Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1999/2000:84 om börsintroduktion av Telia AB,
dels sex motioner väckta med anledning av propositionen,
dels två motioner väckta enligt 3 kap. 15 § riksdagsordningen med anled-
ning av händelse av större vikt,
dels en motion väckt under den allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har lämnats av näringsminister Björn
Rosengren och koncernchefen för Telia AB Jan-Åke Kark.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att regeringen ges ett bemyndigande att minska statens
ägande i Telia till lägst 51 % av samtliga aktier. Genom en börsintroduktion
får bolaget likvärdiga verksamhetsförutsättningar som konkurrenterna och
möjligheter att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Med ett minskat
statligt ägande, i enlighet med regeringens förslag, kommer Telia att kunna
delta i den utveckling som pågår bland de europeiska telekommunikationsoperatö-
rerna. I flera motioner från företrädare för Moderata samlingspartiet, Krist-
demokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet förordas att regeringen skall
bemyndigas att sälja hela Telia. Utskottet anser emellertid att det är en
fördel att staten nu behåller ett majoritetsägande i bolaget. Ett sådant ägande
kan fungera som en spärr mot den risk för fientliga uppköp som ofta kan följa
av förändringar i ägarstrukturen.
Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att Teliaaktien bör få ställ-
ning som en folkaktie. Detta kan åstadkommas genom att storleken på de
aktieposter som erbjuds den svenska allmänheten avpassas så att det blir
möjligt för många privatpersoner att köpa Teliaaktier.
I en reservation (m, kd, c, fp) förordas att det aktuella bemyndigandet inte
skall begränsas till 49 % av aktierna, utan avse hela det statliga ägandet i
Telia. Statsmakterna bör således klargöra att den nu inledda privatiseringen
inte skall innebära ett fortsatt statligt majoritetsägande, utan att det
statliga ägandet skall minskas till under 50 % så snart
marknadsförutsättningarna medger det. Vidare bör klargöras att avsikten
därefter är att snarast möjligt sälja hela Telia, sägs det i reservationen.
Utskottet tillstyrker också att regeringen ges bemyndigande att utnyttja den
låneram som etablerades för kostnader i samband med den planerade börsin-
troduktionen och försäljningen av aktier i Telia-Telenor för kostnader för
börsintroduktion av Telia och försäljning av aktier i bolaget samt att utöka
låneramen med 80 miljoner kronor till 230 miljoner kronor.
Propositionen
I proposition 1999/2000:84 föreslås att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att minska statens ägande i Telia AB till lägst
51 % av samtliga aktier,
2. bemyndigar regeringen att utnyttja de medel som inte utnyttjats för
kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av Telia-Telenor
för kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av Telia AB,
3. godkänner vad regeringen föreslår om en utökad låneram med 80 miljo-
ner kronor för statens kostnader i detta sammanhang.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande:
1999/2000:N32 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Telia AB bör privatiseras i sin helhet,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla hela det statliga ägan-
det i Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:N33 av Åke Sandström m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår yrkande 1 i regeringens proposition att bemyndiga
regeringen att minska statens ägande i Telia AB med högst 49 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avyttra statens aktieinnehav i Telia AB,
3. att riksdagen anvisar 60 miljarder kronor av försäljningssumman för
Telia AB till utbyggnad av en digital infrastruktur.
1999/2000:N34 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen bemyndi-
gar regeringen att i ett första steg inom 18 månader minska det statliga ägan-
det i Telia AB till under 50 % och att inom fyra år helt avveckla det statliga
ägandet.
1999/2000:N35 av Göran Hägglund m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att successivt sälja samtliga aktier i
Telia AB,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att försäljningen bör ske i små aktieposter.
1999/2000:N36 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om börsintroduktionen av Telia
AB.
1999/2000:N37 av Carin Lundberg och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om börsintroduktionen av Telia AB.
De motioner som väckts enligt 3 kap. 15 § RO med anledning av händelse av
större vikt är följande:
1999/2000:N20 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen upp-
drar åt och därmed bemyndigar regeringen att ta upp förhandlingar om ett
uppbrytande av aktieägaravtalet vad gäller fusionen mellan Telia och Tele-
nor.
1999/2000:N21 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att, vid lämplig tidpunkt, sälja sta-
tens aktieinnehav i Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar anvisa 60 miljarder kronor av försäljningssumman
för Telia AB till utbyggnad av digital infrastruktur i Sverige i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till den närmare utformningen
av en digital infrastruktur i enlighet med vad som anförts i motionen.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är
1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utförsäljning av Telia.
Utskottet
Propositionen
Bakgrund
Televerket ombildades den 1 juli 1993 till ett av staten helägt aktiebolag,
Telia AB (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30). Huvudmotivet var att
aktiebolagsformen ansågs utgöra en lämplig associationsform för konkur-
rensutsatt verksamhet. Riksdagen beslöt våren 1998 (prop. 1997/98:121, bet.
1997/98:NU14) om riktlinjer för Telias verksamhet. Våren 1999 godkände
riksdagen ett avtal mellan svenska staten och norska staten om sammanslag-
ning av de bägge företagen Telia AB och Telenor AS (prop. 1998/99:99, bet.
1998/99:NU14). Vidare bemyndigade riksdagen regeringen att minska
svenska statens ägande i det sammanslagna bolaget. En efterföljande börsin-
troduktion var överenskommen mellan staterna. Emellertid avbröts arbetet
med sammanslagningen i december 1999. När sammanslagningen nu är
under avveckling återkommer regeringen till frågan om börsnotering av
Telia. I skrivelser i januari och mars 2000 har Telia redovisat huvudinrikt-
ningen i bolagets affärsstrategi. En börsintroduktion skulle underlätta genom-
förandet av strategin, sägs det i propositionen.
I proposition 1999/2000:86 om ett informationssamhälle för alla (den s.k.
IT-propositionen) förelås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-
politiken, ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) samt ändring i lagen
(1982:80) om anställningsskydd. Regeringen har i den propositionen lämnat
sin syn på utgångspunkterna för IT-politiken.
Avveckling av planerad sammanslagning mellan Telia och Telenor
EG-kommissionen godkände i oktober 1999 sammanslagningen mellan Telia
och Telenor, varefter ett aktieägaravtal mellan staterna undertecknades. De
svenska och norska statsministrarna offentliggjorde i december 1999 ett
uttalande med innebörden att arbetet med sammanslagningen skulle avbrytas.
Motivet var bl.a. de problem som uppstått vid sammanslagningens genomfö-
rande. Vidare överenskoms att de bägge staterna skulle träffa ett avtal om
avveckling av samgåendet. Avtalet kommer senare att överlämnas till riks-
dagen för kännedom. I avtalet skall bl.a. fördelningen av de gemensamma
kostnader som länderna haft behandlas.
Utvecklingen av telekommunikationsmarknaden och Telias framtida
inriktning
Telekommunikationsmarknaden har under de senaste åren genomgått
grundläggande förändringar. Huvudorsakerna bakom den process som pågår
i telebranschen är den tekniska utvecklingen, den omfattande liberaliseringen
av telemarknaden i de flesta länder och globaliseringen. Den nordiska tele-
kommunikationsmarknaden ligger i täten internationellt vad gäller utnyttjan-
det av såväl fasta som mobila tjänster, liksom inom tillämpning av nya om-
råden, såsom Internet och bredband. På dessa marknader är Telia en av de
ledande aktörerna.
Telia har, som nämnts, redovisat huvudinriktningen i bolagets affärsstrate-
gi. Telia har en unik möjlighet att etablera sig som ett mycket snabbt växan-
de och lönsamt svenskt spjutspetsföretag inom mobil datakommunikation
och Internet, sägs det. Det är bolagets bedömning att Telia omedelbart måste
genomföra ett antal strategiska åtgärder och säkerställa tillgång till tillräck
ga finansiella resurser. Den framtida verksamhetsinriktningen kommer att
koncentreras till ett antal kärnområden, såväl geografiskt som verksamhets-
mässigt. Dessa områden är mobil kommunikation, internationell IP-carrier
(Internet Protokoll) - dvs. nät som hyrs ut till andra operatörer, och en snabb
bredbandsutbyggnad i Sverige. Strategin innefattar mycket omfattande in-
vesteringar i FoU i Sverige, utbyggnad av bredband i Sverige och uppbygg-
nad av en internationell närvaro som IP-carrier. Kapitalbehoven på samtliga
dessa områden är betydande. Utbyggnaden genererar omfattande utveck-
lingsarbete i Sverige och avser stora investeringar i nät både i Sverige och
utomlands. Investeringarna planeras i Sverige ske i första hand i egen regi,
medan investeringarna utomlands till en del avses ske genom förvärv av
andra företag.
Börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia
Börsintroduktioner av de tidigare nationella telebolagen i Europa har varit
vanliga under senare år. Skälen som redovisas är - förutom statsfinansiella -
att bolagen skall kunna få tillgång till kapitalmarknaden för att ta till vara
möjligheter som finns där och därigenom stärka sina positioner. För närva-
rande har Telia en nackdel gentemot sina konkurrenter. En väsentlig förut-
sättning för att uppnå lika villkor är att ha tillgång till kapitalmarknaden fö
att kunna skaffa kapital till en expansion och för att kunna samarbeta inter-
nationellt på viktiga områden.
För att ge bolaget möjligheter att verka på samma sätt som övriga aktörer på
marknaden genom att expandera, dra till sig externt kapital och förvärva andra
företag mot betalning i egna aktier anser regeringen att det statliga ägandet i
Telia skall minskas och att bolaget skall börsnoteras. Regeringen vill därför
erhålla ett bemyndigande av riksdagen att minska statens ägande i Telia. I ett
första steg vill regeringen minska statens ägande i Telia ned till 51 % av
samtliga aktier i bolaget. Detta ger tillräckligt utrymme för en börs-
introduktion och för bolaget att skaffa nytt kapital och göra förvärv genom att
emittera nya aktier. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om en
ytterligare minskning av ägandet skulle bli aktuell. Förändring av statens
ägande kan ske antingen genom att staten säljer aktier som för närvarande
innehas av staten eller att staten tillstyrker nyemission som minskar statens
ägarandel. En kombination av dessa alternativ är även möjlig. Regeringen har
för avsikt att senare under våren 2000 genomföra en börs- introduktion av Telia
om marknadsmässiga förutsättningar föreligger. I det sammanhanget kan även en
nyemission bli aktuell. Det bör ankomma på regeringen att fatta beslut om
tidpunkt, omfattning, former m.m. för börsin- troduktionen, sägs det. När
regeringen genomför en försäljning av aktier i Telia bör det ske så att statens
intresse att få ut bästa värde tillgodoses. Rege- ringen avser att genomföra
börsintroduktionen på sådant sätt att många pri- vatpersoner ges möjlighet att
teckna aktier; Teliaaktien skall bli en folkaktie. Särskilda rabatter till
privatpersoner kommer dock inte att lämnas. Staten skall utöva ett
professionellt och affärsmässigt ägande av sitt inne- hav i Telia med sikte på
att skapa bästa möjliga förutsättningar för bolagets utveckling på sikt, sägs
det vidare i propositionen. Den framtida förvaltning- en av statens ägande i
Telia bör ske med inriktning på att utveckla Telia och söka uppnå bästa värde
på statens innehav i bolaget. Det ankommer i övrigt på ägare och styrelse att
fatta sådana beslut om bolagets struktur, finansiella mål och affärsidé att
bolaget i framtiden är attraktivt på kapitalmarknaden. Kostnader för arbetet
med planerad sammanslagning av Telia och Telenor samt kostnader för
börsintroduktionen av Telia
Riksdagen bemyndigade våren 1999 regeringen att besluta om lån i Riks-
gäldskontoret inom en ram av 100 miljoner kronor för att tillfälligt täcka
kostnader i samband med den planerade sammanslagningen av Telia och
Telenor (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27). Låneramen skulle regleras
genom intäkter från försäljning av aktier i det sammanslagna bolaget. För
kostnaderna i samband med den planerade börsintroduktionen av det nya
bolaget bemyndigade riksdagen hösten 1999 regeringen att besluta om ytter-
ligare lån i Riksgäldskontoret inom en ram om 150 miljoner kronor (prop.
1999/2000:1, bet. 1999/2000:NU1). Också denna låneram skulle regleras
genom försäljning av aktier i det sammanslagna bolaget. De kostnader som
staten haft för det påbörjade försäljningsarbetet kan uppskattas till ca 30
miljoner kronor, vilka kommer att belasta låneramen.
Huvuddelen av kostnaderna för den försäljning av aktier i Telia som nu är
aktuell är direkta kostnader för själva aktieförsäljningen. De omkostnader
som staten finansierar är bl.a. dels kostnader för statens egna rådgivare, dels
kostnader för informationsinsatser i samband med försäljningen. Regeringen
föreslår att riksdagen dels medger att den låneram som etablerades för kost-
nader i samband med försäljningen av aktier i Telia-Telenor får användas för
kostnader för börsintroduktionen av Telia och försäljningen av aktier i bola-
get, dels bemyndigar regeringen att utöka låneramen med 80 miljoner kronor
för kostnader av detta slag till sammanlagt 230 miljoner kronor. De båda
låneramarna på 100 respektive 230 miljoner kronor skall regleras med medel
från statens inkomster av försäljning av aktier i Telia.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
Riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av ett fortsatt statligt majoritets-
ägande i Telia, anförs det i motion 1999/2000:N37 (s). En börsintroduktion
av Telia är, enligt motionärernas mening, en nödvändig åtgärd för att skapa
det ekonomiska utrymme som företaget behöver för att utvecklas positivt och
göra nödvändiga investeringar. Försäljningen av Telia bör dock ske över en
längre tid för att på så sätt tillförsäkra medborgarna bästa möjliga pris, anse
motionärerna. När Telia börsintroducerats återstår bara norska Telenor som
helägt statligt telebolag i Europa, men de flesta stora europeiska telekommu-
nikationsoperatörerna har behållit en statlig ägarmajoritet och därmed ett
offentligt inflytande över den aktuella delen av infrastrukturen, säger motio-
närerna. De menar att staten har visat sig vara en både kompetent och an-
svarsfull ägare, varför det inte är kommersiellt negativt att behålla ett majo-
ritetsägande. Tvärtom anser många att ett statligt majoritetsägande fungerar
som en stabiliseringsfaktor, hävdar motionärerna och anför att ett starkt
statligt ägarintresse också är en garanti för att forskning, tekniskt kunnande
och företagsledning blir kvar i Sverige.
Stat och kommun bör ha som kärnverksamhet att hantera det genuint ge-
mensamma som ingen annan kan lösa lika bra eller bättre, anförs det i mo-
tion 1999/2000:N36 (m). Därför anser motionärerna att staten inte skall driva
företag. En privatisering av Telia har under lång tid varit ett krav från Mode-
rata samlingspartiet, påpekar motionärerna. De menar att Socialdemokraterna
bär ett stort ansvar för de försäljningsintäkter och affärsmöjligheter som har
gått förlorade, på grund av att Telia har bibehållits i statlig ägo. Den nu akt
ella propositionen lades fram en vecka efter den fastlagda sista dagen för att
garanteras en behandling under vårriksdagen, säger motionärerna vidare. De
erinrar om att företrädarna för de borgerliga partierna i näringsutskottet i
december 1999 föreslog ett utskottsinitiativ som skulle ge regeringen full-
makt att sälja Telia, något som avvisades av företrädarna för Socialdemo-
kraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det nu aktuella förslaget om att
börsintroducera Telia välkomnas av motionärerna, även om de anser att det
ställer sådana krav på snabbt beslut i riksdagen att det tangerar det grund-
lagsfästa kravet på beredning. Trots detta anser motionärerna att allt bör
göras för att klara tidsgränserna - inte för att skydda regeringen, utan för at
skydda Telia, dess anställda och vitala, svenska intressen. Motionärerna
förordar att regeringen skall ges fullmakt att stegvis sälja hela bolaget.
En börsintroduktion av Telia blir en av de största i Sverige någonsin och
ställer därmed, enligt motionärerna, speciella krav enligt följande:
- Risken för fortsatt statlig inblandning, som kan sänka värdet med tiotals
miljarder kronor, måste elimineras genom entydiga åtaganden att staten skall
gå ur majoritetsägandet inom överskådlig framtid och i sin helhet vid lämplig
tidpunkt.
- Det statliga regelverket inom teleområdet måste klargöras så långt möj-
ligt. Det gäller reformer avseende mobiltelefonin - s.k. tredjepartsaccess till
de berörda näten (s.k. local loop unbundling, LLUB), s.k. nationell roaming
(gemensam täckning av hela landet av licenshavarna), nummerportabilitet
och fördelningen av den tredje generationens mobiltelelicenser (UMTS) -
samt klargörande av konkurrensrätten för samtliga accessformer för data och
teletrafik.
- En bred, svensk allmänhet måste garanteras tilldelning av aktier och en
mindre rabatt bör ges.
- En börsintroduktion bör komma snabbt för att inte ytterligare skada bo-
lagets möjligheter och därmed Sveriges intressen.
Telia bör privatiseras i sin helhet och regeringen bör bemyndigas att av-
veckla hela det statliga ägandet, anförs det i motion 1999/2000:N32 (m).
Under de borgerliga regeringsåren 1991-1994 genomfördes ett av Europas
mest framgångsrika privatiseringsprogram, säger motionären och nämner att
företag till ett värde av ca 23 miljarder kronor privatiserades, vilket bidrog
till både stärkta företag och stärkta statsfinanser. Staten är inte en kompeten
ägare av kommersiella företag, anser motionären. Han menar att andra hän-
syn än bolagets bästa tillåts ta överhanden, vilket skadar de statsägda företa-
gens möjligheter att utvecklas. Regeringens hantering av Telia tjänar som en
illustration till varför staten inte skall äga företag, säger motionären. Han
anser att regeringens förslag om att få minska statens ägande i Telia till 51 %
är olyckligt och att regeringen måste ge en tydlig signal om att staten helt
skall gå ur bolaget.
Kristdemokraterna har länge arbetat för en ägarspridning när det gäller vis- sa
statligt ägda företag, däribland Telia, sägs det i motion 1999/2000:N35 (kd).
Det statliga ägandet avseende företag som verkar på kommersiella villkor är
till nackdel för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda och
innebär en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över,
anför motionärerna. De anger följande skäl för privatisering av statligt ägda
företag: ägandet bör spridas; förutsättningarna för de berörda företagen
förbättras; beträffande Telia gäller att bolaget har ett stort kapital- behov
för kommande investeringar och att det inte kan förväntas att staten över
statsbudgeten skall skjuta till de medel som fordras för expansion; sta- tens
räntebörda minskas genom ett minskat lånebehov; statens roll bör ren- odlas.
Statens roll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar och överva- ka
spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplaneringen och in-
frastrukturen samt skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, anför motio-
närerna. De menar att när staten agerar såväl domare som spelare på markna- den
är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på
ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna. Vid en
ägarspridning skall marknadsmässiga priser råda och försäljningen skall ske i
den takt som är möjlig med hänsyn till andra introduktioner på aktiemarkna-
den, understryker motionärerna. De anser att det finns anledning att gå vidare
med utförsäljning av det statliga ägandet av företag, i princip enligt det pro-
gram som antogs av riksdagen hösten 1991, och att ytterligare företag bör bli
föremål för försäljning. De företag som är aktuella för utförsäljning är sådana
som är verksamma inom konkurrensutsatt verksamhet - monopolföretag kan inte
säljas innan omstrukturering har skett. Det finns självfallet ingen anled- ning
att byta ett monopol mot ett annat, säger motionärerna. Mot bakgrund av det
redovisade resonemanget vill de markera att regeringens ambition att
börsintroducera Telia är bra.
Regeringens ambition att göra Telia till en folkaktie är också bra, men
börsintroduktionen borde ha skett tidigare, anför motionärerna. De avvisar
regeringens förslag om att staten skall behålla minst 51 % av aktierna i Telia.
Om regeringens förslag skulle vinna riksdagens gillande innebär det att sta-
tens intäkter för aktierna blir lägre än om staten deklarerar att man avser att
lämna majoritetsägandet, befarar motionärerna. De anser också att det är till
nackdel för företaget och de anställda att regeringen inte ger tydliga besked i
ägarfrågan. Regeringen borde tydligt ha klargjort att staten har för avsikt att
lämna majoritetsägandet, även om försäljningen av aktierna inte sker vid ett
och samma tillfälle. Försäljningen bör ske i den takt som marknaden förmår att
absorbera till ett tillräckligt bra pris, menar motionärerna. De anser att det
är angeläget att ägarspridningen sker på ett sådant sätt att Teliaaktien blir
en verklig folkaktie; en bred allmänhet och de anställda bör ses som en viktig
målgrupp. Aktieposterna bör vara så små att det finns möjlighet också för
småsparare att köpa en aktiepost, sägs det.
Regeringen har fått riksdagens bemyndigande att besluta om lån i Riks-
gäldskontoret inom en ram av 100 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för
den tidigare planerade sammanslagningen av Telia och Telenor, konstate- rar
motionärerna avslutningsvis. För den börsintroduktion som var planerad har
regeringen fått riksdagens bemyndigande att besluta om ytterligare ett lån inom
en ram om 150 miljoner kronor. Av dessa totalt 250 miljoner kronor redovisar
regeringen i propositionen att ca 130 miljoner kronor är förbruka- de, säger
motionärerna och påpekar att kostnaden för regeringens misslyck- ande med
Telia-Telenor-affären därmed har framkommit. I motion 1999/2000:N33 (c)
föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag om bemyndigande att
minska statens ägande i Telia med högst 49 % och i stället uttala sig för en
försäljning av statens aktieinnehav. Vidare före- slås att 60 miljarder kronor
av försäljningssumman skall anvisas till utbygg- nad av en digital
infrastruktur. Motionärerna hänvisar till ett förslag av Cen- terpartiet
rörande telekommunikationsmarknadens och Telias framtid i mo- tion
1999/2000:N21 om den uppbrutna fusionen Telia-Telenor. Centerpartiet föreslår i
den förstnämnda motionen att regeringen skall bemyndigas att avyttra större
delen av statens ägande i Telia på sikt. En avyttring av ägandet kan t.ex.
göras genom att privatpersoner erbjuds aktien före institutionella placerare
och att posterna görs så små att många personer kan ta del av er- bjudandet,
varigenom Telia kan bli en folkaktie, anför motionärerna. De menar att det bör
ankomma på regeringen att avgöra lämplig tidpunkt för avyttrandet för att
erhålla högsta möjliga utdelning av försäljningen. En del av medlen från
försäljningen bör avsättas för en modern, digital infrastruktur, föreslår
motionärerna. De hänvisar till att Centerpartiet i en motion från allmänna
motionstiden, 1999/2000:T703, har redovisat hur en sådan in- frastruktur skall
utformas. Denna fråga har också tagits upp i motion 1999/2000:T26 (c) med
anledning av proposition 1999/2000:86 om ett in- formationssamhälle för alla.
Motionärerna beklagar att regeringen för en passiv politik när det gäller
satsningen på en modern, digital infrastruktur. En avveckling av en större del
av aktierna i Telia än den regeringen föreslår lämnar utrymme för både en
satsning på en digital allemansrätt och avbetal- ning på statsskulden, anför
motionärerna.
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att i ett första steg inom 18 månader
minska det statliga ägandet i Telia till under 50 % och inom fyra år helt
avveckla det statliga ägandet, anförs det i motion 1999/2000:N34 (fp). Det
Folkpartiet våren 1999 anförde mot regeringens då aktuella förslag om sam-
manslagningen av Telia och Telenor är fortfarande giltigt, säger motionärer-
na. Deras avgörande invändning mot det nu aktuella förslaget är av ideolo-
gisk, principiell natur. Staten skall inte äga företag annat än i undantagsfall
och staten skall inte ha den dubbla rollen att bestämma spelreglerna och
samtidigt agera på marknaden. Ett fortsatt statligt majoritetsägande är inte
motiverat i detta fall, anser motionärerna. De menar att staten skall dra upp
riktlinjer och ramar för vad som är acceptabelt genom lagar och förordningar
och samtidigt motverka monopol. Staten bör därutöver inte ha någon roll
som aktör på marknaden, annat än i speciella undantagsfall. I propositionen
om sammanslagning av Telia och Telenor bands Telia vid ett statligt svensk-
norskt majoritetsägande i minst 16 år, erinrar motionärerna om. De konstate-
rar att i den nu aktuella propositionen finns det inte någon tidsgräns för när
det statliga majoritetsägandet skall avvecklas, än mindre när det statliga
ägandet skall avvecklas helt. Detta är motionärernas avgörande skäl till att
propositionen bör avvisas.
Den tekniska utvecklingen, liberaliseringen av telemarknaden och globali-
seringen ställer Telia inför omfattande utmaningar, anför motionärerna vida-
re. De anser därför att Telia bör få ett privat ägande och börsintroduceras. Et
kvardröjande statligt ägande kan utgöra en hämsko för Telia, och risken är
stor att företagets värde på börsen kommer att påverkas negativt av det statli-
ga ägandet - den s.k. politikerrabatten. Motionärerna menar att det statliga
ägandet nu bör minskas till under 50 % som ett tydligt steg i riktning mot att
helt avveckla det statliga ägandet. I vilken takt försäljningen av det statliga
aktieägandet bör ske måste bedömas med hänsynstagande till bl.a. utveck-
lingen på aktiemarknaden, anser motionärerna. Därför föreslås regeringen,
som nämnts, ges ett bemyndigande att - som ett första etappmål - inom 18
månader avveckla det statliga majoritetsägandet och inom 4 år helt avveckla
det statliga ägandet av Telia. Motionärernas ambition är att Telia skall bli en
folkaktie. För detta behövs inga särskilda rabatter men väl att privatpersoner
garanteras en viss andel så att det inte enbart blir institutioner som utgör
ägare, anför motionärerna. Avslutningsvis sägs att de accepterar att regering-
en får utnyttja den låneram, som etablerades för kostnader i samband med
börsintroduktion och försäljning av aktier i det planerade, nya bolaget Telia-
Telenor, till kostnader för börsintroduktion av Telia och försäljning av aktier
i detta bolag samt att låneramen får utökas med 80 miljoner kronor.
Övriga motioner
Utskottet behandlar också i detta betänkande två motioner som väckts enligt
3 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt,
1999/2000:N21 (c) och 1999/2000:N20 (fp), och en motion från allmänna
motionstiden, 1999/2000:T705 (fp).
I den förstnämnda motionen, 1999/2000:N21 (c), med rubriken Den upp- brutna
fusionen Telia-Telenor, föreslås att riksdagen skall bemyndiga rege- ringen
att, vid lämplig tidpunkt, sälja statens aktieinnehav i Telia, att riksda- gen
skall anvisa 60 miljarder kronor av försäljningsintäkterna till utbyggnad av
digital infrastruktur i hela landet och att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag till närmare utformning av en sådan infrastruktur. Det statliga
ägandet av Telia innebär bl.a. att bolaget har svårt att göra stora förvärv, då
det inte kan betala med egna aktier, säger motionärerna. De anser att det är
viktigt för Telias framtida utveckling att det finns en beredskap för nya möj-
ligheter till såväl samarbete i nätverk som fusioner med andra företag, då
fusionen med Telenor spruckit. Mot denna bakgrund menar motionärerna att Telia
bör privatiseras, varvid regeringen bör avgöra lämplig tidpunkt för
försäljningen. Ett eventuellt fortsatt statligt ansvar för delar av Telias
verk- samhet bör vara beroende av de beslut som fattas avseende framtida in-
frastrukturinvesteringar, anser motionärerna. De menar att en börsintroduk-
tion och försäljning av Telia bör utformas så att Teliaaktien kan bli en s.k.
folkaktie, med många små aktieägare. Även om Telia säljs kvarstår statens
grundläggande ansvar för en fungerande infrastruktur i hela landet, anser
motionärerna. De menar att frågan om Telias ställning måste behandlas i ett
sammanhang tillsammans med frågan om den framtida digitala infrastruktu- ren.
Kostnaden för en heltäckande digital infrastruktur, inklusive s.k. aktiva
komponenter, har i två underlagsmaterial till IT-infrastrukturutredningen
uppskattats till ca 80 miljarder kronor, säger motionärerna. Utan de nämnda
aktiva komponenterna uppskattar motionärerna kostnaden till ca 60 miljarder
kronor, varigenom en mycket stor andel av befolkningen skulle omfattas. Av de
medel som frigörs vid en försäljning av Telia bör därför 60 miljarder kronor
avsättas för utbyggnad av den digitala infrastrukturen, föreslås det. I motion
1999/2000:N20 (fp) med rubriken Affären mellan Telia och Te- lenor föreslås att
riksdagen skall uppdra åt och bemyndiga regeringen att ta upp förhandlingar om
ett uppbrytande av aktieägaravtalet vad gäller fusionen mellan Telia och
Telenor (som var aktuell då motionen avlämnades). Folk- partiet har sedan lång
tid tillbaka drivit frågan om försäljning av statliga företag, mot bakgrund av
ideologiska och principiella skäl, sägs det. Fusio- nen mellan Telia och
Telenor har på ett övertydligt sätt demonstrerat nack- delarna med ett statligt
ägande, anser motionärerna. De menar att tågord- ningen var helt fel och att
Telia i stället först skulle ha börsnoterats och sta- ten avvecklat sitt ägande
i bolaget. Telia hade haft förutsättningar att bli en verklig folkaktie, säger
motionärerna. Ett fortsatt statligt ägande är inte ens motiverat enligt de
traditionella argument som brukar anföras för statligt ägande, dvs. att det rör
sig om ett tekniskt monopol, anför motionärerna. De konstaterar att det på
detta område, liksom på andra, har varit möjligt att särskilja frågor som har
att göra med nätet och de fasta anläggningarna från frågan om de tjänster som
är kundens huvudintresse. På det sistnämnda om- rådet finns ingen roll längre
för ett statligt monopol och därmed inte heller någon roll för staten som
ägare, sägs det.
I den tredje motionen, 1999/2000:T705 (fp), begärs ett riksdagsuttalande
om försäljning av Telia. Telia har startat en egen cd-rom-produktion, egna
elektroniska tidningar och agerar på TV-marknaden, anför motionärerna. De
menar att detta är olämpligt för ett statligt företag som bakom sig har statens
kreditvärdighet. Försäljningen av Telia brådskar och bör ske på ett sätt som
inte ger företaget monopol på det lokala nätet, anser motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Upplysningar i ärendet har lämnats av näringsminister Björn Rosengren och
av koncernchefen Jan-Åke Kark, Telia.
Avtalet om avveckling av samgåendet Telia-Telenor är, enligt uppgift från
Näringsdepartementet, under påskrift. Avtalet är gjort med förbehåll för
Stortingets godkännande.
Näringsutskottet behandlar IT-propositionen i yttrande 1999/2000:NU5y
till trafikutskottet. Riksdagen fattar beslut rörande denna proposition i juni
2000.
I motion 1999/2000:N37 (s) berörs frågan om det statliga ägandet i andra
europeiska telekommunikationsoperatörer. Utskottet har från Näringsdepar-
tementet inhämtat uppgifter om det statliga ägandet i vissa europeiska tele-
kommunikationsoperatörer enligt tabellen på nästa sida.
Bolag
Land
Statlig ägarandel, %
Austria Telecom1
Österrike
100
Belgacom1
Belgien
100
British Telecommunications
Storbritannien
0
Deutsche Telekom
Tyskland
67
Eirecom
Irland
3
France Télécom
Frankrike
62
OTE
Grekland
51
Portugal Telecom
Portugal
11
Sonera
Finland
55
Swisscom
Schweiz
66
Telecom Italia
Italien
3
Telefónica
Spanien
0
TeleDanmark
Danmark
0
Telenor
Norge
100
1 Beslut om börsintroduktion har fattats
Utskottets ställningstagande
Börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia AB, m.m.
Sverige intar en ledande position på IT-området. I en nyligen publicerad
undersökning av den internationella dataorganisationen International Data
Corporation (IDC) - World Times Survey 2000 - jämfördes 55 länder avse-
ende 23 variabler på IT-området, t.ex. pc-infrastruktur, social infrastruktur,
Internetanvändning och utbildningsnivå. I denna jämförelse placerades Sve-
rige först, följt av Förenta staterna och Finland. Sett till informationstekni-
kens andel av BNP har Sverige den näst högsta i världen efter Förenta stater-
na, enligt uppgift i IT-propositionen.
Telia är en av de ledande aktörerna på marknaderna för telekommunika-
tionstjänster - såväl fasta som mobila, Internet och bredband. Telias fram-
skjutna position sammanhänger bl.a. med ett nära samarbete med Telefonak-
tiebolaget LM Ericsson och andra FoU-intensiva IT-företag.
För att Telia skall kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt är det
nödvändigt att Telia får likvärdiga verksamhetsförutsättningar som konkur-
renterna. Detta innebär bl.a. att bolaget bör ges möjlighet att verka på mark-
naden genom att expandera, dra till sig externt kapital och förvärva andra
företag mot betalning i egna aktier. Staten bör därför minska sitt ägande i
Telia och börsnotera bolaget. Utskottet tillstyrker sålunda att regeringen ges
ett bemyndigande att minska ägandet i Telia.
I de här aktuella motionerna från företrädare för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet förordas att regeringen
skall bemyndigas att sälja hela Telia. Enligt utskottets mening skulle detta
vara olämpligt. Utskottet konstaterar att i flera av de europeiska telekommu-
nikationsoperatörer som börsintroducerats under senare tid har ett statligt
majoritetsägande behållits; det gäller telekommunikationsoperatörerna i
Tyskland, Frankrike, Finland, Schweiz och Grekland. Utskottet anser att det är
en fördel för Telia att staten nu behåller ett majoritetsägande i bolaget. Ett
sådant ägande kan fungera som en spärr mot den risk för fientliga uppköp som
ofta kan följa av förändringar i ägarstrukturen. Enligt uppgift pågår en
utveckling bland de europeiska telekommunikationsoperatörerna, där olika bolag
bildar nätverk, bl.a. för att avvärja fientliga uppköp. För närvarande kan inte
Telia delta i ett sådant nätverksbyggande, eftersom bolaget inte kan agera på
marknaden. Med ett minskat statligt ägande, i enlighet med rege- ringens
förslag, kommer Telia emellertid att ges möjlighet att delta på sam- ma villkor
som de andra europeiska telekommunikationsoperatörerna.
I motion 1999/2000:N37 (s) begärs ett riksdagsuttalande om vikten av ett
statligt majoritetsägande i Telia. Regeringens förslag innebär ett bemyndi-
gande att minska det statliga ägandet till lägst 51 %, dvs. ett fortsatt
statligt majoritetsägande i Telia. Om en ytterligare minskning av ägandet
skulle bli aktuell, måste regeringen återkomma till riksdagen. Utskottet ser,
som nyss nämnts, klara fördelar med att staten nu behåller ett
majoritetsägande. Där- med får den nämnda motionen anses vara tillgodosedd.
Förändringar av statens ägande i Telia kan ske antingen genom att staten säljer
aktier eller genom en nyemission. En kombination kan också vara möjlig.
Regeringen anger i propositionen, som nämnts, att den har för avsikt att
genomföra en börsintroduktion, eventuellt kombinerad med en nyemis- sion, under
våren 2000, om marknadsmässiga förutsättningar föreligger. Utskottet har inget
att erinra mot detta. Tidpunkt, omfattning och formerna för en börsintroduktion
bör självfallet väljas så att bästa utdelning erhålls för staten, dvs. svenska
folket.
Regeringen meddelar också sin avsikt att Teliaaktien skall få ställning som
en folkaktie. Detta kan åstadkommas genom att storleken på de aktieposter
som erbjuds den svenska allmänheten avpassas så att det blir möjligt för
många privatpersoner att köpa Teliaaktier. Utskottet anser, i likhet med rege-
ringen men till skillnad från vad som förespråkas i en av de här aktuella
motionerna - 1999/2000:N36 (m), att rabatter till privatpersoner inte skall
ges. Det skulle innebära en statlig subvention till de personer som har eko-
nomisk möjlighet att köpa Teliaaktier, på bekostnad av dem som saknar en
sådan möjlighet.
I den nyssnämnda motionen berörs också frågan om behovet av klargöran-
de av det statliga regelverket inom teleområdet. Utskottet konstaterar att
detta är en fråga som egentligen inte hör samman med det här aktuella ären-
det om börsintroduktion av Telia. I sammanhanget kan dock noteras att rege-
ringens - och utskottets - inställning är att accessnätet skall öppnas för kon-
kurrens.
Regeringen begär också, som nämnts, riksdagens bemyndigande att ut-
nyttja den låneram som etablerades för kostnader i samband med börsintro-
duktion och försäljningen av aktier i Telia-Telenor för kostnader för börsin-
troduktion av Telia och försäljning av aktier i bolaget samt att utöka lånera-
men med 80 miljoner kronor till 230 miljoner kronor. Utskottet har inget att
invända mot detta.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motio-
nerna 1999/2000:N37 (s), 1999/2000:N36 (m), 1999/2000:N32 (m),
1999/2000:N35 (kd), 1999/2000:N33 (c), 1999/2000:N21 (c), 1999/2000:
N34 (fp), 1999/2000:N20 (fp) och 1999/2000:T705 (fp) i berörda delar.
Finansiering av digital infrastruktur
Frågan om utbyggnad av en digital infrastruktur och finansieringen av en
sådan med medel från en försäljning av Telia tas upp i motionerna
1999/2000:N21 (c) och 1999/2000:N33 (c). Utskottet konstaterar att rege-
ringen samtidigt med den här aktuella propositionen har lagt fram IT-
propositionen i vilken föreslås mål, inriktning och prioritering av områden
för IT-politiken. Näringsutskottet justerar senare i dag ett yttrande till traf
kutskottet över den sistnämnda propositionen jämte motioner (yttr.
1999/2000:NU5y). Därmed går utskottet här inte närmare in på frågan om
den digitala infrastrukturen, utan avstyrker de båda nyssnämnda motionerna i
berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia
AB, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:84 och med avslag
på motionerna 1999/2000:T705 yrkande 9, 1999/2000:N20,
1999/2000:N21 yrkande 1, 1999/2000:N32, 1999/2000:N33 yrkande-
na 1 och 2, 1999/2000:N34, 1999/2000:N35, 1999/2000:N36 och
1999/2000:N37
dels bemyndigar regeringen att minska statens ägande i Telia AB till
lägst 51 % av samtliga aktier,
dels bemyndigar regeringen att utnyttja de medel som inte utnyttjats
för kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av
Telia-Telenor för kostnader i samband med den planerade börsintro-
duktionen av Telia AB,
dels godkänner vad regeringen föreslår om en utökad låneram med
80 miljoner kronor för statens kostnader i detta sammanhang,
res. 1 (m, kd, c, fp)
2. beträffande finansiering av digital infrastruktur
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N21 yrkandena 2 och 3
och 1999/2000:N33 yrkande 3.
res. 2 (m, kd, fp) - motiv.
res. 3 (c)
Stockholm den 9 maj 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),
Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist
(s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd
Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)
och Lennart Värmby (v).
Reservationer
1. Börsintroduktion och minskat statlig ägande i Telia AB,
m.m. (mom. 1)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva
Flyborg (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om börsintroduktion och
minskat statligt ägande i Telia AB, m.m. bort ha följande lydelse:
Sverige intar en ledande position på IT-området. I en nyligen publicerad
undersökning av den internationella dataorganisationen International Data
Corporation (IDC) - World Times Survey 2000 - jämfördes 55 länder avse-
ende 23 variabler på IT-området, t.ex. pc-infrastruktur, social infrastruktur,
Internetanvändning och utbildningsnivå. I denna jämförelse tog Sverige,
efter många år på andra platsen, första platsen från Förenta staterna. Sverige
har en hög IT-penetration när det gäller bl.a. andel av befolkningen med
tillgång till PC (67 %), andel med tillgång till Internet (55 %) och andel som
använder mobiltelefoner i arbetet eller privat (65 %). Det finns flera skäl til
detta; Sveriges tidiga avreglering av telemarknaden, som genomfördes under
den borgerliga regeringstiden 1991-1994, i kombination med Sveriges akti-
vitet på standardiseringsområdet (t.ex. NMT, GSM och WAP) har gjort den
svenska marknaden till ett föredöme och har medfört att den ofta använts
som testmarknad.
Utskottet delar den syn på statligt ägande av företag i allmänhet och av
Telia i synnerhet som redovisas i motionerna 1999/2000:N36 (m),
1999/2000:N32 (m), 1999/2000:N35 (kd), 1999/2000:N33 (c), 1999/2000:
N21 (c), 1999/2000:N34 (fp), 1999/2000:N20 (fp) och 1999/2000:T705 (fp).
Statens främsta näringspolitiska uppgift är sålunda att ange ramar och regel-
system för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för
långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och som utfor-
mare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad
problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk
för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till
företag som behöver kapital för expansion. Grundprincipen måste, enligt
utskottets mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat
regi.
När det gäller det statliga ägandet av Telia anser utskottet - i likhet med
vad som anförs i de nyssnämnda motionerna - att försäljningen av statens
aktier borde ha inletts för flera år sedan. Näringsutskottet diskuterade också
början av detta år möjligheten att då ge regeringen bemyndigande att sälja
statens aktier i Telia. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemo-
kraterna, Centerpartiet och Folkpartiet väckte nämligen i december 1999
frågan om ett initiativ av utskottet, med innebörd att riksdagen skulle ge
regeringen fullmakt att sälja Telia. Företrädarna för Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisade dock detta förslag, varefter företrä-
darna för de övriga fyra partierna reserverade sig mot beslutet och menade
att utskottet borde ha tagit ett sådant initiativ. Om regeringen då hade getts
den föreslagna fullmakten hade nästan ett halvår vunnits.
Telia är en av de ledande aktörerna på marknaderna för telekommunika-
tionstjänster - såväl fasta som mobila, Internet och bredband. Telias fram-
skjutna position sammanhänger bl.a. med ett nära samarbete med Telefonak-
tiebolaget LM Ericsson och andra FoU-intensiva IT-företag. För att Telia skall
kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt är det nödvändigt att en
privatisering omedelbart inleds. Samtidigt bör statsmakterna klargöra att
privatiseringen inte skall innebära ett fortsatt statligt majoritetsägande,
utan att det statliga ägandet skall minskas till under 50 % så snart
marknadsförut- sättningarna medger det. Vidare bör klargöras att avsikten
därefter är att snarast möjligt sälja hela Telia. Ett kvardröjande statligt
ägande kan utgöra en hämsko för Telia, och risken är stor att företagets värde
på börsen kom- mer att påverkas negativt av det statliga ägandet - en s.k.
politikerrabatt kan komma att uppstå. Riksdagen bör således ge regeringen ett
bemyndigande att helt avveckla statens ägande i Telia.
Utskottet vill erinra om det stora misslyckande som regeringens vilja att
slå samman Telia och Telenor innebar. Genom den spruckna affären har
mångmiljardbelopp förspillts genom förlorade kunder, förlorade affärer och
misslyckat fusionsarbete. Relationerna mellan Sverige och Norge har lidit
skada, förtroendekapital har förstörts och smittoeffekterna till andra områden
är betydande. Sammantaget är Telia-Telenor-affären ett praktexempel på
varför statliga företag bör privatiseras.
Genom en privatisering av Telia kommer bolaget bl.a. att ges möjlighet att
verka på marknaden genom att expandera, dra till sig externt kapital och
förvärva andra företag mot betalning i egna aktier. Förändringar av statens
ägande kan ske antingen genom att staten säljer aktier eller genom en ny-
emission. En kombination kan också vara möjlig. Tidpunkt, omfattning och
formerna för en börsintroduktion bör självfallet väljas så att bästa utdelning
erhålls för staten, dvs. svenska folket.
Det är, enligt utskottets mening, viktigt att Teliaaktien får ställning som en
folkaktie. Detta kan lämpligen åstadkommas genom att storleken på de ak-
tieposter som erbjuds den svenska allmänheten avpassas, så att det blir möj-
ligt för många privatpersoner att köpa Teliaaktier.
Utskottet vill också något beröra behovet av att så snart som möjligt klar-
göra det statliga regelverket inom teleområdet, vilket tas upp i en av de här
aktuella motionerna. Det gäller reformer avseende mobiltelefonin - s.k.
tredjepartsaccess till de berörda näten (s.k. local loop unbundling, LLUB),
s.k. nationell roaming (gemensam täckning av hela landet av licenshavarna),
nummerportabilitet och fördelningen av den tredje generationens mobilteleli-
censer (UMTS) - samt klargörande av konkurrensrätten för samtliga access-
former för data och teletrafik. Här bör regeringen så snart som möjligt vidta
åtgärder.
Regeringen begär, som nämnts, riksdagens bemyndigande att utnyttja den
låneram som etablerades för kostnader i samband med börsintroduktion och
försäljningen av aktier i Telia-Telenor för kostnader för börsintroduktion av
Telia och försäljning av aktier i bolaget samt att utöka låneramen med 80
miljoner kronor till 230 miljoner kronor. Utskottet har inget att erinra mot
detta.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i de sistnämnda delarna,
medan bemyndigandet att minska statens ägande i Telia föreslås få den ut-
formning som utskottet redovisat. Motionerna 1999/2000:N36 (m), 1999/2000:N32
(m), 1999/2000:N35 (kd), 1999/2000:N33 (c), 1999/2000: N21 (c), 1999/2000:N34
(fp), 1999/2000:N20 (fp) och 1999/2000:T705 (fp) blir därmed i sak
tillgodosedda i berörda delar. Motion 1999/2000:N37 (s), i vilken efterfrågas
ett riksdagsuttalande om vikten av ett fortsatt statligt majo- ritetsägande i
Telia, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia
AB, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:84 momenten 2
och 3, med anledning av proposition 1999/2000:84 moment 1, med bi-
fall till motionerna 1999/2000:T705 yrkande 9, 1999/2000:N21 yr-
kande 1, 1999/2000:N32, 1999/2000:N33 yrkande 2, 1999/2000:N35
och 1999/2000:N36, med anledning av motionerna 1999/2000:N33
yrkande 1 och 1999/2000:N34 och med avslag på motionerna
1999/2000:N20 och 1999/2000:N37
dels bemyndigar regeringen att minska statens ägande i Telia AB i
enlighet med vad utskottet anfört,
dels bemyndigar regeringen att utnyttja de medel som inte utnyttjats
för kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av
Telia-Telenor för kostnader i samband med den planerade börsintro-
duktionen av Telia AB,
dels godkänner vad regeringen föreslår om en utökad låneram med
80 miljoner kronor för statens kostnader i detta sammanhang.
2. Finansiering av digital infrastruktur (mom. 2, motiveringen) Per Westerberg
(m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom
(kd), Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser att utskottets
ställningstagande i avsnittet om finansiering av digital infrastruktur bort ha
följande lydelse:
Frågan om utbyggnad av en digital infrastruktur och finansieringen av en sådan
med medel från en försäljning av Telia tas upp i motionerna 1999/2000:N21 (c)
och 1999/2000:N33 (c). Utskottet konstaterar att rege- ringen samtidigt med den
här aktuella propositionen har lagt fram IT- propositionen i vilken föreslås
mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. I motioner (m;
kd; fp) har företrädare för respektive partier redovisat sina ståndpunkter när
det gäller den framtida IT-politiken. Nä- ringsutskottet justerarar senare i
dag ett yttrande till trafikutskottet över den sistnämnda propositionen jämte
motioner (yttr. 1999/2000:NU5y). Därmed går utskottet här inte närmare in på
frågan om den digitala infrastrukturen, utan avstyrker de båda nyssnämnda
motionerna i berörda delar.
3. Finansiering av digital infrastruktur (mom. 2)
Åke Sandström (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om finansiering av digital
infrastruktur bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motionerna 1999/2000:N33
(c) och 1999/2000:N21 (c) - att staten bör ta ansvar för utbyggnad av en
digital infrastruktur. Tillgången till en fast infrastruktur för telefoni och
datakommunikation på lika villkor i hela landet måste, enligt utskottets me-
ning, vara ett statligt ansvar. Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen bör
utformas på det sätt som redovisas i motion 1999/2000:T703 (c).
Kostnaden för en utbyggnad av den digitala infrastrukturen har beräknats
till 60 miljarder kronor. Utskottet anser att dessa medel bör tas från de medel
som erhålls vid försäljning av Telia. Resterande medel från försäljningen bör
användas för avbetalning på statsskulden.
Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen dels att ta fram ett förslag till
utbyggnad av en digital infrastruktur, dels att finansiera denna utbyggnad
med 60 miljarder kronor från försäljningen av Telia. Med detta tillstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:N33 (c) och 1999/2000:N21 (c) i berörda
delar.
Utskottet konstaterar att regeringen samtidigt med den här aktuella propo-
sitionen har lagt fram IT-propositionen i vilken föreslås mål, inriktning och
prioritering av områden för IT-politiken. Den nyssnämnda motionen
1999/2000:T703 (c) behandlas i det sammanhanget. Näringsutskottet justera-
rar senare i dag ett yttrande till trafikutskottet över propositionen jämte mo-
tioner (yttr. 1999/2000:NU5y).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande finansiering av digital infrastruktur
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N21 yrkandena 2
och 3 och 1999/2000:N33 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia AB, m.m.
(mom. 1)
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m) anför:
Vi vill peka på att ett sätt att uppnå målet att Telia skall bli en folkaktie
kan vara att vid försäljningen ge en mindre rabatt. Det kan skapa en avsevärt
större efterfrågan - mer än dubbelt så stor enligt erfarenheter gjorde vid
tidigare privatiseringar av AssiDomän AB och Pharmacia AB - och därmed
möjlighet att sälja en stor post aktier till ett bra pris. En rabatt kan bidra
till att en bred, svensk allmänhet får möjlighet att köpa Teliaaktier.