behövas för att
uppnå dessa mål,
-  särskilt behandla den regionala  utvecklingen  i
glesbygden respektive landsbygden.
Kommitténs    arbete    skall   utgå   från   lokala
arbetsmarknader  som  minsta  enheter  och  därifrån
utvidgas  till  att avse  förhållanden  inom  större
regioner, t.ex. län  och  landsdelar.  I sitt arbete
skall kommittén i alla väsentliga frågor  beakta hur
den  framtida  regionalpolitiken  kan bidra till  en
ekologisk   hållbar   utveckling   samt  till   ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män. Uppdraget skall
redovisas senast den 31 augusti 2000.
Enligt   information   som   har   inhämtats   från
utredningen   har  utredningsarbetet  planerats   på
följande  sätt.   I   ett   första   skede   arbetar
utredningen  med  att inhämta mer kunskap och har  i
detta  syfte  tillsatt   tre   arbetsgrupper.  Dessa
arbetar   inom   följande  huvudområden:   regionala
analyser      (studier      angående      demografi,
sysselsättning,   resursfördelning   och   sambanden
mellan     dessa    faktorer),    företagsutveckling
(stimulans av  företagande  och entreprenörskap) och
omgivningsförutsättningar         (den         stora
regionalpolitiken).
Bland  annat  har externa uppdrag lagts  ut  inom
följande områden:
- analys av orsaker  och drivkrafter till regionala
flyttmönster i Sverige från år 1990 till år 1998,
-   analys   av  hur  olika   livsvärden   påverkar
individers beslut att flytta eller inte flytta,
-    utarbetande     av     sysselsättnings-    och
befolkningsprognoser            för           lokala
arbetsmarknadsregioner,
-  framtagande  av  förslag  till  alternativa  mål
beträffande service och tillgänglighet,
-    kartläggning   av   statsbudgetens   regionala
fördelning,
- analys  av  befolkningsutvecklingens konsekvenser
för välfärden,
-  analys  av  regionala  skillnader  i  företagens
förmåga till flexibel anpassning,
-  analys av kommunikationernas  betydelse  ur  ett
regionalt tillväxt- respektive välfärdsperspektiv,
-   genomgång   och   analys   av   organisatoriska
förändringar i regionalpolitikens genomförande,
- analys  av vilka förändringar av stöd, regler och
övriga institutionella  förhållanden  som  kan göras
för att underlätta de minsta företagens utveckling.
Nyligen  har  Expertgruppen  för studier i offentlig
ekonomi (ESO) publicerat rapporten Regionalpolitiken
- en ESO-rapport om tro och vetande  (Ds  1999: 50).
Slutsatsen  i denna rapport är att regionalpolitiken
har  haft  framgång   när  det  gäller  att  fördela
välfärd. Regionalpolitiken  sägs ha uppnått sitt mål
att människor skall kunna leva var de vill i Sverige
med  en  jämbördig  välståndsnivå.   Samtidigt  har,
enligt rapporten, utjämningspolitiken  reducerat den
totala  tillväxten.  Resultaten  tyder  på  att  den
långtgående    omfördelningen   kan   ha   försvagat
drivkrafterna för  regional  ekonomisk tillväxt. God
ekonomisk utveckling inom en region  resulterar inte
i  nämnvärt  bättre  ekonomisk  standard  för   dess
invånare.   Inom  regionalpolitiken  finns  således,
menar utredaren,  en  målkonflikt mellan geografiskt
jämnt  fördelad tillväxt  och  hög  total  tillväxt.
Vidare redovisas  att de regionala effekterna av den
"stora"  regionalpolitiken   är  större  än  av  den
"lilla".  Utvärderingar  visar  att   de   regionala
högskolorna  och  universiteten  har spelat en  stor
roll          för          befolknings-          och
sysselsättningsutvecklingen i regionen men endast  i
mindre   grad   påverkat   de   lokala   ungdomarnas
benägenhet   till   att   påbörja   studier.   Andra
utvärderingar  visar  emellertid  att  de  regionala
högskolorna    inte    har    lett   till   positiva
flyttströmmar till högskoleorterna. Enligt rapporten
är  det  en  grannlaga uppgift att  göra  en  rimlig
avvägning mellan utjämning och fungerande ekonomiska
drivkrafter.
I   1999  års  ekonomiska   vårproposition   (prop.
1998/99:100) aviserades ett kommande utrednings- och
analysarbete  angående  bl.a. de statliga stöden för
nyföretagande    och   företagsutveckling.    Enligt
Näringsdepartementets  beslut  på  det  här aktuella
området  (protokoll  1999-04-29) avser departementet
att genomföra en översyn av vissa av statens aktörer
och deras åtgärder och program för ökad tillväxt och
sysselsättning. Uppgifterna  för  utredningen  anges
bl.a. vara följande:
-  översyn  av  mindre  företags  behov av statliga
insatser för att växa och utvecklas,
-    utvärdering    av   viktiga   näringspolitiska
småföretagsåtgärder som genomförs i dag,
-  avlämnande  av  förslag   om  framtida  statliga
insatser  för  att  främja  tillväxt   bland  främst
småföretag   och  förslag  om  hur  insatserna   kan
samordnas för att förenkla för företagen.
Det framgår av  bilagan  till beslutet om en översyn
att regeringen avser att för riksdagen lägga fram en
sammanfattande  analys  och  förslag  till  åtgärder
under    år    2000.    Enligt   budgetpropositionen
(utgiftsområde   24   Näringsliv    s.   35)   skall
utredningen  avlämna  en  första  rapport   den   30
november 1999.
Vidare  pågår  inom Regeringskansliet en översyn av
mål och målstrukturer för samtliga utgiftsområden. I
en  lägesrapport  från  juni  1999  redovisas  bl.a.
arbetsplaneringen. Under hösten 1999 skall klargöras
hur    sambandet    mellan     målstrukturen     och
utgiftsområdena            skall           utformas.
Näringsdepartementets     befintliga     mål     och
målstrukturer  kommer  att  prövas   mot   den   nya
modellen.  Enligt  lägesrapporten  inriktas  arbetet
därefter  gradvis  mot  att  ta  fram strategier för
uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen.
När  det  gäller  utgiftsområde  19  sägs   det   i
lägesrapporten  att  nuvarande  målformuleringar  på
utgiftsområdesnivå är något av en nödlösning för att
hantera  det faktum att utgifterna inom området, den
"lilla" regionalpolitiken,  endast är en del av hela
regionalpolitiken.  Detta  kommer  också  att  kunna
hanteras mer logiskt i den nya målstrukturen, anförs
det. Enligt lägesrapporten bör arbetet samordnas med
den  regionalpolitiska kommitténs  arbete,  eftersom
denna kommitté har i uppdrag att föreslå nya mål.

Utskottets bedömning

Den  resultatinformation  som  lämnas  i  årets  och
föregående  års  budgetproposition är mer omfattande
än    dessförinnan.    I    första    hand    gäller
resultatinformationen   år   1998.   Tabellen   över
åtgärder som finansieras  av  befintliga  och  äldre
anslag   samt  över  beslutsfattare  och  geografisk
omfattning  för  samtliga anslag år 1998 bidrar till
en    god    överblick    över    anslagsstrukturen.
Informationen i budgetpropositionen är riklig i vart
och ett av de avsnitt som handlar om beslutsfattande
organ samt åtgärder. Regeringens uppfattning framgår
av koncentrerade avsnitt, som benämns Slutsatser.
Mot bakgrund av de i propositionen angivna målen är
det  emellertid  svårt  att  utvärdera   den   förda
regionalpolitiken.     Hur     verksamheten     inom
utgiftsområde 19 har underlättat för näringslivet  i
regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas
så att det bidrar till att skapa förutsättningar för
uthållig  ekonomisk  tillväxt  i stödföretagen, till
rättvisa och valfrihet är inte möjligt att utläsa ur
föreliggande   budgetproposition.    De   mått   som
huvudsakligen       används       i      regeringens
resultatredovisning,        nämligen        beräknad
sysselsättnings-ökning  och genomsnittlig subvention
per arbetstillfälle, kan inte anses vara tillfyllest
med nuvarande målbeskrivning.
Utskottet    har    den   grunduppfattningen    att
redovisning  i  budgetpropositionen   av   mål   och
anslutande  resultat  är  en  bra  ordning.  Mot den
bakgrunden anser utskottet att de arbeten som  pågår
inom  den  regionalpolitiska  utredningen respektive
inom Regeringskansliet med översyn  dels  av mål och
målstrukturer,  dels  av  statens  åtgärder för  att
främja fler och växande företag är av  stort  värde.
Även  den ovan nämnda ESO-rapporten med överväganden
om  bl.a.   en  målkonflikt  inom  regionalpolitiken
mellan tillväxtmål  och  fördelningsmål  är av visst
intresse i detta sammanhang.
Den nuvarande resultatredovisningen är -  som redan
nämnts  -  omfattande och informationsrik. Utskottet
utgår dock från  att  resultatredovisningen  på sikt
anpassas till målen.
Utskottet      har      vidare      noterat     att
Riksrevisionsverket  har  lämnat  en invändning  mot
SIR:s årsredovisning.

Myndighetsorganisationen på det
regionalpolitiska området

Motionerna

Det finns behov av att förändra myndighetsstrukturen
på det regionalpolitiska området i  syfte att stärka
gles- och landsbygdsfrågornas ställning,  sägs det i
motion   1999/2000:N321  (s).  Enligt  motionärernas
uppfattning bör NUTEK:s regionalpolitiska verksamhet
flyttas till  Glesbygdsverket,  vilket  skulle  leda
till en bättre samordning.
I motion 1999/2000:N221 (fp) föreslås inrättande av
en post som Glesbygdsombudsman, till vilken enskilda
personer,  företag,  kommuner  eller  landsting  kan
framföra  klagomål  när de anser att statliga regler
inte  följs  på ett riktigt  sätt.  Det  bör  vidare
undersökas  om  denna  funktion  kan  anknytas  till
Glesbygdsverket.  Regeringen bör enligt motionärerna
ges i uppdrag att utreda en sådan ordning.

Vissa kompletterande uppgifter

I direktiven till Regeringskansliets tidigare nämnda
utredning om statens  åtgärder  för  att främja fler
och  växande  företag  anförs att översynen  av  det
nuvarande statliga utbudet  av aktörer i första hand
bör  omfatta  NUTEK, Stiftelsen  Innovationscentrum,
Stiftelsen Industrifonden,  ALMI  Företagspartner AB
och  länsstyrelserna.  I samband med  kartläggningen
skall  utredarna göra en  översiktlig  genomgång  av
uppbyggnaden  av näringspolitiska organ och insatser
i ett eller flera  andra  länder. I uppdraget ligger
också att översiktligt behandla  frågan om det finns
skäl  att förändra den statliga närings-,  regional-
och arbetsmarknadspolitiska  myndighetsstrukturen. I
detta sammanhang sägs det att  överlappningar mellan
olika insatser så långt som möjligt bör undvikas och
att   en   begränsning   av   antalet   organ    bör
eftersträvas.
Från utredningen informeras om att en mängd uppdrag
har  lagts  ut  på bl.a. NUTEK, Konkurrensverket och
enskilda   konsulter.    Enligt    uppgift    kommer
konsekvenser  och  överväganden på myndighetsområdet
att redovisas under våren 2000.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets  mening  av  stor  vikt att
myndighetsorganisationen  på  det  regionalpolitiska
området fungerar effektivt. Det kan  inte  uteslutas
att   organisatoriska   förändringar   skulle  kunna
effektivisera verksamheten.
Utskottet    vill    emellertid   samtidigt   fästa
uppmärksamheten på att  det av motionärerna utpekade
behovet av samordning och samsyn i regionalpolitiska
frågor också kan lösas genom  ett ökat och mera fast
organiserat samarbete mellan de  myndigheter som har
regionalpolitiska uppgifter. Med hänsyn  till att de
organisatoriska   frågorna   ingår  i  ett  pågående
utredningsarbete finner utskottet inte anledning att
uttala sig i frågan om inrättandet  av en ny statlig
myndighet på området.
Med   det   sagda  avstyrker  utskottet  motionerna
1999/2000:N221 (fp) och 1999/2000:N321 (s).

Småföretagsstödet

Motionen

I motion 1999/2000:N387  (c) begärs en översyn av de
nuvarande   reglerna   för   det   regionalpolitiska
småföretagsstödet. Stödet gäller  inte  för  företag
inom   försäljning,  klädindustri  och  företag  som
vänder  sig  till  en  lokal  marknad,  anförs  det.
Regelsystemet  bör  enligt  motionärerna  ses över i
syfte att öka användbarheten av stödet inom handels-
och tjänstesektorn.

Vissa kompletterande uppgifter

Småföretagsstödet    syftar    till    att    främja
sysselsättningsskapande       investeringar      och
inomregional  balans. Stödet kan  enligt  förordning
(1994:773) om småföretagsstöd  lämnas  till  företag
med    verksamhet    inom    såväl    tjänste-   som
industrisektorn   (med  undantag  av  företag   inom
syntetfiberindustrin   och   stålindustrin).  I  den
nämnda  förordningen hänvisas till  EG:s  regler  om
konkurrenssnedvridning  (f.d.  artikel 92, nuvarande
artikel  87  i Romfördraget). Vidare  hänvisas  till
förordningen   (1990:642)    om    regionalpolitiskt
företagsstöd,  enligt  vilken  länsstyrelsen   eller
självstyrelseorganet     bl.a.     skall    se    på
konkurrensförhållandena    på   den   marknad    där
verksamheten skall bedrivas  vid  sin prövning av om
stöd  skall  beviljas. Om marknaden är  lokal  eller
begränsad är det  större  risk  för att stöd till en
företagare    i    en    viss   bransch   snedvrider
konkurrensen,  dvs. medför  konkurrensnackdelar  för
annan företagare i denna bransch.
Den  regionalpolitiska   utredningen   skall  lämna
principiella förslag till eventuella förändringar av
företagsstöden. Vidare är huvudinriktningen  för den
ovan  redovisade  översynen av statens åtgärder  för
att främja fler och  växande företag att dels bedöma
behoven av statliga näringspolitiska  insatser  till
förmån   för   små   och   medelstora   företag  med
tillväxtmöjligheter,  dels  analysera och vid  behov
ompröva både inriktning och omfattning  av  vissa av
de   nuvarande   näringspolitiska   åtgärderna   och
organen.

Utskottets ställningstagande

När   det   gäller   småföretagsstödet   förutsätter
utskottet att detta stöd prövas inom ramen  för  den
regionalpolitiska       utredningen      samt      i
Näringsdepartementets utredning  om statens åtgärder
för  att främja fler och växande företag.  Utskottet
anser  inte  att  det pågående utredningsarbetet bör
föregripas och föreslår  därför att riksdagen avslår
det här aktuella yrkandet  i  motion  1999/2000:N387
(c).

Nedsättning av socialavgifter

Utökat stöd till jord- och skogsbruk m.m.

Motionerna

Centerpartiet kräver i motionerna 1999/2000:N214 och
1999/2000:Sk324 att riksdagens tidigare  beslut  att
undanta   jord-   och   skogsbruk   m.m.   från   de
verksamheter  som  kan  få  nedsatta  socialavgifter
omprövas. Enligt motionärerna bör riksdagen  besluta
att jord- och skogsbruk m.m. i Norrlands inland även
fortsättningsvis  skall  omfattas  av den reducerade
arbetsgivaravgiften.
Även  i  motion  1999/2000:N277  (kd)  begärs   att
jordbruksföretag  skall  ingå i den förteckning över
branscher  som  får  nedsättning   av   de   sociala
avgifterna.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt    lagen   (1990:912)   om   nedsättning   av
socialavgifter    skall    arbetsgivaravgifter   och
egenavgifter sättas ned t.o.m.  utgiftsåret 2000 för
verksamheter    inom   vissa   näringsgrenar    inom
stödområde 1 och de nordliga delarna av stödområde 2
(se också följande avsnitt).
Sommaren   1997  begärde   EG-kommissionen   i   en
skrivelse   till    regeringen    rörande   nedsatta
socialavgifter  att Sverige skulle rätta  sig  efter
gemenskapsreglerna,      vilka     inte     tillåter
regionalpolitiska  stöd  inom  sektorerna  jordbruk,
fiske  och vattenbruk. Det  dåvarande  Närings-  och
handelsdepartementet   svarade   med  en  skrivelse,
daterad  den  31  oktober 1997, enligt  vilken  "den
svenska  regeringen   accepterar   att   stöd   till
sektorerna  jordbruk,  fiske och vattenbruk inte får
lämnas enligt denna lag".
Efter  detta  påpekande  från  EG-kommissionen  och
efter  förslag från regeringen  beslutade  riksdagen
våren 1998 (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:
AU11) att  vissa  näringsgrenar  skulle  upphöra att
vara stödberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999. Det
gällde  de  i  lagen  tidigare nämnda verksamheterna
jord-  och  skogsbruk,  trädgårdsskötsel,  jakt  och
fiske samt annan personlig serviceverksamhet. Skälet
till denna förändring angavs  vara att stödet skulle
inriktas på näringsgrenar som kan  expandera,  t.ex.
industri- och tjänsteföretag med vidareförädling  av
varor  och tjänster. I en reservation (c, fp, v, mp,
kd) begärdes  att  regeringens förslag skulle avslås
och    att    de    nämnda   näringsgrenarna    även
fortsättningsvis skulle  omfattas  av  systemet  med
nedsatta    socialavgifter.    Motivet    var    att
förutsättningarna för dessa näringsgrenar inte borde
försämras.
Hösten   1998  togs  frågan  om  återgång  till  de
tidigare  gällande  reglerna  upp  i  tre  motioner.
Riksdagen avslog  motionärernas  begäran  att  ändra
regelverket  och  motsvarande  budgetförslag  (prop.
1998/99:1  utgiftsområde  19,  bet. 1998/99:NU2).  I
särskilda   yttranden  (kd;  c)  till   det   nämnda
betänkandet framgick att dessa två partier ansåg att
beslutet att slopa nedsättningen av sociala avgifter
för jord- och  skogsbruk  m.m.  i  stödområdet borde
rivas upp.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen   ställer   sig  utskottet  avvisande   till
motionärernas  förslag   om   en  återgång  till  de
tidigare gällande reglerna vad gäller nedsättning av
socialavgifter     för    jord-    och    skogsbruk,
trädgårdsskötsel,  jakt   och   fiske   samt   annan
personlig   service.   Med   det  anförda  avstyrker
utskottet     motionerna    1999/2000:Sk324     (c),
1999/2000:N214   (c)   och   1999/2000:N277  (kd)  i
aktuella delar.

Ändring i lagen om nedsättning av socialavgifter

Propositionen

Nuvarande  bestämmelser i lagen  om  nedsättning  av
socialavgifter  innebär  att  nedsättning sker med 8
procentenheter inom stödområde  1  för  företag inom
vissa i lagen angivna branscher (industri  med vissa
undantag,   tjänster   m.m.)   samt  inom  delar  av
stödområde  2  för företag inom särskilda  delar  av
tjänstesektorn.  Stödformen  omfattas,  liksom andra
former av företagsstöd, av EG:s statsstödsregler och
måste följa de nya riktlinjerna för utformningen  av
regionalstöd.  Regeringen  har  under  en längre tid
fört diskussioner med EG-kommissionen om  de svenska
bestämmelsernas     förenlighet    med    EG-rätten.
Kommissionen har kritiserat det nuvarande stödet och
bl.a.   framhållit  risken   för   överkompensation,
särskilt     när     stödformen    kombineras    med
transportbidrag.  Kommissionen   har   därför   inte
godkänt   stödformen   och  har  hittills  sagt  sig
förutsätta att den upphör  vid  utgången av år 1999.
Överläggningar pågår alltjämt.
På  regeringens  uppdrag har Statens  institut  för
regionalforskning    (SIR)     nyligen    utvärderat
stödformen.   Av  SIR:s  redovisning   framgår   att
särskilt tjänsteföretagen  anser  att  nedsättningen
varit   en   betydelsefull  faktor  för  en  positiv
utveckling    av    företaget,    anförs    det    i
budgetpropositionen.
Regeringen anser  att  det är angeläget att behålla
stödformen.  Lagen föreslås  därför  ändras  så  att
stödformen  kan   rymmas   inom   ramen   för   EG:s
riktlinjer.      Enligt     regeringsförslaget     i
budgetpropositionen   begränsas  nedsättningen  till
vissa tjänsteföretag inom stödområde A, med undantag
av  vissa  områden  inom  Östersunds   och   Krokoms
kommuner.   Fortsättningsvis   föreslås   stödformen
omfatta  olika  tjänsteverksamheter såsom uppdrags-,
hotell-,  restaurang-   och  rekreationsverksamheter
liksom  renhållningsverksamhet  och  verksamhet  som
bedrivs  av   ideella  organisationer  m.fl.  Liksom
tidigare   bör   nedsättningen   därutöver   omfatta
företagsadministration  av  olika slag. Lagförslaget
redovisas i bilaga 2.
Regeringen föreslår att ändringarna  i lagen träder
i  kraft den 1 januari 2000. Vidare bör  föreskrivas
att transportbidrag inte får lämnas till företag som
omfattas     av     lagstiftningen    om    nedsatta
socialavgifter,  sägs  det  i  propositionen.  Genom
denna utformning koncentreras stödformen nedsättning
av  socialavgifter  till  företag  som  saknar andra
möjligheter  till  kompensation  för  sina regionalt
betingade merkostnader.
Ärendets  beskaffenhet  är enligt regeringen  sådan
att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Vidare konstateras det i  propositionen att om inte
EG-kommissionen, före årsskiftet  1999/2000,  skulle
godkänna  det  nya  lagförslaget kan inte heller den
nuvarande lagen tillämpas  i  oförändrad  form efter
den 31 december 1999.

Vissa kompletterande uppgifter

Den  av  regeringen i budgetpropositionen föreslagna
inskränkningen   av   stödformen   har   kritiserats
offentligt av landshövdingarna i de fyra nordligaste
länen,  vilka anser att Sverige bör övertyga  EU  om
vikten av  att få behålla de sänkta socialavgifterna
för tillverkande  företag i norra Sverige. Utskottet
har också erhållit en skrivelse från en företagare i
Övertorneå   med   kritik    mot    den   föreslagna
förändringen i budgetpropositionen.
Enligt  information från Regeringskansliet  har  de
fortsatta  överläggningarna med EG-kommissionen gett
vid handen att  kommissionen  anser  att regeringens
lagförslag     i     budgetpropositionen     behöver
kompletteras i vissa avseenden för att stödet  skall
rymmas  inom  gällande EG-regler om statsstöd. Bland
annat anser kommissionen  att  det  av  lagen  måste
framgå  att  ett  företag  inte kan få både nedsatta
socialavgifter    och   transportbidrag,    eftersom
reglerna   annars   skulle    kunna    innebära   en
överkompensation.  Sammantaget  står  det klart  att
kommissionen inte kommer att godkänna stödformen med
den   utformning   som   föreslagits   riksdagen   i
budgetpropositionen.
Kommissionens    synpunkter    har   helt   nyligen
offentliggjorts i en skrivelse ställd  till Sveriges
ständiga     representation     i     Bryssel.    De
kompletteringar  av  lagtexten  som  behövs   enligt
kommissionen  rör  framför  allt  förtydliganden.  I
skrivelsen  framför kommissionen bl.a. synpunkter på
den geografiska  och  branschmässiga omfattningen av
stödformen. Kommissionen  menar  att lagtexten måste
bli tydligare när det gäller jordbruks-,  fiske- och
transportnäringarna   samt   kol-,   stål-,  varvs-,
syntetfiber- och motorfordonsindustrierna. För dessa
områden har kommissionen antagit särskilda regler om
statligt  stöd, som är mer restriktiva  än  reglerna
för andra branscher.  För företag inom dessa områden
måste  nedsättning  av  socialavgifterna  helt  utgå
enligt kommissionen. Detta  gäller  även  i fråga om
företagsadministrativa uppgifter enligt 7 §, påpekar
kommissionen.  Vidare  nämner  kommissionen att  den
behöver två månader för sitt ställningstagande efter
det att ett komplett förslag har inkommit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser,  i  likhet med vad  som  anförs  i
propositionen,  att det  är  angeläget  att  behålla
stödformen nedsättning av socialavgifter. Stödformen
är ännu inte godkänd  av EG-kommissionen. Med hänsyn
till att den måste anpassas till EG:s riktlinjer för
regionala  stöd  är det nödvändigt  att  göra  vissa
inskränkningar i stödformens  omfattning  samt vissa
förtydliganden.  Som framgått av det föregående  har
regeringens  överläggningar  med  kommissionen  ännu
inte helt avslutats.
Utskottet anser att de branscher inom vilka företag
skall kunna erhålla  stöd  bör  begränsas i enlighet
med    förslaget    till    ändring    (6    §)    i
budgetpropositionen   (se   bilaga   2).   Utskottet
instämmer  också  med  regeringen  i att stödet  bör
kunna  lämnas i stödområde A med undantag  av  vissa
församlingar  (1  §).  Kommissionens  synpunkter  på
stödområde  A ligger utanför lagen om nedsättning av
socialavgifter och berörs inte i detta sammanhang.
Utifrån den information om kommissionens synpunkter
som inhämtats  gör  utskottet  bedömningen  att  det
krävs  vissa  ytterligare ändringar i lagen - utöver
de ändringar som  föreslagits i budgetpropositionen.
Utskottets förslag  till ändringar framgår av bilaga
3.
Med   hänsyn  till  risken   för   överkompensation
beträffande  företag  som skulle kunna erhålla såväl
transportbidrag som nedsättning  av socialavgifterna
föreslår   utskottet   att   det   i   lagen   (3 §)
uttryckligen    anges   att   verksamhet   inte   är
stödberättigad  om  transportstöd  lämnats  för  den
aktuella perioden.
Vidare bör 7 § förtydligas.  Den nuvarande lydelsen
av     7     §     innebär     att    enheter    med
företagsadministrativa        uppgifter        såsom
företagsledning,  ekonomi-  och  löneadministration,
bokföring,         automatisk        databehandling,
registreringsverksamhet,    telefonförsäljning   och
ordermottagning i företag (s.k.  back-office) kan få
stöd   oavsett  bransch,  dvs.  även  enheter   inom
tillverkningsföretag   kan   få   stöd   för   sådan
verksamhet.   Visserligen   föreslår  utskottet  att
nedsättning av socialavgifter  ej  skall  kunna  ges
till  företag  som  mottar transportstöd, men övriga
tillverkningsföretag   kan   ansöka   om   stöd  för
företags-administrativ   verksamhet   inom  det  här
aktuella   stödområdet.   För   att  förhindra   att
nedsättning  av  socialavgifter  över   huvud  taget
aktualiseras   inom   de   områden   som   nämns   i
kommissionens   brev  föreslår  utskottet  att  7  §
kompletteras.  Således  bör  i  7  §  andra  stycket
regleras att nedsättning  inte  får  avse verksamhet
inom  kol-  och  stålindustrin, varvs-, syntetfiber-
och  motorfordonsindustrierna  samt  inom  fiskeri-,
jordbruks- och transportverksamhet.
Utöver beskrivna sakliga ändringar i lagen föreslår
utskottet  även  en  språklig ändring av 1 § samt en
redaktionell ändring av  3 §; ändringarna framgår av
bilaga 3.
När   det   gäller   lagens  ikraftträdande   anser
utskottet   att   den  i  propositionen   föreslagna
tidpunkten - den 1  januari  2000 - bör justeras med
regler    som    tar   hänsyn   till   kommissionens
handläggningstid. Lagen i den nuvarande lydelsen får
endast tillämpas under  år 1999. De nya reglerna kan
träda  i  kraft  först efter  ett  godkännande  från
kommissionen.  Som   redovisats   ovan   anser   sig
kommissionen    behöva    två   månader   för   sitt
ställningstagande   efter   det   att   kommissionen
mottagit ett fullständigt förslag  från Sverige. Med
hänsyn  till  osäkerheten  om  tidpunkten   för  ett
godkännande    föreslår   utskottet   att   de   nya
lagreglerna  träder   i  kraft  den  dag  regeringen
bestämmer men att tillämpningen  avser  tid  fr.o.m.
den  1  januari  2000.  Med  den  valda  formen  för
ikraftträdande   är   avsikten  att  stödberättigade
företag  vid  en  senare avräkning  skall  kunna  få
nedsättning av socialavgifterna  för  hela  år 2000.
Utskottet  utgår  från  att regeringen ser till  att
såväl  handläggande  myndigheter   som   företag   i
stödområdet   får   god   information   om   de  nya
bestämmelserna.

EG:s strukturfonder

Propositionen

Regeringen   lägger   fram  förslag  för  riksdagens
godkännande  om  ändrade   principer   i   fråga  om
verksamhetsansvar  och  utbetalningar avseende  EG:s
strukturfonder för programperioden 2000-2006. Vidare
ges  information  om  den  nya  programperioden  för
strukturfonderna.
Den nya programperioden startar  således  år  2000
och  pågår  t.o.m. år 2006. Antalet målområden skall
minskas från sju till tre. De nya målen är följande:
-    Mål    1:    Insatser     i    områden    vars
bruttonationalprodukt per invånare är mindre än 75 %
av gemenskapens genomsnitt och insatser  i  de  mest
glesbefolkade områdena samt ett särskilt program för
kusten   i  norra  Sverige.  Mål  1  finansieras  av
Europeiska        regionala        utvecklingsfonden
(Regionalfonden),       Europeiska      socialfonden
(Socialfonden), utvecklingssektionen  vid Europeiska
utvecklings-   och  garantifonden  och  Fonden   för
fiskets utveckling.
- Mål 2: Områden  som genomgår ekonomisk och social
omställning  inom  industri-   och   tjänstesektorn,
landsbygdsområden på tillbakagång, stadsområden  med
problem samt krisdrabbade områden som är beroende av
fiske.  Mål  2  finansieras  av  Regionalfonden  och
Socialfonden.
-  Mål 3: Åtgärder för att utveckla arbetsmarknaden
och de mänskliga resurserna, särskilt inom ramen för
de   årliga    nationella    handlingsplanerna   för
sysselsättning. Mål 3 finansieras av Socialfonden.
Antalet gemenskapsinitiativ skall minskas till fyra.
De nya initiativen är Interreg  III,  Urban, Leader+
och Equal. Därtill kommer ett landsbygdsprogram  och
strukturåtgärder inom fiskerinäringen.
För  Sveriges  del  omfattar  det nya mål 1-området
nuvarande mål 6-område samt ett särskilt program för
kustområdena   i   Norrbottens,  Västerbottens   och
Västernorrlands län.  För  programperioden 2000-2006
har mål 1-området i Sverige  tilldelats 722 miljoner
euro varav 350 miljoner euro avser  kustområdet. För
mål  2-området har Sverige tilldelats  406  miljoner
euro för  sjuårsperioden  (inklusive områden som får
stöd under en övergångsperiod). Mål 3 har tilldelats
720 miljoner euro för programperioden.
Medelstilldelningen   till   medlemsstaterna    för
gemenskapsinitiativen  och  landsbygdsprogrammet  är
inte fastställd. Med utgångspunkt i de kriterier som
fastställts     i    EG:s    strukturfondsförordning
(1260/1999) har regeringen  lämnat  ett förslag till
EG-kommissionen om vilka områden i Sverige som skall
ingå  i  mål  2.  Kommissionen  kommer  senare   att
fastställa mål 2-områdets avgränsning enligt vad som
sägs i propositionen.
Regeringens  förslag  omfattar nuvarande mål 2- och
5b-kommuner  i Gävleborgs,  Dalarnas,  Västmanlands,
Örebro  och  Värmlands   län.  Vidare  föreslås  att
Kungsör,  Arboga,  Köping, Eskilstuna,  Flen,  Laxå,
Gullspång,  Töreboda,   Mariestad,   Karlsborg   och
Dalslandskommunerna  skall  ingå  i  det  nya mål 2-
området.
Nuvarande strukturfondsområden i norra Bohuslän och
Fyrstadsregionen   liksom  Blekingekommunerna   samt
Tingsryds kommun i Kronobergs  län  och kommunerna i
södra   Östergötland  föreslås  få  stöd  under   en
övergångsperiod.   Övriga   5b-kommuner  i  sydöstra
Sverige  föreslås  ingå  i  det nya  mål  2-området,
liksom Gotland och nuvarande 5b Skärgården.
Regeringen har lämnat två uppdrag  avseende  mål 1;
dels   till   länsstyrelserna   i   Norrbottens  och
Västerbottens   län   att   utarbeta  förslag   till
utvecklingsplan   för   dessa   län,    dels    till
länsstyrelserna    i   Jämtlands,   Västernorrlands,
Dalarnas, Gävleborgs  och Värmlands län att utarbeta
förslag  till  utvecklingsplan   för  Jämtlands  och
Västernorrlands län samt de delar  av de södra länen
som  i  dag  ingår  i mål 6. Enligt uppdragen  skall
resultatet redovisas  senast den 1 oktober 1999 till
regeringen, vilken i sin  tur  skall  lämna  förslag
till EG-kommissionen.
Utvecklingsplanerna     skall     utarbetas     med
utgångspunkt  i  dels  de  regionala partnerskap som
bildats  i  samband  med utarbetandet  av  regionala
tillväxtavtal, dels de  partnerskap  som medverkat i
de nuvarande programmen. Regeringen avser  att  utse
länsstyrelserna  i Norrbottens och Jämtlands län att
vara förvaltningsmyndigheter  för  respektive mål 1-
program.  Vid var och en av dessa myndigheter  avser
regeringen  att  inrätta  en strukturfondsdelegation
med ledamöter från samtliga  län i respektive mål 1-
område. Enligt regeringens förslag är huvudprincipen
att     förvaltningsmyndigheterna     skall     vara
utbetalningsansvariga   myndigheter  för  respektive
program. Förvaltningsmyndigheterna  får  därmed  det
fulla   ansvaret  för  genomförandet  av  respektive
program  under   nästa  programperiod.  De  centrala
verken skall dock  även fortsättningsvis ansvara för
utbetalningarna för innevarande programperiod.
Regeringen avser att  inrätta en i princip liknande
organisation  för  mål 2-områdena  som  för  mål  1-
områdena. NUTEK bör  ges  ansvaret  att i samråd med
övriga berörda myndigheter redovisa resultaten av de
insatser   som  finansieras  med  medel  från   EG:s
strukturfonder.

Motionerna

I  den  moderata   kommittémotionen   1999/2000:N340
betonas   vikten   av  näringslivets  deltagande   i
strukturfondsarbetet    för   att   bättre   anpassa
villkoren  till företagens  situation.  Motionärerna
föreslår att det möjliggörs för enskilda företag att
delta i medfinansieringen.  Vidare  är  det önskvärt
att   hitta   en  modell  där  utbetalningarna  från
strukturfonderna   sker  kontinuerligt  allteftersom
projekten fortskrider. Motionärerna efterlyser också
en   bättre   samordning   mellan   den   nationella
regionalpolitiken  och  EU:s regionalpolitik för att
uppnå effektivitet och förenkling.
I motion 1999/2000:N267  (kd,  m,  c,  fp) beskrivs
svårigheterna att nå fram till och involvera  de små
företagen     i     strukturfondsarbetet.     Enligt
motionärerna måste byråkratin kring strukturfonderna
minskas  överlag. Motionärerna föreslår att ansvarig
myndighet  i samarbete med företagens organisationer
utarbetar en  strategi  för  hur man skall informera
och     engagera     de     små     företagen      i
strukturfondsprogrammen.
I  motion 1999/2000:N209 (c) framförs uppfattningen
att Sverige  måste  ändra sitt utbetalningssystem så
att - när det gäller  beviljade projekt - 50 % av de
beviljade   EU-medlen  utbetalas   i   samband   med
projektstart  i  stället för den nuvarande ordningen
som  innebär  att  samtliga  medel  betalas  ut  när
kostnaderna kan redovisas.
Även i motion 1999/2000:N255  (c)  begärs  att  det
svenska     systemet    skall    ändras    så    att
förskottsutbetalning   av   projektmedel  från  EG:s
strukturfonder möjliggörs.
I motion 1999/2000:N278 (c) begärs att regeringen i
förhandlingarna med kommissionen  skall  arbeta  för
att  de  områden  som  föreslås  bli  utfasade  även
framgent   skall   ingå   i  mål  2-området.  Enligt
motionärerna har nästan alla de kommuner, som berörs
av utfasningen, en negativ befolkningsutveckling och
en  låg  bruttoregionalprodukt  per  capita.  Vidare
förordas i  motionen  att  även  privata medel skall
kunna användas som medfinansiering i EG-finansierade
projekt.    När    det    gäller    den   offentliga
medfinansieringen    bör    det    inför    kommande
programperiod   finnas  en  ökad  beredskap  på  den
nationella,   regionala    och    kommunala   nivån.
Motionärerna  anser  vidare att det bör  införas  en
generell möjlighet till förskott på beviljade medel.
Det måste också ifrågasättas om utbetalningar av EG-
medel  fortsättningsvis   skall   ingå   under   det
utgiftstak   som   riksdagen  fastställer;  huruvida
utbetalningar  av  EG-medel   kan  beräknas  utanför
statsbudgeten bör därför utredas. Motionärerna menar
vidare att de regionala partnerskapen  hittills  har
engagerat  alltför  få  aktörer,  särskilt  från det
regionala   näringslivet.  Tydliga  riktlinjer  från
regeringens sida  för  att  nya  aktörer skall kunna
delta i partnerskapen efterlyses i motionen.
I   motion  1999/2000:N358  (c)  anförs   att   det
regionalpolitiska   arbetet   bör  samlas  under  en
myndighet och inte splittras upp  på  regional nivå.
När det gäller Västra Götalandsregionen bör ansvaret
för  EG-stödet,  programskrivning och administration
ligga på regionen,  som  också  är  ansvarig för den
inomregionala utvecklingsplanen.
Motionärerna i motion 1999/2000:N387  (c) anser att
ansvaret  för  EG-stödet bör överlåtas på  regionala
myndigheter     eller     länsmyndigheter.     Också
beslutsmakten    måste     decentraliseras,    menar
motionärerna.
I  motion  1999/2000:T317  (c)   begärs   att  EG:s
regionalstöd  utformas så att ytterligare vägprojekt
i Östergötland kan finansieras.
Motionärerna   i    motion    1999/2000:N213   (fp)
kritiserar   den   byråkrati   som   utvecklats    i
administrationen   av   målområdena.  Regelverket  i
samband   med  EG-stöden  måste   förenklas,   lyder
budskapet.  Sålunda bör t.ex. reglerna ändras så att
förskott på beviljade medel möjliggörs.

Vissa kompletterande uppgifter

Vissa av de frågor  som  tagits upp i motionerna var
föremål för en interpellationsdebatt  i  maj 1999. I
sitt  svar  på  Åke  Sandströms  (c)  interpellation
(1998/99:313) om regelverket för EG:s strukturfonder
sade näringsminister Björn Rosengren bl.a.  att  han
var  väl medveten om problemen, t.ex. när det gäller
överprövningen   av   länsstyrelsernas   beslut   om
utbetalning    och    frågan    om    förskott    av
strukturfondsmedel.  Hans  uppfattning  var dock att
problembilden  med finansieringssvårigheterna  varit
alltför negativ.  Under vissa förutsättningar skulle
problemen  kunna  lösas,   menade  näringsministern.
Bland annat kan länsstyrelserna  betala  ut förskott
efter särskild prövning av projekten för den  del av
ett  projekt  som  finansieras  av regionalpolitiska
anslag.  Vidare kan EU-medel betalas  ut  vid  flera
tillfällen  under projektets gång. De små projektens
finansiering   och   organisering   ville  ministern
särskilt se över.
Omfattningen  av mål 1-området är fastställd  under
sommaren 1999 i  enlighet med ovan nämnda kriterier.
Beträffande  nästa   periods   mål  2-områden  skall
medlemsländerna  inge  förslag  till   kommissionen,
vilken kommer att fastställa avgränsningen  av dessa
områden.  Enligt uppgift från Regeringskansliet  har
olika medlemsländer  kommit  olika långt i processen
med fastställande av mål 2-områden.
EG:s strukturfondsförordning  (1260/1999)  från den
21  juni 1999 stipulerar följande för mål 2-områden:
De  regioner  som  omfattas  av  mål  2  skall  vara
regioner  vars  folkmängd  eller yta är tillräckligt
betydande   med   strukturella  problem   och   vars
ekonomiska  och  sociala  omställning  bör  stödjas.
Folkmängden i de områden  som  avses  får inte uppgå
till mer än 18 % av den totala folkmängden inom hela
gemenskapen.
För svensk del fastställdes en befolkningsram på ca
1,2  miljoner  invånare för mål 2 i Sverige,  vilket
motsvarar  ca  14   %  av  befolkningen.  Regeringen
föreslog en karta till  kommissionen, som inlämnades
i juli 1999, men förslaget accepterades inte, vilket
framgår   av   ett  brev  från   kommissionen   till
Näringsdepartementet.  Brevet är daterat den 30 juli
1999, men diariefördes på departementet först den 14
oktober 1999.
Kommissionen framför i  brevet att Sverige inte har
följt de kriterier, som alla  medlemsländer  har att
följa,   vid   sitt   förslag   om   mål  2-områden.
Kriterierna   framgår   av   den   tidigare   nämnda
strukturfondsförordningen. Enligt förordningen skall
de  områden  som  uppfyller  EG-kriterierna  omfatta
minst 50 % av den folkmängd som omfattas av mål  2 i
varje  medlemsstat,  med undantag av fall där det är
särskilt motiverat. Sveriges  förslag innebar att en
alltför    låg    procentandel    (38   %)    följer
gemenskapskriterierna,  sägs det från  kommissionen.
Sverige ombads därför i brevet  att komma in med ett
reviderat förslag snarast möjligt.
Trots  kommissionens  avvisande  av   det   svenska
förslaget  har  regeringen  enligt  uppgift  arbetat
vidare  med  att driva igenom förslaget under hösten
1999. Enligt regeringens  uppfattning borde kraftiga
strukturella förändringar i  vissa regioner under de
senaste åren utgöra grund för  det undantag från 50-
procentsregeln som förordningen  medger  när  det är
motiverat  av objektiva omständigheter. Sverige  har
därvid använt  sig av senare statistiskt underlag än
gemenskapsstatistiken (Eurostat).
Enligt en skrivelse  från Näringsdepartementet till
näringsutskottet, daterad  den  4 november 1999, har
regeringen emellertid nu gjort den  bedömningen  att
det   inte   längre   är  sannolikt  att  få  igenom
ursprungsförslaget. För att inte riskera att hamna i
en  långdragen  process  med  kraftig  försening  av
programarbetet inklusive förlorad retroaktivitet och
eventuellt   stödstopp  har  regeringen   valt   att
presentera en kompromiss för kommissionen.
Detta förslag, vilket regeringen redovisade för EU-
nämnden  den  5   november  1999,  innebär  följande
förändringar  i  förhållande   till   det   tidigare
förslaget:
-          Falun,  Sala  och  Heby  blir nya mål  2-
kommuner.
-
-          Eskilstuna och Flen utgår.
-
-          Ydre, Ödeshög och Boxholm ingår i nya mål
2,  dvs.  utfasning  är  inte  aktuell  för   dessa
kommuner.
-
Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser  att strukturfonderna ökar Sveriges
möjligheter     att     bedriva     en     kraftfull
regionalpolitik.   Självklart   bör   reglerna   för
stödformerna vara så  enkla och stabila som möjligt.
Enligt  utskottets  mening  är  det  väsentligt  att
bestämmelserna för stöden  utformas  på  ett  sådant
sätt  att  de  främjar  initiativ  och  tillväxt  på
regional och lokal nivå.
Den minskning av antalet målområden som nu är under
införande    anser   utskottet   vara   en   positiv
utveckling,  inte   minst   med   hänsyn   till  att
möjligheterna till effektivisering av hanteringen av
strukturfondsmedel   bör   öka.   När   det   gäller
överprövningen   av   länsstyrelsernas   beslut   om
utbetalning  kan utskottet konstatera att regeringen
nu har lagt fram  förslag  om  ändrade principer för
verksamhetsansvar  och utbetalningar  avseende  EG:s
strukturfondsmedel under  programperioden 2000-2006.
I och med att förvaltningsmyndigheterna,  dvs. vissa
länsstyrelser,  föreslås  bli  utbetalningsansvariga
(till  skillnad från nuvarande period  när  centrala
verk  som   NUTEK   och   Arbetsmarknadsverket   har
utbetalningsansvaret)           kan           själva
utbetalningsprocessen  också  förväntas gå snabbare.
Utskottet  förordar  därför att riksdagen  godkänner
regeringens  förslag  om   ändrade   principer   för
verksamhetsansvar och utbetalningar.
Enligt  utskottets  uppfattning  är det positivt om
frågan beträffande EG-kommissionens  godkännande  av
avgränsningen  av  mål  2-området  kan lösas snarast
möjligt.  Förvisso  innebär förhandlingsarbetet  och
resultatet därav nya  insikter  om  vad som krävs av
Sverige  som  medlemsland.  Det är också  utskottets
uppfattning  att den för medlemsstaterna  gemensamma
statistiken bör  påskyndas  så  att även den senaste
regionala  utvecklingen  kan  utgöra   underlag  för
kommissionens ställningstagande om målområden. Genom
regeringens  modifierade  förslag  till kommissionen
tillgodoses i någon utsträckning önskemålet i motion
1999/2000:N278 (c) om att utfasningsområden bör ingå
i  regeringens  förslag till mål 2-område.  Eftersom
det finns en fastställd befolkningsram på ca 14 % av
invånarna  (1,2  miljoner)   för  mål  2  i  Sverige
konstaterar  utskottet  att  varje   förändring   av
förslaget innebär att andra kommuner med motsvarande
folkmängd inte ryms inom målområdet.
När det gäller motionsförslagen om förskott på EG:s
strukturfondsmedel   vill   utskottet   peka  på  de
möjligheter som näringsminister Björn Rosengren  tog
upp  i  den ovan redovisade interpellationsdebatten,
dvs. att  förskott kan betalas ut inom ramen för den
offentliga  medfinansieringen  eller att utbetalning
kan ske vid flera tillfällen under  projektets gång.
I sitt svar tog näringsministern också  upp  de  små
projektens   problem  och  att  denna  fråga  skulle
belysas.   Utskottet    ser    positivt    på    att
finansieringsfrågorna,    särskilt    för   de   små
projekten,  kan  lösas  så  enkelt  och smidigt  som
möjligt.
Finansieringsfrågor  har  tagits  upp i  ett  antal
motioner,  i  vilka  motionärerna  bl.a.  efterlyser
möjligheter  för  enskilda  företag  att   delta   i
medfinansieringen. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra  om  den  s.k. additionalitetsprincipen, dvs.
att  de enskilda medlemsstaterna  inte  får  ersätta
nationella       offentliga       insatser       med
strukturfondsmedel.   Strukturfondsprogrammen  utgör
ett avtal mellan Sverige och EG-kommissionen, vilket
innebär   att  strukturfondsmedlen   storleksmässigt
relateras som andel av de offentliga medlen. Företag
kan således  inte  genom  bidrag  till  ett  projekt
generera   strukturfondsmedel.   Ingenting   hindrar
emellertid   att   företag  och  enskilda  deltar  i
finansieringen  av  projekt.   Det   kan   i   detta
sammanhang påpekas att en majoritet av projekten har
småföretagen        som        målgrupp.       Vissa
finansieringssvårigheter kan sammanhänga med att det
svenska    budgetsystemet    är    ettårigt    medan
strukturfondsprogrammen  är  fleråriga.   En  större
långsiktighet  i finansieringen är således önskvärd.
Samma fråga har varit aktuell i det nya systemet med
treåriga regionala tillväxtavtal, vilket nu är under
uppbyggnad. Många  av  insatserna  i tillväxtavtalen
ingår  även  i strukturfondsprogrammen,  vilket  kan
underlätta en  mer  långsiktig planering beträffande
den  nationella  offentliga   medfinansieringen   av
strukturfondsprojekten.
Beträffande  vägfinansieringsfrågor  vill utskottet
informera    om    att    i    de    förslag    till
strukturfondsprogram    för   mål   1-regionen   som
inlämnats till regeringen,  och därifrån vidare till
kommissionen,    finns    åtgärder    som    innebär
investeringar i infrastrukturen.  Beträffande  mål 2
har  programarbetet  ännu  inte  påbörjats, eftersom
området inte är fastställt.
I   en  motion  ifrågasätts  om  utbetalningar   av
strukturfondsstöd  fortsättningsvis skall ingå under
det    utgiftstak    som   riksdagen    fastställer.
Utgiftstakets omfattning  är  emellertid  en  av  de
frågor   som   behandlas   i   utredningen   om  den
reformerade  budgetprocessen  (dir. 1999:23). Enligt
direktiven  skall utredaren analysera  det  statliga
utgiftstakets   konstruktion   och  omfattning  samt
bedöma vilken effekt utgiftstaket  har  haft när det
gäller  långsiktighet  och förbättrad kontroll  över
utgiftsutvecklingen. Vidare  skall  utredaren  bl.a.
bedöma   om   utgiftstakets  nuvarande  konstruktion
erbjuder tillräcklig  flexibilitet  inom  och mellan
åren  samt för- och nackdelar av en lagreglering  av
utgiftstaket. Utredaren skall redovisa sina resultat
senast  den  30  november 1999 enligt vad som står i
direktiven. Enligt  utskottets  uppfattning är det i
samband  med  den fortsatta uppföljningen  av  detta
övergripande utredningsarbete  som  olika delförslag
beträffande utgiftstakets konstruktion bör bedömas.
Även inom riksdagen pågår en utvärdering av den nya
budgetprocessen   (direktiv   enligt   beslut    vid
talmanskonferensen  den  2  december  1998).  Enligt
direktiven  skall  utredningen bedöma konsekvenserna
för riksdagens arbete  av det nya budgetsystemet med
utgiftstak   och   en   preliminär   fördelning   på
utgiftsområden  i  den ekonomiska  vårpropositionen.
Utredningen ser dock, enligt uppgift, inte speciellt
på avgränsningen av utgiftstaket.
Med  hänvisning till  vad  som  anförts  tillstyrks
regeringens förslag och avstyrks samtliga behandlade
motioner i aktuella delar.

Beslutanderätten och principerna för
nationella stödområden

Propositionen

Eftersom stödområdesindelningen numera till stor del
bestäms   av  EG-kommissionens  nya  riktlinjer  för
statligt  stöd  för  regionala  ändamål  föreslås  i
budgetpropositionen  att  det fortsättningsvis skall
vara en uppgift för regeringen  att närmare bestämma
vilka  områden  som  skall  ingå  i  de   nationella
stödområdena. Riksdagen bör dock - inom de ramar som
följer   av  EG:s  riktlinjer  -  kunna  lägga  fast
huvudprinciper        för       den       nationella
stödområdesindelningen.
Regeringen föreslår att de delar av Sverige som har
geografiska      lägesnackdelar       och      andra
regionalpolitiska  problem skall vara inplacerade  i
två  nationella  stödområden,   benämnda  A  och  B.
Stödområde A skall omfatta områden  med  de  största
problemen.  I  stödområde  A skall större ekonomiska
stimulanser  kunna ges än i stödområde  B.  Systemet
med inplacering  i  tillfälliga stödområden föreslås
upphöra.  Huvudprincipen  för  att  utse  nationella
stödområden   bör  enligt  regeringen  vara  att  de
regionalpolitiskt  mest  utsatta  områdena omfattas,
att   utsattheten   bedöms   efter  hur  långsiktiga
problemen är och att områdena skall vara stabila.
Som  tidigare  nämnts har EG-kommissionen  utfärdat
nya  riktlinjer  (98/C74/C6)   för   hur  nationella
regionalpolitiska   stödområden   skall   utses    i
framtiden.  Bland  annat innebär riktlinjerna att de
områden som berörs av  regionalpolitiskt  stöd under
åren   2000-2006   högst   får  omfatta  42,7  %  av
befolkningen  i  Europeiska  unionen,   jämfört  med
dagens  46,7  %.  Enligt  kommissionen  får  Sverige
endast ha nationella stödområden som omfattar 15,9 %
av   landets   befolkning   jämfört   med  nuvarande
omfattning  på  ca  18,5  %.  I  enlighet  med  EG:s
statsstödsregler skall såväl de av landet föreslagna
stödområdena  som  kriterierna  för  att utse sådana
stödområden godkännas av kommissionen.
Enligt regeringen är det låga utfallet för Sveriges
del  inte  rättvisande  i  förhållande  till   andra
medlemsländer. Regeringen arbetar därför fortfarande
för att förmå kommissionen att ändra sitt beslut.
EG-kommissionens   nya   riktlinjer   innebär   att
stödområdena  skall ses över inom fem år. Vidare har
de  områden  som  varit  inplacerade  i  tillfälliga
stödområden varit  detta  under en lång följd av år.
Dessa  faktorer, men också önskemål  om  förenkling,
ligger bakom  regeringens  förslag  att systemet med
tillfälliga stödområden skall upphöra.
Därutöver redogörs i propositionen för  hur  de här
beskrivna   principerna   konkretiseras   genom   en
redovisning  av  avgränsningen av stödområdena A och
B.
Stödområde A, som  motsvarar  det  nuvarande  mål 6-
området  för  EG:s strukturfonder, omfattar följande
områden:

Norrbottens län:  Arjeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare,
Haparanda,   Jokkmokks,   Kalix,   Kiruna,   Pajala,
Älvsbyns, Överkalix  och  Övertorneå  kommuner  samt
Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun
och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå
kommun.

Västerbottens  län:  Bjurholms,  Dorotea,  Lycksele,
Malå,   Norsjö,   Sorsele,   Storumans,  Vilhelmina,
Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och
Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.

Jämtlands län: Bergs, Härjedalens, Krokoms, Ragunda,
Strömsunds, Bräcke, Åre och Östersunds kommuner.

Västernorrlands  län: Sollefteå  och  Ånge  kommuner
samt  Holms  och Lidens  församlingar  i  Sundsvalls
kommun   samt   Anundsjö,   Björna,   Skorpeds   och
Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.

Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

Dalarnas län: Malungs,  Orsa,  Vansbro och Älvdalens
kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora
kommun.

Värmlands län: Torsby kommun.

Stödområde B omfattar följande områden:

Norrbottens  län:  Luleå kommun samt  Bodens  kommun
utom Edefors och Gunnarsbyns  församlingar och Piteå
kommun         utom         f.d.         Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt.

Västerbottens  län:  Nordmalings, Robertsfors,  Umeå
och  Vännäs  kommuner samt  Skellefteå  kommun  utom
Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar.

Västernorrlands  län: Härnösands, Kramfors och Timrå
kommuner  samt  Sundsvalls  kommun  utom  Holms  och
Lidens församlingar,  samt Örnsköldsviks kommun utom
Anundsjö,   Björna,   Skorpeds   och   Trehörningsjö
församlingar.

Gävleborgs län: Bollnäs,  Hudiksvalls,  Nordanstigs,
Ovanåkers och Söderhamns kommuner.

Dalarnas  län:  Ludvika  och  Smedjebackens kommuner
samt   Mora   kommun   utom   Venjans   och   Våmhus
församlingar samt Ore församling i Rättviks kommun.

Västmanlands    län:    Fagersta,    Norbergs    och
Skinnskattebergs kommuner.

Örebro  län:  Degerfors,  Hällefors, Karlskoga, Laxå
och Ljusnarsbergs kommuner.

Värmlands  län:  Arvika, Eda,  Filipstads,  Hagfors,
Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne och Årjängs
kommuner.

Västra  Götalands  län:   Bengtsfors,  Dals-Eds  och
Karlsborgs kommuner.

Regeringen anför vidare att  om överläggningarna med
EG-kommissionen exempelvis resulterar  i att Sverige
får   ha  stödområden  som  omfattar  ca  20  %   av
befolkningen   finns  en  preliminär  bedömning  att
följande ytterligare  områden  bör ingå i stödområde
B.

Gävleborgs län: Hofors kommun.

Dalarnas län: Avesta kommun.

Västmanlands  län:  Arboga,  Kungsörs   och  Köpings
kommuner.

Värmlands län: Säffle kommun.

Västra Götalands län: Åmåls kommun.

Kalmar   län:  Hultfreds,  Vimmerby  och  Västerviks
kommuner.

Jönköpings län: Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås
och Vetlanda kommuner.

Motionerna

I  motion 1999/2000:N277  (kd)  hävdas  att  det  är
oacceptabelt   att   endast   15,9 %  av  svenskarna
omfattas av nationella stödområden  i jämförelse med
EU där motsvarande andel är 42,7 % av  befolkningen.
Motionärerna  anser vidare att riksdagen  kraftfullt
bör uttala sig  mot  att regeringen i fortsättningen
skall  besluta över vilka  förslag  till  nationella
stödområden,   som   skall   föras   fram  till  EG-
kommissionen.
I  motionerna 1999/2000:N278 (c) och 1999/2000:N344
(c) yrkas  att  riksdagen avslår regeringens förslag
om att det fortsättningsvis  skall  vara  en uppgift
för  regeringen  att  närmare bestämma vilka områden
som skall ingå i de nationella  stödområdena. Vidare
anser  motionärerna  i den sistnämnda  motionen  att
riksdagen bör ge regeringen  sitt fulla stöd för att
förmå kommissionen att utvidga stödområdena till att
omfatta minst 20 % av befolkningen.
I motion 1999/2000:N213 (fp)  betonas  -  EU-regler
till  trots  -  att regionalpolitiken måste anpassas
till behoven i de  mest  utsatta  delarna  i landet.
Inplacering  i  tillfälliga  stödområden  måste   få
tillåtas  att  gälla  endast under en begränsad tid,
anser motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Näringsminister Björn Rosengren  påpekade  i oktober
1999   i   ett   skriftligt   svar   på   en   fråga
(1999/2000:33)   av   Marianne   Andersson   (c)  om
förhandlingsresultatet   att  EG-kommissionen  skall
godkänna     alla    nationella    regionalpolitiska
stödområden i  medlemsländerna, och att kommissionen
har utfärdat nya  riktlinjer  för  hur dessa områden
skall  utses  från år 2000. Regeringen  har  därvid,
enligt statsrådet,  bedömt att områden i Sverige som
omfattar  ca  20 %  av  befolkningen   bör   ingå  i
nationella stödområden. Inför en framtida utvidgning
av  EU  har  kommissionen beslutat att de nationella
stödområdena högst  får utgöra 42,7 % av EU:s totala
befolkning. Vid fördelningen av denna befolkningsram
har  kommissionen  fastställt  att  Sverige  får  ha
stödområden  som omfattar  15,9 %  av  befolkningen,
jämfört med för närvarande 18,5 %.
Regeringen anser  att det låga utfallet för Sverige
inte  är  rättvisande   i   förhållande  till  andra
medlemsländer. Regeringen har  därför under lång tid
arbetat för att förmå kommissionen  att  ändra  sitt
beslut.   Detta   arbete   pågår  fortfarande,  sade
näringsministern i sitt svar.
Enligt information från Regeringskansliet  har  vid
bedömningen   av  de  långsiktiga  regionalpolitiska
problemens svårighetsgrad  bl.a.  följande kriterier
analyserats för samtliga lokala arbetsmarknader: den
långsiktiga befolkningsutvecklingen, den långsiktiga
sysselsättningsutvecklingen,  aktuell  arbetslöshet,
senaste bruttoregionprodukt per  invånare samt andel
industrisysselsatta. Den analys som  har gjorts inom
Regeringskansliet   bygger   på   data   för  lokala
arbetsmarknader och inte på länsdata.
Regeringen avser enligt uppgift att fortsätta  sina
ansträngningar   för   att  få  till  stånd  en  mer
tillfredsställande lösning  vad  gäller omfattningen
av  stöd-område B. I avvaktan härpå  har  regeringen
emellertid  sett  sig tvingad att anmäla ett förslag
till   EG-kommissionen,    vilket   avser   den   av
kommissionen beslutade befolkningsramen  på  15,9 %.
Skälet är att det annars finns en stor risk för  ett
längre  avbrott när det gäller användningen av många
företagsstöd   i   stödområdena.   Kommissionen  har
samtidigt   informerats   om   Sveriges  kritik   av
processen  och  beslutsunderlaget   samt   om  vilka
ytterligare   områden  som  bör  ingå  i  nationellt
stödområde om Sverige får tillämpa en befolkningsram
på  ca  20  %  (de   områden   som  finns  nämnda  i
propositionen).
I november 1999 lämnades ett skriftligt  svar på en
ytterligare       fråga      (1999/2000:156)      om
stödområdesindelningen,  denna gång en fråga av Rolf
Gunnarsson  (m).  Näringsminister   Björn  Rosengren
meddelade  då  att  han  planerade  att han  snarast
skulle  ta  personlig  kontakt  med  den för  frågan
ansvariga kommissionären. Om EG-kommissionens beslut
ligger fast avsåg han att fortsätta arbetet  för att
Sverige  på  sikt skall få ha nationella stödområden
som bättre motsvarar  de regionalpolitiska problemen
i landet.

Utskottets ställningstagande

I  fråga om principerna  för  stödområdesindelningen
instämmer  utskottet  med regeringen att de delar av
Sverige som har geografiska lägesnackdelar och andra
regionalpolitiska problem  skall  vara inplacerade i
två  nationella  stöd-områden,  benämnda  A  och  B.
Stödområde A skall omfatta områdena  med  de största
problemen   och  där  skall  de  största  ekonomiska
stimulanserna kunna ges.
Inplacering          av         områden         med
strukturomvandlingsproblem   i   tillfälliga   stöd-
områden  bör,  i  enlighet  med regeringens förslag,
upphöra. Systemet med tillfälliga stödområden, vilka
utses av regeringen, tillkom genom riksdagens beslut
våren 1982 (prop. 1981/82:113,  bet. AU 1981/82:23).
Detta system har nu spelat ut sin  roll,  inte minst
med hänsyn till att stödområdena skall ses över inom
fem   år  enligt  EG-kommissionens  nya  riktlinjer.
Utskottet  vill  dock  betona vikten av att systemet
med stödområden är stabilt.  En  översyn  av  de nya
nationella  stödområdena inom fem år anser utskottet
vara  en lämplig  avvägning  mellan  stabilitet  och
flexibilitet.
Vidare  anser utskottet i likhet med regeringen att
det  fortsättningsvis   bör   vara   regeringen  som
beslutar  om  vilka  områden  som  skall ingå  i  de
nationella    stödområdena.    Som    redovisas    i
propositionen       bestäms      den      nationella
stödområdesindelningen  numera  till stor del av EG-
kommissionens  riktlinjer  för  statligt   stöd  för
regionala ändamål. Varken riksdagen eller regeringen
har  annat  än  begränsade  möjligheter  att påverka
dessa.  Mot  denna  bakgrund  finner  utskottet  att
regeringens  förslag  är välbetänkt. Med  hänvisning
till   vad  som  anförts  tillstyrks   propositionen
beträffande beslutanderätten och principerna i fråga
om  nationella   stödområden  för  företagsstöd  och
avstyrks     motionerna     1999/2000:N213     (fp),
1999/2000:N277    (kd),   1999/2000:N278   (c)   och
1999/2000:N344 (c) i aktuella delar.

Ändrad stödområdesindelning

Motionerna

Olofströms  kommun bör  inplaceras  i  stödområde  B
tills  vidare   och   i   vart  fall  så  länge  som
utfasningstiden  från  EU:s  strukturfonder   pågår,
enligt vad som sägs i motion 1999/2000:N307 (s).
I  motion  1999/2000:N376  (s)  anförs  att  det är
orimligt  att  Hofors,  som  tidigare  tillhört  det
nationella  stödområdet  och EG:s mål 2-område, inte
längre   skall   tillhöra  någotdera.   Vidare   bör
Sandviken och Ockelbo  ingå  i endera det nationella
stödområdet eller strukturfondsområdet.
Hofors bör inplaceras i stödområde  B, är budskapet
i motion 1999/2000:
N377 (s).
Motionären till motion 1999/2000:N251 (v) anför att
Sandvikens kommun har regionalpolitiska  problem med
utflyttning  och minskat antal arbetstillfällen  och
att  kommunens   förutsättningar   avsevärt   skulle
förbättras om kommunen inplacerades i det nationella
stödområdet B.
Under  förutsättning  att  riksdagen  beslutar  i
enlighet   med   regeringens   förslag  om  att  det
fortsättningsvis   skall   vara   en   uppgift   för
regeringen  att  närmare bestämma vilka områden  som
skall  ingå  i  de  nationella   stödområdena  anser
motionärerna  till  motion  1999/2000:N278  (c)  att
regeringen  bör  föra upp de kommuner  som  tidigare
ingått i de tillfälliga  stödområdena på listan över
nationella stödområden.
Om riksdagen bifaller regeringsförslaget i fråga om
beslutanderätten begärs i  motion 1999/2000:N344 (c)
ett tillkännagivande till regeringen  att kommunerna
Hultsfred, Vimmerby, Västervik och Högsby  i  Kalmar
län  samt  kommunerna  Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö,
Tranås   och   Vetlanda  i  Jönköpings   län   skall
inplaceras  i  det   nationella  stödområdet  B.  Om
riksdagen avslår regeringsförslaget  bör riksdagen i
stället  besluta att de ovannämnda kommunerna  skall
inplaceras i stödområde B.
Säffle och  Åmål  bör placeras i stödområde B anser
motionärerna   till   motion   1999/2000:N370   (c),
eftersom    dessa   kommuner    har    en    vikande
arbetsmarknad.

Vissa kompletterande uppgifter

Hofors ingår  i  dag  i det nationella stödområdet 2
och även i mål 2-området  för  EG:s  strukturfonder.
Sandviken och Ockelbo ingår inte i nationellt  stöd-
område; däremot ingår Sandviken i mål 2-området  och
Ockelbo i mål 5b-området för EG:s strukturfonder.
Enligt  regeringens  preliminära  bedömning tillhör
Hofors  den  grupp  av  kommuner  som  bör   ingå  i
stödområde  B  om Sverige i förhandlingarna med  EG-
kommissionen  lyckas  uppnå  resultatet  att  få  ha
stödområden som omfattar 20 % av befolkningen.
Såväl Hofors som  Ockelbo och Sandviken ingår i det
av regeringen till kommissionen  föreslagna  nya mål
2-området.
Olofström  ingår i dag i det nationella tillfälliga
stödområdet  och  även  i  mål  2-området  för  EG:s
strukturfonder. Olofström kommer att ingå i det s.k.
utfasningsområdet  för  EG:s  strukturfonder  enligt
regeringens förslag till kommissionen.
Säffle   och   Åmål  ingår  för  närvarande  i  det
nationella stödområdet  2 och också i mål 5b-området
för   EG:s   strukturfonder.    Enligt   regeringens
preliminära bedömning ligger Säffle  och  Åmål  inom
20-procentsramen  och tillhör därmed de kommuner som
bör ingå i stödområde B om Sverige i förhandlingarna
med EG-kommissionen  lyckas  uppnå resultatet att få
ha stödområden som omfattar 20  %  av  befolkningen.
Enligt  regeringens förslag till kommissionen  ingår
både Säffle  och  Åmåls  kommuner  i  det område som
fortsättningsvis skall ingå i EG:s nya  mål 2-område
för strukturfonderna.
De i motion 1999/2000:N344 (c) nämnda kommunerna  i
Kalmar   län,   Högsby,   Hultsfred,   Vimmerby  och
Västervik,  ingår  i  dag  i  nationellt tillfälligt
stödområde  och  också  i  mål 5b-området  för  EG:s
strukturfonder.  De nämnda kommunerna  i  Jönköpings
län,  Aneby,  Eksjö,   Nässjö,  Sävsjö,  Tranås  och
Vetlanda,  ingår  i  dag  inte  i  något  nationellt
stödområde  men däremot i mål  5b-området  för  EG:s
strukturfonder.  Den  analys  som  har  gjorts  inom
Regeringskansliet   bygger   på   data   för  lokala
arbetsmarknader   och   inte   på  länsdata.  Enligt
regeringens preliminära bedömning  ligger Hultsfred,
Vimmerby,  Västervik, Aneby, Eksjö, Nässjö,  Sävsjö,
Tranås  och  Vetlanda   inom   20-procentsramen  och
tillhör därmed de kommuner som bör ingå i stödområde
B  om Sverige i förhandlingarna med  EG-kommissionen
lyckas  uppnå  resultatet  att få ha stödområden som
omfattar 20 % av befolkningen. Samtliga tio kommuner
ingår enligt regeringens förslag till kommissionen i
EG:s nya mål 2-område.
Inplaceringen  i stödområde  av  ett  antal  större
kommuner efter Norrlands-kusten  beror huvudsakligen
på  att EG-reglerna kräver detta om  transportbidrag
även  fortsättningvis  skall  kunna  lämnas  i dessa
områden.

Utskottets ställningstagande

Enligt       utskottets       uppfattning      utgör
stödområdesindelningen  en  helhet,  baserad  på  en
sammanvägning     av     ett     antal    kriterier.
Gränsdragningsproblematiken      finns      förvisso
närvarande men utskottet har för sin  del förtroende
för regeringens bedömningsmetoder och anser  att den
i   propositionen   redovisade   förteckningen  över
stödområdena A och B inte bör brytas  sönder. Enligt
reglerna  är det dessutom så att läggs någon  kommun
till stödområdet,  måste  någon annan kommun utgå ur
detsamma.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
1999/2000:N251     (v),     1999/2000:N278      (c),
1999/2000:N307, 1999/2000:N344 (c), 1999/2000:
N370  (c), 1999/2000:N376 (c) och 1999/2000:N377 (s)
i aktuella delar.

Regionalt utvecklingsbidrag

Propositionen

I  propositionen  erinras  om  EG-kommissionens  nya
riktlinjer   för   stöd   till   regionala   ändamål
(98/C74/C6).   Innebörden   är   bl.a.   att  varken
regeringen  eller  riksdagen har annat än begränsade
möjligheter att påverka stödutformningen. Regeringen
föreslår därför att  det  i  fortsättningen  blir en
uppgift  för  regeringen  att besluta om den närmare
utformningen  av det regionala  utvecklingsbidraget.
Enligt förslaget  bör dock riksdagen - inom de ramar
som följer av EG:s  riktlinjer  -  lägga  fast vissa
huvudprinciper  som  regeringen skall följa vid  den
närmare utformningen.
En    huvudprincip   bör   vara    att    regionalt
utvecklingsbidrag  i  princip  skall  kunna lämnas i
samband   med   investeringar   i  konkurrensutsatta
näringsverksamheter  som bedrivs på  marknadsmässiga
villkor och som kan påverkas i fråga om lokalisering
eller   omfattning   och   som    bedöms    få    en
tillfredsställande  lönsamhet.  En annan princip för
det regionala utvecklingsbidraget  bör vara att dess
storlek  skall  differentieras  med  hänsyn  till  i
vilket  stödområde  en investering sker,  med  högre
maximal bidragsnivå i stödområde A.
I  propositionen  (s.  58)  redovisas  de  maximala
nivåerna fr.o.m. år  2000 enligt EG:s regler om stöd
till regionala ändamål. Regeringen ämnar anmäla till
EG-kommissionen att Sverige  i  princip  avser att i
stödområde A tillämpa EG:s maximala bidragsnivå  för
högst prioriterade område och i stödområde B den EG-
nivå som gäller för övriga stödområden.
Genom  propositionen informeras vidare riksdagen om
att reglerna  för  vilka verksamheter som skall vara
stödberättigade kommer  att  ses  över  i  syfte att
minska   detaljstyrningen   och  för  att  i  större
utsträckning    möjliggöra    bidrag     till    nya
verksamhetsområden med tillväxtförutsättningar.
Regeringen vill även informera riksdagen om att den
avser  besluta  om  vissa ändringar av besluts-  och
handläggningsordningen:      Länsstyrelserna     och
självstyrelseorganen skall få  besluta  i ärenden om
regionalt    utvecklingsbidrag,   där   det   totala
kapitalbehovet  uppgår till högst 25 miljoner kronor
(mot i dag högst 20 miljoner kronor) och där högst 4
miljoner kronor får  avse immateriella investeringar
(mot i dag högst 2,5 miljoner kronor).
Regeringen   betonar  att   utformningen   av   det
regionala utvecklingsbidraget  är  beroende  av  EG-
kommissionens godkännande.

Motionen

I  motion  1999/2000:N378  (s)  föreslås att Sverige
inför     en     begränsning    när    det    gäller
regionalpolitiskt  företagsstöd,  nämligen  att  ett
företag som fått stöd inom ett stödområde inte skall
kunna få nytt stöd för samma verksamhet om företaget
lägger  ned  sin verksamhet i det första området och
flyttar till nytt  stödområde.  Likaså  bör  Sverige
verka för att denna ordning införs inom EU.

Vissa kompletterande uppgifter

Regionalt  utvecklingsbidrag  skall  i  princip inte
lämnas  till  åtgärder som innebär att en verksamhet
flyttas från ett  län  till ett annat. Länsstyrelsen
skall med eget yttrande  överlämna denna kategori av
ärenden till NUTEK. Detta  regleras  i  förordningen
(1990:642)    om    regionalpolitiskt   företagsstöd
respektive    i    förordningen     (1998:995)    om
regionalpolitiskt     företagsstöd     inom     EG:s
strukturomvandlingsområden  i  Sverige.  Ärenden  om
stöd  till  företag  som flyttar från ett stödområde
till  ett  annat är sällsynta  enligt  uppgift  från
NUTEK.
Enligt   de  nuvarande   reglerna   i   ovanstående
förordningar  kan  regionalt utvecklingsbidrag under
vissa  förutsättningar   återkrävas   inom  fem  år.
Återkrav kan ske om
-  syftet  med  bidraget inte uppnås; detta  gäller
dock inte om bidragsmottagaren  har  gjort  vad  som
skäligen kan begäras för att syftet skall uppnås,
-  någon  väsentlig  del  av verksamheten läggs ned
eller någon väsentlig ändring  direkt eller indirekt
inträffar i äganderätten eller förfoganderätten till
rörelsen eller till sådana tillgångar i rörelsen som
är av betydelse för verksamheten,
- bidragsmottagaren i något fall bryter mot villkor
eller föreskrift som gäller för bidraget,
- ställd säkerhet väsentligt försämras, eller
- något annat förhållande inträffar som
föranleder att bidragsmottagaren med
hänsyn till syftet med bidraget
uppenbarligen inte längre bör få behålla
det.
NUTEK rapporterar följande statistik över återkraven
sedan år 1996.
--------------------------------------------------
|År             |Myndighet  |Antal | Belopp, milj|
|               |           |      |           kr|
--------------------------------------------------
|1996           |NUTEK      |  15  |         42,1|
--------------------------------------------------
|               |Länsstyrelser|19  |          2,3|
--------------------------------------------------
|1997           |NUTEK      |   9  |          9,4|
--------------------------------------------------
|               |Länsstyrelser|16  |          2,7|
--------------------------------------------------
|1998           |NUTEK      |   5  |         10,4|
--------------------------------------------------
|               |Länsstyrelser|17  |          4,1|
--------------------------------------------------
|1999 tom       |NUTEK      |   3  |          4,1|
|september      |           |      |             |
--------------------------------------------------
|               |Länsstyrelser| 9  |          4,6|
--------------------------------------------------

Enligt NUTEK går det inte att utläsa  av statistiken
hur  många  återkrav  som  beror på att företag  har
flyttat.
Stödmöjligheterna för företag  som  flyttar  mellan
olika  EU-länder  i syfte att få ökade bidrag är  en
fråga som har tagits  upp  inom  EU. I kommissionens
nya  riktlinjer  för  regionalstöd  har   inarbetats
regler  som  innebär  att  stöd  för nyinvesteringar
respektive sysselsättningsstöd skall  göras beroende
av   att   investeringen   respektive   de   skapade
arbetstillfällena behålls i minst fem år.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets uppfattning innebär förslaget  om
att regeringen  själv  skall  besluta om den närmare
utformningen  av  det  regionala utvecklingsbidraget
möjligheter  till  en snabbare  hantering  såväl  av
förhandlingsfrågor gentemot  EG-kommissionen som vid
införande av nödvändiga förändringar i systemet. Den
föreslagna ändringen i beslutsprocessen  liksom  den
aviserade   översynen   i   syfte  att  dels  minska
detaljstyrningen,   dels   i   större   utsträckning
möjliggöra  bidrag  till nya verksamhetsområden  med
tillväxtförutsättningar  kan  väntas  leda  till  en
effektivisering.
Utskottet  ställer  sig bakom de huvudprinciper för
det regionala utvecklingsbidraget  som  redovisats i
propositionen och sammanfattats i det föregående.
När det gäller risken för att ett företag upprepade
gånger skall kunna få stöd till samma verksamhet  på
grund   av  företagsflyttning  anser  utskottet  att
reglerna  för  regionalpolitiskt  stöd är sådana att
den  risken kan bedömas vara mycket  liten.  Däremot
menar  utskottet  att  det  är en viktig uppgift att
närmare undersöka konsekvenserna  av att företag som
flyttar  mellan olika länder kan få  stöd  av  olika
slag. Utskottet  ser  därför  positivt  på  att  den
frågan har tagits upp av EG-kommissionen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i denna del och avstyrker motion 1999/2000:N378 (s).

Sysselsättningsbidrag

Propositionen

Som  en  konsekvens  av att regeringen föreslagit en
förändrad stödområdesindelning  och  för att behålla
sysselsättningsbidrag  som stimulansåtgärd  föreslås
att sysselsättningsbidraget  fr.o.m.  år  2000 skall
kunna lämnas med högst 200 000 kr i stödområde A och
med högst 120 000 kr i stödområde B. Ikraftträdandet
av   denna   ordning  är  beroende  av  att  de  nya
stödområdenas omfattning kan beslutas.

Inga motioner  har  väckts  med  anledning  av detta
förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att   riksdagen   godkänner
regeringens förslag om sysselsättningsbidrag.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling

Inledning

Anslagen inom utgiftsområde  19 uppgick år 1999 till
ca  2,8  miljarder kronor. Utgiftsprognosen  för  år
1999 ligger  på ca 4,0 miljarder kronor. Sammanlagda
reservationer  och  anslagssparande,  vilka  uppgick
till   ca  4,0  miljarder  kronor  vid  utgången  av
budgetåret   1998,   beräknas   uppgå  till  ca  2,8
miljarder kronor vid utgången av budgetåret 1999.
Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde
19 redovisas i bilaga 1. Sammanlagt  tas tolv anslag
upp  under  detta  utgiftsområde. Regeringsförslaget
innebär vissa ändringar  i anslagsstrukturen jämfört
med  innevarande  budgetår,   vilket  framgår  under
respektive    anslagsrubrik    i    det    följande.
Utgiftsramen föreslås till ca 3,3 miljarder  kronor,
vilket   har   tillstyrkts  av  finansutskottet  och
beslutats av riksdagen (bet. 1999/2000:FiU1). Övriga
partiers förslag  till  utgiftsram för utgiftsområde
19  fördelar sig på följande  sätt.  Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna,  Centerpartiet  och  Miljöpartiet
har  inte  lagt fram budgetförslag som avviker  från
regeringsförslaget.  Moderata  samlingspartiets  och
Folkpartiet  liberalernas  förslag  innebär en lägre
ram  än  regeringsförslaget,  250  miljoner   kronor
respektive 500 miljoner kronor lägre.
Enligt regeringens förslag kompletteras anslagen  A
1  och A 9 med bemyndiganden för regeringen att ingå
ekonomiska  förpliktelser, vilka leder till utgifter
under kommande  år.  Vidare  föreslår regeringen att
riksdagen     godkänner     ett     något     ändrat
användningsområde för anslaget A 1.
I det följande redovisas regeringens  förslag  till
olika  anslag  inom  utgiftsområdet  och motsvarande
förslag  i  aktuella  motioner.  Därefter  redovisas
utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande
avsnitt.

Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)

Propositionen

Anslaget  A  1  Allmänna regionalpolitiska  åtgärder
inrättades    år    1999     och    disponeras    av
länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Till anslaget
har   knutits   ett  bemyndigande.   Riksdagen   har
bemyndigat regeringen  att under år 1999 låta staten
ta  på sig ekonomiska förpliktelser  i  samband  med
regionalpolitiska  åtgärder  som innebär utgifter om
högst  1  688 miljoner kronor under  åren  2000-2005
(prop.   1998/99:1,    bet.    1998/99:NU2).   Detta
bemyndigande  har  regeringen fördelat  till  NUTEK,
länsstyrelserna och  självstyrelseorganen.  Eftersom
de    regionala    självstyrelseorganen    inte   är
myndigheter disponerar NUTEK deras bemyndigande.
Anslaget  A  1  Allmänna regionalpolitiska åtgärder
bör  enligt  regeringen  under  den  övergångsperiod
under vilket bemyndigandesystemet  byggs  upp, uppgå
till ett lägre belopp än föreslagen bemyndiganderam.
År  2000  föreslås  anslaget  uppgå  till  ca  1 304
miljoner  kronor.  Regeringen  föreslår  vidare  att
riksdagen  bemyndigar  regeringen  att under år 2000
ingå  ekonomiska förpliktelser som innebär  utgifter
på högst 1 688 miljoner kronor under åren 2001-2008.
Anslaget  gäller  anvisande  av  medel till följande
ändamål:
- regionala utvecklingsbidrag,
- lån till privata regionala investmentbolag,
- landsbygdsbidrag,
- stöd till kommersiell service,
- småföretagsstöd,
- sysselsättningsbidrag,
- såddfinansiering (ett nytt ändamål  inom anslaget
fr.o.m. budgetåret 1998),
- regional och central projektverksamhet,
- medfinansiering av strukturfondsprogram,
-    vissa    utgifter    för    genomförande    av
strukturfondsprogram m.m.,
-  viss administration, uppföljning och utvärdering
av det regionalpolitiska företagsstödet m.m., samt
- viss central utvecklingsverksamhet m.m.
Medel  inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda
ändamål,  användas  för  medfinansiering av åtgärder
inom  regionala tillväxtavtal.  Regeringen  föreslår
att  anslaget   också   skall   få   användas   till
administration   i   samband   med  de  nyinrättande
strukturfondsdelegationerna vid de länsstyrelser som
utses    till   förvaltningsmyndigheter.    Anslaget
föreslås   även    kunna    användas    till   vissa
bankkostnader i samband med administrationen  av  de
regionalpolitiska  företagsstöden. Vidare bör medlen
liksom under innevarande  programperiod  få användas
till  sekretariatskostnader  vid  länsstyrelser  och
självstyrelseorgan.
Huvuddelen av anslaget beräknas komma  att användas
av  länsstyrelserna  respektive självstyrelseorganen
för olika former av företagsstöd, medfinansiering av
strukturfondsprogram  samt  projekt  inom  regionala
tillväxtavtal.
Regionförbundet i Kalmar  län,  Gotlands kommun och
Regionförbundet  i Skåne län har fr.o.m.  budgetåret
1998  som  en  försöksverksamhet   bl.a.   övertagit
ansvaret      för     att     utarbeta     regionala
utvecklingsstrategier  och  hantera huvuddelen av de
regionalpolitiska åtgärdsmedlen  (prop.  1996/97:36,
bet.  1996/97:KU4). Från och med den 1 januari  1999
utgör nybildade  Skåne  läns  landsting  och  Västra
Götalands   läns   landsting   självstyrelseorgan  i
respektive    län    (prop.    1996/97:108,     bet.
1996/97:BoU13). Avsikten är att självstyrelseorganen
i  berörda  län  skall disponera medlen enligt samma
riktlinjer  som  gäller  för  länsstyrelserna.  Även
berörda länsstyrelser  bör  dock  få disponera vissa
medel  från  anslaget,  bl.a.  för  vissa  typer  av
projekt  och  medfinansiering av projekt  inom  EG:s
strukturfondsprogram.   En   viss  del  av  anslaget
föreslås  liksom  för närvarande  få  disponeras  av
NUTEK och regeringen.
Det bör även fortsättningsvis  vara  en uppgift för
regeringen  att  fördela anslaget mellan  länen  och
utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen
av medel mellan länen  bör som hittills de regionala
problemens svårighetsgrad  utgöra  den  huvudsakliga
fördelningsnyckeln   med   särskilt   beaktande   av
medfinansieringsbehovet     av     åtgärder     inom
strukturfondsprogrammen samt beräknat behov av medel
för ändamålet sysselsättningsbidrag.

Motionerna

I   kommittémotion  1999/2000:N375  (m)  anförs  att
företagsstöd  och  andra  bidrag i form av regionala
utvecklingsbidrag,    sysselsättningsbidrag     m.m.
snedvrider  konkurrensen.  De  bör därför successivt
reduceras och ersättas med andra  åtgärder  under de
närmaste  åren.  Anslaget  bör  under nästa budgetår
minskas   med   250  miljoner  kronor  jämfört   med
regeringens förslag.  Vidare  förordar  motionärerna
att    bemyndiganderamen   minskas   i   motsvarande
omfattning.  Medel från EU bör i största möjliga mån
komma svenska  regioner  till  godo,  påpekas  det i
motionen.
I Folkpartiets partimotion 1999/2000:Fi212 föreslås
att anslaget minskas med 500 miljoner kronor.
Vid  den  länsfördelning av regionalpolitiska medel
som sker inför  år  2000 bör enligt yrkande i motion
1999/2000:N369 (c) Hallands  län tillföras en större
andel av dessa medel än tidigare.

Vissa kompletterande uppgifter

I motsvarande anslagsbetänkande  från  föregående år
redogjordes   för   kommissionens   riktlinjer   för
statligt    stöd   för   regionala   ändamål   (bet.
1998/99:NU2 s.  16).  Särskilt berördes reglerna när
det gäller snedvridning  av konkurrensen på grund av
de  regionalpolitiska  stöden.   Utskottet  hänvisar
därför till detta betänkande i fråga om regelverket.
Eftersom     medel    från    EU    kräver    svensk
medfinansiering,   vilket   bl.a.  möjliggörs  genom
anslaget A 1, skulle en minskning  av  detta  anslag
också kunna få konsekvenser för medfinansieringen av
strukturfondsprogrammen.

Landsbygdslån (A 2)

Propositionen

Anslaget  disponeras av NUTEK för landsbygdslån  som
beviljas        av        länsstyrelserna        och
självstyrelseorganen.  Anslaget  disponeras även för
utbetalningar   av   tidigare  beviljade   regionala
utvecklingslån. Medel  inom anslaget får, inom ramen
för anslagets ändamål, användas  för medfinansiering
av  åtgärder inom regionala tillväxtavtal.  Anslaget
föreslås uppgå till 30 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
inom regionalpolitiken (A 3)

Propositionen

Anslaget  disponeras  av Riksgäldskontoret. Systemet
med kreditgarantier inom  regionalpolitiken upphörde
den 1 januari 1997 och ersattes  med  landsbygdslån.
Från  anslaget  betalas  utgifter  för  att   infria
statliga    garantier   enligt   ett   antal   äldre
förordningar och enligt den nu gällande förordningen
(1994:577)   om   landsbygdsstöd   och   stöd   till
kommersiell service.  Regeringen föreslår ett anslag
på  1 miljon kronor. Prognostiserat  anslagssparande
år 1999  uppgår  till  drygt  11 miljoner kronor och
beräknas tas i anspråk år 2000.

Inga motioner har väckts på detta område.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4)

Propositionen

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket för att
täcka  bortfall av avgiftsinkomster  till  följd  av
tillämpningen  av lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter.   Enligt   denna   lag   skall   den
procentsats,  efter  vilken  arbetsgivaravgifter och
egenavgifter beräknas, sättas  ned  för verksamheter
inom vissa näringsgrenar inom stödområde  1  och  de
nordliga  delarna av stödområde 2 t.o.m. utgiftsåret
2000. Nedsättningen  uppgår till 8 procentenheter. I
det   föregående   har   regeringens    förslag   om
förändringar av stödformen redovisats.

Inga motioner har väckts rörande anslagsbeloppet.

Transportbidrag (A 5)

Propositionen

Anslaget  disponeras  av  NUTEK  enligt förordningen
(1980:803) om regionalpolitiskt transportbidrag.  De
förändringar  rörande  transportbidrag som riksdagen
tidigare   beslutat  om  (prop.   1997/98:62,   bet.
1997/98:AU11)   har   ännu  inte  kunnat  genomföras
eftersom      EG-kommissionen      inte      godkänt
förändringarna.  Enligt regeringens bedömning kommer
kommissionen    att    godkänna     de    föreslagna
förändringarna under hösten 1999.
Regeringen  föreslår  med hänsyn till  utvecklingen
inom  transportsektorn  och   NUTEK:s  bedömning  av
konjunkturen  ett ramanslag om 345  miljoner  kronor
för år 2000.

Motionen

I  motion  1999/2000:N313   (s)   anförs   att   som
regelverket  för  transportbidrag  i dag är utformat
riskerar det att få stora negativa konsekvenser  för
vissa  små  sågverksföretag i inlandet, vilka kommit
att  hamna  på   fel   sida   om   gränsen   för  en
transportbidragszon.  Det föreslås att Ånge, som  är
en utpräglad inlands- och glesbygdskommun, förs till
transportbidragets zon 5.

Vissa kompletterande uppgifter

I   samband   med   att   EG-kommissionen   godkände
transportbidraget i mars 1997  framhölls  vikten  av
förutsägbarhet och transparens.
Riksdagen  beslutade  våren 1998 (prop. 1997/98:62,
bet. 1997/98:AU11) om vissa  förändringar vad gäller
zonindelning och nivåer på transportbidraget,  bl.a.
att  transportbidragszon  1  skall upphöra samtidigt
som     kravet     på     lägsta    bidragsgrundande
transportavstånd skall höjas  till  401  km. När det
gäller  oförädlade  trävaror  skall införas en  viss
begränsning  av  bidraget.  Utgångspunkten  var  att
regeringen ville stimulera till ökad vidareförädling
inom  trävarubranschen.  Regeringen  ansåg  att  det
kunde vara lämpligt att lämna bidrag för transporter
av oförädlade trävaror upp  till 30 000 m³ per helår
i  transportbidragszonerna 2 och  4.  För  förädlade
trävaror  var  däremot  inga begränsningar aktuella.
Regeringen   informerade   i    den    ovan   nämnda
propositionen om att de föreslagna förändringarna  i
transportbidraget skulle träda i kraft den 1 januari
1999 under förutsättning att EG-kommissionen lämnade
sitt godkännande.
Regeringen har därefter förhandlat med kommissionen
om   de  förändringar  i  stödformen  som  riksdagen
tidigare   beslutat   om.   Enligt   ett  kortfattat
meddelande från kommissionen, daterat den 26 oktober
1999,  har kommissionen inte några invändningar  mot
transportbidraget  i  den  föreslagna formen. Enligt
meddelandet  kommer  en  mer  detaljerad   skrivelse
senare.
Hösten  1998  fanns  en likartad motion som den  nu
aktuella men med ytterligare  ett  krav  i  fråga om
behov  av  en definition av förädlade och oförädlade
trävaror    med    hänsyn    till    reglerna    för
transportbidrag.  Detta  behov  är  nu  tillgodosett
genom  att  NUTEK  på regeringens uppdrag i  januari
1999 har fastställt  vad  som  är  att  betrakta som
vidareförädling.     Förordning     (1980:803)    om
regionalpolitiskt    transportbidrag    ger    NUTEK
möjligheter  att  närmare  utfärda  föreskrifter   i
samband  med  stödet.  De  nya föreskrifterna kommer
enligt    uppgift    att    omfatta   frågorna    om
vidareförädling. När de nya reglerna  är godkända av
kommissionen   krävs   en  ny  förordning  och   nya
föreskrifter.  NUTEK:s förhoppning  är  att  de  nya
reglerna kan börja tillämpas den 1 januari 2000.

Glesbygdsverket (A 6)

Propositionen

Anslaget   disponeras    av   Glesbygdsverket.   Det
övergripande målet för Glesbygdsverket är att främst
genom påverkan på olika samhällssektorer  verka  för
goda  levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter
för  glesbygds-   och   landsbygdsbefolkningen   med
tyngdpunkten   i   skogslänens  inre  delar  samt  i
skärgårdsområdena.    Enligt    regeringen    kommer
Glesbygdsverkets roll inom  ramen  för genomförandet
av EG:s nya strukturfondsprogram att förändras.

Inga motioner har väckts på detta område.

Statens institut för regionalforskning (A 7)

Propositionen

Anslaget   disponeras   av   Statens  institut   för
regionalforskning  (SIR).  Institutets  övergripande
mål  är  att  utveckla  och  samordna  forskning  om
regional   utveckling   och   att   se    till   att
forskningsresultaten, kunskaperna och erfarenheterna
därav sprids. Institutet skall senast den 1  oktober
1999  inkomma till regeringen med ett underlag  till
fördjupad  prövning.  Regeringen  avser att i dialog
med SIR ytterligare precisera institutets  uppgifter
och verksamhetsmål.

Inga motioner har väckts på detta område.

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
1995-1999 (A 8)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser
för    utbetalningar    från    EG:s   regionalfond.
Regionalfonden är en av EG:s fyra strukturfonder som
delfinansierar 23 strukturfondsprogram inom målen 2,
5b     och    6    samt    vissa    av    de    s.k.
gemenskapsinitiativen. Utbetalning kan ske efter att
en beslutsgrupp  fattat  beslut  och att upparbetade
kostnader i de enskilda projekten  redovisats.  Fram
till  och  med  april  1999 har beslutsgrupperna för
målen    2,    5b    och   6   samt   för    berörda
gemenskapsinitiativ genom  beslut  intecknat ca 89 %
av  ramen för regionalfonden. Beslut  om  stöd  till
enskilda  projekt  kan fattas t.o.m. den 31 december
1999. Prognosen är att  60  %  av  ramen  skall vara
utbetald  till årets slut. Inbetalningarna från  EG-
kommissionen sker genom förskott med undantag för de
sista 20 procenten som betalas efter slutredovisning
av de olika programmen. Utbetalningar till projekten
kan ske till och med år 2001.

Inga motioner har väckts på detta område.

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2000-2006 (A 9)

Propositionen

Anslaget,  som   är   nytt,   skall   disponeras  av
länsstyrelserna i Norrbottens och Jämtlands  län och
de  länsstyrelser inom mål 2-området som kommer  att
utses  till  förvaltningsmyndigheter  efter  det att
områdena  har  fastställts  samt  de myndigheter som
kommer   att   ha  utbetalningsansvar  för   berörda
gemenskaps-initiativ.  Regionalfonden delfinansierar
programmen inom mål 1 och  2  (inklusive områden som
får    stöd    under   en   övergångsperiod)    samt
gemenskapsinitiativen   Urban  och  Interreg  i  sin
helhet.
Inbetalningarna från EG-kommissionen  kommer  först
som   förskott,   omfattande   7  %  av  den  totala
regionalfondsramen. Sverige måste  därefter redovisa
faktiska  utbetalningar  till  projekten   för   att
erhålla ytterligare strukturfondsmedel.
Regeringen  anser  att  det är motiverat att införa
ett bemyndigande för det nya  anslaget  A  9 i syfte
att    anpassa   anslaget   till   ett   långsiktigt
planerande.
Inga motioner har väckts på detta område.

Flygplatsbolag i Ljungbyhed (A 10)

Propositionen

Regeringen   avser   att   disponera   anslaget  för
finansiering    av   delar   av   driften   av   ett
flygplatsbolag i  Ljungbyhed.  Regeringen har bedömt
behovet  av  statliga  insatser  till  sex  miljoner
kronor per år under åren 1998, 1999 och 2000.

Inga motioner har väckts på detta område.

Regionalpolitiska insatser (A 11)

Propositionen

Anslaget  disponeras av länsstyrelserna,  NUTEK  och
regeringen.   Anslaget  som  är  nytt  skall  enligt
regeringens förslag  täcka  utgifter  för beslut som
fattats   om   olika   typer   av  regionalpolitiska
företagsstöd    och    projekt    under   budgetåren
1995/96-1999.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m. (A 12)

Propositionen

Anslaget  skall  enligt  regeringens  förslag  täcka
utgifter  för  beslut  som  fattats  om  tillfälligt
småföretagsstöd    och    projektverksamhet    under
budgetåren 1995/96-1997.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

I  motionerna 1999/2000:N375 (m) och 1999/2000:Fi212
(fp)  föreslås  andra belopp än regeringsförslaget i
fråga   om   anslaget   Allmänna   regionalpolitiska
åtgärder  (A 1).  Yrkandena  innebär  samtidigt  att
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet förordar en
lägre ram för utgiftsområdet.
I motion 1999/2000:N375  (m)  framförs som skäl för
totalt  sett minskade resurser under  anslaget  till
allmänna   regionalpolitiska   åtgärder  att  stöden
snedvrider   konkurrensen.   Utskottet   är   liksom
tidigare medvetet om att en sådan risk kan föreligga
och anser därför att det är positivt att konkurrens-
aspekter   vägs  in  i  de  flesta  stödformer   vid
bedömningen av hur stort stöd som bör lämnas. Vidare
innebär    EG-kommissionens     synsätt    att    de
snedvridningar av konkurrensen som  är förbundna med
regionalpolitiska  stöd  kan  försvaras   om   vissa
principer  och  regler  följs.  Stöden  bör  därför,
enligt  kommissionen,  användas  sparsamt och förbli
koncentrerade   till  de  minst  gynnade   områdena.
Utskottet instämmer  i  kommissionens  synsätt. Alla
företagsstöd som inte är att betrakta som försumbart
stöd  skall  dessutom  godkännas av EG-kommissionen,
som bevakar konkurrensaspekten.
När  det  gäller motion 1999/2000:Fi212  (fp)  vill
utskottet påpeka  att  det  nya bemyndigandesystemet
innebär  att beslut som är fattade  under  flera  år
före  det aktuella  året  2000  kan  falla  ut  till
betalning år 2000. Därmed måste anslaget för år 2000
vara  tillräckligt   stort   för   att  täcka  dessa
utgifter. Inom Näringsdepartementet  finns det i dag
inte någon säker prognos på hur stora  utbetalningar
som kommer att krävas år 2000.
Riksdagen har nyligen bifallit regeringens  förslag
till ram för utgiftsområde 19. Utskottet utgår i det
följande  från  den fastställda ramen. Detta innebär
att utskottet inte  ansluter sig till de förslag som
innebär att ramen för utgiftsområde 19 skall ändras.
Utskottet instämmer  inte i vad som anförs i motion
1999/2000:N369  (c)  i  fråga   om  fördelningen  av
regionalpolitiska medel mellan länen.  Det  bör även
fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen  att
fördela   anslaget   mellan  länen  och  utfärda  de
föreskrifter  som behövs.  Liksom  hittills  bör  de
regionala  problemens   svårighetsgrad   utgöra  den
huvudsakliga    fördelningsnyckeln    med   särskilt
beaktande  av  medfinansieringsbehovet  av  åtgärder
inom strukturfondsprogrammen samt beräknat  behov av
medel för ändamålet sysselsättningsbidrag.
Frågan  om Ånges inplacering i transportbidragszon,
vilken har  tagits  upp i motion 1999/2000:N313 (s),
har, enligt vad utskottet  inhämtat, ånyo tagits upp
till prövning inom Regeringskansliet  i  samband med
besök  av  kommunrepresentanter och företagare  från
Ånge kommun i maj 1999. Några zonförändringar utöver
de tidigare  beskrivna  har  emellertid  inte  varit
aktuella enligt Näringsdepartementet. Utskottet  har
ingen annan uppfattning i denna fråga.
Med   det   anförda  tillstyrker  utskottet  de  av
regeringen föreslagna  anslagen  för budgetåret 2000
inom   utgiftsområde   19  Regional  utjämning   och
utveckling. Likaså tillstyrks de övriga här aktuella
förslagen  till  riksdagsbeslut   som   framlagts  i
budgetpropositionen.  Samtliga  i  detta  sammanhang
behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.  beträffande  bedömning  av regeringens
resultatredovisning
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
res.  1  (m,  kd,  fp)  -
motiv.
2. beträffande myndighetsorganisationen på
det regionalpolitiska området
att   riksdagen   avslår   motionerna   1999/2000:N221   och
1999/2000:
N321,
res. 2 (fp)
3. beträffande småföretagsstödet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N387 yrkande 17,
4. beträffande utökat stöd till jord-  och
skogsbruk m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324  yrkande  8,
1999/2000:N214   yrkande  2  och  1999/2000:N277
yrkande 8,
res. 3 (kd, c)
5.   beträffande   ändring   i  lagen   om
nedsättning av socialavgifter
att   riksdagen   antar   det   i  proposition   1999/2000:1
utgiftsområde 19 framlagda förslaget till lag om
ändring  i  lagen  (1990:912) om nedsättning  av
socialavgifter, dock med ändring dels att även 7
§ ändras och att det  införs en ny paragraf, 3 a
§,    samt    att    1    och    3    §§     och
ikraftträdandebestämmelserna     erhåller     ny
lydelse, allt enligt Utskottets förslag i bilaga
3, dels att hänvisningen till "3 §" i 4 § ändras
till  "3 a §", dels att ingressen i lagförslaget
ändras på sätt som föranleds härav,
6. beträffande EG:s strukturfonder
att  riksdagen   med  bifall  till  proposition  1999/2000:1
utgiftsområde 19 moment  2  och  med  avslag  på
motionerna     1999/2000:T317     yrkande     1,
1999/2000:N209,    1999/2000:N213   yrkande   8,
1999/2000:N255,   1999/2000:N267    yrkande   1,
1999/2000:N278     yrkandena    1    och    5(9,
1999/2000:N340  yrkande  7,  1999/2000:N358  och
1999/2000:N387 yrkande  2  godkänner regeringens
förslag     om     ändrade     principer     för
verksamhetsansvar  och  utbetalningar   avseende
EG:s    strukturfonder    för    programperioden
2000(2006,
res. 4 (m, kd, c, fp)
7.   beträffande   beslutanderätten    och
principerna för nationella stöd-områden
att   riksdagen  med  bifall  till  proposition  1999/2000:1
utgiftsområde  19  moment  3  och  med avslag på
motionerna     1999/2000:N213     yrkande     7,
1999/2000:N277 yrkande 6, 1999/2000:N278 yrkande
10   och   1999/2000:N344   yrkandena  1  och  2
godkänner  regeringens  förslag   om  nationella
stödområden för företagsstöd,
res. 5 (m, kd, c, fp)
8. beträffande ändrad stödområdesindelning
att     riksdagen    avslår    motionerna    1999/2000:N251,
1999/2000:N278   yrkande   11,   1999/2000:N307,
1999/2000:N344     yrkandena     3     och    4,
1999/2000:N370,        1999/2000:N376        och
1999/2000:N377,
res. 6 (c)
9.          beträffande          regionalt
utvecklingsbidrag
att  riksdagen  med  bifall  till  proposition   1999/2000:1
utgiftsområde  19  moment  4  och  med avslag på
motion   1999/2000:N378   godkänner  regeringens
förslag om regionalt utvecklingsbidrag,
10. beträffande sysselsättningsbidrag
att  riksdagen  med  bifall   till  proposition  1999/2000:1
utgiftsområde 19 moment 5 godkänner  regeringens
förslag om sysselsättningsbidrag,
11.    beträffande    anslag   m.m.   inom
utgiftsområde   19   Regional   utjämning    och
utveckling
att   riksdagen  med  bifall  till  proposition  1999/2000:1
utgiftsområde  19 momenten 6-9 och med avslag på
motionerna 1999/2000:Fi212  yrkande  20  i denna
del,    1999/2000:N313,    1999/2000:N369    och
1999/2000:N375 yrkande 1
a) bemyndigar regeringen att under år 2000,  i
fråga    om    ramanslaget    A    1    Allmänna
regionalpolitiska   åtgärder,   ingå  ekonomiska
förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,
innebär utgifter på högst 1 688 000 000 kr under
åren 2001-2008,
b)    godkänner    regeringens   förslag    om
användningen   av   anslaget    A   1   Allmänna
regionalpolitiska åtgärder,
c) bemyndigar regeringen att under  år 2000, i
fråga  om  ramanslaget  A 9 Europeiska regionala
utvecklingsfonden   perioden   2000-2006,   ingå
ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på
högst 3 200 000 000 kr under åren 2000-2008,
d) för budgetåret 2000  anvisar anslagen under
utgiftsområde   19   Regional   utjämning    och
utveckling  enligt  regeringens förslag i bilaga
1.
Stockholm den 2 december 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg


I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson  Öhrn  (s),  Lennart   Beijer  (v),  Göran
Hägglund (kd), Karin Falkmer (m)*,  Sylvia  Lindgren
(s),  Ola  Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist  (s),
Marie Granlund  (s), Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell
(m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva
Flyborg  (fp)*, Anne  Ludvigsson  (s),  Karl  Gustav
Abramsson (s) och Harald Bergström (kd).


* Har ej deltagit i beslutet under moment 11.

Reservationer

1. Bedömning av regeringens
resultatredovisning (mom. 1, motiveringen)

Per Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell (m),  Eva
Flyborg  (fp)  och  Harald  Bergström (kd) anser att
utskottets  bedömning i avsnittet  om  bedömning  av
regeringens  resultatredovisning  bort  ha  följande
lydelse:
Den resultatinformation  som  lämnas  i  årets  och
föregående  års  budgetproposition är mer omfattande
än dessförinnan.
Mot bakgrund av de i propositionen angivna målen är
det  emellertid  svårt   att   utvärdera  den  förda
regionalpolitiken.     Hur     verksamheten     inom
utgiftsområde 19 har underlättat  för näringslivet i
regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas
så att den bidrar till att skapa förutsättningar för
uthållig  ekonomisk  tillväxt i stödföretagen,  till
rättvisa och valfrihet är inte möjligt att utläsa ur
föreliggande   budgetproposition.    De   mått   som
huvudsakligen       används       i      regeringens
resultatredovisning,        nämligen        beräknad
sysselsättnings-ökning  och genomsnittlig subvention
per arbetstillfälle, kan inte anses vara tillfyllest
med nuvarande målbeskrivning.
Utskottet  vill  framhålla   att  näringspolitikens
uppgift  är att skapa förutsättningar  för  ett  väl
fungerande näringsliv. Erfarenheterna av dagens s.k.
lilla regionalpolitik  visar  att politiska insatser
endast   i   begränsad   omfattning   kan    utjämna
levnadsvillkoren  mellan  olika  regioner. I stället
för     en    traditionell    lokaliserings-     och
planeringspolitik  behövs en politik som mobiliserar
och uppmuntrar människor  att  ta egna initiativ och
ta ansvar för både sig själva och  sin  bygd.  Varje
region  och  varje  bygd  har  sin  styrka  och sina
möjligheter som bäst kan tas till vara genom  lokala
initiativ.
En    framsynt   regionalpolitik   måste   ta   sin
utgångspunkt i en genuin förståelse av företagandets
villkor.
Ett mer  dynamiskt  företagande  och  fler  riktiga
arbeten  kräver insatser i huvudsak på andra områden
än det regionalpolitiska  området, nämligen i första
hand i fråga om skatterna, arbetsmarknaden, Sveriges
engagemang    i    EU,    energiförsörjningen    och
kunskapsutvecklingen.  På  samtliga   dessa  områden
saknar regeringen alternativ som har förutsättningar
att  fungera, såväl nationellt som på det  regionala
planet.
Särskilt  viktigt  är det att skapa förutsättningar
som gör att s.k. mikroföretag,  ofta med kvinnor som
drivande kraft, och små företag stimuleras  att växa
liksom  att  nya  företag  startas.  En  öppning för
konkurrens  inom  den  offentliga  sektorn skulle  i
många fall gynna kvinnors företagande.

2. Myndighetsorganisationen på det
regionalpolitiska området (mom. 2)

Eva Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
myndighetsorganisationen  på  det  regionalpolitiska
området bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av  stor  vikt  att
myndighetsorganisationen  på  det  regionalpolitiska
området fungerar effektivt. Det kan  inte  uteslutas
att   organisatoriska   förändringar   skulle  kunna
effektivisera verksamheten.
Likaväl  som  det  finns en pressombudsman  och  en
jämställdhetsombudsman,  som övervakar rättigheterna
på sina respektive områden, kan det finnas anledning
att  inrätta en glesbygdsombudsman.  Såväl  enskilda
som företag,  vilka  anser  att statens skyldigheter
inte följs vad beträffar olika  glesbygdsfrågor, bör
ha    möjligheter   att   anmäla   missförhållanden.
Utskottet  anser  därför  att  den regionalpolitiska
utredningen   bör   ges  tilläggsdirektiv   angående
utredning  av  en sådan  funktion.  Möjligheten  att
anknyta en glesbygdsombudsman  till  Glesbygdsverket
bör därvid undersökas.
Med det sagda tillgodoses i allt väsentligt  motion
1999/2000:N221   (fp).   Motion  1999/2000:N321  (s)
avstyrks.
dels  att utskottets  hemställan  under  2  bort  ha
följande lydelse:
2. beträffande myndighetsorganisationen på
det regionalpolitiska området
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N221 och med
avslag  på  motion 1999/2000:N321 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Utökat stöd till jord- och skogsbruk
m.m. (mom. 4)

Göran Hägglund (kd),  Åke  Sandström  (c) och Harald
Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
utökat  stöd till jord- och skogsbruk m.m.  bort  ha
följande lydelse:
Enligt  utskottets   uppfattning   var   riksdagens
tidigare  beslut  om  att höja de sociala avgifterna
för    näringsgrenarna    jord-    och    skogsbruk,
trädgårdsskötsel, jakt och fiske och annan personlig
service i Norrlands inland  ett  oklokt  beslut, som
bör  rivas  upp.  I  likhet  med vad som framförs  i
motionerna 1999/2000:Sk324 (c),  1999/2000:N214  (c)
och    1999/2000:N277    (kd)    bör    de    nämnda
näringsgrenarna  även  fortsättningsvis omfattas  av
regelverket   om  nedsättning   av   socialavgifter.
Regeringen  bör   snarast  gentemot  EG-kommissionen
verka för att en nedsättning  av  socialavgifter för
berörda verksamheter i de aktuella  områdena tillåts
och därefter återkomma till riksdagen med förslag på
denna punkt. Med det sagda tillstyrker  utskottet de
nämnda motionerna i berörda delar.
dels  att  utskottets  hemställan  under  4 bort  ha
följande lydelse:
4. beträffande utökat stöd till jord-  och
skogsbruk m.m.
att  riksdagen  med  bifall  till motionerna 1999/2000:Sk324
yrkande   8,   1999/2000:N214  yrkande   2   och
1999/2000:N277 yrkande  8  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. EG:s strukturfonder (mom. 6)

Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell (m),  Åke
Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström
(kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
EG:s strukturfonder bort ha följande lydelse:
Enligt  utskottets  uppfattning  är det positivt om
frågan beträffande EG-kommissionens  godkännande  av
avgränsningen  av  mål  2-området  kan lösas snarast
möjligt.  Förvisso  innebär förhandlingsarbetet  och
resultatet nya insikter  om vad som krävs av Sverige
som medlemsland. Utskottet  ställer  sig  emellertid
kritiskt    till    den   svenska   hanteringen   av
förhandlingsprocessen,   vilken   inte   givit  goda
resultat  trots  långvariga  förhandlingar.  Det  är
också    utskottets    uppfattning   att   den   för
medlemsstaterna gemensamma statistiken bör påskyndas
så att även den senaste  regionala  utvecklingen kan
utgöra  underlag för kommissionens ställningstagande
om målområden.
Det   är  utskottets   bestämda   övertygelse   att
byråkratin   runt   strukturfonderna  överlag  måste
minskas.   Genom   medlemskapet    i   EU   tillförs
regionalpolitiken    ytterligare    medel.     Detta
resurstillskott  bör  utnyttjas på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt. Bland  annat  kan  dessa  medel
leda   till   att  nya  samarbetsmönster  utvecklas.
Byråkratiska arbetsformer  och  krångliga  regler  i
strukturfondsarbetet  måste  ses  över  och  ändras.
Vidare vill utskottet betona vikten av näringslivets
deltagande i strukturfondsarbetet. Aktiva företagare
och personer med företagarerfarenhet bör engageras i
arbetet.  För att strukturfonderna skall uppnå  sitt
syfte måste strukturfonderna på ett bättre sätt än i
dag  utgå  från  småföretagens  förutsättningar  och
villkor.    Exempelvis     bör     information    om
strukturfonderna  vara  anpassad till  småföretagens
verklighet.  I  dessa  frågor   delar  utskottet  de
uppfattningar     som    framförs    i    motionerna
1999/2000:N213 (fp),  1999/2000:N267 (kd, m, c, fp),
1999/2000:N278 (c) och 1999/2000:N340 (m).
När  det  gäller  frågan   om   förskott   på  EG:s
strukturfondsmedel  anser  utskottet  att de svenska
reglerna bör ändras. Särskilt med hänvisning till de
små projektägarna är det önskvärt att en  viss andel
av   det   godkända  beloppet  kan  betalas  ut  som
förskott. Metoden  att  betala ut strukturfondsmedel
vid flera tillfällen under  projektets gång är också
en  metod,  som kan tillämpas.  Utskottet  instämmer
därmed i den  uppfattning  som kommer till uttryck i
motionerna 1999/2000:N209 (c),  1999/2000:N213 (fp),
1999/2000:N255 (c) och 1999/2000:N278 (c).
Utan att gå in på samtliga de spörsmål  som tas upp
i   motionerna   kan   utskottet  sammanfattningsvis
konstatera att Sverige måste  bli effektivare i sitt
strukturfondsarbete, vilket bör  ges regeringen till
känna.  Genom  regeringens  förnyade   förslag  till
kommissionen   tillgodoses   i   någon  utsträckning
önskemålet  i  motion  1999/2000:N278   (c)  om  att
utfasningsområden  bör  ingå  i regeringens  förslag
till mål 2-område.
Med  hänvisning  till  vad  som anförts  tillstyrks
motionerna 1999/2000:N209 (c),  1999/2000:N213 (fp),
1999/2000:N255 (c), 1999/2000:N267  (kd,  m, c, fp),
1999/2000:N278 (c) och 1999/2000:N340 (m) i aktuella
delar.  Övriga  motionsyrkanden  avstyrks. Utskottet
förordar vidare att riksdagen godkänner  regeringens
förslag  om  ändrade principer för verksamhetsansvar
och utbetalningar  avseende  EG:s strukturfonder för
programperioden 2000-2006.
dels  att  utskottets hemställan  under  6  bort  ha
följande lydelse:
6. beträffande EG:s strukturfonder
att   riksdagen    med    bifall   proposition   1999/2000:1
utgiftsområde  19  moment  2, med  anledning  av
motionerna     1999/2000:N209,    1999/2000:N213
yrkande   8,   1999/2000:N255,    1999/2000:N267
yrkande 1, 1999/2000:N278 yrkandena  7 och 9 och
1999/2000:N340  yrkande  7  och  med  avslag  på
motionerna     1999/2000:T317     yrkande     1,
1999/2000:N278   yrkandena   1,   5,  6  och  8,
1999/2000:N358 och 1999/2000:N387 yrkande 2
dels godkänner regeringens förslag  om ändrade
principer      för     verksamhetsansvar     och
utbetalningar avseende  EG:s  strukturfonder för
programperioden 2000-2006,
dels som sin mening ger regeringen  till känna
vad utskottet anfört.

5. Beslutanderätten och principerna för nationella
stödområden (mom. 7)

Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell (m),  Åke
Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström
(kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
beslutanderätten   och  principerna  för  nationella
stödområden bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning  bör  riksdagen avslå
regeringens  förslag att det fortsättningsvis  skall
vara en uppgift  för regeringen att närmare bestämma
vilka  områden  som   skall  ingå  i  de  nationella
stödområdena. Även framgent  bör  sålunda  riksdagen
besluta   om   vilka   områden   som  skall  ingå  i
stödområdena A och B. Liksom tidigare är denna fråga
av  en  sådan  vikt  att  det  inte  är rimligt  att
riksdagen   lämnar  ifrån  sig  beslutsrätten   till
regeringen. Avgöranden  i  en så betydelsefull fråga
bör  inte  enbart  ske  efter  förhandlingar  mellan
regeringen och EG-kommissionen.  Riksdagen beslutade
våren 1982 (prop. 1981/82:113, bet.  AU  1981/82:23)
om  ett  system med tillfälliga stöd-områden,  vilka
utses av regeringen.  Även  fortsättningsvis bör det
vara riksdagen som beslutar om  förekomsten  av  och
principerna   för   ett   system   med  placering  i
tillfälligt stödområde.
Med  hänvisning  till  vad  som  anförts  avstyrker
utskottet regeringens förslag i fråga  om nationella
stödområden.       I      sammanhanget      upptagna
motionsyrkanden,  dvs.   motionerna   1999/2000:N213
(fp),  1999/2000:N277 (kd), 1999/2000:N278  (c)  och
1999/2000:N344  (c)  i  aktuella  delar, kan i stort
sett anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels  att  utskottets  hemställan under  7  bort  ha
följande lydelse:
7.   beträffande   beslutanderätten    och
principerna för nationella stöd-områden
att  riksdagen  med  anledning  av motionerna 1999/2000:N213
yrkande    7,    1999/2000:N277    yrkande    6,
1999/2000:N278  yrkande  10  och  1999/2000:N344
yrkandena 1 och 2 och med avslag på  proposition
1999/2000:1  utgiftsområde 19 moment 3  som  sin
mening ger regeringen  till  känna vad utskottet
anfört.

6. Ändrad stödområdesindelning (mom. 8)

Åke Sandström (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
ändrad   stödområdesindelning   bort   ha   följande
lydelse:
Enligt       utskottets      uppfattning      utgör
stödområdesindelningen  en  helhet,  baserad  på  en
sammanvägning     av     ett     antal    kriterier.
Gränsdragningsproblematiken      finns      förvisso
närvarande  men  utskottet  instämmer  i  stort  med
regeringens  bedömningsmetoder.   På  en  punkt  gör
utskottet   emellertid   en   annan   bedömning   än
regeringen.    Om   riksdagen   beslutat   att   det
fortsättningsvis   är   regeringen  som  fastställer
stödområdena, bör regeringen  se över indelningen så
att de kommuner som tidigare ingått i de tillfälliga
stödområdena placeras i de nationella  stödområdena.
Regeringen bör samtidigt lyfta ut de andra  kommuner
som är minst utsatta.
Med   det   anförda  tillstyrker  utskottet  motion
1999/2000:N278  (c) i aktuell del. Övriga behandlade
motionsyrkanden avstyrks.
dels  att utskottets  hemställan  under  8  bort  ha
följande lydelse:
8. beträffande ändrad stödområdesindelning
att  riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N278 yrkande
11 och med  avslag på motionerna 1999/2000:N251,
1999/2000:N307,  1999/2000:N344  yrkandena 3 och
4, 1999/2000:N370, 1999/2000:
N376  och  1999/2000:N377  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 11)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson, och Ola
Sundell, (alla m) anför:

Den  18  november  1999  beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater,  vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska  ramar  för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en  beräkning av statens inkomster avseende år 2000.
Samtidigt  beslutades  om preliminära utgiftstak för
åren 2001 och 2002.
Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska  politiken   och   budgetpolitiken.  Våra
förslag  syftar  till att skapa förutsättningar  för
ett  ekonomiskt,  kulturellt   och  socialt  växande
Sverige.  Genom  en större enskild  sektor  och  ett
starkare  civilt  samhälle   kan  både  företag  och
människor växa. Fler och fler  kan  komma  in på den
ordinarie arbetsmarknaden och den sociala tryggheten
ökar  också  i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större  ekonomisk  självständighet.  Friheten
att  välja  bidrar  både  till  mångfald,  en bättre
kvalitet   och   en  större  trygghet.  De  enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare.   Samtidigt   värnar  vi  om  de
människor  som  är  i  störst  behov  av  gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter  att
påverka  sin  egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom riksdagsbeslutet den
18 november om  ramar  för  de olika utgiftsområdena
valt  en  annan inriktning av politiken,  deltar  vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 19.
För   budgetåret    2000    förordar   vi   i   vår
kommittémotion 1999/2000:N375  (m)  att anslaget A 1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas  med 250
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.  Vi
anser  att  företagsstöd  och andra bidrag i form av
regionala  utvecklingsbidrag,  sysselsättningsbidrag
m.m.  bör  trappas   ned   och  ersättas  med  andra
åtgärder.  De nuvarande statliga  företagsstöden  är
skadliga, eftersom de snedvrider konkurrensen.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 11)

Eva Flyborg (fp) anför:

Folkpartiets  förslag  till ram för utgiftsområde 19
Regional  utjämning  och  utveckling  för  år  2000,
vilket   var   500   miljoner   kronor    lägre   än
regeringsförslaget,  har  avslagits  av riksdagen  i
budgetprocessens   första   steg.   Då  Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg
inte  meningsfullt  att  delta  i  beslut   avseende
fördelning  och  storlek av olika anslag inom ramen.
Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende
moment 9 om anslag  m.m.  inom  utgiftsområde 19 för
budgetåret 2000.
I   partimotion   1999/2000:Fi212  (fp)   redovisas
Folkpartiets syn på  de  regionalpolitiska anslagen.
Folkpartiet är en stark anhängare  av en politik för
ökad   regional   balans   men   är  kritiskt   till
utformningen  av  den  lilla regionalpolitiken.  Det
finns  underlag  som  visar  att  företag  som  fått
regionalpolitiskt stöd  på  längre  sikt  klarar sig
sämre  än  företag  som  inte  fått  stöd. Mot denna
bakgrund förordas en neddragning av anslaget med 500
miljoner kronor. Kvarvarande resurser täcker behoven
i de mest utsatta kommunerna.
Regionalpolitiken  måste  utformas  så  att   olika
bygders  och  regioners unika förutsättningar skapar
goda levnadsvillkor,  innebärande  riktiga  arbeten,
ett bra boende och god social service för alla.
Från     Folkpartiets     sida    vill    vi    att
regionalpolitiken      förändras       till       en
mobiliseringspolitik,   där  regionalpolitikens  mål
uppnås genom satsningar på  den  enskilda människans
kreativitet  och  hennes  förmåga till  skapande  av
arbetstillfällen, bl.a. entreprenörer.
En regions unika möjligheter  kan  endast  tas till
vara  genom  lokala  och  regionala  initiativ.  Men
regionalpolitiken   kan   på   olika   sätt  stödja,
underlätta och stimulera utveckling. Denna  ambition
innebär  att  en  lång  rad  områden som inte i snäv
mening  behöver  kallas  regionalpolitik  blir  allt
viktigare. Bra infrastruktur,  t.ex. kommunikationer
och  IT,  kan  locka  riskvilligt  kapital  till  en
investering.  Utbildning och forskning,  liksom  ett
vitalt  kulturutbud,   blir   också  viktiga  delar.
Förslag   som  syftar  till  att  skapa   ett   gott
näringslivsklimat, såsom skattelättnader, reformerad
arbetsrätt   och   en   politik  som  förenklar  och
stimulerar nyföretagande,  lyser nästan helt med sin
frånvaro     i     regeringens    budgetproposition.
Folkpartiet anser att  politiken  snarast bör läggas
om i en riktning som syftar till att skapa fler jobb
genom   företagande.  Också  utformningen   av   det
kommunala skattesystemet är av betydelse.
Den regionala  balansen  är starkt beroende av låga
räntenivåer  och  ett  investeringsvänligt   klimat.
Regionalpolitiska  stödformer blir verkningslösa  om
inte de grundläggande  ekonomiska  förutsättningarna
för tillväxt kan skapas.
Vår  svenska  landsbygd och glesbygd  befinner  sig
just  nu i ett mycket  kritiskt  skede.  Flyttlassen
rullar  fortare  än  någonsin mot de större städerna
och det är endast ett  fåtal  län  i Sverige som kan
uppvisa en positiv befolkningsutveckling. Det faller
ett  tungt ansvar på regeringen för den  misslyckade
regionalpolitiken.
Regeringens  och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000
inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Utskottets  förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelni
och (fp) har
avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1 och 2).
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag                                Anslags-Regeringens
typ     förslag
(m)      (kd)     (c)      (fp)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A   1     Allmänna   regionalpolitiska (ram.) 1 303 850 -250 000
åtgärder
-------------------------------------------------------------------------------
A 2   Landsbygdslån                    (ram.)    30 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 3   Täckande av förluster på grund   (ram.)     1 000
av kreditgaran-
tier  inom regionalpolitiken
-------------------------------------------------------------------------------
A  4    Ersättning  för nedsättning av (ram.)   313 734
socialavgifter
-------------------------------------------------------------------------------
A 5   Transportbidrag                  (ram.)   345 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 6   Glesbygdsverket                  (ram.)    24 781
-------------------------------------------------------------------------------
A    7      Statens    institut    för (ram.)     8 068
regionalforskning
-------------------------------------------------------------------------------
A 8   Europeiska regionala             (ram.)   612 000
utvecklingsfonden perioden
1995-1999
-------------------------------------------------------------------------------
A 9   Europeiska regionala             (ram.)   360 000
utvecklingsfonden perioden
2000-2006
-------------------------------------------------------------------------------
A 10  Flygplatsbolag i Ljungbyhed      (res.)     6 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 11  Regionalpolitiska insatser       (res.)   300 000
-------------------------------------------------------------------------------
A    12     Medel    för   tillfälligt (res.)     6 000
småföretagsstöd m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
Summa                                         3 310 433 -250 000    (0       (0
000
-------------------------------------------------------------------------------
Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter


Av utskottet föreslagen ändring i
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter

----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
----------------------------------------------------
1 §[1]
I   denna   lag  ges  föreskrifter  om  stöd  till
näringslivet    m.m.     genom    nedsättning    av
socialavgifter   enligt   lagen    (1981:691)    om
socialavgifter.
----------------------------------------------------
Stödet  ges  i stödområde   Stödet     lämnas     i
A,    med   undantag   av  stödområde     A,    med
Östersunds        kommun,  undantag  av Östersunds,
förutom  Näs och Häggenås  Frösö,   Sunne,  Lockne,
församlingar,   och   med  Marieby,  Brunflo, Kyrkå
undantag av Aspås, Ås och  och  Lits församlingar i
Rödöns   församlingar   i  Östersunds   kommun  och
Krokoms   kommun,  i  den  Aspås,   Ås  och  Rödöns
omfattning som framgår av  församlingar  i  Krokoms
6-8 §§.                    kommun  i den omfattning
som framgår av 6-8 §§.
Regeringen      meddelar
närmare  föreskrifter  om   Regeringen     meddelar
stödområden.               närmare  föreskrifter om
stödområden.
----------------------------------------------------
3 §[2]
----------------------------------------------------
Lagen     tillämpas    på   Lagen    tillämpas   på
socialavgifter   som   är  socialavgifter   som  är
hänförliga   till  arbete  hänförliga  till  arbete
inom sådan verksamhet som  inom   sådan  verksamhet
är  stödberättigad enligt  som   är  stödberättigad
6 §.                       enligt 6 §.
En arbetsgivare eller en       Verksamhet  är inte
försäkrad vars verksamhet  stödberättigad        om
huvudsakligen  hänför sig  transportbidrag  lämnats
till       stödberättigad  för     den     aktuella
verksamhet,         skall  perioden.
beviljas  nedsättning  av
avgifter  för   hela  sin
verksamhet    om   övriga
förutsättningar för detta
är      uppfyllda.     Om
verksamheten    bara    i
mindre  omfattning hänför
sig      till       sådan
verksamhet,           får
nedsättning      beviljas
endast om
1.  arbetsgivaren  eller
den  försäkrade  påverkas
på    grund   av   lagens
bestämmelser     i    mer
betydande     grad     av
konkurrens, och
2.     den     del    av
verksamheten          som
berättigar           till
nedsättning kan avgränsas
från den övriga.
I fall som avses i andra
stycket   andra  meningen
får nedsättning  beviljas
endast   efter   särskild
prövning   av  regeringen
eller  den myndighet  som
regeringen     bestämmer.
Nedsättning får  beviljas
bara   för   den  del  av
avgifterna som hänför sig
till                  den
nedsättningsberättigade
verksamheten.
----------------------------------------------------
3 a  §
----------------------------------------------------
En  arbetsgivare  eller
en     försäkrad    vars
verksamhet huvudsakligen
hänför     sig      till
stödberättigad
verksamhet,        skall
beviljas nedsättning  av
avgifter  för  hela  sin
verksamhet   om   övriga
förutsättningar      för
detta är uppfyllda.
Om  verksamheten bara i
mindre omfattning hänför
sig      till      sådan
verksamhet,          får
nedsättning     beviljas
endast om
1.  arbetsgivaren eller
den försäkrade  påverkas
på   grund   av   lagens
bestämmelser    i    mer
betydande     grad    av
konkurrens, och
2.     den    del    av
verksamheten         som
berättigar          till
nedsättning          kan
avgränsas    från    den
övriga.
I   fall  som  avses  i
andra     stycket    får
nedsättning     beviljas
endast   efter  särskild
prövning  av  regeringen
eller den myndighet  som
regeringen    bestämmer.
Nedsättning får beviljas
bara  för  den  del   av
avgifterna   som  hänför
sig       till       den
nedsättningsberättigade
verksamheten.
----------------------------------------------------
7  §[3]
----------------------------------------------------
Inom stödområdet får nedsättningen även avse sådana
avgifter  som  är  hänförliga  till arbete inom ett
företag  och  avser företagsledning,  ekonomi-  och
löneadministration,      bokföring,      automatisk
databehandling,            registreringsverksamhet,
telefonförsäljning samt ordermottagning.
-----------------------------------------
Nedsättningen  får
dock    inte   avse
verksamhet     inom
kol-            och
stålindustri,
varvsindustri,
syntetfiberindustri,
motorfordonsindustri
som   omfattas   av
Europeiska
kommissionens
statsstödsregler
för      respektive
sektor,    fiskeri-
och
jordbruksverksamhet
som avser produkter
i   bilaga  1  till
Fördraget        om
upprättandet     av
Europeiska
gemenskapen    samt
transportverksamhet.
-----------------------------------------
----------
----------
1.    Denna    lag
träder  i kraft den   1.    Denna    lag
1 januari 2000.      träder  i kraft den
dag  som regeringen
bestämmer.  De  nya
bestämmelserna
2.           Äldre  skall          dock
bestämmelser gäller  tillämpas  för  tid
fortfarande i fråga  från  och med den 1
om   avgifter   som  januari 2000.
avser    tid   före
ikraftträdandet.      2.  Bestämmelserna
i    deras    äldre
lydelse  upphör att
gälla vid  utgången
av år 1999.
-----------------------------------------

**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1996:959.
[2]: Senaste lydelse 1995:894.

[3]: Senaste lydelse 1994:548.